Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1968/69 inom justitiedepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.
(3:eavd.)
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
Justitiedepartementet m. in.
1) Statsrådsberedningen: Avlöningar m.fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 4, framlagda förslag (punkterna
A 1—A 11, s. 4—10 i utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för
den 3 januari 1968) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 631 000 kr.,
2. till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 171 000 kr.,
3. till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 7 792 000 kr.,
4. till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 640 000 kr.,
5. till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
ett förslagsanslag av 550 000 kr.,
6. till Justitiekanslern: Avlöningar ett förslagsanslag av
564 000 kr.,
7. till Justitiekanslern: Omkostnader ett förslagsanslag
av 35 000 kr.,
8. till Lagberedningen ett reservationsanslag av 577 000
kr.,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1988. 6 suml. Nr 2
2
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
9. till Fideikommissnämnden ett reservationsanslag av
97 000 kr.,
10. till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter ett förslagsanslag
av 50 000 kr.,
11. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
6 100 000 kr.
2) ADB-system för fastighetsdata. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkten A 12, s. 10—20), såvitt nu är i fråga, och med hänvisning
till tredje lagutskottets utlåtande nr 5 hemställer utskottet
att riksdagen till ADB-system för fastighetsdata för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 2 250 000
kr.
3) Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Kungl. Maj:t har (punkt A 13, s. 20) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning
inom justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1968/
69 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Motsvarande anslag i gällande riksstat, betecknat Efterutbildning inom
rättegångsväsendet, är uppfört med 230 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:160 av herr Karl Pettersson m. fl. och
11: 210 av herr Andersson i Örebro m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till lämpligt utformat
ekonomiskt stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet.
Utskottet. Anslagsberäkningen och vad i samband därmed anförts föranleder
inte till erinran.
Ett motionsyrkande med samma innehåll som det nu framställda förelädes
senast 1967 års riksdag. Med hänvisning till vad utskottet i anledning
därav yttrat (SU 1967:2, s. 17) avstyrks bifall till motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1968/69 anvisar
ett reservationsanslag av 150 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 160 och II: 210.
4) Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 14,
s. 20) hemställer utskottet
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 430 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
3
Polisväsendet
5) Rikspolisstyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
B 1—B 3, s. 22—31) hemställer utskottet
1. alt riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta två
tjänster som avdelningschef i Ce 2 och en tjänst som byråchef
i Ce 1 hos rikspolisstyrelsen,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de
övergångsanordningar som fordras med anledning av omorganisationen,
3. att riksdagen medger att, enligt vad som förordats i
statsrådsprotokollet, beställning för datamaskinanläggning
lar läggas ut till ett värde av högst 850 000 kr., att betalas
under budgetåret 1969/70,
4. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 16 300 000 kr., varav 1 900 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,
b) till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 9 150 000 kr., varav 200 000 kr. alt avräknas mot
automobilskattemedlen,
c) till Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning m. in.
ett reservationsanslag av 650 000 kr.
6) Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj :t har (punkt B 4,
s. 31—34) föreslagit riksdagen alt till Polisverket: Inköp av motorfordon
in. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000
kr., varav 15 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 25 600 000 kr., varav 14 500 000
kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
i de likalydande motionerna 1:224 av herr Brundin och fru Segerstedt
Wiberg och 11:295 av herr Thglén in. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen måtte till Polisverket: Inköp av motorfordon in. in.
för budgetåret 1968/69 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 27 800 000 kr. att användas
till inköp av 10 stycken TV-kameror för bevakning av tingstadstunneln.
Utskottet. Enligt vad som upplysts för utskottet har de fasta installationerna
för den föreslagna televisionsövervakningen byggts in och de extra
kostnaderna för en senare komplettering skulle därför inte bli väsentliga.
It Bihang till riksdagens protokoll 19(18. 6 samt. Xr 2
4
Statsutskottets utlåtande* nr 2 år 1968
De föreslagna åtgärderna har enligt utskottets mening, även om de har
ett betydande värde, inte heller sådan prioritet att de bort utföras inom
ett enligt motionerna vidgat anslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 224 och II: 295, såvitt nu är i
fråga, till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 27 300 000
kr., varav 15 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
7) Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. m. fl. anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 5—B 7, s. 34—36)
hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. ett förslagsanslag av 34 300 000 kr., varav 24 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. ett
förslagsanslag av 23 050 000 kr.,
3. till Polisverket: Diverse utgifter ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.
8) Lokala polisorganisationen: Avlöningar och Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkterna B 8—B 9, s. 36—42) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1968/69 anvisa
a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av
489 000 000 kr., varav 112 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag av
56 450 000 kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med
a) 456 200 000 kr., varav 105 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) 51 150 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152
5
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts alt riksdagen
måtte för budgetåret 1968/69 anvisa
a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av
495 000 000 kr., varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskatteinedlen,
b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag av
56 700 000 kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna 1:323 av herr Dahlén m. fl. och 11:426
av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte anvisa
medel för personalökningar inom den lokala polisorganisationen i enlighet
med rikspolisstyrelsens förslag och därför för budgetåret 1968/69 anvisa
a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 6 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 495 000 000 kr.,
varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag med 250 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 56 700 000
kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna I: 224 av herr Brundin och fru Segerstedt
It iberg och II: 295 av herr Thglén m. fl. vari — om ett i motionerna framställt
yrkande om ökat anslag till Polisverket: Inköp av motorfordon in. m.
avslås — hemställts att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande av 6
polismanstjänster utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit att tilldelas trafikseklionen
vid Göteborgs polisdistrikt samt till Lokala polisorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisa jämfört med Kungl. Maj:ts förslag
ett med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 489 200 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 559 av fru Diesen m. fl. och II: 719 av
fru Heurlin in. fl. vari hemställts
a) att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 495 300 000 kr., varav 113 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, samt
b) att riksdagen — under förutsättning av bifall till hemställan under a)
— i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna att tunnelbanepolisen i Stockholm
bör förstärkas med sammanlagt tjugo tjänster,
dels de likalydande motionerna 1:39 av herr Eric Gustaf Peterson och
11: 55 av herrar Berglund och Hgltander vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om vidtagande av sådana åtgärder som förhindrar
att onödigt höga kostnader uppstår i samband med polititransporter.
Utskottet. Kungl. Maj:t har beräknat medel för 450 nya tjänster, varav
350 polismanstjänster. I motionerna I: 109 och II: 152 samt 1:323 och II:
6
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
426 föreslås medelsanvisning på avlönings- och omkostnadsanslagen för ytterligare
264 tjänster motsvarande det antal tjänster som rikspolisstyrelsen
föreslagit.
Utvecklingen av polisens arbetsuppgifter fortsätter att kräva ytterligare
insatser. De ofta besvärliga förhållanden under vilka polisen har att fylla sin
ålagda uppgift att upprätthålla efterlevnaden av samhällets beslut och allmän
ordning ställer stora krav på den enskilde polismannen. Rekryteringen
bär vidgats och utbildningen reformerats. Stöd från allmänhetens sida skulle
med hjälp av objektiv information kunna underlätta arbetsuppgifterna.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en i det samhällsekonomiska läget stark satsning
på polisens medelsbehov och en stor del av ökningen har lagts på personalsidan.
Den polisiära effektiviteten beror dock inte enbart på personalens
storlek. Förslagen innebär även att den tekniska upprustningen kan
fortsätta. Av väsentlig betydelse är också att arbetet för en fortsatt rationalisering
kan fortsätta och därmed inom en nära framtid ytterligare höja
polisens effektivitet. Av särskilt intresse i detta sammanhang är sådana åtgärder
som medför att personalen kan användas för sina polisiära uppgifter
på ett ännu mera ändamålsenligt sätt. Enligt vad utskottet erfarit planeras
ytterligare insatser i detta syfte.
Utskottet bedömer utvecklingen av polisens effektivitet som mycket god
och anser att Kungl. Maj:Is förslag väl tillgodoser de anspråk för detta ändamål
som nu kan ställas vid en fördelning av de totala resurserna. Arbetstidsförkortningen
den 1 januari 1968, motsvarande ca 450 årsarbetskrafter,
bör i princip till stor del motsvaras av rationaliseringsvinster och har även
ingått i bedömningen av anslagen för innevarande budgetår. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna I: 109 och II: 152, såvitt nu är i fråga, samt
1:323 och II: 426.
Utskottets nämnda ställningstagande samt det förhållandet att Kungl.
Maj :t bör besluta om fördelning av tjänster på polisdistrikt med en inbördes
avvägning av uppgifternas angelägenhet medför att utskottet även avstyrker
motionerna I: 224 och II: 295, såvitt nu är i fråga, samt I: 559 och
II: 719.
I fråga om polititransporterna, för vilka kostnaderna bestrids från omkostnadsanslaget,
har utskottet inte funnit anledning föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna I: 39 och II: 55. En kostnadsjämförelse
bör omfatta även de extra kostnader för medföljande polisman som
i de flesta fall blir nödvändiga av kriminaltekniska skäl om transporten infe
kan ombesörjas av godkänd personal.
Vad i statsrådsprotokollet i övrigt anförts i detta sammanhang har inte
gett utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 109 och II: 152, I: 323 och II:
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
7
426, I: 224 och II: 295 samt I: 559 och II: 719, de sex förstnämnda
motionerna såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 489 000 000 kr., varav 112 500 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och
II: 426, samtliga motioner såvitt nu är fråga, till Lokala
polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 56 450 000 kr., varav 13 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 39 och II: 55.
9) Lokala polisorganisationen: Utrustning m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 10—B 12, s. 42—45) hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag
av 14 500 000 kr., varav 2 600 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,
2. till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar
ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,
3. till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 350 000 kr.
Åklagarväsendet
10) Riksåklagaren: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna C 1—G 4, s. 46—49) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Riksåklagaren: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 609 000 kr.,
2. till Riksåklagaren: Omkostnader ett förslagsanslag av
304 000 kr.,
3. till Läns- och distriktsåklagarmgndigheterna: Avlöningar
ett förslagsanslag av 41 990 000 kr.,
4. till Läns- och distriktsåklagarmgndigheterna: Om
kostnader
ett förslagsanslag av 3 447 000 kr.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 2
8
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
Domstolarna
11) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 14, s. 50—61) och med hänvisning
till första lagutskottets utlåtande nr 14 hemställer utskottet
A. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta de
tingsdomar- och rådmanstjänster och dra in den borgmästartjänst
som förordats i statsrådsprotokollet,
B. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Högsta domstolen m.m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6 457 000 kr.,
2. till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 611 000 kr.,
3. till Regeringsrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 227 000 kr.,
4. till Regeringsrätten: Omkostnader ett förslagsanslag
av 57 000 kr.,
5. till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag
av 150 000 kr.,
6. till Hovrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av
21 738 000 kr.,
7. till Hovrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 834 000 kr.,
8. till Underrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av
97 873 000 kr.,
9. till Underrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av
6 221 000 kr.,
10. till Underrätterna: Ersättningar till nämndemän
m.m. ett förslagsanslag av 11 100 000 kr.,
11. till Vattendomstolarna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 5 759 000 kr.,
12. till Vattendomstolarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 646 000 kr.,
13. till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
ett reservationsanslag av 400 000 kr.,
14. till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av 600 000 kr.
Rättegångsväsendet i allmänhet
12) Ersättning åt domare, vittnen och parter m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 1—E 4, s. 62—64) hemställer
utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
9
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Ersättning åt domare, vittnen och parter ett förslagsanslag
av 16 800 000 kr.,
2. till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag
av 8 700 000 kr.,
3. till Understöd för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag
av 2 700 000 kr.,
4. till Tornedalens rättshjälpsanstalt ett förslagsanslag
av 334 000 kr.
Kriminalvården
13) Kriminalvårdsstyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna F 1—F 2, s. 67—71) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 7 211 000 kr.,
2. till Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 269 000 kr.
14) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkterna F 3—F 4, s. 71—76) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1968/69 anvisa
a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 112 600 000
kr.,
b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av
34 853 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med 97 344 000 kr. respektive
32 653 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152
av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående de
rättspsykiatriska undersökningarna i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna 1:227 av herr Dahlén m.fl. och 11:297
av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om förslag om tillfälliga personalförstärkningar
vid de rättspsykiatriska kliniker som har de längsta väntetiderna
för undersökningar i avsikt att nedbringa väntetiderna,
10
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
dels de likalydande motionerna 1:226 av herr Dahlén m.fl. och 11:298
av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna
I: 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte
a) anvisa medel för inrättandet av 8 tjänster som verkstadsförmän vid
de allmänna häktena, 3 e. o. konsulenttjänster för fritids- och kontaktverksamhet
samt ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 35 000
kr. ökat anslag till arvodering av fritidsledare in. m. och därför till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 335 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
112 935 000 kr.
b) anvisa 655 000 kr. till undervisning och fritidssysselsättning samt
bibliotek vid fångvårdsanstalterna och därför för budgetåret 1968/69 under
andra huvudtiteln till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 35 053 000 kr.
De rättspsykiatriska undersökningarna berörs även i motionerna 11:568
samt II: 675, över vilka utskottet senare avger utlåtande.
Utskottet. I motionerna I: 226 och II: 298 har förordats ökad medelsanvisning
under avlönings- och omkostnadsanslagen för undervisnings-, fritids-
och kontaktverksamhet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagsposterna
för dessa ändamål räknats upp med 75 000 kr., medan i motionerna
förordas en höjning med ytterligare 345 000 kr. I motionerna framhålls att
avvägningen enligt de nuvarande behandlingsmetoderna mellan arbetsdriften,
där man gör stora satsningar, och fritidsverksamheten, som bedöms
som mycket försummad, kan vara tveksam.
Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården har enligt sina
direktiv bland annat att överväga i vad mån förändringarna i arbetsdriftens
uppläggning ger anledning till ändrade regler om arbetsplikt, fritid och arbetsersättning.
En bedömning av medelsberäkningarna för det närmaste
budgetåret har dock inte föranlett utskottet att förorda en annan fördelningsgrund.
Motionsyrkandena innebär också att fritidsverksamheten skulle
ytterligare tillgodoses först inom vidgade resurser. Med hänsyn till dessa
förhållanden och då den ökade medelstilldelning som föreslagits för fångvårdsanstalternas
del tillgodoser anspråken i avsevärd utsträckning kan utskottet
inte tillstyrka motionerna i detta hänseende.
Ytterligare personella resurser föreslås i de nämnda motionerna I: 226
och II: 298 genom medel för 8 tjänster som verkstadsförmän vid de allmänna
häkten som förlagts till polishus och sålunda inte utgör häktesavdelning
vid fångvårdsanstalt. Enligt gällande lagstiftning må häktad inte
åläggas arbete men får om det kan ske utan olägenhet utföra lämpligt arbete
som han själv anskaffar eller som eljest kan beredas honom. Häktningstiden
är vanligen någon eller några veckor. Förutom vid sinnesundersökning kan
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
11
tiden dock vid omfattande utredning och fullföljd till högre instans utsträckas
till flera månader. Den 1 december 1967 fanns det 313 häktade beträffande
vilka inte förordnats om rättspsykiatrisk undersökning.
Den nämnda kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården har
även att överse behandlingen av häktade i vissa avseenden och därvid beakta
möjligheterna att rationellt lösa bl. a. behandlingsfrågorna gemensamt
för häktade och intagna i fångvårdsanstalt.
Enligt utskottets mening förtjänar frågan om de häktades behandling
uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att pågående utredningsarbete kommer
att kunna ge underlag för reformer. Speciella svårigheter är dock förenade
med att bereda dessa personer arbete, särskilt vid vissa häktningsgrunder.
Mot bakgrund därav godtar utskottet den bakom Kungl. Maj ds förslag
liggande medelsberäkningen och avstyrker motionerna även i denna
del. Utskottet förutsätter att, inom ramen av anslag enligt Kungl. Maj ds
förslag och gällande behandlingslagstiftning, möjliga åtgärder vidtas för att
underlätta de i motionerna avsedda häktades sysselsättning.
Utskottet återkommer i det följande till frågan om de häktade som i väntan
på psykiatrisk undersökning förvaras på de nuvarande rättspsykiatriska
klinikerna och i häktesavdelningar i anslutning till dem.
Enligt av riksdagen år 1961 antagna riktlinjer genomförs en omorganisation
av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Nya rättspsykiatriska
kliniker för häktade och misstänkta på fri fot skall uppföras i Lund, Uppsala,
Göteborg, Stockholm och Umeå. Av dessa beräknas klinikerna i Lund
och Uppsala vara färdigbyggda våren 1969 medan Göteborgskliniken beräknas
bli färdig i början av år 1970. Vidare skall rättspsykiatriska stationer
för misstänkta på fri fot inrättas i ytterligare fem städer. Tills vidare och i
avvaktan på att de nya klinikerna blir färdiga utgör de psykiatriska avdelningarna
vid fångvårdsanstalt erna Långholmen, Malmö, Härianda, Härnösand
och Håga tillika rättspsykiatriska kliniker. Den 1 december 1967 fanns
det 217 häktade beträffande vilka förordnats om rättspsykiatrisk undersökning.
Dröjsmålen med de rättspsykiatriska undersökningarna särskilt av de
häktade har påtalats i motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 227 och II: 297
med understrykande av problemen i Stockholm. I de förenämnda motionerna
förordas en skyndsam departementsutredning med uppgift att framlägga
konkreta förslag till rationaliseringar inom den nuvarande organisationen.
I de sistnämnda motionerna krävs förslag till tillfälliga personalförstärkningar
vid de kliniker som har den sämsta arbetsbalansen.
Enligt vad utskottet erfarit har numera beslut fattats om en förstärkning
av resurserna vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm, innebärande
att en över läkar tjänst dubbleras från den 1 mars 1968 och under nästa budgetår
och att ytterligare inrättas tjänster för en kurator och två biträden.
Redan tidigare har en förbättring av den tekniska utrustningen möjliggjorts.
12
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
Därigenom har det främsta syftet med motionerna tillgodosetts och föreslagna
åtgärder i detta hänseende är därför inte erforderliga. Som utskottet i
annat sammanhang nedan anför kan man även räkna med en avlastning av
de rättspsykiatriska klinikerna genom att läkartjänsterna vid Kumlaanstalten
besätts.
Problemet med de långa väntetiderna för häktade undersökningsfält och
deras sysselsättning har även varit föremål för överväganden inom justitiedepartementet.
Möjligheterna att bereda dem som förvaras på de nuvarande
rättspsykiatriska klinikerna och i häktesavdelningarna vid dessa ett
meningsfullt arbete är starkt beskurna. Det har därför övervägts om i vart
fall vissa av dessa kan föras över till fångvårdsanstalter. Frågan om erforderliga
lagändringar övervägs inom departementet. En departementspromemoria
i ämnet och om avräkning av häktningstid vid internering eller ungdomsfängelse
uppges komma att inom kort remitteras på sedvanligt sätt.
Lagrådsremiss och proposition kan väntas under innevarande år.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i
fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 112 600 000 kr.,
b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 34 853 000 kr.,
2. att riksdagen
a) avslår motionerna I: 109 och II: 152 i vad de avser
utredning angående de rättspsykiatriska undersökningarna,
b) avslår motionerna 1:227 och 11:297 i vad de avser
tillfälliga personalförstärkningar vid vissa rättspsykiatriska
kliniker.
15) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. in. m. fl.
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 5—F 10,
s. 77—80) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning
m. in. ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.,
2. till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier
in. m. ett reservationsanslag av 200 000 kr.,
3. till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och
transport av baracker m.m. ett reservationsanslag av
1 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
13
4. till Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården,
m. m. ett förslagsanslag av 290 000 kr.,
5. till Centrala nämnderna ett förslagsanslag av 250 000
kr.,
6. till Övervakningsnämnderna ett förslagsanslag av
2 025 000 kr.
16) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
F 11, s. 80—81) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 anvisa
till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av
9 093 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 193 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 226 av herr Dahlén m. fl. och 11: 298 av
herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna
I. 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte anvisa medel för den personalulökning
inom skyddskonsulentorganisationen som föreslagits av kriminalvårdsstyrelsen
och därför till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 under andra huvudtiteln anvisa ett i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag med 726 000 kr. förhöjt anslag av 9 819 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj :fs förslag innebär i fråga om medel för personal
att organisationen som omfattar 235 tjänster förstärks med 15 skyddsassistenter
och 6 övriga tjänster, varav 3 för ett nytt frivårdshotell. Motionsyrkandet
och kriminalvårdsstyrelsens förslag innebär att medel därutöver föreslås
för 2 nya skyddskonsulenter, 1 biträdande skyddskonsulent, 4 skyddsassistenter,
1 assistent vid Skyddsvärnet och 14 övriga tjänster. Antalet
villkorligt dömda med övervakning, till skyddstillsyn dömda och villkorligt
frigivna med övervakning steg under tiden den 1 september 1966—den 1 september
1967 med 1011 personer till 19 209. Andelen ungdomar inom frivårdsklientelet
har de senaste åren varit sjunkande.
Fri vår den har byggts ut avsevärt med hänsyn till det ökande antalet
frivårdsfall och förändringarna i användningen av frivården. Utbyggnaden
bör som anförts i statsrådsprotokollet fortsätta. Den relativt stora förstärkningen
av personalen enligt Kungl. Maj :ts förslag måste anses väl tillgodose
skäliga anspråk på takten i denna utbyggnad. Utskottet kan därför
inte för nästa budgetår tillstyrka en ytterligare ökning av personalresurserna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:226 och 11:298, såvitt nu är
14
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 093 000
kr.
17) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 12, s. 81—82) hemställer utskottet
att riksdagen till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 1 450 000 kr.
18) Ersättningar till övervakare. Kungl. Maj :t har (punkt F 13, s. 82—
84) föreslagit riksdagen att till Ersättningar till övervakare för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 500 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 107 av herrar Torsten Andersson och
Nils-Eric Gustafsson samt 11:221 av herr Svensson i Vä har hemställts att
riksdagen måtte besluta
a) att ersättning till övervakare skall utgå med 50 kr. per månad och
fall,
b) att hos Kungl. Maj :t anhålla om överväganden angående differentiering
av övervakararvodena i enlighet med vad i motionerna anförts,
c) att antalet övervakningsuppdrag per övervakare maximeras till fem,
samt
d) att hos Kungl. Maj:t anhålla om överväganden angående en förändring
av titeln »övervakare» i enlighet med vad i motionerna anförts.
Till bevillningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna I: 119
och II: 236 om rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för kostnad i samband
med övervakningsuppdrag. Bevillningsutskottet behandlar dessa i sitt
utlåtande nr 6.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag om ökad medelsanvisning grundas på
en beräkning av effekten av höjda övervakararvoden i enlighet med ett
därav avgivet utredningsförslag.
Förslaget i motionerna 1:107 och 11:221 om övervakarens bruttoersättning
i normalfallet överensstämmer med departementschefens anslagsberäkning
och är därför i sådan mening tillgodosett. Frågan om avdrag vid
inkomstbeskattning för omkostnader behandlas av bevillningsutskottet. Enligt
statsutskottets mening föranleder de av departementschefen förordade
ersättningsgrunderna ingen erinran från utskottets sida. Den förordade
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 15
möjligheten att ge övervakare ersättning för kostnader utöver schablonbeloppet
15 kr. i månaden bör i princip stå öppen beträffande alla sådana
motiverade och inte obetydliga kostnader. Kungl. Maj :t har att bestämma
villkoren för även dessa ersättningar.
Någon riksdagens åtgärd i fråga om differentiering av arvodena är nu inte
påkallad.
En föreskrift om maximering av antalet uppdrag för en övervakare är
nu inte lämplig eller genomförbar. Utskottet biträder vad departementschefen
anfört i denna del.
Utskottet kan biträda den positiva grunden för motionsförslaget i namnfrågan
men finner inte skäl att förorda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Ersättningar till övervakare för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 12 500 000
kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 107 och II: 221.
19) Kurser för övervakare och personundersökare. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 14, s. 84—85) hemställer utskottet
att riksdagen till Kurser för övervakare och personundersökare
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 150 000 kr.
20) Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt F 15,
s. 85) föreslagit riksdagen att till Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. för
budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 250 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 226 av herr Dahlén m. fl. och 11: 298 av
herr Wedén m. fl. har, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna
I: 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte till Understöd åt villkorligt
frigivna m. fl. för budgetåret 1968/69 under andra huvudtiteln anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag
av 2 000 000 kr.
Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen av anslaget motiveras
med det ökade medelsbehov som särskilda ersättningar åt övervakare
för vissa utlägg kan medföra. Under erinran om vad utskottet anfört därom
under punkten 18 tillstyrks denna anslagshöjning.
Förslaget i motionerna I: 226 och II: 298 avser att öka medelsanvisningen
för att kompensera ökningarna av antalet personer i frivård och av lev
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
nadskostnaderna. Medelsberäkningen grundar sig på kriminalvårdsstyrelsens
anslagsframställning där en jämförelse gjorts med anslagsnivån budgetåret
1961/62. Anslagsnivån har varit oförändrad sedan budgetåret 1965/
66 då anslaget höjdes från 1 000 000 kr. till 1 250 000 kr. Med hänsyn till
tveksamheten i en rent proportionell jämförelse och till den nivå som bestämts
för budgetåret 1965/66 kan enligt utskottets bedömande oförändrat
grundanslag godtas även för nästa budgetår. Motionerna avstyrks därför.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i
fråga, till Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 1 500 000 kr.
21) Bidrag till Svenska skyddsförbundet och Utbildning av personal. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 16—F 17, s. 85—86)
hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Bidrag till Svenska skyddsförbundet ett anslag av
60 000 kr.,
2. till Utbildning av personal ett reservationsanslag av
1 100 000 kr.
22) Kriminologisk forskning. Kungl. Maj :t har (punkt F 18, s. 86) föreslagit
riksdagen att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1968/69 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Anslaget är inte uppfört i gällande riksstat.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152
av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående behovet av
forskningsresurser på kriminalpolitikens område, med inriktning på särskilt
angelägna åtgärder och reformer,
dels de likalydande motionerna I: 462 av fröken Mattson m. fl. och II: 630
av fru Skantz m. fl. vari anhållits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa att en undersökning företages beträffande förhållandena,
vårdformerna och vårdresultaten vid våra ungdomsfängelser.
Utskottet. 1967 års riksdag uttalade sig för att en plan för den kriminologiska
forskningen utarbetas så snart som möjligt (SU 1967: 175). Förslaget
om anvisande av anslag är ett led i utbyggnaden av denna forskning.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
17
Med hänsyn därtill och till att frågorna övervägs inom justitiedepartementet
anser utskottet syftet med motionerna I: 109 och II: 152 i detta avseende
vara tillgodosett.
Frågan om inordnandet av en undersökning beträffande ungdomsfängelserna
i forskningsplanerna torde böra ytterligare anstå. Någon riksdagens
åtgärd enligt förslag i motionerna 1:462 och 11:630 är nu inte påkallad.
Underlag för en bedömning av de olika uppgifternas inbördes prioritet inom
tillgängliga forskningsresurser kan ännu inte anses föreligga.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Kriminologisk forskning för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 109 och II: 152, såvitt
nu är i fråga,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 462 och II: 630.
23) Motioner angående bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.
I de likalydande motionerna I: 549 av herr Ahlmark och fru
Elvy Olsson samt II: 577 av herrar Larsson i Borrby och Mundebo har hemställts
att riksdagen under justitiehuvudtiteln måtte bevilja Riksförbundet
för kriminalvårdens humanisering ett anslag om 100 000 kr. för budgetåret
1968/69.
Utskottet. Det i motionerna föreslagna anslaget syftar till att ge Riksförbundet
för kriminalvårdens humanisering (KRUM) resurser för en
reseombudsman, centralt kansli och en kurator. Stödbehovet får därför förutsättas
bli bestående.
Enligt utskottets mening saknas ännu tillfredsställande underlag för
den organisatoriska utvidgning av kriminalvårdsinsatserna som ett stöd
till KRUM skulle innebära. Även begränsningen av de totala resurserna
för ändamålet talar mot att anslag beviljas.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 549 och II: 577.
Diverse
24) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Ivungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—G 7, s. 87—89) hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Kriminalvårdsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av
14 405 000 kr.
2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
18
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 55 418 000
kr.
3. till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark ett förslagsanslag av 379 000 kr.,
4. till Ersättning till försvarets fastighctsfond för fångvårdsanstalten
i Hälsingborg ett förslagsanslag av 67 000
kr.,
5. till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
6. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
in. m. inom privaträttens område ett förslagsanslag av
70 000 kr.,
7. till Bidrag till Nordisk Domssamling ett reservationsanslag
av 23 000 kr.
25) Bidrag till politiska partier. Kungl. Maj :t har (punkt G 8, s. 89) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 23 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:38 av herr Holmberg m. fl. och 11:56
av herr Bohman m. fl. vari under åberopande av motionerna 1: 35 och
11:50 hemställts att riksdagen måtte avslå det under andra huvudtiteln
till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69 anvisade förslagsanslaget
av 23 000 000 kr.,
dels motionen 11:425 av herr Rubin vari hemställts att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj :ts förslag om att ett bidrag av 23 000 000 kr. skall anvisas
till de politiska partierna för budgetåret 1968/69.
Motionerna 1:35 och 11:50 samt motionen 11:949, vari motionen 11:425
åberopats, har hänvisats till konstitutionsutskottet som däröver avgett utlåtanden
nr 11 respektive nr 14.
Utskottet. Under hänvisning till konstitutionsutskottets nyssnämnda utlåtanden
och till statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 avstyrks bifall till
motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:38 och 11:56 samt 11:425 till
Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
19
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
Domänverket
26) Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. Med tillstyrkande
av Ivungl. Maj:ts förslag (punkt I: Ju: 1, s. 90) hemställer utskottet
att riksdagen till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
27) Polishus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt II: Ju: 1, s. 90—91) föreslagit
riksdagen att till Polishus m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett
investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:557 av herr Dahlén in. fl. och 11: 734 av
herr Wedén m. fl. har hemställts att riksdagen måtte
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv
av polishus enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på fyra
budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår,
b) till Polishus m. m. för budgetåret 1968/69 under kapitalbudgeten,
andra huvudtiteln, anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
20 000 000 kr. minskat investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Utskottet. 1967 års riksdag (SU 1967:2, s. 28—29) bemyndigade Kungl.
Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av polishus enligt vilka
erläggande av köpeskillingen fördelas på tre budgetår. Bemyndigandet
utgick från att köpekontrakt som godkänns under innevarande budgetår
medförde kostnader om högst 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1968/69 och 1969/70. Samtidigt anvisades under anslaget 40 milj. kr. varför
ramen för köpekontrakten under innevarande budgetår motsvarar 80
milj. kr. I statsrådsprotokollet förutsätts nu att köpekontrakt som godkänns
under nästa budgetår därutöver får medföra kostnader om högst
20 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag
om anslag för nästa budgetår, varav 20 milj. kr. kan åtgå till täckning av
20
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
åtaganden. Under detta budgetår och vid fortsatt giltighet av bemyndigandet
skulle ett ytterligare utrymme av 40 milj. kr. för ändamålet uppkomma.
Den i motionerna föreslagna anslagsminskningen skulle, vilket även anges
som motionernas syfte, kunna medföra att några åtaganden om inlösen
av polishus inte kan göras under nästa budgetår. Utskottet har i annat
sammanhang framhållit värdet av att tillgängliga resurser inom polisen
utnyttjas så väl som möjligt. En av förutsättningarna för en sådan rationalisering
är att ändamålsenliga lokaler finns att tillgå. En ur statens
synpunkt ekonomisk upprustning av lokalbeståndet förutsätter i många
fall att polishusen löses in. Föreslagen ändring av bemyndigandet skulle
vid bifall till motionerna i övrigt kunna tillämpas endast i anslutningtill
den del av anslaget som inte binds genom kontrakt under detta budgetår
och sålunda endast få sekundär betydelse.
Utskottet delar, i motsats till motionärerna, även departementschefens
åsikt att det i vissa fall kan vara lämpligt att tillgodose behovet av nya
lokaler genom nybyggnad i statlig regi. Kungl. Maj :t har i december 1966
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera polishus i Gävle samt att
därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Avsikten
är att program och byggnadsutformning skall kunna vara normgivande
för byggnader för liknande ändamål på andra orter. Det har ansetts särskilt
angeläget att alla möjligheter att nedbringa byggnadskostnaderna tillvaratas.
I oktober 1967 har projekteringsuppdrag även lämnats beträffande
polishus i Ängelholm.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 557 och II: 734 i vad de avser
anslagsberäkningen till Polishus m. m. för budgetåret 1968/
69 anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:557 och 11:734
i vad de avser bemyndigande för Kungl. Maj :t att fördela
köpeskillingen på fyra budgetår.
28) Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Kungl. Maj:t har (punkt
II: Ju: 2, s. 91—93) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152
av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
21
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående en anpassning
av kriminalvårdens anstaltsbyggande till moderna behandlingsprinciper,
dels de likalydande motionerna I: 227 av herr Dahlén m. fl. och II: 297
av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om
a) utredning med deltagande av behandlingsexpertis om fångvårdsanstalters
lampliga storlek och utformning samt att Kumlaanstalten, som ett
led i detta utredningsarbete, förses med den personal som ingick i de ursprungliga
planerna för anstalten,
b) utredning om frekvensen av s. k. skärningar vid olika anstalter samt
om orsakerna till dessa och åtgärder för att motverka dem.
Utskottet. Anslagsberäkningen för nästa budgetår anknyter till en i statsrådsprotokollet
redovisad investeringsplan. Denna plan tar upp den beräknade
medelsförbrukningen för innevarande och nästa budgetår beträffande
olika företag. Mot denna medelsberäkning har utskottet ingen erinran.
I investeringsplanen redovisas även de kostnadsramar som godtagits av
Kungl. Maj .t eller föreslås av kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
samt departementschefens bedömning av dessa. Denna bedömning
lägges till grund för den nämnda beräkningen av medelsförbrukningen.
Fångvårdens byggnadskommitté har i samband med sina förslag för nästa
budgetår erinrat om att kommittén år 1965 lagt fram en tioårsplan för utbyggnaden
av kriminalvårdens anstaltssystem. Planen syftade till att dels
ersätta det gamla beståndet av uttjänta cellfängelser och dels möta det ökade
platsbehov som kunde väntas enligt en då föreliggande prognos. Denna prognos
bör enligt kommittén förnyas så snart erforderligt underlag finns. Tioårsplanens
målsättning har endast delvis återspeglats i de ekonomiska långtidsbedömningarna.
Det av kommittén framlagda och enligt ovan redovisade
förslaget till investeringsplan utgår i princip från 1965 års tioårsprogram.
Fångvårdsanstalterna byggs upp inom kriminalvårdsräjonger, fem geografiskt
bestämda grupper för ordinärt manligt klientel, och tre specialgrupper
— interneringsräjongen och ungdomsräjongen för män samt kvinnoräjongen.
I en räjong ingår centralanstalten, den slutna vårdanstalten, de
öppna anstalterna och kolonierna samt tillsynsanstalterna. Så många intagna
som möjligt förs över till de öppna anstalterna. Kritik har framförts
mot principerna för anstaltsbyggandet, främst såvitt avser centralanstalten
som den uppförts i Kurnla. Denna kritik har främst avsett att den lilla gruppens
princip inte praktiskt fungerade, att kontakterna mellan intagna, personal
och chef var otillfredsställande och att miljön var nedbrytande.
Med erinran om den nämnda kritiken framförs motionsyrkanden med
utredningskrav. I motionerna I: 109 och II: 152 anförs att det uppdrag
22
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
som getts kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården är alltför
begränsat och otillräckligt. Det förordas därför en förutsättningslös utredning
som bland annat skall överväga vad som från behandlingssynpunkt
är lämpligt och att man låter resultatet påverka anstaltsbeståndets utformning.
I motionerna I: 227 och II: 297 förordas en översyn av anstaltspolitiken
med särskilt sikte på anstalternas lämpliga storlek vid en avvägning
där vårdaspekterna går före de ekonomiska aspekterna.
Enligt utskottets mening bör frågan om centralanstalternas storlek och
utformning som hittills utredas och i första hand bedömas av fångvårdens
byggnadskommitté vari bland andra ingår företrädare för de fyra stora politiska
partierna i riksdagen. Enligt vad utskottet erfarit kommer till kommittén
att knytas nya ledamöter och experter genom vilka vårdaspekterna blir
ytterligare företrädda. Därigenom och även genom kontakter mellan byggnadskommittén
och kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
får motionärernas huvudsakliga syften i dessa delar anses tillgodosedda.
Någon riksdagens åtgärd blir därför inte erforderlig.
Det har vidare upplysts att överläkartjänsten vid Kumlaanstalten kommer
att förenas med ett tilläggsarvode och att ökade förutsättningar nu
anses föreligga att få denna tjänst och även första läkartjänsten besatta.
Detta innebär såväl att förordade personalökningar tillgodoses i de centrala
delarna som att genom dessa resurser kan väntas ytterligare belysning av problemen
bakom de s. k. skärningarna. Vidare kan en viss avlastning väntas
för de rättspsykiatriska klinikerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 109 och II: 152 i
vad de avser utredning angående kriminalvårdens anstaltsbyggande,
3. att riksdagen avslår motionerna 1:227 och 11:297 i
vad de avser utredningar om fångvårdsanstalters lämpliga
storlek och utformning samt om s. k. skärningar.
Stockholm den 27 februari 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
23
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson
(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
fri: Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Bertil Petersson (s), Ottosson
(h), Per Jacobsson (fp), Wååg (s), Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep)
och herr Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s).
Blidfors (s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson
(s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson
i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Lindahl (s), Antonsson (ep), fröken
Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp).
Reservationer
1) vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Avlöningar och Omkostnader)
av herrar Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson
(fp), Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep),
Bohman (h), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Antonsson (ep), fröken Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp) som
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet bedömer»
och slutar med »och II: 719» bort ha följande lydelse:
»Utskottet bedömer visserligen utvecklingen av polisens effektivitet som
god men anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 109 och II: 152
samt I: 323 och II: 426 att Kungl. Maj :ts förslag inte är till fyllest i rådande
läge. Ökande brottslighet, lång tidsutdräkt för brottsutredningar, ganska
lag uppklaringsprocent, behov av ökad trafikövervakning och mycket omfattande
övertidsarbete för polispersonalen är företeelser som kräver en större
satsning. Utskottet finner det inte försvarligt att underskrida rikspolisstyrelsens
förslag, vilket redan det innebär en minskning med mer än 25 % av
det antal tjänster som styrelsens egen långtidsprognos förutsatte för budgetåret
1968/69. Utskottet delar departementschefens uppfattning att eif ökat
antal polistjänster medför eu nedgång i övertidsarbetet, varför en minskning
av kostnaderna för övertidsersättning kan beräknas. Utskottet förordar
eu ökning av polisorganisationen utöver Kungl. Maj :ts förslag med 114 tjänster
för polismän och 150 tjänster för annan personal till en beräknad kostnad
av sammanlagt 6 250 000, varav 250 000 avser omkostnader.
Utskottets nämnda ställningstagande samt det förhållandet att det bör ankomma
på rikspolisstyrelsen att besluta om fördelning av tjänsterna inom
olika distrikt med en inbördes avvägning av uppgifternas angelägenhet medför
att utskottet avstyrker motionerna I: 224 och II: 295, såvitt nu är i fråga,
samt motionerna I: 559 och II: 719.»
24
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
*1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och
II: 426 och med avslag å motionerna 1: 224 och II: 295 samt
I: 559 och II: 719, de sex förstnämnda motionerna såvitt nu
är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 495 000 000
kr., varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
»
dels utskottets hemställan under 2. under förutsättning av bifall till yrkandet
beträffande 1. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och
II: 426, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 56 700 000 kr., varav 13 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,»
2) vid punkten 1i (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Omkostnader)
a) av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Kommittén
för» och slutar med »detta hänseende» bort ha följande lydelse:
»En sådan förnyad principiell bedömning av avvägningen mellan de olika
behandlingsmomenten bör utföras inom kommittén för anstaltsbehandling
inom kriminalvården. Emellertid nödvändiggör den arbetstidsförkortning
som nu sker vid anstalterna att man ställer ökade anslag till förfogande för
internernas sysselsättning under den ökade fritid som de nu automatiskt
får. Från kriminalvårdsstyrelsen har man vid upprepade tillfällen framhållit
att fritiden är den mest problematiska tiden för de intagna och att
sysslolöshet föder disciplinproblem. Utskottet vill därför tillstyrka den föreslagna
ökningen av anslagen till fritidsverksamhet av olika slag.»
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Den nämnda»
och slutar med »häktades sysselsättning» bort ha följande lydelse:
»Det är uppenbart olyckligt att människor i pressande väntan på rättegång
hålls inspärrade utan rättegång även när det rör sig om kortare tidsperioder.
När häktningstiderna på grund av omfattande förundersökningar
eller överklagande utsträcks kan det ibland verka direkt nedbrytande. Man
har också från olika myndigheters sida uppmärksammat detta förhållande.
De nya allmänna häkten som nu iordningställts i olika delar av landet har
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
25
också försetts med lokaler för arbetsledare, närförråd och större källarförråd.
Hittills har dock endast ett av de åtta häkten som nu tagits i bruk erhållit
tjänster för arbetsledare. Utskottet anser att övriga häkten bör få de
tjänster som begärts.»
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i
fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 112 935 000 kr.,
b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 35 053 000 kr.,»
b) av herr Kaijser (h).
3) vid punkten 16 (Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar) av herrar
Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp),
Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Bohman
(h), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Antonsson (ep), fröken Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Frivården
har» och slutar med »av personalresurserna» bort ha följande lydelse:
»Med anledning av den kraftiga ökning av frivårdsklientelet som skett
i och med att nya former för frivård tillkommit genom brottsbalkens genomförande
m. fl. reformer ter det sig angeläget att ytterligare öka satsningen
på frivården. Från många skyddskonsulentdistrikt rapporteras om en utomordentligt
ogynnsam arbetssituation. Utskottet vill därför i princip tillstyrka
kriminalvårdsstyrelsens anslagsäskanden på denna punkt. Det förefaller
dock välbetänkt att Uppskjuta anvisandet av medel till personal till
de två frivårdshotell som är under uppförande till budgetåret 1969/70.»
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:226 och 11:298, såvitt nu är i fråga, till
Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 652 000 kr.»
4) vid punkten 18 (Ersättningar till övervakare) av fru Elvy Olsson (ep),
herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep) och Antonsson (ep)
som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Någon
riksdagens» och slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:
»Därutöver finner utskottet det motiverat med en differentiering av arvo -
26
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
dena efter uppdragens art. Ett högre arvode bör således utgå, exempelvis
när övervakningen avser internerings- eller ungdomsfängeiseldientel.»
dels utskottets hemställan under 2. borl ha följande lydelse:
»2. att riksdagen
a) i anledning av motionerna I: 107 och II: 221 ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om differentiering av
övervakararvodena,
b) avslår motionerna I: 107 och II: 221 i övrigt.»
5) vid punkten 20 (Understöd åt villkorligt frigivna m. fl.) av herrar
Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvij Olsson (ep), herrar
Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i
Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Anslaget till understöd åt villkorligt frigivna har legat på samma nivå
sedan 1961/62. 1965/66 höjdes anslaget med 25 %. Under samma period har
levnadskostnadsindex höjts från 270 till 350. Samtidigt har också frivårdsklientelet
ökat med 34 %. Man har också nyligen infört möjlighet att ge
anstaltsintagna längre permissioner för sökande av arbete inför frigivningen.
Denna möjlighet har använts i mycket hög grad under innevarande
budgetår vilket inneburit en kraftig belastning av anslaget, eftersom dessa
personer fortfarande anses befinna sig i behandling inom kriminalvården
och därför i allmänhet inte kan erhålla socialhjälp. Med anledning av den
kraftiga ökningen av antalet personer som erhåller stöd av detta anslag
anser vi att en ökning bör ske.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i
fråga, till Understöd åt villkorligt frigivna in. fl. för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 2 000 000 kr.»
6) vid punkten 22 (Kriminologisk forskning) av herrar Kaijser (h),
Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och fröken Ljungberg (h) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »vara tillgodosett» bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill dock i likhet med vad som framhållits i motionerna I: 109
och II: 152 betona angelägenheten av alt arbetet med planeringen av den
kriminologiska forskningen forceras.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 109 och
II: 152, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om planeringen av den kriminologiska
forskningen,»
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 27
7) vid punkten 23 (Motioner angående bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens
humanisering) av herr Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening utför Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering
(KRUM) ett betydelsefullt arbete på det kriminalpolitiska fältet.
Särskilt vill utskottet understryka angelägenheten av den verksamhet som
bedrivs för att underlätta de frigivnas ofta svåra situation främst i form av
förmedling av kontakter med arbetsgivare, hyresvärdar och privatpersoner.
Mot bakgrund härav finner utskottet det motiverat att tillstyrka ett anslag
till förbundets verksamhet.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna I: 549 och II: 577
till Bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
50 000 kr.»
8) vid punkten 25 (Bidrag till politiska partier) av herrar Kaijser (h),
Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och fröken Ljungberg (h) som
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»De i motionerna I: 38 och II: 56 anförda skälen för avslag av förslaget
om medelsanvisning finner utskottet övertygande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna 1:38 och 11:56
samt 11:425 avslår Kungi. Maj :ts förslag om anslag till
Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69.»
9) vid punkten 27 (Polishus m. m.) av herrar Axel Andersson (fp), Per
Jacobsson (fp), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Mundebo
(fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Den i» och
slutar med »i Ängelholm» bort ha följande lydelse:
»Avtal med stöd av det Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet har, enligt
vad som upplysts för utskottet, ännu inte medfört några väsentliga betalningsåtaganden
för de kommande budgetåren. Enligt utskottets mening bör
de kostnader om högst 20 milj. kr. för ettvart av budgetåren 1968/69_-
1970/71 som förutsatts vid 1967 års riksdags beslut och i Kungl. Maj :ts nu
föreliggande förslag kunna inrymma erforderliga medel för ändamålet. För
budgetåret 1968/69 erfordras därför endast en medelsanvisning av 20 milj.
kr. i enlighet med förslaget i motionerna I: 557 och II: 734. Med denna utgångspunkt
bör lämnat medgivande kvarstå och gälla i av departementschefen
förutsatt omfattning.»
28
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 557 och II: 734 i vad de avser
anslagsberäkningen till Polishus m. m. för budgetåret 1968/
69 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,»
10) vid punkten 28 (Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården)
a) av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser
att
dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »rättspsykiatriska klinikerna» bort ha följande
lydelse:
»Enligt utskottets mening är det väsentligt att en förnyad prövning av
centralanstalternas storlek och utformning kommer till stånd. I samband
härmed bör som ett led i den försöksverksamhet med olika behandlingsformer
som bör bedrivas i anslutning till utredningsarbetet Kumlaanstalten
förses med den personal som anstalten ursprungligen planerades för.
Utskottet finner det lämpligt att Kungl. Maj :t fattar beslut om de yttre formerna
för en sådan översyn.
Antalet skärningar tycks på senare tid ha tilltagit kraftigt och fall har
förekommit på många anstalter. Det är uppenbart att dessa utgör ett allvarligt
problem. Hittills har man enligt uppgift från kriminalvårdsstyrelsen
inte insamlat några statistiska uppgifter om denna företeelse. Det är av stor
vikt att man granskar problemet närmare och får möjligheter att ta reda på
vilka anstalter som haft särskilt många skärningar, vilka kategorier av intagna
det gällt och vilka typer av problem de haft. En sådan utredning och
insamlande av statistiskt material bör lämpligen ske på kriminalvårdsstyrelsen.
»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:227 och
il: 297, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om utredningar beträffande fångvårdsanstalters
lämpliga storlek och utformning samt om s. k.
skärningar.»
b) av herr Kaijser (h)
c) av fröken Ljungberg (h).
MARCUS 80KTR. STHIM 1963 630032