Statsutskottets utlåtande Nr 228.
Nr 228.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till åtgärder för befrämjande av gengasdrift.
(2:a avd.)
I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 298, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av vid nämnda proposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels till Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget för budgetåret
1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor, dels ock till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget
för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden för
förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Inledningsvis erinrar departementschefen, att bland de svårigheter, som
bidragit till det ringa intresset för gengasdrift, särskilt framträdde frågan
örn bränsleförsörjningen för gengasaggregat och dess ordnande. Jämväl
spörsmålet om tillgodoseende av landets behov av gasgeneratoraggregat och
användningen av desamma på lämpligaste sätt vore föremål för uppmärksamhet.
Särskilda redogörelser för dessa båda frågor ha lämnats i förevarande
proposition. Vad förstnämnda fråga angår har Kungl. Maj:t föranstaltat
om en utredning, vilken utmynnat i förslag örn bildande av ett
statligt aktiebolag för anskaffning och distribution av gasgeneratorbränsle.
Beträffande frågan om tillverkning av gengasverk har industrikommissionen
hemställt om bildande av ett aktiebolag för befrämjande av gengasdrift.
Departementschefen bär för egen del anfört:
Frågan örn användandet av gasgeneratorer för motordrift hade sedan
länge varit föremål för statsmakternas intresse. Åtskilliga åtgärder av olika
slag hade vidtagits för att intressera enskilda företagare för gengasdrift. Vid
krigsutbrottet hade likväl endast funnits ett obetydligt antal gengasdrivna
motorfordon hos enskilda fordonsägare. Sedan i samband med krigsutbrottet
hösten 1939 avsevärda inskränkningar för användning av flytande bränslen
för motordrift genomförts, hade ett livligt intresse för gengasdrivna fordon
uppstått och en betydande tillverkning av gasgeneratorer påbörjats
jämsides med att statliga åtgärder för utbildning av förare och för anskaffning
av erforderligt bränsle vidtagits. Intresset hade dock snart minskats i
och med att bensinimporten kommit i gång och tilldelningen på grund där
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 228.
av kunnat göras rikligare. Antalet motorfordon, som den 1 maj 1940 drivits
med gengas, torde därför ej lia överstigit 1 500.
Att sålunda gengas som drivmedel ej kunnat med framgång konkurrera
med bensin torde bero på ett flertal omständigheter. Förefintligheten av
olika fabrikat av gasgeneratoraggregat torde för den enskilde fordonsägaren
ha medfört svårigheter vid val av den för hans fordon lämpligaste typen.
Driftsäkerheten hade trots den alltjämt fortskridande förbättringen av de
olika fabrikaten icke alltid varit den bästa. Skötseln av aggregaten innebure
i förhållande till vanliga bensindrivna fordon ett visst mått av ökat arbete,
vartill komme, att gengasdriften krävde vidtagande av särskilda försiktighetsmått
för undvikande av risk för förgiftning. Med hänsyn härtill torde
anskaffning av förarpersonal i tillräcklig utsträckning lia visat sig svår. Ej
heller syntes tillgången på utbildad personal för gengasdrift, oaktat statliga
åtgärder för avhjälpande av brister i detta hänseende, ha varit av erforderlig
omfattning. En väsentlig olägenhet för en ökad gengasdrift torde vidare
ha legat i de svårigheter, som förekommit för tillgodoseende av behovet av
träkol. Åtskilliga brister hade vidlått bränsleanskaffningen och den kvalitetskontroll,
som vore nödvändig för erhållande av tillförlitligt bränsle.
På grund av de under senare tiden inträffade krigshändelserna hade förh.
fI.landena / ^ga om landets försörjning med flytande bränslen radikalt
förändrats, i det att import av sådana varor västerifrån praktiskt taget kunde
anses utesluten för närvarande. Detta hade som bekant föranlett en återgång
till mera restriktiva bestämmelser beträffande förbrukningen av flytande
bränslen med därav följande olägenheter för transportväsendet. I den
man importsvarigheterna kvarstode och lagren av oljor toges i anspråk,
bleve läget givetvis allt svårare. Med hänsyn till dessa omständigheter framstode
det såsom en åtgärd av största betydelse att göra allt för att befordra
tillkomsten av inhemska ersättningsbränslen, varmed åtminstone de mest
trängande allmännyttiga transportbehoven skulle kunna tillgodoses. Trots
de olägenheter, som vore förenade med gengasdrift, syntes denna driftsform
i nuvarande läge vara den utväg ur svårigheterna, som hade den största
utsikten att leda till målet. Det syntes därför synnerligen angeläget att åtgärder
vidtoges för att skyndsamt fa till stånd en utökad tillverkning av
gengasaggregat samt i anslutning därtill skapa förutsättningar för en ändamålsenlig
drift av desamma.
Med insikt härom hade Kungl. Majit också redan vidtagit provisoriska
åtgärder för att dels bringa i användning de gengasaggregat för kolgasdrift,
vilka funnes i lager hos tillverkarna, dels ock främja produktionen och
distributionen av bilkol. Dessa åtgärder vore emellertid, såsom industrikommissionen
erinrat, icke tillräckliga. Skulle motortrafikens och jordbrukets
behov av drivmedel kunna säkerställas, torde det bliva nödvändigt att
omedelbart påbörja en planmässig stortillverkning av gengasaggregat samt
mera effektivt reglera bränsleanskaffningen.
Oavsett den form, som de statliga ingripandena på hithörande område
komme att få, syntes det uppenbart att många av dem till stor del bleve av
industriekonomisk och affärsbetonad natur. Handhavandet av dessa torde
därför icke lämpligen kunna anförtros at något redan befintligt organ inom
krisförvaltningen. För att uppnå största möjliga effektivitet vid verksläl
-
Statsutskottets utlåtande A''r 228.
9
lande av de förevarande uppgifterna, vilkas skyndsamma genomförande
vöre av nöden, syntes på sätt industrikommissionen förordat ett särskilt
aktiebolag böra bildas under statens medverkan.
Det planerade bolagets verksamhet borde huvudsakligen inriktas på två
linjer, nämligen en planmässig tillverkning av gengasaggregat samt förmedling
och inköp, eventuellt även beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle.
I förstnämnda hänseende syntes bolaget böra anskaffa eller förvärva tillverkningsrätten
till lämpliga konstruktioner, vilkas tillverkning, helst i serier,
borde uppdragas åt kvalificerade företag. I syfte att säkerställa en dylik
serietillverkning torde bolaget böra äga rätt att lämna garantier för avsättningen.
Bolaget borde självfallet även få göra beställningar av aggregat
hos företag, som på grundval av egna konstruktioner tillverkade sådana. I
övrigt syntes bolaget böra få lämna affärskrediter enligt vanliga grunder.
Något övertagande från bolagets sida av den utlånings verksamhet, som bedrivits
med användande av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift, torde däremot lämpligen icke böra ifrågakomma. I vilken utsträckning
bolaget borde medverka till rationalisering och förbilligande av
det verkstadsarbete, som erfordrades för aggregatens aptering å bilar och
traktorer, bleve beroende av utvecklingen. Något hinder för bolaget att
upptaga dessa frågor, om så ansåges lämpligt, borde ej uppställas. Beträffande
bränsleförsörjningen borde bolagets åtgärder avse såväl bilkol som
okolad ved, lämpad för gengasdrift, ävensom eventuellt andra lämpliga
bränslesorter. I enlighet med utredningsmannens förslag borde bolaget i
första hand genom lämpliga ortsorgan stimulera tillverkningen av motorbränsle
samt tillse att bränsletillgångarna bleve jämnt fördelade över landet
å lämpliga distributionsställen. Kontrollen över det framställda bränslet,
vilket syntes vara en uppgift av synnerlig vikt, borde ordnas effektivt och
smidigt.
Den verksamhet som sålunda skulle komma att bedrivas av bolaget avsåge
otvivelaktigt, såsom av det anförda franninge, sådana allmänna uppgifter,
som det i första hand borde ankomma på staten att handhava. Med
hänsyn härtill ansåge departementschefen sig böra tillstyrka, att staten, i
den utsträckning gällande bestämmelser medgåve, tillförsäkrade sig inflytande
på och ledning av bolagets verksamhet. Aktiekapitalet borde således
tecknas av staten i tillåten omfattning. Till spörsmålet, huruvida enskilda
intressen skulle beredas plats och inflytande i bolaget, vore departementschefen
icke beredd att för närvarande taga ställning. Sedan bolaget bildats,
syntes möjligheter föreligga att tillmötesgå önskemål i dylik riktning genom
att överlåta viss del av aktierna. För den händelse en dylik överlåtelse skulle
anses lämplig, torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter omständigheterna
fatta beslut härom.
Aktiekapitalet torde i enlighet med industrikommissionens förslag kunna
bestämmas till 500 000 kronor. Utöver detta kapital, vilket till större delen
kumle beräknas bliva tillgängligt såsom rörelsekapital, enär organisationskostnaderna
icke torde stiga till mera betydande belopp, syntes även särskilt
förlags kapital bliva erforderligt. Industrikommissionens uppskattning av detsamma
till 15 000 000 kronor syntes kunna godtagas. Departementschefen förordade*
alltså, att eli särskilt reservationsanslag härför å 3 000 000 kranar
anvisades under fonden för förlag lill statsverket.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 228.
Utskottet.
Bolaget syntes böra organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av industrikommissionen överlämnat förslag till bolagsordning. Det syntes
förslagsvis kunna benämnas Svenska gengasaktiebolaget.
Även örn det sålunda ifrågasatta bolaget komme till stånd för handhavande
av affärsmässiga och industriekonomiska frågor, återstode alltjämt ett flertal
andra arbetsuppgifter inom förevarande område. Den för handläggning
av dessa senare arbetsuppgifter erforderliga organisationen vore föremål för
övervägande av de för granskning av den centrala krisförvaltningens organisation
tillkallade utredningsmännen.
Utskottet är ense med departementschefen om nödvändigheten av att i
rådande läge omedelbart påbörja en planmässig tillverkning av gengasaggregat
samt mera effektivt reglera bränsleanskaffningen. De statliga ingripanden
på ifrågavarande område, som äro påkallade, måste — såsom departementschefen
framhåller — till stor del bliva av industriekonomisk och affärsbetonad
natur. Med hänsyn härtill anser utskottet i likhet med departementschefen
dessa uppgifter icke lämpligen böra anförtros åt något redan
befintligt organ inom krisförvaltningen. Utskottet tillstyrker därför departementschefens
förslag att för ändamålet bildas ett särskilt aktiebolag under
statens medverkan, vilkets verksamhet skulle inriktas på dels planmässig
tillverkning av gengasaggregat, dels ock förmedling och inköp, eventuellt
även beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle enligt i huvudsak de linjer
för verksamheten, som av departementschefen i förevarande proposition
angivits. Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag att aktiekapitalet
i bolaget tecknas av staten och bestämmes till 500 000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter omständigheterna
pröva och avgöra frågan, huruvida enskilda intressen genom överlåtelse av
viss del av aktierna böra beredas plats och inflytande i bolaget.
Såsom förlagskapital för bolaget har ett belopp av 3 000 000 kronor beräknats
erforderligt. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot
ifrågavarande beräkningar, tillstyrker, att nämnda belopp anvisas såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket.
Bolaget, som förslagsvis ansetts böra benämnas Svenska gengasaktiebolaget,
torde på sätt departementschefen förordat böra organiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av industrikommissionen överlämnat förslag
till bolagsordning, vilket förslag såsom Bilaga fogats vid detta utlåtande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget för
budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden för
statens aktier anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor;
b) till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget för
budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden för
Statsutskottets utlåtande Nr 228.
11
förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.
Stockholm den 11 juni 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 227.
Bilaga.
Bolagsordning.
1 §•
Detta bolag, vars firma är är grundat på aktier
enligt bestämmelserna i lagen örn aktiebolag den 12 augusti 1910.
2 §\
Bolagets verksamhet skall hava till föremål
att förmedla inköp och försäljning av gengasbränsle,
att uppköpa och bereda för gengasdrift lämpligt bränsle samt för försäljning
tillhandahålla sålunda inköpt och tillverkat bränsle,
att i övrigt främja användning av gengas inom Sverige,
samt att bedriva fabrikations- och handelsrörelse och annan därmed förenlig
verksamhet.
3 §•
Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.
4 §•
Bolagets aktiekapital skall utgöra minst femhundratusen (500 000:—)
kronor och högst en miljon femhundratusen (1 500 000: —) kronor.
5 §•
Aktie skall lyda å etthundra (100:—) kronor. Aktiebreven skola ställas till
viss man.
6 §•
Alla aktier medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
7 §•
Bolagets aktier må icke genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari
12
Statsutskottets utlåtande Nr 228.
finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag,
i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom förmäles i 2 § 2 st.
av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktie i vissa bolag; dock att utan hinder av det nu
gjorda förbehållet aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening,
som avses i 18 § av berörda lag.
8 §•
Har aktie övergått till person, som icke förut är aktieägare i bolaget, skall
aktien ofördröjligen hembjudas förutvarande aktieägare till inlösen genom
skriftlig anmälan hos bolagets styrelse.
När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen därom genast underrätta bolagets
förutvarande aktieägare på sätt om meddelanden till aktieägarna är
föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten,
att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader därefter. Anmäla
sig flera, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas på så sätt att
den som har största antalet aktier har företrädesrätt att lösa.
Lösenbeloppet skall utgöras av aktiens nominella värde.
Därest ej inom stadgad tid någon anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie,
eller sedan lösningspriset å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien
ej inom 20 dagar därefter inlöses, åge den, som hembudet gjort, att bliva
för aktie registrerad.
9 §•
Bolagets styrelse skall bestå av högst sju (7) ledamöter och högst tre (3)
suppleanter för dem.
Styrelsen är beslutför när alla dess medlemmar vederbörligen kallats till
sammanträde. Därest då icke mer än hälften av styrelsens ledamotsantal
är tillstädes, fordras för besluts fattande, att samtliga tillstädesvarande äro
örn beslutet ense.
Styrelsen utser inom sig ordförande.
Ordinarie styrelseledamöter och suppleanter väljas vid ordinarie bolagsstämma
för ett (1) år i sänder. Avgående ledamot eller suppleant kan återväljas.
10 §.
Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller
suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan
än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.
11 §•
För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses
årligen för tiden från ordinarie bolagsstämma två revisorer och lika antal
suppleanter för dem.
12 §.
Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut
sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 15 april påföljande
ar, da räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen
avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och
balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas
Statsutskottets utlåtande Nr 228.
13
till de utsedda revisorerna, vilka senast den 15 maj skola över granskningen
avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyr -kes eller avstyrkes.
13 §.
Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av honom
ägda aktier.
14 §.
Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året inom
juni månads utgång.
Å ordinarie bolagsstämma skall till behandling förekomma — förutom
de ärenden, som enligt lag eller bestämmelse i denna bolagsordning skola
å densamma företagas — ärenden, vilkas prövning aktieägare hänskjuta
till stämman; dock att aktieägare icke är berättigad att vinna dylik prövning,
med mindre han hos styrelsen framställt yrkande därom minst 10
dagar före stämmans hållande.
15 §.
Kallelse till bolagsstämma skall ske medelst rekommenderade brev med
allmänna posten till samtliga i aktieboken upptagna aktieägare, avsända
vid fråga örn ordinarie bolagsstämma minst fjorton dagar före stämman
samt vid fråga om extra bolagsstämma minst åtta dagar före stämman.
Andra meddelanden till aktieägarne skola ske medelst vanliga brev med
allmänna posten.
16 §.
Utöver vad i lag stadgas angående villkoren för ändring av bolagsordning
och ökning av aktiekapitalet skall gälla, att för giltighet av beslut om ändring
av bolagsordningen samt om ökning av aktiekapitalet utöver det ursprungligen
fastställda erfordras Kungl. Maj:ts fastställelse av beslutet.
17 §.
Träder bolaget i likvidation, äger Kungl. Maj:t utse en likvidator att jämte
de av bolagsstämman utsedda likvidatorerna deltaga i likvidationen. Arvode
åt av Kungl. Majit utsedd likvidator skall bestämmas av Kungl. Majit.