Statsutskottets utlåtande Nr 235.
1
Nr 235.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förlängd
giltighet för den allmänna beredskapsstaten för
budgetåret 1939140 jämte en i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 282 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden den 24 maj
1940, föreslagit riksdagen att förklara, att av 1939 års lagtima riksdag med
avseende å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 givna bemyndiganden
under de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna förutsättningarna skola äga fortsatt giltighet för budgetåret
1940/41.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg m. fl. väckt motion, nr 286,
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition
nr 282 om beredskapsstat för budgetåret 1940/41 måtte besluta, att under villkor
som i övrigt äro föreskrivna anslag även må utgå till bidrag för uppförandet
av hem för kroniskt sjuka i enlighet med kungörelsen den 27 juni
1927 (nr 245) med däri sedermera vidtagna ändringar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
1938 och 1939 års riksdagar hava genom särskilda finansfullmakter ställt
medel till Kungl. Majits förfogande för finansiering av vissa åtgärder, att
vidtagas i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom
landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakterna hava varit utformade
såsom beredskapsstater, genom vilka riksstaten kompletterats med vissa
villkorliga medelsanvisningar. Till finansieringen av medelsdisposilioner
verkställda med stöd av fullmakterna har riksdagen förbehållit sig att i efterhand
taga ställning. För ifrågavarande slag av beredskapsstat har införts
beteckningen allmän beredskapsstat.
Den av 1939 års lagtima riksdag godkända allmänna beredskapsstaten,
varom förslag framlades i proposition nr 242, omfattade en driftbudget med
en total utgiftssumma av 210.2 miljoner kronor och en kapitalbudget med
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 235—241.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 235.
Utskottet.
kapitalinvesteringar till ett sammanlagt belopp av 115.1 miljoner kronor
Om man bortser från avskrivningsanslagen — som svara mot investeringsanslag
å kapitalbudgeten — uppgingo förskottsanslagen å driftbudgeten
till sammanlagt 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor under
femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln. Av
anslagen å kapitalbudgeten hänförde sig 44.1 miljoner kronor till affärsverksfonderna
och 34 miljoner kronor till fonden för låneunderstöd.
Riksdagen, som tillkännagav sina beslut i anledning av propositionen nr
242 i skrivelserna nr 329—340, 363 och 373, erinrade om sin året dessförinnan
i samband med beredskapsstaten uttalade förhoppning, att arbeten
i större omfattning icke skulle i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas
under den tid, som förlöpte, intill dess riksdagen kunde bliva i tillfälle
att till prövning upptaga frågan om vad som kunde göras för att motverka
följderna av en inträdande kris.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Man kan i nuvarande läge hysa tvekan om behovet av en allmän beredskapsstat
för nästa budgetår. Det finns icke anledning att räkna med en
sådan allmän försämring av konjunkturläget, som bör mötas genom att staten
sätter i gång med ett investeringsprogram i köpkraftsstödjande syfte. Man
måste emellertid räkna med möjligheten, att de rubbningar i vårt näringsliv,
som äro en följd av det avspärrade läget och omläggningen efter krigshushållningens
krav, kunna medföra en arbetslöshet, som icke i sin helhet
är möjlig att avveckla genom en överföring av arbetskraften till verksamhet
på andra fält. Örn det är uppenbart, att tillgången på arbetskraft icke
bättre kan användas på andra, väsentligare områden och om vidare erforderlig
materiel utan men för andra intressen kan tagas i anspråk, torde man
i ett dylikt läge böra överväga att utnyttja de tillgängliga resurserna för statliga
arbeten som tidigare prövats fylla ett verkligt samhällsbehov. Såsom
framgår av vad jag förut anfört om den principiella uppläggningen av den
allmänna beredskapsstaten, erbjuder denna möjligheter att ordna en av angivna
synpunkter vägledd investeringsverksamhet.
Under dessa förhållanden synes lämpligt att även för nästa budgetår bibehålla
en finansfullmakt av den allmänna beredskapsstatens karaktär.
Övervägande skäl synas mig tala för att man därvid begränsar sig till att
giva den för innevarande budgetår godkända allmänna beredskapsstaten
förlängd giltighet och alltså underlåter att gå in på frågan om en eventuell
komplettering eller revision av denna. Det bör dock, om denna utväg väljes,
förutsättas, att fullmakten icke får utnyttjas, förrän övriga möjligheter
att använda arbetskraften uttömts, samt att fullmaktens utnyttjande då sker
efter en förnyad omsorgsfull prövning av angelägenhetsgraden hos de ifrågasatta
arbetsföretagen och en undersökning av möjligheten att utan skada
för andra intressen taga i anspråk erforderlig materiel.
Utskottet delar departementschefens tvekan örn behovet av en allmän beredskapsstat
för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen
nu begränsar sig till att giva den för innevarande budgetår godkända
allmänna beredskapsstaten förlängd giltighet under nästa budgetår. Utskottet
önskar därvid understryka departementschefens uttalande, att ett anlitande
av denna beredskapsstat allenast bör ske, sedan övriga möjligheter
Statsutskottets utlåtande Nr 235.
3
att använda arbetskrafter uttömts, samt då föregås av en omprövning av
angelägenhetsgraden hos de ifrågasatta företagen och en undersökning av
möjligheten att utan skada för andra intressen taga i anspråk erforderlig
materiel.
Den i ämnet väckta motionen, II: 286, avser att få till stånd en komplettering
av ifrågavarande beredskapsstat i syfte att under de för denna stat gällande
villkoren bereda möjlighet till bidrag till uppförande av hem för kroniskt
sjuka. Utskottet vill icke bestrida, att de i motionen framförda synpunkterna
kunna hava visst berättigande. Utskottet vill emellertid erinra
om att chefen för finansdepartementet genom cirkulär den 24 maj 1940 angående
den kommunala upplåningen fäst uppmärksamheten på angelägenheten
av att den kommunala anläggningsverksamheten i nuvarande ekonomiska
läge avsevärt begränsas samt att endast sådana anläggningsarbeten igångsättas,
som prövas oundgängligen erforderliga och icke utan våda eller synnerlig
olägenhet kunna uppskjutas. Endast i sistnämnda fall kunna medgivanden
till upptagande av lån påräknas. Skulle i visst fall trängande behov
av statsbidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka uppkomma, lära
möjligheter föreligga att tillgodose detta behov genom särskilt anslag å tillläggsstat
för nästa budgetår. Under sådana förhållanden synas utskottet tillräckliga
skäl för bifall till motionen icke vara för handen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må förklara, att av 1939 års lagtima riksdag
med avseende å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1939/40 givna bemyndiganden under de i det föregående
angivna förutsättningarna skola äga fortsatt giltighet för
budgetåret 1940/41;
b) att motionen II: 286 icke må vinna riksdagens bifall.
Stockholm den 11 juni 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson
i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Ström i Lidköping, Heiding,
Lindström, Bäckström, Boman och Ekströmer; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Jernkvist, Eriksson i Stockholm,
Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i
Tidaholm, Andersson i Södergård, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och Bergvall.