Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962 (Utlåtande 1962:Su2 su)

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1962/63 inom justitiedepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
Justitiedepartementet m. m.

l:o) Statsrådsberedningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 (bilaga 4, punkt 1, s. 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962) framlagda
förslag, vilket innebär inrättande av en tjänst som avdelningschef i Br 4 i
utbyte mot en tjänst i Br 2 och en ökning av anslaget med 5 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statsrådsberedningen som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit; b)

godkänna följande avlöningsstat för statsrådsberedningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement, för -

slagsvis ................................... 255 000

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 140 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags vis

........................................ 155 000

1 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 153 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
................................... 9 000

Summa kr. 718 000

c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 718 000 kr.

2:o) Statsrådsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 2, s. 8), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 24 000
kr.

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Majd har (punkt 3, s. 8
och 9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för justitiedepartementet som föranledes
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 241 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 161 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknar departementschefen
medel för uppflyttning av följande tjänster, nämligen en tjänst som
förste kanslisekreterare i Ao 23 till tjänst som byrådirektör i Ao 26 (första
byrån), en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång till förste kanslisekreterare
i Ae 23, tre tjänster som kanslibiträde i Ae 7 till tjänster som
kontorist i Ae 9 (lagbyrån för internationella frågor, registratorskontoret
och första byrån) samt två tjänster som biträde för skriv- och kontorsgöromål
till tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Vidare förordas att en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 och
en tjänst som kansliskrivare i Ae 10 överföres till ordinarie stat. Därjämte
föreslås utbyte av en tjänst som kanslibiträde i Ag 7 mot en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7.

Slutligen föreslår departementschefen, att en tjänst inrättas som sekreterare
i Ae 19 för biträde å justitiedepartementets statssekreteraravdelning
med ärenden angående utländsk rätt.

De framställda förslagen jämte automatiska utgiftsökningar föranleder
en ökning av medelsbehovet med 80 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
de av departementschefen anmälda förslagen till tjänsteförändringar.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för justitiedepartementet som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit; b)

godkänna följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 829 000

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................... 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 524 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 34 000

Summa kr. 2 241 000

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 241 000 kr.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 4, s. 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 4 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 166 000
kr.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 9), vilket innebär en med 50 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr.

6:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s.
10), vilket innebär en minskning av anslaget med 73 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1962/
63 anvisa ett reservationsanslag av 242 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

7 :o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts
iörslag (punkt 7, s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 9 000 kr.
för att bereda utrymme för en höjning av arvodena till chefens för justitiedepartementet
tryckfrihetsombud, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta
skrifter för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kr.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 11), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kr.

9:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 11),
vilket innebär en minskning av anslaget med 35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

10:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
törslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket innebär en ökning av anslaget med
lo 000 kr., varav 10 000 kr. för uppräkning av icke-ordinarieposten och
3 000 kr. för automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 173 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 127 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 52 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 5 500

Summa kr. 358 000

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 358 000 kr.

11:°) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en med 6 000 kr. ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
28 000 kr.

12:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 14
och 15) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för riksåklagarämbetet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63, dels ock till Riksåklagarämbetet: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 466 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 420 000 kr.

Från riksåklagarämbetets anslagspost till icke-ordinarie personal skall
bestridas kostnaderna för extra föredragande, som anlitas för beredning och
föredragning av åtalsärenden. För att i erforderlig utsträckning kunna bestrida
kostnaderna för sådan extra arbetshjälp har ämbetet under de senaste
budgetåren nödgats hemställa om avsevärda överskridanden av nämnda
anslagspost. Departementschefen finner det därför motiverat att posten
för budgetåret 1962/63 uppräknas med 35 000 kr. Det kan stundom visa sig
nödvändigt för ämbetet att i vissa ärenden infordra särskilda sakkunnigutlåtanden.
Jämväl kostnader för dylika utlåtanden föreslås få bestridas från
sagda anslagspost. Vidare anses anslaget böra höjas med 11 000 kr. till följd
av automatiska utgiftsstegringar.

Utskottet finner, i likhet med departementschefen, en uppräkning befogad
av den i riksåklagarämbetets avlöningsstat upptagna anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal med hänsyn till de anslagsöverskridanden
som ämbetet under senare år måst begära för att i erforderlig utsträckning
kunna anlita extra axbetshjälp. Då utskottet inte heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen föreslagit, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 214000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 162 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 84 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 6 000

Summa kr. 466 000

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 466 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

13:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 15), vilket innebär oförändrad medelsanvisning men viss
omfördelning mellan anslagsposterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 28 000
kr.

Domstolarna

14:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 14, s. 17—19), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
5 000 kr. till följd av automatiska utgiftsökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 2 639 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 579 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 950 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 64 000

Summa kr. 4 239 000

b) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 239 000 kr.

15:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, s. 19), vilket innebär oförändrat anslag men ändrad fördelning
mellan anslagsposterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
285 000 kr.

16:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.
Maj .ts förslag (punkt 18, s. 20 och 21), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962 7

17 :o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 21—28) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för hovrätterna som föranledes av vad departementschefen
föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlömngsstat
för hovrätterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 11 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 187 000 kr.

När det gäller att bedöma den erforderliga organisationen vid hovrätterna
för budgetåret 1962/63 anser departementschefen, att hänsyn i första hand
bör tagas till den beslutade ändringen av domkretsarna för Svea hovrätt och
hovrätten för Västra Sverige.

Av de undersökningar som föregick ställningstagandet i denna fråga liksom
av hovrätternas anslagsäskanden synes framgå att målantalet från
Värmlands län ger arbetsunderlag för en hovrättsavdelning. Från och med
den 1 januari 1963 kommer sålunda hovrätten för Västra Sverige att tillföras
en arbetsbörda av sådan omfattning, medan Svea hovrätt erhåller
motsvarande lättnad i arbetet. Under dessa förhållanden har departementschefen
funnit, att den ordinarie organisationen vid hovrätten för Västra
Sverige bör förstärkas med en avdelning från och med den 1 januari 1963.

Avdelningen föreslås organiserad på samma sätt som hovrättens övriga
ordinarie avdelningar med en lagman och fyra hovrättsråd som ordinarie
domare. I enlighet med de grunder som fastställts vid 1947 års riksdag anses
å andra sidan medel böra räknas för en lagman och två hovrättsråd, som
kan antagas uppehålla sina ämbeten och av vilka den ene erhåller arvode
såsom vice ordförande. Vidare bör medel räknas för två assessorer, som
antages upprätthålla två hovrättsrådsämbeten, samt för erforderlig fiskalshjälp.
Den nya avdelningen motiverar också inrättande vid hovrätten av en
förste kansliskrivartjänst i Ao 12 samt en tjänst som kanslibiträde i Ao 7.
Kostnaden för den nya avdelningen uppgår i enlighet med det anförda till
151 000 kr.

Med hänsyn till vad Svea hovrätt anfört om arbetsläget vid hovrätten
anser departementschefen inte att hovrättens ordinarie organisation bör påverkas
av det minskade domkretsområdet. Den bör alltså få bibehållas oförändrad
även efter överförande av Värmlands län till hovrätten för Västra
Sverige.

Vad gäller övriga förstärkningar av hovrätternas personal föreslås dessa
ges provisorisk karaktär och, som hittills, bekostas ur den medelsreserv under
anslaget som är avsedd för extra arbetshjälp. Denna är för närvarande
beräknad till 500 000 kr. Departementschefen förordar dock att en tjänst som
cxpeditionsvakt i Ao 7 vid hovrätten för Västra Sverige samt en tjänst
som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid Svea hovrätt inrättas.

Då en extra avdelning endast har reducerad personalorganisation i jämförelse
med en ordinarie avdelning kommer den totala hovrättsorganisatio -

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1962

nen alt förstärkas i och med att en ny avdelning vid hovrätten för Västra
Sverige inrättas. Medelsreserven under anslaget anses därför kunna minskas
med 75 000 kr.

Kungl. Maj :t föreslås som hittills, efter utredning av arbetssituationen vid
den tidpunkt då frågan blir aktuell, få träffa avgörande om extra ledamöter
och annan tillfällig arbetshjälp i hovrätterna för budgetåret 1962/63.
Kungl. Maj :t bör vidare som hittills äga befogenhet att, då det visar sig
oundgängligt, medgiva förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.
Strävandena bör fortsätta att i görligaste mån överföra uppgifter från den
rättsbildade till den icke rättsbildade personalen.

En tjänst i Ao 9, avsedd för stenograf, vid hovrätten för Västra Sverige
föreslås utbytt mot en tjänst i samma lönegrad som kontorist, avsedd för
föreståndaren för hovrättens skrivcentral.

Slutligen föreslås, att envar av hovrätternas byrådirektörer tillerkännes
ett arvode å 1 200 kr. per år, därest de såsom organisationsföredragande
ålägges att följa hovrätternas och domsagornas verksamhet på sätt som
förutsatts i prop. 1960: 126.

De av departementschefen framlagda förslagen föranleder, att anslaget
för budgetåret 1962/63 uppräknas med 102 000 kr. Härtill kommer 49 000
kr. för automatiska utgiftsökningar.

Utskottet vill erinra om att riksdagen anslutit sig till ett i 1961 års statsverksproposition
framlagt förslag om att Värmlands län från och med den
1 januari 1963 skulle överföras från Svea hovrätt till hovrätten för Västra
Sverige. Denna överflyttning beräknades medföra en ökning av arbetsbelastningen
vid sistnämnda hovrätt motsvarande ungefär kapaciteten hos en
avdelning. Utskottet tillstyrker därför departementschefens förslag om att
hovrätten för Västra Sverige förstärkes med en avdelning. Med hänsyn till
vad departementschefen anfört om arbetsläget vid Svea hovrätt biträder utskottet
även förslaget, att den ordinarie organisationen vid denna hovrätt
bibehålies oförändrad, trots den sålunda beslutade minskningen av domkretsområdet.

De av departementschefen föreslagna personalförstärkningarna avseende
biträdes- och expeditionsvaktspersonal kan utskottet likaledes tillstyrka. Utskottet
förordar även, att Kungl. Maj:t liksom hittills skall kunna träffa
avgörande om extra ledamöter och annan tillfällig arbetshjälp i hovrätterna
samt äga befogenhet att, då det visar sig oundgängligt, medgiva förstärkningar
av hovrätternas ledamotsorganisation.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för hovrätterna som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

b) godkänna följande avlöningsstat för hovrätterna att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 4 445 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 104 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 4 073 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 546 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 170 000

Summa kr. 11 338 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 11 338 000 kr.

18:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 20, s. 28 och 29), vilket innebär en med 122 000 kr. ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 113 000 kr.

19:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 29—33)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för häradsrätterna, som föranledes av vad
departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1962/63, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 27 108 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 707 000 kr.

Kungl. Maj:t har den 27 juli 1961 med stöd av 1 § lagen den 17 juni 1932
om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende förordnat, att rådhusrätten
i Visby skall upphöra den 1 januari 1962 och att staden samma
dag i judiciellt avseende skall förenas med Gotlands domsaga. Vidare har —■
med stöd av riksdagens bemyndigande — den 1 december 1961 föreskrivits,
att nämnda domsaga från och med ingången av år 1962 skall vara placerad
i lönegrupp V mot tidigare i lönegrupp IV. Med utnyttjande av förefintlig
medelsreserv under anslaget har Kungl. Maj:t därtill beslutat om fiskalsoch
annan personal under återstoden av löpande budgetår.

Departementschefen förordar, att från och med ingången av budgetåret
1962/63 i domsagan inrättas en tjänst som tingsdomare och ytterligare tre
tjänster för icke rättsbildad personal.

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1962

Kostnaderna för nämnda organisationsförändringar uppgår till 79 000 kr.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj :t möjligheter att — då så på
grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande finnes
skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses
Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande
gäller, verkställa uppflyttningar motsvarande högst sex domsagors
hänförande till närmast högre lönegrupp.

Departementschefen föreslår även att tjänster som tingsdomare inrättas i
Nyköpings domsaga, Listers och Sölvesborgs domsaga samt Livgedingets
domsaga. I samband härmed bör tjänsten som tingssekreterare indragas i
sistnämnda båda domsagor. Tjänsten i Livgedingets domsaga anses dock
böra inrättas först från och med den 1 januari 1963.

Utredning pågår om bl. a. staden Enköpings förenande i judiciellt avseende
med Uppsala läns södra domsaga. Departementschefen anser, att förutsättning
finns för att beslut i denna fråga skall kunna meddelas att gälla
från och med kalenderåret 1963. För att i sådant fall bemästra arbetsbördan
i domsagan, anses Kungl. Maj :t böra äga att från och med den 1 januari
1963 inrätta en tingsdomartjänst därstädes. Härvid bör en tjänst som tingssekreterare
indragas.

Det föreslås vidare, att 30 tjänster inrättas för icke rättsbildade biträden,
som hittills avlönats ur medelsreserven men vilka stadigvarande erfordras
inom den ordinarie kansliorganisationen i domsagorna.

Av de nya biträdestjänsterna föreslås få inrättas två såsom förste kansliskrivare
i Ao 12, en såsom kansliskrivare i Ao 10, sex såsom kontorist i
Ao 9 samt sju såsom kanslibiträde i Ao 7. Övriga bör inrättas såsom kontorsbiträdestjänster.
Vid bifall till dessa förslag utgår följande tjänster ur
organisationen, nämligen två såsom kansliskrivare i Ao 10, fyra såsom
kanslibiträde i Ao 7 samt tre såsom kontorsbiträde i Ao 5.

Erfarenheterna från den tilländalupna delen av budgetåret 1961/62 ger
vid handen att balanserna i flera domsagor, trots ökad arbetsintensitet, fortsatt
att stiga. I syfte att möta den väntade arbetstillströmningen till domsagorna
med avsevärt förstärkta personella resurser och bryta den otillfredsställande
utvecklingen i fråga om arbetsbalanserna beräknas en höjning av
medelsreserven under anslaget med 800 000 kr. Häri inbegripes ett belopp
av 250 000 kr. för att i första hand bereda Kungl. Maj :t möjlighet att träffa
beslut jämlikt bestämmelserna i 1932 års lag om stads och landsbygds förenande
i judiciellt avseende.

De av departementschefen framlagda förslagen föranleder, att anslaget
för budgetåret 1962/63 bör uppräknas med 1 290 000 kr. Härtill kommer
111 000 kr. för automatiska utgiftsökningar.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Segerstedt Wiberg (I: 134) och den andra inom andra kammaren av fru
Gunne (II: 167), har hemställts, att riksdagen måtte bevilja i första hand
anslag till en extra tingsdomare gemensam för de båda göteborgsdomsagorna,
i andra hand en extra tingsdomare i Askims och Mölndals domsaga.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 134.

Utskottet. Med hänsyn till bl. a. den ökning av arbetsbelastningen vid Gotlands
domsaga, som följer av att Visby stad i judiciellt avseende förenats
med domsagan, tillstyrker utskottet departementschefens förslag att en tjänst
som tingsdomare och tre andra tjänster inrättas vid domsagan. Utskottet
kan ävenledes biträda förslagen om inrättande av tingsdomartjänster i ytterligare
tre domsagor samt en sådan tjänst i Uppsala läns södra domsaga,
därest detta skulle befinnas erforderligt till följd av förening av Enköpings
stad med domsagan.

Utöver de sålunda föreslagna tingsdomartjänsterna har i motionerna
1: 134 och II: 167 förordats, att en sådan befattning skulle inrättas gemensamt
för de två göteborgsdomsagorna eller för Askims och Mölndals domsaga.
Motionärernas yrkande överensstämmer med ett av hovrätten för Västra
Sverige i anslagsäskandena framfört förslag, vilket dock inte tillstyrkts
av departementschefen. Departementschefens ovan redovisade ställningstagande
innebär, att han av åtta begärda tingsdomartjänster tillstyrkt inrättande
av fyra sådana tjänster, förutom den förut nämnda befattningen i
Uppsala läns södra domsaga. Utskottet har för sin del inte funnit de av motionärerna
anförda skälen utgöra tillräcklig anledning att frångå den av departementschefen
härvid gjorda prioriteringen, och utskottet kan således
inte tillstyrka motionsyrkandet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
den möjlighet som föreligger att med anlitande av den under anslaget beräknade
medelsreserven tillföra särskilt arbetstyngda domsagor extra arbetshjälp.

Den av departementschefen föreslagna utökningen av domsagornas kansliorganisation
med 30 nya biträdestjänster tillstyrkes av utskottet. I samband
därmed kan, såsom departementschefen anfört, nio andra biträdestjänster
utgå ur organisationen. Likaledes biträder utskottet den förordade ökningen
av medelsreserven med 800 000 kr.

Utskottet, som inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 167

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för häradsrätterna, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 10 914 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................

9 000

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 9 940 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 5 828 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 417 000

Summa kr. 27 108 000

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett förslagsanslag av 27 108 000 kr.

20:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär en med 167 000 kr. ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 694 000 kr.

21 :o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har
(punkt 23, s. 34 och 35) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 500 000 kr.

Enligt beslut av 1957 års riksdag (SFS 1957:270) äger nämndemännen
vid häradsrätterna från och med den 1 juli 1957, utöver resekostnadsersättning
och traktamente, uppbära särskilt dagarvode å 30 kr. för varje förrättningsdag.

Föreningen Sveriges häradshövdingar har i skrivelse den 26 oktober 1961
bl. a. hemställt, att frågan om höjning av dagarvodet till nämndemän upptages
till prövning. Föreningen har framhållit att med nuvarande dagarvode
önskemålet att i nämnden skall tjänstgöra yrkesverksamma personer knappast
kan genomföras. Nästan alla nämndemän i aktiv ålder gör kännbara
ekonomiska uppoffringar genom tjänstgöring vid de numera ofta täta och
Jångdragna tingssammanträdena.

Departementschefen anför att — såsom uttalats senast vid fastställandet
av nuvarande arvode — gottgörelsen för nämndemansuppdraget bör bestämmas
så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets karaktär av ett heders-
och förtroendeuppdrag. Samtidigt är det angeläget att nämndemännen
icke nödgas att för fullgörande av sitt uppdrag vidkännas sådana kostnader,
att valet av nämndemän i realiteten begränsas till sådana personer
som äger ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget.

Med beaktande av det anförda anser departementschefen en höjning av
dagarvodet för nämndemän motiverad från nuvarande 30 till 60 kr. för varje
förrättningsdag. Det föreslås vid bifall till förslaget få ankomma på Kungl.
Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i frågan. Anslaget anses för
budgetåret 1962/63 böra uppföras med 4 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Ragnar Bergh (I: 357) och den andra inom andra
kammaren av herrar Turesson och Björkman (11:515), har såvitt a\-ser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagarvodet
till nämndemän vid häradsrätterna måtte fastställas till 50 kr. samt
att till följd härav anslaget till Häradsrätterna: Ersättning till nämndemän
måtte sänkas med 165 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen I: 357.

Utskottet. Den nuvarande rätten för nämndemännen att utöver resekostnadsersättning
och traktamente erhålla särskilt dagarvode tillkom eftei beslut
av 1953 års riksdag. Arvodet, som ursprungligen bestämdes till 20 kr.
för varje förrättningsdag, höjdes efter beslut av 1957 års riksdag till det
nuvarande beloppet, 30 kr. Vid båda dessa tillfällen, då riksdagen hade att
taga ställning till arvodesfrågan, framhölls att ersättningens utformning
och storlek vore beroende av skilda, mot varandra i viss mån stridande hänsynstaganden.
Å ena sidan borde gottgörelsen avvägas, så att den icke förändrade
nämndemansuppdragets karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag,
medan å andra sidan även finge beaktas att ersättningen icke bestämdes
på sådant sätt att valet av nämndemän i realiteten begränsades till
dem som ägde ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Dessa
synpunkter har även framhållits av departementschefen vid den nu föreslagna
höjningen av arvodet till 60 kr.

I motionerna I: 357 och II: 515 har förordats, att arvodet med beaktande
av uppdragets karaktär borde bestämmas till 50 kr.

Utskottet vill liksom vid sina tidigare ställningstaganden i denna fråga
understryka nämndemansuppdragets karaktär av förtroendeuppdrag men
också angelägenheten av att en skälig gottgörelse utgår för uppdraget. Utskottet
finner den av departementschefen förordade höjningen innebära
en rimlig avvägning mellan de båda synpunkter som sålunda torde böra beaktas
vid arvodesbeloppets fastställande. Utskottet tillstyrker därför departementschefens
förslag och avstyrker således yrkandena i motionerna 1: 357
och II: 515.

Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag till anslagsberäkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i
fråga, till Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 36), vilket innebär en
med 15 000 kr. minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kr.

23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 25, s. 36
och 37) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för vattendomstolarna som föranledes
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 214 000 kr.

Under hänvisning till vad som anförts beträffande arvodet till nämndemän
(punkten 21) föreslår departementschefen, att vattenrättsnämndemännens
dagarvode höjes från nuvarande 40 till 75 kr. och att anslaget till
följd därav uppräknas med 20 000 kr.

Anslaget anses i övrigt endast böra ökas med 61 000 kr. på grund av automatiska
utgiftsstegringar. Härutöver föreslås, att befattningen som vattenrättsdomare
vid österbygdens vattendomstol med arvode motsvarande
lönen i lönegrad 3 å löneplan B ändras till tjänst på ordinarie stat. I gengäld
bör tjänsten som biträdande vattenrättsdomare i Be 1 vid samma domstol,
då vakans uppkommer, förvandlas till arvodesbefattning, därest den
alltjämt befinnes erforderlig.

Anslaget anses sålunda böra ökas med 81 000 kr.

I de under punkten 21 nämnda likalydande motionerna 1: 357 och II: 515
har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att dagarvodet till vattenrättsnämndemän måtte fastställas till 50
kr. samt att till följd härav anslaget till Vattendomstolarna: Avlöningar
måtte sänkas med 14 000 kr.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen I: 357.

Utskottet. Under punkten 21 har utskottet tillstyrkt en av departementschefen
föreslagen höjning av dagarvodet till nämndemän vid häradsrätterna
från 30 till 60 kr. I överensstämmelse härmed finner utskottet en höjning
befogad även i fråga om arvodet till vattenrättsnämndemännen, vilket
lör närvarande uppgår till 40 kr. för varje förrättningsdag. Departementschefen
har föreslagit, att detta arvode skulle höjas till 75 kr. I motionerna
1:357 och 11:515 har däremot yrkats, att höjningen skulle begränsas och
arvodet fastställas till 50 kr., eller samma belopp som motionärerna förordat
beträffande arvodet till nämndemännen vid häradsrätterna.

Utskottet vill erinra om att frågan om den inbördes avvägningen mellan
dagarvodena till vattenrättsnämndemän och övriga nämndemän behandla -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

des i samband med att det nuvarande arvodesbeloppet fastställdes år 1957.
1 sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 år 1957 fann utskottet anledning
framhålla, att då ersättningen till vattenrättsnämndeman infördes
år 1918 avsikten därmed var att bereda gottgörelse för det med befattningen
förenade besväret jämte tidsspillan och att arvodet följaktligen vore att anse
som avlöning. Utskottet erinrade även om den under punkten 21 återgivna
uppfattningen rörande karaktären av nämndemansuppdraget vid häradsrätterna.
Utan att närmare ingå på den principiella innebörden av de anförda
motiveringarna ansåg utskottet, att uppdraget som vattenrättsnämndeman
med hänsyn till dess mera specialbetonade karaktär och den större tid som
i regel torde åtgå för fullgörandet av uppdraget motiverade en högre ersättning.

Med hänsyn till vad som sålunda förevarit har utskottet inte funnit anledning
till erinran mot att arvodet för vattenrättsnämndemän — i likhet
med vad som nu är fallet — bestämmes till högre belopp än för häradsrätternas
nämndemän. Det av departementschefen föreslagna beloppet har
utskottet ävenledes funnit skäligt. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

De förordade personaländringarna liksom departementschefens förslag
i övrigt kan utskottet tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för vattendomstolarna som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1962 föreslagit;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/
63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1 733 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis......................... 92 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 1 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 933 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.............................. 64 000

Summa kr. 4 295 000

b) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 4 295 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 26, s. 37 och 38), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 614 000 kr.

25 :o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 27, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Tekniska hjälpmedel
m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 135 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 110 000 kr.

Från anslaget, som under en följd av år uppförts med 110 000 kr., bestrides
kostnaderna för anskaffande av ljudupptagnings- samt ljus- och snabbkopieringsapparater.
Jämväl vissa andra arbetsbesparande hjälpmedel, t. ex.
handstämplar, har inköpts med utnyttjande av anslaget.

Behovet av tekniska hjälpmedel är alltjämt stort vid domstolarna. Även
äldre apparatbestånd behöver förnyas.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 maj 1961 (SFS nr 133) medgivit
att allmänna handlingar, på villkor som statens provningsanstalt godkänner,
får upprättas medelst fotografisk reproduktion eller liknande framställningssätt.
Därmed kan snabbkopieringsapparater vid domstolarna få
vidgad användning, varigenom maskinskrivningsarbetet kan minskas och
behovet av större personella resurser som följd av den oavbrutet ökande arbetsbördan
motverkas.

På grund av det anförda anser departementschefen, att anslaget för budgetåret
1962/63 bör uppräknas något och föreslår en höjning med 25 000 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 135 000 kr.

26:o) Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet.
Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 39) föreslagit riksdagen att till
Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.

Under denna rubrik har av praktiska skäl sammanförts det å riksstalen
för budgetåret 1961/62 upptagna reservationsanslaget Häradsrätterna: Anskaffande
av nya fastighetsböcker för landet och det å riksstaten för samma
budgetår upptagna förslagsanslaget Blanketter för domstolsväsendet.

För budgetåret 1961/62 har under anslaget till anskaffande av nya faslighetsböcker
för landet anvisats 70 000 kr. och under anslaget till blanketter
för domstolsväsendet 200 000 kr. Departementschefen föreslår, att före -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

varande anslag, som bör betecknas som förslagsanslag, i riksstaten för budgetåret
1962/63 upptages med ett belopp av 250 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. m. för domstolsväsendet för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 30, s. 41), vilket innebär en ökning av anslaget med 300 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
5 800 000 kr.

28 :o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 41 och 42), vilket innebär en med 100 000 kr.
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kr.

29:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 32, s. 42 och 43), vilket innebär att tjänsten som biträdande
jurist placeras i högst Ae 23 och en med 4 000 kr. ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Tornedalens rättshjälpsanstalt som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit; b)

godkänna följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1962/63:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 91 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 24 200

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 1 800

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis........................... 18 500

2 Bihang till riksdagens protokoll 19G2. 6 samt. Nr 2

Summa kr. 136 000

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

c) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kr.

30:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
33, s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
35 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 kr.

Förevarande anslag, som tillkom år 1947, har till ändamål att stödja utbildningskurser
och annan upplysningsverksamhet för rättsbildad och icke
rättshildad personal inom rättegångsväsendet. Dylik verksamhet har visat
sig påkallad med hänsyn till de stora reformarbetena på lagstiftningens område
och till rationaliseringssträvandena i fråga om de administrativa verksamhetsformerna.

Kurser för expropriationstekniker m. fl. har hittills bekostats från ett
särskilt anslag. Det torde vara praktiskt motiverat att kostnaderna även för
dessa kurser i fortsättningen får bestridas från förevarande anslag.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 35 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Carlqvist
och herr Lars Larsson (I: 41) och den andra inom andra kammaren av fru
Holmquist och herr Martinsson (II: 91), i vilka föreslagits, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att förslag framlägges om anordnande
av kurs- och informationsverksamhet för nämndemännen i enlighet
med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 91.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen liksom
förslaget rörande dispositionen av anslaget kan utskottet tillstyrka.

I motionerna I: 41 och II: 91 har upptagits frågan om eventuell kurs- och
informationsverksamhet för nämndemän. Liksom motionärerna är utskottet
av den meningen att någon kursverksamhet syftande till mera egentlig
juridisk utbildning inte är lämplig med hänsyn till nämndemännens ställning
inom rättegångsväsendet. Utskottet vill erinra om att enligt rättegångsbalkens
regler rättens ordförande är skyldig att vid överläggning till dom
orientera nämnden inte endast om den föreliggande saken utan även om
gällande rättsregler. Detta synes utskottet även vara den mest ändamålsenliga
formen för att bibringa nämndemännen de erforderliga insikterna rörande
rättsväsendet. Därest i samband med mera omfattande lagändringar
eller liknande någon särskild form av informationsverksamhet skulle befinnas
erforderlig, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj :t tager initiativ härtill.
Någon hemställan från riksdagens sida i ämnet finner utskottet därför
inte påkallad, och motionsyrkandet härom avstyrkes således.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kr.;

II. att motionerna I: 41 och II: 91 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Fångvården m. m.

31 :o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 46
—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för fångvårdsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 904 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 619 000 kr.

Enligt fångvårdsstyrelsen erfordras vissa jämkningar i den vid 1960 års
riksdag (prop. nr 87) fastställda gränsdragningen mellan styrelsens byråer
och sektioner för att erhålla en ändamålsenlig organisation. Departementschefen
har ingen erinran mot de ändringar av sektionsindelningen, som styrelsen
med anledning härav funnit påkallade.

Departementschefen anmäler till en början, att Kungl. Maj :t bemyndigat
styrelsen att inrätta en personlig tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23
samt att anställa en förste byråsekreterare i Ag 23 och ett kanslibiträde i
Ag 7 på socialbyrån ävensom att för tiden till och med den 31 maj 1962 anställa
en tjänsteman i Ag 24.

Den översyn av fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal, som nyligen
utförts av en särskilt tillkallad utredningsman, har visat nödvändigheten
av att styrelsen ägnar fortlöpande uppmärksamhet åt frågor, som rör
tjänstgöringsförhållandena för denna personal samt bevakningsanordningarna
vid anstalterna. Det föreslås i anslutning till styrelsens förslag, att en
tjänst som bevakningsinspektör i Ae 26 inrättas. Innehavaren bör ha till
uppgift att handlägga nämnda och andra frågor, som sammanhänger med
eller har inverkan på tillsynsverksamheten vid anstalterna. Med hänsyn till
att de med tjänsten förenade göromålen har anknytning till verksamheten
på olika byråer anses den böra vara fristående från byråindelningen och
lyda direkt under verkschefen.

Vidare tillstyrker departementschefen inrättande av en assistenttjänst i
Ae 17 på kameralsektionen för upphandlingsarbete, en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 för straffregistret samt eu biträdestjänst i reglerad befordringsgång
för styrelsens telefonväxel.

Genom beslut den 1 december 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statskontoret
att i samråd med fångvårdsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

‘.It Bihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

utreda organisationen för fångvårdens arbetsdrift. I avvaktan på resultatet
av utredningen anses några permanenta tjänster icke böra inrättas för att
tillgodose arbetsbyråns ökade behov av arbetskraft. Det föreslås, att den
medelsreserv för anställande av tillfällig arbetskraft, som beräknats under
anslaget, tills vidare höjes med 100 000 till 150 000 kr., och att det får ankomma
på Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av föreliggande behov
besluta om medlens användning.

I fråga om tjänsteförändringar förordas, att en för kameralsektionen
avsedd bokhållartjänst i Ae 15 utgår och att i stället en på övergångsstat
upptagen tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 återföres till ordinarie stat.
Den nuvarande bokhållaren föreslås övergångsvis få kvarstå i sin tjänst.
Kontorsskrivaretjänsten bör så länge detta är fallet hållas vakant.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
att uppflytta en biträdestjänst i reglerad befordringsgång på ombudsmannasektionen
och en sådan tjänst på styrelsens centralregister till kanslibiträdestjänster
i Ae 7 respektive Ao 7.

Beträffande tjänsteförändringar i övrigt tillstyrkes, att en assistenttjänst
i Ae 17 på arbetsbyråns verkstadssektion ändras till ingenjör stjänst i samma
lönegrad, att antalet kontorsbiträdestjänster i Ao 5 ökas med två till
femton, samt att styrelsens psykologtjänst i Ag 24 uppföres på extraordinarie
stat.

Med anledning av de framlagda förslagen anses anslaget böra höjas med
189 000 kr. För automatiska utgiftsförändringar beräknas ett belopp av
96 000 kr.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
det av departementschefen anmälda förslaget att ändra två biträdestjänsler
till kanslibiträdestjänster. Även övriga av departementschefen framförda
förslag kan utskottet tillstyrka. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse,
att Kungl. Maj :t föranstaltat om en utredning rörande organisationen
av fångvårdens arbetsdrift. Utskottet finner det angeläget — inte minst
med hänsyn till de betydande investeringar i byggnader och maskiner som
gjorts för denna verksamhet — att de förslag som må komma att föranledas
av utredningen snarast kan framläggas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för fångvårdsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962 21

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 17 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 543 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 655 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 44 000

Summa kr. 2 904 000

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 904 000 kr.

32 :o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 35, s. 54 och 55), vilket innebär en med 147 000 kr. ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 501 000 kr.

33:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s.
55—81) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 46 116 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42 922 000 kr.

Departementschefen lämnar inledningsvis en allmän redogörelse för läget
inom fångvården och anför, att fångantalet under hela 1950-talet stigit så
gott som oavbrutet. Under det sistförflutna budgetåret har dock en avmattning
inträtt i denna utveckling. Medan medelbeläggningen under budgetåret
1959/60 uppgick till 4 865, stannade den sålunda budgetåret 1960/61
vid 4 842. Maximibeläggningen samma budgetår utgjorde 5 268 respektive
5 280. Under senare halvåret 1961 har fångantalet emellertid visat en tydlig
tendens alt åter stiga. Den 1 december 1961 noterades beläggningssiffran
5 174, vilket innebär en ökning med 194 jämfört med beläggningen motsvarande
tidpunkt år 1960.

Departementschefen redovisar därefter vissa uppgifter rörande beläggningen
på fångvårdsanstalterna m. m. Utskottet får härutinnan hänvisa till
propositionen (s. 74 och 75).

Vad angår anstalternas personal anmäles, att den utredningsman, som
tillkallats för att utreda frågan angående anstalternas behov av tillsynspersonal
efter arbetstidsförkortningens genomförande, den 10 juni 1961, efter

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 19(>2

samråd med fångvårdsstyrelsen och Sveriges fångvårdsmannaförbund, avgivit
förslag (stencilerat) i ämnet. Såvitt gäller behovet av personal för
arbetstidsförkortningen har förslaget utmynnat i eu ökning med 90 tjänster
mot av styrelsen tidigare beräknat antal av 120 tjänster. Vid utredningen
har vidare prövats behovet av tjänster för sådan personal, huvudsakligen
tillsynspersonal, som fångvårdsstyrelsen tillfälligt anställt på grund av överbeläggningsförhållanden.
På grundval av utredningsmannens förslag har
Kungl. Maj:l den 30 juni 1961, med stöd av riksdagens bemyndigande, fastställt
personalplaner för tillsynspersonal in. fl. avseende samtliga anstalter.
Med anledning härav bör, såsom styrelsen föreslagit, medel beräknas för
sammanlagt 195 tjänster. De fastställda personalplanerna innefattar jämväl
närmare bestämmelser för anställande av tillsynspersonal på grund av överbeläggning
eller andra särskilda omständigheter. Dylika bestämmelser erfordras
emellertid även för andra kategorier tjänstemän vid anstalterna. Det
föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta härom.

Vidare anmäles, att den utredningsman, som den 10 februari 1958 tillkallats
för att utreda frågan angående principerna för fångvårdsanslalternas
förseende med annan personal än tillsynspersonal, den 30 november
1960 avgivit betänkande (stencilerat) i ämnet, innefattande vissa normer för
beräkning av behovet av ifrågavarande personal. Fångvårdsstyrelsen bär,
under hänvisning bl. a. till att den genomförda ändringen i fråga om den
fakultativa villkorliga frigivningen rubbat förutsättningarna för utredningsmannens
förslag, icke velat binda sig vid de föreslagna normerna. Under sådana
förhållanden finner departementschefen icke anledning till annat ställningstagande
till förslaget än att det bör tjäna som underlag för styrelsens
tortsalta prövning av ifrågavarande personalbehov.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de förslag som in
nefattas i fångvårdsstyrelsens framställningar.

Fångvårdsstyrelsen har på Kungl. Maj:ts uppdrag och med anlitande av
särskilt tillkallade experter framlagt förslag angående den andliga vården
vid kriminalvårdens anstalter. Styrelsens förslag, för vilket finnes en närmare
redogörelse i propositionen (s. 55—63), syftar till en fortsatt utveckling
av denna vård i dess nuvarande former. Gudstjänster och andaktsstunder
skall liksom nu anordnas i samarbete mellan statskyrkan och frikyrkliga
samfund. Enskilda samtal eller gruppsamtal i religiösa frågor och livsåskådningsproblem
skall även i fortsättningen ha stor plats i den andliga
vården. Organisationsmässigt sett innebär styrelsens förslag i korthet följande.
De nuvarande religionsvårdskommittéerna vid anstalterna skall benämnas
nämnder för den andliga vården. Ledamöterna i sådan nämnd, som skall
finnas vid varje anstalt, skall på samma sätt som nu gäller i fråga om kommittéerna
bestå av en företrädare för svenska kyrkan och en för frikyrkorna,
den senare utsedd efter förslag av frikyrkliga samarbetskommittén. Trossamfund
som icke erhåller representation i nämnderna förutsättes kunna
medverka i den andliga vården genom att nämnderna bereder dem möjlighet
härtill. Till ledamöterna i nämnderna skall utgå arvoden med upp till 500

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

kr. per år, beroende på anstalternas storlek, samt viss ersättning för havda
kostnader. Liksom nu skall arvode om högst 30 kr. utgå till den som förrättar
gudstjänst eller andaktsstund. Även nämndledamot, som utövar dylik
förrättning, skall ha rätt härtill. För att stimulera trossamfunden att ägna sig
åt s. k. fängelsemission — sådan utövas nu av frälsningsarmén föreslås,
att staten skall svara för kostnaderna för anställande av tre resesekreterare,
av vilka en skall företräda svenska kyrkan och de båda övriga frälsningsarmén
respektive frikyrkliga samarbetskommittén. För statskyrkans resesekreterare
föreslås en särskild tjänst på fångvårdens stat. I fråga om frälsningsarméns
och samarbetskommitténs resesekreterare föreslås ett årligt
anslag av 17 000 respektive 21 500 kr. för täckande av löne- och pensionskostnader.
Särskilda resebidrag förutsättes vidare utgå. Med hänsyn till
Långholmsanstaltens särställning föreslås, att medel beräknas för arvodesanställning
på deltid av en präst inom svenska kyrkan. Genom sitt föislag
tar styrelsen avstånd från kyrkomötets tidigare förslag om inrättande av
ett flertal heltidstjänster för anstaltspräster.

Såväl frälsningsarmén som frikyrkliga samarbetskommittén har tillstyrkt
fångvårdsstyrelsens förslag. Likaså kammarkollegiet, som dock har funnit
eu väsentligt högre ersättning till ledamöterna i nämnderna motiverad.
Diakonistyrelsen samt de hörda domkapitlen har intagit en tveksam hållning,
varvid bl. a. uttalats farhågor för att behovet av kontinuerlig själavård
icke blir tillgodosett på ett betryggande sätt genom förslaget. Enligt
diakonistyrelsen och domkapitlet i Göteborg, vilka erinrar om kyrkomötets
förslag, bör härmed sammanhängande frågor göras till föremål för ytterligare
utredning. Stockholms domkapitel anser å sin sida, att det bör utredas
huruvida den andliga vården inom fångvården låter sig inordnas i den pastoratsindelning,
som beslutats från och med den 1 januari 1962. Slutligen
har statskontoret ifrågasatt, om icke kostnaderna för den föreslagna tjänsten
som resesekreterare för statskyrkan och arvodestjänsten vid Långholmen
bör bestridas ur kyrkofonden.

För egen del erinrar departementschefen om att den andliga vården, innan
nuvarande ordning tillkom år 1952, handhades av hel- eller deltidsanställda
predikanter vid anstalterna. Genom att, såsom f. n. gäller, i stället inrätta
särskilda kommittéer med representanter för såväl statskyrkan som frikyrkoorganisationerna
ville man i första hand söka förstärka den religiösa verksamheten
inom fångvården. Det har allmänt omvittnats alt detta samarbete
mellan olika samfund visat sig vara av stort värde. Departementschefen anser
därför, i likhet med fångvårdsstyrelsen, att en vidare utveckling av den
andliga vården bör ske efter oförändrade riktlinjer. Styrelsens förslag finner
departementschefen ur denna synpunkt väl avvägt, och departementschefen
kan till alla delar ansluta sig till detsamma. Självfallet kan, såsom
framgått under remissbehandlingen, även andra åtgärder tänkas. Enligt
departementschefens mening bör man emellertid tills vidare avvakta erfarenheterna
av den utveckling av verksamheten, som innefattas i styrelsens
förslag.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1062

I enlighet med det anförda tillstyrkes att en tjänst som fångvårdspastor
i Ao 23 inrättas för statskyrkans resesekreterare. I samband därmed bör
nuvarande vakantsatta tjänster som lärare och pastor utgå ur personalförteckningen.
Under arvodesposten bör upptagas dels de föreslagna ersättningarna
om tillhopa 38 500 kr. för de båda övriga resesekreterarna, dels
ett belopp av 9 600 kr. för arvode åt prästerligt biträde vid Långholmen och
dels — utöver nuvarande medelsanvisning för religionsvård — ett belopp
av 44 400 kr. för arvoden och ersättningar till ledamöter i de föreslagna
nämnderna för den andliga vården m. fl. För reseanslag åt resesekreterarna
bör medel beräknas under anstalternas omkostnadsanslag.

I syfte att förbättra ordningen och andan på fångvårdsanstalterna beslöts
vid förra årets riksdag, att anstalterna i Luleå, Örebro, Jönköping och Halmstad
skall utnyttjas som specialanstalter för svårbehandlade inom räjongerna
för ordinärt manligt klientel. Departementschefen tillstyrker styrelsens
förslag, att anstalten i Kalmar får utnyttjas för motsvarande ändamål inom
säkerhetsgruppen. Personalbehovet för samtliga nämnda anstalter med hänsyn
till deras ändrade användning har prövats av den förutnämnde utredningsmannen
för frågan om anstalternas behov av tillsynspersonal, i samråd
med fångvårdsstyrelsen och fångvårdsmannaförbundet, varvid såvitt gäller
de fyra förstnämnda anstalterna ytterligare tjänster utöver dem som innefattas
i de av Kungi. Maj:t den 30 juni 1961 fastställda personalplanerna
befunnits erforderliga. I överensstämmelse med det framlagda förslaget förordas,
att följande extra tjänster inrättas, nämligen i Luleå en vaktkonstapel
i Ag 8, i Örebro en uppsyningsman i Ag 11 och en förste förrådsförman i Ag
10, i Jönköping en uppsyningsman i Ag 11 och en vaktkonstapel i Ag 8 samt
i Kalmar tre vaktkonstaplar i Ag 8. Samtliga ifrågavarande tjänster föreslås,
om så skulle visa sig nödvändigt, få inrättas redan under löpande
budgetår.

Styrelsen har återkommit till sitt tidigare yrkande om inrättande av
assistenttjänster med psykologisk utbildning vid dessa anstalter. Det föreslås,
att det av förra årets riksdag anvisade beloppet för anställande av arvodesavlönad
personal höjes till 50 000 kr.

Av utredningsmannens uppdrag kvarstår bl. a. att pröva behovet av tillsynspersonal
för Växjöanstalten med hänsyn till dess ändrade användning
som säkerhetsanstalt. Då denna prövning är beroende av vissa byggnadsarbeten,
tillstyrkes, att det av styrelsen anmälda behovet av ytterligare
personal tillgodoses på så sätt att under anslaget beräknas ett belopp av
58 000 kr. och alt det får ankomma på kungl. Maj:t att på grundval av utredningsmannens
kommande förslag besluta om inrättande av extra tjänster
samt sedermera för riksdagen anmäla vidtagna åtgärder.

Det tillstyrkes, att vid kvinnoanstalten Hinseberg inrättas en tjänst som
fångvårdsinspektör i Ao 21. I detta sammanhang föreslås vidare, att den
inom anstaltsorganisationen förekommande tjänstebenämningen biträdande
fångvårdsinspektör ändras till fångvårdsinspektör. I anslutning till styrelsens
förslag förordas, att vid säkerhetsanstalten Hall inrättas en psyko -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

iogtjänst i Ae 24, för vilken bör fordras licentiatkompetens, samt vid psykiatriska
avdelningen å Långholmen en psykologtjänst i Ag 21. Nuvarande
medelsanvisning, 14 000 kr., för psykometriskt arbete vid avdelningen bor
därvid utgå.

I likhet med fångvårdsstyrelsen anser departementschefen, att en förbättring
av yrkesutbildningen inom ungdomsgruppen är i hög grad påkallad,
och han kan i allt väsentligt ansluta sig till de riktlinjer som styrelsen uppdragit
för utbildningens ordnande. I fråga om det av styrelsen anmälda
personalbehovet tillstyrkes, att vid mottagningsanstalten i Uppsala inrättas
en psykologtjänst i Åe 21 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Nuvarande
medelsanvisning, 15 000 kr., för yrkesrådgivning bör samtidigt utgå. Vid
var och en av anstalterna Skenäs och Hällby, vilka skall mottaga elever som
äger begåvningsmässiga förutsättningar för en effektiv yrkesutbildning,
anses personalen böra förstärkas med en yrkesmästare i Ae 10 samt en
ämneslärare. Vidare tillstyrkes, att vid vardera anstalterna Roxtuna och
Mariefred inrättas en yrkesmästartjänst i Ae 10.

Med hänsyn till den under punkten 31 omnämnda utredningen rörande
organisationen av fångvårdens arbetsdrift kan departementschefen i huvudsak
endast tillstyrka sådana personalförstärkningar för arbetsdriften vid
anstalterna som erfordras på grund av ökat antal platser. I enlighet härmed
förordas, att tjänster inrättas för följande personal, nämligen vid Bogesund
en förman i Ae 8, vid Hall en verkmästare i Ae 14, en vaktkonstapel
i Ae 8 (bilförare) och ett kanslibiträde i Ae 7, vid Hinseberg en förman
i Ae 9 och en vaktkonstapel i Ae 8 (bilförare), vid Hälsingborg en förman
i Ae 8, vid Härianda en yrkesmästare i Ae 10, vid Långholmen två yrkesmästare
i Ae 10 och en förman i Ae 8, vid Mariefred en skogsförman i Ae
10, vid Sjöboda två yrkesmästare i Ae 10, varjämte en yrkesmästare i Ae 11
vid samma anstalt bör uppflyttas till förste yrkesmästare i Ae 13, vid Ulriksfors
en förman i Ae 8, vid Åby en yrkesmästare i Ae 10 och en förman
i Ae 8 samt vid anstalten i Växjö en verkmästare i Ae 14, en yrkesmästare
i Ae 11 och en förste förrådsförman i Ae 10. Medel för tjänsterna i Växjö
bör till följd av pågående byggnadsarbeten beräknas endast för ett halvt
budgetår.

Styrelsens förslag om tjänster för kontorspersonal vid industrikontoren
tillstyrkes såtillvida, att det föreslås att 60 000 kr. anvisas för anställande
av tillfällig arbetskraft. Beträffande styrelsens yrkanden om annan kontorspersonal
förordas, att följande tjänster inrättas, nämligen vid Långholmen
en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 samt fyra biträden i
reglerad befordringsgång (ett på halvtid), vid Härnösand ett kanslibiträde
i Ae 7, vid Härianda ett kanslibiträde i Ae 7 och ett biträde i reglerad befordringsgång
(på halvtid) samt vid vardera anstalten i Malmö och Skenäs
ett biträde i reglerad befordringsgång. Vidare tillstyrkes, att i Mariefred
inrättas en ekonomibiträdestjänst i Ae 4.

I enlighet med beslut av 1961 års riksdag bar medel ställts till styrelsens
förfogande för ökad utbildning av anstalternas tillsynspersonal. Någon

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

ytterligare medelsanvisning härför är departementschefen icke beredd tillstyrka.
Däremot förordas, att medel anvisas för den av styrelsen föreslagna
utbildningen av ledare för gruppsamtal. För ändamålet beräknas ett belopp
av 41 000 kr., varav 18 000 kr. under förevarande anslag och 23 000 kr.
under fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag. Vidare tillstyrkes, att nuvarande
medelsanvisning för fritidsledare uppräknas med 10 000 kr. och
att därav får bestridas kostnader för de av styrelsen föreslagna arvodena
för gruppledare.

1961 års riksdag har under höstsessionen godkänt i propositionen nr 185
föreslagna riktlinjer för en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t beslutat om en
höjning av vissa ersättningsbelopp för sinnesundersökningar m. m. Med anledning
härav bör under arvodesposten beräknas en ökad medelsanvisning
med 50 000 kr.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle sammanlagt 50 nya
tjänster inrättas.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas medel för
uppflyttning av en vaktkonstapeltjänst i Ao 8 till husmorstjänst i Ao 9 vid
Karlskronaanstalten samt av två tjänster som husmor i Ae 7 vid Bogesund
respektive Skogsgård till Ae 9.

I fråga om den av styrelsen föreslagna ordinarie- och extraordinariesättningen
av tjänster föreslås, att två föreståndare i Ae 17, två verkmästare
i Ae 14, fem förste uppsyningsmän i Ae 13, fem tillsynsmän i Ae 12 och fyra
uPPsyninSsmän i Ae 11 uppföres på ordinarie stat. Vidare föreslås en på
övergångsstat upptagen yrkeslärartjänst i Ao 15/16 skola återföras till ordinarie
stat. En verkmästartjänst i Ao 14 bör samtidigt utgå.

På extraordinarie stat upptages dels de av styrelsen föreslagna extra
tjänsterna vid anstalterna Lärbro och Linköping, dels av de extra tjänster,
vilka inrättats med anledning av de av Kungl. Maj :t godkända personalplanerna
för tillsynspersonal m. fl., tre tillsynsmän i Ag 12, sexton uppsyningsmän
i Ag 11, sextionio vaktkonstaplar i Ag 8 och fyra vårdare i Ag 8,
dels ock tva föreståndare i Ag 17 samt en kamrerare i Ag 17 vid Hinsebergsanstalten.
En för sistnämnda anstalt avsedd bokhållartjänst i Ae 15 bör därvid
utgå.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen ökar medelsbehovet
under anslaget med 1 104 000 kr. För automatiska utgiftsförändringar
beräknas ett belopp av 2 090 000 kr.

Utskottet. Fångantalet har såsom framgått av departementschefens redogörelse
stigit nästan oavbrutet under hela 1950-talet. En viss avmattning synes
dock ha inträtt under budgetåret 1960/61, medan siffrorna för andra
halvai et 1961 däremot visat en tendens till ökning. Varje prognos över den
framtida utvecklingen måste med nödvändighet bli synnerligen osäker. Som
departementschefen anfört synes det dock sannolikt, att eu viss fortsatt ökning
av fångantalet kan förväntas.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Enligt beslut av förra årets riksdag skall fyra fångvårdsanstalter utnyttjas
som specialanstalter för svårbehandlade. Departementschefens förslag
att anstalten i Kalmar skall användas för motsvarande ändamål tillstyrker
utskottet liksom även förslagen om inrättande av åtta nya tjänster för nu
ifrågavarande anstalter. Likaledes biträdes förslagen om motsvarande antal
tjänster inom ungdomsgruppen, däribland en tjänst som psykolog. Utskottet
hälsar med tillfredsställelse att fångvårdsorganisationen, förutom med
nyssnämnda tjänst, föreslås skola förstärkas med ytterligare två psykologtjänster.

Beträffande fångvårdens arbetsdrift vill utskottet erinra om vad som under
punkten 31 anförts angående den av Kungl. Maj:t föranstaltade utredningen
rörande organisationen av nämnda verksamhet. Den av departementschefen
med anledning av ökat platsantal föreslagna utökningen av personalorganisationen
för arbetsdriften med sammanlagt 20 nya tjänster kan
utskottet biträda.

Det av departementschefen redovisade förslaget angående den andliga vården
vid fångvårdsanstalterna samt den i anslutning härtill föreslagna personalorganisationen
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
vissa av departementschefen anmälda förslag till tjänsteförändringar,
kan även i övrigt godtaga vad departementschefen föreslagit och anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för fångvårdsanstalterna, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962 föreslagit; b)

godkänna följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags .

....................... 12 395 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 901 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................22 305 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 9 821 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis............................... 694 000

Summa kr. 46 116 000

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 46 116 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

34 :o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 81—84), vilket innebär en ökning av anslaget med
480 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 20 802 000
kr.

35:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1 enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 85—87) samt under erinran
om alt anslaget för innevarande år uppförts med allenast ett formellt belopp
av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och
verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

36:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 750 000 kr.

37.o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av
baracker m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 88 och 89)
samt under erinran om att anslaget för innevarande budgetår uppförts med
allenast ett formellt belopp av 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,
montering och transport av baracker m. m. för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

38:o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhör fångvården,
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 89), vilket innebär
oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,
som ej tillhör fångvården, m. m. för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 89 000 kr.

39:o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
42, s. 90) vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kr.

40 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 90), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000 kr
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

41 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 44, s. 90—123) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade riktlinjer för utbyggnad av frivården i olika avseenden,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för skyddskonsulentorganisationen, som föranledes av vad
departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1962/63, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 717 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 992 000 kr.

1956 års eftervårdsutredning har den 6 april 1961 avgivit betänkande angående
kriminalvård i frihet (SOU 1961: 16), innefattande förslag rörande
personundersökning, åtgärder till förbättrande i olika avseenden av eftervården
och övrig kriminalvård i frihet, åtgärder som i organisatoriskt hänseende
är påkallade för ett genomförande av föreliggande förslag till brottsbalk
samt de frivilliga skyddsföreningarnas framtida ställning.

Eftervårdsutredningens betänkande och däröver avgivna yttranden redovisas
i propositionen (s. 90—116), till vilken utskottet torde få hänvisa.

Departementschefen anför inledningsvis, att reformsträvandena under
1900-talet inom det straffrättsliga reaktionssystemet bl. a. syftat till att
begränsa användningen av frihetsberövande åtgärder. Dessa strävanden, som
främst har kommit till uttryck i den villkorliga domen, har föranletts av att
man mer och mer kommit till klarhet om de nackdelar som ur resocialiseringssynpunkt
är förbundna med anstaltsvård.

Tillämpningsområdet för villkorlig dom och användningen av denna påföljdsform
har som ett resultat av reformarbetet efter hand vidgats. Från
att ha varit enbart en villkorlig påföljdseftergift för tillfällighetsbrottslingar
med god prognos har den villkorliga domen utvecklats så att inom dess ram
kan vidtagas åtgärder som gör skäl för beteckningen kriminalvård i frihet.
Omkring 30 % av alla i första instans under åren 1959 och 1960 för straffregisterbrott
dömda personer erhöll villkorlig dom.

Kriminalvård i frihet har fått ökad betydelse även i fråga om de lagöverträdare
som underkastas anstaltsbehandling. Numera tillämpas i stor utsträckning
villkorlig frigivning i samband med tidsbestämda frihetsstraff
och utskrivning på prov vid ungdomsfängelse och förvaring, varvid den frigivne
eller utskrivne i allmänhet ställes under övervakning för att underlätta
övergången från anstalten till livet i frihet.

En ännu vidsträcktare tillämpning av kriminalvård i frihet än för närvarande
förutsättes i det föreliggande förslaget till brottsbalk.

En förutsättning för att kriminalvård i anstalt skall kunna utbytas mot
vård i frihet genom villkorlig dom eller villkorlig frigivning är att den dömde
i regel blir föremål för positiva åtgärder, varigenom hans anpassning i
samhället främjas. Anstaltsvården har under senare år förbättrats såväl

il Ilihang till riksdagens protokoll 1962. 6 samt. Nr 2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

organisatoriskt som i fråga om behandlingsmöjligheter m. m. För att den
möda, som redan under vården i anstalt nedlägges på den dömdes återanpassning
i samhället, ej skall bli förspilld utan leda till det avsedda resultatet,
är det av största vikt att anstaltsbehandlingen följes av en väl planerad
eftervård, övergången från vistelse i fångvårdsanstalt till ett liv i frihet
erbjuder i regel stora svårigheter och risker för den frigivne eller utskrivne,
som under en tid är i särskilt behov av stöd och hjälp från samhällets sida
för att komma in i en ordnad tillvaro och ej återfalla i brott.

Att de insatser, som samhället för närvarande gör på ifrågavarande områden,
är otillräckliga har omvittnats av såväl 1956 års eftervårdsutredning
som de myndigheter och sammanslutningar, vilka yttrat sig över utredningens
betänkande, kriminalvård i frihet.

I den nuvarande organisationen för frivården intar skyddskonsulenterna
och deras assistenter en central ställning såsom rådgivare och hjälpare åt
övervakare och som kontrollanter av övervakningsarbetet. Det torde enligt
departementschefen icke rada någon tvekan om att en väsentlig förstärkning
av denna organisation måste ske, om frivården skall kunna utvidgas
och intensifieras. En sådan förstärkning har föreslagits av eftervårdsutredningen,
som därvid även beaktat de ändrade förhållanden, vilka kommer
att inträda om brottsbalksförslaget genomföres.

Enligt eftervårdsutredningen måste vid planeringen och utformningen av
sådan frivård, som skall följa efter anstaltsbehandling, en väsentlig medverkan
förutsättas av tjänstemännen vid fångvårdsanstalterna. Den intagne
bör även stimuleras att själv aktivt deltaga i planeringen av sina förhållanden
efter anstaltsvistelsen. I syfte att underlätta en sådan aktiv medverkan
rekommenderar utredningen bl. a. flera frigångshem av det slag, som har
inrättats i Nacka. Som särskilt betydelsefullt för eftervården framhåller
utredningen, att bostadsfrågan kan på lämpligt sätt ordnas. Utredningen pekar
härvid på möjligheterna att ordna inackorderingshem med kommunalt
stöd och bidrag samt att mot skälig ersättning genom avtal med privatpersoner
anskaffa inackorderingsrum för frivårdens klientel.

Eftervårdsutredningens synpunkter i nyssnämnda frågor har vunnit allmän
anslutning under remissbehandlingen. Även departementschefen kan
i huvudsak biträda utredningens uppfattning i denna del. Det anses såsom
utredningen föreslagit böra ankomma på fångvårdsstyrelsen att närmare undersöka
möjligheterna att genomföra åtgärder av ifrågasatt slag.

Departementschefen övergår därefter till att behandla eftervårdsutredningens
förslag till utbyggnad av organisationen för kriminalvård i frihet.

Enligt utredningen skall den erforderliga utbyggnaden ske i fem etapper,
varvid i första hand storstädernas behov av personal bör tillgodoses. Fullt
utbyggd skulle organisationen komma att omfatta 40 skyddskonsulenter, var
och en med sitt distrikt, 81 skyddsassistenter, 59 kanslibiträden och 5 biträden
i reglerad befordringsgång. Jämfört med nuvarande organisation
ökas antalet distrikt och tjänster till inemot det dubbla. De föreslagna distrikten
som, bortsett från Stockholm och Göteborg, i flertalet fall följer läns -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

indelningen skall tillika utgöra verksamhetsområden för de tidigare omnämnda
övervakningsnämnderna. Antalet övervakningsnämnder eller i förekommande
fall avdelningar av sådana nämnder beräknas av utredningen
till sammanlagt 63.

Såvitt gäller Stockholm och Göteborg, där det mest belastade och besvärliga
kriminalvårdsklientelet samlas, förutsätter utredningens förslag att
skyddskonsulenterna i dessa städer som regel skall vara befriade från tillsynen
över äldre villkorligt frigivna samt i fråga om Göteborg även från tillsynen
av dem, som har utskrivits på prov från förvaring. Utredningen föreslår,
att dessa uppgifter i stället skall anförtros skyddsvärnen i de båda städerna.
Skyddsvärnens föreståndare bör därvid tilläggas samma befogenheter
och skyldigheter, som tillkommer skyddskonsulent. Samtidigt föreslås ändrade
grunder för statsbidrag till skyddsvärnens verksamhet. Förslaget innebär
i denna del att bidrag skall utgå med belopp motsvarande löner järnte
försäkringsavgifter för allmän tilläggspensionering till en byråföreståndare,
nio assistenter, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde i Stockholm och till
en byråföreståndare, sex assistenter, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde
i Göteborg. Statsbidrag skall vidare utgå till skyddsvärnens omkostnader.
Fångvårdsstyrelsen har i sina petita räknat med ytterligare en assistent i
Stockholm.

För egen del framhåller departementschefen, att en fortsatt utbyggnad
av skyddskonsulentorganisationen är nödvändig oberoende av huruvida lörslaget
till brottsbalk genomföres eller ej. Eftervårdsutredningens uppdrag
hade från början icke heller någon omedelbar anknytning till nämnda förslag
utan frågan härom har först senare aktualiserats. Det skulle enligt departementschefens
mening ha vittnat om brist på förutseende, om man vid
planeringen av skyddskonsulentorganisationens utbyggnad icke hade beaktat
de ytterligare anspråk, som ett genomförande av brottsbalksförslaget
kan komma att ställa på organisationen. Den utbyggnad, som utredningen
föreslår, är för övrigt icke större än vad som oavsett förslaget till brottsbalk
rimligen kan försvaras.

Viss tvekan har uppstått i fråga om den medverkan från skyddsvärnen
i Stockholm och Göteborg, som förutsättes i eftervårdsutredningens förslag
till utbyggnad av konsulentorganisationen. Mot bakgrunden av vad utredningen
har anfört om värdet av att i dessa städer med deras stora kriminalvårdsklientel
ha tillgång till två inarbetade organisationer med allmänt omvittnat
intresse för skyddsarbetet samt med beaktande jämväl av de villkor,
som utredningen bär uppställt för skyddsvärnens medverkan, anser departementschefen
sig böra tillstyrka utredningens förslag även i denna del.

Den föreslagna utbyggnaden bör enligt departementschefens mening lämpligen
ske i tre etapper, varvid den första bör genomföras under nästa budgetår
och de övriga etapperna under loppet av därpå följande två budgetår.
Etappernas storlek bör bestämmas efter anslagsmässiga grunder på så sätt
att för varje budgetår anvisas ett lika stort belopp. Som underlag för beräkningarna
torde därvid få läggas lönekostnaderna för samtliga tjänstemän,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

soin omfattas av utredningens förslag. Såvitt angår föreslagna skyddskonsulenter
och skyddsassistenter bör räknas med nu gällande lönegrader. I
enlighet härmed beräknas lönekostnaderna för hela utbyggnaden till i runt
tal 2 121 000 kr., av vilket belopp alltså en tredjedel skulle belöpa på budgetåret
1962/63. I den mån förändringar sker i allmänna lönenivån för
statstjänstemännen eller lönegradsuppflyttningar beslutas, bör beräkningarna
jämkas härefter.

Från dessa utgångspunkter förordas, att den av utredningen föreslagna
första etappen, vilken huvudsakligen avser Stockholm och Göteborg, genomföres
under budgetåret 1962/63 så långt detta är möjligt inom den angivna
kostnadsramen. I fråga om distriktsindelningen tillstyrkes sålunda,
att samtliga av utredningen föreslagna distrikt inrättas, vilket, om nuvarande
deldistrikt i de båda städerna räknas som egna distrikt, betyder att
fem nya distrikt tillkommer. Vidare tillstyrkes, att fem konsulenttjänster,
varav tre i Ae 21 för de nya Stoclcholmsdistrikten och två i Ae 19 för
de nya Halmstads- och Bohusdistrikten, samt fyra assistenttjänster i Ae 17
inrättas. Slutligen förordas, att utredningens förslag i fråga om skyddsvärnen
genomföres med den jämkning fångvårdsstyrelsen föreslagit, vilket
innebär att i första hand bör utgå statsbidrag motsvarande avlöningskostnader
för sammanlagt 22 befattningshavare vid skyddsvärnen. Bidrag till lönekostnader
hör därvid beräknas under förevarande anslag och bidrag till
omkostnader under nästföljande anslag. Då den av utredningen föreslagna
personalorganisationen för konsulentdistrikten i Stockholm och Göteborg
icke kan genomföras i sin helhet förrän i en senare etapp, förutsättes att
skyddsvärnens personal, efter fångvårdsstyrelsens närmare bestämmande,
tills vidare skall kunna stå till förfogande även för att avlasta arbetsbördan
i dessa konsulentdistrikt. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att,
i den mån uttryckliga kompetenskrav finnes böra uppställas för skyddsvärnens
befattningshavare, meddela föreskrifter härom samt att avgöra i vilken
utsträckning dessa befattningshavare bör tilläggas befogenheter och
skyldigheter, som tillkommer skyddskonsulent eller skyddsassistent. Även
i övrigt föreslås Kungl. Maj :t få meddela de närmare bestämmelser, vilka
erfordras för att genomföra den första utbyggnadsetappen.

I enlighet med vad utredningen föreslagit bör de båda skyddsvärnens nuvarande
statsbidrag, för vilka medel har anvisats under anslaget till Bidrag
till svenska skyddsförbundet, upphöra. Beträffande övriga skyddsföreningar,
vilka uppbär statsbidrag till sin verksamhet, föreslås, att under sistnämnda
anslag beräknas medel för oförändrade bidrag under budgetåret
1962/63.

Vad härefter angår den närmare utformningen av de två återstående uthyggnadsetapperna
bör fångvårdsstyrelsen i sina anslagsäskanden framföra
förslag med ledning av vad anförts i det föregående samt med beaktande
av de synpunkter, som har framförts i remissyttrandena över eftervårdsutredningens
förslag. Styrelsen bör därvid beakta, att skyddskonsulentdistrikten
såvitt möjligt icke kommer att omfatta delar av olika län.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Under anslaget finnes för närvarande ett belopp av 9 000 kr. beräknat för
psykiatrisk rådgivning. Det föreslås, att detta belopp höjes till 12 000 kr.

Av skäl som fångvårdsstyrelsen har anfört bör på personalförteckningen
för skyddskonsulentorganisationen uppföras en ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Med anledning av vad departementschefen förordat bör anslaget, inberäknat
automatiska utgiftsstegringar, höjas med 725 000 kr.

Utskottet. Utvecklingen inom det straffrättsliga reaktionssystemet liar,
såsom departementschefen framhållit, syftat till att begränsa användningen
av frihetsberövande åtgärder och en ökad tillämpning av kriminalvård i
frihet. Denna tendens kommer att ytterligare förstärkas, därest det numera
framlagda förslaget till brottsbalk genomföres. Mot bakgrunden av
denna utveckling finner utskottet i likhet med departementschefen en utbyggnad
av resurserna för frivården angelägen, och utskottet hälsar därför med
tillfredsställelse det förslag som härutinnan framlagts. Enligt detta förslag
skulle skyddskonsulentorganisationen i stort sett komma att fördubblas i
fråga om antalet distrikt och tjänster, vilket innebär att organisationen fullt
utbyggd skulle komma att omfatta 40 skyddskonsulenter, 81 skyddsassistenter
och 64 biträden. Genomförandet av utbyggnaden skulle ske i tre etapper.
Utskottet kan för sin del tillstyrka denna plan för utbyggnaden, och har
heller ingen erinran mot omfattningen av den första utbyggnadsetappen,
innebärande fem nya distrikt och en förstärkning av organisationen med fem
konsulent- och fyra assistenttjänster.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört har utskottet inte någon
erinran mot att skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg anförtros vidgade
uppgifter inom eftervården. Vad departementschefen föreslagit rörande
statsbidrag till skyddsvärnen tillstyrkes ävenledes av utskottet.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962
förordade riktlinjer för utbyggnad av frivården i olika avseenden; b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för skyddskonsulentorganisationen, som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1962
föreslagit;

c) godkänna följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 383 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 708 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 584 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 42 000

Summa kr. 2 717 000

d) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1962/G3 anvisa ett förslagsanslag av 2 717 000 kr.

42:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 123 och 124), vilket innebär en med 107 000 kr.
ökad medelsanvisning, och med hänvisning till vad som anförts under föregående
punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag
av 461 000 kr.

43:o) övervakning av villkorligt dömda. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s.
124 och 125) föreslagit riksdagen att till övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kr.

Under denna punkt anmäler departementschefen, att 1956 års eftervårdsutredning
med skrivelse den 20 oktober 1961 överlämnat betänkande angående
rekryteringen av och ersättningen till enskilda personer såsom över\akare

voden. Utredningens förslag överväges, efter avslutad remissbehandling,
inom justitiedepartementet. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot,
föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändrade
ersättningsgrunder, som må befinnas påkallade.

Medelsåtgången under anslaget kan med hänsyn härtill icke närmare beräknas.
Det förordas emellertid, att anslaget nu uppräknas med 200 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

44ro) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 47,
s. 125) föreslagit riksdagen att till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Beträffande förevarande anslag anmäler departementschefen, att Kungl.
Maj :t genom beslut den 2 juni 1961 bemyndigat fångvårdsstyrelsen att från
anslaget till person, som förordnats till övervakare vid försöksutskrivning
av sådan för vård å sinnessjukavdelning inom fångvården intagen straffriförklarad
vilken kvarstår som inskriven vid avdelningen, utbetala ersättning
för uppdraget. Bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1950 (nr
426) angående bestridande av kostnader för tillsyn över dem som utskrivits
på prov från anstalt för verkställighet av ungdomsfängelse, förvaring eller
internering, m. m. skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Därest ändrade ersättningsgrunder för arvoden till tillsynsmän för villkorligt
frigivna m. fl. i enlighet med vad anförts under närmast föregående
punkt skulle beslutas, kommer den av fångvårdsstyrelsen föreslagna
höjningen av anslaget, 150 000 kr., sannolikt icke att visa sig tillräcklig.
Departementschefen föreslår emellertid att anslaget nu uppräknas med det
av styrelsen föreslagna beloppet.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kr.

45 :o) Kurser för övervakare, tillsynsmän och personundersökare. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 126), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsmän
och personundersökare för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 kr.

46 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 126), innebärande oförändrat anslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna
fångar in. fl. för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
1 000 000 kr.

47 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 50,
s. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 68 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 430 000 kr.

Av det för budgetåret 1961/62 anvisade anslaget avser 280 000 kr. bidrag
till den verksamhet, som bedrives av svenska skyddsförbundet och till förbundet
anslutna skyddsföreningar, samt 150 000 kr. bidrag till ett av föreningen
Skyddsvärnet i Stockholm planerat inackorderingshem.

Vid behandlingen i det föregående av anslagen till skyddskonsulentorga -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

nisationen har departementschefen tillstyrkt eftervårdsutredningens förslag
att skyddsvärnen i Stockholm och i Göteborg skall anförtros eftervården
av vissa klientelgrupper. Vidare har förordats att medel för de båda skyddsvärnens
verksamhet skall beräknas under skyddskonsulentorganisationens
avlönings- och omkostnadsanslag. Såvitt angår svenska skyddsförbundet och
andra till förbundet anslutna skyddsföreningar än förenämnda båda skyddsvärn
har för budgetåret 1962/63 räknats med oförändrade bidrag, uppgående
till sammanlagt i runt tal 68 000 kr. Sistnämnda belopp föreslås anvisat
under förevarande anslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och med hänvisning
till vad utskottet anfört under punkten 41 hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av 68 000 kr.

Diverse

48.o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning till
försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—54, s. 128) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1962/63 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond 7 020 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 1 459 000 kr.;

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 131 000 kr; samt

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten
i Hälsingborg 67 000 kr.

49 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 129) och under erinran, att anslaget
i gällande riksstat uppförts med allenast ett formellt belopp av 1 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.

50 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens
område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 129

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

och 130), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.

51 :o) Bidrag till Nordisk årsbok m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 57, s. 130), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok m. m. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kr.

52 :o) Uppgående av gränsen mot Norge m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
58, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Uppgående av gränsen mot
Norge m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av
120 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 210 000 kr.

Enligt en mellan Sverige och Norge uppgjord plan för det tekniska genomförandet
av gränsuppgången mot Norge skall fältarbetena under tidsperioden
1959—1962 utföras och bekostas vartannat år av Sverige och vartannat
år av Norge, varvid Sverige senast haft att svara för arbetena under
år 1961. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 120 000 kr. Detta
belopp föreslås anvisat.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Uppgående av gränsen mot Norge
m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

53:o) Förvärv av fångkolonier. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 132) föreslagit
riksdagen att till Förvärv av fångkolonier för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Förevarande anslag är avsett att möjliggöra inköp av jordbruksfastigheter,
lämpliga att användas som kolonier för vanligt fångförvar och för unga
intagna. På grund av svårigheter att finna fastigheter, där tillfredsställande
förläggningar kan anordnas, har anslaget inte kunnat utnyttjas i den ut -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

sträckning som man från början haft anledning räkna med. Å andra sidan är
det i nuvarande läge med stigande fångantal angeläget att tillvarata alla möjligheter
att kunna tillföra anstaltsorganisationen ett ökat antal platser. Departementschefen
föreslår därför att riksdagens medgivande till fortsatt
disposition av tillgängliga medel under anslaget inhämtas. Anslaget anses
därvid böra återuppföras å riksstaten med ett formellt belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Förvärv av fångkolonier för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

54:o) Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Kungl. Maj:t har (punkt 60,
s. 132—143) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för fångvården
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1960/61 fanns under anslaget en behållning
av 22 259 825 kr., varav i runt tal 8 700 000 kr. var disponerade genom beslut
av Kungl. Maj:t. För budgetåret 1961/62 har anvisats ett anslag av
10 000 000 kr.

Departementschefen anför, att på grund av det stigande fångantalet har
nybyggnadsverksamheten inom fångvården de senaste åren främst inriktats
på att snabbt kunna tillföra anstaltsorganisationen ett ökat antal platser.
I enlighet med beslut av 1960 och 1961 års riksdagar har i detta syfte
byggnadsarbeten igångsatts för att utöka platsantalet vid säkerhetsanstalten
Hall med 72 platser, anstalterna Norrtälje och Tidaholm med vardera
80 platser och kvinnoanstalten Hinseberg med 20 platser. Byggnadsarbetena
omfattar även åtgärder för att tillgodose den på grund av platstillskottet
erforderliga utökningen av arbetsdriften vid anstalterna. Under slutet
av år 1961 har vidare uppförandet av den vid samma års riksdag beslutade
nya 120-mannaanstalten i Tillberga påbörjats. Beträffande samtliga ifrågavarande
byggnadsarbeten har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att efter
verkställda utredningar besluta om igångsättning av arbetena. De nya platserna
kan väntas stå färdiga under loppet av första halvåret 1962 utom
vid Tillbergaanstalten, för vilken byggnadstiden beräknas till drygt ett år.

Det har icke varit möjligt att utbygga anstaltsorganisationen i samma
snabba takt som fångantalet stigit. Platssituationen kommer, trots den väntade
ökningen under budgetåret 1961/62 med tillhopa 252 platser, att vara
ansträngd. Under budgetåret 1962/63, då föreliggande prognoser tyder på
en ytterligare kraftig stegring av fångantalet, kommer den hittills beslutade
byggnadsverksamheten att tillföra anstaltsorganisationen allenast de nya
platserna i Tillberga. Visserligen är härutöver beslutad en ny centralanstalt
i Kumla. Byggnadsarbetena beträffande denna anstalt har emellertid ännu

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

icke påbörjats, och den kan därför icke väntas tillföra anstaltsorganisationen
några platser förrän tidigast under år 1964. Färdigställandet av en planerad
centralanstalt i Stockholmstrakten kommer att dröja ytterligare någon
tid. Sistnämnda båda anstalter avses för övrigt enligt riksdagens beslut
skola ersätta Långholmsanstalten och medför vid sådant förhållande icke
något mera avsevärt nettotillskott av platser.

I den situation, vari fångvården sålunda befinner sig, är enligt departementschefens
mening ytterligare åtgärder nödvändiga för att på kort sikt
öka platstillgången. För detta ändamål har Kungl. Maj:t på grundval av
förslag, som fångvårdsstyrelsen efter hand framlagt, beslutat vissa förberedande
åtgärder.

Den beslutade nya 120-mannaanstalten i Tillberga utgör den första av
sex till utformning och storlek lika anstalter, vilka fångvårdsstyrelsen för
sin del ansett nödvändiga för att täcka de närmaste årens platsbehov. På
grundval av ett av styrelsen utarbetat byggnadsprogram har Kungl. Maj :t
genom beslut den 10 november 1961 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i
samråd med fångvårdens byggnadskommitté och fångvårdsstyrelsen projekiera
en sådan anstalt att uppföras i Skänninge. I Kungl. Maj :ts direktiv för
projekteringen har i kostnadsbesparande syfte föreskrivits, att anstaltsbyggnaderna
— till skillnad från anstalten i Tillberga, vilken uppföres i enplansbyggnader
— skall, så långt det ur såväl funktions- som driftkostnadssynpunkt
är försvarligt, koncentreras till ett fåtal byggnader i två eller flera
plan. Enplansbyggnader bör endast komma i fråga, där detta ur funktionssynpunkt
oundgängligen erfordras. Enligt direktiven, vilka i fråga om arbetsdriften
följer sakrevisionens förslag om att en planerad madrasstillverkning
skall utbytas mot den nuvarande konfektionstillverkningen vid anstalten
i Hälsingborg, skall vidare administrations- och förläggningsbyggnaderna
utformas så, att ritningar och övriga bygghandlingar kan, utan annan
ändring än som betingas av mark- och terrängförhållanden, läggas till
grund för uppförande av motsvarande byggnader vid annan anstalt av samma
storlek och med likartat klientel. Under erinran om dessa direktiv har
Kungl. Maj :t ytterligare genom beslut den 10 november och den 15 december
1961 uppdragit åt byggnadskommittén att i samråd med fångvårdsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen utarbeta förslag till byggnadsprogram för
uppförande av 120-mannaanstalter i Herrljunga och Ystad. Av ifrågavarande
anstalter kan Skänningeanstalten uppföras först. Med hänsyn till rådande
läge bör — därest riksdagen icke har någon erinran —- Kungl. Maj :t äga att,
sedan projekteringsarbetet slutförts, besluta om anstaltens uppförande.

Vad angår centralanstalterna i Kumla och i Stockholmstrakten anmäldes
till förra årets riksdag, att fångvårdens byggnadskommitté i december 1960
framlagt förslag till nytt byggnadsprogram efter de ändrade riktlinjer, som
riksdagen fastställt tidigare samma år och som innebar att Kumlaanstalten
skulle uppföras först och att platsantalet skulle ökas från 270 till omkring
450. Genom beslut den 3 mars 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadskommittén
att, på grundval av detta program, i samråd med byggnads -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

styrelsen projektera byggnadsföretaget i Kumla. Projekteringsarbetet är i
det närmaste avslutat. Därest det uppgjorda tidsschemat kan hållas, skulle
efter det att Kungl. Maj :t jämlikt riksdagens tidigare bemyndigande fattat
beslut om anstaltens uppförande — byggnadsarbetena kunna igångsättas
år 1962 och anstalten stå färdig för inflyttning hösten 1964.

Betiäffande centralanstalten i Stockholmstrakten erinrar departementschefen
om att 1961 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 144, fattat beslut om försäljning av ett tidigare inköpt markområde
i Österåkers kommun, sedan grundförhållandena visat sig vara
olämpliga. I nämnda proposition anmäldes, att fångvårdens byggnadskomuutté
gjort framställning hos kammarkollegiet om att i stället få förvärva
ett annat område i samma kommun. Kommittén har under hand meddelat,
att förhandlingarna i denna fråga ännu icke hunnit slutföras. För att möjliggöra
förvärv av nytt markområde har tidigare beräknats ett belopp av
500 000 kr. Under tiden pågår utarbetandet av nytt byggnadsprograin för
anstalten. Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 beslutat, att även denna anstalt
skall planeras för omkring 450 platser. Enligt det preliminärt uppgjorda
tidsschemat skall anstalten vara färdig i början av år 1966.

I byggnadskommitténs investeringsplan, vilken omfattar samtliga pågåenbyggnadsföretag
jämte bl. a. Tillberga- och Kumlaanstalterna, föreslås
i vissa fall en jämkning av gällande kostnadsramar på grund av byggnadskostnadsstegring
eller särskilda av kommittén förordade åtgärder. Med anledning
av dessa förslag framhåller departementschefen bl. a. följande. Av
det byggnadsprogram, som riksdagen tidigare har beslutat för Hall anstaltens
utbyggnad, återstår att uppföra nya byggnader för administration, kök och
samlingslokaler. Då projekteringsarbetet i dessa delar ännu icke är avslutat,
bör den av kommittén angivna kostnadsramen för anstalten upptagas som
preliminär. Beträffande en föreslagen utökning av isolerings- och mottagningsplatser
vid anstalterna Tidaholm och Norrtälje undersökes möjligheterna
att genom mindre omfattande åtgärder nedbringa kostnaderna. I avvaktan
på resultatet härav torde kommitténs beräkningar få gälla tills vidare
med befogenhet för Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar, som kan visa
sig påkallade.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast kunna påbörja uppförandet
av den föreslagna anstalten i Skänninge förordas, att byggnadskostnaderna
för anstalten tills vidare upptages till samma belopp som för Tillbergaanstalten.
För markförvärv beräknas ett belopp av 105 000 kr.

På grund av det anförda föreslås, med inräknande av byggnadskommitténs
förvaltningskostnader, de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna
för de olika berörda byggnadsprojekten.

Vad härefter angår fångvårdsstyrelsens äskanden, har redan i det föregående
behandlats styrelsens förslag om nya 120-mannaanstalter. I övrigt tillstyrkes,
att ett belopp av 500 000 kr. beräknas för uppförande av en ny verkstadsbyggnad
vid säkerhetsanstalten Växjö, 350 000 kr. för den föreslagna
utbyggnaden av kolonien Sjöboda samt 390 000 kr. för utökning av arbets -

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1962

Byggnadsföretag m. m.	Fastställd kostnadsram 1961/62	Föreslagen kostnadsram 1962/63
	tusental kr.
1. Byggnadsföretag	21500	''22 000
Hall ...............................................
Mariefred............................................	6 825	7 000
Hällby ..............................................	6 960	7100
	4 000	4 000
Skogome ............................................	3 275	3 330
Tidaholm I..........................................	6 825	6 980
Tidaholm II ........................................	3 810	*4 225
Norrtälje I ..........................................	7 500	7 655
Norrtälje II..........................................	3 710	''4155
Hinseberg............................................	6100	7 237
	*27000	*27 800
Tillberga ............................................	5 420	5 500
Skänninge ..........................................	—	‘5500
S:a	102 925	112 482
2. Fastighetsförvärv	500	‘500
österåker............................................
Skänninge............................................	—	105
S:a	500	605
3. Kommitténs förvaltningskostnader....................	290	300
S:a	103 715	113 387

1 Uppskattad kostnad
'' Preliminär kostnad

driften vid Hinsebergsanstalten. Medel för vissa föreslagna ombyggnadsarbeten,
vid anstalterna i Växjö, Nyköping, Härnösand och Roxtuna anses, liksom
arbeten avseende parken vid Hinseberg, böra beräknas under fångvårdsstyrelsens
delfond av allmänna fastighetsfonden.

I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 framhåller departementschefen,
att beslutade byggnadsarbeten i vissa fall av olika anledningar
blivit fördröjda eller uppskjutna. Till följd härav har betydande reservationer
uppkommit under anslaget. En sådan anhopning av reservationsmedel
bör om möjligt undvikas. Med hänsyn härtill anses anslag böra beviljas
endast i den mån byggnadsföretagen erfarenhetsmässigt kan beräknas komma
att utföras under budgetåret, och medel bör därvid — med beaktande
av fastställda kostnadsramar —- beräknas allenast för de kostnader, som
måste bestridas under samma budgetår.

Fångvårdens byggnadskommitté har för budgetåren 1961/62 och 1962/63
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning av i runt tal 39 milj. kr. För
fångvårdsstyrelsens del skulle motsvarande förbrukning — med beaktande
av departementschefens ställningstaganden till styrelsens olika förslag samt
en till styrelsens disposition tidigare ställd medelsanvisning — uppgå till ca
3 milj. kr. Enligt dessa beräkningar skulle den totala medelsförbrukningen
under de båda budgetåren uppgå till ca 42 milj. kr. För närvarande finnes

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

å anslaget tillgängligt ett belopp av i runt tal 32 milj. kr. För egen del räknar
departementschefen med att detta belopp samt en ytterligare medelsanvisning
av 5,5 milj. kr. — jämte de medel som upptagits under fångvårdsstyrelsens
delfond av allmänna fastighetsfonden —- skall vara tillfyllest för
att täcka uppkommande medelsbehov för tiden intill utgången av budgetåret
1962/63.

Under åberopande av det anförda föreslår departementschefen att 5 500 000
kr. anvisas för nästa budgetår.

Utskottet. Genom de utbyggnadsplaner för fångvårdens anstaltsbestånd,
som riksdagen antagit, beräknas anstaltsorganisationen under innevarande
budgetår komma att tillföras 252 nya platser. Även med beaktande av det
ytterligare platstillskott, som kommer att ske genom färdigställandet av redan
beslutade utbyggnader, torde såsom departementschefen framhållit åtgärder
erfordras för att på kort sikt öka platstillgången. Utskottet tillstyrker
därför förslaget om uppförande av en anstalt i Skänninge och att kostnaden
för denna, inräknat markförvärv, tills vidare upptages till 5 605 000
kr. Utskottet kan även tillstyrka förslagen om utbyggnader vid anstalterna
Växjö och Hinseberg samt kolonien Sjöboda för sammanlagt 1 240 000 kr.

Utskottet kan jämväl i övrigt biträda vad departementschefen anfört och
föreslagit och godtager således den nu föreslagna totala kostnadsramen å
sammanlagt 113 387 000 kr. för de byggnadsföretag, som uppdragits åt fångvårdens
byggnadskommitté. Mot det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet
har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för fångvården
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av
5 500 000 kr.

55 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda
förslag, nämligen

punkten 16: Regeringsrätten: Avlöningar;
punkten 17: Regeringsrätten: Omkostnader;
punkten 29: Ersättning åt domare, vittnen och parter;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 februari 1962

På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, fröken
Andersson, herrar Bergman, Ragnar Bergh, Fritz Persson, Per Jacobsson,
Rikard Svensson, Bengtson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil
Petersson, Edström och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel,
Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå och Andersson
i Knäred.

Reservationer

1) vid punkten 19 (Häradsrätterna: Avlöningar) av herr Staxäng.

2) vid punkten 21 (Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän) av fröken
Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,
och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »till anslagsberäkning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill liksom vid sina tidigare ställningstaganden i denna fråga
understryka nämndemansuppdragets karaktär av förtroendeuppdrag men
också angelägenheten av att skälig gottgörelse utgår för uppdraget. En höjning
av arvodet till 50 kr., såsom föreslagits i motionerna, anser utskottet
mot denna bakgrund innebära en lämplig avvägning, och utskottet ansluter
sig därför till detta förslag. Anslagsbehovet för nästa budgetår kan härigenom
beräknas bli 165 000 kr. lägre än vad departementschefen förutsatt.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu
är i fråga, till Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän
för budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 3 835 000
kr.»

3) vid punkten 23 (Vattendomstolarna: Avlöningar) av fröken Andersson,
herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga, och att
därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 och 15, som börjar med
»Under punkten» och slutar med »följaktligen motionsyrkandena», bort ha
följande lydelse:

»Utskottet har tidigare under punkten 21 förordat en höjning av dagarvodet
till nämndemän vid häradsrätterna. I överensstämmelse härmed finner
utskottet en höjning befogad även i fråga om arvodet till vattenrätts -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1962

nämndemännen. Arvodet till dessa två kategorier av nämndemän är för närvarande
bestämda till olika belopp. Några mera bärande skäl för att vattenrättsnämndemän
skall åtnjuta högre arvode än övriga nämndemän anser
utskottet numera inte föreligga. Utskottet förordar därför, att arvodet till
vattenrättsnämndemännen bestämmes till samma belopp som för nämndemännen
vid häradsrätterna och att detta belopp fastställes till 50 kr. Härigenom
torde anslagsbehovet för nästa budgetår komma att bli 14 000 kr. lägre
än vad departementschefen förutsatt.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 357 och II: 515, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/
63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 733 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 78 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 933 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 64 000

Summa kr. 4 281 000

b) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1962/
63 anvisa ett förslagsanslag av 4 281 000 kr.»

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620281