Statsutskottets utlåtande nr 203 (Utlåtande 1951:Su203 - extrahöst su)

Nr 203—205.

Statsutskottets utlåtande nr 203.

Nr 203.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om ändrad förläggning av arméns jägarskola jämte
1 i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

I propositionen nr 110 bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 mars 1951, föreslagit
riksdagen besluta, att arméns jägarskola skall från och med tidpunkt
som framdeles bestämmes förläggas till Norrbottens regemente.

Vidare bär i en inom andra kammaren av herr Löfroth väckt motion
(11:644) hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr
110, i vad den avser förflyttning av arméns jägarskola från Kiruna till Boden.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

1949 års för svar sutredning har föreslagit, att jägarskolan skall flyttas till
Boden och där anslutas till Norrbottens regemente (119). Till stöd för förslaget
har utredningen åberopat uttalande av arméchefen att utbildningsförhållandena
i Boden vore ojämförligt bättre än i Kiruna. Därjämte skulle besparingar
vinnas genom att regementets förvaltningsorganisation kunde utnyttjas.
Dessa besparingar ha uppskattats till omkring 660 000 kronor.

överbefälhavaren har funnit förflyttningen av jägarskolan böra anstå i nuvarande
läge.

Chefen för armén bär närmare utvecklat sin ståndpunkt beträffande utbildningsförhållandena
och därvid framhållit, att jägarskolans förläggning till
Kiruna 1942 betingades bland annat av det dåvarande strategiska läget och
dess krav på utbildning i fjällterräng. Emellertid måste utbildningen främst
koncentreras på skogsområdenas problem. Då Kiruna saknade typisk norrländsk
skogsterräng vore det önskvärt att bedriva jägarutbildningen i östra
Norrbotten. Eu förläggning till Boden motsvarade bäst detta krav. En
förflyttning till Boden vore önskvärd även av det skälet att Ivirunaetablissementet
icke försloge för den ökade värnpliktskontingent som erfordras för
att återupptaga utbildning av värnpliktiga för s. k. fri jägarverksamhet. Efter
att ha närmare berört förläggningsfrågan ur kuppberedskaps- och mobilise
ringssynpunkter har arméchefen förklarat sig anse övervägande militära skäl
tala för skolans förflyttning till Boden från och med utbildningsåret 1951/52.

Beträffande frågan om förläggningen av jägarskolan efter dess förflyttning
till Boden har chefen för armén i sitt utlåtande framhållit, att utrymme
kunde beredas i T 19:s etablissement, därest av arméchefen förordat för Ftihang

till riksdagens protokoll 1951. (i sand. Nr 203—205.

2086 51

Statsutskottets utlåtande nr 203.

slag till lösande av med sammanslagning av A 5 och A 8 sammanhängande
lokalfrågor genomfördes. ^ id anslutning till I 19 borde jägarskolan erhålla
ändrad benämning till Norrbottens regementes jägarbataljon. Det vore önskvärt
att jägarbataljonen erhölle egen skjutbana, kostnadsberäknad till 180 000
kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har funnit en förflyttning av jägarskolan
ur flera synpunkter mindre lämplig. Länsstyrelsen har framhållit att länet
vore synnerligen vidsträckt — avståndet mellan Boden och Kiruna vore 30
mil — och att det syntes naturligt att ett militärt förband vore förlagt till
en ort, där det kunde tjänstgöra som lämplig bas för en utbyggd krigsorganisation.
Länsstyrelsen har funnit kuppberedskapsskäl tala för en bibehållen
förläggning och liar ansett utbildningsförhållandena i Kiruna vara ur vissa
synpunkter bättre än i Boden. Länsstyrelsen har slutligen betonat att den
centrala delen av Kiruna stad i försörjningshänseende vore uteslutande beroende
av gruvdriften och att det varit eu stor förmån att i samhället äga
tillgång till jägarskolan, som ur ekonomisk synpunkt visserligen icke betydde
sa mycket men som likväl visat att även andra företag än gruvdriften kunde
rymmas i staden. Länsstyrelsen har avstyrkt förslaget om förflyttning av
jägarskolan.

Föredragande departementschefen har funnit de skäl, som ur utbildningsoch
mobiliseringssynpunkt anförts för förflyttningen, vara så vägande, att
de böra i princip tillmätas avgörande betydelse i förhållande till de mot förflyttningen
anförda kuppberedskapssynpunkterna. Departementschefen delade
emellertid överbefälhavarens uppfattning att överflyttningen icke borde
i. nuvarande läge omedelbart genomföras. Tidpunkten för överflyttningen
borde sålunda tills vidare lämnas öppen. De i samband med sammanslagningen
av A 5 och A 8 förordade byggnadsåtgärderna tillgodosåge jämväl
jägarskolans lokalbehov i Boden.

Utskottet delar den meningen, att en koncentration av den militära utbildningen
till större enheter är önskvärd, då härigenom torde kunna erhållas
såväl förbättrad utbildning som en förbilligad organisation. Detta
syfte har varit vägledande vid den överföring till större förband av mindre
enheter, som beslutats under senare tid.

Beträffande jägarskolans förflyttning till Boden ha emellertid sedan försvarsutredningen
framlade sitt förslag i ämnet tillkommit vissa omständigheter,
som ställa denna fråga i ett något annat läge. Utskottet har sålunda
vid besök i Boden och Kiruna funnit, att för lösande av de i samband med
den numera beslutade sammanslagningen av Norrbottens artillerikår (A 5) och
Bodens artilleriregemente (A 8) uppkommande lokalfrågorna, varigenom vissa
utrymmen av Norrbottens regemente (119) måste tagas i anspråk, svårigheter
föreligga att utan betydande omändringar bereda jägarskolan utrymme
i regementets etablissement. Detta gäller såväl förläggningsutrymmen
som lektionssalar. Härjämte må framhållas, att de fasta utbildningsan -

Statsutskottets utlåtande nr 203.

ordningarna vid 119, vilka under de senare åren utbyggts, icke äro beräknade
för större kapacitet än som krävee för regementets egen del. Vidare har för
utskottet numera upplysts, att beträffande förefintlig stridsskjutningsterräng
kraven för 119:s egen del för närvarande icke äro helt tillgodosedda. Detsamma
torde gälla i fråga om skolskjutningsbanorna, vilka enligt vad som
likaledes upplysts redan nu äro överbelagda. För jägarskolans förflyttning
synas härvidlag vissa investeringar bliva erforderliga. Nytt skjutfält om ea
300 hektar har approximativt kostnadsberäknats till 450 000 kronor. Kostnaderna
för en ny skjutbana, som av arméchefen angivits till 180 000 kronor,
lära nu uppgå till inemot 240 000 kronor.

Utskottet anser sig icke nu böra närmare beröra det föreliggande förslaget
ur beredskapssynpunkt men en viss betydelse härvidlag — ej minst i psykologiskt
hänseende —- måste, särskilt i nuvarande utrikespolitiska läge, ett
förband i Kiruna dock anses ha.

Det kan även ifrågasättas — särskilt med hänsyn till den särpräglade ställning,
som jägarskolan intager bland arméns förband beträffande såväl utbildnings-
som personalförhållanden — huruvida det kan anses lämpligt att nu
fatta beslut om ett framtida nedläggande av skolans nyligen med stora kostnader
uppförda etablissement.

Utskottet vill i anslutning till det anförda erinra om att överbefälhavaren
i sitt i ärendet avgivna yttrande ansett, att förflyttningen av jägarskolan bör
anstå i nuvarande läge. Även departementschefen har för sin del funnit tidpunkten
för överflyttningen böra tills vidare hållas öppen. Under sådana
förhållanden torde några olägenheter icke uppkomma, därest ställningstagandet
till detta spörsmål uppskjutes tills vidare.

Då i fråga om de besparingar, som en förflyttning av jägarskolan skulle
medföra, avsevärda skiljaktigheter föreligga mellan i propositionen angivna
kalkyler och de kostnadsberäkningar, som under ärendets behandling framlagts
för utskottet, anser utskottet nödvändigt, att, innan riksdagen fattar
beslut i principfrågan, ytterligare utredning verkställes i syfte att fullt klarlägga
de ekonomiska konsekvenserna av förflyttningen i fråga.

Med hänsyn till samtliga på frågan inverkande omständigheter anser utskottet
sig för närvarande icke berett att biträda Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 644, avslå Kungl.
Maj:ts förslag om att arméns jägarskola skall från och med tidpunkt,
som framdeles bestämmes, förläggas till Norrbottens
regemente.

Stockholm den 30 november 1951.

På statsutskottets vägnar:
KARL WARI).

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,
Iwar Anderson, Leander, Heiding, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Erik Gustaf Andersson, Lundqvist, Alfred Nilsson, Einar Persson, Edvin
Thun och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,
Svensson i Grönvik, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Åkerström, Thapper,
fröken Elmén, herrar Birke, Wcdén, fru Ericsson i Luleå, herrar Svensson
i Alingsås och Hjalmarson.