Statsutskottets utlåtande Nr 220 (Utlåtande 1918:Su220 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Nr 220.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående
anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Harsprånget jämte en i ämnet väckt
motion. (4:e avd.)

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under år 1919 har Kungl. Maj:t under
titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande
statens vattenfallsverk under punkt 74 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas, till utförande
av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv för år 1919 beräkna
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 36 uti den ovannämnda dag
till riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för år 1918 under samma titel föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas, till
utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv på
tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april 1918
avlåten, till statsutskottet remitterad proposition, nr 315, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen, att dels för påbörjande av första utbyggnaden
av en kraftstation vid Harsprånget bevilja å tilläggsstat för år
1918 ett reservationsanslag av 500,000 kronor och för år 1919 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor; dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande
av de av 1913 års riksdag beslutade arbeten för Stora Lule
älvs reglering ett reservationsanslag av 300,000 kronor ävensom för
ytterligare arbeten för älvens reglering ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 106 käft. (Nr 220—221.)

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Utskottets

yttrande.

I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till det propositionen bilagda statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr H. Bäckström väckt motion, nr 175,
vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 315 måtte uttala sin förväntan, att vid avslutandet av kontrakt om
abonnement av kraft från statens vattenkraftsanläggningar skälig vinst å
vattenkraftens naturvärde tillförsäkras staten, där ej Kungl. Maj:t för
särskilt fall finner anledning föreligga att härifrån göra undantag.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.

Den första utbyggnad av en kraftstation vid Harsprånget, för vars
påbörjande medel äskas i den föreliggande propositionen, är avsedd för
5 maskinenheter jämte reservenhet, motsvarande en effekt av 87,500
kilowatt. Efter den reglering av Stora Lule älv, till vilken medel jämväl
nu äskas, beräknas kraftstationen, inräknat reserv, kunna utföras
för 11 enheter om tillhopa 192,500 kilowatt. Kostnaden för den första
utbyggnaden av kraftverket vid Harsprånget, inberäknat två tredjedelar
av kostnaden för berörda vattenreglering — återstående tredjedel har
ansetts böra belasta Porjus kraftverk — har med användande av 1913
års priser beräknats till 35,500,000 kronor samt vid tillämpning av nu
rådande priser uppskattats till 75,000,000 kronor. Beträffande den fortsatta
utbyggnaden av kraftverket föreligga inga beräkningar, men i
likhet med vad i allmänhet är fallet vid kraftverksanläggningar, torde
denna bliva relativt mindre kostsam, enär å den första utbyggnaden
nedlagda arbeten, såsom för dammbyggnad o. dyl. kunna tillgodogöras
vid en senare utbyggnad.

På grund av de högst betydande kostnader, varom här är fråga,
och med hänsyn till det nu rådande statsfinansiella läget har utskottet
icke kunnat undgå att hysa stor betänksamhet mot att nu tillstyrka
beslut om påbörjande av kraftstation vid Harsprånget. Då utskottet
likväl funnit sig böra biträda förslaget, har detta skett av följande skäl.

Intet tvivel kan råda därom, att Harsprånget inom en snar framtid
bör utbyggas för alstrande av elektrisk kraft. Beslutas kraftverksanläggningen
nu, har man säkerhet för, att den frambringade kraften
kommer att vinna omedelbar avsättning för ändamål, som det är av stort
allmänt intresse att befordra. Bland kraftspekulanterna märkes särskilt
det i statsrådsprotokollet omnämnda aktiebolaget Elektrosalpeter, som,

Statsutskottets utlåtande Nr 220. 3

därest option kunde erhållas å viss kraft från Harsprånget, torde komma
att avstå från bolaget enligt kontrakt med staten tillförsäkrad kraftleverans
från Trollhätte kraftverk. Härigenom skulle vid Trollhättan eu
högst värdefull kraftmängd, varöver för närvarande icke kan fritt förfogas,
komma till ekonomiskt fördelaktig användning. Till följd av
den stora omfattningen av anläggningarna vid Trollhättan är det av
betydelse, att arbetena snart kunna påbörjas, på det att en dyrbar forcering
må kunna undvikas, därest kraftbehovet framdeles skulle bliva
trängande. Med de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen kunna de
arbeten, som taga längst tid, anordnas på lämpligt sätt. I detta avseende
må hänvisas till en utskottet tillhandakommen promemoria från
överingenjören i vattenfallsstyrelsen A. Ekwall, vilken såsom bilaga
fogats vid detta utlåtande. Det bör härvid uppmärksammas, att de anläggningar,
som först skola komma till utförande, äro sådana, som antingen
utgöra ett avslutat helt eller med vilkas fullföljande kan anstå någon
tid, för det fall att på grund av statsfinansiella skäl ett avbrott i arbetet
skulle visa sig nödvändigt.

Med hänsyn till samtliga nu berörda förhållanden har utskottet
funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag om kraftverksanläggningens
påbörjande.

Vad angår den av herr Bäckström väckta motionen synes densamma
icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd, då vid beräkningen av
kraftprisen hänsyn redan tagits till värdet å naturkraften i Harsprånget,
samt utskottet för övrigt är förvissat, att vattenfallsstyrelsen icke lärer
underlåta att söka i möjligaste mån uppbringa inkomsterna från det
nya kraftverket.

Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för Stora Lule älvs reglering
har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande proposition
samt med avslag å herr Bäckströms ovanberörda
motion må

l:o) för påbörjande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Harsprånget bevilja

a) å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag
av 500,000 kronor och

b) för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor;

2: o) för år 1919 anvisa för fullbordande av de av
1913 års riksdag beslutade arbeten för Stora Lule älvs

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

• reglering ett reservationsanslag av 300,000 kronor

ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 7 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

• S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvamzélius, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson,
Hs F. Lamm, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, A. Pers,
greve N. F. Posse, C. A. Stålberg och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar ./. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs,
N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i
Revinge, G. B. Jansson i Falun, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, J. Erlansson,
S. E. J. Liibeck och F. T. Ramrin.

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Bilaga.

P. M.

angående de första arbetena för en statens kraftstation vid Harsprånget.

I Kung! Maj:ts proposition angående anslag för påbörjande av en första
utbyggnad av kraftstation vid Harsprånget har äskats ett anslag för år 1918 av
500,000 kronor och för år 1919 av 1 miljon kronor. Enligt anmodan får jag härmed
uppgiva, vilka arbeten, som med dessa anslag äro tänkta påbörjade.

Under sommaren 1918 skulle, om Kungl. Maj:ts proposition vinner riksdagens
bifall, till en början definitiva undersökningar igångsättas, för att man
därigenom skulle kunna fastslå det definitiva läget av regleringsdammen, kraftstationen
och avloppstunneln. För att erhålla säkra uppgifter om bergets beskaffenhet
för dessa huvuddelar av anläggningen måste provsprängningar företagas
och eventuellt berggrunden undersökas jämväl medelst diamantborrningar.
Jämsides härmed skulle en del förberedande arbeten bedrivas under år 1918,
nämligen med uppförande av en del provisoriska husbyggnader, såsom baracker,
marketenterier, arbetskontor, förråd, reparationsverkstad och dylikt, varjämte
vägförbindelse för materialtransporter från Porjus till Harsprånget skulle iordningställas
och terasseringarna börja för framdragning av stickspår från Inlandsbanan
till kraftstationsbyggnaden.

Sedan de definitiva undersökningarna hunnit avslutas i början av år 1919
och konstruktionsarbetet till följd därav fortskridit så långt, att anläggningens
huvudsakliga utseende kunnat fastläggas, skulle under år 1919 själva arbetena
påbörjas på så sätt, att för regleringsdammen pallsprängning för den massiva
dammkärnan skulle påbörjas på flere ställen, varjämte murningsarbetena även då
kunde taga sin början. Till följd av de enormt uppdrivna prisen på cement är
det därvid troligen ekonomiskt lönande att påbörja murningsarbetena på dammen
medels murning av granit i cementbruk. Då lämplig sten i ganska stor utsträckning
finnes på platsen, blir ett sådant murverk förhållandevis billigare än en
betongmur, då cementåtgången härför är avsevärt mindre än för betongen. Dammens
huvudmassa måste dock utföras av betong, emedan arbetstiden annars
skulle bliva alltför lång. Om förhållandena på arbetsmarknaden skulle bliva
sådana, att arbetslöshet uppstode och en avsevärd arbetsstyrka behövde sysselsättas
i Norrbotten, skulle just murningsarbetet på dammen vid Harsprånget
lämpa sig härför. Härför erfordras emellertid, att de definitiva undersökningarna
med därav följande fastläggande av dammens läge och konstruktion skola kunna
göras inom närmaste tid. Under år 1919 skulle dessutom, ehuru i mindre omfattning,
sprängningsarbetena påbörjas för själva kraftstationen och för avloppstunneln.
Några större bergmassor kunna icke då hinna uttagas, men erforderliga
transportanordningar, vertikala sänkschakt genom berget, uppställning av gruvhissar
och dylikt måste dock i god tid planeras och utföras, för att en större
arbetsstyrka med fart skall kunna gripa in, när erforderligt anslag för arbetenas
fortsättande kommer att beviljas.

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Om det första anslaget för anläggningen skulle utgå först år 1919, måste
ovan angivna definitiva undersökningar och provisoriska byggnader uppskjutas
till sommaren 1919, varför anläggningens fullbordan troligen bleve fördröjd omkring
ett år. Ett sådant uppskov skulle säkerligen med hänsyn till kraftavsättningen
vara av stor olägenhet för vattenfallsstyrelsen, då därigenom vissa kraftavnämare
på grund av dröjsmålet med kraftleveransen sannolikt skulle uppsöka
andra kraftkällor, eventuellt i Norge.

På grund av vad ovan anförts är det enligt min mening av stor vikt, att
de av Kung! Maj:t äskade anslagen för år 1918 och 1919 komma att av riksdagen
beviljas.

Stockholm den 23 maj 1918.

Axel Ekwall.