Statsutskottets utlåtande nr 192 (Utlåtande 1943:Su192 su)

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Nr 192.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 19A3IAA till landsfiskalerna m. fl.

(3 avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
182 och 183) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1943/44 beräkna till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 5,746,000 kronor, och till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 298, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 14 maj 1943,
föreslagit riksdagen att dels medgiva att landsfiskalerna N. A. Eriksson i
Malmbergets distrikt och A. Wallin i Kiruna distrikt må, så länge de innehava
sina nuvarande tjänster i sagda distrikt, bibehållas vid de förmåner, som hittills
utgått till dem från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, dels medgiva,
att till landsfiskalsaspirant, som antages till extra tjänsteman, må under första
tjänsteåret efter antagningen utgå lön efter lönegrad Ex 9 i civila icke-ordinarie
reglementet och därefter enligt lönegrad Ex 14, dels medgiva, att till
landsfiskalselev må efter sex månaders fullgjord provtjänstgöring under den
fortsatta provtjänstgöringen utgå arvode med fem kronor örn dagen eller,
där eleven under provtjänstgöringen kan bo i hemmet, med två kronor 50
öre om dagen, dels medgiva, att till landsfiskalsaspirant må, intill dess aspiranten
antages som extra tjänsteman, utgå arvode med fem kronor om dagen,
dels medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de bestämmelser, som i övrigt
bliva erforderliga för genomförandet av de förslag, som härmed framlagts,
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och avlöningsstat
för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1943/44, dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för
budgetåret 1943/44 under rubriken Landsfiskalerna m. fl. såsom förslagsanslag
anvisa till Avlöningar 6,080,000 kronor och till Omkostnader 1,500,000
kronor.

Ifrågasatt ändring av Iandsfiskalsorganisationen inom Fässbergs landsfiskalsdistrikt.
Genom kungörelsen den 28 juni 1941, nr 628, angående rikets
indelning i landsfiskalsdistrikt förordnade Kungl. Majit, att Fässbergs landsfiskalsdistrikt
skulle omfatta Kållereds socken samt staden Mölndal, varjämte
anmärktes, att Kungl. Majit framdeles ville besluta örn utbrytande av staden

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Mölndal till eget landsfiskalsdistrikt samt om överflyttning av Kållereds socken
till Askims distrikt. Stadsfiskalstjänsten i Mölndal skulle tillsvidare bibehållas.
Den 28 juni 1941 förordnade Kungl. Majit dels att landsfiskalstjänsten
i Fässbergs distrikt skulle hänföras till lönegrad A 23 enligt civila avlöningsreglementet
dels ock att i distriktet skulle vara anställda tre skrivbiträden i
lönegrad Eo 2. — På given anledning och efter framställning av länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län tillsattes landsfiskalstjänsten i Fässbergs distrikt
allenast genom förordnande tillsvidare.

Sedan stadsfullmäktige i Mölndal i skrivelse den 27 januari 1942, varöver
länsstyrelsen och landsfogden i Göteborgs och Bohus län avgivit yttranden,
hemställt om vissa förändringar i den nuvarande ordningen, har inom socialdepartementet
utarbetats en promemoria med förslag i ämnet. I departementspromemorian
har föreslagits, att distriktet, som borde benämnas Mölndals
distrikt och omfatta Mölndals stad och Kållereds socken, skulle anställas
två landsfiskaler, av vilka den ene skulle vara allmän åklagare och
polischef och den andre utmätningsman. Stadsfiskalstjänsten i Mölndal skulle
samtidigt indragas. För åklagaren-polischefen föreslås en placering i lönegrad
A 23 av civila avlöningsreglementet och för utmätningsmannen en placering
i lönegrad A 22. Med hänsyn till de obestridliga fördelar för staden,
som skulle följa av den föreslagna organisationens genomförande samt den
besparing, staden skulle göra i och med stadsfiskalstjänstens indragande, förutsattes
vidare, att staden bidroge till kostnaderna för åklagaren-polischefens
avlönande. Ersättningsskyldigheten föreslås till V12 av det belopp, som av
statsmedel kommer att utgå till polischefen-åklagarens avlönande ävensom i
vikariatsersättning och därå utgående tilläggsförmåner åt vikarie, som förordnas
under åklagaren-polischefens tjänstledighet och semester. Denna ersättning
bör i riksstaten redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under
femte huvudtitelns anslag till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Vidare föreslås,
att staden skall tillhandahålla erforderliga kontorslokaler åt de båda
inom distriktet anställda landsfiskalerna och deras biträden samt bestrida
kostnaderna för lokalernas uppvärmning, städning och belysning ävensom
tillhandahålla erforderliga möbler och annan rumsinredning.

Organisationen föreslås skola genomföras den 1 jul; 1943, dock att med tillsättandet
av landsfiskalstjänsten i lönegrad A 23 skall anstå till den tidpunkt
under budgetåret 1947/48, då nuvarande stadsfiskalen V. Dahlbrand avgår
med pension eller den tidigare tidpunkt, då han till äventyrs må lämna sin
tjänst. Intill sagda tidpunkt bibehålies stadsfiskalstjänsten i Mölndal, men
Dahlbrand eller för honom tjänstgörande vikarie förordnas att, så länge
stadsfiskalstjänsten bibehålies, tillika vara allmän åklagare och polischef inom
hela distriktet. De ekonomiska förpliktelser, som skulle åligga Mölndals
stad, skulle inträda först i samband med organisationens genomförande i
dess helhet.

Till förslaget, som godkänts av stadsf ullmäktige i Mölndal och tillstyrkts
av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, har departementschefen anslutit
sig.

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Landsfiskalernas löuegradsplacering i vissa fall. Med anledning av vidtagna
förändringar av Tidaholms och Glanshammars landsfiskalsdistrikt föreslår
Kungl. Majit, att landsfiskalstjänsten i det förra distriktet uppflyttas
från A 22 till A 23 samt att den senare landsfiskalstjänsten nedflyttas från
A 23 till A 22. Då sistnämnda tjänst icke är vakant, skulle den nuvarande
tjänsten i A 23 överföras å övergångsstat och en tjänst i A 22 upptagas i personalförteckningen
för landsfiskalerna, vilken sistnämnda befattning dock
icke skulle få tillsättas förrän den på övergångsstat uppförde landsfiskalen
i Glanshammars distrikt avgått från sin tjänst.

Fråga om vissa ersättningar till nuvarande innehavarna av landsfiskalstjänsterna
i Kiruna och Malmbergets distrikt. Länsstyrelsen i Norrbottens
län har i skrivelse den 23 maj 1942, varöver statskontoret avgivit utlåtande,
till behandling upptagit frågan om rätten för de nuvarande innehavarna av
landsfiskalstjänsterna i Kiruna och Malmbergets distrikt att jämväl framdeles
behålla sina ersättningar och förmåner från Loussavaara—Kiirunavaara
aktiebolag, nämligen beträffande landsfiskalen i Kiruna distrikt, A. Wallin,
fri bostad, värderad till 2,160 kronor för år, kontant ersättning 5,000 kronor
årligen ävensom viss pensionsrätt, och beträffande landsfiskalen i Malmbergets
distrikt, N. A. Eriksson, fri bostad, värderad till 1,000 kronor för år.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

Sedan de av Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag bekostade extra landsfiskalstjänsterna
i Kiruna och Malmberget omändrats till statliga befattningar,
lär det icke kunna komma i fråga, att framtida tjänstinnehavare skola
äga rätt att utöver lönen från staten uppbära några löneförmåner från bolaget.
Frågan, huruvida bolaget framgent överhuvud taget skall äga skyldighet
att bidraga till ifrågavarande tjänsters avlönande, torde icke nu kunna avgöras
utan synes böra prövas i ett vidare sammanhang, då spörsmålet om
bolagets skyldighet att svara för kostnaderna för polisväsendet vid de lappländska
malmfälten blir aktuellt. Så blir fallet under år 1957, då tiden för
arrendeavtalen utlöper. Billighetsskäl synas emellertid tala för att låta de
nuvarande tjänsteinnehavarna tills vidare bibehålla ifrågavarande extra förmåner,
nämligen Eriksson fri bostad samt Wallin fri bostad och det kontanta
årliga lönetillskottet. Jag vill beträffande Wallin särskilt framhålla,
att han vid sitt tillträde av landsfiskalstjänsten i Kiruna distrikt tillförsäkrats
ifrågavarande förmåner och redan tidigare åtnjutit pensionsrätt hos bolaget.
Wallin torde vid uppnådd pensionsålder icke innehava stadgat antal tjänsteår
för åtnjutande av full pension. Vid bedömandet av Wallins rätt till pension
från statsverket, kommer därför frågan om hans pensionsrätt hos bolaget att
bliva av betydelse. Emellertid torde Wallin och Eriksson icke äga rätt att
efter den nya landsfiskalsorganisationens genomförande bibehålla ifrågavarande
extra förmåner utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit och riksdagen,
varför frågan härom bör underställas riksdagen.

Vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst. Beträffande vissa
brister i den nuvaranle organisationen anföres i en inom socialdepartementet
upprättad promemoria följande.

Vid den nya landsfiskalsorganisationens genomförande den 1 oktober 1941
fanns ett antal färdigutbildade aspiranter, vilka icke vunno befordran som

Statsutskottets utlåtande nr 192.

landsfiskalsassistenter. Dessa aspiranter hade vunnit sin utbildning enligt de
före den 1 oktober 1941 gällande reglerna men voro på grund av utfärdade
övergångsbestämmelser fortfarande behöriga alt söka och erhålla landsfiskals-
och landsfiskalsassistenltjänst, dock med den inskränkningen, att vissa
av dem skulle underkasta sig ytterligare teoretisk polisutbildning. Följdriktigheten
hade fordrat, att dessa aspiranter antagits som extra tjänstemän i
lönegrad Ex 4. Då bestämmelserna härom i kungörelsen om antagande av
aspiranter å landsfiskalstjänst m. m. ännu icke trätt i kraft, har följden
blivit, att dessa aspiranter för sin försörjning måst söka anställning antingen
som kanslibiträden i lönegrad A 7 eller skrivbiträden i lönegrad Eo 5 resp.
Eo 2. Denna anordning har medfört stora olägenheter. En sträng åtskillnad
har nämligen icke kunnat upprätthållas mellan aspiranterna å ena
sidan och skrivbiträdena å den andra. De kanslibiträden och skrivbiträden,
som ägt landsfiskalskompetens, ha nämligen måst anlitas som vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst. Då ersättare för dessa vikarier
saknats, ha många landsfiskaler under långa tider fått avvara ali biträdeshjälp.
I andra fall har, då landsfiskalsassistent vikarierat å högre tjänst eller
åtnjutit semester, ersättare för denne icke kunnat förordnas, varför assistenttjänsten
under långa tider stått obesatt. Pa några hall har svårighet att erhålla
vikarie medfört, att landsfiskalerna icke fått uttaga sin semester helt,
och på andra håll, att assistenterna icke erhållit någon eller endast obetydlig
semester. Under år 1942 har bristen på vikarier varit särskilt kännbar beroende
på de långvariga vakanserna på åtskilliga landsfislcalstjänster och på
militärinkallelser. Många befattningshavare hade vidare^ tjänstledighet för
genomgående av förkortade polischefslturser och andra på grund av förordnanden
som hemortsförsvarsassistenter. Tili belysande av de svårigheter, som
uppstått, anföres, att sammanlagt 25 biträden på grund av vikariat å högre
tjänst antingen icke alls eller endast kort tid uppehållit sina egentliga befattningar.
-— Ehuru en av de främsta orsakerna till svårigheten att tillgodose
vikariebehovet är att söka i den anförda omständigheten, att ett stort anta
färdigutbildade landsfiskalsaspiranter placerats som skrivbiträden, föreliggei
otvivelaktigt en stor brist på lämpliga vikarier överhuvud taget.

Till avhjälpande av de påtalade bristerna föreslås i huvudsak följande.

Av landets 160 landsfiskalsdistrikt med assistent antagas 101 vara självförsörjande
i fråga örn semestervikarie. Detta innebär, att distriktets tre befattningshavare,
nämligen landsfiskalen, assistenten och skrivbiträdet, uttaga
semester efter varandra, utan att annan förändring i personalbeståndet äger
rum, än att assistenten under landsfiskalens semester förordnas att jämte
egen tjänst uppehålla landsfiskalstjänsten. För de återstående 59 distrikten
skulle däremot särskild vikarie erfordras. Under förutsättning att semestrarna
för landsfiskalerna fördelas på en tidrymd av fem till sex månader i södra
och mellersta Sverige samt fyra till fem månader i de nordligaste länen beräknas
det för dessa vikariat erforderliga antalet befattningshavare till 59,
av vilka 6 föreslås till ambulerande landsfiskalsassistenter och 53 skulle utgöra
färdigutbildade, obefordrade aspiranter i extra tjänstemans ställning.
Rekryteringen föreslås anpassad eflcr det sålunda konstaterade personalbehovet.
I promemorian föreslås de utexaminerade aspiranterna placerade
i lönegrad Ex 6 med rätt lill uppflyltning i Ex 9 efter ett års tjänstgöring och
lill Ex 13 efter ytterligare tvä år. Det framlagda förslaget beräknas komma

Bihang till riksdagens protokoll ION!. 6 sand. Nr 1S7—102. 3

Statsutskottets utlåtande nr 192.

att genomföras i sin helhet först vid årsskiftet 1946—-1947. Vissa föreslagna
övergångsbestämmelser avse att garantera, att aspirantemas skiljande från
skrivbiträdesorganisationen icke för den enskilde befattningshavaren medför
någon försämring i löne- eller pensionshänseende. Vidare föreslås vissa provisoriska
åtgärder i form av tillfällig dispens från vissa kompetenskrav. Därjämte
förutsättes tillfälligt behov av extra skrivhjälp kunna fyllas medelst
anlitande av landsfiskalsaspiranter och elever.

Vad rör kostnaderna, beräknas anställandet av sex landsfiskalsassistenter
utan fast stationeringsort, inklusive rörligt tillägg men kristillägg oberäknat,
draga en kostnad av 32,000 kronor. För avlöning till 53 extra tjänstemän i
lönegrad Ex 4 skulle enligt samma grunder erfordras 129,200 kronor. Placeras
de extra tjänstemännen i stället i lönegraderna Ex 6, Ex 9 och Ex 13
skulle för samma ändamål erfordras 172,200 kronor. Uppflyttningen i högre
lönegrad skulle således medföra en kostnadsökning av 43,000 kronor. Då
antalet e*xtra tjänstemän kommer att förete ständiga växlingar samt tjänstgöringen
kommer att fullgöras å skilda dyrorter, förutskickas det, att beräkningarna
icke kunna vara exakta.

över promemorian hava yttranden avgivits av justitiekanslern, statskontoret,
allmänna lönenämnden, nämnden för antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst
(antagningsnämnden), länsstyrelserna i samtliga län efter hörande
av vederbörande landsfogdar, föreningen Sveriges landsfiskaler jämte ett flertal
av dess länsavdelningar ävensom föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter.

Beträffande innehållet i dessa yttranden får utskottet hänvisa till propositionen
(sid. 21—28).

Departementschef en har för egen del anfört följande.

Med hänsyn till de rådande svårigheterna att anskaffa vikarier å landsfiskals-
och landsfiskalsassistenttjänst anser jag, att åtgärder nu måste vidtagas
för att söka avhjälpa de föreliggande bristerna inom organisationen.
Jag anser det icke nödvändigt att därvid avvakta den fortsatta utredningen
rörande en rationalisering av arbetet å landsfiskalskontoren, då resultatet av
denna utredning icke kan väntas inverka på behovet av landsfiskalsassistenter.
Emot det framlagda förslaget till vikariefrågans ordnande torde några
vägande invändningar icke kunna göras, varför detsamma i allt väsentligt
torde bör godtagas. Huvudtanken i förslaget, att en principiell åtskillnad
bör göras mellan skrivbiträdesorganisationen å ena sidan och aspiranter och
elever å andra sidan, finner jag således riktig. De färdigutbildade aspiranterna
böra alltså lämna biträdesorganisationen och antagas till extra tjänstemän.
De icke färdigutbildade aspirantema ävensom landsfiskalseleverna böra
icke i fortsättningen stadigvarande innehava eller utöva biträdestjänst.
Ehuru vissa invändningar kunna göras mot tanken att låta vissa distrikt
vara självförsörjande, anser jag dock, att praktiska skäl nödvändiggöra ett
godtagande av denna anordning. Likaså finner jag, att det erforderliga antalet
vikarier i huvudsak bör erhållas genom den föreslagna regleringen av
aspirantantagningen. Jag tillstyrker även förslaget om inrättande av sex ambulerande
assitenttjänster. Framhållas bör, att förslagets detaljer rörande
antalet vikarier i varje län, semestertidens fördelning, självförsörjande och
icke självförsörjande distrikt m. m. icke få anses innefatta en planlägg -

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ning, varifrån avvikelser ej skulle få ske. Sagda detaljer få betraktas endast
som ett led i metoden att beräkna antalet erforderliga vikarier, varför
länsstyrelserna böra äga fria händer att inom ramen av den föreslagna
organisationen ordna vikarie- och semesterfrågorna på lämpligaste sätt.
Hinder bör icke heller möta att som vikarie å landsfiskalsassistenttjänst
undantagsvis förordna lämplig och dugande person, som icke vunnit behörighet
till sådan tjänst.

Vissa länsstyrelser hava gjort anspråk på att respektive län skulle tilldelas
större antal vikarier än som i promemorian föreslagits. Då antalet
till extra tjänstemän antagna aspiranter kommer att förete stora växlingar
och ibland betydligt överstiga det föreslagna medeltalet, kan icke heller
antalet extra tjänstemän inom varje län hållas konstant. Ibland kommer
tillgången på utexaminerade aspiranter att vara mycket god för att under
andra tider ställa sig knappare. Det bör framhållas, att det vid tillfälligt
behov av vikarie inom ett län bör finnas möjlighet att under annan tid
än semestrarna erhålla vikarie från annat län. Särskilt de norrländska län,
som erhålla ambulerande assistenter, torde hava möjlighet att under vinterhalvåret
avstå vikarie till annat län. För att i någon mån tillgodose kravet
på ett ökat antal vikarier torde medeltalet böra höjas till 54.

Den tidrymd, varunder landsfiskalerna skulle äga möjlighet att uttaga
semester, finner jag vara väl avvägd. Genom att godtaga förslaget örn självförsörjande
distrikt kunna även landsfiskalsassistenterna i större utsträckning
än eljest komma i åtnjutande av sommarsemester. Anordningen öppnar
även möjlighet att låta assistent i icke självförsörjande distrikt emellanåt
erhålla semester under sommaren. I sådant fall kan assistenten i ett självförsörjande
distrikt vikariera för assistenten i ett icke självförsörjande
distrikt. Under detta vikariat förordnas icke ersättare å vikariens tjänst men
väl, när denne under annan tid av året erhåller sin semester, då tillgången
på vikarier är bättre.

De erinringar, som framförts emot promemorians förslag rörande löneförmånerna
för de till extra tjänstemän antagna aspiranterna, finner jag övertygande.
Ur rekryteringssynpunkt torde det vara nödvändigt att giva aspiranterna
en sådan löneställning, alt organisationens funktionsduglighet ej
äventyras. Då det föreliggande förslaget förutsätter förändringar av organisationen,
som avsevärt försämra aspiranternas befordringsutsikter, samt
den tidigare beslutade löneställningen med hänsyn härtill får anses uppenbart
otillräcklig, anser jag, att det beslutade s. k. lönestoppet icke bör lägga
hinder i vägen för en jämkning av ifrågavarande befattningshavares löneförmåner.
Jag ansluter mig därför till den lösning, som förordats av allmänna
lönenämnden, enligt vilken de färdigutbildade aspiranterna skola antagas
till extra tjänstemän i lönegrad Ex 9 för alt efter ett år kunna uppflyttas
i lönegrad Ex 14. Vid förordnande att uppehålla landsfiskalstjänst torde befattningshavarna
i likhet med landsfiskalsassistenterna böra komma i åtnjutande
av vikariatsersättning. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att
inom ramen för avlöningsreglementets bestämmelser besluta, i vad mån
tjänstgöringstraktamente skall utgå till befattningshavarna. Den förbättrade
löneställningen bör komma även de redan å landsfiskalsbanan befintliga
aspiranterna till godo. Erforderliga övergångsbestämmelser för organisationens
genomförande torde få meddelas av Kungl. Majit.

Jag ansluter mig även lill förslaget, att landsfiskalselever och icke färdigutbildade
aspiranter tillfälligtvis må tagas i anspråk för att täcka behovet avtillfällig
skrivlijälp, förutsatt, alt det icke verkar menligt på elevens eller
aspirantens utbildning. Till frågan örn vilka förmåner, som vid vikariat å

Statsutskottets utlåtande nr 192.

biträdestjänst böra tillkomma landsfiskalselev eller icke färdigutbildad aspirant,
återkommer jag i samband med behandlingen av frågan örn dessa aspiranter
och elevers ekonomiska förmåner under utbildningstiden.

Avlöningsförmåner åt aspiranter och clever. I en inom socialdepartementet
upprättad promemoria angående anordnandet av den juridiska delen
av distriktsåklagarens teoretiska utbildning m. m. har föreslagits, att landsfiskalsaspiranterna
skola erhålla arvode med 150 kronor i månaden. Kostnaden
härför vid fullt utbyggd organisation har beräknats till 102,000 kronor
för år.

Över promemorian lia, i vad den rör aspiranternas avlöningsförmåner, yttranden
avgivits av justitiekanslern, statskontoret, riksräkenskapsverket oell
kanslern för rikets universitet.

I de yttranden, som avgivits över departementspromemorian med förslag
till vikariefrågans ordnande ha justitiekanslern, antagningsnämnden, länsstyrelserna
i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Västernorrlands
län, landsfogdarna i örebro och Västernorrlands län samt föreningen
Sveriges landsfiskaler framhållit, att starka skäl talade för, att även landsfiskalseleverna
bereddes vissa ekonomiska förmåner under elevtiden.

I en särskild inom socialdepartementet upprättad promemoria har därefter
bland annat behandlats frågan om ekonomiskt bistånd till vissa äldre landsfiskalselever
och elever, som lia försörjningsplikt. I promemorian föreslås,
att till elev, som har försörjningsplikt, skall utgå ett månatligt arvode av 150
kronor, därest eleven börjat å landsfiskalsbanan före den 1 oktober 1941,
samt att till annan elev skall utgå ett månatligt arvode av 100 kronor, därest
eleven börjat å banan före den 1 juli 1938. Kostnaderna härför ha beräknats
till 18,100 kronor.

över sistnämnda promemoria ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna
lönenämnden och antagningsnämnden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Ehuru jag icke är beredd att taga ställning till frågan om det slutliga utformandet
av landsfiskalsaspirantemas teoretiska fackutbildning — vid den
fortsatta utredningen hava nämligen uppkommit vissa ytterligare spörsmål,
som tarva ett förnyat övervägande — anser jag, att frågan örn landsfiskalsaspiranternas
ekonomiska förmåner nu bör finna sin lösning. Ur rekryteringssynpunkt
torde det nämligen få anses nödvändigt, att snarast lämna
de å banan nu tjänstgörande aspiranterna och eleverna slutgiltigt besked örn
de förmåner, de hava att påräkna under den fortsatta utbildningen. Det må
framhållas, att antagningen av landsfiskalselever till landsfiskalsaspiranter i
icke ringa utsträckning kommer att ske redan under nästkommande budgetår,
då vissa av dem även skola fullgöra praktisk polistjänstgöring. Det nu föreliggande
spörsmålet inskränker sig icke till en fråga, huruvida aspiranterna
under den teoretiska fackutbildningen böra åtnjuta arvode eller om stipendier
böra beredas mindre bemedlade aspiranter. Enligt mitt förmenande
måste under någon del av den 4^2 — för vissa personer b1^ •— år långa utbildningstiden
viss ersättning alltid beredas elev eller aspirant. I annat fall
kan befaras, att den för landsfiskalernas utbildning valda, särskilda ordningen
icke kan tjäna sitt syfte.

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Vid övervägande av det föreliggande spörsmålet synes mig den lämpligaste
lösningen vara att tillerkänna landsfiskalsaspiranten under tiden fram till
antagningen som extra tjänsteman arvode, vilket lämpligen bör bestämmas
till fem kronor örn dagen. Jag anser det emellertid ur rekryteringssynpunkt
ofrånkomligt att bereda även landsfiskalseleverna viss ersättning under utbildningstiden.
Det torde nämligen icke vara möjligt att erhålla dugande aspiranter
å banan, med mindre ersättning även beredes eleverna under viss tid
av provtjänstgöringen. Vidare må framhållas, att möjlighet måste finnas att
fördela eleverna i lämplig proportion på de olika länen. En sådan fördelning
torde vara omöjlig att genomföra, därest ej eleven erhåller viss ersättning.
I anslutning till allmänna lönenämndens förslag vill jag alltså förorda,
att landsfiskalselev efter sex månaders fullgjord provtjänstgöring tillerkännes
ett arvode om fem kronor om dagen, dock att elev, som under provtjänstgöring
kan bo i hemmet, skall erhålla e!t arvode av 2 kronor 50 öre örn
dagen. Förordnas elev eller aspirant att uppehålla biträdestjänst å landsfiskalskontor,
bör rätten till arvode bortfalla och vederbörande åtnjuta ersättning
enligt vanliga regler. Beträffande de elever, som innehava ordinarie
eller extra ordinarie biträdesanställning, torde Kungl. Maj:t i samband med
att eleverna åläggas att frånträda utövandet av sagda befattningar, kunna
efter prövning i varje särskilt fall medgiva, att elev må erhålla förlängd
tjänstledighet med åtnjutande av lön med B-avdrag. Genom att även elev i
viss utsträckning erhåller arvode, ökas kostnaderna härför med i runt tal till

36,000 kronor. Det må framhållas, att i departementspromemorian hänsyn
uppenbarligen icke tagits till att vissa elever få vänta ett år för att vinna inträde
å distriktsåklagarkursen. Vartannat budgetår måste arvodesposten därför
ökas med likaledes 36,000 kronor.

Beredande av särskilda avlöningsförmåner åt vissa landsfiskalsbiträden.

I anledning av framställning från antagningsnämnden har i en inom socialdepartementet
upprättad promemoria verkställts utredning rörande fragan
om beredande av en bättre löneställning för vissa förutvarande aspiranter å
landsfiskalstjänst, vilka numera innehava biträdesbefattning å landsfiskalskontor.
I promemorian föreslås att de 10 av utredningen omfattade personerna,
vilka under 972—21 år varit verksamma på landsfiskalsbanan utan
att ha antagits till landsfiskalsaspiranter ehuru de vunnit behörighet till
landsfiskalstjänst, beredas anställning inom någon annan förvaltningsgren
samt att de under övergångstiden placeras i den för landsfiskalsaspiranter
föreslagna högsta lönegraden, Ex 13, vilket skulle låta sig göra genom att
tillfälligt dispensera dem från kravet att vara antagna som landsfiskalsaspiranter.
över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna
lönenämnden och antagningsnämnden. I annat sammanhang ha rörande detta
förslag yttrande jämväl avgivits av länsstyrelserna i Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och
Norrbottens län, landsfogdarna i Malmöhus och Norrbottens län, t. f. landsfogden
i Västmanlands län samt länsavdelningen inom Malmöhus län av
föreningen Sveriges landsfiskaler.

Departementschefen har icke funnit skäl att för tillgodoseende av detta
ändamål begära särskilda anslagsmedel. På Kungl. Majit förutsättes få ankomma
att i förekommande undantagsfall bevilja den i promemorian föreslagna
dispensen.

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Kostnadsberäkningar. Avlöningsanslaget, vilket för innevarande budgetår
har upptagits med 5,746,000 kronor, föreslås för nästa budgetår höjt med

334.000 kronor till 6,080,000. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän föreslås uppförd med summan av de i staten för
löpande budgetår upptagna posterna avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat å 3,200,000 kronor och avlöning till en tjänsteman å övergångsstat å
4,800 kronor, sedan dock förstnämnda post med hänsyn till belastningen
nedsatts med 120,000 kronor. Posten beräknas sålunda till (3,200,000 —

120.000 + 4,800 =) 3,084,800 kronor.

Anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal,
vilken för löpande budgetår upptagits med 1,800,000 kronor, föreslås för
nästa budgetår upptagen med 2,113,000 kronor. Av kostnadsökningen, 313,000
kronor, avser sammanlagt 203,000 kronor merkostnader, som uppkommit
under innevarande budgetår och beräknas komma att utgå även under nästa
budgetår. Av beloppet 203,000 kronor hänför sig 80,000 kronor till löneklassuppflyttningar,
43,000 kronor till kostnaderna för viss personalförstärkning
i några landsfiskalsdistrikt, 30,000 kronor till vikarier för extra ordinarie
skrivbiträden samt 50,000 kronor till vikarier för landsfiskalsassistenterna
under tjänstledighet för genomgående av förkortad polischefskurs. Härutöver
tillkomma för nästa budgetår 27,800 kronor för anställande av sex ambulerande
landsfiskalsassistenter samt 82,200 kronor för avlöning åt landsfiskalsaspiranter,
som antagits till extra tjänstemän i lönegrad Ex 9.

Vidare föreslås, att i avlöningsstaten upptages en ny post arvoden till
landsfiskalselever och landsfiskalsaspiranter å 128,000
kronor, varjämte till rörligt tillägg beräknas 765,000 kronor.

Efter avdrag av uppbördsmedel å tillhopa 10,800 kronor beräknas sålunda
anslagsbehovet till (3,084,800 + 2,113,000 + 128,000 + 765,000— 10,800 =)

6.080.000 kronor.

Omkostnadsanslaget föreslås höjt med 100,000 kronor och i riksstaten för
nästa budgetår upptaget med 1,500,000 kronor.

Utskottet. Vid sin granskning av förevarande proposition har utskottet funnit sig böra
lämna utan erinran vad departementschefen i olika sammanhang anfört och
föreslagit. Därvid har utskottet uppmärksammat, att de extra förmåner, som
landsfiskalerna Eriksson och Wallin i Malmbergets respektive Kiruna distrikt
föreslås skola fortsättningsvis få uppbära av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
äro av personlig natur och icke avses skola komma i fråga för framtida
tjänstinnehavare.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva att landsfiskalerna N. A. Eriksson i Malmbergets
distrikt och A. Wallin i Kiruna distrikt må, så länge de
innehava sina nuvarande tjänster i sagda distrikt, bibehållas

Statsutskottets utlåtande nr 192.

vid de förmåner, som hittills utgått till dem från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag,

b) medgiva, att till landsfiskalsaspirant, som antages till
extra tjänsteman, må under första tjänsteåret efter antagningen
utgå lön efter lönegrad Ex 9 i civila icke-ordinarie
reglementet och därefter enligt lönegrad Ex 14,

c) medgiva, att till landsfiskalselev må efter sex månaders
fullgjord provtjänstgöring under den fortsatta provtjänstgöringen
utgå arvode med fem kronor om dagen eller,
där eleven under provtjänstgöringen kan bo i hemmet, med
två kronor 50 öre örn dagen,

d) medgiva, att till landsfiskalsaspirant må intill dess
aspiranten antages som extra tjänsteman, utgå arvode med
fem kronor örn dagen,

e) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser,
som i övrigt bliva erforderliga för genomförandet av de
förslag, som härmed framlagts,

f) godkänna följande personalförteckning för landsfiskalerna
m. fl. att gälla tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

4 landsfiskaler ................................ A 24

43 » A 23

363 » A 22

18 kanslibiträden .............................. A 7

Tjänstemän å övergångsstat.

1 landsfiskal ................................ A 23

1 landsfiskal å oreglerad avlöningsstat;

Anm. En tjänst å ordinarie stat i lönegrad A 23 skall hållas obesatt,
intill dess stadsfiskalstjänsten i Mölndal indrages, och en tjänst å ordinarie
stat i lönegrad A 22 likaledes hållas obesatt, så länge den å övergångsstat i
lönegrad A 23 uppförde landsfiskalen kvarstår i tjänst.

g) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1943/44:

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3,084,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 2,113,000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl. . . » 128,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 765,000

Summa kronor 6,090,800

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Karlskoga och Askersunds

städer ............................. kronor 10,800

Summa förslagsanslag kronor 6,080,000,

h) å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret
1943/44 anvisa

1. till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6,080,000 kronor,

2. till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,500,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Lindström, Heiding, Bäcklund, Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Åqvist, Sundberg ooh
Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Ward,
Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Bergström, Nilsson d Steneberg, Wallentheim, Lindholm,
fru Alvén, herrar Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

432197