Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970 (Utlåtande 1970:Su220 - höst su)

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

Nr 220

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling
av Marvikenprojektet, m.m., jämte motioner.

(5:e avd.)

Kungl. Maj:ts förslag

I propositionen nr 1 (bilaga 15, punkt Y. 1, s. 142—145 i utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden för den 2 januari 1970) bär Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken för budgetåret 1970/71 på
kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 2 600 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 19) föreslagit riksdagen
att under förutsättning att nämnda investeringsanslag beviljas för
budgetåret 1970/71 på driftbudgeten såsom förslagsanslag anvisa ett motsvarande
avskrivningsanslag.

Efter förslag av statsutskottet i dess memorial nr 138 har riksdagen beslutat
dels att inom ramen för en blivande tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1970/71 pröva Kungl. Maj:ts angivna förslag om anvisande av
ett investeringsanslag av 2 600 000 kr. till Lån till Aktiebolaget Atomenergi
för uppförande av en atomkraftstation i Marviken och ett däremot svarande
avskrivningsanslag, dels att till innevarande höstsession uppskjuta behandlingen
av nämnda förslag.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 194 anmält att det nämnda
investeringsanslaget inte behöver anvisas samt under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över industriärenden för den 6 november 1970 föreslagit
riksdagen att godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats i fråga
om 1. avveckling av tungvattenreaktorproj ektet Marviken, 2. dispositionen
av investeringsanslaget Kraftstationer m. m., 3. eftergift av viss statens
fordran hos Aktiebolaget Atomenergi.

I propositionen nr 194 föreslås att tungvattenreaktorproj ektet Marviken
avvecklas. Efter provdriften har framkommit att tekniska problem och
därav föranledda behov av ändringsarbeten skulle kräva ytterligare betydande
insatser.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 220

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

Vidare föreslås att Marvikens kraftstation byggs om till en oljeeldad kondenskraftanläggning.
Anläggningen, som får en effekt av ca 200 MWe, avses
ingå i statens vattenfallsverks produktionsapparat och väntas kunna
bli färdig hösten 1973. Anslagskostnaden beräknas till 49 milj. kr. Genom
att delar av den nuvarande anläggningen — bl. a. turbingeneratorn — kan
utnyttjas är projektet enligt statsrådsprotokollet fördelaktigt från ekonomisk
synpunkt. Parallellt med ombyggnaden avser AB Atomenergi att bedriva
viss kärnteknisk provnings- och experimentverksamhet i den befintliga
reaktorn.

Slutligen föreslås att de lån om sammanlagt 195 milj. kr., som utbetalats
till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av Marvikens kraftstation från
Fonden för låneunderstöd, helt avskrivs och att utfärdade skuldförbindelser
återlämnas till bolaget.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen I: 1311 av herr Lindblad vari hemställts att riksdagen beslutar
omdisponera anläggningarna i Marviken, med eller utan oljeeldning,
till nationalmonument samt anhåller hos Kungl. Maj :t om utformning
av nödiga inskriptioner,

dels de likalydande motionerna 1:1373 av herr Bohman m. fl. och
11: 1598 av fru Kristensson in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att en parlamentarisk undersökningskommission
tillsättes för att granska atomprogrammet och dess utförande och
att framlägga förslag i överensstämmelse med motionerna till förekommande
av liknande händelser i framtiden,

dels de likalydande motionerna I: 1374 av herr Dahlén m. fl. och II: 1597
av herr Gustafson i Göteborg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att en parlamentariskt sammansatt grupp
under ledning av en opartisk ordförande tillsättes med uppgift att göra
en översikt över och granskning av den svenska atomenergipolitiken med
tyngdpunkten lagd på åren 1964—1970 samt att mot bakgrund av denna
granskning framlägga förslag till åtgärder för att trygga riksdagens möjligheter
att erhålla tillräcklig information som grund för ett ställningstagande
till tekniskt komplicerade frågor.

Utskottet

Vid 1962 års riksdag fattades principbeslut om att uppföra Marvikens
atomkraftstation på Vikbolandet i Östergötlands län. Stationen förutsattes
bli utformad som en tungvattenreaktor av tryckvattentyp, väsentligen med
Ågesta som underlag. Ställning togs dock i detta skede inte till den närmare

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

utformningen av reaktorn. Sedan frågan närmare utretts beslöt statsmakterna
år 1963 i enlighet med förslag av Vattenfall och Atomenergi att Marviken
skulle utformas som en tungvattenreaktor av kokartyp med möjlighet
till intern nukleär överhettning. Effekten med och utan överhettning
beräknades till resp. 200 och 140 MWe. Omläggningen av Marvikenprojektet
från tryckvattenversion till kokarversion med möjlighet till överhettning
innebar att utvecklingsmomentet liksom risktagandet i projektet ökade
starkt, vilket kom att sätta sin prägel på det fortsatta arbetet.

Marvikenprojektet har spelat en central roll i det svenska atomenergiprogrammet.
Projektet utgjorde efter Ågesta ett andra steg i utvecklingen
mot stora kraftproducerande reaktorer. När de tekniska riktlinjerna för
utformningen av Marvikens kraftstation fastställdes var målsättningen för
det svenska arbetet på kärnenergiområdet att utveckla en kommersiellt användbar
tungvattenreaktor, vilken var den reaktortyp som vid den tidpunkten
bedömdes vara bäst lämpad för våra energi- och handelspolitiska förhållanden.
Marviken skulle utgöra en prototypanläggning för en svensk
tungvattenreaktor. Behovet av att skapa ett avancerat teknologiskt kunnande
inom reaktorområdet för verkstadsindustrins del var ett av huvudmålen
för projektet.

På ett tidigt stadium stod det klart att de tekniska svårigheterna med
Marvikenprojektet var betydande, bl. a. till följd av de särskilda krav som
överhettningen ställde på konstruktionen. Mot bakgrund härav gjordes år
1964 på Vattenfalls initiativ en viss omfördelning av ansvaret för projektet,
innebärande att Atomenergis ansvar för reaktordelen utvidgades till att
omfatta även övriga delar av stationen, för vilka Vattenfall i princip fick
ställning som entreprenör.

I början av år 1965 sattes arbetet med att uppföra stationen i gång. Montagearbetena
påbörjades i slutet av år 1966 och var i stort sett avslutade
sommaren 1968, då provdrift med lätt vatten inleddes. I augusti 1969
anmälde Atomenergi till industridepartementet att provdriften påvisat behov
av justeringar och kompletteringar av anläggningen. Vidare anmäldes att
Atomenergi beslutat avstå från möjligheten att utprova intern nukleär
överhettning i stationen.

Den närmare analys som gjordes inom bolaget under vintern 1969/70
visade på nödvändigheten av omfattande åtgärder, innebärande bl. a. utbyte
och komplettering av viss utrustning. Tidpunkten då stationen skulle kunna
tas i drift försköts till våren 1973, dvs. fyra år senare än enligt den ursprungliga
tidplanen. Kostnadsökningen beräknades till totalt ca 40 milj. kr. I
maj 1970 föreslog Atomenergi och Vattenfall att arbetet på tungvattenreaktorprojektet
Marviken skulle avbrytas och vissa tillgångar försäljas.

Kungl. Maj:t medgav, såsom framgår av statsrådsprotokollet, den 27
maj 1970 att arbetet med Marvikenprojektet avbröts.

Till Marviken som tungvattenreaktorprojekt har t. o. m. budgetåret

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 220

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

1969/70 över kapitalbudgeten anvisats sammanlagt 493,5 milj. kr., varav
till Atomenergis del 206,5 milj. kr. och Vattenfalls del 287,0 milj. kr. Motsvarande
avskrivningsanslag har anvisats över driftbudgeten. I beloppet för Vattenfalls
del har räknats in 16,2 milj. kr. avseende vissa tidigare investeringar
i Marviken, för vilka särskilda avskrivningsmedel anvisats budgetåret
1969/70. Vid bedömning av de verkliga kostnaderna för Marvikenproj ektet
måste man ta hänsyn även till utvecklingskostnader hos Atomenergi för
projektet med ca 68 milj. kr. och till kostnader för tillverkning av bränsle
med ca 14 milj. kr. Dessa kostnader har finansierats över driftbudgeten
från reservationsanslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi.

Industridepartementet har i dagarna publicerat en översikt av det hittillsvarande
svenska atomenergiprogrammet, Svensk atomenergipolitik, i
det följande benämnd vitboken. En avgörande anledning för tillkomsten av
vitboken uppges vara att den föreslagna avvecklingen av Marvikenproj ektet
innebär slutpunkten i en utvecklingslinje som tidigare haft stor betydelse
för vårt atomenergiprogram. I vitboken belyses motiv och riktlinjer för
statsmakternas ställningstaganden till atomenergiprogrammet. För att ge
en konkret uppfattning om bakgrunden till de viktigare besluten redovisas
de dokument på vilka översikten bygger. Vitboken innehåller en redogörelse
för beslutet om att uppföra Marviken och för omläggningen till kokarversion
liksom för beslutet om avveckling av projektet.

Utskottets vederbörande avdelning har genom studiebesök i Marviken och
Studsvik samt genom särskilda föredragningar skaffat sig kompletterande
information i ärendet.

Utskottet anser att de motiveringar som ges i propositionen nr 194 samt
vad som i frågan redovisas i vitboken och i övrigt framkommit utgör övertygande
skäl för en avveckling av tungvattenreaktorprojektet i Marviken.
Den insats som enligt Atomenergi skulle behövas för att få reaktorn driftduglig
kan visserligen med hänsyn till projektets storlek och karaktär synas
motsvara en relativt måttlig kostnadsökning. Utskottet har emellertid tagit
fasta på att det förefaller osäkert om reaktorn trots dessa insatser kan bringas
i driftdugligt skick. Farhågor av denna innebörd har yppats av Vattenfall.
I detta sammanhang måste också beaktas att den kommersiella marknaden
nu helt domineras av lättvattenreaktorer. Mot denna bakgrund synes inte
heller värdet från utvecklingssynpunkt av att färdigställa Marviken som
tungvattenreaktor motsvara den erforderliga uppbindningen av personella
och ekonomiska resurser. Utskottet tillstyrker således att tungvattenreaktorproj
ektet Marviken avvecklas.

Kostnaderna för avvecklingen av projektet beräknas uppgå till ca 3 milj. kr.
varav 2 milj. kr. för Vattenfalls del och 1 milj. kr. för Atomenergis del. Avbrytandet
av arbetet väntas enligt propositionen leda till att den tidigare nämnda
anslagskostnaden för projektet, 493,5 milj. kr., kan minskas till 479,3 milj.

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

kr. Intäkterna av försäljningen av tungt vatten, som påbörjats av Vattenfall,
beräknas uppgå till totalt ca 64 milj. kr. Till den del dessa intäkter inte åtgår
för att täcka Vattenfalls avvecklingskostnader kommer de att tillgodoföras
den på investeringsstaten för statens vattenfallsverks fond uppförda
titeln Övriga kapitalmedel. Atomenergis del av avvecklingskostnaderna avses
täckas av oförbrukade anslagsmedel samt av intäkter från försäljningen
av vissa tillgångar i anläggningen. En avyttring av bränslet uppges kunna
inbringa högst 10 milj. kr. En saldering av de olika posterna ger, såsom
framgår av statsrådsprotokollet, en totalkostnad för projektet av ca 490
milj. kr.

Det investeringsanslag av 2,6 milj. kr. som i propositionen 1970: 1 (bil.
15) föreslagits till Marvikens atomkraftstation men som ännu inte behandlats
av riksdagen, behöver enligt statsrådsprotokollet inte anvisas. Riksdagen
kan således avslå den i statsverkspropositionen under fonden för låneunderstöd
gjorda anslagsframställningen liksom förslaget om ett mot detta
anslag svarande avskrivningsanslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget att statens
fordran på Atomenergi för lån till bolagets del av Marvikens kraftstation
efterges och att skuldförbindelser till staten på sammanlagt 195 milj. kr.
återlämnas till bolaget. I detta sammanhang kan noteras att Atomenergi
avser att i sitt bokslut för år 1970 skriva ned anläggningen till noll.

I de likalydande motionerna 1: 1373 och II: 1598 har framställts yrkande
om en parlamentarisk undersökningskommission. Denna föreslås få till uppgift
att granska det svenska atomprogrammet och dess genomförande samt
alt dessutom föreslå åtgärder för att för framtiden förebygga att tekniskt
komplicerade och för lekmän svårförståeliga industriprojekt igångsättes
och utföres med statliga medel utan att dessförinnan en effektiv övervakning
och kontroll från riksdagens sida möjliggjorts.

Yrkande om en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att göra
en översikt över och granskning av den svenska atomenergipolitiken med
tyngdpunkten lagd på åren 1964—1970 framställs i motionerna I: 1374 och
II: 1597. Det skall vidare åligga gruppen att på basis av granskningsresultatet
lägga fram förslag till åtgärder för att trygga riksdagens möjligheter
att erhålla tillräcklig information som grund för ett ställningstagande till
tekniskt komplicerade frågor.

Ändamålet med och uppgifterna för de två motionsvis yrkade undersökningsgrupperna
överensstämmer så gott som helt. Motionärerna anser de
begärda undersökningarna vara nödvändiga som komplement till vitboken
för att en objektiv slutbedömning skall kunna göras. Erfarenheterna från
handläggningen av Marvikenärendet visar vidare enligt motionärernas mening
på vikten av att informationsflödet till riksdagen inte ges en styrning
som försvårar riksdagens möjligheter att följa ärendena och i olika skeden
göra riktiga ställningstaganden. De begärda undersökningarna föreslås där -

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

för också skola utmynna i förslag om åtgärder som bättre kan tillförsäkra
riksdagen en ordentlig information om och kontinuerlig insyn i tekniskt
komplicerade ärenden.

Med anledning av de nu ifrågavarande motionerna vill utskottet först
erinra om konstitutionsutskottets utlåtande nr 38 år 1968 i anledning av
motionerna I: 96 och II: 137. Yrkandet i sistnämnda motioner åsyftade att
det i anslutning till arbetet på en ny författning skulle övervägas hur riksdagen
skulle kunna tillförsäkra sig den sakkunskap, främst i tekniska och
andra vetenskapliga spörsmål, som erfordras som underlag för dess beslut.
På riksdagens hemställan har motionerna av Kungl. Maj :t överlämnats till
grundlagberedningen för övervägande. Vidare bör erinras om att informationsproblemet
ligger inom ramen för det uppdrag som styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor lämnat den år 1969 tillsatta Utredningen om
ADB i riksdagsarbetet.

Den översikt av det svenska atomenergiprogrammet som lämnas i vitboken
belyser enligt utskottets uppfattning väl de motiv och riktlinjer som
legat till grund för statsmakternas olika ställningstaganden. Eftersom avvecklingen
av Marvikenproj ektet är ett av huvudskälen till vitbokens tillkomst
har detta pojekt behandlats särskilt utförligt. Utskottet kan inte finna
att vitboken har karaktär av partsinlaga i den mening som gjorts gällande
i motionerna I: 1374 och II: 1597. Den ytterligare historiska granskning
av atomenergiprogrammet och dess genomförande som påyrkas i
nämnda motioner och i motionerna I: 1373 och II: 1598 skulle enligt utskottets
mening inte kunna ge något nytt, mera väsentligt underlag för en
uppsummering av erfarenheterna av Marvikenproj ektet.

Vad därefter gäller den andra i motionerna behandlade frågan, nämligen
frågan om åtgärder för att tillgodose riksdagens behov av information i tekniskt
komplicerade ärenden, får utskottet erinra om att formerna för fattande
av beslut i sådana frågor tagits upp till diskussion i förordet till vitboken.
Industriministern framhåller där att planeringen hos det organ som
har det primära ansvaret för ett verksamhetsområde bör syfta till att ge
såväl ett fullständigt beslutsunderlag som en viss handlingsfrihet vid det
slutliga avgörandet. De senaste årens omorganisation av den statliga verksamheten
på atomenergiområdet har inneburit väsentliga förbättringar av
formerna för planering och information inom Atomenergi. Genom det nya
programrådet har Atomenergis styrelse och företagsledning möjlighet att
säkra en fortlöpande och effektiv kontakt med ledande tekniker inom kraftföretagen
och industrin. Vidare framgår att betydelsen av att informationsvägarna
inom företaget fungerar väl har uppmärksammats. Ansträngningar
görs sålunda för att säkra att den fond av erfarenheter och tekniskt kunnande
som finns hos personalen kan nyttiggöras vid ledningen av företaget
och ges ökad spridning.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är av betydelse

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

att riksdagen får så fullständig och allsidig information som möjligt som
underlag för sitt beslutsfattande och att bättre möjligheter erbjuds alt följa
utvecklingen av dyrbara och tekniskt komplicerade projekt. I vitboken slås
fast att frågan om formerna för fattande av beslut i komplicerade tekniska
frågor med stor ekonomisk räckvidd är aktuell inte bara inom atomenergiprogrammet
utan även för den statliga verksamheten i allmänhet.

Utskottet anser sig kunna räkna med att Kungl. Maj :t mot bakgrunden av
erfarenheterna från Marvikenprojektet och i detta ärende förda diskussioner
utan särskild åtgärd från riksdagens sida söker ytterligare underlätta
riksdagens möjligheter att bedöma frågorna.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1: 1373 och II: 1598 samt 1: 1374 och II: 1597.

I samband med sina förslag i maj 1970 om att avbryta arbetet på tungvattenreaktorn
angav Atomenergi och Vattenfall vissa alternativa möjligheter
att utnyttja tillgångarna i Marviken. Atomenergi föreslog att man borde
avvakta en utredning av möjligheterna att installera en lättvattenreaktor
för utvecklingsändamål i den befintliga reaktorbyggnaden. Vattenfall ansåg
att det bästa sättet att från produktionsekonomisk synpunkt använda Marvikentillgångarna
skulle vara att uppföra en oljeeldad ångpanneanläggning
för att driva den redan installerade turbinen.

Sedan Vattenfall närmare utrett det senare alternativet lade verket i
augusti 1970 fram förslag om att bygga om Marviken till en oljeeldad kondenskraftstation.
Om arbetet påbörjades hösten 1970 skulle Marvikens
kraftstation hösten 1973 kunna producera med en effekt av ca 200 MWe.

Departementschefen förordar att den ombyggnad Vattenfall föreslagit
kommer till stånd. Anslagskostnaderna för densamma beräknas till 49 milj.
kr., varav 8 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Av statsrådsprotokollet
framgår att ca 5 milj. kr. av det belopp som beräknats för Marviken inom
Vattenfalls investeringsram för innevarande budgetår kommer att kvarstå
oförbrukade. Med hänsyn härtill föreslås att verkets investeringsram endast
höjs med 3 milj. kr. utöver den höjning som föreslagits i propositionen
1970: 165 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1970/71.

Utskottet kan konstatera att berörda parter är eniga om att den avsedda
ombyggnaden bör komma till stånd. Genom att delar av den befintliga basanläggningen
i Marviken utnyttjas ter sig projektet enligt statsrådsprotokollet
fördelaktigt från ekonomisk synpunkt.

Det synes inte råda någon tvekan om att den för kondenskraftanläggningen
tillkommande anläggningskostnaden blir lägre än för en helt ny anläggning
med samma effekt. Drift- och underhållskostnaderna kan däremot förväntas
bli högre. Eftersom den nuvarande turbinen i Marviken är dimensionerad
för lågt tryck får den ombyggda anläggningen låg verkningsgrad
och kommer i första hand att utnyttjas för toppeffektdrift, dvs. med genomsnittligt
kort årlig drifttid.

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

Med anledning av svårigheterna att göra en rättvisande ekonomisk bedömning
av projektet och de frågeställningar härom som tagits upp i motionerna
1:1374 och II: 1597 får utskottet anföra följande.

Utskottets vederbörande avdelning har erfarit att Vattenfall beräknar
driftkostnaden för den oljeeldade kondensstationen i Marviken till 2 å 2,5
öre/kWh (kilowattimme). Motsvarande kostnad för ett olj ekondenskraftverk
är 1 å 1,5 öre och för gasturbiner 4 å 5 öre. Med de förutsättningar som
gäller för stationen i Marviken uppges den komma att bli ekonomiskt förmånlig
vid en drifttid av 200—4 000 timmar per år.

Behovet av reserveffekt för att täcka kortvariga belastningstoppar och
tillgodose kraven på leveranssäkerhet under torrår har uppgivits vara mycket
stort. I centrala driftledningens (CDL) studie Elförsörjningen under
1970-talet bedöms detta behov år 1980 komma att vara 15—20 procent av det
högsta timvärdet. Med hänsyn till de låga anläggningskostnaderna och de i
förhållande till gasturbiner betydligt förmånligare driftkostnaderna anser
Vattenfall ombyggnaden av Marvikenanläggningen vara ett gott alternativ
till andra typer av s. k. toppkraftverk.

Det har även upplysts att en eventuell demontering och flyttning av turbinen
in. m. i Marviken inte är ekonomiskt försvarbar.

Beträffande olj ef ör sörj ningen till den föreslagna anläggningen kan nämnas
att den förutsätts ske med tankbåtar av storleksordningen 5 000 DWT
till en hamn, belägen ca 400 meter från kraftstationen. Landtransporter från
annan ort är inte ett realistiskt alternativ.

Med hänsyn till det ökade kraftbehov som föreliggande prognoser pekar
på finner utskottet det förmånligt att den föreslagna oljeeldade kraftstationen
redan hösten 1973 beräknas kunna tillföra produktionssystemet 200
MWe, vilket är lika stor effekt som beräknades för Marvikenreaktorn med
överhettning. De upplysningar som lämnats har övertygat utskottet om att
den förordade ombyggnaden av Marvikenstationen även ekonomiskt sett är
ett väl motiverat projekt.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade ombyggnaden
av Marvikenstationen och har ingenting att erinra mot att medelsanvisningen
härför sker på sätt i propositionen föreslagits.

Installationen av en oljeeldad panna kommer i stort sett ej att beröra
reaktorbyggnaden. Vad gäller den fortsatta användningen av denna har
Atomenergi och Vattenfall påbörjat utredningar beträffande utförande av
vissa experiment avseende funktion och tillförlitlighet hos utrustningar avsedda
att förhindra eller begränsa verkningarna av felfunktioner och haverier.
Efter genomförd planering under hösten 1970 beräknas experimentverksamheten
pågå under åren 1971 och 1972. Atomenergis kostnader för
verksamheten — preliminärt beräknade till ca 3 milj. kr. — uppges täckas
delvis av anslaget till bolaget för innevarande budgetår och i övrigt av det
anslag som förutsatts utgå för nästa budgetår inom den av 1970 års riksdag

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

för femårsperioden 1970/71—1974/75 beslutade totalramen på 290 milj.
kr. för det statsfinansierade arbetet vid Atomenergi.

Den avsedda experimentverksamheten torde innebära att Marvikens reaktordel
kommer till användning på ett meningsfullt sätt. Att experimenten
kan utföras i full skala är av betydande värde och kan förväntas tilldra dem
internationellt intresse. Utskottet vill emellertid upplysa att det inte uppfattat
Kungl. Maj :ts förslag så att det är avsikten att i Marviken driva en
permanent forskningsstation som komplement till anläggningarna i Studsvik.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar om avveckling av tungvattenprojektet
Marviken i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över industriärenden för den 6 november 1970 förordats,

2. att riksdagen avslår Kungl. Maj :ts förslag i propositionen
nr 1 om anvisande av ett investeringsanslag av 2 600 000
kr. till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av
en atomkraftstation i Marviken och ett däremot svarande
avskri vningsanslag,

3. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet
över industriärenden för den 6 november 1970 förordats beträffande
dispositionen av investeringsanslaget Kraftstationer
m. m.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet över industriärenden för den
6 november 1970 förordats besluta om eftergift av viss statens
fordran hos Aktiebolaget Atomenergi,

5. att riksdagen avslår motionen I: 1311,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 1373 och II: 1598
samtl: 1374 och II: 1597.

Stockholm den 8 december 1970

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Bohman (m), Fritz Persson (s), Axel
Andersson (fp), Rikard Svensson (s), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim
(s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Nyman
(fp), Högström (s), Ottosson (m), Jonsson (s), Wikström (fp) och
Olle Eriksson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Almgren (s), Mellqvist (s), Eliasson i
Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), fru LewénEliasson
(s), herrar Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson i Norrköping
(s), Alemyr (s), fru Holmberg (s), herrar Andersson i Knäred (ep), Lothigius
(m), Lindberg (s) och Eriksson i Arvika (fp).

Reservationer

1. av herrar Bohman (in), Axel Andersson (fp), Nyman (tp), Ottosson (in),
Wikström (fp), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), Lothigius (m)
och Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Den översikt”
och på s. 7 slutar med ”och II: 1597” bort ha följande lydelse:

”Av förordet till vitboken framgår att industriministerns syfte med denna
är att belysa motiven och riktlinjerna för statsmakternas olika ställningstaganden
till atomenergiprogrammet. Utskottet anser syftet vällovligt. Samtidigt
måste emellertid beklagas att vitbokens perspektiv på statsmakternas
olika ställningstaganden till atomenergiprogrammet av redovisade och andra
skäl blivit begränsat och att viktiga sidor av programmet därför blivit
ofullständigt belysta. En kompletterande studie bör enligt utskottets mening
göras i syfte att få ett mera fullständigt och nyanserat underlag för en
prövning av de i vitboken och genom motionerna aktualiserade frågorna om
beslutsunderlag och kontrollfunktioner. Denna studie och denna prövningsynes
lämpligast böra uppdras åt en arbetsgrupp med representanter för de
fyra demokratiska partierna.

Utskottet delar sålunda motionärernas mening att erfarenheterna från
handläggningen av och beslutsfattandet i atomenergiprogrammet och Marvikenärendet
i synnerhet dels blottat brister i fråga om informationsflödet,
dels bör utnyttjas i arbetet att komma fram till för riksdagen mera ändamålsenliga
beslutsunderlag.”

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

”6. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna I:
1373 och II: 1598 samt I: 1374 och II: 1597.”

Statsutskottets utlåtande nr 220 år 1970 11

2. av herrar Ivar Johansson (ep), Olle Eriksson (ep), Eliasson i Sundborn
(ep), Mattsson (ep) och Andersson i Knäred (ep) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Den översikt”
och på s. 7 slutar med ”och II: 1597” bort ha följande lydelse:

”Den översikt av det svenska atomenergiprogrammet och av Marvikenproj
ektet, som lämnas i propositionen, är tämligen kortfattad. Det är därför
av värde att denna redogörelse har kompletterats med en utförligare redovisning
av motiv och riktlinjer för statsmakternas olika ställningstaganden
i en vitbok. I den mån avvikande uppfattningar föreligger eller nya fakta
framkommer, finns möjligheter att komplettera denna redovisning genom
inlägg i den allmänna debatten.

Utskottet instämmer dock i den i motionerna framförda uppfattningen,
att det är av betydelse att riksdagen får en så fullständig och allsidig information
som möjligt som underlag för sitt beslutsfattande och att bättre
möjligheter erbjuds att följa utvecklingen av dyrbara och tekniskt komplicerade
projekt. Det är också angeläget att alternativa lösningar kan presenteras.
Det bör emellertid beaktas att frågan om formerna för fattande av
beslut i komplicerade tekniska frågor med stor ekonomisk räckvidd är aktuell
inte bara inom atomenergiprogrammet utan även för andra delar av
den statliga verksamheten.

Bl. a. mot bakgrund av de erfarenheter som Marvikenproj ektet har gett,
bör därför åtgärder vidtas för att tillförsäkra riksdagen och de politiska partierna
bättre möjligheter när det gäller att bedöma frågor av detta slag och
att utarbeta alternativ. På grund härav och då grundlagberedningen har en
rad andra väsentliga uppgifter bör enligt utskottets mening Kungl. Maj:t
överväga att tillkalla en särskild parlamentarisk arbetsgrupp i syfte att bereda
riksdagen och de politiska partierna möjligheter att skaffa sig bästa
möjliga informations- och beslutsunderlag i tekniskt eller på annat sätt
komplicerade frågor. Detta bör ges Kungl. Maj :t till känna.”
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

”6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 1373 och
II: 1598 samt I: 1374 och II: 1597 som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om tillkallandet av en
parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att framlägga förslag
i syfte att tillförsäkra riksdagen och de politiska partierna
bästa möjliga informations- och beslutsunderlag i
tekniskt eller på annat sätt komplicerade frågor.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700027