Statsutskottets utlåtande nr 261 (Utlåtande 1945:Su261 su)

Statsutskottets utlåtande nr 261.

Nr 261.

Ankom till riksdagens kansli elen 21 juni 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för vissa ämneslärare
vid kommunala flickskolan i Karlstad att för
placering i löneklass tillgodoräkna föregående tjänstgöring.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 141) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de ordinarie ämneslärare vid
kommunala flickskolan i Karlstad, som voro anställda vid Karlstads högre
elementarläroverk för flickor vid skolans kommunalisering den 1 juli 1943,
må för placering i löneklass tillgodoräkna tjänstetid enligt den praxis, som
utbildat sig vid tillämpning av stadgandet i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet
660/1938.

De ämneslärare, som i motionen åsyftas, äro 12 lärarinnor, vilka vid kommunaliseringen
av Karlstads flickläroverk den 1 juli 1943 överflyttades från
det enskilda flickläroverket till den kommunala flickskolan.

Ifrågavarande lärarinnor äro underkastade bestämmelserna i nu gällande
avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna (SFS 1943:509),
vilket trädde i kraft den 1 juli 1943, d. v. s. samma dag som kommunaliseringen
av flickskolan. I fråga om rätt för ordinarie lärare att för löneklassplacering
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring gälla enligt detta reglemente
samma bestämmelser som i civila avlöningsreglementet. I enlighet med
den praxis, som utbildat sig beträffande sagda bestämmelser, har Kungl.
Majit genom beslut den 17 mars 1944 avslagit en av ifrågavarande lärarinnor
gjord framställning örn rätt att för placering i högre löneklass än begynnelselöneklassen
i vederbörande lönegrad tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring vid ovannämnda enskilda flickskola.

Lärarinnorna hade i nämnda ansökningsärende åberopat, att de, därest kommunaliseringen
ägt runi före den 1 juli 1943, skulle ha fått tillgodoräkna
sig den tidigare tjänstgöringen. De tillgodoräkningsbestämmelser, som återfunnos
i det före den 1 juli 1943 gällande avlöningsreglementet, och den i
anslutning härtill utbildade praxis, hade nämligen möjliggjort en sådan tillgodoräkning.
Kommunaliseringen av flickskolan hade varit aktuell flera år
före 1943, och det syntes lärarinnorna obilligt att de på grund av kommunaliseringsärendets
försening skulle gå miste örn den tillgodoräkning de kunnat
påräkna, därest kommunaliseringen skett före de nya avlöningsbestämmelsemas
ikraftträdande.

Bihang till riksdagens protokoll 19^5. (1 sami. Nr 201. i

Statsutskottets utlåtande nr SOL

Viel sitt avslagsbeslut stödde sig Kungl. Maj:t på samstämmiga yttranden
av statskontoret och allmänna lönenåmnden. 1 ärendet hade statskontoret,
med instämmande av lönenämnden, anfört i huvudsak följande.

Bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente för de högre kommunala
skolorna, vilket trädde i kraft den 1 juli 1943, ansluta sig, vad beträffar principerna
för lärarnas lönetursrätt, helt till vad som i sådant avseende gäller
för befattningshavare, underkastade civila avlöningsreglemente t. Den Kungl.
Majit enligt sistnämnda reglemente (8 § 4 mom.) tillagda befogenheten att
beträffande tjänsteman, som övergått från icke-statlig anställning till ordinarie
statstjänst, medgiva placering i högre löneklass inom lönegraden än
begynnelselöneklassen har förutsatts skola utnyttjas endast för att förebygga
en vid dylik övergång eventuellt uppkommande avsevärd minskning
av under lång tid åtnjuten avlöning. Såsom skolöverstyrelsen påpekat, medförde
emellertid övergången från enskild till kommunal lärartjänst i förevarande
fall, att ifrågavarande ämneslärarinnor erhöllo högre avlöning än förut.
Den omständigheten, att dessa lärarinnor ägt möjlighet att jämlikt tidigare
tillämpad praxis räkna sig till godo visst antal tjänsteår i löneturshänseende,
därest flickskolan i Karlstad kommunaliserats före den 1 juli 1943, kan enligt
statskontorets mening icke tillmätas avgörande betydelse. Framhållas må,
att, när tillgodoräkningsrätten för statens befattningshavare slopades i samband
med ikraftträdandet den 1 juli 1939 av nu gällande civila avlöningsreglementen,
dessa befattningshavare, i den mån de övergått på nämnda
reglementen, kommo i samma oförmånliga läge. I detta sammanhang må
jämväl erinras därom, att överstyrelsen beträffande vissa med löneregleringen
den 1 juli 1939 för läroverksvaktmästare sammanhängande övergångsanordningar
föreslog intagande av en bestämmelse, att tjänstgöring såsom
vaktmästare vid läroanstalten omedelbart före övergången till det nya lönesystemet
skulle få tillgodoräknas för löneklassplacering, i den mån tjänstgöringen
varit likartad med den, som tillhörde den ordinarie befattningen. Chefen
för finansdepartementet framhöll emellertid gentemot detta förslag, att
det torde ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva, örn så prövades skäligt
med hänsyn till befattningshavarens hittillsvarande avlöningsförmåner och
långvariga anställning såsom vaktmästare, att vederbörande placerades i
högre löneklass inom lönegraden än begynnelselöneklassen. Mot detta uttalande
gjordes ej någon erinran av riksdagen. Vid nu angivna förhållanden
föreslår statskontoret, att framställningen ej må föranleda någon Kungl.
Majlis åtgärd.

I motionen II: lil har anförts bland annat följande.

Med Karlstads högre elementarläroverk för flickor var förbunden en treårig
statsunderstödd realskollinje. Flickorna hade icke tillträde till realskolan
vid högre allmänna läroverket. Enda möjligheten för dem att få realskolutbildning
i Karlstad var att anlita flickskolans realskollinje. Stadsfullmäktige
önskade, att denna linje skulle kommunaliseras samtidigt med flickskolan.
Skolans kommunalisering har därigenom blivit fördröjd. Stadsfullmäktiges
första hemställan om kommunalisering gjordes redan den 21 december 1938.
Skolöverstyrelsen avgav utlåtande den 13 mars 1939 och anförde därvid
bl. a., att behovet av en kommunal flickskola i Karlstad syntes till fullo
styrkt och att det lämpligen borde tillgodoses genom ombildning av den privata
flickskolan. Härvid skulle emellertid realskollinjen komma att nedläggas.
Denna linje vore den enda skolform på orten, vid vilken flickor kunde
avlägga realexamen, och motsvarade ett obestridligt föreliggande behov. Den

Statsutskottets utlåtande nr 261.

av stadsfullmäktige föreslagna utvägen att tillgodose båda behoven genom
att med en kommunal flickskola förena en statsunderstödd realskoliinje av
den art, som vore upprättad vid den enskilda flickskolan, syntes icke förenlig
med gällande bestämmelser för kommunala flickskolor och ej heller av
principiella skäl tillrådlig. Överstyrelsen diskuterade vidare möjligheten att
upprätta en kommunal mellanskola för flickor eller att ombilda högre allmänna
läroverket. Slutligen hemställde överstyrelsen, alt Kungl. Majit måttte
lämna stadsfullmäktiges framställning utan bifall. Den 4 december 1939
förklarade stadsfullmäktige, att fullmäktige för sin del intet hade att erinra
mot att med beslut i ärendet finge anstå tills vidare. Därefter inkommo
stadsfullmäktige den 5 juni 1942 med förnyad framställning. I denna framhölls,
att örn den både för staden och staten billigaste anoiMningen, nämligen
en treårig realskoliinje kombinerad med flickskolan, icke ansågs förenlig
med flickskolans ombildning till kommunal flickskola, staden torde
bli nödgad nedlägga realskollinjen, varigenom flickorna i Karlstad skulle
förmenas avlägga realexamen. Skolöverstyrelsen, som avgav utlåtande den
21 december 1942, kunde icke tillstyrka framställningen, enär något nytt
ej tillkommit. Först sedan stadsfullmäktige den 18 mars 1943 beslutat hemställa
om ombildande av den statsunderstödda flickskolan till kommunal
flickskola med tillstånd för staden att med densamma kombinera en treårig
realskoliinje, vilken, därest Kungl. Majit ej ville anordna den med statsunderstöd,
skulle drivas utan kostnad för statsverket, tillstyrkte överstyrelsen
den 8 april 1943 kommunaliseringen.

Det kan icke råda något tvivel om att stadsfullmäktiges i Karlstad önskan
att tillgodose flickornas behov av realskolebildning fördröjt flickskolans kommunalisering,
även örn under åren 1939 och 1940 också det statsekonomiska
läget verkat fördröjande. Ämneslärarinnorna ha alltså fått vilkännas en
avsevärd ekonomisk uppoffring för att flickorna i Karlstad skulle ha möjlighet
att avlägga realexamen. Det måste för dem framstå såsom en orättvisa,
att de icke kommit i åtnjutande av den förmån i löneturshänseende, som de
skulle haft jämlikt ovannämnda stadgande i 8 § 2 mom. av S. F. S. 660/1938,
örn kommunaliseringen skett före den 1 juli 1943.

I motionen framhålles såsom obilligt, att ifrågavarande befattningshavare,
till följd av att Karlstads enskilda flickskolas kommunalisering inträffat samma
dag som avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna trätt i
kraft, kommit i ett ogynnsammare löneläge än motsvarande befattningshavare
vid flickskolor, vilkas kommunalisering inträffat något eller några år tidigare.
Utskottet ställer sig visserligen icke helt oförstående till de synpunkter,
sorn i motionen framhållas, särskilt med lanke på de i motionen åberopade
särskilda omständigheter, som förorsakat uppskovet med kommunaliseringsfrågans
slutliga avgörande. Å andra sidan får dock icke förbises att åtskilliga
befattningshavare vid flera efter den 1 juli 1943 kommunaliserade flickskolor
torde befinna sig i samma situation som de i motionen åsyftade lärarinnorna.
Ett frångående i nu förevarande fall av de regler, som ansetts böra
gälla för tillgodo rälin ing av föregående tjänstetid, skulle med hänsyn härtill
kunna få betydande konsekvenser, vilka för övrigt skulle kunna komma ali
sträcka sig vida utöver tillämpningsområdet för nu ifrågavarande avlöningsreglemente.
Utskottet får sålunda erinra örn litt gällande civila avlöningsreg -

Utskotlet.

Statsutskottets utlåtande nr 261.

lemente innehåller bestämmelser örn tillgodoräkning, vilka helt överensstämma
med dem, varom nu är fråga. Utskottet är därför icke berett att tillstyrka
bifall till förevarande motion.

Utskottet hemställer förty,

att motionen II: 141 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 21 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bäcklund,
Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Emil
Petersson, Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Perssonn i Tidaholm, Bergström,
Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Hall, Malmborg i Skövde, Onsjö, Sefve, Hoppe
och Petterson i Degerfors.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

462438