Statsutskottets utlåtande Nr 189 (Utlåtande 1937:Su189 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Nr 189.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 7 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkterna 119, 121, 127, 140, 143,
156, 166, 168, 180 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående
lönereglering för vissa statsanställda lärare m. m., som kunde varda riksdagen
förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 314,000
kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 19,850,000
kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
ett anslag av 21,400 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,990,000
kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 275,000
kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 77,500 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 110,000
kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 15,000
kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 290,000
kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels till Småskoleseminariet Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000
kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 12,500 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 18,000
kronor;

dels till Småskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 7,000
kronor;

dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 520,000
kronor;

dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 92,000 kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 183,000
kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 78,000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 660,000
kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 74,400 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 44,600 kronor;

dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett förslagsanslag
av 5,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 271, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

1. godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen jämte den reglementet
bilagda tjänsteförteckningen;

2. besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg
enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i statens
tjänst;

3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens
befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer,
nomadskolinspektören och husmoder vid läroanstalterna för blinda samt

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 3

å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte;

5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka
ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning
att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången
av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande
vad de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, om de före den
1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet; 7.

bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande
övergången till det nya avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;

8. förklara sig icke hava något att erinra mot de av departementschefen
förordade riktlinjerna för en lönereglering för vaktmästarpersonalen vid förutnämnda
läroanstalter;

9. besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli
den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna
läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt till
statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under budgetåret
1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma grunder,
som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;

10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium
må efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;

12. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;

13. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari den 30 juni
1938;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 324,000 kronor;

15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majlis avgörande, huruvida
inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med hittills
tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal
mellanskola;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

16. besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från
och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt
latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt
i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,
ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om Skellefteå,
att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000 kronor
till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen
och utvidgning av biblioteket;

17. besluta, att lärare vid provårsläroverk, som för minst en termin förordnats
att vara föreståndare för provårskursen, må — utöver särskilt arvode
med 1,500 kronor för år enligt ovannämnda avlöningsreglemente för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsen — åtnjuta tilläggsarvode med
300 kronor för år, därest i statsrådsprotokollet angiven provisorisk utvidgning
av provårsinstitutionen kommer till stånd och så länge denna utvidgning
består;

18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna
vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
skolöverstyrelsen i en i statsrådsprotokollet omförmäld skrivelse av den 31
augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med utgången
av juni 1945;

19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1 juli
1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag
skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster
och 4 adjunktstjänster;

20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den
1 juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor
i kvinnligt handarbete;

21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och
med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor nämligen
3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster; 22.

godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de
allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;

23. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de
allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 19,895,900 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;

28. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;

29. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;

30. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej
mindre till ordinarie och av Kungl. Maj:t förordnad folkskolinspektör ävensom
till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500
kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom
tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år, såvida
icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp,
än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning
med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;

44. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;

45. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 87,500 kronor;

49. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;

50. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;

51. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938;

52. till Läroanstalter för Ilinda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska
läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarsko -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

loma i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda
bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;

ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg
åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad
i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden
den 1 juli—den 31 december 1937;

55. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med den 1 januari 1938;

56. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,600 kronor;

58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och
med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare 1 lektorstjänst;

59. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu
befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31
december 1937;

60. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
den 1 januari 1938:

61. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu
befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—
den 30 juni 1938;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 682,700 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 70,700 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 47,200 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Adolf Björkman (I: 245) och den andra inom andra kammaren
av herr S. Lundberg (11:494), vari hemställts, att riksdagen ville bevilja de

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

rektorer vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping och
Lidingö, som den 1 januari 1938 övergå på den nya lönestaten och som
då kvarstå i den rektorsbefattning de innehade den 30 juni 1937, särskilda
personliga lönetillägg motsvarande de vid sistnämnda tidpunkt av kommunens
medel utgående hyresbidragen till de ordinarie lärarna på så sätt, att
en rektor vid ett högre läroverk erhåller samma tillägg, som under motsvarande
förhållanden tillkommer en lektor i högsta lönegraden, och en
rektor vid en realskola samma tillägg, som under motsvarande förhållanden
tillkommer en adjunkt i högsta lönegraden;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr W. Lander (I: 246) och den andra inom andra kammaren av fröken
Beth Hennings m. fl. (II: 498), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att utredning örn flickläroverkens organisationsfråga
verkställes i så god tid, att ärendet kan föreläggas nästkommande
års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Herman Ericsson m. fl. (I: 247) och den andra inom andra kammaren
av herr O. Andersson i Malmö m. fl. (II: 499), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning
av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975
kronor;

dels en inom första kammaren av herr Otto Wangsén väckt motion (I: 248),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att extra ordinarie läroverksadjunkt
skall placeras i lönegrad B 21 enligt löneplan, som framgår av
Kungl. Maj:ts kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen; svensk
författningssamling 1935:397;

dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson m. fl. väckt motion
(I: 291), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att av lärarna vid de
allmänna läroverken adjunkterna måtte placeras i 24:e lönegraden;

dels en inom första kammaren av herrar Viktor Larsson och H. Bäcklund
väckt motion (I: 292), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tecknings-
och musiklärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet
inplaceras, ordinarie i 21, extra ordinarie och extra lärare i 19
lönegraden, att tecknings- och musiklärare vid folkskoleseminarierna inplaceras,
ordinarie i 22 lönegraden, extra ordinarie och extra lärare i 19 lönegraden
och att timlärares arvode bestämmes i proportion därefter, att det
av skolöverstyrelsen begärda anslaget för tillämpning från och med höstterminen
1937 av den i läroverksstadgan föreskrivna timplanen för ämnet
musik beviljas, samt att övningslärarnas lönesystem kompletteras med en
bestämmelse, att den lön, som är förbunden med ordinarie övningslärartjänst
vid ledigförklarandet, icke må minskas för den utnämnda befattningshavaren
vid eventuell reducering av antalet undervisningstimmar per vecka;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels en inom första kammaren av herrar J. Sandén och O. Bergqvist
väckt motion (I: 293), vari hemställts, att lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna
i Karlstad och Luleå måtte tillerkännas personliga tilläggsarvoden
av, i Karlstad 800 kronor och i Luleå 600 kronor, d. v. s. med de
belopp, som skolöverstyrelsen i sin utredning ansett skäliga;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr O. Bergqvist m. fl. (I: 295) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Hage m. fl. (II: 546), vari hemställts, att riksdagen måtte med ändring
av det av vederbörande departementschef i förenämnda ärende förordade
förslaget besluta, att intagning skall ske 1937 jämväl av en parallellavdelning
till den fyraåriga linjens första klass vid folkskoleseminariet i Luleå;

dels en inom första kammaren av herr E. Berglund väckt motion (I: 296),
vari hemställts, att riksdagen vid fastställande av reglemente för lärare vid
statens undervisningsväsen måtte besluta att i dess 8 § införa sådan bestämmelse,
att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av
ifrågavarande lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning
av i motionen anförda förhållanden är påkallad;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Ruben Wagnsson (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr

O. J. N. Malmborg (II: 548), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
till folkskolinspektörerna under innevarande budgetår enligt kungörelsen nr
200/1936 utgående expensersättning måtte under budgetåret 1937/1938 utgå
med oförändrat belopp, samt att härför erforderlig höjning av ifrågavarande
anslag måtte av riksdagen beviljas;

dels en inom första kammaren av herr K. Sandegård väckt motion (1:302),
vari hemställts, att riksdagen, vare sig Kungl. Maj:ts propositioner nr 271
eller nr 270 i oförändrat skick bifallas eller icke, måtte besluta att anvisa
nödiga medel för möjliggörande av obligatorisk läkarundersökning av varje
vid samhällets skolor anställd lärare eller annan befattningshavare, som skall
hava skyldighet att vid varje läsårs början förete bevis därom;

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 303),
vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 271
angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
undervisningsanstalter m. m. i de delar, som beröra provisorisk utvidgning
av provårsinstitutionen, och att riksdagen ville besluta i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag om inrättande av nya tillfälliga provårskurser vid
högre latinläroverket i Göteborg och vid högre allmänna läroverket för
flickor i Stockholm;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman (I: 304) och den andra inom andra kammaren av herr C.
G. Tengström (II: 554), vari hemställts, 1) att rektorerna vid de högre allmänna
läroverken måtte utöver lektorslön tillerkännas samma merlön, som
utöver adjunktslön tillerkännes realskolornas rektorer i merlön, 2) att mot -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

svarande förfarande måtte komma till användning vid inplaceringen av de
högre läroverkens rektorsbefattningar i olika lönegrupper, som beslutas gälla
för realskolerektoratens inplacering i lönegrupper, samt 3) att de största
läroverkens rektorer måtte inordnas i en fjärde grupp med ett extra lönetillägg
på 480 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Gustaf Adolf Björkman och I. Ekströmer (I: 305) och den andra inom
andra kammaren av herrar E. Aqvist och G. JDe Geer i Lesjöfors (II: 555),
vari hemställts, att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Majis
proposition i vad den berör avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen
vid de tekniska läroverken, besluta att extra ordinarie och extra lärare vid
sagda läroverk skola placeras i 23:e lönegraden, med begynnelselön enligt
21 :a löneklassen, samt att dem åliggande undervisningsskyldighet skall vara
densamma, som åligger lektor vid tekniskt läroverk;

dels en inom första kammaren av herr Ruben Wagnsson väckt motion
(I: 306), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att lärare i trädgårdsskötsel
vid dubbelseminarium skall erhålla lön i 18:e lönegraden och att
sådan lärare vid enkelseminarium skall erhålla lön i 16:e lönegraden;

dels en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (I: 307),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, 1) att ordinarie lärare i teckning,
musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier
skola placeras två lönegrader över motsvarande befattningar vid de
allmänna läroverken; 2) att ordinarie lärarbefattning vid småskoleseminarierna
uti teckning, musik och gymnastik med lek och idrott icke må inrättas,
med mindre undervisningen efter fullt genomförd organisation omfattar
minst 12 timmar i veckan; 3) att ordinarie lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna
skola placeras i 20:e lönegraden; 4) att anslagen för arvoden
åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna
för tiden 1 januari—30 juni 1938 höjas med det belopp,
som erfordras för att bibliotekarier och biträden icke skola lida löneminskning;
5) att de lärare vid provårsläroverken, som omnämnas i förslaget till
avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen § 28,
mom. 1 d), tillerkännas ett särskilt arvode av 350 kronor för år; samt 6)
att löneregleringen vid småskoleseminarierna genomföres från och med den
1 januari 1938;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar
N. Holmström och C. F. Carlström (I: 308) och den andra inom andra kammaren
av herr C. Lindskog m. fl,. (II: 552), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta följande lönegradsplaceringar vid de allmänna läroverken:
lektorer i 28:e lönegraden, adjunkter i 24:e lönegraden, Övningslärare i 21:a
lönegraden och extra ordinarie adjunkter i 21:a lönegraden; att ett ståudpunktstagande
till frågan om likalön måtte anstå i avvaktan på resultaten av
1936 års lönekommittés arbete, och att kvinnliga lärare tills vidare placeras

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

två lönegrader lägre än motsvarande manliga lärare; att riksdagen i avseende
på rektorers avlöning liksom vissa övergångsbestämmelser måtte besluta
sådana ändringar i propositionen, som i motionerna föreslagits; samt
att riksdagen beträffande seminarier och tekniska läroverk måtte fastställa
motsvarande förändringar av lönegradsplacering som för läroverken;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Hamrin (I: 309) och den andra inom andra kammaren av fröken
Kerstin Hesselgren och herr E. Hage (II: 550), vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till
nästkommande riksdag om upprättande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål
vid de allmänna läroverken;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Otto Wangson och J. Fergman (I: 310) och den andra inom andra
kammaren av herr J. Bergvall m. fl. (II: 551), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta följande lönegradsplaceringar vid de allmänna läroverken:
lektorer i 28:e lönegraden, adjunkter i 24:e lönegraden och extra ordinarie
adjunkter i 21 :a lönegraden;

dels en inom andra kammaren av herr E. Hagbarth m. fl. väckt motion
(I: 311), vari hemställts, att riksdagen efter i motionen framställda grunder
måtte beräkna anslaget till de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter
;

dels en inom andra kammaren av herr A. Vougt väckt motion (11:492),
vari hemställts, att riksdagen vid beslut örn ny lönereglering för lärarna
vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder icke möter för utbetalande
av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som Malmö stad åtagit sig att
utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska läroverk såsom ersättning
för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av vederbörande statliga myndighet
utfärdad instruktion;

dels en inom andra kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (II:
493), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att översköterskan vid
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte måtte placeras i lönegrad
B 7; .

dels en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 495),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en ny avdelning manliga
studenter innevarande år skall intagas i den tvååriga linjen vid folkskoleseminariet
i Karlstad;

dels en inom andra kammaren av herr N. V. Sandström väckt motion
(II: 496), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att på så sätt ändra
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen till årets riksdag nr 271, att de extra
lärarna vid statens tekniska läroverk och gymnasier uppflyttas från den 20:e
till den 22:a lönegraden samt att anslaget för nästa budgetår höjes med
däremot svarande belopp;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels en inom andra kammaren av herr T. Bergquist väckt motion (II : 497),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tekniska fackskolan i Västerås
för beräkning av rektors avlöning skall i likhet med de tekniska läroverken
i Borås, Eskilstuna och Härnösand placeras i grupp III, samt bevilja den
ökning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslaget, som därav föranledes;

dels en inom andra kammaren av herr M. Andersson i Igelboda väckt
motion (II: 500), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta placera arbetslärarinnorna
vid institutet å Tomteboda och hantverksskolan i Växjö för
blinda kvinnor i 16:e lönegraden samt arbetslärarna vid institutet å Tomteboda
och hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män i 17:e lönegraden;

dels en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 545),
vari hemställts, att riksdagen vid nu förestående lönereglering måtte besluta
att de av de högre allmänna läroverkens adjunkter, som avlagt filosofie
licentiatexamen, erhålla en placering, som med minst en lönegrad överstiger
de adjunkters, som icke avlagt nämnda examen;

dels en inom andra kammaren av herr C. G. Tengström och fröken Beth
Hennings väckt motion (II: 549), vari hemställts, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 271 må besluta, 1) att ordinarie teckningsoch
musiklärare vid allmänna läroverk placeras i 21 lönegraden, extra ordinarie
och extra tecknings- och musiklärare i 19 lönegraden, att timlärares
arvoden bestämmas i proportion därefter och att motsvarande förbättringar
vidtagas för lärarna i folkskoleseminarierna*och högre lärarinneseminariet;
samt 2) att bestämmelse fastställes örn garanterad minimilön efter visst
angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningsläraretjänst;

dels och en inom andra kammaren att herr C. G. Tengström väckt motion
(II: 553), vari hemställts, av riksdagen ville i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 271 besluta, att lärare vid icke-provårsläroverk, som tages i
anspråk för handledning av lärarkandidater, må utom h andi edar arv oda åtnjuta
lärar&vvode med 300 kronor per läsår.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till
motionerna 1:245—248, 1:291—293, 1:295—297, 1:302—311, 11:492,
II: 493, II: 495-497, II: 500, II: 545, II: 549 och II: 553.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag och de i ämnet väckta motionerna
följer utskottet den ordning, i vilken frågorna av departementschefen
upptagits till behandling.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I. Lönereglering för personal vid det statliga
undervisningsväsendet.

Dea lärarpersonal, varom här är fråga, är anställd vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folk- och småskoleseminarierna, läroanstalterna
för blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte samt de tekniska läroverken. Frågan om lönereglering för lärarpersonalen
vid navigationsskolorna, vilka höra under tionde huvudtiteln, har
av Kungl. Maj:t gjorts till föremål för särskild proposition till riksdagen
och upptages av utskottet till behandling i annat sammanhang.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 271 framlagda förslag innebär, att lönerna
skola regleras — förutom för den ovanberörda lärarpersonalen —
jämväl för följande, i det statliga undervisningsväsendets tjänst verksamma
personal, nämligen folkskolinspektörerna, nomadskolinspektören, husmoder
vid institutet och förskolan för blinda, husmoder och Översköterska vid
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte samt viss vaktmästarpersonal.

1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.

Gällande lönesystem för lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna daterar sig från år 1918 och har
tjänat som förebild vid löneregleringen för den övriga statliga lärarpersonalen.
Sedan lönereglering för kommunikationsverken år 1919 genomförts, vilken
sedermera blivit förebilden vid lönereglering för allmänna civilförvaltningen,
har fråga uppstått örn det sålunda genomförda lönesystemets utsträckande
jämväl till de statliga läroanstalternas personal. Tvenne kommittéer, dels
den genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1920 tillsatta s. k. lärarlönekommittén,
dels den av Kungl. Majit den 29 juni 1928 tillsatta 1928
års lönekommitté hava tidigare behandlat den nämnda frågan. Lärarlönekommitténs
betänkande avgavs den 15 augusti 1923 och av 1928 års lönekommitté
avgåvos två betänkanden, dels den 21 juli 1930 rörande befattningshavare
i allmänhet vid undervisningsväsendet, dels den 27 maj 1931
rörande extra ordinarie och extra lärare m. fl.

Sedan de nämnda kommittéernas förslag varit föremål för yttranden av
ett flertal myndigheter och korporationer, har frågan underkastats ytterligare
beredning inom finansdepartementet, dels under hösten 1935, dels genom
de s. k. läroverkslönesakkunniga, vilka tillkallats på grund av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 7 februari 1936. Kungl. Majda föreliggande förslag till
lönereglering för statsanställda lärare grundar sig närmast på läroverkslönesakkunnigas
förslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

De nämnda kommittéerna och beredningarna hava — dock i vad angår
lärarlönekommitten och 1928 års lönekommitté icke fullt enhälligt — principiellt
förordat ett tillämpande på lärarkårerna av kommunikationsverkens
lönesystem och de i ärendet hörda myndigheterna m. fl. hava i stort sett
anslutit sig härtill. Vad särskilt läroverkslönesakkunniga beträffar, hava
dessa utarbetat förslag till särskilt avlöningsreglemente för ordinarie lärare
vid statens undervisningsväsen, vilket utgår från det nu gällande avlöningsreglementet
för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen. De befattningshavare
vid det statliga undervisningsväsendet, vilka icke äro att
anse såsom lärare, föreslås härvid skola inordnas under allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente.

För egen del anför departementschefen (sid. 13 och 14 i statsrådsprotokollet)
i förevarande avseende följande:

I enlighet med de uppdrag, som meddelats såväl lärarlönekommittén och
1928 års lönekommitté som läroverkslönesakkunniga, har avsikten varit att
söka få huvudprinciperna för de nyreglerade verkens avlöningssystem tilllämpade
på de statliga undervisningsanstalternas personal liksom på de
kommunalanställda lärarna.

De fördelar och olägenheter, som äro förenade med att inordna de statsanställda
lärarkårerna under nämnda lönesystem, hava vid de förberedande
undersökningarna blivit utförligt belysta. Den övervägande uppfattningen har
varit, att de fördelar, som stå att vinna genom att låta det nya lönesystemet
omfatta jämväl de i statens tjänst anställda lärarna, äro så avsevärda, att
denna reform nu bör genomföras. Genom upprättande, på sätt läroverkslönesakkunniga
förordat, av ett särskilt avlöningsreglemente förlärarna vid de
statliga undervisningsanstalterna, böra enligt min mening betänkligheterna
mot övergången till det nya lönesystemet väsentligen kunna försvinna.

Mot ett framläggande redan för 1937 års riksdag av ett förslag om lönereglering
för här ifrågavarande befattningshavare skulle möjligen kunna
anses tala, att 1936 års lönekommitté, vilken tillsatts genom Kungl. Maj:ts
beslut den 24 april 1936, jämlikt densamma meddelade direktiv har att
granska nu gällande avlöningssystem för den civila statsförvaltningen i allmänhet.
Detta förhållande synes mig emellertid icke böra tillmätas någon
större betydelse. En överflyttning vid 1937 års riksdag av befattningshavarna
vid de statliga läroanstalterna till det redan nu för flertalet statstjänstemän
gällande lönesystemet skulle snarare underlätta ett genomförande även för
undervisningsväsendets del av ett eventuellt nytt lönesystem.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att lönereglering genomföres för
lärarna vid det statliga undervisningsväsendet på grundval av de för allmänna
civilförvaltningen nu tillämpade principerna.

Läroverkslönesakkunnigas förslag, att de befattningshavare vid ifrågavarande
läroanstalter, vilka icke äro att anse såsom lärare, ävensom folkskolinspektörerna
och nomadskolinspektören, skola inordnas under avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen, biträder jag även.

Härefter yttrar sig departementschefen (sid. 14—16 i statsrådsprotokollet)
angående löneregleringens reella innebörd, detta närmast med anledning av
en till chefen för finansdepartementet personligen riktad skrivelse från läroverkslärarnas
riksförbunds deputeradeförsamling, vilken församling beretts

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

tillfälle att den 7 januari 1937 taga del av läroverkslönesakkunnigas utredning,
så långt densamma i enlighet med meddelade direktiv hunnit framföras
vid nämnda tidpunkt. Departementschefen anför härvid följande:

I skrivelsen har uttalats, att samtliga nu ifrågavarande lärare borde erhålla
löneförbättring vid regleringen. I anledning av detta uttalande bör
erinras, att vid de löneregleringar, som ägt rum enligt kommunikationsverkens,
sedermera till allmänna civilförvaltningen utsträckta lönesystem,
ingalunda kunnat tillämpas principen att undantagslöst åstadkomma en
förbättring av de förut utgående lönerna. För sådana personalgrupper, som
tidigare varit ■— absolut eller relativt -— alltför ogynnsamt ställda, hava
väl i samband med införandet på det nya lönesystemet lönerna tillmätts
så, att en skälig löneökning erhållits. Beträffande åtskilliga befattningar
har löneregleringen däremot inneburit i stort sett oförändrad löneställning.
Även en direkt lönenedsättning har förekommit, ehuru för de vid löneregleringens
genomförande befintliga tjänstinnehavarna inkomstminskning i
allmänhet förebyggts genom övergångsanordningar. Vissa tjänstemän hava
likväl fått vidkännas en bestående inkomstminskning på grund av bortfallandet
av tidigare åtnjutna inkomster i tjänsten, örn än dessa i regel avvecklats
under en viss övergångstid.

Vid den nu förestående löneregleringen för lärarpersonalen bör självfallet
eftersträvas att bereda någon förbättring i löneläget och undvika löneminskning.
På grund av den olika konstruktionen av å ena sidan nu gällande
avlöningssystem för statens läroanstalter och å andra sidan den vid den
nyreglerade statsförvaltningen tillämpade löneskalan kan det icke undvikas,
att i vissa lönelägen och å vissa ortsgrupper avlöningen efter löneregleringen
icke blir bättre än förut utan t. o. m. något lägre. Därest en tjänstemannagrupp
genom inplacering i en viss lönegrad skulle vinna en ej obetydlig
genomsnittlig förbättring i löneställningen, kan det emellertid ej anses rimligt
att — för att förhindra att å någon ortsgrupp eller i viss löneklass för ett fåtal
befattningshavare löneminskning skulle inträda—höja lönegradsplaceringen
för alla befattningshavare inom gruppen. Härigenom skulle löneregleringarna
bliva så kostsamma, att man tvingades avstå från att fullfölja desamma.

Det bör i detta sammanhang erinras, att sedan 1928 års riksdag — på
sätt förut framhållits — hos Kungl. Majit hemställt om övervägande av
frågan om förbättrade löneförhållanden för lärarna vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga läroanstalter, till 1929 års riksdag framlades förslag
om provisorisk avlöningsförbättring, vilken var avsedd att tillgodose de
lärargrupper, som ansetts bliva mest lidande på uppskjutandet av den definitiva
löneregleringen. Vid förordandet av detta förslag förutsatte emellertid
föredragande departementschefen såsom möjligt, att den ifrågasatta avlöningsförbättringen
i enstaka fall kunde komma att föregripa en kommande
lönereglering. Det torde alltså icke hava ansetts uteslutet, att under vissa
förhållanden det redan uppnådda löneläget kunde komma att ligga över
vad som vöre möjligt att uppnå vid en definitiv lönereglering.

De fall, då löneförbättring ej ernås genom den nu föreslagna löneregleringen,
äro emellertid jämförelsevis få. Detta framgår i viss mån av de
tabeller, som äro vidfogade propositionen och där för vissa representativa
år jämförelse gjorts mellan nu utgående löner och de efter löneregleringen
inträdande. 1 verkligheten äro de fall, då avlöningen kommer att -— för
framdeles tillträdande befattningshavare — bliva lägre än den nu utgående,
ännu färre än sorn tabellerna i första hand utvisa, då antalet lärare å de
billigaste orterna är ringa i förhållande till de å dyrare orter placerade.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Det bör påpekas, att vid jämförelse mellan lönerna före och efter löneregleringen
givetvis måste bortses från pensionsavdrag, såsom alltid vid
dylik jämförelse eljest skett. Framhållas må även, att det nya lönesystemet
innebär åtskilliga fördelar, vilka icke komma till synes i de siffermässiga
jämförelserna av lönerna före och efter löneregleringen. Jag vill endast
erinra örn sådana förmåner som kallortstillägg, tjänstgöringstraktamente
vid tjäustgöring utom stationeringsorten samt flyttningsersättning. Därest
den av Kungl. Majit redan beslutade propositionen om provisorisk avlöningsförstärkning
vinner riksdagens bifall, komma för övrigt lärarlönerna efter löneregleringen
att bliva ytterligare förbättrade i jämförelse med de nu utgående.

Vad i den omhandlade framställningen antytts örn läroverkslärarkårens
låga avlöningsnivå såsom skäl för en speciell behandling av lärarnas lönefråga
kan knappast anses vara riktigt. En personalgrupp, för vars huvudmassa
det nuvarande löneläget anses motsvara minst 23 lönegraden och inom vilken
en stor procent åtnjuter avlöning, som vid löneregleringen ansetts böra
motsvaras av lägst 27 lönegraden, ligger i verkligheten jämfört med det
stora flertalet förvaltningstjänstemän snarare högt än lågt.

Med anledning av vad i den berörda skrivelsen från läroverkslärarnas
riksförbund uttalats om utsträckningen av undervisningstiden och dess inverkan
på löneregleringen anser jag mig böra framhålla, att vid löneregleringen
för allmänna civilförvaltningen en avsevärd utsträckning av arbetstiden
ägt rum, alldeles oavsett om en viss grupp av tjänstemän erhållit
någon nämnvärd löneförbättring eller icke. Härigenom beskars för ifrågavarande
tjänstemän möjligheten att bibehålla vid sidan av den ordinarie
tjänsten tidigare innehavda icke-ordinarie anställningar. Det må ock påpekas,
att av representanter för aspiranter på lärarbefattningar vid de högre
läroanstalterna gjorts gällande, att möjligheterna för ordinarie lärare att
bredvid tjänsten uppehålla timlärarundervisning borde starkt begränsas,
detta för att bereda läraraspiranterna större anställningsmöjligheter. I detta
sammanhang från läraraspiranthåll gjorda uttalanden örn svårigheten att
erhålla anställning tyda ock på, att uppfattningen angående tillströmningen
till läroverkslärarbanan ej är så enhetlig, som skrivelsen från läroverkslärarnas
riksförbund ger vid handen.

Till slut vill jag — med föranledande av att till stöd för de från läroverkslärarnas
riksförbund framförda yrkandena beträffande lönegradsplaceringen
m. m. åberopats, att kraven på kårens arbetsprestationer ökats —
allenast framhålla, att många andra statliga befattningshavare inom olika
grader i sitt arbete fått känning av statsverksamhetens tilltagande omfattning
och intensifiering, utan att någon höjning av lönenivån för dem kommit
till stånd.

Departementschefen föreslår (sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet), att
löneregleringen genomföres från och med ingången av år 1938 utom för
dels personalen vid småskoleseminarierna, beträffande vilken löneregleringen
skall genomföras från och med den 1 juli 1938 med hänsyn till erforderliga
ändringar i avseende å kompetensvillkoren, vilka icke kunna genomföras
under löpande läsår, dels ock vaktmästarpersonalen, beträffande vilken
beslut skulle fattas allenast rörande vissa principfrågor, enär ytterligare utredningar
krävas för definitiv inplacering av ifrågavarande personal å allmänna
civilförvaltningens löneplan.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga undervisningsanstalter har, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, under senare år vid upprepade tillfällen varit föremål för prövning
av olika kommittéer eller särskilda sakkunniga. Det nu för riksdagen
framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på den överarbetning av föreliggande
förslag i ämnet, som verkställts av de inom finansdepartementet
på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1936 tillkallade
läroverkslönesakkunniga.

Med avseende på frågan, huruvida lönereglering för ifrågavarande lärarkårer
m. fl. nu bör komma till stånd eller icke, vill utskottet — i anslutning
till vad utskottet i utlåtande nr 140 angående lönereglering för
folk- och småskollärare m. m. framhållit — även beträffande befattningshavarna
vid de statliga undervisningsanstalterna uttala, att tiden nu synes
vara inne att taga ståndpunkt till löneregleringsfrågan. Aven örn utskottet
icke kunnat undgå att finna, att det för allmänna civilförvaltningen
gällande lönesystemet icke på alla punkter passar helt in på de förhållanden,
som äro rådande vid undervisningsväsendet, vill utskottet dock
icke — framförallt med hänsyn till lärarkårernas sedan länge uttalade önskan
örn en reglering av lönerna efter dessa principer — ifrågasätta annat
än att löneregleringen genomföres i anslutning till nämnda lönesystem. Utskottet
tillstyrker i enlighet härmed, att för den ordinarie lärarpersonalen
vid statens undervisningsväsen fastställes ett särskilt avlöningsreglemente,
utarbetat i huvudsak efter mönster av det nu för allmänna civilförvaltningen
gällande avlöningsreglementet, och att den ordinarie personal vid nämnda
undervisningsväsen, vilken icke är att anse såsom lärarpersonal, inordnas
under sistnämnda avlöningsreglemente.

Såsom departementschefen framhållit, torde en överflyttning vid 1937 års
riksdag av befattningshavarna vid de statliga läroanstalterna till det redan
nu för flertalet statstjänstemän gällande lönesystemet snarast underlätta ett
genomförande även för undervisningsväsendets del av det nya lönesystem,
som kan komma att framgå såsom resultat av 1936 års lönekommittés nu
pågående granskning av det gällande avlöningssystemet för den civila statsförvaltningen
i allmänhet. Den nu förestående löneregleringen för det statliga
undervisningsväsendets personal erhåller med hänsyn till vad sålunda
anförts en i viss mån provisorisk karaktär.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av den sålunda ifrågasatta löneregleringen
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att löneregleringen
träder i kraft: för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna den
1 juli 1938; för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsen i allmänhet,
i den mån denna personal blir föremål för reglering, vid tidpunkt
som senare bestämmes med hänsyn till erforderlig ytterligare utredning;
samt för övrig vid det statliga undervisningsväsendet anställd personal den

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 2

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1 januari 1938. I motionen I: 307 har bland annat yrkats, att löneregleringen
för småskoleseminarierna måtte genomföras från och med den 1
januari 1938. Då utskottet, såsom av det redan sagda framgår, icke ansett
sig kunna tillstyrka bifall till motionen i denna del, har detta skett med
hänsyn till att svårigheter av olika slag kunna tänkas uppstå, örn den
ifrågasatta förändringen av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna
och den därav delvis beroende löneregleringen för dessa seminarier
skulle genomföras mitt i ett läsår, en synpunkt, som varit bestämmande
för departementschefens ståndpunktstagande till frågan om löneregleringens
ikraftträdande för dessa seminarier. Trots det i viss mån otillfredsställande
i att låta löneregleringens ikraftträdande för en lärargrupp
anstå till en något senare tidpunkt än den för övriga hithörande lärargrupper
gällande, har utskottet fördenskull ansett sig icke kunna frångå Kungl.
Majlis förslag på denna punkt.

2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

I det föreliggande förslaget ägnas uppmärksamhet jämväl åt frågan
örn lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Utgångspunkten har härvid varit det
förhållandet att med de efter kommunikationsverkens lönesystem genomförda
löneregleringarna allmänt förknippats föreskrift om utsträckning av den
dagliga arbetstiden — där sådan varit bestämd till kortare tid — till sju
timmar.

Efter att hava framhållit, att den arbetskvantitet, som enligt gällande bestämmelser
kan åläggas lärare vid olika slag av läroanstalter, bestämmes
dels av läsårets längd, dels av det antal undervisningstimmar i varje vecka,
som bestrides av läraren, konstaterar departementschefen, att frågan örn
läsårets längd i nu förevarande sammanhang bör helt lämnas å sido, och
övergår därefter till frågan örn ökning av antalet undervisningstimmar per
läsvecka.

Efter en redogörelse för i ämnet gällande bestämmelser ävensom för lönekommittéernas
och myndigheternas ställning till frågan (sid. 18—24 i statsrådsprotokollet)
lämnas en framställning av läroverkslönesakkunnigas utredning
och förslag i ämnet, varav framgår, att de sakkunnigas majoritet, bestående
av ordföranden och en ledamot, funnit en viss ökning av den
genomsnittliga undervisningsskyldigheten för läroverkens lärare befogad,
medan två ledamöter ansett någon dylik utsträckning ej böra ifrågakomma.
Till stöd för den förstnämnda uppfattningen har framhållits bland annat
följande:

Även örn icke löneregleringen komme att bereda alla lärare högre löneställning,
vore dock densamma såsom helhet förenad med betydande kostnader
för statsverket, även på grund av de särskilda förmåner av olika

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

slag, som anknutits till det nya avlöningssystemet och beträffande vilka
någon kostnadsberäkning icke kunnat utföras. Då kommunikationsverkens
avlöningssystem infördes vid civilförvaltningen, hade en utsträckning av
arbetstiden såsom regel genomförts med ej mindre än sex timmar per
vecka, detta oaktat i flera avlöningsgrader någon löneförbättring icke inträtt.
Beträffande undervisningsväsendet kunde visserligen ej en dylik generell
arbetstidsförlängning komma i fråga. Arbetsbördan vore mycket olika för
olika lärare, i det att den utanför lärorummet fallande tjänstgöringen i vissa
fall vore ganska begränsad, i andra däremot högst betydande och betungande.
Det vore därför enligt ifrågavarande ledamöters mening angeläget
att tillse, att möjlighet alltjämt funnes till en så stor minskning i den författningsmässigt
reglerade undervisningsskyldigheten, som den där utanför
fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses påkalla. Ur denna synpunkt
vore fördenskull önskvärt att iakttaga en sådan begränsning vid bestämmandet
av undervisningstiden för den enskilde läraren, att den medeltjänstgöring,
från vilken skolöverstyrelsen hade att utgå vid beräknandet av behovet
av icke-ordinarie lärarkrafter, ej behövde höjas med mera än en halv
timme. Ifrågavarande medeltal skulle alltså höjas för lektorer till 21 V» samt
för adjunkter och ämneslärarinnor till 26 veckotimmar. Det maximitimantal,
som skolöverstyrelsen på sin tid accepterat (24 respektive 30 veckotimmar),
borde emellertid fastställas. Godtagandet av en medeltalsnivå på
sätt nu förordats skulle innebära, att för de särskilt betungade lärarna möjligheten
att underskrida det stadgade normala minimiantalet skulle kunna
utnyttjas i avsevärt större omfattning än hittills varit möjligt. En dylik
tillämpning skulle också väsentligt mildra de förut omnämnda följderna för
de icke-ordinarie lärarna av en ökad undervisningsskyldighet. En överslagsberäkning
med utgångspunkt från en inom skolöverstyrelsen utarbetad
promemoria hade givit vid handen, att i stället för minskning av antalet
extralärare vid genomförandet av det nya systemet med ingången av läsåret
1938—1939 skulle komma att kunna nyanställas 25 å 30 icke-ordiuarie
lärare, behövliga timlärartimmar härvid inräknade.

I fråga örn undervisningsskyldigheten vid andra läroanstalter än de allmänna
läroverken har av de sakkunnigas majoritet i huvudsak förordats
tillämpning av skolöverstyrelsens förslag i utlåtandet över 1928 års lönekommittés
betänkande, dock med erforderliga jämkningar för erhållande av
anslutning till de sakkunnigas eget förslag. Skolöverstyrelsens nämnda förslag
innebär, att tjänstgöringsskyldigheten för lektor vid folkskoleseminarium
skulle ökas på samma sätt som för lektor vid allmänt läroverk samt
att för adjunkt och ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet undervisningsskyldigheten
skulle sättas till 22—26 veckotimmar. För adjunkt på
övergångsstat vid folkskoleseminarium borde tjänstgöringsskyldigheten liksom
för lektor bestämmas till 20—24 veckotimmar.

Härefter har departementschefen för egen del anfört följande (sid. 26—28
i statsrådsprotokollet):

Stadgandena i fråga om undervisningsskyldigheten för lärarna vid här
berörda läroanstalter hava ej underställts riksdagen utan utfärdats i administrativ
väg. Att jag ändock här upptager frågan till omnämnande beror
därpå, att omfattningen av lärarnas undervisning — särskilt vid de allmänna
läroverken — är nära förknippad med behovet av icke-ordinarie
lärarkrafter. Detta förhållande är ock anledningen till att riksdagen vid

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

olika tillfällen berört spörsmålet om omfattningen av lärarnas vid de allmänna
läroverken undervisningsskyldighet. Härtill kommer att jag givetvis
måst för min del redan i förevarande sammanhang taga ställning till
nämnda spörsmål, främst för att kunna fatta ståndpunkt till frågan örn
storleken av avlöningen åt timlärare, en fråga som i sin mån är beroende
av undervisningsskyldighetens omfattning.

Vid bedömandet av den förevarande frågan får man icke förbise, att den
i vederbörande stadgor föreskrivna undervisningsskyldigheten alldeles icke
är identisk med den läraren åliggande tjänstgöringen. Utöver den dagliga
undervisningen har läraren så gott som undantagslöst att fylla arbetsuppgifter,
som ofta äro av betydande omfattning. Av lärarlönekommittén på
sin tid inhämtade uppgifter beträffande lärarna vid de allmänna läroverken
äro i detta hänseende belysande: de visa, att tjänstgöringstiden för nämnda
lärare utöver lektionerna vid tiden för undersökningen i medeltal utgjorde
17—19 timmar i veckan. Man finner härav, att den samlade arbetsbördan
då var avsevärd, oell de organisatoriska förändringar, som sedan dess ägt
rum vid läroverken, hava för visso ökat densamma. På liknande sätt, som
nu angivits i fråga örn de allmänna läroverken, förhåller det sig även vid
andra slag av läroanstalter. Med hänsyn till nu angivna förhållanden och
då lärarkallet i och för sig måste anses innefatta moment av särskilt tröttande
natur, är det enligt min mening nödvändigt att noga överväga de åtgärder,
som i detta hänseende beslutas.

Vad först de allmänna läroverken beträffar, kan jag väsentligen ansluta
mig till den mening, som uttalats av läroverkslönesakkunnigas majoritet.
Jag är fullt medveten örn att i många fall någon utökning av undervisningsskyldigheten
för läraren icke rimligen kan påfordras, utan att tvärtom
— dels med hänsyn till särskilt tyngande arbete utöver lektionstimmarna,
dels även på grund av lärares vid högre ålder försvagade krafter — en
minskning kan anses skälig och behövlig. Men i andra fall lärer arbetsbördan
ej vara så betungande, att icke en måttlig ökning kan ske. Jag
instämmer emellertid med nämnda sakkunniga däri, att tillämpningen av
bestämmelserna bör så avvägas, att ökningen av medeltjänstgöringen för de
största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken stannar omkring en
halv timme över den nuvarande. En dylik begränsning är därjämte, såsom
de sakkunniga framhållit, önskvärd även med hänsyn till de följder för de
icke-ordinarie lärarna, som en strängare tillämpning skulle medföra och örn
vilka såväl de sakkunniga som flera i förevarande sammanhang ingivna
framställningar tala.

Beträffande undervisningsskyldigheten för lärarna vid övriga slag av läroanstalter
instämmer jag med läroverkslönesakkunniga.

I sinom tid torde jag alltså komma att föreslå Kungl. Majit att meddela
föreskrifter i den riktning, jag nu angivit. Då ändrade bestämmelser i nu
förevarande hänseende icke lämpligen böra genomföras under pågående läsår,
förutsätter jag, att nya föreskrifter i ämnet icke skola träda i tillämpning
förrän under budgetåret 1938/1939.

Av 1928 års lönekommitté har till övervägande upptagits frågan örn vad
som vid bestämmande av lärares tjänstgöring på gymnasialstadiet bör menas
med »huvudsaklig tjänstgöring» och framlagts ett förslag, innebärande en
viss evalvering av lektionstimmarna å gymnasiet i förhållande till realskolan.
Enligt förslaget skulle för adjunkt och ämneslärarinna maximi -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

och minimital minskas med en timme för varje helt 4-tal timmar på
gymnasialstadiet, minimitalet dock till lägst 21 timmar. Skolöverstyrelsen
har tillstyrkt förslaget med det tillägget, att regeln skulle användas endast
till dess timtalet 18 å gymnasialstadiet vore nått, vadan adjunkt och ämneslärarinna,
som meddelar minst 18 veckotimmars undervisning å nämnda
stadium, skulle få sin tjänstgöring beräknad efter vad som gäller för lektor.
Mot nu ifrågavarande förslag med den av skolöverstyrelsen förordade jämkningen
har jag intet att invända, utan anser mig kunna förorda, att i läroverksstadgan
införes en föreskrift av angivna innebörd. En dylik bestämmelse
bör emellertid enligt min mening kompletteras med ett stadgande örn
att för lektor, som har sin tjänstgöring förlagd till realskolan, en motsvarande
nedvärdering av undervisningstiden därstädes skall äga rum.

Vid utfärdandet av de bestämmelser, som i nu berörda hänseenden bliva
erforderliga, bör ihågkommas, att örn ämneslärarna vid småskoleseminarierna
bliva i avseende på löneförmåner och kompetensfordringar likställda
med adjunkter vid de allmänna läroverken, deras undervisningsskyldighet
bör bestämmas på samma sätt som adjunkts.

I diskussionen örn läroverkslärarnas tjänstgöringsskyldighet har från olika
håll påpekats, att dessa lärare i avsevärd utsträckning meddela undervisning
i andra läroanstalter än dem, där de äro anställda, och att en ökning
av den med deras ordinarie befattning förenade tjänstgöringen fördenskull
vore möjlig. Härtill vill jag framhålla, att påpekandet örn lärarnas undervisning
utanför den egna läroanstalten givetvis är riktigt men att förhållandet
av naturliga skäl väsentligen är begränsat till några stora städer och
således gäller endast en mindre del av lärarkåren. I huvudsaklig överensstämmelse
med gällande lönebestämmelser för de allmänna läroverken har
i förslaget till avlöningsreglemente för statens undervisningsväsen upptagits
ett stadgande av innehåll, att lärare ej må åtaga sig undervisning i annan
läroanstalt, så framt ej vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet, eller
vad angår annan lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet angivna
riktlinjer, uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
undervisning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen å den
ordinarie befattningen, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas. Jag kan emellertid ej underlåta att framhålla ■— i viss anslutning
till vad som från läraraspiranthåll gjorts gällande — att understundom en
undervisningstid utöver den vid egen läroanstalt normalt stadgade förekommit,
vilken förefaller vara mycket hög och som givetvis för icke-ordinarie
lärare utan fast anställning beskär möjligheten att erhålla timlärarundervisning
i den utsträckning, som eljest varit möjlig. Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen
ägnar uppmärksamhet åt, att gränserna för vad som i förevarande
hänseende kan anses rimligt och lämpligt icke överskridas. Vad
nu anförts beträffande ordinarie lärare bör även erhålla tillämpning å extra
ordinarie lärarpersonal.

Såsom föredragande departementschefen framhållit, är frågan om''omfattningen
av lärarnas undervisningsskyldighet — särskilt vid de allmänna läroverken
-— nära förknippad med behovet av icke-ordinarie lärarkrafter. Ehuru
stadgandena angående undervisningsskyldigheten icke plägat underställas
riksdagen utan hava utfärdats i administrativ väg, föreligger således för
riksdagen en direkt anledning att i samband med beviljande av anslag till

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

icke-ordinarie lärare ägna uppmärksamhet åt den arbetsmängd, som anses
böra utkrävas av de ordinarie lärarna.

Utskottet konstaterar då, att departementschefen å ena sidan framhåller,
att i många fall någon utökning av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet
icke rimligen kan påfordras utan att tvärtom en minskning kan anses
skälig och behövlig, å andra sidan anser, att i andra fall en måttlig ökning
av arbetsbördan kan ske. Utskottet vill för sin del instämma i detta uttalande
och har ingenting att erinra mot att ökningen av den medeltjänstgöring
för de största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken, från vilken
skolöverstyrelsen har att utgå vid beräknande av behovet av icke-ordinarie
lärarkrafter, stannar vid omkring en halv timme över den nuvarande och
således stiger från 21 till 21 Vs veckotimmar ifråga örn lektorer och från
26 till 26 V* veckotimmar ifråga örn adjunkter och ämneslärarinnor. Med
anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de följder för
de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden för de ordinarie
lärarna kunde medföra, vill utskottet uttala, att det givetvis vore att
beklaga, därest tillämpningen av de nya bestämmelserna skulle i avsevärdare
mån medföra försämrade utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter
för icke-ordinarie lärare, men att den dominerande synpunkten här
dock enligt utskottets mening måste anses vara bestämmandet av den
arbetskvantitet, som lämpligen och skäligen bör av staten utkrävas av dem,
som vunnit ordinarie anställning i dess tjänst.

Ej heller vad departementschefen i övrigt i förevarande fråga anfört har
givit utskottet anledning till erinran.

3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga
lärares avlöning.

Efter att hava omnämnt tidigare lönekommittéers ståndpunkt i ämnet,
1925 års riksdags behandling av frågan örn ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlönings- och pensionsförhållanden samt myndigheternas utlåtanden
över 1928 års lönekommittés förslag i förevarande avseende, meddelar
departementschefen, att läroverkslönesakkunnniga erhållit direktiv att vid
utarbetande av löneplan utgå från lika lön för män och kvinnor i samma
befattning.

Vid fullgörandet av detta uppdrag hade de sakkunniga kommit till den
uppfattningen, att införandet av likställighet i nämnda hänseende icke borde
föranleda, att löneställningen sattes lägre än som skulle hava bestämts för
manliga befattningshavare vid systemet med lägre lön för kvinnor. Vidare
hade de sakkunniga utgått från att, i de fall då viss befattning för närvarande
vore avsedd endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande
lön för manlig lärare icke funnes fastställd, avlöningen enligt det nya systemet
borde flyttas upp till den nivå, som kunde anses vara betingad av tjänstens

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

beskaffenhet, oavsett att densamma även i framtiden torde komma att besättas
med kvinnliga innehavare.

Departementschefen har härefter för egen del anfört följande (sid. 33 34

i statsrådsprotokollet):

Så länge kvinnliga lärare haft anställning vid statliga anstalter, har avlöningen
utgått med lägre belopp till dem än till motsvarande manliga lärare.
Vid de allmänna läroverken hava sålunda de kvinnliga rektorerna,
lektorerna och adjunkterna löner, som väsentligt understiga deras manliga
kollegers. För ämneslärarinnebefattningarna, vilka endast äro avsedda för
kvinnliga innehavare, har vidare fastställts en avlöning, som tillmätts väsentligt
lägre än som torde hava blivit fallet, örn befattningarna varit inrättade
för män. Liknande hava förhållandena varit jämväl beträffande
andra lärargrupper, örn vilka nu är fråga.

År 1925 genomfördes — i samband med slopandet av de vid kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen förut gällande särskilda löneplanerna för
kvinnliga tjänstemän — principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga
och kvinnliga befattningshavare, bortsett från att kvinnlig tjänstinnehavare tills
vidare icke åtnjuter lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.
Vid de kvinnliga befattningshavarnas inflyttande på den förut endast för män
gällande löneplanen gjordes emellertid, såsom ock erinrats av 1928 års lönekommitté,
en uppdelning på skilda lönegrader av vissa befattningar, som
förut under samma tjänstebenämning avlönats olika, beroende på om innehavaren
var man eller kvinna. De manliga befattningshavarna placerades
härvid omedelbart på de — under särskilda benämningar — inrättade tjänsterna
i högre lönegrad. Sedermera har i avseende å såväl tjänstegöromålen
som kompetensen en viss differentiering genomförts, vilket gjort ifrågavarande
uppdelning mera berättigad än från början var fallet.

Jag har för min del ansett det böra göras ett försök att för den största
enhetliga gruppen av de statsanställda lärarna — läroverksadjunkterna
göra en undersökning, huruvida en motsvarande uppdelning skulle kunna
vidtagas, vilken sedermera kunde utsträckas att gälla jämväl andra lärargrupper.
Denna undersökning, som utförts av läroverkslönesakkunniga, har
emellertid givit vid handen, att betydande olägenheter skulle uppstå vid en
sådan klyvning av adjunktsgruppen. Att på ett tillfredsställande sätt ordna
förhållandet i avlöningshänseende mellan de lägre adjunkterna och ämneslärarinnorna
vid läroverken skulle knappast låta sig göra. Ur befordringssynpunkt
skulle vidare avsevärda svårigheter uppstå, med hänsyn särskilt
till att ämneskombinationerna äro mycket skiftande vid de olika läroverken.
För att undvika alltför talrika förflyttningar skulle visserligen kunna ordnas
så, att den lägre gruppens lärare automatiskt -— elter utnämningsdatum
finge uppflyttas i den högre gruppen. Detta skulle emellertid i verkligheten
innebära, att klyvningen av adjunktsgruppen närmast finge karaktär av en
utsträckning nedåt av avlöningsskalan. Någon rationell uppdelning av det
adjunkterna åvilande arbetet i göromål av mera respektive mindre krävande
beskaffenhet torde ej heller kunna genomföras.

Med hänsyn till nu anförda och ytterligare omständigheter har jag — i
likhet med läroverkslönesakkunniga — funnit en uppdelning av adjunktsgruppen
icke brira förordas. Vid sådant förhållande torde ock fa övergivas
tanken på att vidtaga en motsvarande åtgärd beträffande andra befattningshavare
vid de statliga läroanstalterna. Det torde ock böra erinras, att det i

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

1925 års statsverksproposition såsom alternativ II omnämnda förslaget till
ordnande av kvinnornas lönefråga upptog lägre lön för kvinnor än för män
i samma befattning blott i lönegraderna under den nuvarande 22:a. Även
med tillämpning av den så kallade kvalitativa inplaceringsmetoden har alltså
tidigare i fråga örn högre förvaltningstjänster någon åtskillnad mellan lönen
för manlig och för kvinnlig tjänsteman icke ansetts vara motiverad.

När avsikten nu är att utsträcka det för närvarande gällande civila avlöningssystemet
till att avse jämväl befattningshavarna vid det statliga undervisningsväsendet,
synas, med hänsyn till vad förut anförts, tillräckliga
skäl saknas att icke för statens undervisningsväsen tillämpa likalönsprincipen,
givetvis med den begränsning tillsvidare i fråga örn åtnjutandet av
lön enligt högsta löneklassen, varom jag i det föregående talat.

Jag delar läroverkslönesakkunnigas mening, att ett konsekvent tillämpande
av likalönsprincipen kräver, att de specifikt kvinnliga lärarbefattningarna
flyttas upp på den lönenivå, som betingas av de med tjänsten förenade
göromålen. Eljest erhålles icke den rätta relationen de olika befattningarna
emellan.

De principer i fråga om lönegradsplaceringen för kvinnliga lärare, som
jag sålunda funnit mig böra förorda, medföra givetvis i åtskilliga fall relativt
stora individuella löneökningar. Jag har på grund härav ansett det
ur flera synpunkter önskligt, att övergången för de kvinnliga lärarna till
den nya lönenivån ej blir alltför oförmedlad, och jag har därför låtit utarbeta
en särskild löneplan för dessa lärare, vilken är avsedd att över en tid
av fem och ett halvt år utsträcka övergången från nuvarande lönenivå till
den slutliga lönegradsställningen. Närmare redogörelse för det sålunda tilltänkta
systemet lämnas i avdelningen örn övergångsanordningar vid löneregleringens
genomförande.

Enligt Kungl. Majit förslag skulle för lärarna vid statens undervisningsväsen
genomföras principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga
och kvinnliga befattningshavare av samma slag, dock tills vidare med den
även för allmänna civilförvaltningen gällande begränsningen, att kvinnlig
befattningshavare icke äger åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom
vederbörande lönegrad. I de fall, då viss befattning för närvarande är avsedd
endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande lön för manlig
lärare icke finnes fastställd, skulle befattningen flyttas upp på den lönenivå,
som betingas av de med tjänsten förenade göromålen. Likalönsprincipen
skulle emellertid icke helt träda i kraft samtidigt med den nya löneregleringen,
utan för dess fulla genomförande skulle krävas en övergångstid
av fem och ett halvt år.

I de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har uttalats, att ett
ståndpunktstagande till frågan om lika lön bör anstå i avvaktan på resultaten
av 1936 års lönekommittés arbete, i följd varav motionärerna hemställt,
att kvinnliga lärare tills vidare måtte placeras två lönegrader lägre
än motsvarande manliga lärare.

Under hänvisning till riksdagens numera fattade beslut i fråga om lika
lön för manlig och kvinnlig folkskollärare, biträder utskottet Kungl. Maj:ts

Statsutskottets utlåtande JVr 189.

förslag på förevarande punkt och avstyrker förty bifall till nyssberörda
motioner, såvitt nu är i fråga. Till frågan om den av Kungl. Maj:t föreslagna
övergångsanordningen återkommer utskottet i annat sammanhang.

4. Avlöningsförfattningar.

Departementschefen övergår härefter till att behandla frågan örn de avlöningsförfattningar,
som bliva erforderliga i samband med den nu ifrågavarande
löneregleringen. ''

A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare.

Lärarlönekommitténs förslag till avlöningsreglemente avsåg såväl ordinarie
som icke-ordinarie befattningshavare, både lärarpersonal och annan
personal. 1928 års lönekommitté föreslog, att i tilläggsbestämmelser till det
föreslagna nya avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän skulle intagas
för undervisningsväsendet erforderliga särbestämmelser. Aven sistnämnda
kommittés förslag avsåg all vid undervisningsväsendet anställd personal.
Läroverkslönesakkunniga åter hava föreslagit ett särskilt avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen, utarbetat efter
mönster av gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen
och, såsom rubriken angiver, avseende allenast lärarpersonal. Navigationsskolornas
lärare förutsättas härvid skola genom särskild kungörelse inordnas
under det föreslagna avlöningsreglementet, och annan personal än lärarpersonal
föreslås skola inordnas under avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen. I fråga örn vissa detaljer i det föreslagna avlöningsreglementet
för ordinarie lärare, vilket såsom bilaga A finnes fogat till
statsrådsprotokollet, lämnas i sagda protokoll en redogörelse, ur vilken följande
må framhållas.

Vad genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst,
i syfte att bereda denne särskild förmån utöver honom eljest tillkommande
avlöning, föreslås skola oavkortat komma tjänstinnehavaren till godo. Rektorerna
skola erhålla en ställning i viss mån motsvarande förordnandetjänstemäns
i allmänhet, tillsatta för sex år i sänder och med samtidigt
utlöpande perioder för alla; vid uppkommande ledighet inom löpande period
utfärdas förordnande till en början endast för den tid, som kan återstå
till periodens slut. För lärare i övningsämne (teckning, musik, gymnastik
med lek och idrott, slöjd och hushållsgöromål) föreslås, med vissa
angivna undantag, ett helt nytt avlöningssystem, vilket skulle ersätta
det nu gällande och utgår från principen örn full lön vid en tjänstgöring
av 30 veckotimmar med reduktion, respektive tillägg vid under- respektive
överskjutande timantal; lärare i gymnastik med lek och idrott vid
högre lärarinneseminariet och allmänt läroverk skulle härvid äga räkna
sig till godo vissa timmar för arbetet med planläggningen och övervakandet
av ungdomens friluftsliv. I bestämmelserna angående tillgodoräkning

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

för löneklassplacering av tidigare tjänstgöring vid tillträdande av ordinarie
tjänst föreslås, i viss anslutning till nu gällande bestämmelser, att vissa
angivna avbrott i anställning såsom icke-ordinarie lärare icke skola utesluta
rätt att tillgodoräkna anställningstid före avbrottet. Vikariatsersättning
vid förordnande å befattning inom högre lönegrad föreslås — i olikhet mot
vad som gäller vid allmänna civilförvaltningen — skola utgå även vid vikariat
under kortare tid än åtta dagar. Slutligen föreslås, att vissa särskilda
arvoden och ersättningar skola kunna utgå utöver lön.

För egen del har departementschefen i nu förevarande avseende anfört följande
(sid. 42 i statsrådsprotokollet):

Jag har tidigare förklarat mig biträda läroverkslönesakkunnigas förslag, att
de grundläggande nya avlöningsbestämmelserna meddelas i ett avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen. Beträffande
detaljerna i själva avlöningsreglementet, sådana dessa utformats av läroverkslönesakkunniga,
har jag ingen erinran att göra, helst som de sakkunnigas
förslag i allt väsentligt tillkommit såsom resultat av under arbetets
gång givna direktiv. Jag hänvisar härutinnan till den såsom bilaga vid
propositionen fogade specialmotiveringen, till vilken jag alltså jämväl ansluter
mig.

Vad angår den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen har
jag i ett avseende, nämligen i fråga örn lärarna i teckning, musik och
gymnastik med lek och idrott, funnit mig böra föreslå en annan lönegradsplacering
än den läroverkslönesakkunniga gemensamt förordat. Den i
tjänsteförteckningen angivna lönegradsplaceringen ansluter sig till den av
mig intagna ståndpunkten.

Beträffande frågan örn de hyresbidrag, som av vissa städer frivilligt beviljats
läroverkslärare, hava läroverkslönesakkunniga förutsatt, att sådana
bidrag utöver lön icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jag
delar i princip denna de sakkunnigas uppfattning. Ett bibehållande av systemet
med kommunala tillägg utöver lön skulle medföra, att den enhetlighet
på löneområdet, som det nya avlöningssystemet är avsett att åvägabringa,
skulle bliva omintetgjord. Emellertid bör vid själva övergången till det nya
lönesystemet tillses, att icke de lärare, som för närvarande åtnjuta kommunal
hyreshjälp, genom dennas bortfallande lida minskning i löneinkomst.
Till denna fråga återkommer jag vid behandlingen av erforderliga övergångsanordningar.

Enligt den i statsrådsprotokollet i förevarande ärende gjorda hemställan
föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna ett av departementschefen
förordat förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsen jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen.
Utskottet, som finner det lämpligt att behandla de med avlöningsreglementets
godkännande förbundna frågorna i ett sammanhang, ingår här
på en detaljgranskning av Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt.
Dock angiver utskottet icke i detta sammanhang sin ställning till Kungl.
Maj:ts förslag till placering i lönegrad av de på tjänsteförteckningen upptagna
befattningshavarna; till denna fråga återkommer utskottet vid behandlingen
av löneställningen för lärarpersonalen vid de olika läroanstalterna.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I l § har utskottet funnit sig böra företaga en jämkning av formell
natur. Enligt Kungl. Maj:ts förslag undantagas från avlöningsreglementets
tillämpning andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg, å vilka i stället
avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen skulle äga tillämpning.
Med hänsyn till den av Kungl. Majit föreslagna, allmänt hållna formuleringen
av förevarande paragraf i övrigt, enligt vilken tillämpningen av
reglementet regleras av den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen,
förordar utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts i annat sammanhang framlagda förslag örn inrättande
av ifrågavarande gymnasium, att den berörda inskränkningen i reglementets
tillämpning utgår ur 1 § och i stället intages i form av en anmärkning
under den i tjänsteförteckningen ingående rubriken De tekniska
läroverken.

Den i 3 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen, att vad genom donation av
enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne
särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat
komma tjänstinnehavaren till godo, har icke givit utskottet anledning till
erinran. Bestämmelsen torde komma att erhålla en relativt begränsad tilllämpning.
I de flesta fall, då en lärartjänst är förenad med en donation,
uppskattas förmånen till visst belopp, vilket skall avdragas från lärarens
av statsmedel utgående lön. Beträffande donationer, som härröra från
kronan, har sådan uppskattning av avkastningarnas belopp nyligen skett
genom kammarkollegiets beslut den 18 juni 1934. Beträffande åter donationer,
som härröra från enskilda, har något motsvarande, samtliga donationer
omfattande fastställande av avkastningarnas belopp icke nyligen ägt
rum. I vissa fall har på grund härav den situationen uppstått, att det
belopp, som skall avdragas från lärarens lön, icke överensstämmer med den
faktiska avkastningens belopp. I ett nyligen inträffat fall har också förordnats,
att en för närvarande i statsliggaren upptagen summa för avkastningen
å en enskild donation vid högre allmänna läroverket i Strängnäs,
vilken summa fastställts på grund av ett kungl, brev av den 11 december
1908, från och med budgetåret 1937/1938 skall upptagas med ett väsentligt
reducerat belopp (kungl, brev den 30 april 1937). Önskvärdheten av en
nyvärdering av förmånen av enskilda donationer har framhållits av riksdagens
år 1934 församlade revisorer, vilka påpekat den åtskillnad i avlöningshänseende,
som efter kammarkollegiets ovanberörda beslut den 18 juni
1934 förefinnes mellan lärare, som innehava kronodonationer, och lärare,
som innehava enskilda donationer. Kammarkollegiet och statskontoret hava
i gemensamt yttrande över vad berörda revisorer anfört uttalat, att nyvärdering
av förmånen av enskilda donationer, till vilka torde få hänföras
även anslag av menigheter och föreningar, snarast bör företagas.

Utskottet anser sig i här förevarande sammanhang böra göra det uttalandet,
att det enligt utskottets förmenande framstår såsom ett önskemål,

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

att den ur avlöningsteknisk synpunkt otympliga formen med å ena sidan
uppskattning av en donations avkastning, å andra sidan avdrag av mot"
svarande belopp å donationsinnehavare^ lön — vilken anordning för övrigt
numera i åtskilliga fall medför snarare olägenheter och besvär för tjänstinnehavaren
än en förmån — helt utmönstras i alla sådana fall, då innehavet
av en donation faktiskt icke innebär någon reell löneförmån för den
tjänstinnehavare det gäller. Härvid måste givetvis frågan örn en rationell
förvaltning av donationerna givas en tillfredsställande lösning. En förutsättning
för realiserandet av det nämnda önskemålet är emellertid, att en
nyvärdering av avkastningen jämväl av de icke från kronan härstammande
donationerna kommer till stånd, vilket även påyrkats av 1934 års statsrevisorer.
För att bliva fullt effektiv ur den synpunkt, varom här är fråga,
borde enligt utskottets mening en sådan nyvärdering om möjligt baseras
på sådana principer, att avkastningens nominella belopp, varmed lönen jämlikt
3 § 2 mom. avlöningsreglementet skall minskas, kunde för varje budgetår
så nära som möjligt anslutas till de faktiskt föreliggande förhållandena.
Utskottet gör med stöd av vad sålunda anförts i det följande hemställan
örn företagande av sådan nyvärdering som nu sagts.

Den i 6 § 1 mom. föreslagna, av hänsyn till olikhet i arbetsbördan betingade
gruppindelningen av olika rektorsbefattningar av samma slag har
icke i princip givit utskottet anledning till erinran. Frågan örn gränsdragningen
mellan de olika grupperna samt därmed sammanhängande spörsmål
behandlar utskottet i samband med lönesättningen för de olika läroanstalternas
personal.

I 6 § 2 mom. föreslås av Kungl. Majit ett stadgande av innehåll, att
rektor skall till utgången av löpande sexårsperiod äga uppbära oförändrad
lön, även örn av någon anledning, exempelvis omorganisation, läroanstalten
skulle under löpande period komma att nedflyttas till lägre avlöningsgrupp.

1 de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har föreslagits, att 6 §

2 mom. skulle justeras så, att en rektor icke under sin tjänstetid vid ett
och samma läroverk behövde lida minskning i sina löneförmåner, därför
att läroverk nedflyttades till lägre grupp.

Utskottet, som visserligen finner det mindre angenämt att en befattningshavare
ställes inför utsikten att få sin lön minskad, kan dock icke finna
annat, än att ett accepterande av systemet med sexårsperioder för rektorernas
förordnanden i kombination med likartade rektorsbefattningars indelning
i olika avlöningsgrupper såsom en nödvändig konsekvens medför, att
ett antal rektorer måste räkna med eventualiteten att under sin tjänstetid
komma i lägre likaväl som i högre avlöningsgrupp än förut. Den enda
begränsning, som här lämpligen bör uppställas, synes vara den av Kungl.
Majit föreslagna, enligt vilken löneminskning för en och samme rektor förhindras
under löpande sexårsperiod. Med stöd av vad sålunda anförts till -

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 29

styrker utskottet Kungl. Maurts förslag på denna punkt och avstyrker förty
de nyssberörda motionerna i den del, varom nu är fråga.

I anslutning till den i 8 § 1 mom. fjärde stycket föreslagna bestämmelsen
angående lönebeloppets bestämmande efter den ortsgrupp, till vilken lärares
stationeringsort blivit hänförd, har i motionen I: 296 hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i avlöningsreglementets 8 § införa sådan bestämmelse,
att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av ifrågavarande
lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning
av i motionen anförda förhållanden är påkallad. Till stöd härför meddelas
i motionen, att Gudmundrå samrealskola är belägen å C-ort, vilket medför
att vissa till lärarna utgående avlöningsmedel beräknas efter nämnda ortsgrupp,
medan lärarpersonalen i själva verket nödgas vara bosatt i Kramfors,
som är D-ort. Utskottet vill med anledning av vad sålunda anförts och
under åberopande av vad i propositionen nr 272/1937 i motsvarande hänseende
yttrats beträffande hänförande till dyrortsgrupp av personalen vid
karolinska sjukhuset uttala, att utskottet förutsätter, att den i avlöningsreglementet
ingående bestämmelsen angående lönens bestämmande efter
stationeringsorten icke innebär hinder för Kungl. Majit att i de enskilda
fallen taga den hänsyn till föreliggande speciella förhållanden, som kan
befinnas skälig.

I avlöningsreglementets 8 § 2 mom. föreslår Kungl. Majit bestämmelser,
vilka innebära införandet av ett nytt system för avlönande av lärare i övningsämnen,
varmed förstås teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,
slöjd (manlig och kvinnlig) samt hushållsgöromål. Mot den principiella
utformningen av hithörande bestämmelser har utskottet intet att erinra.
Vad åter angår bestämmelsens tillämpningsområde, har utskottet funnit sig
böra vidtaga en mindre jämkning i det föreliggande förslaget. Enligt Kungl.
Majits förslag skulle den vid småskoleseminariet i Lycksele anställda ordinarie
lärarinnan i hushållsgöromål, vilken tillika tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,
åtnjuta dels lön såsom hushållslärarinna, beräknad efter
antalet veckotimmar å tjänsten enligt regeln i 8 § 2 morn., dels ock enligt
28 § 1 mom. f) arvode med 360 kronor för år för sin tjänstgöring såsom
skolköksföreståndarinna. Emellertid har utskottet fäst sig vid att nämnda
befattningshavares avlöning för närvarande icke är beräknad efter antalet
veckotimmar, såsom fallet är beträffande Övningslärare i allmänhet, utan
utgår i form av lön och tjänstgöringspenningar, alldeles som avlöningen
till ämneslärare. Utskottet har vidare funnit, att ett tillämpande av förfaringssättet
med lön efter timantalet jämte särskilt arvode i detta speciella
fall skulle medföra en betydande löneminskning med hänsyn till de naturaförmåner,
nämnda befattningshavare för närvarande åtnjuter och för vilka
hon efter löneregleringens genomförande har att erlägga ersättning. Utskottet
har fördenskull intagit den ståndpunkten, att den nu ifrågavarande lärarinnan
även efter löneregleringens genomförande bör erhålla en enhetlig

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lön för hela sin tjänstgöring såsom lärarinna och skolköksföreståndarinna.
I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att lärarinnan i hushållsgöromål vid
småskoleseminariet i Lycksele, därest hon tillika är skolköksföreståndarinna,
undantages från den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet fastslagna regeln
örn lönens beräknande efter timantalet. Såsom en konsekvens härav tillstyrker
utskottet, att den av Kungl. Maj:t i 28 § 1 mom. f) föreslagna bestämmelsen
angående särskilt arvode å 360 kronor för år utgår. Utskottet
vill erinra örn, att ett dylikt undantagande från tillämpningen av bestämmelsen
i 8 § 2 mom. av Kungl. Majit föreslagits i ett i åtskilliga hänseenden
likartat fall, nämligen beträffande den lärarinna i hushållsgöromål vid
statens skolköksseminarium och hushållsskola, vilken förordnats till biträdande
föreståndarinna vid nämnda seminarium.

Enligt Kungl. Maj:ts, av utskottet nu biträdda förslag till lönesystem
för övningslärares avlönande skulle lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott vara garanterad lön för minst 9 veckotimmars undervisning
samt lärarinna i kvinnlig slöjd garanteras lön för minst 6 veckotimmar.
På denna punkt föreligga tvenne i motionsväg framförda yrkanden.
Dels hemställes i motionen I: 292 örn införande av en bestämmelse,
att den lön, som är förbunden med ordinarie övningslärartjänst vid ledigförklarandet,
icke må minskas för den utnämnda befattningshavaren vid
eventuell reducering av antalet undervisningstimmar per vecka. Dels föreslås
i motionen II: 549, att bestämmelse fastställes örn garanterad minimilön
efter visst angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningslärartjänst.
Utskottet, som behjärtar de av motionärerna framförda synpunkterna,
kan dock icke biträda ett förslag, vars förverkligande skulle
innebära, att en lärare i övningsämne generellt skulle kunna få uppbära lön
för högre timantal än det som motsvarar den honom åliggande tjänstgöringen.
Utskottet finner det ofrånkomligt, att övningslärarnas löner även i
fortsättningen bliva underkastade växlingar år från år med hänsyn till ökning
eller minskning i det för undervisningens bestridande erforderliga timantalet.
Dock vill utskottet i anledning av motionerna göra det uttalandet,
att det torde kunna förväntas, att statsmakterna skola medverka till att på
ett eller annat sätt bereda en tjänstinnehavare kompensation, därest timantalet
på hans tjänst, exempelvis på grund av organisationsändringar, undergår
en varaktig minskning av mera betydande art.

Av de i 11 § ingående bestämmelserna angående tillgodoräkning för löneklassplacering
av föregående tjänstgöring vid befordran till ordinarie statstjänst
avser 1 mom. statlig och 2 mom. utomstatlig tjänstgöring. Utskottets
uppmärksamhet har blivit fäst vid att ingressen till 2 mom. möjligen
skulle kunna tolkas så, att vid samtidigt tillgodoräknande av tjänstgöring
jämlikt 1 och 2 mom. dubbla treårsavdrag borde verkställas. Då detta icke
i liknande fall plägar ske inom allmänna civilförvaltningen och anledning
saknas att i förevarande reglemente tillämpa strängare principer, finner sig

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

utskottet böra göra det uttalandet, att utskottet förutsätter, att, där lärare
vid tillämpning av de i 1 och 2 moni. givna bestämmelserna skulle äga
att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst, den
tid som skall avräknas icke må överstiga tre år.

Beträffande de i 28 § ingående förslagen till särskilda arvoden och ersättningar
vill utskottet först erinra, att 1 mom. f) bör utgå med anledning
av vad utskottet ovan yttrat vid behandlingen av 8 § 2 morn., varvid den
i Kungl. Maj:ts förslag ingående punkten g) av samma mom. bör erhålla
beteckningen f). Vad därefter angår det under 1 mom. d) föreslagna särskilda
arvodet å 300 kronor för år till vissa lärare vid provårsanstalt, har
i motionen I: 307 yrkats, att detta arvode, med hänsyn till dyrtidstilläggets
ändrade beräkning efter löneregleringens genomförande, bestämmes till 350
kronor för år. I anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla, att
frågan örn dyrtidstilläggets ändrade beräkning saknar betydelse för ett stort
antal av de lärare, som skulle åtnjuta det särskilda provårsarvodet, enär
den till dem utgående lönen kommer att överstiga det belopp, på vilket
nyreglerat dyrtidstillägg må beräknas. Vid sådant förhållande och då frågan
örn särskilt arvode till lärare vid provårsanstalt i alla händelser inom
en nära framtid torde komma under förnyad omprövning i samband med
framläggande av förslag till lärarutbildningens ordnande, varom utredning
för närvarande pågår, finner sig utskottet, som i övrigt hänvisar till vad
utskottet i det följande i motsvarande hänseende yttrar beträffande vissa
andra arvoden, böra biträda Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt och
avstyrker förty bifall till motionen, såvitt nu är i fråga.

Den i 29 § föreslagna bestämmelsen, att ersättning till lärare för tjänstgöring
vid vederbörande läroanstalt icke må åtnjutas utöver vad i avlöningsreglementet
förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen
må utgå, torde bland annat avse att förhindra, att lärare uppbär
kommunalt tillägg utöver sin av statsmedel utgående lön. Departementschefen
har förklarat sig i princip dela den uppfattningen, att sådana tilllägg
icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jämväl utskottet
ansluter sig till denna mening.

Vid behandlingen av denna fråga har utskottet haft att taga ställning
till en i motionen II: 492 gjord hemställan, att riksdagen vid beslut örn ny
lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder
icke möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som
Malmö stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska
läroverk såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av
vederbörande statliga myndighet utfärdad instruktion. Utskottet har inhämtat,
att den fackliga ledningen av olika industrigrupper vid tekniska läroverket
i Malmö ansetts kräva särskilda biträden åt rektor, att de fackavdelningar,
varom här är fråga, äro maskinfackskolan, byggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan, att de tre lektorer, som utses att biträda rektor

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

vid ledningen och övervakandet av undervisningen i dessa fackskolor, förordnas
av skolöverstyrelsen för en tid av fem år åt gången samt att det
endast är vid tekniska läroverket i Malmö, som biträden av detta slag av
skolöverstyrelsen förordnats. Jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier är vid ett läroverk sådant som det nu
ifrågavarande lektor, som därtill förordnas, skyldig att mot lämplig minskning
i sin undervisningsskyldighet lämna rektor sådant biträde som här
avses. Av motionen framgår, att Malmö stad åtagit sig att till envar av
de tre lektorerna utbetala ett årligt hyresbidrag av 1,000 kronor. Här föreligger
således den situationen, att en kommun åtagit sig att honorera ett i
statens tjänst utfört arbete, som åligger vederbörande lärare såsom tjänsteplikt.
Detta är, såsom motionären också framhåller, något helt annat än
de kommunala hyresbidrag, som i städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping
och Lidingö utgå till vissa lärare; dessa bidrag utgöra icke ersättning
för viss arbetsprestation. När utskottet anslutit sig till departementschefens
uppfattning i fråga örn de kommunala lönetilläggens bortfallande efter löneregleringens
genomförande, har utskottet för sin del däri inlagt den mening,
att ett sådant kommunalt lönetillägg till en statstjänsteman, som här avses,
icke i fortsättningen skulle få utgå. Utskottet kan därför icke tillstyrka
motionärens yrkande, att riksdagen skulle generellt uttala, att hinder icke
möter för utbetalande av dessa tillägg.

Emellertid anser sig utskottet icke kunna bedöma, huruvida det för framtiden
föreligger behov av särskild löneförmån åt nu ifrågavarande lektorer
utöver den stadgeenligt föreliggande möjligheten att minska undervisningsskyldigheten.
Utskottet vill därför — med hänsyn jämväl till den omständigheten,
att frågan örn de nu ifrågavarande kommunala lönetilläggen icke
synes hava varit föremål för behandling av de kommittéer och myndigheter,
som tagit befattning med löneregleringsfrågan — föreslå, att utredning
verkställes på denna punkt. Skulle utredningen visa, att behov av särskild löneförmån
föreligger, kunde man tänka sig, att staten övertoge kostnaden härför.
Ett naturligt sammanhang för ett stadgande härom vore i så fall 28 § avlöningsreglementet,
vilken handlar om särskilda arvoden och ersättningar. Utskottet,
som förutsätter att utredningens resultat kan föreläggas 1938 års riksdag,
vill i avbidan härpå tillstyrka, att de nu ifrågavarande lektorerna äga rätt att,
utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet föreskrives, under tiden den
1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det nu till envar av dem
av Malmö stads medel utgående årliga hyresbidraget å 1,000 kronor.

Beträffande övriga, här icke särskilt omnämnda paragrafer i avlöningsreglementet
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vad slutligen angår den vid reglementet fogade tjänst ejor teckning en, har
utskottet, såsom närmare framgår av vad ovan under 1 § yttrats, föreslagit
upptagande under rubriken De tekniska läroverken av en anmärkning,
avseende andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottets förslag till avlöningsreglemente jämte tjänsteförteckning, vilket
jämväl angiver utskottets i annat sammanhang omförmälda förslag i fråga
om lönegradsplaceringen av de olika lärarkategorierna, finnes fogat vid
detta utlåtande.

B. Kungörelse nied avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare.

Lärarlönekommittén ansåg beträffande icke-ordinarie lärare, att sådana
lärares avlöningsbelopp i det stora flertalet fall borde underställas riksdagen,
varför sagda belopp eller grunder för beloppens utgående borde inrymmas i
vederbörande avlöningsreglementen, men att erforderliga tilläm pningsbestämmelser,
såsom grunderna för uppfattning i löneklass m. m., borde av Kungl.
Majit utfärdas i administrativ väg. Bestämmanderätten i fråga örn övriga
icke-ordinarie befattningshavares avlöningsgrunder borde tillkomma Kungl.
Majit eller vederbörande överordnade centralmyndighet.

1928 års lönekommitté framhöll, att grunderna för avlöning till de flesta
kategorier icke-ordinarie lärare dittills bestämts av riksdagen. Beträffande
flertalet icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen i övrigt hade
däremot Kungl. Majit eller vederbörande verkstyrelse fastställt avlöningsvillkoren.
Någon anledning att vid lärarpersonalens inordnande i det gemensamma
lönesystemet bibehålla denna olikhet förefunnes enligt kommitténs
mening icke. Riksdagen syntes fördenskull böra på Kungl. Majit överlåta
att närmare reglera även de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden. Däremot
hade det synts kommittén angeläget, att den stabilitet, som varit utmärkande
för den nuvarande ordningen, erhölle sin motsvarighet även efter
övergången till det nya systemet. Med hänsyn härtill hade för de extra
ordinarie lärarnas vidkommande intagits en tilläggsbestämmelse till avlöningsreglementet
för icke-ordinarie tjänstemän, som bestämt fixerade, till vilka
lönegrader de vore att hänföra. Den icke-ordinarie lärarpersonalen fördelades
av kommittén på tre olika kategorier: extra ordinarie lärare, extra
lärare och timlärare. Av dessa folie den förstnämnda kategorien in under
begreppet extra ordinarie tjänstemän, medan extra lärare och timlärare vore
att i löneteknisk bemärkelse hänföra till gruppen extra tjänstemän.

Läroverkslönesakkunniga hava vid sin behandling av förevarande fråga
utgått ifrån att avlöningsbestämmelser för icke ordinarie lärare vid statens
undervisningsväsen böra fastställas av Kungl. Majit, i likhet med vad som
skett beträffande kungörelsen 1935:397 med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.
I nära anslutning till nämnda kungörelse hava de sakkunniga
utarbetat förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
lärare m. fl. vid statens undervisningsväsen.

Enligt läroverkslönesakkunnigas — liksom enligt 1928 års lönekommittes
—- förslag skulle de icke-ordinarie lärarna indelas i extra ordinarie lärare,
extra lärare och timlärare. Extra ordinarie lärare skulle anställas för full

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 3

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

tjänstgöring tillsvidare med viss uppsägning, extra lärare för full tjänstgöring
under helt läsår eller hel termin samt timlärare för övrig ifrågakommande
tjänstgöring.

Departementschefen har för egen del i förevarande ämne gjort följande uttalande
(sid. 51 i statsrådsprotollet):

Frågan örn en förbättring av den icke-ordinarie lärarpersonalens anställningsförhållanden
har länge stått på dagordningen. Avsikten har därvid
varit att så mycket som möjligt inskränka extralärarsystemet genom att
bereda lärarna ordinarie anställning men även att göra ställningen tryggare
och bättre för innehavarna av sådana lärartjänster, som fortfarande böra
vara placerade å icke-ordinarie stat.

I det förra av dessa hänseenden har nyligen ett stort steg till förbättrade
förhållanden tagits, i det att 1935 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutat
inrättande vid de allmänna läroverken av 294 ordinarie ämneslärarbefattningar,
därav 19 lektors-, 266 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster.
Med vad sålunda beslutats torde — sett ur synpunkten av en tillfredsställande
befordringsgång för lärarkåren — för avsevärd tid framåt det mest
trängande behovet av nya ordinarie tjänster vara tillgodosett.

Emellertid böra förbättrade förhållanden nu åvägabringas även för den
lärarpersonal, som alltjämt måste förefinnas i icke-ordinarie ställning. Generellt
skulle detta kunna ske genom att de icke-ordinarie lärarna vid statens
undervisningsväsen i princip bereddes samma ställning och förmåner som
de icke-ordinarie tjänstemännen inom allmänna civilförvaltningen. Med hänsyn
till undervisningsväsendets speciella förhållanden kan detta emellertid
icke i full utsträckning ske annat än för de lärare, som komma att antagas
till extra ordinarie. Gruppen extra lärare kommer nämligen väsentligen att
innehålla vikarier av olika slag samt eljest lärare, vilka icke kunna beredas
kontinuerlig anställning. För de extra lärarna böra fördenskull gälla de numera
för extra tjänstemän föreskrivna förmånerna av olika slag med det
undantag, att anställning sker för högst ett läsår i sänder och lön utgår
efter läsår i förhållande till den tid anställningen omfattat. Beträffande det
för undervisningsväsendet säregna timlärarsystemet böra fortfarande särskilda
regler gälla.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit, att för icke-ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsen av Kungl. Majit utfärdas en särskild kungörelse,
med avlöningsbestämmelser efter mönster av den för allmänna civilförvaltningens
icke-ordinarie tjänstemän gällande kungörelsen. Förslagets huvudlinjer
äro i det föregående angivna. Till dessa huvudlinjer vill jag uttala
min anslutning.

I bilagor till propositionen framläggas dels de löneplaner, dels de lönegradsplaceringar,
som avsetts skola ifrågakomma för de icke-ordinarie lärarna.

Utskottet. Medan enligt hittills gällande ordning grunderna för den icke-ordinarie
lärarpersonalens avlönande i regel bestämts av riksdagen, innebär Kungl.
Majits föreliggande förslag, att avlöningsbestämmelser för dessa lärare hädanefter
skulle fastställas av Kungl. Majit, i likhet med vad som skett i
fråga om icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom all -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

männa civilförvaltningen. Utskottet finner sig kunna tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag på denna punkt. Riksdagen avhänder sig visserligen genom
den nya ordningen den närmare beslutanderätten i fråga om de icke-ordinarie
lärarnas avlöningsförhållanden — detta i motsats till vad som vid bifall till
utskottets i utlåtande nr 140 framlagda förslag skulle bliva fallet i fråga
örn vid folkskoleväsendet anställda icke-ordinarie lärare — men erhåller i
allt fall tillfälle att även i fortsättningen i samband med beviljande av anslag
till icke-ordinarie lärares avlönande fastställa de villkor, till vilka den
kan finna anledning. Några betänkligheter mot en övergång till den föreslagna
ordningen synas fördenskull icke behöva möta.

Den lönegradsplacering, som Kungl. Majit tänkt sig för extra ordinarie
och extra lärare enligt de för extra ordinarie respektive extra tjänstemän i
allmänhet gällande löneplanerna, ävensom de ifrågasatta grunderna för firm
lärares avlönande framgå av ovannämnda, till statsrådsprotokollet fogade
bilagor. Därest utskottet vid den förestående behandlingen av löneställningen
för de särskilda läroanstalternas personal finner sig böra föreslå, att
riksdagen på någon punkt beräknar anslaget till avlönande av icke ordinarie
lärare med utgångspunkt från en annan lönegradsplacering än den Kungl.
Majit i motsvarande fall ifrågasatt, förutsätter utskottet, att den sålunda av
utskottet tillstyrkta lönegradsplaceringen av Kungl. Majit fastställes.

C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet.

Det för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen föreslagna avlöningsreglementet
är, i likhet med vad som skett i fråga om allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente, avsett att kompletteras genom av Kungl.
Majit i särskild kungörelse fastställda tilläggsbestämmelser. Dessa tilläggsbestämmelser
skulle, i anslutning till bestämmelserna i avlöningsreglementet,
innehålla detaljföreskrifter väsentligen i fråga om följande förhållanden,
nämligen: arvode till vikarie för rektor; särskilda arvoden till vissa rektorer
jämlikt 7 §4 mom. avlöningsreglementet; kallortstillägg; avlöningsförmåner
för sådan lärare, som åtnjuter tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för
att tjänstgöra vid annan läroanstalt; avlöning vid ledighet av annan anledning
än som angives i 15 och 16 §§ avlöningsreglementet; läkarvård, läkemedel
m. m.; tjänstgöringstraktamente samt ersättning för flyttningskostnad.

Förslag till kungörelse med nu omhandlade tilläggsbestämmelser förklarar
sig departementschefen i sinom tid, efter vederbörandes hörande,
ämna anmäla för Kungl. Majit.

Vad sålunda ifrågasatts föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5. Övergångsanordningar.

Härefter övergår departementschefen till att behandla frågan om de övergångsanordningar,
som bliva erforderliga i anledning av den nya löneregleringen.
Departementschefen anför härom följande (sid. 55—59 i statsrådsprotokollet)
:

På sätt eljest tillämpats vid genomförande av lönereglering för befattningshavare
i statens tjänst, erfordras även vid den förestående löneregleringen
för de statsanställda lärarna särskilda övergångsbestämmelser, vilka
böra utfärdas av Kungl. Majit. Dessa bestämmelser böra i huvudsak ansluta
sig till de bestämmelser, som utfärdats vid löneregleringarna för allmänna
civilförvaltningens tjänstemän (jfr kungörelsen 1921: 616). I anslutning
till hittills tillämpade principer bör härvid ordinarie tjänsteman tillförsäkras
att vid övergången icke lida minskning i förut innehavd avlöning,
bortsett från pensionsavdrag. I vissa avseenden erfordras emellertid särbestämmelser
för lärarnas vidkommande, bland annat på grund av de
särskilda förhållanden, som sammanhänga med rektorernas naturaförmåner.
Det torde dock i regel ej vara erforderligt att här närmare ingå på dessa
detaljspörsmål. På ett par punkter bör dock riksdagen taga direkt ställning
till frågor i sammanhang med övergången till det nya reglementet.

Till vissa läroverkslärare utgå för närvarande av vederbörande kommuner
frivilligt beviljade hyresbidrag. Detta är för närvarande fallet beträffande
lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping och
Lidingö. I Norrköping utgår emellertid ej bidrag till lärare, som anställts
efter år 1933. Enligt erhållna uppgifter uppgå för närvarande hyresbidragen
till ordinarie lärare sammanlagt för var och en av nämnda städer till
följande belopp, nämligen: i Stockholm 228,400 kronor, i Göteborg 91,450
kronor, i Norrköping 4,600*) kronor och i Lidingö 8,400 kronor. Beträffande
de icke-ordinarie lärare beviljade hyresbidragen kan någon uppgift örn bidragskostnaden
nu ej lämnas, då dessa bidrag utbetalas först vid vårterminens
slut. I fråga om såväl Stockholm som Göteborg — vilka städer i förevarande
sammanhang äro av väsentlig betydelse -— framgå grunderna för
bidragen huvudsakligen av det följande.

Förekomsten av nämnda kommunala hyresbidrag i Stockholm och Göteborg
har nämligen föranlett, att lärare vid högre lärarinneseminariet samt
folkskoleseminarierna i dessa städer av statsmedel beviljats särskilda ersättningar,
motsvarande de respektive lärarkategorier vid de allmänna läroverken
tillkommande kommunala bidragen. Sålunda utgår till manlig lektor
och manlig adjunkt vid högre lärarinneseminariet i Stockholm hyresbidrag
av 950 respektive 750 kronor. Vid folkskoleseminariet i Stockholm utgå
hyresbidrag med följande belopp: till ordinarie lektor 950 kronor, till ordinarie
lärare i teckning och i gymnastik 650 kronor, till ordinarie lärare i
musik 450 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort under
fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller annan under
skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, 650 kronor och till extra ordinarie
ämneslärare, som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer,
750 kronor. Vid folkskoleseminariet i Göteborg äro hyresbidragen: för ordi *)

Tryckfel i propositionen; bör vara 7,600.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

narie lektor i första lönegraden 700 kronor, i andra graden 850 kronor och
i tredje graden 1,000 kronor, för ordinarie lärare i teckning och i gymnastik
300 kronor, för vikarierande lektor å vakant tjänst 700 kronor och
för annan extra ordinarie ämneslärare 300 kronor.

Jag har redan tidigare — i kapitlet angående de nya avlöningsförfattningarna
— uttalat, att enligt min åsikt kommunala bidrag till de statsanställda
lärarna icke böra medgivas efter införandet av det nya lönesystemet.
Därest sålunda lärare nu uppbär kommunalt hyresbidrag som vederbörande
kommun åtagit sig under sådana förhållanden, att bidraget skulle kunna
av läraren utkrävas även efter det ny lönereglering trätt i kraft, bör såsom
en förutsättning för inträdandet å den nya lönestaten uppställas, att läraren
frånträder varje anspråk på det kommunala bidraget. Med hänsyn till
bland annat förekomsten av dylika förhållanden synes vid övergången till
det nya lönesystemet skälig hänsyn böra tagas till den förmån, som lärarna
i berörda städer nu åtnjuta och som ofta torde hava utgjort en bidragande
anledning till att vederbörande sökt erhålla de av dem innehavda tjänsterna.
Jag anser mig fördenskull böra tillstyrka, att staten påtager sig viss kostnad
för avveckling av ifrågavarande kommunala lönetillägg.

Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping
och Lidingö, som den 1 januari 1938 övergår på den nya lönestaten
och som då kvarstår i den befattning han innehade den 30 juni 1937, bör
sålunda enligt min mening tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg motsvarande
det vid sistnämnda tidpunkt av kommunens medel utgående hyresbidraget.
Nämnda tillägg bör utgå så länge vederbörande bibehåller den
tjänst, som han innehade den 30 juni 1937, eller inom samma kommun
innehar tjänst i den lönegrad han tillhörde samma dag. Vidare synas de
icke ordinarie lärarna i sagda städer böra på det sättet kompenseras för
kommunalt hyresbidrag, att bidragsbeloppet får inräknas i den avlöning
enligt nu gällande bestämmelser, som bagges till grund för beräkningen av
eventuellt erforderlig lönefyllnad vid övergången till de nya avlöningsbestämmelserna.
För att dylik lönefyllnad —■ som reduceras i den mån avlöningen
genom uppfattning i löneklass stiger —- skall medgivas, synes
dock böra krävas, att vederbörande under minst sex terminer i följd uppburit
hyresbidrag inom samma kommun.

De lärare vid högre lärarinneseminariet samt vid folkskoleseminarierna i
Stockholm och Göteborg, som uppbära hyresbidrag av statsmedel, böra givetvis
erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder, som tilllämpas
beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de allmänna
läroverken. Jag vill här erinra, att — sannolikt på grund av rent förbiseende
— de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet hittills icke kommit
i åtnjutande av ersättning motsvarande det hyresbidrag, som utgår till
motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm. Då enligt
min mening detta missförhållande bör rättas, varom jag i annat sammanhang
framlägger förslag, böra ifrågavarande lärarinnor vid övergången på
den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas, som örn de den
30 juni 1937 uppburit hyresersättning.

Såsom jag vid behandlingen av frågan om förhållandet mellan manliga
och kvinnliga lärares avlöning framhållit, medför tillämpandet av likalönsprincipen,
på sätt jag förordat, att i åtskilliga fall relativt stora löneökningar
komma att inträda för kvinnliga lärare. Då jag funnit det ej vara

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sakligt motiverat att sprången i löneutvecklingen ske alltför häftigt, har det
emellertid synts mig lämpligt, att de kvinnliga ordinarie lärarna successivt
inflyttas på den för manliga och kvinnliga lärare gemensamma löneskalan.
Jag har fördenskull meddelat direktiv åt läroverkslönesakkunniga att undersöka
möjligheten av att fastställa en övergångslöneplan för kvinnliga ordinarie
lärare, avsedd att uppmjuka verkningarna av övergången till det nya
lönesystemet.

Den i enlighet härmed utarbetade övergångslöneplanen skulle tillämpas
under två tidsperioder enligt följande grunder.

Under tiden från och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari
1938 till och med den 30 juni 1940 skola kvinnliga lärare uppbära lön
enligt en löneplan, som för varje ifrågakommande lönegrad genomgående
ligger två löneklasser lägre än motsvarande lönegrad i den vanliga löneplanen.
21 lönegraden exempelvis börjar sålunda under sagda tidrymd med

19 löneklassen och slutar med 21 löneklassen. Lärarinna, som vid övergången
till det nya lönesystemet tillträder reglerad tjänst i en viss lönegrad
utan att hava någon tjänstetid att tillgodoräkna för löneklassuppflyttning,
skall åtnjuta lön enligt övergångslöneplanens lägsta löneklass. Örn hon åter
vid övergången till reglerad lön äger tillgodoräkna sig någon tid för löneklassuppflyttning,
tages vid löneklassplaceringen hänsyn härtill, dock med
den begränsningen, att lärarinnan icke må under den nu ifrågavarande tidsperioden
åtnjuta lön i högre löneklass än övergångslöneplanens högsta för
den ifrågavarande lönegraden. En kvinnlig lärare, som inträder på reglerad
tjänst i 21 lönegraden den 1 januari 1938 och som äger att räkna sig tillgodo
två år, åtnjuter sålunda lön enligt 19 löneklassen under år 1938, enligt

20 löneklassen från och med den 1 januari 1939 etc. Äger hon räkna sig
tillgodo 12 år, erhåller hon likväl icke högre löneklassplacering än i 21
löneklasssen, i vilken hon kvarstår till utgången av den nu ifrågavarande
övergångsperioden.

Under tiden från och med den 1 juli 1940 till och med den 30 juni
1943 skola kvinnliga lärare uppbära lön enligt en löneplan, som för varje
ifrågakommande lönegrad genomgående ligger en löneklass lägre än den
vanliga löneplanen. 21 lönegraden börjar sålunda under denna tid med
20 löneklassen och slutar med 22 löneklassen. En lärarinna, som tillträder
ämneslärarinnetjänst i 21 lönegraden den 1 juli 1940 och som äger räkna
sig tillgodo tre år, åtnjuter lön enligt 21 löneklassen under tiden till och
med den 30 juni 1943, enligt 22 löneklassen under nästföljande tre år o. s. v.
Äger hon räkna sig tillgodo 15 år, erhåller hon likväl icke omedelbart högre
löneklassplacering än i 22 löneklassen, i vilken hon kvarstår till och med
den 30 juni 1943. Först därefter kan hon placeras i 23 löneklassen.

Närmare bestämmelser angående ifrågavarande övergångslöneplan och dess
tillämpning torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Lärare, som icke vilja övergå på den nya lönestaten och som därom i
vederbörlig tid och ordning gjort anmälan, komma att få bibehållas vid
den avlöning, som utgår enligt nu gällande stat, ävensom dyrtidstillägg enligt
grunderna för oreglerade verk. Däremot kommer — i likhet med vad
som skett i fråga om tidigare reglerade förvaltningsgrenar — den tillfälliga
löneförbättringen att bortfalla. På enahanda sätt förhåller det sig beträffande
den provisoriska avlöningsförbättringen.

Beträffande en grupp av lärare bör dock — i viss anslutning till vad som
tidigare tillämpats beträffande å äldre övergångsstat kvarstående befattnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

havare — viss avvikelse från nämnda huvudregler äga rum. I fråga om
sådana adjunkter, som i samband med förstatligande av kommunala mellanskolor
överförts till adjunktsbefattning vid realskola utan att äga för sådan
befattning föreskriven kompetens, gälla särskilda avlöningsbestämmelser i
huvudsaklig överensstämmelse med de för mellanskolornas ämneslärare gällande.
Dessa lärare kunna fördenskull i realiteten anses tillhöra övergångsstat,
ehuru de formellt icke uppförts å sådan stat. Det synes fördenskull
befogat, att dem medgives rätt att, därest de så önska, bibehållas vid nu utgående
avlöningsförmåner, tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring
dari inräknade.

Liksom beträffande andra nyreglerade personalgrupper tillämpats böra
även de ordinarie befattningshavare, som nu löneregleras, tillförsäkras s. k.
övergångslön för att vid ingången av januari månad 1938 komma i åtnjutande
av samma lönebelopp, som med tillämpande av förut gällande bestämmelser
skulle hava såsom »lön» i förskott utbetalats vid nämnda tidpunkt.

En av de viktigare frågorna vid övergången till det nya lönesystemet är
den, huruvida de lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö,
som en gång hunnit inträda i rätten att erhålla den i dessa städer utgående
kommunala hyreshjalpen, skola behöva avstå från denna i samband med att
generellt förbud uppställes för lärarna att åtnjuta kommunalt lönetillägg.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle så icke behöva ske. Staten skulle
här träda emellan och påtaga sig viss kostnad för avveckling av de kommunala
hyresbidragen i nämnda städer. Utskottet anser sig kunna i princip
ansluta sig till förslaget att staten åtager sig viss kostnad för berörda
ändamål, vilket måste anses vara med billigheten överensstämmande.

Vad därefter angår frågan om omfattningen av de kostnader, staten enligt
det ovan sagda skulle ikläda sig, innebär Kungl. Majda förslag, att ordinarie
lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor ävensom ordinarie tecknings-,
musik- och gymnastiklärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Lidingö, vilka den 1 januari 1938 övergå på den nya
lönestaten och som då kvarstå i den befattning de innehade den 30 juni
1937, skulle tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg, motsvarande det vid
sistnämnda tidpunkt till dessa lärare av kommunens medel utgående hyresbidraget.
I de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har yrkats,
att lektorer, adjunkter och Övningslärare i ovannämnda städer skulle såsom
personligt lönetillägg få behålla nu utgående hyresbidrag, dock minskat med
skillnaden mellan lönebeloppen i de av Kungl. Maj:t och de av motionärerna
för de ifrågavarande lärarna föreslagna lönegraderna; de senare ligga
en grad över de förra.

Enligt Kungl. Majlis förslag skulle, såsom utskottet redan erinrat, staten
ikläda sig hela kostnaden för de nu ifrågavarande personliga lönetilläggen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för folk- och småskollärare
däremot skulle, i det fall att lärare med hänsyn till de kommunala tilläggens
bortfallande lider minskning i lön, statsbidrag till sådan lärares lön

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

utgå allenast under villkor, att skoldistriktet ikläder sig att hålla läraren
skadeslös för minskningen. Kungl. Maj:ts förslag går således, vad beträffar
beredande av kompensation för de kommunala tilläggens bortfallande, längre
i fråga örn de statliga lärarkårerna än i fråga om de kommunala. I sistnämnda
fallet skall i princip endast tillses, att den nya lönen icke understiger
vad läraren enligt nu gällande lönesystem äger uppbära inklusive
kommunalt lönetillägg.

Utskottet har, för ernående av likställdhet i förevarande avseende mellan
de statsanställda och de kommunalt anställda lärarna, funnit sig böra tillstyrka
sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, att grundtanken
i den sålunda för folk- och småskollärare ifrågasatta anordningen
tillämpas även beträffande sådana statsanställda lärare i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Lidingö, vilka för närvarande åtnjuta kommunal hyreshjälp.
Aven i ett annat hänseende vill utskottet ifrågasätta ändring i
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Enligt sistnämnda förslag skulle
lärare för att den 1 januari 1938 bliva delaktig av lönetillägg kvarstå i
den befattning, han innehade den 30 juni 1937. En lärare, som jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut någon gång under loppet av första halvåret 1937 utnämnes
att från och med den 1 juli 1937 innehava tjänst i någon av de
nu ifrågavarande städerna, skulle således icke bliva delaktig av den föreslagna
förmånen. Med hänsyn till att åtskilliga utnämningar pläga träda i
kraft den 1 juli, anser utskottet det befogat, att lärare medgives nu ifrågavarande
lönetillägg, därest han den 1 januari 1938 kvarstår i den befattning
han innehade den 1 juli 1937.

Utskottet tillstyrker alltså, att ordinarie lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor
ävensom ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek
och idrott vid de allmänna läroverken i nämnda städer, vilka den 1 januari
1938 övergå på den nya lönestaten och då kvarstå i de befattningar, de innehade
den 1 juli 1937, av statsmedel tilldelas personliga lönetillägg till sådant
belopp, att den efter löneregleringens ikraftträdande utgående lönen, för år
räknat, icke understiger den avlöning ökad med till dem utgående kommunal
hyreshjälp, för år räknat, som skulle hava utgått, därest löneregleringen
icke genomförts. Nämnda lönetillägg bör utgå, så länge vederbörande lärare
bibehåller den tjänst han innehade den 1 juli 1937 eller inom samma kommun
innehar tjänst av samma slag som den han innehade samma dag.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det i de ovannämnda
motionerna I: 308 och II: 552 framförda yrkandet icke böra till någon åtgärd
föranleda.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att de ickeordinarie
lärarna i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö kompenseras
för kommunalt hyresbidrags bortfallande på sätt departementschefen
i statsrådsprotokollet närmare angivit. Vidare tillstyrker utskottet, att de
lärare vid högre lärarinneseminariet och vid folkskoleseminarierna i Stock -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

holm och Göteborg, som för närvarande uppbära hyresbidrag av statsmedel,
erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder som komma
att tillämpas beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de
allmänna läroverken. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag böra härvid
de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet, vilka hittills icke kommit
i åtnjutande av ersättning av statsmedel motsvarande det hyresbidrag,
som utgår till motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm,
vid övergången på den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas,
som om de den 1 juli 1937 uppburit hyresersättning.

Kungl. Maj:ts förslag till övergångsanordningar för lärare i Stockholm,
Göteborg, Norrköping och Lidingö avser allenast ämnes- och Övningslärare,
d. v. s. den personal, åt vilken kommunerna åtagit sig att utbetala hyreshjälp.
För rektorerna åter har någon motsvarande övergångsanordning
icke ifrågasatts, detta enär rektors för närvarande utgående hyresersättning
är en del av hans författningsenligt utgående avlöning, vilken del avsetts
skola bortfalla vid övergången till bruttolönesystem. Emellertid medför
detta enligt ett antal motionärers förmenande, att den faktiska löneställningen
för rektorerna i de nämnda städerna kommer att försämras i förhållande
till de på samma orter anställda ämneslärarnas. Med anledning härav
föreslås i de båda likalydande motionerna I: 245 och II: 494, att riksdagen
måtte bevilja de rektorer vid de allmänna läroverken i nämnda fyra städer,
som den 1 januari 1938 övergå på den nya lönestaten och som då kvarstå
i den rektorsbefattning de innehade den 30 juni 1937, särskilda personliga
lönetillägg motsvarande de vid sistnämnda tidpunkt av kommunens medel
utgående hyresbidragen till de ordinarie lärarna på så sätt, att en rektor
vid ett högre läroverk erhåller samma tillägg, som under motsvarande förhållanden
tillkommer en lektor i högsta lönegraden, och en rektor vid en
realskola samma tillägg, som under motsvarande förhållanden tillkommer
en adjunkt i högsta lönegraden. Vidare yrkas i de båda likalydande motionerna
I: 308 och II: 552, att rektorerna vid de allmänna läroverken i
nämnda städer måtte, utöver de av motionärerna föreslagna tilläggsbeloppen
av 1,800 kronor i avlöningsgrupp I, 1,200 kronor i avlöningsgrupp II och
600 kronor i avlöningsgrupp III, såsom personligt lönetillägg av statsmedel
tillerkännas belopp, motsvarande nu utgående hyresersättning minskad med
förutnämnda 600, 1,200 eller 1,800 kronor alltefter vederbörande rektors
avlöningsgrupp.

Utskottet vill erinra, dels att utskottet tidigare tillstyrkt den ändring i Kungl.
Maj:ts förslag, att lärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Lidingö skola erhålla personliga lönetillägg allenast
med belopp som erfordras för att förhindra löneminskning i förhållande
till nu utgående avlöning jämte kommunal hyreshjälp, dels att lärare vid
högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna i Stockholm och Göte -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

borg avses skola kompenseras efter samma grunder som komma att gälla för
läroverkslärare. Ett bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt medför att den
av motionärerna påtalade försämringen i relationen mellan rektors och ämneslärares
lön avsevärt mildras. På denna grund bar utskottet funnit sig
böra avstyrka bifall till de gjorda yrkandena.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga örn de för löneregleringens
genomförande erforderliga övergångsanordningarna har icke givit utskottet
anledning till erinran.

6. De allmänna läroverken.

Efter behandlingen av de ovan under kap. 1—5 angivna allmänna spörsmålen
i samband med löneregleringens genomförande övergår departementschefen
till en framställning av förhållandena vid de olika slagen av läroanstalter
och gör därvid början med de allmänna läroverken.

Följande ordinarie lärartjänster finnas under budgetåret 1936/1937 vid
dessa läroverk:

			B e f	att	ning	såsom
Art av läroverk						lärare i
rektor	lektor	adjunkt	första lara- rinna	ämnes- lära- rinna	teck- ning	musik	gym-nastik med lek och idrott	slöjd för flickor
Högre allmänna läroverk	54	389	849	2	98	53	52	53	9
Realskolor.........	83	—■	396	4	152	49	31	35	9
Summa	137	389	1,245	6	250	102	83	88	18

Rektorer.

I fråga om gällande bestämmelser angående rektorernas avlöning får utskottet
hänvisa till sid. 60 i statsrådsprotokollet. Erinras bör här, att utöver
de av statsverket utgående avlöningsförmånerna åtnjuter rektor vid allmänt
läroverk av vederbörande kommun fri bostad eller ersättning därför.

Rektorernas bostadsförmåner. Innan departementschefen framlägger
förslag rörande rektorernas avlöningsställning, upptager han till behandling
spörsmålet om den till rektorerna vid de allmänna läroverken utgående
bostadsförmånen.

Härvid framhåller departementschefen, att vid bestämmandet enligt nu
gällande lönesystem av avlöningarna för vissa grupper av lärare vid skilda
undervisningsanstalter naturaförmånerna hava varit av väsentlig betydelse.
I de fall, då kostnaderna för det statliga undervisningsväsendet fördelats
mellan staten och vederbörande kommun, har det fallit på kommunernas
lott att svara ej endast för undervisningslokaler utan även för tillhandahål -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

landet av bostad eller ersättning därför åt vederbörande rektor. Detta gäller
framförallt de allmänna läroverken. I andra fall har staten åtagit sig en
motsvarande förpliktelse.

Det nya lönesystemet innebär i förevarande avseende principiellt, att
den kontanta lönen tillmätts så, att av densamma ersättning kan uttagas
för anvisad tjänstebostad. Enligt de för allmänna civilförvaltningen
gällande bestämmelserna skall ersättning för anvisad tjänstebostad bestämmas
med hänsyn till det hyrespris, som å orten i allmänhet gäller för liknande
lägenhet. Kan överenskommelse mellan vederbörande myndighet och
tjänstemannen icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd,
över vars beslut klagan ej må föras. I utlåtande den 29 september 1927
(statens off. utr. 1927: 30) har bostadsnämnden avgivit förslag till riktlinjer
för bestämmandet av ersättning för tjänstebostad, vilka riktlinjer i allmänhet
följas av nämnden.

Lärarlönekommittén bibehöll naturaförmåner utöver enligt kommunikationsverkens
lönesystem utgående lön, medan 1928 års lönekommitté fann
naturaförmånernas inordnande i lönen vara nödvändigt.

Jämväl läroverkslönesakkunniga hava tillstyrkt, att för de allmänna läroverkens
rektorer — liksom för andra lärare, beträffande vilka lönereglering
nu är avsedd att genomföras — systemet med bostad in natura eller ersättning
därför avskaffas.

De sakkunniga hava angivit följande allmänna riktlinjer för behandlingen
av frågan örn uppbörden och redovisningen av de hyresersättningar, som
enligt det nya lönesystemet skola erläggas av kommuner, respektive befattningshavare.

När rektor bebor av kommun upplåten bostad, bör ban, efter verkställd
värdering av bostaden*, erlägga hyra härför till statsverket. Därest rektorsbostad
icke finnes utan kommun skall lämna ersättning härför, skall denna
— likaledes efter verkställd uppskattning av hyresvärdet för en bostad av
ifrågavarande beskaffenhet — inlevereras till statsverket. Med hänsyn till
att det här är fråga om kommunernas bidrag till avlöning av vissa lärarkategorier,
har synts lämpligast att ersättningsmedlen redovisas såsom uppbördsmedel
på avlöningsanslaget till de allmänna läroverken. Då bostad
tillhandahålles befattningshavare i statsverket tillhörig byggnad, böra framdeles
de i vederbörlig ordning fastställda hyresbeloppen ingå till statens allmänna
fastighetsfond.

För egen del anför departementschefen i fråga om rektorernas vid de allmänna
läroverken bostadsförmåner följande (sid. 62 och 63 i statsrådsprotokollet): Ett

genomförande av det allmänna lönesystemet för befattningshavarna
vid det statliga undervisningsväsendet förutsätter jämväl enligt min mening
full anslutning till bruttolönesystemet, d. v. s. inläggande av hittills utgående
naturaförmåner, respektive ersättning därför, i den kontanta lönen. Ett av
huvudskälen för löneregleringens anpassning efter det allmänna lönesystemet
— att för de under systemet inordnade befattningshavarna bereda
efter enahanda grunder beräknade avlöningsförmåner — skulle annars icke
kunna nås.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Av nu anförda skäl ansluter jag mig följaktligen till den ståndpunkt,
som förordats av 1928 års lönekommitté, på sätt densamma utformats av
läroverkslönesakkunniga.

I fråga örn övergången till det nya systemet har en förberedande undersökning
givit vid handen, att för vissa läroverk förefintliga donationsbestämmelser
liksom vid åtagande av nu gällande förpliktelser gjorda förbehåll
kunna påfordra vidtagande av särskilda åtgärder, vilka emellertid torde
böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Beträffande fastställande av hyresbelopp för av stat eller kommun upplåten
bostad anser jag mig böra framhålla, att vid värdering av rektorsbostäderna
bör beaktas, att i de fall, då bostäderna äro större än vad enligt nutidens
fordringar kan anses motiverat, hyrorna bestämmas med hänsyn härtill.

Under ärendets tidigare handläggning har framförts förslag om att för
rektorerna vid de allmänna läroverken en boställsordning skulle fastställas.
Då utfärdandet av en boställsordning ankommer på Kungl. Maj:t efter
vederbörandes hörande, torde denna fråga framdeles få upptagas till
prövning.

Rektorernas avlöningsställning. Den löneställning, som bör tillkomma
rektorerna, är, framhåller departementschefen, givetvis i väsentlig
grad beroende av, örn å dem skall tillämpas netto- eller bruttolönesystem.

Lärarlönekommittén ansåg, att rektors avlöning borde hava karaktär av
chefslön, utan ålderstillägg. Med hänsyn till rektorerna tillkommande fri
bostad eller ersättning därför föreslog lärarlönekommittén dock icke rektorernas
inordnande i en särskild löneplan för tjänstemän i chefs- eller
därmed jämförlig ställning utan i samma löneplan som för övrig lärarpersonal.

För inplacering i lönegrader föreslog lärarlönekommittén en indelning av
rektorerna i olika avlöningsklasser, i huvudsak efter läroverkens lärjungeantal.
Vad de högre allmänna läroverken beträffa», inplacerades de olika
gruppernas rektorer vid mindre läroverk i 28 lönegraden 31 löneklassen,
vid medelstora läroverk i 29 lönegraden 32 löneklassen och vid större läroverk
i 30 lönegraden 33 löneklassen. I fråga om rektorerna vid real- och
samskolor föreslogs en placering i 27 lönegraden 30 löneklasseu vid större
läroverk, respektive 26 lönegraden 29 löneklassen vid mindre.

Skolöverstyrelsen förordade i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag
en bestämd lönegrad för alla rektorer vid högre allmänna läroverk,
respektive realskolor, men med särskilda arvodesbelopp å 480, 960 eller
1,440 kronor, att utgå utöver lönen, varvid de högre läroverken skulle indelas
i tre och realskolorna i två grupper.

1928 års lönekommitté, vars förslag upptog en utbyggd löneplan, förordade
tre avlöningsgrupper för rektorer såväl vid realskolor som vid högre
läroverk. Beträffande de sistnämnda föreslogos för manlig rektor lönegraderna
34, 33 och 32, varvid lönen skulle utgå enligt högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad. Beträffande realskolorna föreslogos för manlig
rektor lönegraderna 30, 29 och 28, även här med lön enligt högsta
förekommande löneklass.

Skolöverstyrelsen anslöt sig i yttrande över sistberörda kommittébetänkande
till förslaget om tre grupper för både högre läroverk och realskolor.

Läroverkslönesakkunniga hava erhållit direktiv att framlägga förslag till
lönesystem för rektorerna i anslutning närmast till skolöverstyrelsens ytt -

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 45

rande över lärarlönekommitténs förslag, dock med lika löneförmåner för
män och kvinnor.

Det av läroverkslönesakkunniga för rektorerna vid de allmänna läroverken
utarbetade avlöningssystemet innebär i huvudsak, att rektorsbefattningarna
principiellt hänföras till kategorien förordnandetjänster. Till utgångspunkt
för lönesättningen har tagits högsta löneklassen inom 30 lönegraden för
högre läroverk samt 27 lönegraden för realskolor. De sålunda erhållna
avlöningsbeloppen hava utökats med vissa tillägg efter läroverkens storlek.
Ifrågavarande tilläggsbelopp uppgå för såväl högre allmänna läroverk som
realskolor till respektive 480, 960 och 1,440 kronor. Dessa lönetillägg äro
direkt inlagda i lönen.

Samma system har tillämpats beträffande rektorerna vid övriga kategorier
av läroanstalter. För vissa av dessa har dock icke föreslagits tillägg utöver
högsta löneklassen.

Ehuru lönerna för rektorerna i princip anslutits till de för förordnandetjänster
gällande avlöningsgrunderna, har dock dyrortsgradering bibehållits
för rektorslönerna. Likaså hava beträffande åtnjutandet av speciella avlöningsförmåner
rektorerna likställts med lärare, utnämnda medelst fullmakt,
även beträffande provisoriskt dyrortstillägg.

I anslutning till vad sålunda angivits hava de sakkunniga i förslaget till
avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen (6 §

I mom.) inlagt en särskild löneplan för samtliga innehavare av rektorsbefattning
vid de statliga läroanstalterna.

Den högre löneställning, som vissa rektorer enligt nu berörda förslag
komma att intaga i förhållande till befattningshavare i 30 respektive 27
lönegraden, föranleder, att i kungörelsen med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen särskilda
bestämmelser måste meddelas beträffande storleken av de löneavdrag,
rektorerna böra vidkännas under olika slag av tjänstledighet. I detta hänseende
finnes en motsvarighet i gällande särbestämmelser angående tjänstledighetsavdrag
för landssekreterare och landskamrerare, vilka utöver lön
enligt lönegraden B 30 åtnjuta viss avlöningsförstärkning.

Beträffande själva uppdelningen av de allmänna läroverken föreslog
lärarlönekommittén, att antalet lärjungar skulle utgöra huvudgrund för indelningen.
1928 års lönekommitté åter ansåg grunderna för gruppindelningen
böra utgöras av läroverkens storlek med hänsyn till antalet klassavdelningar
efter skolorganisationens fullständiga genomförande. Läroverkslönesakkunniga
hava utgått från en kombination av båda de nyssnämnda
beräkningsgrunderna.

De hava förordat ett system med poängberäkning, vars grunder äro följande.
Varje fullt 50-tal lärjungar räknas som 1 poäng. Varje klassavdelning
å realskolan samt lyceets tre lägre kretsar räknas som 1 poäng. Varje
klassavdelning å gymnasiet samt lyceets tre högre kretsar räknas som 1 V2
poäng. Poängen summeras och gränserna dragas på följande sätt:

högre allmänna läroverk: grupp I fr. 0. m. 45,5 poäng och uppåt, grupp

II fr. o. m. 30,5 t. o. m. 45 poäng och grupp III högst 30 poäng;

realskolor: grupp I fr. o. m. 26 poäng och uppåt, grupp II fr. o. m. 12

t. o. m. 25 poäng och grupp III högst 11 poäng.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Vad angår den tidrymd, rektorsförordnande bör omfatta, hava läroverkslönesakkunniga
förordat, att sexårsperioder såsom allmän regel tillämpas,
dock att den första perioden efter löneregleringens genomförande bör avse
tiden 1 januari 1938—30 juni 1943. Detta skulle gälla för alla läroanstalter,
som löneregleras från och med förstnämnda dag.

Om en rektorsbefattning blir ledig under loppet av löpande sexårsperiod,
bör vid tillämpande av detta system den nye innehavaren av befattningen
till en början erhålla förordnande allenast för den tid, som kan återstå till
utgången av den löpande perioden, och först därefter erhålla förordnande
på sex år. Den 1 juli 1943 skulle alltså nya rektorsförordnanden träda i
kraft över hela linjen. Denna anordning har befunnits önskvärd bland annat
ur den synpunkten, att för flertalet läroanstalter rektorsbefattningarna avses
skola indelas i avlöningsgrupper, varvid fördelningen av befattningarna på
de olika grupperna skall bestämmas av Kungl. Majit. Vart sjätte år bör
fördenskull frågan örn den grupp, till vilken en viss rektorsbefattning skall
i avlöningshänseende hänföras, normalt komma under omprövning. Erforderliga
föreskrifter i förevarande hänseenden avses skola lämnas i vederbörande
stadga. I detta sammanhang erinras, att den nuvarande anordningen
med femårsperioder för t. ex. de allmänna läroverkens rektorsförordnanden
uppkommit genom praxis och icke är föreskriven i läroverksstadgan.

Skulle under en löpande sexårsperiod ett läroverk undergå sådan organisatorisk
förändring, som mera väsentligt inverkar på dess poängställning, bör ändring
i grupperingen kunna vidtagas, i fall av behov efter beslut av riksdagen.

Av läroverkslönesakkunniga hava två ledamöter framställt önskemål om
högre lönetillägg och förbättrad pensionsställning för rektorerna.

Läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling har framhållit, att
rektorernas löneförmåner icke syntes bli rätt avvägda, därest icke den högsta
rektorsgruppen tillerkändes ett tilläggsarvode av 1,920 kronor.

I fråga om rektorernas avlöningsställning har departementschefen, som ansluter
sig till läroverkslönesakkunnigas förslag, för egen del anfört bland
annat följande (sid. 68 och 69 i statsrådsprotokollet):

Grunderna för gruppindelningen böra godkännas av riksdagen, som likaledes
bör fastställa antalet rektorsbefattningar inom varje grupp. Själva
fördelningen av läroverken på avlöningsgrupperna bör däremot fastställas
av Kungl. Majit.

Då läroverkslönesakkunniga såsom utgångspunkt för löneställningen för
rektorerna vid de högre allmänna läroverken valt 30 lönegradens högsta
löneklass, vilket av skolöverstyrelsen förordats i yttrande över lärarkommitténs
betänkande, bör härav följa, att rektorerna vid de högre allmänna
läroverken erhålla samma pensionsställning som undervisningsråd. Härigenom
skulle underlättas en i och för sig önskvärd övergång från dylika rektorsbefattningar
till undervisningsrådsbefattningar eller omvänt. Rektorerna
skulle väl icke erhålla fullt samma gynnsamma ställning i pensionshänseende,
som följde av 1928 års lönekommittés förslag, enligt vilket rektorsbefattningarna
vid de högre allmänna läroverken inplacerades i högre lönegrader
än den 30. Då rektorerna hänförts till så kallade förordnandetjänster
enligt nu gällande lönesystem, bliva de emellertid icke genom de sakkunnigas
förslag försatta i sämre pensionsställning än andra chefs- och därmed

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

jämförliga tjänstemän, vilka tillsättas medelst förordnande. Dylika befattningshavare
med avlöning ända upp till 16,000 kronor komma nämligen ej
i åtnjutande av högre pension än som gäller för befattningshavare i 30
lönegraden. Erinras må ock, att landssekreterare och landskamrerare, vilka
utöver lön enligt 30 lönegraden uppbära avlöningsförstärkningar till ej obetydliga
belopp, erhålla pension enligt nämnda lönegrad. Skulle emellertid,
på sätt 1928 års lönekommitté föreslog, nu gällande löneplan utvidgas och
förordnandetjänster inordnas i lönegrad enligt en sådan löneplan, får givetvis
jämväl rektorernas ställning i löne- och pensionshänseende tagas under
förnyad omprövning.

Slutligen vill jag uttala min anslutning till läroverkslönesakkunnigas uppfattning,
att en förutsättning för att det nya avlöningssystemet i fråga om
rektorsbefattningarna skall kunna fungera tillfredsställande är, att rektorerna
erhålla sina förordnanden för sammanfallande perioder. Jag biträder även
de sakkunnigas förslag örn en normal förordnandetid av sex år. Vid ombyte
av rektor under löpande sexårsperiod bör förordnande endast meddelas
för den återstående tiden av perioden, varigenom gruppindelningen i sin
helhet kan på en gång ställas under omprövning.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skola rektorsbefattningarna vid
de allmänna läroverken indelas i avlöningsgrupper med hänsyn till omfattningen
av arbetsbördan för rektor; både de högre allmänna läroverken och
realskolorna skulle härvid indelas i tre grupper. Gruppsystemet, som utgår
från en bestämd lönegrad för alla rektorer vid läroverk av samma slag,
skulle ansluta sig till gällande löneplan för ordinarie tjänstemän, och i de
fall, då avlöningen för rektor skulle komma att överstiga den enligt högsta
löneklassen av nämnda löneplan (den 33:e) förekommande, skulle nämnda
system utgöra en direkt påbyggnad på löneplanen med samma intervall
mellan två närliggande lönebelopp, som förekommer i löneklasserna närmast
under den 33:e, eller 480 kronor. Utskottet, som finner den sålunda föreslagna
anordningen ändamålsenlig och med hänsyn till gällande löneplan
naturlig, tillstyrker Kungl. Majda förslag i fråga örn lönebeloppens storlek
och avstyrker förty det i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552
framförda yrkandet, att tilläggsbeloppet vid gruppindelningen borde sättas
till 600 i stället för 480 kronor. I de båda likalydande motionerna I: 304
och II: 554 har yrkats, att rektorerna vid de största läroverken, varmed enligt
vad av motiveringen framgår torde avses läroverk med mer än 900 lärjungar,
skulle placeras i en särskild grupp, varigenom således fyra avlöningsgrupper
skulle erhållas. Utskottet, som behjärtar vad motionärerna till stöd
för detta yrkande anfört, anser sig dock icke kunna ifrågasätta ett utbyggande
av löneplanen i förevarande avseende utöver vad Kungl. Majit föreslagit
och kan alltså icke biträda det nämnda yrkandet.

I sistberörda motioner har jämväl yrkats, av rektorerna vid de högre
allmänna läroverken skulle utöver lektorslön tillerkännas samma merlön,
som utöver adjunktslön tillerkännes realskolornas rektorer i merlön. Detta
skulle, vid en placering av lektorer i 27 och adjunkter i 23 lönegraden,

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

enligt utskottets mening kunna realiseras antingen så, att de högre läroverkens
rektorer placerades i en löneställning, utgående från en 31:a lönegrad,
eller så, att realskolornas rektorer placerades i en löneställning, utgående
från 26 lönegraden. Det förra alternativet kan utskottet icke tillstyrka
av den anledningen, att de högre läroverkens rektorer, därest de skulle anses
tillhöra en 31:a lönegrad, skulle erhålla högre pension än undervisningsråd,
vilket icke kan anses lämpligt. Det senare alternativet, sänkning av realskolerektors
lön till utgångspunkt från 26 lönegraden, kunde, med hänsyn
till att åtskilliga realskolerektorer måste anses hava kommit i ett väl förmånligt
löneläge genom det föreliggande förslaget, hava visst fog för sig.
Emellertid anser sig utskottet icke böra vidtaga en dylik, till sina konsekvenser
tämligen genomgripande ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Med nu
gällande lönesystem för allmänna civilförvaltningen är det ju icke heller
något ovanligt, att en befordran mellan befattningar inom löneplanens högsta
grader medför mindre merlön än en befordran mellan befattningar, som
ligga längre ner på löneskalan. Utskottet får därför avstyrka det nu omhandlade
yrkandet.

I fråga om grunderna för de skilda rektorsbefattningarnas inplacering i
olika avlöningsgrupper innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en poängberäkning
tillämpas, uppgjord med hänsyn till lärjungeantalet samt klassavdelningarnas
antal och fördelning på realskola och gymnasium. I detta hänseende
yrkas i de övanberörda likalydande motionerna I: 304 och II: 554
samt I: 308 och II: 552 vissa jämkningar. Utskottet anser sig emellertid
för närvarande icke böra frfngå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.
Skulle erfarenheten visa, att de nu föreslagna grunderna för poängberäkningen
behöva i något avseende justeras, lärer så framdeles utan svårighet
kunna ske.

Vad departementschefen i övriga, här icke särskilt omhandlade avseenden
anfört, har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
således till alla delar Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för rektorerna
vid de allmänna läroverken.

Lektorer.

I fråga örn gällande bestämmelser beträffande lektorernas avlöningsförmåner
får utskottet hänvisa till sid. 71 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén föreslog 27 lönegraden för manlig lektor, vilket förslag
tillstyrktes av skolöverstyrelsen. Jämväl 1928 års lönekommitté anslöt
sig till lärarlönekommitténs förslag. Flertalet hörda myndigheter, däribland
skolöverstyrelsen, hava tillstyrkt 1928 års lönekommittés förslag, ehuruväl
förslag framkommit om lektorernas placering å ena sidan i 26, å andra
sidan i 28 lönegraden. Läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling
samt lektorernas förening hava påyrkat lektorernas placering i 28 löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

graden. Skolöverstyrelsen har i ett yttrande i anledning av sistberörda
yrkande framhållit, att de skäl, som redan 1930 talade för placering av
lektorerna högre än i 27 lönegraden, vunnit ökad styrka.

I fråga örn lönegradsplaceringen av lektorerna hava läroverkslönesakkunnigas
ordförande samt en ledamot tillstyrkt 27 lönegraden, medan två ledamöter
påyrkat en placering i 28 lönegraden.

Departementschefen har för egen del anfört följande i förevarande fråga
(sid. 72 och 73 i statsrådsprotokollet):

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har, åtminstone tidigare, en
stor enighet rått om lämpligheten av att placera läroverkslektorerna i 27 lönegraden.
På senare tid hava emellertid framställts yrkanden örn en placering
av lektorerna i 28 lönegraden.

Av dem, som yrkat på en lägre lönegrad för lektorerna än den 27, har
främst pekats på de konsekvenser, som vid en placering av lektorerna i
nämnda lönegrad skulle kunna uppkomma för lönegradsplaceringen av vissa
förutvarande så kallade andragradstjänstemän, vilka nu äro hänförda till 26
lönegraden. Såvitt jag kan se, bör emellertid en inplacering i_27 lönegraden
icke i och för sig kunna tagas till intäkt för uppflyttning i högre lönegrad
av tjänstemän inom andra förvaltningsgrenar. Den nämnda lönegradsplaceringen
kan nämligen efter min mening anses vara väl avvägd i förhållande
till den faktiska löneställningen för närmast jämförliga, redan lönereglerade
befattningar. Att på sätt i vissa avgivna yttranden påyrkats, hänföra
lektorstjänsterna till 28 lönegraden skulle däremot efter min bestämda
uppfattning framkalla ej oberättigade anspråk på lönegradsuppflyttning från
avsevärda grupper förvaltningstjänstemän i ansvarsfylld ställning.

Av anförda skäl finner jag mig fördenskull böra för lektorerna vid de
allmänna läroverken föreslå placering i 27 lönegraden.

I fråga örn lektorernas lönegradsplacering föreligga motionsvis framställda
yrkanden örn placering i 28 lönegraden, dels i de båda likalydande motionerna
I: 308 och II: 552, (fels i de ävenledes likalydande motionerna I: 310
och II: 551. De argument, som framförts till stöd för sagda yrkande,
kunna sammanfattas på följande sätt: den 1918 och 1919 fastställda relationen
mellan lektorerna och de förutvarande andragradstjänstemännen, vilka
nu äro placerade i 26 lönegraden, torde motsvaras ekonomiskt närmast av
ett avstånd av två lönegrader; lektorstjänster äro de enda, för vilka staten
såsom kompetenskrav uppställt filosofisk doktorsgrad; den i läroverksstadgan
föreskrivna uppgiften för lektor att hålla kontakt med vetenskapens framsteg
fordrar anskaffande av nyutkommen vetenskaplig litteratur, vilken fördyrats
i mycket höggrad; en placering i 27 lönegraden ger åtskilliga blivande
lektorer lägre nettolön än som nu utgår för dessa tjänster.

Även om utskottet till en del behjärtar de skäl, som i olika sammanhang
anförts för lektorernas placering i 28 lönegraden, anser sig utskottet dock
icke kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. En placering av
lektorerna i 27 lönegraden måste anses vara väl avvägd, detta icke minst
med tanke på rektorernas avlöningsställning. Utskottet tillstyrker alltså

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 4

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker förty de nyssberörda
motionerna, så vitt nu är i fråga.

Adjunkter.

I fråga om gällande bestämmelser beträffande adjunkternas löneförmåner
hänvisas till sid. 73 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén, som fann, att adjunkternas lönefråga kunde och
borde skärskådas särskilt för sig och oberoende av vad som kunde komma
att i löneavseende tillerkännas lektor, föreslog för manlig adjunkt placering
i en lönegrad sammanfallande med den år 1925 tillkomna 23 lönegraden.
I över detta förslag avgivet yttrande omförmälde skolöverstyrelsen förslag
från de allmänna läroverkens kollegier m. fl. örn adjunkternas placering i
24 lönegraden men förklarade sig för egen del, med hänsyn till placeringen
i nämnda lönegrad av vissa andra tjänstemannagrupper, förhindrad att förorda
adjunkternas placering i 24 lönegraden. Sedan jämväl 1928 års lönekommitté
föreslagit 23 lönegraden för manlig adjunkt, framhöll skolöverstyrelsen
i över lönekommitténs förslag avgivet yttrande, att — då det vid
inplacering av undervisningsväsendets befattningshavare i det allmänna lönesystemet
av tekniska skäl uppenbarligen icke vore möjligt att helt bibehålla
de år 1918 fastställda relationerna — tvekan kunde beträffande adjunkternas
löneplacering onekligen uppstå, huruvida den 23 eller den 24 lönegraden
borde väljas.

Då överstyrelsen i sitt yttrande år 1924 hade ansett sig förhindrad förorda
den 24 lönegraden, hade detta skett icke minst under hänvisning till
det förhållandet, att vissa tjänstemän, som tidigare på goda grunder ställts
före adjunkterna i löneavseende och ansågos alltjämt böra sättas före dessa,
erhållit placering i 24 lönegraden. Genom senare skedd lönereglering hade
emellertid flertalet av ifrågavarande befattningar flyttats upp i 26 lönegraden.
Därmed måste det av överstyrelsen då åberopade hindret för en placering
av adjunkterna i 24 lönegraden anses hava bortfallit och uppflyttningen
av de nyssnämnda tjänstemännen till 26 lönegraden tvärtom utgöra
ett tungt vägande skäl för att adjunkterna nu placerades en lönegrad högre
än kommittén föreslagit.

Överstyrelsen slutade med att föreslå, att de manliga adjunkterna placerades
i 24 lönegraden. Slutligen har läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling
yrkat, att adjunkterna måtte hänföras till 24 lönegraden.

På grund av erhållet uppdrag hava läroverkslönesakkunniga verkställt en
utredning angående uppdelning av läroverksadjunkterna i två kategorier.

Härvid förutsattes att den lägre lönegruppen av adjunkter skulle placeras
i 20 eller 21 lönegraden samt den högre i 23 eller 24 lönegraden. Efter
slutförd utredning hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att
den tilltänkta anordningen skulle vara förenad med så avsevärda tekniska
och praktiska svårigheter, särskilt ur befordringssynpunkt, att de sakkunniga
bestämt avrått en dylik åtgärd.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Sedan de skäl, som läroverkslönesakkunniga anfört för denna sin uppfattning,
tagits under omprövning och i stort sett funnits bärande, hava de sakkunniga
därefter meddelats direktiv att framlägga utredning avseende en enhetlig
placering i lönegrad av de läroverksadjunkter, som äga formell kompetens
för dylik befattning. De sakkunniga hava härvid haft att taga hänsyn
till de konsekvenser, som en inplacering av adjunkterna i de ifrågakommande
lönegraderna kunde medföra i avseende å andra lärare vid de
allmänna läroverken. De sakkunniga hava såtillvida uppnått enighet, att
de i fråga örn lönegradsplaceringen för de läroverksadjunkter, vilka äga
formell kompetens till sådan befattning, ansett endast 23 och 24 lönegraderna
böra komma i fråga. Men medan ordföranden och en ledamot förordat
den lägre av dessa lönegrader, hava två ledamöter uttalat sig för den högre.

Beträffande de konsekvenser, som kunna anses följa av den ena eller den
andra lönegradsplaceringen, har bland de sakkunniga enighet rått därom,
att adjunkt, som överflyttats från kommunal mellanskola i samband med
dennas förstatligande utan att innehava formell kompetens såsom adjunkt,
bör hänföras till 22 lönegraden. Beträffande ämneslärarinnorna hava däremot
meningarna delat sig, i det att de ledamöter, som förordat den lägre
löneställningen för adjunkterna, givit uttryck för den uppfattningen, att en
placering i den högre lönegraden måste föranleda, att ämneslärarinnorna
placeras en lönegrad högre än den de sakkunniga gemensamt funnit vara
i och för sig riktig, medan de båda övriga ledamöterna icke ansett en sådan
konsekvens ofrånkomlig. De skäl, som av de ovannämnda ledamöterna
anförts till stöd för att adjunkterna böra hänföras till 24 lönegraden, framgå
av en till statsrådsprotokollet fogad bilaga.

Departementschefen har i fråga om adjunkternas lönegradsplacering för
egen del anfört följande (sid. 79 och 80 i statsrådsprotokollet):

Läroverksadjunkternas lönegradsplacering har under den tid, frågan örn
lönereglering för befattningshavare vid de statliga undervisningsanstalterna
varit under utredning, varit den, örn vilken meningarna skarpast brutit sig.
I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag emellertid, att diskussionen
nu kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna.

Det synes mig icke vara av omständigheterna påkallat att ingå på och
låta ställningstagandet på ett avgörande sätt påverkas av en jämförelse i
detalj mellan de löner, som vid 1918 års lönereglering bestämdes för adjunkterna,
och de, som då utgingo till de så kallade förstagradstjänstemännen.
Jämförelsen måste av olika skäl bliva haltande, särskilt med hänsyn till de
ortstillägg, som tillkommo förstagradstjänstemän på vissa orter. Uppenbart
är emellertid, att den skillnad i lönehänseende, som år 1918 gjordes mellan
adjunkterna å ena sidan och förstagradstjänstemännen å andra sidan, ej var
så stor, att den kan anses motivera, att adjunkterna vid förevarande lönereglering
jämställas med det avsevärda antal tjänstemän, som nu äro placerade
i 24 lönegraden och som närmast svara mot de förut så kallade andragradstjänstemän,
vilkas löneställning närmast togs till utgångspunkt för
lektorernas lönereglering år 1918. Vid bedömandet av adjunkternas lönegradsplacering
bör ej heller förbises, att aspiranterna på läroverkslärartjänst
såväl enligt samtliga föreliggande utredningar som enligt mitt i det följande

Utskottet.

52 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

framlagda förslag förutsatts skola under en följd av år uppbära avsevärt
högre avlöning än motsvarande icke-ordinarie förvaltningstjänstemän.

En placering av läroverksadjunkterna i 24 lönegraden skulle medföra ej
blott en merkostnad utöver den, som följer av en placering i 23 lönegraden,
på omkring 600,000 kronor utan även kostnader för uppflyttning i lönegrad
av ett flertal andra lärare, vilka kostnader äro svåra att beräkna men som
sammanlagt röra sig örn betydande belopp. Härtill kommer, att en placering
av adjunkterna i 24 lönegraden enligt min mening måste framkalla
berättigade krav på uppflyttning av förvaltningstjänstemän ej endast från
21 eller 22 lönegraden till 24 lönegraden utan även — och i än högre
grad — från 24 till 26 lönegraden. Konsekvenserna äro sålunda mycket
vittgående.

Även med beaktande av det betydelsefulla arbete, adjunkterna hava att utföra,
kan jag fördenskull ej tillstyrka högre placering för dem än i den 23
lönegraden, vilken i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den
nuvarande adjunktslönen, omräknad till nyreglerad lön. Såsom jag i annat
sammanhang framhållit, måste nämligen vid en jämförelse mellan oreglerad
och reglerad avlöning helt bortses från avdrag för pensionering.

Jag tillstyrker alltså, att läroverkens adjunkter inplaceras i 23 lönegraden.

I fråga om adjunkternas löneställning föreligga olika motionsvis framställda
yrkanden.

Sålunda yrkas i motionen II: 545, att de av de högre allmänna läroverkens
adjunkter, som avlagt filosofie licentiatexamen, måtte erhålla en placering,
som med minst en lönegrad överstiger de adjunkters, som icke avlagt
nämnda examen.

Vidare påyrkas adjunkternas placering i 24 lönegraden i motionerna I: 291,
I: 308 och II: 552 samt I: 310 och II: 551.

Till stöd för sistberörda yrkande har anförts i huvudsak följande: adjunktstjänsterna
äro praktiskt taget sluttjänster; drygt 50 procent av all
gymnasieundervisning bestrides av adjunkter; adjunkts slutlön bör vara lika
med lektors begynnelselön; vid en placering i 23 lönegraden får mer än
hälften av samtliga adjunkter mindre behållen lön än för närvarande; uppflyttningen
av vissa förutvarande andragradstjänstemän till 26 lönegraden
talar för adjunkternas- placering i 24 lönegraden.

Utskottet upptager först till behandling det i motionen II: 545 väckta
förslaget om högre löneställning för adjunkter, som avlagt filosofie licentiatexamen.
Detta förslag innebär, att en tjänstinnehavare med högre teoretisk
kompetens än vad som kräves för den av honom innehavda befattningen
skulle på grund härav erhålla högre lön. Utskottet vill med anledning av
detta yrkande framhålla, att i Kungl. Maj:ts förslag beträffande ämneslärarinnornas
löneställning tanken på en dylik differentiering av lönen med
hänsyn till tjänstinnehavarens högre eller lägre teoretiska kompetens avvisas.
Då utskottet, såsom av det följande kommer att framgå, i fråga om ämneslärarinnornas
löneställning med hänsyn till kompetensfrågan ställer sig på

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

samma ståndpunkt som föredragande departementschefen, kan utskottet av
principiella skäl icke i fråga örn adjunkterna tillstyrka en differentiering
enligt de linjer, som motionären föreslagit, och avstyrker förty den förevarande
motionen.

Vad sedan angår lönegradsplaceringen av adjunkterna, delar utskottet
departementschefens mening, att diskussionen örn de adjunktsbehöriga adjunkternas
lönegradsplacering kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna.
Icke-adjunktsbehörig adjunkt, överflyttad från kommunal mellanskola i samband
med dennas förstatligande, bör placeras i 22 lönegraden.

De skäl, som i de ovanberörda motionerna anförts till stöd för en placering
i 24 lönegraden, hava synts utskottet välgrundade. Utskottet kan icke
underlåta att taga hänsyn till det förhållandet, att vid en placering av adjunkterna
i 23 lönegraden slutlönen innebär en direkt löneminskning på
A- och B örter av delvis betydande omfattning och även på vissa andra
ortsgrupper stannar vid ett belopp, som ligger obetydligt över det nuvarande.
Även den omständigheten, att adjunkterna i så stor utsträckning
måste tagas i anspråk för undervisning på gymnasiet, motiverar en bättre
löneställning än 23 lönegraden. Även örn utskottet är medvetet örn att en
placering av adjunkterna i 24 lönegraden kan medföra vissa konsekvenser
i fråga örn andra befattningshavares placering, närmast dock inom skolväsendet,
anser utskottet dock, att dessa konsekvenser icke äro av den art,
att de lägga bestämda hinder i vägen för en sådan uppflyttning. I detta
hänseende vill utskottet framhålla, att en jämförelse mellan lärarkårerna å
ena sidan och övriga tjänstemannagrupper å den andra alltid måste i ett
eller annat avseende bliva missvisande och att följaktligen frågan om lärarnas
lönegradsplacering i viss mån bör kunna bedömas fristående från löneställningen
för andra tjänstemannagrupper. På grund av vad sålunda anförts,
tillstyrker utskottet, att de adjunktsbehöriga adjunkterna vid de allmänna
läroverken placeras i 24 lönegraden.

Ämneslär ammor.

I samband med inrättandet år 1904 av statliga samskolor beslöts, att vid
dessa skolor skulle vara anställda jämväl kvinnliga lärare i läroämnen, s. k.
ämneslärarinnor.

Enligt stadgan för de allmänna läroverken gäller såsom villkor för behörighet
till ämneslärarinnebefattning, att lärarinna antingen erhållit avgångsbetyg
från den treåriga kursen vid högre lärarinneseminariet eller i fråga om
examina, provårskurs och tjänstgöring uppfyllt villkoren för att kunna utnämnas
till lektor eller adjunkt. Avlöningen för ämneslärarinnorna bestämdes
från början till samma belopp, oberoende av lärarinnans kompetens. I
detta hänseende gjordes år 1927 den ändringen, att ämneslärarinna, som
innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, berättigades
åtnjuta samma löneförmåner som kvinnlig adjunkt. I samband med det
samma år fattade beslutet örn flickors intagning i flertalet högre allmänna

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

läroverk och realskolor, inrättades även vid sistnämnda slag av läroanstalter
ett antal ämneslärarinnebefattningar.

Vid de allmänna läroverken finnas för närvarande 256 ämneslärarinnebefattningar.
Av dessa har ett sextiotal besatts med adjunktskompetenta
innehavare. Vad beträffar de särskilda läroverken, är antalet ämneslärarinnor
för närvarande allenast provisoriskt fastställt, i det att 1928 års riksdag
uttalade sig för viss, av skolöverstyrelsen föreslagen proportion mellan manliga
och kvinnliga lärare. På grund av senare uttalanden av riksdagen bar
nämnda proportion sedan dess iakttagits.

Vid vissa läroverk finnas alltjämt så kallade första lärarinnor, vilka efter
närmare anvisningar av rektor hava att utöva uppsikt över de kvinnliga
lärjungarna samt att i avseende å dem gå rektor till handa med råd och
upplysningar ävensom att lämna rektor erforderligt biträde i övrigt. Dessa
första lärarinnor, vilka uppbära särskilt arvode i denna egenskap, ersättas
numera i mån av avgång från tjänsten av s. k. tillsyningslärare.

I fråga örn de till ämneslärarinnorna utgående avlöningsförmånerna får
utskottet hänvisa till sid. 81 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén föreslog för ämneslärarinna vid allmänt läroverk placering
i 19 lönegraden samt för första lärarinna särskilt arvode av 700
kronor. Skolöverstyrelsen biträdde detta förslag. Även 1928 års lönekommitté
föreslog den nämnda lönegradsplaceringen av ämneslärarinnorna, varvid
emellertid adjunktskompetent lärarinna skulle äga för löneklassuppflyttning
tillgodoräkna sig tre år. Särskilt arvode om högst 500 kronor skulle
efter prövning av skolöverstyrelsen kunna utgå till sådan lärare, vare sig
kvinnlig eller manlig, som vid samläroverk förordnas såsom tillsynslärare.
Skolöverstyrelsen, som ansåg det av praktiska skäl oundgängligt, att adjunktskompetent
ämneslärarinna och kvinnlig adjunkt åtnjöte samma löneförmåner,
föreslog 21 lönegraden ■ för adjunktskompetent och 20 lönegraden för ickeadjunktskompetent
ämneslärarinna. Arvodet till tillsynslärare ansåg överstyrelsen
böra växla mellan 200 och 500 kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava till en början till behandling upptagit frågan
örn bibehållande av den nuvarande uppdelningen i avlöningshänseende mellan
adjunktskompetenta och icke-adjunktskompetenta ämneslärarinnor och
härvid förordat, att denna uppdelning bör försvinna.

De sakkunniga hava påpekat, att det inom allmänna civilförvaltningen
icke förekommer, att befattningshavare, som har högre teoretisk utbildning
än vad som kräves för den av honom innehavda befattningen, på grund
härav erhåller högre avlöning. De sakkunniga hava vidare framhållit, att
de skäl, som anförts till stöd för högre löneställning för adjunktskompetenta
ämneslärarinnor, även skulle kunna åberopas för att tillerkänna adjunkt,
som avlagt disputationsprov, samma lön som lektor.

I fråga örn ämneslärarinnornas lönegradsplacering hava läroverkslönesakkunniga
närmast anslutit sig till 1928 års lönekommittés förslag, med den
förändring, som betingas av att kommittén räknat med så kallad kvinnlig
lön för ämneslärarinnorna, under det att läroverkslönesakkunniga haft att

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

tillämpa principen om lika lönegradsplacering för manliga och kvinnliga
befattningshavare. På grund härav hava läroverkslönesakkunniga för ämneslärarinnorna
vid de allmänna läroverken förordat 21 lönegraden.

I fråga örn de ännu kvarstående ämneslärarinnor, som tjänstgöra som
första lärarinnor, hava de sakkunniga ej ifrågasatt ändring i nu gällande
bestämmelse, att första lärarinna skall åtnjuta särskilt arvode med 500 kronor
för år. Frågan om särskilt arvode åt de lärarinnor vid samläroverk,
som numera övertagit första lärarinnas uppgift att öva tillsyn över vissa
lärjungar, har av läroverkslönesakkunniga behandlats i samband med lönesättningen
för icke-ordinarie lärare m. fl.

I fråga om ämneslärarinnornas vid de allmänna läroverken löneställning
har departementschefen för egen del (sid. 83 och 84 i statsrådsprotokollet)
anfört, att den genom särskilda sakkunniga pågående utredningen av frågan
örn utbildningen av lärare för de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter samt örn högre lärarinneseminariets ställning icke borde
utgöra hinder för att ämneslärarinnornas löneställning reglerades samtidigt
med lönerna för övriga lärare vid de allmänna läroverken. Vad själva
lönegradsplaceringen angår, har departementschefen biträtt läroverkslönesakkunnigas
förslag, och departementschefen har likaledes tillstyrkt förslaget,
att de ännu kvarvarande första lärarinnorna få bibehålla särskilt arvode å
500 kronor utöver lön såsom ämneslärarinnor.

I likhet med departementschefen finner utskottet den pågående utredningen
angående ämneslärarinneinstitutionen såsom sådan icke böra utgöra
hinder för en reglering av löneställningen för ämneslärarinnorna i nu förevarande
sammanhang. I fråga örn ämneslärarinnornas löneställning ansluter
sig utskottet till alla delar till Kungl. Maj:ts förslag. Även enligt utskottets
mening bör lönen till alla ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken
bestämmas till en och samma lönegrad, oberoende av huruvida allenast
seminarieutbildning förvärvats eller utbildning genom akademisk examen
och provår föreligger.

Ordinarie lärare i övningsämnen.

De övningsämnen vid de allmänna läroverken, i vilka ordinarie lärare
finnas, äro teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt slöjd för
flickor.

Beträffande de nu tillämpade allmänna grunderna för dessa lärares avlönande
ävensom utskottets ställningstagande till framkomna förslag till ändring
härutinnan får utskottet hänvisa till kapitlet örn avlöningsförfattningar.
I nu förevarande sammanhang upptages till behandling frågan örn lönegradsplaceringen
för dessa lärare.

Enligt nu gällande bestämmelser är avlöningen för lärare i övningsämnen
principiellt olika vid högre allmänna läroverk och vid realskolor. Detta

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sammanhänger bland annat med, att den fasta lönen är beräknad efter ett
visst minimiantal undervisningstimmar, vilket är olika vid de båda slagen
av skolor. För undervisning utöver minimitimtalet utgår arvode för veckotimme.
Beträffande såväl lön som arvode räknas med fyra s. k. avlöningsgrader,
vilket innebär att avlöningen efter respektive 5, 10 och 15 år höjes,
varje gång med samma belopp.

De vid tillämpning av ovannämnda allmänna grunder för närvarande utgående
avlöningsförmånerna för olika slags lärare i övningsämnen framgå
av sid. 84 och 85 i statsrådsprotokollet, till vilka utskottet hänvisar.

Lärarlönekommittén ansåg, att skillnaden i avlöningshänseende mellan de
högre allmänna läroverkens och realskolornas Övningslärare borde upphävas
och föreslog placering i lönegrader allt efter undervisningsskyldighetens omfattning.
Jämväl skolöverstyrelsen och 1928 års lönekommitté ansågo likställighet
böra råda mellan Övningslärare vid högre allmänt läroverk och
vid realskola. Vid en tillämpning av det av 1928 års lönekommitté förordade
systemet för övningslärares avlönande föreslog kommittén för manlig
lärare i teckning, musik och gymnastik placering i 20 och för lärarinna i
kvinnligt handarbete placering i 13 lönegraden. Lärare i gymnastik skulle
härvid äga räkna sig till godo vissa timmar för arbetet med planläggningen
och övervakandet av ungdomens friluftsliv. Slutligen föreslog kommittén
inrättande av ordinarie lärartjänster i manlig slöjd och hushållsgöromål.
Skolöverstyrelsen föreslog 21 lönegraden för manlig tecknings-, musik- och
gymnastiklärare med nämnd förmån för gymnastiklärare samt 14 lönegraden
för lärarinna i slöjd för flickor. För det dåvarande kunde enligt överstyrelsens
mening icke komma i fråga att upprätta ordinarie tjänster i slöjd
för gossar och hushållsgöromål.

Läroverkslönesakkunniga hava, såsom tidigare oinförmälts, förordat ett
system för avlönande av lärare i övningsämnen, vilket nära ansluter sig
till 1928 års lönekommittés förslag. De sakkunniga hava för sin del funnit
sig böra i likhet med skolöverstyrelsen förorda en placering i 21 lönegraden
av de allmänna läroverkens lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott, vilken placering jämväl skulle gälla för kvinnlig lärare.
De sakkunniga hava ävenledes förordat, att lärare i gymnastik med lek och
idrott skola få räkna sig tillgodo vissa timmar för arbetet med planläggandet
och övervakandet av ungdomens friluftsliv. Enligt de sakkunnigas förslag
skulle sålunda vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket
lön enligt bestämmelserna i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet för ordinarie
lärare beräknas, antalet tjänstgöringstimmar ökas med en, om det
utgör högst 12, med två, om det utgör lägst 13 och högst 20, och med tre,
örn det utgör mer än 20. För lärarinna i kvinnlig slöjd vid allmänt läroverk
hava de sakkunniga förordat inplacering i 16 lönegraden, vilken uppräkning
föranletts av likalönsprincipens genomförande. Ordinarie tjänster i
manlig slöjd och i hushållsgöromål hava med hänsyn till gällande undervisningsplan
icke ansetts böra för närvarande inrättas vid de allmänna läroverken.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har i förevarande fråga för egen del anfört följande
(sid. 88 i statsrådsprotokollet):

Jag har tidigare förklarat mig biträda läroverkslönesakkunnigas förslag
om ersättande av de nu tillämpade principerna för avlönande av lärare i
övningsämnen med ett nytt system, i nära anslutning till vad 1928 års
lönekommitté föreslagit. Beträffande det nya systemets detaljer torde jag
få hänvisa till kapitlet »Avlöningsförfattningar m. m.»

Vad härefter angår själva lönegradsplaceringen av övningslärarna vid de
allmänna läroverken, vill jag biträda läroverkslönesakkunnigas förslag, i vad
det avser placering av lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden. I likhet
med de sakkunniga anser jag ock, att ordinarie tjänster i manlig slöjd och
i hushållsgöromål för närvarande icke böra inrättas vid läroverken.

Däremot har jag icke kunnat ansluta mig till läroverkslönesakkunniga,
då det gällt att bestämma lönegradsplaceringen för den stora massan av
läroverkens Övningslärare, nämligen lärarna i teckning och musik samt gymnastik
med lek och idrott. I detta hänseende har jag funnit mig böra i
stället förorda 1928 års lönekommittés förslag örn inplacering av dessa
lärare i 20 lönegraden, vilken nu skulle komma att gälla även för kvinnliga
lärare. Jag vill erinra, att jag tidigare förordat en placering av läroverkens
ämneslärarinnor i 21 lönegraden. Det bör även framhållas, att skolöverstyrelsen
i sitt yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande placerade
kvinnlig lärare i teckning, musik och gymnastik två lönegrader lägre än
icke-adjunktskompetent ämneslärarinna.

Det framkomna förslaget örn viss kompensation åt läroverkens gymnastiklärare
för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens friluftsliv,
sådant detsamma utformats av läroverkslönesakkunniga, har jag
redan tidigare förklarat mig biträda.

Vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag till lönegradsplacering
av de ordinarie lärarna i övningsämnen vid de allmänna läroverken utgår
utskottet från det förhållandet, att utskottet tidigare tillstyrkt Kungl. Maj:ts
förslag örn införande för dessa lärare av ett avlöningssystem, byggt på
andra principer än det för närvarande gällande. Härvid har utskottet även
biträtt förslaget, att de allmänna läroverkens gymnastiklärare erhålla viss
kompensation för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens
friluftsliv.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle följande övningslärartjänster vid de
allmänna läroverken regleras såsom ordinarie, nämligen lärartjänster i teckning,
musik, gymnastik med lek och idrott samt kvinnlig slöjd, medan med
hänsyn till gällande undervisningsplan ordinarie tjänster i manlig slöjd och
hushållsgöromål icke för närvarande skulle inrättas. I de båda likalydande
motionerna I: 309 och II: 550 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag till nästkommande riksdag
örn upprättande vid de allmänna läroverken av ordinarie tjänster i
hushållsgöromål. I anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla, att
frågan örn inrättande av ordinarie tjänster i nämnda ämne sammanhänger
med frågan om den fulla tillämpningen av 1933 års undervisningsplan i

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

hithörande del. Därest en sådan tillämpning utvisar, att timantalet för
ämnet hushållsgöromål medgiver inrättande av ordinarie tjänster i ämnet,
lärer framställning till riksdagen i sådan riktning icke utebliva. Motionärernas
syfte torde i så fall komma att bliva förverkligat. Vad frågan om
utredning i ämnet beträffar, får utskottet hänvisa till vad andra kammarens
första tillfälliga utskott i sitt utlåtande nr 2/1937 anfört; av detta framgår
bland annat, att skolöverstyrelsen inom den allra närmaste framtiden ämnar
igångsätta utredning beträffande genomförandet av undervisningsplanen för
ämnet hushållgöromål. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet
icke påkallat, att riksdagen nu begär utredning om inrättande av ordinarie
tjänster i hushållsgöromål, och avstyrker förty de nyssberörda motionerna.

Vad därefter angår den för de ordinarie lärarna i övningsämnen föreslagna
lönegradsplaceringen, har för ordinarie lärare i teckning och musik yrkats
placering i 21 lönegraden i motionerna 1:292 samt 11:549 ävensom i de
båda likalydande motionerna 1:308 och 11:552; jämväl för ordinarie lärare
i gymnastik med lek och idrott har i de båda sistnämnda, likalydande motionerna
påyrkats placering i 21 lönegraden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, vilket
innebär inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott i 20 och ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden.
Utskottet avstyrker sålunda de nyssberörda motionerna, så vitt nu
är i fråga.

Icke-ordinarie ämneslärare.

Löneförmånerna till icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken,
vilka lärare för närvarande betecknas såsom extra lärare, vikarierande
lärare eller timlärare, utgå enligt grunder, som angivas på sid. 89 i statsrådsprotokollet,
vartill utskottet hänvisar.

Lärarlönekommitténs förslag, som var grundat på äldre, sedermera upphävda
bestämmelser, skilde ej på extra ordinarie och extra lärare. För extra
och vikarierande manlig ämneslärare med adjunktskompetens föreslogs en
begynnelseavlöning liggande fyra löneklasser under den för ordinarie adjunkt
föreslagna lägsta löneklassen; för sådan lärare utan dylik kompetens sattes
begynnelseavlöningen ytterligare en löneklass lägre. Motsvarande system
tillämpades beträffande vikarierande ämneslärarinnor.

1928 års lönekommitté hänförde manlig extra ordinarie adjunkt till 22
lönegraden och extra ordinarie ämneslärarinna till 18 lönegraden, varvid
sådan lärarinna med adjunktskompetens skulle för placering i löneklass äga
tillgodoräkna sig tre tjänstår. Extra ämneslärare hänfördes till lönegrad
närmast lägre än den, som gällde för extra ordinarie lärare med jämförliga
arbetsuppgifter; dock att manlig extra ämneslärare vid allmänt läroverk
hänfördes till 20 lönegraden. Extra ämneslärare med adjunktskompetens

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

föreslogs skola åtnjuta avlöning enligt löneklass närmast högre än den eljest
för befattningen stadgade. För timlärare i läsämnen föreslogs avlöning, efter
ortsgrupper, med särskilda belopp för adjunktskompetent och särskilda för
icke-adjunktskompetent lärare, olika för manlig och kvinnlig lärare. Lönebeloppen
angåvos i huvudsak vara beräknade med utgångspunkt från de
för extra lärare för billigaste ort föreslagna.

Skolöverstyrelsen föreslog för manliga icke-ordinarie lärare följande placering:
extra ordinarie lektor 25 lönegraden, extra ordinarie adjunkt 22 lönegraden,
adjunktskompetent extra ämneslärare 20 löneklassen och annan extra
ämneslärare 19 löneklassen. Beträffande timlärare ville överstyrelsen endast
påpeka, att örn de extra lärarnas löner bestämdes på annat sätt än
enligt kommitténs förslag det givetvis borde företagas en däremot svarande
omräkning av timlärarlönerna. Därvid borde bland annat uppmärksammas,
att det även bland timlärarna kunde förekomma sådana, som hade avlagt
examen och prov för adjunktskompetens.

Sveriges extralärarförening har anhållit, att extra ordinarie lärare måtte
placeras i lönegrad 21, varvid varje lärare med provårsutbildning borde
erhålla tjänsteställning som extra ordinarie lärare, och att extra lärare måtte
placeras i 20 lönegraden för extra befattningshavare.

Läroverkslönesakkunniga — vilka, såsom tidigare framhållits, föreslagit en
indelning av de icke-ordinarie lärarna i extra ordinarie lärare, extra lärare
och timlärare — hava i anslutning till erhållna direktiv förordat följande
lönegradsplacering av icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken:
extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden samt extra ordinarie
och extra ämneslärarinna 18 lönegraden. De sakkunniga hava utgått från
att praktiskt taget alla provårsutbildade icke-ordinarie ämneslärare erhålla
anställning såsom extra ordinarie adjunkter. — Två ledamöter hava föreslagit,
att extra ordinarie ämneslärare placeras i 21 lönegraden.

För timlärare hava de sakkunniga föreslagit avlöning, för veckotimme
räknat, med härefter angivna belopp:

Lärare, som genomgått eller innehar
behörighet att genomgå provårskurs

Annan ....................

Ortsgrupp

170

147

177

153

184

159

191

1(55

198

171

205

177

212

183

De i 28 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare föreslagna bestämmelserna
rörande särskilda arvoden och ersättningar hava av läroverkslönesakkunniga
förutsatts skola i tillämpliga delar gälla även för extra ordinarie
lärare. Sålunda skulle extra ordinarie adjunkt kunna åtnjuta bland annat

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ersättning för förrättande av fyllnadsprövningar, särskilt arvode å 300 kronor
för år för tjänstgöring vid provårsläroverk ävensom ersättning för hållande
av i provåret ingående metodiska föreläsningar och kurser samt för
handledning av lärarkandidater.

I fråga om löneställningen för de icke-ordinarie ämneslärarna vid de allmänna
läroverken har departementschefen för egen del anfört följande (sid.
91—93 i statsrådsprotokollet).

Jag har i det föregående uttalat min anslutning till de framkomna kraven
på förbättrade anställningsförhållanden för de icke-ordinarie lärarna vid
statens undervisningsväsen. Detta skulle vinnas genom att flertalet lärare
med full undervisning erhölle ställning av extra ordinarie och extra lärare
enligt för dessa personalkategorier numera gällande bestämmelser. Vid de
allmänna läroverken skulle förekomma följande grupper icke-ordinarie ämneslärare,
nämligen extra ordinarie adjunkter, extra adjunkter, extra ordinarie
ämneslärarinnor, extra ämneslärarinnor samt timlärare. I fråga örn kompetenskraven
m. m. för dessa olika kategorier torde jag få hänvisa till vad
därom anförts under kapitlet örn avlöningsförfattningar.

Vad beträffar lönegradsplaceringen av de extra ordinarie och extra adjunkterna,
har jag vid denna frågas övervägande icke kunnat underlåta att taga
hänsyn till förhållandena inom allmänna civilförvaltningen, sådana dessa
senast reglerats genom kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk
inom allmänna civilförvaltningen. Enligt nämnda kungörelse är den 20
lönegraden för extra ordinarie tjänstemän angiven såsom den högsta lönegrad,
i vilken extra ordinarie befattning må inrättas utan särskilt tillstånd
av Kungl. Maj:t. Meningen med denna bestämmelse har varit, att extra
ordinarie befattning i högre lönegrad än den 20 endast i särskilda undantagsfall
bör förekomma. Vidare föreskrives i nämnda kungörelse, att för
amanuens lönen utgår högst enligt 18 lönegraden, d. v. s. tre till fyra lönegrader
lägre placering än närmast jämförliga ordinarie tjänstemän. Inom
allmänna civilförvaltningen har emellertid ett stort antal amanuenser avsevärt
lägre placering än i 18 lönegraden, oaktat de äro behöriga till ordinarie
tjänst och utföra arbete, som är likvärdigt med ordinarie tjänstemäns
i 21 eller 22 lönegraden. Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag
ansett mig icke kunna tillstyrka, att de extra ordinarie adjunkterna vid de
allmänna läroverken placeras högre än i 20 lönegraden. Detta innebär teoretiskt
en begynnelselön enligt 18 löneklassen. Emellertid bör här understrykas,
att det torde bliva relativt få extra ordinarie adjunkter, som icke
komma att få högre begynnelselön än enligt 18 löneklassen. Normalt fordras
nämligen för att erhålla hänvisning till provårskurs ett ganska avsevärt
antal terminers tjänstgöring, och om denna tjänstetid är fullgjord i statens
tjänst, kan den i viss utsträckning sedermera räknas lärare till godo
utan hinder av det avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående
av provårskursen. På detta sätt torde det bliva ganska vanligt, att en extra
ordinarie adjunkts begynnelselön kommer att utgå enligt 19 löneklassen i
stället för enligt den like och alltså kommer att motsvara begynnelselönen
i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän.

För de extra adjunkterna förordar jag placering i samma lönegrad som
de extra ordinarie adjunkterna. Genom att begynnelselönen för extra tjänste -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

man ligger en löneklass lägre än för motsvarande extra ordinarie tjänsteman,
synes skälig hänsyn komma att tagas till att extra adjunkt i motsats
till extra ordinarie adjunkt förutsättes icke hava genomgått provår.

Vad de icke-ordinarie ämneslärarinnorna beträffar, har jag i likhet med
läroverkslönesakkunniga ansett dem böra placeras två lönegrader lägre än de
icke-ordinarie adjunkterna, alltså i 18 lönegraden. Därigenom kommer skillnaden
i lönegradshänseende mellan icke-ordinarie adjunkt och icke-ordinarie
ämneslärarinna att bliva densamma som mellan motsvarande ordinarie lärare.

Beträffande slutligen timlärarna har jag tidigare uttalat min anslutning
till de av läroverkslönesakkunniga framlagda principerna för avlöningens
bestämmande. Vad beträffar avlöningen till timlärare vid inbyggda praktiska
realskollinjer, vilka linjer föreslagits skola fast inordnas i skolorganisationen,
bör densamma tills vidare utgå såsom till övriga timlärare. Framdeles
torde dock få tagas under övervägande, i vad mån särskilda bestämmelser
erfordras i fråga örn timläraravlöning för undervisning i sådana
specialämnen, som falla utanför de vanliga skolämnenas krets.

Beträffande lönegradsplaceringen av icke-ordinarie ämneslärare har, såvitt
angår extra ordinarie adjunkter, påyrkats en placering i 21 lönegraden
dels i motionen I: 248, dels ock i de likalydande motionerna I: 308 och
II: 552 samt I: 310 och II: 551. Till stöd för sagda yrkande bar väsentligen
anförts, att reella inkomstminskningar skulle bliva följden av den av
Kungl. Maj:t föreslagna placeringen, att extra ordinarie folkskollärare föreslagits
skola erhålla gynnsammare placering i förhållande till ordinarie folkskollärare
än extra ordinarie adjunkt i förhållande till ordinarie adjunkt
samt att medelåldern vid första befordran till ordinarie tjänst endast obetydligt
sänkts genom inrättandet av nya ordinarie tjänster.

Vid bedömande av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del har utskottet
funnit sig böra biträda detsamma i vad avser lönegradsplaceringen av extra
adjunkt i 20 samt extra ordinarie och extra ämneslärarinna i 18 lönegraden.
Däremot har utskottet, med hänsyn dels till tidigare förslag i ämnet, dels
till vad i de ovanberörda motionerna anföres, funnit sig böra tillstyrka
den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att vederbörande anslagspost beräknas
med utgångspunkt från en placering av de extra ordinarie adjunkterna i 21
lönegraden. I anslutning till vad utskottet i annat sammanhang framhållit,
utgår utskottet härvid ifrån, att den sålunda av utskottet för dessa lärare
förordade lönegradsplaceringen varder av Kungl. Majit i samband med utfärdande
av avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare bestämd.

Vad departementschefen anfört i fråga om grunderna för beräknande av
timlärares avlönande bar icke givit utskottet anledning till erinran. Då timlärares
avlöning beräknats med utgångspunkt från extra lärares lön, föranleder
den ovannämnda ändringen i fråga örn extra ordinarie adjunkts löneställning
ingen ändring i fråga örn timlärares avlöning.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Icke-ordinarie Övningslärare.

Enligt nuvarande lönesystem åtnjuta alla icke-ordinarie Övningslärare vid
de allmänna läroverken arvode, beräknat för veckotimme. Detta arvode
utgår med belopp, som framgå av en å sid. 93 i statsrådsprotokollet intagen
redogörelse, till vilken utskottet får hänvisa.

Lärarlönekommittén föreslog, att alla icke ordinarie Övningslärare skulle
avlönas såsom timlärare, vilket förslag biträddes av skolöverstyrelsen.

1928 års lönekommitté föreslog, att för extra ordinarie och extra lärare i
övningsämne lönen skulle beräknas i enlighet med samma grunder, som
tillämpats för motsvarande ordinarie lärare (d. v. s. efter en normal tjänstgöring
av 30 veckotimmar). Med utgångspunkt från att extra ordinarie
lärare skulle hänföras till lönegrad två nummer lägre än den, som blivit
fastställd för ordinarie lärare med motsvarande arbetsuppgifter, föreslogs
för lärare i teckning, musik eller gymnastik 18 lönegraden för manlig
lärare. För andra extra ordinarie befattningshavare än de nämnda skulle
grunderna för avlöningsförmånerna fastställas av Kungl. Majit eller, i särskilda
fall, av vederbörande myndighet. Extra lärare i övningsämne hänfördes
till samma lönegrad som motsvarande extra ordinarie lärare. För
timlärare i övningsämne föreslogs avlöning beräknad efter liknande principer,
som kommittén tillämpat beträffande timlärare i läsämnen.

Skolöverstyrelsen föreslog i sitt yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande,
att manlig extra ordinarie lärare i teckning, musik eller gymnastik
skulle placeras i 19 lönegraden. Manlig extra lärare i samma ämnen
skulle placeras i 17 löneklassen, örn han vore behörig till ordinarie lärartjänst
i vederbörande ämne, eljest i 16 löneklassen, samt timlärarlöner beräknas
i proportion härtill. För det fall, att någon lärarinna skulle antagas
till extra ordinarie lärarinna i slöjd för flickor, föreslog överstyrelsen sådan
lärarinna till placering i 12 lönegraden; extra lärarinna i slöjd för flickor
borde placeras i 10 löneklassen, om hon vore behörig till ordinarie lärartjänst
i ämnet, eljest i 9 löneklassen. Från denna utgångspunkt borde
lön till timlärarinna i samma ämne beräknas. Mot vad kommittén föreslagit
rörande ämnena slöjd för gossar och hushållsgöromål hade överstyrelsen
intet att erinra.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till den av dem förordade
indelningen av de icke-ordinarie lärarna — föreslagit följande lönegradsplacering
av de icke-ordinarie övningslärarna vid de allmänna läroverken:
extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek
och idrott 18 lönegraden samt extra ordinarie och extra lärare i manlig
slöjd, kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål 15 lönegraden.

För timlärare i dessa ämnen hava de sakkunniga föreslagit avlöning, för
veckotimme räknat, med följande belopp:

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

			Ort	s g r	upp
	A	B	C	D	E	F	G
Lärare i teckning, musik eller gymnastik
med lek och idrott...........	123	128	133	138	143	148	153
Lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd
eller hushållsgöromål.........	101	106	lil	116	121	126	131

Den sålunda av läroverkslönesakkunniga förordade placeringen av extra
ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott överensstämmer
med den av 1928 års lönekommitté för manlig lärare föreslagna.
Beträffande ämnena manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål hava
de sakkunniga funnit anledning saknas att icke föreslå en direkt lönegradsplacering,
helst som den extra ordinarie anställningen skulle bliva den
enda, mera fasta anställningsformen för lärare i manlig slöjd och hushållsgöromål.

De sålunda av läroverkslönesakkunniga föreslagna lönerna för extra ordinarie
och extra lärare i övningsämnen äro beräknade för en tjänstgöring av
30 veckotimmar. Vid större respektive mindre antal veckotimmar förutsattes
tillägg till, respektive avdrag å lönen ske i enlighet med de för ordinarie
lärare i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet för sådana lärare föreslagna
bestämmelserna. Jämväl de särskilda bestämmelserna i fråga örn beräkningen
av lönen till lärare i gymnastik med lek och idrott avses skola
gälla för extra ordinarie och extra lärare i detta ämne.

Departementschefen har enligt sid. 95 i statsrådsprotokollet biträtt läroverkslönesakkunnigas
ovan omförmälda förslag.

Vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga om löneställningen för olika
kategorier icke-ordinarie lärare i övningsämnen har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag på denna
punkt och avstyrker förty de i motionerna I: 292 och II: 549 gjorda yrkandena,
så vitt nu är i fråga.

övriga icke-ordinarie befattningshavare.

Läroverkslönesakkunnigas förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie lärare m. fl. vid statens undervisningsväsen avser
— förutom extra ordinarie lärare, extra lärare och timlärare — även ett pär
kategorier befattningshavare vid de allmänna läroverken, vilka å ena sidan
kunna, i annan egenskap, vara ordinarie eller icke-ordinarie lärare men å
andra sidan icke nödvändigtvis behöva vara lärare. Dessa kategorier äro
tillsynslärare vid vissa allmänna läroverk samt kvinnlig sakkunnig vid högre
gossläroverk med samgymnasium.

Tillsynslärare — vilken benämning läroverkslönesakkunniga i enlighet
mod 1928 års lönekommittés förslag ansett böra ersätta den nu gällande,
mindre tillfredsställande »tillsyningslärare» — tillerkändes år 1929 ett arvode

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

av 500 kronor eller samma belopp, som utgått till de så kallade första
lärarinnorna. År 1933 sänktes arvodet till 350 kronor, med vilket belopp
det för närvarande utgår.

Med hänsyn till att erfarenheten visat, att arbetsuppgifterna för ifrågavarande
befattningshavare på vissa håll äro av mycket ringa omfattning,
hava läroverkslönesakkunniga förordat, att arvodet, efter skolöverstyrelsens
närmare beprövande, sättes i direkt relation till arbetsuppgifterna å befattningen,
eventuellt helt bortfaller. Arvodets maximibelopp har ansetts kunna
sättas till 300 kronor.

Kvinnlig sakkunnig — vilken har att gå rektor tillhanda med råd
och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna — finnes sedan år 1930
vid de högre gossläroverk, vilkas gymnasier äro tillgängliga även för flickor.
Arvodet, som år 1930 bestämdes till 300 kronor, sänktes år 1933 till 150
kronor, med vilket belopp det för närvarande utgår.

I bestämmelsen om arvode till kvinnlig sakkunnig vid högre gossläroverk
med samgymnasium hava läroverkslönesakkunniga icke ifrågasatt någon ändring.

Departementschefen förklarar sig å sid. 95 i statsrådsprotokollet biträda
läroverkslönesakkunnigas förslag rörande arvode åt tillsynslärare och kvinnlig
sakkunnig vid vissa allmänna läroverk.

Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen under förevarande
punkt anfört.

7. Högre lärarinneseminariet.

Behandlingen av löneregleringsfrågan beträffande lärarpersonalen vid högre
lärarinneseminariet inleder departementschefen med en erinran örn att frågan
örn seminariets omorganisation, vilken under senare år varit föremål
för upprepade utredningar, för närvarande handlägges av 1936 års lärarutbildningssakkunniga.

Med sin nuvarande organisation, från vilken man givetvis vid löneregleringen
har att utgå, består seminariet av följande avdelningar:

det egentliga lärarinneseminariet;

statens skolköksseminarium och hushållsskola; samt

statens normalskola för flickor, innefattande dels en sjuklassig flickskollinje,
dels en fyrklassig realskollinje, dels ock en sexklassig folkskollinje,
avsedd att utgöra en övningsskola för eleverna vid högre lärarinneseminariet.

Förutom rektor finnas enligt den gällande avlöningsstaten vid högre
lärarinneseminariet jämte därtill anslutna avdelningar följande ordinarie lärare:
9 lektorer, 2 adjunkter, 11 ämneslärarinnor, 4 övningsskollärare, 1
lärare i teckning, 1 lärare i musik, 1 lärarinna i gymnastik och 1 lärarinna
i handarbete ävensom, vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,
5 lärarinnor i hushållsgöromål och 1 lärarinna i handarbete.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Rektor.

Vid 1918 års lönereglering erhöll manlig rektor vid högre lärarinneseminariet
utöver den avlöning, som utgår till rektor vid högre allmänt läroverk,
ett särskilt arvode av 500 kronor. Dessutom åtnjuter rektor vid högre
lärarinneseminariet hyresersättning, som gäldas av statsverket ur avlöningsauslaget
och som för närvarande är bestämd till 3,500 kronor för år eller
till ungefär samma belopp, som Stockholms stad utbetalar till rektorerna vid
stadens högre allmänna läroverk.

I fråga om innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
sid. 96 f.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit lön med, efter G-ort, 13,860
kronor för år, d. v. s. 480 kronor mera än vad enligt deras förslag skulle
utgå till rektor vid de största högre allmänna läroverken på motsvarande
dyrort. Läroverkslönesakkunniga hava icke ansett tillräckliga skäl föreligga
att för denne rektor tillstyrka av skolöverstyrelsen föreslagen särskild ersättning
motsvarande den, som tillerkännes föreståndare för provårskurs.

Departementschefen har i fråga om rektors vid seminariet löneställning för
egon del anfört följande (sid. 98 statsrådsprotokollet):

Läroverkslönesakkunnigas förslag innebär i stort sett ett bibehållande av
relationen mellan rektors vid högre lärarinneseminariet och rektorernas vid de
största högre allmänna läroverken löner. Jag finner ingen anledning frångå
den härutinnan rådande ordningen och tillstyrker alltså de sakkunnigas förslag.

Frågan om nu till rektor liksom till vissa andra ordinarie lärare utgående
hyresersättningar har redan behandlats av mig i annat sammanhang, vartill
jag här hänvisar.

Lektorer och adjunkter.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till statsrådsprotokollet sid. 98.

Läroverkslönesakkunniga hava, i principiell anslutning till lärarlönekommitténs
och 1928 års lönekommittés förslag, förordat, att dessa lärare erhålla
en löneställning, som med en lönegrad överskjuter vad som bestämts för de
allmänna läroverkens.

Departementschefen har för egen del biträtt läroverkslönesakkunnigas uppfattning
och alltså tillstyrkt, att lektorerna vid seminariet placeras i 28 lönegraden
och adjunkterna i 24 lönegraden.

Ämneslärarinnor.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till statsrådsprotokollet sid. 99.

Läroverkslönesakkunnigas förslag beträffande här ifrågavarande ämneslärarinnor
har uppgjorts under förutsättning, att avlöningen föres upp till
den nivå, som betingas av tjänsteuppgifterna, utan hänsyn till att ifrågavarande
lärare äro kvinnor. I anslutning till sitt förslag örn placering av
ämneslärarinnorna vid de allmänna läroverken i 21 lönegraden och med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 5

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

iakttagande av en lönegrads högre placering än för dessa hava de sakkunniga
för ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet föreslagit inplacering
i 22 lönegraden, vilken löneställning avsetts jämväl för adjunktskompetent
ämneslärarinna. I fråga om tilläggsarvode till biträdande föreståndarinnor
hava läroverkslönesakkunniga föreslagit, att arvodet sättes till 960
kronor, detta med hänsyn till dels den högre löneställning, de sakkunnigas
förslag innebär i förhållande till 1928 års lönekommittés förslag, dels ock
till att enligt sistnämnda förslag dyrtidstillägg ej skulle utgå.

Departementschefen har i likhet med läroverkslönesakkunniga för egen
del tillstyrkt, att ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet hänföras
till 22 lönegraden. Jämväl beträffande det särskilda arvodet till ämneslärarinna,
som förordnats såsom biträdande föreståndarinna, har departementschefen
anslutit sig till de sakkunnigas förslag.

Övningsskollärare.

Övningsskollärarbefattningarna vid högre lärarinneseminariet inrättades i
samband med 1927 års omorganisation. Innehavarna av dessa tjänster erhöllo
härvid samma löneförmåner, som tillkomma folkskoleseminariernas
övningsskollärare, vilken likställighet ansetts böra bibehållas. I fråga om
gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet,
sid. 100.

Läroverkslönesakkunniga hava beträffande övningsskollärarna vid samtliga
statliga seminarier stannat vid att förorda en inplacering i 20 lönegraden.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag.

Lärare i övningsämnen.

I fråga örn gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till statsrådsprotokollet sid. 100 och 101. Här må allenast framhållas, att
skolöverstyrelsen i yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande för
lärare i gymnastik, musik och teckning föreslog samma placering som
vid de allmänna läroverken ävensom att löneunderlaget för lärare i gymnastik
borde beräknas på samma sätt som för lärare i gymnastik vid de
allmänna läroverken, enär såväl realskol- som flickskollinje inginge i läroanstalten.

Läroverkslönesakkunniga hava i anslutning till sitt förslag örn lönegradsplacering
för ordinarie lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken
för här ifrågavarande lärare vid högre lärarinneseminariet föreslagit följande
lönegradsplacering: för lärare i teckning, musik eller gymnastik med
lek och idrott 21 lönegraden samt för lärarinna i kvinnlig slöjd 16 lönegraden.
Det av skolöverstyrelsen framställda förslaget om sättet för beräknande av
gymnastiklärares löneunderlag hava de sakkunniga funnit sig kunna tillstyrka,
dock endast såvitt angår tjänstgöring förlagd till realskolan eller flickskolan.
För lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och
hushållsskola) hava de sakkunniga — med beaktande av principen om

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

enhetlig lönenivå för såväl manliga som kvinnliga lärare — föreslagit en
placering i 19 lönegraden. I anslutning till vad de sakkunniga förordat
beträffande de biträdande föreståndarinnorna vid lärarinneseminariet och
normalskolan hava de jämväl föreslagit ett särskilt arvode å 960 kronor för
hushållslärarinna, som förordnas att vara biträdande föreståndarinna vid
skolköksseminariet och hushållsskolan.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 101 och
102 i statsrådsprotokollet):

Läroverkslönesakkunnigas förslag finner jag mig böra tillstyrka, dock
med den förändring, som betingas av vad jag tidigare förordat beträffande
lönegradsplaceringen för lärarna vid de allmänna läroverken i teckning,
musik och gymnastik med lek och idrott. Jag tillstyrker alltså, att lärare
i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott placeras i 20 lönegraden,
lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och
hushållsskola) i 19 lönegraden samt lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden.
Jämväl de sakkunnigas förslag om särskilt arvode till biträdande föreståndarinna
vid skolköksseminariet och hushållsskolan tillstyrker jag. I den utsträckning
läroverkslönesakkunniga förordat, finner jag mig böra tillstyrka
skolöverstyrelsens förslag om ersättning till lärare i gymnastik med lek och
idrott för visst arbete utöver de å läsordningen upptagna timmarna.

Icke-ordinarie lärare.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till statsrådsprotokollet sid. 102 och 103.

Läroverkslönesakkunniga hava för de extra ordinarie och extra lärare vid
högre lärarinneseminariet, vilka äga motsvarighet vid de allmänna läroverken,
föreslagit samma lönegradsplacering som för lärarna vid de sistnämnda
läroanstalterna, nämligen för extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden,
för ämneslärarinna 18 lönegraden, för lärare i teckning, musik eller
gymnastik med lek och idrott 18 lönegraden samt för lärarinna i kvinnlig
slöjd och i hushållsgöromål 15 lönegraden. För extra ordinarie och extra
övningsskollärare hava de sakkunniga föreslagit 18 lönegraden, vilken förordats
jämväl för motsvarande befattningshavare vid folk- och småskoleseminarier.
För extra ordinarie och extra lärarinna i hushållsgöromål vid
statens skolköksseminarium och hushållsskola har föreslagits 17 lönegraden.

Beträffande arvodena till de timlärare, vilkas avlöning konstruerats med
utgångspunkt från lön för extra lärare, hänvisas till det av de sakkunniga
framlagda förslaget till avlöningsplan för timlärare. Framhållas må, att
nämnda avlöningsplan i fråga om högre lärarinneseminariet innehåller en
helt ny kategori timlärare, nämligen timlärare i övningsskolan. Härmed
förstås enligt läroverkslönesakkunnigas terminologi närmast vikarier å övningsskollärartjänst,
förordnade för kortare tid än en termin; anställning
som extra lärare skulle enligt de sakkunnigas förslag icke kunna komma
i fråga för vikarier, förordnade för så kort tid. Beträffande slutligen de i
det föregående om förmälda timavlönade vikarierna å vakanta lektorstjänster
samt timlärarna i vissa specialämnen hava läroverkslönesakkunniga förordat,
att de till dem utgående arvodena för veckotimme måtte omräknas till sådant
belopp, att ersättningen, inklusive dyrtidstillägg, ungefär motsvarar nu
utgående ersättning.

68 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 104 i
statsrådsprotokollet):

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas förslag beträffande de ickeordinarie
lärarnas löneställning. Jag biträder sålunda också de sakkunnigas
förslag om högre timläraravlöning åt de av dem berörda vikarierna med
partiell tjänstgöring ävensom timlärarna i vissa specialämnen; avlöningen
till sistnämnda lärare torde få av Kungl. Majit fastställas inom ramen för
därför anvisade medel.

Utskottet. Beträffande löneställningen för rektor vid högre lärarinneseminariet tillstyrker
utskottet Kungl. Majits förslag och avstyrker förty de båda likalydande
motionerna I: 308 och II: 552, så vitt nu är i fråga.

Aven i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag i fråga om löneställningen
för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet utom i det
avseendet, att utskottet, såsom följd av den ståndpunkt utskottet intagit vid
behandlingen av löneställningen för lärarna vid de allmänna läroverken,
tillstyrker, att adjunkt och extra ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet
placeras i 25 respektive 21 lönegraden. Utskottet avstyrker förty de
i motionerna I: 292 samt II: 549 ävensom de i de båda likalydande motionerna
I: 308 och II: 552 gjorda yrkandena, så vitt dessa skilja sig från vad
nu anförts.

8. Folkskoleseminarierna.

Enligt de den 30 juni 1936 fastställda avlöningsstaterna för folkskoleseminarierna
skola efter den av 1936 års riksdag beslutade organisationens
genomförande vid de olika seminarierna finnas de ordinarie befattningshavare,
som angivas i efterföljande sammanställning. Det torde böra anmärkas,
att vid de tre seminarier, varest endast manliga elever finnas, lärarinnan
i kvinnlig slöjd är avsedd för seminariets övningsskola.

Seminarium		B e f	att	n i n g s	hav	a r	e
Rek- tor	Lek- tor			L ä	rar	e i			Öv- nings- skol- lärare
teck- ning	mu- sik	gym-nastik med lek och idrott	man- lig slöjd	kvinn- lig slöjd	hus- hålls- göro- mål	träd-gård s-sköt-sel
Falun.......	i	10	1	i	i	_	1	1	1	7
Göteborg.....	i	9	1	i	2	1	1	1	1	11
Kalmar......	i	6	1	i	1	—	1	1	1	5
Karlstad......	i	6	1	i	1	1	1	—	1	5
Linköping.....	i	9	1	i	1	1	1	—	1	9
Luleå .......	i	6	1	i	1	1	1	—	1	5
Lund........	i	9	1	i	2	1	l	1	1	9
Stockholm.....	i	6	1	i	1	—	1	1	1	7
Umeå.......	i	9	1	i	2	1	1	1	1	9
Uppsala......	i	9	1	i	1	1	1	—	1	9
Summa	10	79	10	10	13	7	10	6	10	76

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Rektorer.

Rektorerna äro för närvarande i avlöningshänseende likställda med rektorerna
vid högre allmänna läroverk, dock att förekommande fria bostäder
tillhandahållas av statsverket, liksom eventuell hyresersättning utgår av
statsmedel.

I fråga om innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
sid. 106.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att likställdheten mellan rektorerna
vid de högre allmänna läroverken och folkskoleseminariema principiellt bibehålies.
Med hänsyn till den nya organisationen av folkskoleseminariema
hava emellertid de sakkunniga funnit sig böra utgå från delvis olika grunder
för gruppindelningen av seminarierna än dem, som tidigare förordats
av skolöverstyrelsen.

Läroverkslönesakkunnigas gruppindelning är följande:

till grupp I föras samtliga dubbelseminarier,

till grupp II föres enkelseminariet i Stockholm, på grund av att detta är
avsett att vara provårsseminarium,

till grupp III föras återstående enkelseminarier.

De två reservanternas inom läroverkslönesakkunniga yrkande om i vissa
avseenden förbättrade löne- och pensionsförmåner för rektorer avser även
folkskoleseminariernas rektorer.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas föreliggande
förslag i dess helhet.

Lektorer.

Lektorerna vid folkskoleseminariema likställdes vid 1918 års lönereglering
med motsvarande befattningshavare vid de högre allmänna läroverken. Vid
seminarierna i Stockholm och Göteborg tillkommer emellertid av statsmedel
hyresbidrag, motsvarande de kommunala bidrag, som utgå till lektorerna
vid läroverken i sagda städer.

I fråga örn innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
sid. 107.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett, att lektorerna vid folkskoleseminarierna
böra placeras i samma lönegrad som lektorerna vid de allmänna
läroverken, nämligen i den 27:e. Två reservanter hava i anslutning till sin
uppfattning angående lönegradsplaceringen av läroverkslektorerna förordat
en placering i 28 lönegraden av folkskoleseminariernas lektorer.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att dessa befattningshavare
placeras i 27 lönegraden.

Adjunkt å övergångsstat.

Då vid 1918 års lönereglering de förutvarande adjunktstjänsterna vid
folkskoleseminariema blevo omvandlade till lektorat med höjda kompetens -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

villkor, vidtogs den anordningen, att adjunkt, som icke fyllde sagda kompetensvillkor,
överflyttades på övergångsstat samt i fråga om avlöningsvillkoren
likställdes med läroverksadjunkt. Av dessa befattningshavare kvarstår
för närvarande endast en, placerad vid folkskoleseminariet i Falun.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del förordat, att ifrågavarande
adjunkt jämställes med de allmänna läroverkens adjunkter.

Beträffande de å övergångsstat för folkskoleseminarierna i övrigt uppförda
befattningshavarna hava de sakkunniga i detta sammanhang påpekat, att
då ifrågavarande befattningar motsvara dem, för vilka lönereglering nu föreslås,
jämväl dessa tjänster synas böra nyregleras, i den mån deras innehavare
den 1 januari 1938 icke överförts på aktiv stat.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att för nu ifrågavarande
adjunkt lönereglering genomföres i enlighet med vad som föreslagits för de
allmänna läroverkens adjunkter.

övningsskollärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till sid. 108 och 109 i statsrådsprotokollet.

Här må allenast framhållas, att 1928 års lönekommitté med hänvisning
till sitt förslag i fråga om avlöning för folkskollärare — 15 lönegraden för
manlig lärare — ansett manlig övningsskollärare böra placeras i 19 lönegraden
samt att skolöverstyrelsen i utlåtande över nämnda förslag med
hänvisning till sitt förslag att placera manlig folkskollärare i 17 lönegraden
ansett manlig övningsskollärare böra placeras i 21 lönegraden.

Läroverkslönesakkunniga hava, oavsett den lönegradsplacering som må bliva
bestämd för folkskollärare, ansett övningsskollärarna böra i förhållande till
andra lärare vid folkskoleseminarierna hänföras till 20 lönegraden, såväl
män som kvinnor.

Departementschefen har för sin del ansett den av läroverkslönesakkunniga
förordade placeringen av övningsskollärarna i 20 lönegraden vara väl avvägd
och i följd därav tillstyrkt detta förslag.

Ordinarie lärare i övningsämnen.

Liksom vid de allmänna läroverken gäller för övningslärama vid folkskoleseminarierna,
att den fasta lönen är beräknad efter ett visst minimiantal
undervisningstimmar. Då detta beträffande ämnet teckning är olika vid
dubbel- och vid enkelseminarierna, blir alltså den fasta lönen i detta ämne
olika allt efter seminariets typ. För undervisning utöver minimitimtalet utgår
arvode för veckotimme räknat. Beträffande såväl lön som arvode räknas
med fyra så kallade avlöningsgrader, vilket innebär att avlöningen efter
respektive 5, 10 och 15 år höjes, varje gång med samma belopp.

De med tillämpning av dessa grunder för närvarande utgående avlöningsförmånerna
för olika slags lärare i övningsämnen, vilka avlöningsförmåner

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

äro högre än för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, framgå
av sid. 109 och 110 i statsrådsprotokollet, till vilka utskottet här hänvisar.

I fråga örn tidigare förslag till lönegradsplacering av förevarande lärare
hänvisar utskottet till sid. 110 och lil i statsrådsprotokollet. Här må allenast
framhållas, att 1928 års lönekommitté fann lämpligt bibehålla vedertagen
skillnad mellan lärarna i övningsämnen vid folkskoleseminarierna och
de allmänna läroverken.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till de av dem för lärare i
övningsämnen vid de allmänna läroverken föreslagna lönegradsplaceringarna
-— uppgjort förslag till lönegradsplacering för lärare i övningsämnen vid
folkskoleseminarierna.

De sakkunniga hava härvid utgått från att de av dessa lärare, som skola
meddela undervisning i sådana ämnen, i vilka de blivande folkskollärarna
skola hava att själva undervisa, böra placeras i högre löneställning än närmast
motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. De sakkunniga hava
föreslagit följande placering av nu ifrågavarande lärare:

lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott 22 lönegraden
;

lärare i manlig eller kvinnlig slöjd 18 lönegraden;

lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola 16 lönegraden; samt

lärare i trädgårdsskötsel 16 lönegraden vid dubbelseminarium och 13 lönegraden
vid enkelseminarium.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Under hänvisning till mitt tidigare ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen
för de ordinarie lärarna i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott vid de allmänna läroverken tillstyrker jag, att lärarna i
dessa ämnen vid folkskoleseminarierna hänföras till 21 lönegraden. I övrigt
har jag icke något att erinra mot det av läroverkslönesakkunniga förordade
förslaget beträffande lönegradsplaceringen för övningslärama vid folkskoleseminarierna.

Icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare.

Beträffande de till icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare utgående
löneförmånerna ävensom tidigare framlagda förslag hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 112 och 113.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra adjunkt samt
timlärare i läsämne vid folkskoleseminarium förordat samma löneställning
som för motsvarande lärarkategorier vid de allmänna läroverken. För extra
ordinarie och extra övningsskollärare ävensom för timlärare i övningsskolan
hava de sakkunniga förordat samma löneställning som för motsvarande
lärarkategorier vid högre lärarinneseminariet.

Med hänsyn till de av skolöverstyrelsen uttalade farhågorna för svårigheter
att förvärva lämpliga vikarier å övningsskollärarbefattningarna hava

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

de sakkunniga ifrågasatt en anordning, enligt vilken ordinarie folkskollärare,
som tjänstgör såsom vikarie å sådan befattning, skulle utöver lön såsom
folkskollärare i den lönegrad, som fastställts för lärare med en årlig tjänstgöringstid,
närmast motsvarande den vid folkskoleseminarierna förekommande,
tillerkännas vikariatsersättning enligt de i avlöningsreglementet för
ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen bestämda grunderna. Närmare
bestämmelser i detta hänseende skulle utfärdas av Kungl. Majit. Vad
läroverkslönesakkunniga sålunda ifrågasatt skulle gälla även motsvarande fall
vid högre lärarinneseminariet och småskoleseminarierna.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 114 i
statsrådsprotokollet):

Jag biträder läroverkslönesakkunnigas förenämnda förslag om likställighet
mellan å ena sidan folkskoleseminariernas icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare
samt timlärare i läsämne och i övningsskolan och å andra sidan
motsvarande lärarkategorier vid allmänna läroverk respektive högre lärarinneseminariet.
Jag förordar alltså för folkskoleseminariernas extra ordinarie
och extra ämnes- och övningsskollärare följande lönegradsplacering, nämligen
för extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden samt för extra
ordinarie och extra övningsskollärare 18 lönegraden. Läroverkslönesakkunnigas
förslag, att ordinarie folkskollärare vid tjänstgöring såsom vikarie
å övningsskollärarbefattning skulle få uppbära vikariatsersättning, finner
jag vara väl grundat och vill fördenskull biträda detsamma. För timlärare
i läsämne vid folkskoleseminarium förordar jag samma avlöning sorn
för sådan lärare vid allmänt läroverk, dock att avlöning till timlärare i
hälsolära och ekonomilära liksom för närvarande må kunna, efter skolöverstyrelsens
beprövande i varje särskilt fall, utgå med högre belopp än det
i författningen angivna. För timlärare i övningsskolan — varmed närmast
avses vikarier å övningsskollärartjäust, förordnade för kortare tid än en
termin — förordar jag samma avlöning som till sådan timlärare vid högre
lärarinneseminariet.

Icke-ordinarie lärare i övningsämnen.

De icke-ordinarie lärarna i övningsämnen vid folkskoleseminarierna åtnjuta
liksom motsvarande lärare vid de allmänna läroverken arvode, beräknat för
veckotimme. Vikarierande lärare i trädgårdsskötsel åtnjuter arvode till belopp,
som i varje särskilt fall bestämmes av skolöverstyrelsen. De till ickeordinarie
lärare i andra övningsämnen än trädgårdsskötsel utgående timarvodena
äro högre än de till motsvarande lärare vid läroverken utgående.

Redogörelse i övrigt angående gällande bestämmelser och tidigare förslag
i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 114 och 115.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra lärare i teckning,
musik eller gymnastik med lek och idrott vid folkskoleseminarierna
förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande lärare vid de allmänna
läroverken eller 18 lönegraden. För extra ordinarie och extra lärarinna
i hushållsgöromål har likaledes förordats samma lönegradsplacering
som för sådan lärarinna vid de allmänna läroverken eller 15 lönegraden.
Däremot hava extra ordinarie och extra lärare i manlig eller kvinnlig slöjd

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

ansetts böra placeras en lönegrad över motsvarande lärare vid de allmänna
läroverken och hava följaktligen placerats i 16 lönegraden. För extra ordinarie
och extra lärare i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola
har dock föreslagits placering i 15 lönegraden. Extra ordinarie och
extra lärare i trädgårdsskötsel slutligen hava föreslagits skola placeras, vid
dubbelseminarium i 15 och vid enkelseminarium i 12 lönegraden.

I enlighet med den nämnda placeringen av extra lärare hava timlärare i
teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt hushållsgöromål föreslagits
skola erhålla samma avlöning som motsvarande timlärare vid allmänt
läroverk, varjämte för timlärare i slöjd vid övningsskola förordats samma
avlöning som för timlärare i slöjd vid allmänt läroverk. För timlärare i
manlig eller kvinnlig slöjd vid själva seminariet åter har föreslagits en något
högre avlöning än för timlärare i slöjd vid allmänt läroverk.

Läroverkslönesakkunniga hava icke föreslagit några avlöningsbelopp för
timlärare i trädgårdsskötsel, varmed de sakkunniga avsett vikarierande lärare
i ämnet, förordnad för kortare tid än en termin. Med hänsyn till olikheten
i arbetsbörda under årets olika årstider har det synts de sakkunniga enklast,
att avlöning till sådan vikarierande lärare i trädgårdsskötsel får, liksom
för närvarande sker, bestämmas av skolöverstyrelsen med hänsyn till omständigheterna
i varje särskilt fall.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas berörda förslag. Detta
innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bland annat att de
icke-ordinarie lärarna i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt
hushållsgöromål vid folkskoleseminarierna icke längre, såsom för närvarande
är fallet, skulle åtnjuta högre avlöning än motsvarande lärare vid de allmänna
läroverken. Det försteg i fråga örn lönegradsplacering, som jag
funnit mig böra förorda för folkskoleseminariernas ordinarie lärare i teckning,
musik och gymnastik med lek och idrott i förhållande till de allmänna
läroverkens motsvarande lärare, har jag icke funnit lämpligt att
bibehålla, när det gällt löneställningen för icke-ordinarie lärare. Dessa
kunna antagas komma att flytta mellan olika slag av läroanstalter, innan
ordinarie anställning erhålles, varvid en enhetlig lönegradsplacering torde
vara förenad med vissa fördelar.

Beträffande löneställningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker förty de båda likalydande
motionerna 1: 308 och II: 552, så vitt nu är i fråga.

Vad därefter angår löneställningen för de olika lärarkategorierna, föreslår
utskottet, i konsekvens med sitt ställningstagande till frågan om läroverksadjunkternas
placering, att adjunkt på övergångsstat vid folkskoleseminarium
inplaceras i 24 lönegraden. Vidare har utskottet ansett sig böra förorda
en höjning av den av Kungl. Majit föreslagna placeringen av lärarna
i trädgårdsskötsel, de ordinarie såväl som de extra ordinarie och extra. Aven
örn utskottet icke kunnat biträda det i motionen 1: 306 gjorda yrkandet
om trädgårdslärarnas placering i 18 lönegraden vid dubbel- och 16 löne -

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

graden vid enkelseminarium, har utskottet dock funnit, att de av motionären
anförda omständigheterna — främst utbildningstidens längd samt tjänstgöringsförhållandena
— tala till förmån för en något högre placering än
den Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet tillstyrker därför, att ordinarie lärare
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna placeras i 17 lönegraden vid
dubbel- och i 14 lönegraden vid enkelseminarium. Såsom en konsekvens
härav anser sig utskottet jämväl böra tillstyrka den ändring i Kungl. Maj:ts
förslag, att extra ordinarie och extra lärare i trädgårdsskötsel placeras i 16
lönegraden vid dubbel- och i 13 lönegraden vid enkelseminarium.

Under hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om extra ordinarie
läroverksadjunkts lönegradsplacering har utskottet slutligen funnit sig böra,
med tillstyrkan i denna del av de båda likalydande motionerna 1: 308 och
II: 552, förorda, att extra ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium hanföres
till 21 lönegraden.

I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen
för lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och avstyrker förty de
häremot stridande yrkanden, som gjorts i motionerna 1: 292, 1: 307 och
II: 549 ävensom i de båda likalydande motionerna 1: 308 och II: 552.

9. Småskoleseminarierna.

Enligt de den 30 juni 1936 fastställda avlöningsstaterna för småskoleseminarierna
skola efter den av 1936 års riksdag beslutade organisationens
genomförande vid de olika seminarierna finnas följande ordinarie befattningshavare: -

Seminarium	B e	fattningshava	r e
Rektor	Ämnes- lärare	Övnings- skollärare	Skolköks- före- ståndarinna
Haparanda.............	1	3	4
Härnösand.............	1	2	3	—
Landskrona............	1	4	5	_
Lycksele...............	1	3	4	1
Skara.................	1	4	5	—
Strängnäs..............	1	4	5	—
VäxjiT................	1	2	3	—
Summa	7	22	29	1

A. Ämneslärarnas kompetens m. m.

Departementschefen erinrar, att spörsmålet om lärarpersonalens vid småskoleseminarierna
löneställning på grund av hemställan av 1936 års riksdag
varit föremål för särskild utredning.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I skrivelse den 19 juni 1936, nr 347, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 100, angående folk- och småskoleseminariernas organisation
m. m. jämte i ämnet väckta motioner, behandlade riksdagen bland annat
frågan om kompetensen hos ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom
den härmed sammanhängande frågan örn en förbättring av deras avlöningsförmåner
och anhöll därvid om verkställande, under beaktande av
vad riksdagen anfört, av närmare utredning om kostnaderna för en vid
höjning av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig
lönereglering jämte i samband med en dylik stående frågor, ävensom
örn framläggande, örn möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik utredning
grundat förslag.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt läroverkslönesakkunniga att,
under beaktande av vad riksdagen i sin skrivelse i ämnet anfört, verkställa
den av riksdagen sålunda begärda utredningen ävensom att med denna
utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Majit inkomma i så god
tid, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1937 års riksdag.

Läroverkslönesakkunniga avgåvo i anledning härav den 30 oktober 1936
utlåtande i fråga örn kostnaderna för en vid höjning av kompetensen för
ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig lönereglering jämte i
samband därmed stående frågor. I fråga örn detaljerna i de sakkunnigas
förslag ävensom över detsamma avgivna utlåtanden hänvisar utskottet till
sid. 119—125 i statsrådsprotokollet. Här torde allenast böra framhållas, att
för ämneslärare tillstyrktes samma lön och tjänstetitel som för adjunkt vid
allmänt läroverk, i den mån kompetenskraven bleve desamma som för adjunkter,
att ordinarie tjänster i övningsämnen föreslogos skola inrättas i
avsevärd utsträckning samt att kostnaderna jämlikt nu gällande bestämmelser
skulle överstiga de för 1936 års organisation beräknade med 71,880
kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava sedermera i enlighet med sitt huvudsakliga
uppdrag verkställt utredning angående lönereglering för lärarpersonalen vid
småskoleseminarierna i anslutning till det för övriga statliga läroanstalter
föreslagna avlöningssystemet. Vid utarbetandet av detta förslag hava de
sakkunniga i huvudsak förordat samma lönegradsplacering som för de lärargrupper,
med vilka enligt deras tidigare avgivna utlåtande jämförelse borde ske.

Departementschefen bär för egen del i ämnet anfört följande (sid. 126 i
statsrådsprotokollet):

Ställningstagandet till det av 1936 års riksdag understödda önskemålet
om en höjning av ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarierna är givetvis
avgörande för löneregleringen för dessa lärare. En sådan utredning som
jag enligt det föregående funnit behövlig för frågans prövning har nu kommit
till stånd, varför jag ej vidare finner hinder möta mot att definitivt
fatta ståndpunkt i ämnet.

Den av läroverkslönesakkunniga verkställda utredningen visar, att kostnadsökningen
för möjliggörande av en höjning av kompetensen för ämneslärarna
vid småskoleseminarierna icke kan anses vara allttör stor. Starka
sakskäl tala för att en dylik kompetenshöjning kommer till stånd. Sär -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

skilt vill jag bär framhålla, att mycket av vad man hoppats vinna genom
den vidtagna skärpningen av inträdesfordringarna till småskoleseminarierna
torde bliva svårt att ernå, om ej ämneslärarkompetensen stärkes. På grund
härav förordar jag, att — då förslag nu framlägges örn lönereglering för småskoleseminarierna
i anslutning till lönesystemet för övriga statliga undervisningsanstalter
— detsamma i fråga om ämneslärarna vid nämnda seminarier
bygges på, att dessa i lönehänseende likställas med läroverkens
adjunkter.

Departementschefen förklarar sig slutligen kunna biträda ett av skolöverstj^relsen
väckt förslag, att person, som avlagt filosofisk ämbetsexamen och
därjämte folkskollärarexamen, bör med avseende å ämneslärartjänst vid småskoleseminarium
jämställas med den, som innehar kompetens för adjunktsbefattning
vid allmänt läroverk. I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen
vidare funnit goda skäl tala för läroverkslönesakkunnigas
förslag örn en förbättring av lärarnas i övningsämnen anställningsförhållanden.

B. Det nya lönesystemets tillämpande på småskoleseminariernas personal.
Rektorer.

Beträffande gällande bestämmelser hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
sid. 127.

Läroverkslönesakkunnigas förslag innebär, att småskoleseminariernas rektorer
principiellt likställas med realskolornas rektorer.

Även beträffande småskoleseminarierna förutsättes alltså vid tillämpandet
av det nya lönesystemet en gruppindelning skola äga rum. Läroverkslönesakkunniga
hava i detta hänseende förordat, att dubbelseminarierna hänföras
till grupp I, de 3-åriga enkelseminariema till grupp II samt de 2-åriga
enkelseminarierna till grupp III. De sakkunniga hava vid framläggande
av detta förslag förutsatt, att efter löneregleringen det nu till rektorerna
liksom vissa andra lärare vid seminarierna i Haparanda och Lycksele utgående
lönetillägget skall upphöra.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Mot vad sålunda föreslagits av de sakkunniga har jag icke funnit något
att erinra. Även om här förevarande läroanstalter hava ett ganska begränsat
elevantal, är att beakta dels att det här är fråga örn anstalter för utbildning
av lärare, dels ock att lärarna vid småskoleseminarierna framdeles skola
meddela undervisning åt ett elevmaterial, som ungefär uppnått realexamens
nivå. Genom bifall till läroverkssakkunnigas förslag kommer jämväl den av
statskontoret framhållna önskvärdheten av differentiering av rektorslönerna
vid dubbel- och enkelseminarier att i viss mån beaktas.

Adjunkter.

Vid den år 1920 beslutade löneregleringen för statens småskoleseminarier
blevo ämnes- och övningsskollärare vid dessa seminarier likställda med folkskoleseminariernas
övningsskollärare. Denna likställighet bibehölls av såväl

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lärarlönekommittén som 1928 års lönekommitté, varvid man ju dock utgick
från samma kompetens för ämneslärarna som för övningsskollärarna.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till sitt utlåtande angående
höjning av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna — tillstyrkt,
att sistnämnda lärare vid tillämpning av det nya lönesystemet i avseende
å såväl avlöning som tjänstetitel likställas med de allmänna läroverkens
adjunkter.

Departementschefen har biträtt detta förslag.

övningsskollärare.

Beträffande gällande bestämmelser m. m. hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
sid. 128.

Läroverkslönesakkunniga hava för övningsskollärare vid småskoleseminarierna
förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande befattningshavare
vid folkskoleseminarierna eller 20 lönegraden.

Departementschefen, som tidigare funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas
förslag beträffande lönegradsplacering av övningsskollärare vid folkskoleseminarierna,
har i anslutning härtill tillstyrkt de sakkunnigas förslag jämväl
beträffande övningsskollärarna vid småskoleseminarierna.

Icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare.

Gällande bestämmelser beträffande avlöning åt vikarierande samt övriga
icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid småskoleseminarierna återfinnas
i kungörelsen angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid
statens småskoleseminarier m. m. (svensk förf.-saml. 1933:503), vartill här
hänvisas.

Läroverkslönesakkunniga hava, med utgångspunkt från den föreslagna höjningen
av de ordinarie ämneslärarnas vid småskoleseminarierna kompetens
och avlöningsförmåner, förordat, att lönerna för icke-ordinarie ämneslärare
regleras i anslutning till vad av dem föreslagits beträffande motsvarande
lärare vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna.

För extra ordinarie och extra adjunkt har alltså de sakkunnigas majoritet
förordat placering i 20 lönegraden.

I fråga om icke-ordinarie övningsskollärare har förordats samma placering
som för motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna, d. v. s. för såväl
extra ordinarie som extra övningsskollärare 18 lönegraden.

Arvode till timlärare föreslås utgå efter samma grunder som vid folkskoleseminarierna.

Departementschefen har för egen del även beträffande de icke-ordinarie
ämnes- och övningsskollärarna biträtt det av läroverkslönesakkunniga framlagda
förslaget.

Lärare i övningsämnen.

Vid småskoleseminarierna finnes för närvarande endast en ordinarie lärarbefattning
i övningsämnen, nämligen den tidigare omförmälda befattningen
vid seminariet i Lycksele som skolköksföreståndarinna, tillika lärarinna i

78 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

hushållsgöromål. I övrigt är behovet av lärare i dessa ämnen avsett att
täckas med timlärare.

Nämnda skolköksföreståndarinna åtnjuter för närvarande i avlöning 1,800
kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 250 kronor, samt dessutom
fri bostad med bränsle och lyse ävensom — i hennes egenskap av
husmoder för skolköket — fri kost i samband med skolköksundervisningen.
Beträffande de till timlärarna utgående arvodena hänvisas till kungörelsen
1933:503.

I fråga örn tidigare förslag hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 129.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att undervisningen i övningsämnen
vid småskoleseminarierna skall bestridas — på samma sätt som
för närvarande vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna — av
såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare.

Såsom en allmän regel hava de sakkunniga förordat, att ordinarie befattningar
i övningsämne icke inrättas, med mindre undervisningen efter fullt
genomförd organisation omfattar minst 15 timmar i veckan. Med denna
utgångspunkt skulle ordinarie lärarbefattningar i övningsämnen finnas vid
följande seminarier:

1. i teckning i Landskrona, Skara och Strängnäs;

2. i musik i Haparanda, Landskrona, Lycksele, Skara och Strängnäs;

3. i gymnastik med lek och idrott i Haparanda, Landskrona, Lycksele,

Skara och Strängnäs;

4. i kvinnlig slöjd vid samtliga seminarier; samt

5. i hushållsgöromål vid seminarierna i Landskrona, Lycksele, Skara och

Strängnäs.

Läroverkslönesakkunniga hava för de ordinarie lärarna i övningsämnen
vid småskoleseminarierna förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande
befattningshavare vid folkskoleseminarierna, nämligen för lärare i
teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott 22 lönegraden, för
lärarinna i kvinnlig slöjd 18 lönegraden samt för lärarinna i hushållsgöromål
16 lönegraden. För lärarinnan i hushållsgöromål vid småskoleseminariet
i Lycksele hava de sakkunniga, för det fall att hon tjänstgör såsom
föreståndarinna för det vid seminariet inrättade skolköket, dessutom förordat
ett särskilt arvode av 360 kronor för år.

För vissa seminarier, vid vilka ordinarie lärarbefattningar icke skulle inrättas,
har behovet av undervisningstimmar i övningsämnen av de sakkunniga
ansetts motivera inrättande av extra ordinarie befattningar. Anställning
såsom extra ordinarie lärare i övningsämne föreslås kunna komma
i fråga vid en tjänstgöringsskyldighet av minst 8 veckotimmar. För att
erhålla en betryggande marginal hava de sakkunniga emellertid räknat med,
att tills vidare extra ordinarie befattningar icke inrättas för lägre undervisningstid
per vecka än 10 timmar.

Vid bifall härtill skulle följande extra ordinarie lärarbefattningar i övningsämnen
komma att inrättas, nämligen:

1. i teckning i Haparanda, Härnösand, Lycksele och Växjö;

2. i musik i Härnösand och Växjö;

3. i gymnastik med lek och idrott i Härnösand och Växjö; samt

4. i hushållsgöromål i Haparanda, Härnösand och Växjö.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit samma lönegradsplacering — där
sådan skall förekomma -— för de icke-ordinarie lärarna i övningsämnen vid
småskoleseminarierna som för motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.

För timlärare i de förut nämnda övningsämnena ävensom i slöjd vid
småskoleseminariums övningsskola föreslås av läroverkslönesakkunniga samma
timläraravlöning som vid folkskoleseminarierna. För timlärare i trädgårdsskötsel
bör enligt de sakkunnigas förslag — med hänsyn till olikheten i
arbetsbördan under olika årstider — avlöningen, liksom för närvarande är
fallet beträffande vikarierande lärare vid folkskoleseminarium, bestämmas av
skolöverstyrelsen med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas förslag, dock med den
ändring beträffande lärarna i teckning, musik samt gymnastik med lek och
idrott, att jag för ordinarie lärare i dessa övningsämnen genomgående ansett
mig böra förorda nedsättning av de sakkunnigas lönegradsplacering
med en lönegrad, vilket för seminariernas vidkommande innebär en inplacering
i 21 lönegraden.

C. Övergångsanordningar.

För läroverkslönesakkunnigas förslag till övergångsanordningar i samband
med genomförande av högre kompetens för ämneslärarna ävensom för vad
häröver i de från skolöverstyrelsen och statskontoret inhämtade utlåtandena
anförts lämnas en redogörelse å sid. 122—-125 i statsrådsprotokollet. Ämbetsverken
hava i det stora hela anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag.
Emellertid hava de — med utgångspunkt från förfarandet vid höjningen
av kompetensen för folkskoleseminariernas ämneslärare (proposition
1918: 260, sid. 253) — förordat, att å övergångsstat med tjänstgöring
som ämneslärare vid småskoleseminarium må kunna efter Kungl. Majda
beprövande uppföras dels sådana nuvarande ämneslärare, vilka kunna antagas
framdeles komma att uppfylla de föreskrivna nya kompetensvillkoren,
dels ock sådana, örn vilka dylikt antagande icke kan göras men som likväl
anses kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium. Överstyrelsen
har för dessa lärare förordat bibehållande av nuvarande ämneslärarlön eller
den högre lön, som vid en ny lönereglering må tillkomma övningsskollärare.

Departementschefen har i frågan örn övergångsanordningar för egen del
anfört följande:

Det av läroverkslönesakkunniga framlagda förslaget till övergångsanordningar,
med de jämkningar som förordats av skolöverstyrelsen och statskontoret,
finner jag mig kunna biträda. På grund av skolöverstyrelsens förslag
om överflyttande av nuvarande ämneslärare till övergångsstat med
tjänstgöringsskyldighet i dylik egenskap bör i tjänsteförteckningen under
»Småskoleseminarierna: Övergångsstat» upptagas en befattning som ämneslärare
i 20 lönegraden.

Huruvida något överförande på indragningsstat kan bliva behövligt, kan

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

icke nu med bestämdhet avgöras. Det torde emellertid kunna antagas, att
icke något dylikt överförande skall behöva komma i fråga, då överflödiga
ämneslärare kunna placeras på lediga övningsskollärartjänster.

Något beslut rörande överförande på indragningsstat vid innevarande
riksdag bör i allt fall icke fattas, då — på sätt tidigare framhållits — löneregleringen
vid småskoleseminarierna icke kan genomföras förrän från och
med den 1 juli 1938. Av 1937 års riksdag bör emellertid fattas beslut om
inplaceringen av lärarpersonalen vid småskoleseminarierna på tjänsteförteckningen
till avlöningsreglementet, ehuru beslutet i denna del icke bör träda
i kraft förrän den 1 juli 1938, då alltså övergången till det nya systemet
bör ske. Det förslag rörande bestämmandet av avlöningsanslaget till småskoleseminarierna
för budgetåret 1937/1938, som jag i det följande kommer
att framlägga, grundar sig fördenskull på nu gällande avlöningsbestämmelser
för småskoleseminarierna.

Utskottet. Vad först beträffar frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna
kompetens har riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1936, nr
347, uttalat, att om denna lärarkår, på sätt föreslagits, i fråga örn kompetens
och avlöningsförmåner jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt
riksdagens uppfattning en lämplig lösning av denna fråga att vinna. Sedan
numera den av riksdagen begärda utredningen av de härmed förenade kostnaderna
verkställts, finner sig utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,
böra tillstyrka, att — då riksdagen nu går att fatta beslut om
lönereglering för småskoleseminarierna i anslutning till lönesystemet för övriga
statliga undervisningsanstalter — detta beslut utgår ifrån, att ämneslärarna
vid nämnda seminarier i lönehänseende likställas med läroverkens
adjunkter. Härvid har utskottet intet att erinra mot, att lärare, som avlagt
filosofisk ämbetsexamen jämte folkskollärarexamen, med avseende å ärnneslärartjänst
vid småskoleseminarium jämställes med den, som innehar kompetens
för adjunktsbefattning vid allmänt läroverk. Ävenledes tillstyrker
utskottet, att ordinarie lärartjänster i övningsämnen vid småskoleseminarierna
inrättas i enlighet med vad nedan sägs.

Vad därefter angår frågan om de olika befattningshavarnas löneställning,
vill utskottet erinra, att utskottet tidigare vid behandlingen av 8 § 2 mom.
avlöningsreglementet tillstyrkt en jämkning i Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om löneställningen för lärarinna i hushållsgöromål, som tillika tjänstgör
såsom skolköksföreståndarinna. I enlighet härmed skulle lönen för sådan
lärarinna beräknas utan tillämpning av den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet
fastslagna 30-timmarsregeln, i samband varmed det i 28 § 1 mom. f)
föreslagna särskilda arvodet å 360 kronor icke skulle utgå. Vidare vill utskottet
framhålla, att utskottets tidigare ställningstagande till frågan örn lönegradsplaceringen
av ordinarie och extra ordinarie läroverksadjunkt medför,
att utskottet jämväl för ordinarie och extra ordinarie adjunkt vid småskoleseminarium
tillstyrker placering i 24 respektive 21 lönegraden.

I motionen I: 307 föreslås, att ordinarie lärarbefattning vid småskolesemi -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

narierna i ämnena teckning, musik och gymnastik med lek och idrott skulle
kunna inrättas, när undervisningen efter fullt genomförd organisation komme
att omfatta minst 12 timmar i veckan. I detta hänseende har föredragande
departementschefen anslutit sig till en av läroverkslönesakkunniga föreslagen
allmän regel, att sådana befattningar, som nyss nämnts, icke må inrättas,
med mindre undervisningen efter fullt genomförd organisation omfattar
minst 15 timmar i veckan. Utskottet vill med anledning av ovannämnda
yrkande framhålla, att — även örn det i viss mån kunde anses motiverat att
beträffande småskoleseminarierna utgå från inrättande av ordinarie övningslärartjänst
redan vid ett timantal av lägst 12 — det dock med hänsyn till
konsekvenserna i fråga örn andra läroanstalter icke synts utskottet tillrådligt
att i förevarande avseende gå längre än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
vill dessutom framhålla, att Övningslärare nied en tjänstgöringsskyldighet
av 12 veckotimmar torde kunna räkna med att bliva antagna till extra ordinarie
lärare och sålunda i åtskilliga avseenden jämställda med ordinarie
lärare. Få grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet nyssberörda
motion, så vitt nu är i fråga.

I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen
för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna och avstyrker förty de
häremot stridande yrkanden, som gjorts i motionen I: 307 samt i de båda
likalydande motionerna I: 308 och II: 552.

10. Läroanstalterna för blinda.

Statens läroanstalter för blinda utgöras av institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda, hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor. Enligt avlöningsstaterna innefattar lärarpersonalen,
förutom rektorer, följande befattningshavare: å Tomteboda
3 ämneslärare och 2 ämneslärarinnor vid institutet, 5 lärarinnor vid förskolan,
3 arbetslärare, 4 handarbetslärarinnor, 1 lärarinna i hushållsgöromål, 2
musiklärare samt 2 gymnastiklärare; i Kristinehamn 1 lärarinna och 3
arbetslärare samt i Växjö 3 handarbetslärarinnor.

Rektorer.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
av rektorer hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 132 och 133.

Läroverkslönesakkunniga hava, med hänsyn till numera föreliggande förhållanden
i fråga om läroanstalterna för blinda, förordat följande löneställning
för nu ifrågavarande rektorer, varvid ersättning för åtnjutna naturaförmåner
förutsatts skola av vederbörande befattningshavare kontant inbetalas
:

rektor vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda lön med belopp,
motsvarande 30 lönegraden 33 löneklassen jämte lönetillägg å 480

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 6

StatsutsJcottes utlåtande Nr 189.

kronor, d. v. s. samma löneställning, som av de sakkunniga förordats för
rektor vid högre allmänt läroverk av grupp III; samt

rektor vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och vid hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor vardera lön med belopp, motsvarande
25 lönegraden 28 löneklassen, utan lönetillägg.

För rektor vid institutet och förskolan för blinda föreslå läroverkslönesakkunniga,
med stöd av 7 § 4 mom. avlöningsreglementet för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsen, ett särskilt arvode med högst 480
kronor för år, att efter skolöverstyrelsens beprövande utgå de år, då lärarutbildning
å Tomteboda äger rum. För rektor vid hantverksskola för blinda
föreslås, likaledes med stöd av förenämnda bestämmelse, ett särskilt arvode
av 480 kronor för år, vilket skulle utgå, därest rektorn tillika är föreståndare
för befintlig materialdepå. Förslag härom har väckts av inspektören
för blindundervisningen, som ansett ett särskilt arvode för föreståndaren
för materialdepån (nu i Kristinehamn) motiverat, för den händelse de båda
rektorerna i Kristinehamn och Växjö skulle erhålla samma löneställning.

Departementschefen har för egen del biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag
till löneställning för här ifrågavarande rektorer, jämväl i vad det
avser de särskilda arvodena för handhavandet av lärarutbildningen och föreståndarskapet
för materialdepån.

Lärare i kunskapsämne (ämneslärare).

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
för dessa lärare hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 134.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del i likhet med 1928 års lönekommitté
förordat samma lönegradsplacering av ämneslärarna vid läroanstalterna
för blinda som för övningsskollärarna vid högre lärarinneseminariet
samt folk- och småskoleseminarierna.

I enlighet med den terminologi, som användes i 1932 års stadga för statens
läroanstalter för blinda, hava de sakkunniga betecknat de nu ifrågavarande
lärarna, manliga såväl som kvinnliga, såsom lärare i kunskapsämne.
Då de sakkunniga för övningsskollärarna förordat en placering i
20 lönegraden, hava de alltså föreslagit samma lönegrad för lärarna i
kunskapsämnen vid läroanstalterna för blinda. Den av lärarinnorna vid den
med institutet förenade förskolan för blinda, som förordnas att vara första
lärarinna vid nämnda skola, hava de sakkunniga föreslagit skola i denna
egenskap åtnjuta särskilt arvode med 600 kronor för år. Höjningen av
detta arvode från nuvarande 500 kronor har ansetts betingad av dyrtidstilläggets
olika beräkning efter reglering.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Den av läroverkslönesakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen av lärarna
i kunskapsämnen vid läroanstalterna för blinda ävensom det av de sakkunniga
föreslagna särskilda arvodet till första lärarinnan vid förskolan för
blinda hava icke givit mig anledning till erinran, varför jag tillstyrker de
sakkunnigas förslag på denna punkt.

Vid genomförandet av föreslagen reglering av blindlärarnas löner, med
inräknande av naturaförmånerna i lönen, kunna vissa tjänster bliva lägre

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

avlönade än för närvarande. I anslutning till vad jag tidigare förordat,
böra emellertid genom övergångsbestämmelser nuvarande tjänstinnehavare
beredas personlig gottgörelse för eventuell minskning i avlöningsförmåner.
Detta bör givetvis gälla alla de lärare vid läroanstalterna för blinda, för
vilka genom den nya löneregleringen löneminskning skulle inträda.

Lärare i musik eller gymnastik.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
för dessa lärare hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 135 och 136.

Läroverkslönesakkunniga hava, i likhet med 1928 års lönekommitté och
skolöverstyrelsen, utgått ifrån att ordinarie lärare i musik och gymnastik
vid läroanstalterna för blinda böra placeras i samma lönegrad som lärarna

1 dessa ämnen vid flertalet övriga statliga läroanstalter.

I enlighet härmed hava de sakkunniga för nu ifrågavarande lärare föreslagit
placering i 21 lönegraden, med tillämpning tillika av de i förslaget till
avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen 8 §

2 mom. första stycket angivna grunderna. De lärartjänster, som av de
sakkunniga förutsättas skola inplaceras i sagda lönegrad, äro en musiklärar-
och två gymnastiklärartjänster.

Hittills hava funnits två musiklärartjänster, en förenad med 24 och en
med fyra veckotimmars undervisning. Sedan den hittillsvarande musikläraren
med 24 veckotimmar med utgången av år 1936 avgått från sin tjänst,
har hans undervisning övertagits av den musiklärare, som förut blott hade
fyra veckotimmar. Under sådana förhållanden hava läroverkslönesakkunniga
förordat, att de hittillsvarande två tjänsterna sammanslås till en, för
närvarande förenad med en undervisningsskyldighet av 28 veckotimmar.

Den ena av de två till reglering föreslagna gymnastiklärartjänsterna är
för närvarande förenad med åtta veckotimmars undervisning. En reglering
av densamma förutsätter, med anledning av bestämmelsen i 8 § 2 mom.
första stycket avlöningsreglementet för ordinarie lärare, att tjänstens innehavare
kan beredas minst nio veckotimmars undervisning. Enligt vad läroverkslönesakkunniga
från vederbörande rektor inhämtat, föreligger ingen
svårighet härutinnan, då den ifrågavarande lärarinnan redan för närvarande
har en tjänstgöring, som överstiger åtta veckotimmar.

Departementschefen har förklarat sig intet annat hava att erinra mot den
av läroverkslönesakkunniga enligt det nyss sagda förordade löneregleringen
för en lärare i musik och två lärare i gymnastik vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda än att departementschefen — i anslutning till sitt
tidigare allmänna ställningstagande — icke kunnat tillstyrka högre lönegrad
än den 20:e för ifrågavarande Övningslärare.

Arbetslärare.

För närvarande indelas de här såsom »arbetslärare» betecknade lärarna i
arbetslärare (manliga) och handarbetslärarinnor. I enlighet med skolöverstyrelsens,
av läroverkslönesakkunniga biträdda förslag, användes i statsrådsprotokollet
benämningen arbetslärare för såväl manliga som kvinnliga
lärare.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till sid. 137 och 138 i statsrådsprotokollet. Här må allenast erinras, att
1928 års lönekommitté föreslog för manlig arbetslärare 15 lönegraden, detta
bland annat med hänsyn till att avlöningen borde tillmätas så, att personer
med utmärkt yrkesskicklighet, parad med för den speciella blindundervisningen
lämpade personliga egenskaper, kunde förvärvas för dessa lärarebefattningar.

Läroverkslönesakkunniga hava anslutit sig till 1928 års lönekommittés förslag
i fråga örn placering av de manliga arbetslärarna i 15 lönegraden.
På grund av likalönsprincipens införande bar denna lönegrad föreslagits även
för de kvinnliga arbetslärarna (handarbetslärarinnorna). Generellt föreslås
alltså för arbetslärare vid läroanstalterna för blinda 15 lönegraden.

Departementschefen har även på förevarande punkt anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas
förslag. Härvid har departementschefen erinrat örn
vad han tidigare vid behandlingen av löneställningen för lärarna i kunskapsämnen
anfört rörande personligt lönetillägg åt sådana nuvarande tjänstinnehavare,
som genom löneregleringen skulle komma att erhålla minskning
i sina avlöningsförmåner.

Lärarinna i hushållsgöromål.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 138.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att den hittillsvarande likställigheten
i avlöningshänseende mellan lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig
arbetslärare (handarbetslärarinna) bibehålies, och hava förty föreslagit placering
jämväl av förstnämnda lärarinna i 15 lönegraden. Då hushållslärarinnans
tjänstgöringsskyldighet regelmässigt överstiger 30 veckotimmar, har systemet
med full lön vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar ansetts icke behöva
tillämpas beträffande denna lärarinna.

Departementschefen har anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas berörda
förslag rörande lönegradsplaceringen av lärarinna i hushållsgöromål.

Icke-ordinarie lärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 139.

Läroverkslönesakkunniga hava — i enlighet med sin uppläggning av frågan
örn icke-ordinarie lärares anställning och löneförhållanden — föreslagit, att
extra ordinarie och extra lärare vid läroanstalterna för blinda, i den mån
sådana befattningshavare komma att anställas, placeras i följande lönegrader,
nämligen lärare i kunskapsämne, musik eller gymnastik 18 lönegraden
samt arbetslärare ävensom lärarinna i hushållsgöromål 14 lönegraden. För
timlärare i musik och gymnastik vid institutet och förskolan å Tomteboda
har föreslagits samma avlöning som till sådana lärare vid de statliga läro -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

anstalterna i övrigt. Avlöning till timlärare i dessa ämnen vid hantverksskolorna
i Kristinehamn och Växjö förutsättes skola, liksom för närvarandej
utgå efter av vederbörande styrelse fastställda grunder inom ramen för
därför anvisade medel.

Departementschefen har anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag
angående löneställningen för de icke-ordinarie lärare, som kunna komma
att anställas vid läroanstalterna för blinda.

Husmoder.

För närvarande är den vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
anställda husmodern icke upptagen på avlöningsstaten.

1928 års lönekommitté ansåg, att husmodern å Tomteboda borde erhålla
ordinarie anställning med lön enligt 6 lönegraden.

Skolöverstyrelsen fann — med hänsyn till det svåra och ansvarsfulla arbete,
som ålåge husmodern vid ett stort internat, och icke minst på grund
av den stora ekonomiska betydelsen för anstalten av hennes arbete — starka
skäl föreligga att placera husmodern å Tomteboda en lönegrad högre än
kommittén gjort, alltså i 7 lönegraden.

Läroverkslönesakkunniga hava på grund av upplysningar från rektor å
Tomteboda funnit sig böra biträda 1928 års lönekommittés förslag, att husmodern
å Tomteboda erhåller ordinarie anställning. Då de sakkunnigas
förslag till avlöningsreglemente för statens undervisningsväsen allenast avser
lärarpersonal, hava de sakkunniga förordat, att sagda husmoder inordnas
under allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente. Beträffande lönegradsplaceringen
hava läroverkslönesakkunniga på de av skolöverstyrelsen
anförda skälen tillstyrkt, att husmodern placeras i lönegraden B 7.

Departementschefen, som ansett sig kunna biträda förslaget, att husmodern
vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda erhåller ordinarie anställning
och i likhet med läroverkslönesakkunniga funnit lämpligt, att ifrågavarande
befattningshavare inordnas under det för allmänna civilförvaltningen
gällande avlöningsreglementet, har beträffande lönegradsplaceringen
anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag.

I fråga om löneställningen för lärarpersonalen vid läroanstalterna för
blinda ansluter sig utskottet till alla delar till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet biträder ävenledes förslaget om ordinarie anställning i lönegraden
B 7 för husmodern vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet avstyrker dels de båda
likalydande motionerna I: 308 och II: 552 i den del, de kunna hava avseende
å löneställningen för rektor å Tomteboda, dels motionen II: 500,
vilken sistnämnda avser högre lönegradsplacering för manlig och kvinnlig
arbetslärare än den Kungl. Maj:t föreslagit.

TJtskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

11. Vårdanstalten i Lund för blinda nied
komplicerat lyte.

Den ordinarie lärarpersonalen består av rektor (för närvarande manlig) samt
4 ämneslärarinnor och 4 slöjdlärarinnor. Övriga på ordinarie stat upptagna
befattningshavare äro 1 husmoder, 1 Översköterska, 1 skrivbiträde, tillika
räkenskapsförare, 1 maskinist och 2 vaktmästare. Två extra ordinarie ämneslärarinnor
finnas.

Rektor.

Enligt gällande stat åtnjuter vårdanstaltens rektor avlöning enligt stat
lika med den för manlig rektor vid realskola bestämda.

Beträffande tidigare förslag till löneplacering hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet,
sid. 141.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett rektorn vid vårdanstalten för blinda
med komplicerat lyte böra — med hänsyn bland annat till hans nuvarande
löneställning — vid löneregleringen erhålla lön motsvarande 27 lönegraden
30 löneklassen.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag i fråga
örn löneställningen.

Lärarinnor i kunskapsämne (ämneslärarinnor).

Beträffande gällande bestämmelser och avgivna förslag till löneplacering
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 142.

Departementschefen har i ämnet för egen del anfört följande:

Såväl 1928 års lönekommitté och skolöverstyrelsen som ock läroverkslönesakkunniga
hava varit ense därom, att ämneslärarinna vid vårdanstalten i Lund
bör i lönehänseende jämställas med motsvarande lärarinna vid övriga blindanstalter.
Även jag ansluter mig till denna uppfattning. Då jag tidigare
i dag för de sistnämnda lärarinnorna förordat en placering i 20 lönegraden,
följer härav, att jag förordar samma lönegradsplacering för de nu ifrågavarande
lärarinnorna, under ändrad benämning av lärarinnor i kunskapsämne.

Lärarinnor i slöjd.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 142 och 143.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att lärarinna i slöjd vid vårdanstalten
i Lund erhåller samma löneställning, uppräknad med hänsyn till likalönsprincipens
genomförande, som manlig och kvinnlig arbetslärare vid läroanstalterna
för blinda, d. v. s. 15 lönegraden. Med hänsyn till att nu ifrågavarande
lärarinnors tjänstgöring regelmässigt överstiger 30 veckotimmar,
hava de sakkunniga, i likhet med 1928 års lönekommitté, ansett, att principen
om full lön för Övningslärare vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar
icke behöver tillämpas beträffande lärarinna i slöjd vid vårdanstalten i Lund.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förenämnda förslag
rörande löneställningen för lärarinna i slöjd vid vårdanstalten förblinda
med komplicerat lyte.

Icke-ordinarie lärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid 143.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra lärarinnor i
kunskapsämne ävensom i slöjd vid vårdanstalten i Lund, i den mån sådana
komma att anställas, föreslagit samma lönegradsplacering som för
motsvarande kategorier av lärare i kunskapsämnen respektive arbetslärare
vid läroanstalterna för blinda, eller 18 lönegraden för extra ordinarie och
extra lärarinna i kunskapsämne och 14 lönegraden för extra ordinarie och
extra lärarinna i slöjd. De sakkunnigas förslag till avlöning för timlärare i
kunskapsämne och i slöjd, varmed närmast avses vikarierande lärarinnor,
förordnade för kortare tid än en termin, överensstämmer ävenledes med
motsvarande förslag i fråga örn övriga blindanstalter.

Departementschefen, som icke haft något att erinra mot läroverkslönesakkunnigas
förslag på förevarande punkt, har tillstyrkt detsamma.

Husmoder m. fl.

I fråga örn gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneställning
för här ifrågarande befattningshavare hänvisar utskottet till sid. 144 i statsrådsprotokollet.

Läroverkslönesakkunniga hava såtillvida anslutit sig till 1928 års lönekommittés
uppfattning, att de ansett husmodern vid vårdanstalten för blinda
med komplicerat lyte böra placeras en lönegrad högre än husmoder vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda. Då de sakkunniga för den
sistnämnda befattningshavaren förordat placering i lönegraden B 7 enligt
avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen, hava de sakkunniga
för husmodern vid vårdanstalten i Lund förordat placering i lönegraden
B 8 enligt sistnämnda avlöningsreglemente. I fråga om lönegradsplaceringen
för översköterskan vid vårdanstalten i Lund hava läroverkslönesakkunniga
ansett sig böra ansluta sig till 1928 års lönekommittés förslag,
varför de sakkunniga förordat lönegraden B 6 enligt avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen.

Beträffande åter den nu på avlöningsstaten uppförda befattningen som
kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare, hava de sakkunniga, genom
en ledamot som avlagt besök å anstalten, inhämtat, att ifrågavarande befattning
icke kan anses vara av den beskaffenhet, att tjänsten bör bibehållas
såsom ordinarie i löneställning motsvarande den nu gällande. I varje fall
synes det, enligt de vunna upplysningarna, vara uppenbart, att det icke är
motiverat att räkna med en ordinarie heltidstjänst i kanslibiträdesgrad. Den
nuvarande innehavaren av befattningen, vilken inom de närmaste åren
uppnår pensionsåldern, bar därför av de sakkunniga föreslagits skola å
övergångsstat bibehålla för henne hittills gällande löneförmåner.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag finner mig böra biträda läroverkslönesakkunnigas förslag till lönegradsplacering
av husmodern och översköterskan vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte. Jag delar även de sakkunnigas uppfattning
att dessa befattningshavare böra inordnas under avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen.

Vad angår den nuvarande befattningen som kvinnligt skrivbiträde, tillika
räkenskapsförare, synes i anslutning till vad av läroverkslönesakkunniga anförts
lönereglering i detta fall icke böra ifrågakomma utan den nuvarande
innehavaren av befattningen böra överföras på övergångsstat. Vid hennes
avgång från tjänsten bör tagas under övervägande, på vad sätt frågan om
erforderligt biträde åt rektor lämpligen bör ordnas.

I motionen II: 493 har yrkats, att översköterskan vid den här förevarande
vårdanstalten måtte placeras i lönegraden B 7. Till stöd för motionen bar
bland annat anförts, att sjukvården vid anstalten är synnerligen krävande
och olikartad, att en tillfredsställande vård av de blinda dövstumma kräver
av sköterskan kunnighet i de dövstummas handalfabet samt att översköterskans
arbetsuppgifter närmast torde kunna jämföras med avdelningsförestånderskas
av klass II vid statens sinnessjukhus.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ovan angivna förslag till löneställning för
befattningshavarna vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte utom i det avseendet, att utskottet med anledning av vad i den nyssberörda
motionen II: 493 anförts funnit sig böra tillstyrka, att den vid anstalten
anställda översköterskan placeras i lönegrad B 7.

12. De tekniska läroverken.

Den ordinarie lärarpersonalen vid de för närvarande befintliga tekniska
läroverken utgöres av rektorer och lektorer. De sistnämnda förefinnas till
följande antal vid de olika läroverken, nämligen i Borås 4, i Eskilstuna
2, i Härnösand 3, i Malmö 11, i Norrköping 3, i Västerås 2 och i Örebro
13, alltså sammanlagt 38 lektorer. Vid vart och ett av de tekniska läroverken
utom det i Eskilstuna finnes dessutom ordinarie vaktmästarpersonal.

Rektorer.

Efter 1918 års lönereglering för de tekniska läroverken äro rektorerna i
avlöningshänseende likställda med rektorerna vid de högre allmänna läroverken,
även därutinnan att dem tillkommande bostad eller ersättning därför
tillhandahålles av vederbörande kommun.

Beträffande tidigare förslag till löneplacering och däröver avgivna utlåtanden
hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 146.

Läroverkslönesakkunniga hava hävdat, att likställdheten mellan rektorerna
vid de tekniska läroverken och vid de högre allmänna läroverken och folk -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

skoleseminarierna principiellt bör bibehållas. De sakkunniga hava emellertid
föreslagit att för de tekniska läroverken skulle tillkomma en lönegrupp IV,
utan lönetillägg utöver slutlönen i 30 lönegraden.

Vid indelningen i grupper hava de sakkunniga utgått ifrån, att hänsyn
bör tagas dels till de olika läroverkens elevantal, dels ock till antalet grupper
av undervisningstimmar, beräknade efter medel tjänstgöringen för lektor.
Med dessa indelningsgrunder skulle föras:

till grupp I läroverket i Orebro;

till grupp II läroverken i Malmö och Norrköping;

till grupp III läroverken i Borås, Eskilstuna och Härnösand; samt

till grupp IV läroverket i Västerås.

Det av två ledamöter av läroverkslönesakkunniga framförda yrkandet
örn i vissa avseenden förbättrade löne- och pensionsförmåner för rektorer
avser även de tekniska läroverkens rektorer.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas berörda förslag
beträffande löneställningen för rektorerna vid de tekniska läroverken.

Lektorer.

Lektorerna vid de tekniska elementarskolorna hava sedan år 1905 varit
i avlöningshänseende fullt likställda med lektorerna vid de högre allmänna
läroverken. Denna likställdhet utsträcktes vid 1918 års lönereglering till
lektorerna vid de då nybildade tekniska gymnasierna och tekniska fackskolorna.

Beträffande tidigare förslag till lönegradsplacering av dessa lektorer hänvisas
till sid. 147 och 148 i statsrådsprotokollet.

Här må allenast fråtahållas, att skolöverstyrelsen i yttrande över lärarlönekommitténs
förslag ansåg, att dessa tjänster borde genom bättre lön
göras mera lockande, även om ett slags uppdelning i löneavseende av lektoraten
därigenom skulle åvägabringas. En utväg vore, att i vissa fall
minskning i tjänstgöringsskyldigheten möjliggjordes. En annan vore, att
till lektors avlöning vid tekniskt läroverk efter Kungl. Maj:ts beprövande
kunde komma ett lönetillägg av exempelvis 20 procent å begynnelselön,
vilket tillägg skulle kunna utgå till högst 15 av de tekniska läroverkens 38
lektorer. Dylikt tillägg skulle även kunna tillerkännas rektor, om det med
hänsyn till hans lärarverksamhet skulle anses befogat. Tillägget skulle
kunna tilldelas på begränsad tid och utgå personligt.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att den nuvarande likställdheten
i avlöningshänseende mellan de tekniska och de allmänna läroverkens lektorer
bibehålies, i följd varav de sakkunniga även för de förstnämnda lektorerna
förordat en placering i 27 lönegraden.

Det av skolöverstyrelsen väckta förslaget angående personligt lönetillägg
åt ett visst antal av de tekniska läroverkens lektorer hava de sakkunniga
ansett svårligen kunna förverkligas inom ramen för de principer, som legat
till grund för allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente. Däremot
hava läroverkslönesakkunniga ansett sig böra instämma i skolöverstyrelsens
uttalande, att dessa lektorers undervisningsskyldighet bör regleras så, att

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

den ej, såsom för närvarande är fallet, blir mera omfattande än lektorernas
vid de allmänna läroverken.

Det av två ledamöter av läroverkslönesakkunniga framförda, vid behandlingen
av löneställningen för lektorerna vid de allmänna läroverken
omförmälda yrkandet örn lektorernas placering i 28 lönegraden avser även
de tekniska läroverkens lektorer.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 149 i
statsrådsprotokollet):

Enligt nu gällande bestämmelser är lektorernas vid de tekniska läroverken
undervisningsskyldighet i tvenne avseenden mera omfattande än lektorernas
vid de allmänna läroverken: dels omfattar varje undervisningstimme,
där ej annorlunda av skolöverstyrelsen bestämmes, femtio minuter
mot fyrtio till fyrtiofem vid de allmänna läroverken, dels är lektors undervisningsskyldighet
för vecka fastställd till 20 till 24 timmar, i medeltal för
läsår räknat, mot vid de allmänna läroverken i allmänhet 20 till 22 timmar.
Vad först angår frågan örn undervisningsskyldigheten per vecka, vill
jag erinra örn att jag tidigare i dag förordat, att den övre gränsen för
undervisningsskyldigheten för de allmänna läroverkens lektorer i samband
med löneregleringen höjes till 24 timmar. Härigenom kommer alltså i
förevarande avseende en viss utjämning att ske mellan de tekniska och de
allmänna läroverkens lektorer. Härjämte synes böra tagas under övervägande
den av skolöverstyrelsen tidigare uttalade tanken att i vissa fall möjliggöra
minskning i den författningsenligt bestämda tjänstgöringsskyldigheten
per vecka i likhet med vad som gäller för de allmänna läroverken. Beträffande
åter frågan örn undervisningstimmarnas längd kan denna fråga
icke upptagas till behandling i nu förevarande sammanhang.

Vad sedan angår det av skolöverstyrelsen framförda förslaget att åvägabringa
en differentiering i lönehänseende mellan lfektorstjänsterna vid de
tekniska läroverken, kan den tanke, som ligger bakom förslaget, med nu
gällande lönesystem näppeligen förverkligas på annat sätt, än att vissa lektorstjänster
vid vissa angivna läroverk placerades i en högre lönegrad än övriga
lektorstjänster. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid stöta på åtskilliga
svårigheter, bland annat av det skälet, att det icke låter sig göra att på
förhand bestämma, vilka lektorstjänster som böra placeras i den högre lönegraden.
Med hänsyn härtill och under åberopande i tillämpliga delar av
de skäl, som föranlett mig att avstå från tanken på en uppdelning av läroverksadjunkterna
på två avlöningsgrupper, kan jag icke biträda förslaget
örn en högre löneställning för vissa lektorer vid de tekniska läroverken.

Jag förordar alltså, att samtliga lektorer vid de tekniska läroverken tillerkännas
samma löneställning. Då jag icke finner anledning rubba på den
för närvarande bestående likställdheten i avlöningshänseende mellan de tekniska
läroverkens lektorer å ena sidan och de allmänna läroverkens och
folkskoleseminariernas lektorer å den andra, förordar jag jämväl för förstnämnda
lektorer en placering i 27 lönegraden.

Icke-ordinarie lärare.

För bestridande av den undervisning vid de tekniska läroverken, som ej
kan handhavas av rektor och lektorer, anställas facklärare, assistenter och
extralärare, bland vilka senare en för undervisningen i gymnastik.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I den av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaten för de tekniska läroverken
ingår en delpost till arvoden åt extralärare, vilken fördelas med olika
belopp för vart och ett av de sju läroverken. Arvodet till extralärare skall
i medeltal utgöra 175 kronor för veckotimme och läsår, dock med befogenhet
för skolöverstyrelsen att, inom ramen för tillgängliga medel och med
hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art, i varje särskilt fall bestämma
sådant arvode. Vidare upptager avlöningsstaten en delpost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, ur vilken post arvoden utgå för övningar
i lantmäteri och föredrag örn arbetarskydd ävensom till biträden vid laborationer,
det sistnämnda för närvarande dock endast vid två läroverk.

Beträffande tidigare förslag i ämnet erinras, att 1928 års lönekommitté
föreslog för extra ordinarie adjunkt lön i 22 lönegraden, vilket förslag
skolöverstyrelsen fann lämpligt. Överstyrelsen framhöll vidare att de nuvarande
extra lärare, som på grund av för litet timantal eller eljest icke
skulle kunna bliva extra ordinarie eller extra lärare enligt lönekommitténs
förslag, ofta vore sådana, som undervisade i specialämnen, vilkas rätta behandling
fordrade hög kompetens. Det kunde därför vara nödvändigt att i
vissa fall tillerkänna dylika timlärare högre arvode än som motsvarade det
normala medeltalet 175 kronor för veckotimme. Dessutom ansåg överstyrelsen,
att lönen hellre borde beräknas för undervisningstimme än för veckotimme.
Alldeles nödvändigt syntes vara, att lönen liksom det nuvarande
arvodet med hänsyn till timlärarnas högst olika undervisningsuppgifter finge
beräknas såsom medeltal för de vid en viss läroanstalt förekommande timlärarna
tillsamman. Under denna förutsättning ville överstyrelsen emellertid
icke påkalla annan ändring i kommitténs förslag än att lönebeloppen omräknades
efter 38 läsveckor till i medeltal vissa angivna belopp för undervisningstimme.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit, att den extra ordinarie och extra
lärarpersonalen vid de tekniska läroverken erhåller samma löneställning som
motsvarande personal vid de allmänna läroverken. I enlighet härmed har
för extra ordinarie och extra adjunkt föreslagits lön i 20 lönegraden. Skulle
i något fall förutsättningar föreligga för anställande av extra ordinarie eller
extra lärare i gymnastik med lek och idrott vid dessa läroverk, hava de
sakkunniga även i fråga om sådan lärare förordat jämställdhet med de allmänna
läroverkens motsvarande lärare eller lön i 18 lönegraden, med tilllämpning
av systemet med full lön vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar
och reduktion vid understigande timantal.

Vad beträffar timlärares avlöning, hava de sakkunniga förordat, att denna
i allmänhet bestämmes efter samma grunder, som föreslagits i fråga örn de
allmänna läroverken. För undervisning i sådana specialämnen, vilka falla
utanför de vanliga skolämnenas krets och vilkas rätta behandling enligt vad
skolöverstyrelsen anfört fordrar hög kompetens, hava de sakkunniga förordat,
att Kungl. Majit — liksom för närvarande är fallet beträffande all
timläraravlöning vid tekniskt läroverk — skulle lämna skolöverstyrelsen befogenhet
att, inom ramen för tillgängliga medel och med hänsyn till tjänstgöringens
omfattning och art, i varje särskilt fall bestämma timlärarnas
avlöning.

Läroverkslönesakkunniga hava icke ansett sig böra enbart för de tekniska
läroverkens del förorda beräknande av timläraravlöningen efter undervis -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

ningstimme i stället för efter veckotimme. De sakkunniga hava ansett denna
fråga böra upptagas till prövning i ett sammanhang för hela undervisningsväsendet,
en prövning som de sakkunniga emellertid icke varit i tillfälle
att verkställa.

Departementschefen har för egen del anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas
berörda förslag till avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen vid
de tekniska läroverken.

Vad till en början angår avlöningsställningen för de tekniska läroverkens
rektorer, yrkas i motionen II: 497, att tekniska läroverket i Västerås, vilket
i Kungl. Maj:ts förslag är placerat i grupp IV, måtte i likhet med de tekniska
läroverken i Borås, Eskilstuna och Härnösand placeras i grupp III.
Då emellertid motionärens förslag bygger på förhållanden, som kunna tänkas
inträda först i en framtid, finner sig utskottet icke för närvarande böra
i anledning av motionen ifrågasätta någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag
på förevarande punkt. Skulle utvecklingen gå i den riktningen, att läroverkets
placering i grupphänseende bör förändras, får frågan härom framdeles
tagas under övervägande. Av utskottets allmänna ställningstagande
till frågan om rektorernas löneställning följer, vidare, att utskottet avstyrker
de i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 framförda yrkandena,
i vad de avse beloppen för lönetillägg åt rektorer vid tekniska läroverk.

Då löneställningen för lektorerna vid de tekniska läroverken jämväl enligt
utskottets mening bör vara densamma som för lektorerna vid de allmänna
läroverken, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag på denna
punkt och avstyrker förty de båda likalydande motionerna I: 308 och II:
552, så vitt nu är i fråga.

I fråga örn löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid de tekniska
läroverken föreligga tre olika, motionsvis framförda yrkanden. Sålunda
yrkas i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 placering av extra
ordinarie adjunkt i 21 lönegraden, i motionen II: 496 placering av extra
lärare i 22 lönegraden samt i de båda likalydande motionerna I: 305 och
II: 555 placering av extra ordinarie och extra lärare i 23 lönegraden ävensom
en undervisningsskyldighet för dessa lärare lika med lektors vid tekniskt
läroverk.

Utskottet vill erinra, att utskottet tidigare tillstyrkt den förändring i Kungl.
Maj:ts förslag, att extra ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk inplaceras
i 21 i stället för i 20 lönegraden. Motsvarande förändring tillstyrker utskottet,
med förordande i denna del av bifall till motionerna I: 308 och II:
552, beträffande extra ordinarie adjunkt vid tekniskt läroverk, varav följer,
att utskottet avstyrker de i övriga motioner framförda förslagen i fråga
om dessa lärares placering i 22 respektive 23 lönegraden. Med anledning
av vad i motionerna I: 305 och II: 555 anförts vill utskottet erinra,

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

att enligt Kungl. Maj:ts av utskottet biträdda förslag i fråga örn de ickeordinarie
lärarnas anställningsförhållanden med »extra ordinarie adjunkt»
skulle förstås sådan icke-ordinarie lärare, manlig såväl som kvinnlig, som
med avseende å examina och prov är behörig till adjunkts- eller lektorstjänst.
En extra ordinarie adjunkt vid ett tekniskt läroverk kan sålunda
vara en akademiker med provår, behörig till lektorstjänst i vanligt skolämne,
eller en tekniskt utbildad lärare, behörig till lektorstjänst i tekniskt
specialämne.. Löneställningen skulle vara densamma för alla extra ordinarie
adjunkter. Därest en placering i den av utskottet för extra ordinarie adjunkt
förordade 21 lönegraden skulle av en icke-ordinarie lärare befinnas
otillfredsställande, kan den ifrågavarande läraren liksom för närvarande förbliva
timlärare med, i förekommande fall, speciellt högre arvode i vissa
tekniska ämnen än i vanliga skolämnen.

Emellertid anser sig utskottet i anledning av de föreliggande motionerna
i ämnet böra framhålla, att det med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som råda vid de tekniska läroverken, kunde tänkas bliva föremål för övervägande,
huruvida speciellt för tekniskt utbildad personal avsedda extra
ordinarie lärarbefattningar borde inrättas vid dessa läroverk. Utskottet, som
icke kan bedöma, i vad mån något verkligt behov härav föreligger, inskränker
sig i förevarande sammanhang till att uttala den förvissningen, att
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna skulle befinnas därtill föranleda, för
riksdagen framlägger förslag i berörda hänseende.

Vad i de ovannämnda motionerna yrkats angående bestämmande av extra
ordinarie lärares undervisningsskyldighet föranleder utskottet till det uttalandet,
att utskottet förutsätter, att extra ordinarie lärare i allmänhet erhåller
en undervisningsskyldighet, som svarar mot den ordinarie lärarpersonalens.
De latituder för timantalen per vecka, som bliva fastställda för sistnämnda
personal, böra således gälla även för extra ordinarie personal.

13. Folkskolinspektionen.

Departementschefen lämnar härefter å sid. 152—157 i statsrådsprotokollet
under denna rubrik en framställning beträffande dels folkskolinspektörerna,
av vilka var och en handhar inspektionen i ett av rikets 52 folkskolinspektionsområden,
dels nomadskolinspektören, som övar tillsyn över nomadskolundervisningen
i riket.

A. Folkskolinspektörerna.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet
till statsrådsprotokollet. Här må allenast erinras, att 1928 års lönekommitté
placerade folkskolinspektörerna i 24 lönegraden med lön omedelbart enligt
högsta löneklassen samt att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande
över detta förslag fann, att ur löneteknisk synpunkt den invändningen
syntes kunna göras mot kommittéförslaget i denna punkt, att beträffande

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

med konstitutorial tillsatta tjänstemän i lönegrad sådan som den av kommittén
föreslagna undantag icke plägade medgivas från de vanliga reglerna
om löneklassuppflyttning.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del funnit starka skäl tala för en
förbättring i folkskolinspektörernas löneställning i förhållande till 1928 års
lönekommittés förslag. De sakkunniga hava fördenskull — närmast i
anslutning till lärarlönekommittén •— föreslagit att folkskolinspektör — jämväl
kvinnlig sådan — hänföres till 26 lönegraden, med inplacering i avdelning
B av den för allmänna civilförvaltningens ordinarie tjänstemän gällande
löneplanen. I likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd och på
av denna anförda skäl hava de sakkunniga icke kunnat biträda förslaget,
att folkskolinspektörerna omedelbart skulle erhålla avlöning enligt högsta
förekommande löneklass.

Icke heller hava de sakkunniga ansett befogat att, på sätt ifrågasatts,
efter införandet av kallortstillägg och efter dyrorter starkt differentierade löner
bibehålla de för närvarande utgående särskilda lönetilläggen till folkskolinspektörerna
i de nordligaste länen. Utöver lönen förutsättes folkskolinspektör
uppbära ersättning för expenser. De sakkunniga hava icke yttrat
sig angående beloppet av expensersättningen, då denna fråga varit föremål
för utredning i särskild ordning. Ersättning till vikarie för folkskolinspektör
hava de sakkunniga föreslagit skola bestämmas av Kungl. Majit.

Departementschejen har förklarat sig för egen del helt biträda läroverkslönesakkunnigas
förslag och alltså för folkskolinspektörerna tillstyrka placering
i lönegraden B 26 enligt avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.
Sin ställning till frågan om folkskolinspektörernas expensersättning
har departementschefen angivit i annat sammanhang (se sid. 126 f.
i det följande).

B. Nomadskolinspektören.

De till nomadskolinspektören utgående avlöningsförmånerna äro — med
undantag av fördelaktigare bestämmelser rörande tillfällig löneförbättring
samt av särskilt arvode å 1,100 kronor — desamma som utgå till folkskolinspektör,
vars inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands,
Västerbottens eller Norrbottens län och som är där bosatt.

Varken lärarlönekommittén eller 1928 års lönekommitté behandlade frågan
örn lönereglering för nomadskolinspektören. Däremot upptog skolöverstyrelsen
densamma i sitt utlåtande över sistnämnda kommittés betänkande.
Skulle särskild lönegrad bestämmas för nomadskolinspektören, måste den,
anförde överstyrelsen härvid, för att rådande relation till folkskolinspektör
efter regleringen skulle bibehållas, sättas två lönegrader över dennes och
alltså, om folkskolinspektör placerades i 26 lönegraden, nomadskolinspektören
placeras i 28 lönegraden. Örn däremot fortfarande ett tilläggsbelopp
skulle bibehållas, borde detta med utgångspunkt från det nu utgående, 1,100
kronor, med hänsyn till dyrtidstillägget sättas till 1,500 kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett sig böra till övervägande upptaga frågan
om lönereglering för nomadskolinspektören i samband med sin behandling
av folkskolinspektörernas löneregleringsfråga. Härvid hava de tillstyrkt
alternativet med placering i 26 lönegraden — liksom i fråga om

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

folkskolinspektör enligt avdelning B av allmänna civilförvaltningens löneplan
— jämte lönetillägg av 1,500 kronor för år. Sistnämnda belopp hava
de sakkunniga ansett sig böra förorda, främst med hänsyn till svårigheten
att rekrytera den ifrågavarande befattningen, ehuru de därav föranledda
löneökningarna beräknades bliva ganska betydande. Ersättning till vikarie
för nomadskolinspektören förutsattes av de sakkunniga skola bestämmas
av Kungl. Majit.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag, att samtidigt med folkskolinspektörerna
även nomadskolinspektören bör erhålla lönereglering enligt
det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.

Vad angår formen för lönesättningen, har jag funnit det av läroverkslönesakkunniga
förordade förslaget vara det mest ändamålsenliga. Jag tillstyrker
alltså, att nomadskolinspektören hänföres till lönegraden B 26 enligt
avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen och härjämte tilldelas
ett särskilt lönetillägg av 1,500 kronor. De närmare bestämmelserna
rörande tilläggets åtnjutande under ledighet m. m. torde Kungl. Majit få
utfärda. Expensersättning bör givetvis utgå även till nomadskolinspektören.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Marits förslag till löneställning
för folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören. Frågan örn inspektörernas
expensersättning upptager utskottet till behandling i annat sammanhang.

14. Vaktmästarpersonal.

Såsom avslutning på den huvudavdelning i statsrådsprotokollet, som be.
handlar frågan örn lönereglering för personal vid det statliga undervisningsväsendet,
ingår departementschefen på en behandling av frågan örn vaktmästarpersonalens
anställnings- och löneförhållanden och anför därvid inledningsvis
å sid. 158 i statsrådsprotokollet följande:

Vid de undervisningsanstalter, örn vilka här är fråga, finnes anställd en
talrik personal för fullgörande av vaktmästarsysslor, skötsel av värmeledning
m. m. Denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden äro
mycket växlande och även i viss mån oklara. I några fall avlönas, såsom
av det följande närmare framgår, befattningshavarna av vederbörande avlöningsanslag,
i andra fall av anslag, som äro avsedda för bestridande av omkostnader
och andra utgifter, i åter andra — och det största antalet — fall
av medel, som icke anvisats å riksstaten. För vissa befattningshavare hava
Kungl. Majit och riksdagen fastställt avlöningens storlek, för andra utgår
lönen enligt av skolöverstyrelsen givna direktiv, för andra åter bestämmes
lönen av den som anställt personalen (rektor eller lokalstyrelse). A ordinarie
stat äro endast uppförda vissa befattningshavare vid de tekniska läroverken
samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Vid olika tillfällen har frågan örn vaktmästarnas avlöningsförhållanden
och därmed sammanhängande spörsmål varit föremål för behandling. Då
nu förestår en definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid här berörda
läroanstalter, synes även spörsmålet örn avlönings- och anställningsförhållandena
för vaktmästare och dylika befattningshavare böra tagas under övervägande.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

En redogörelse för nuvarande förhållanden och tidigare framställningar
och förslag i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 158—166.

Läroverkslönesakkunniga, vilka i enlighet med givna direktiv till behandling
upptagit frågan örn lönereglering för vaktmästarpersonalen vid här omhandlade
läroanstalter, hava härvid funnit sig böra i likhet med 1928 års
lönekommitté, skolöverstyrelsen och statskontoret tillstyrka, att ifrågavarande
personal vid de allmänna läroverken erhåller statsanställning i egentlig mening.
Enligt de sakkunnigas uppfattning saknas nämligen tillräckliga skäl
för att å ifrågavarande område bibehålla den nuvarande, i olika avseenden
otillfredsställande anordningen. Reglering av avlöningsförhållandena bör
fördenskull ske i anslutning till det för allmänna civilförvaltningen gällande
lönesystemet. Liknande reglering bör enligt de sakkunniga ske vid övriga,
nu ifrågavarande läroanstalter, vid vilka vaktbetjäningen redan intar ställning
av statstjänstemän.

De sakkunniga hava från de berörda läroanstalterna inhämtat åtskilliga
uppgifter till frågans belysande. Härvid har det emellertid visat sig, att på
ifrågavarande område råda synnerligen skiftande förhållanden, vilket särskilt
gäller den ojämförligt största kategorien av hithörande befattningshavare,
nämligen läroverksvaktmästarna. På grund härav hava de sakkunniga
funnit, att ett ställningstagande till frågan i alla dess enskildheter icke kan
ske utan en närmare undersökning, som de sakkunniga icke varit i tillfälle
att företaga. Enligt de sakkunnigas mening bör det fördenskull uppdragas
åt särskilda personer att verkställa undersökning rörande förhållandena
vid de olika hithörande läroanstalterna, på grundval varav skolöverstyrelsen
sedermera bör avgiva förslag i fråga örn behovet av vaktmästarpersonal
vid dessa anstalter.

Läroverkslönesakkunniga hava likväl ansett det ur olika synpunkter lämpligt,
att frågan örn lönereglering för vaktmästarpersonalen upptages till övervägande
i samband med regleringen av lärarnas löner, ehuru endast i syfte
att få till stånd ett principuttalande från riksdagens sida. Det detaljerade förslag,
som är erforderligt för frågans slutgiltiga ordnande, bör enligt de sakkunnigas
mening föreläggas 1938 års riksdag. Då vid några läroanstalter
vaktpersonalen redan innehar ordinarie statsanställning, skulle åtgärder i
löneregleringssyfte kunna redan nu ifrågasättas för nämnda personal. De
sakkunniga hava likväl ansett, att för vinnande av enhetlighet frågan örn
lönereglering bör upptagas och behandlas samtidigt för hela den befattningshavarekategori,
om vilken här är fråga.

Aven örn alltså berörda spörsmål icke kan omedelbart vinna sin lösning,
hava de sakkunniga ansett det lämpligt att preliminärt angiva den lönegradsplacering,
som synts dem skälig för vissa huvudfall. Härvid hava de
sakkunniga utgått dels från den lönenivå, som är bestämd för liknande
personal vid andra statliga institutioner, d. v. s. lönegraderna B 7, B 6 och
B 5 enligt avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen, dels från
befattningshavarnas arbetsuppgifter och andra därmed sammanhängande
omständigheter. För vaktmästare, som endast har att ombesörja rena
eldaregöromål, hava de sakkunniga icke velat förorda ordinarie anställning.

I vaktmästarnas löneförmåner ingå som regel vissa naturaförmåner, vanligen
fri bostad med värme och lyse. I de flesta fall är bostaden belägen
i läroanstaltens hus eller därtill hörande, närbelägen lokal. De sakkunniga

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

hava utgått från, att vaktmästarna liksom andra statliga befattningshavare
skola uppbära bruttolön och att ersättning alltså skall erläggas för åtnjutna
naturaförmåner.

Vad angår de allmänna läroverken, bestrides kostnaden för lyse och
värme i hithörande fall av ljus- och vedkassan, och ersättningen för
nämnda förmåner bör fördenskull ingå till berörda kassa. Beträffande åter
ersättning för innehavd bostad är att märka, att bostaden för läroverkens
vaktmästare i regeln är förlagd till kommunen tillhörig byggnad. Samtliga
läroverkskommuner hava numera åtagit sig skyldighet att bygga och underhålla
läroverkshus. Härvid pläga kommunerna kunna påräkna understöd
ur den byggnadsfond, som skall finnas vid varje läroverk och som är bestämd
att bestrida vissa kostnader, som avse läroverkshuset. Med hänsyn
till dessa förhållanden hava de sakkunniga förordat, att bostadsersättningen
skall inlevereras till byggnadsfonden vid respektive läroverk. Värdering av
bostaden och bestämmande av ersättningens storlek bör enligt de sakkunniga
äga rum i samma ordning som gäller för rektorsbostäder. Kan enighet ej
uppnås, bör frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd.

I fråga om ersättning för bostad m. m. för vaktmästare vid andra läroanstalter
än allmänna läroverk hava de sakkunniga ansett liknande bestämmelser
lämpliga. Ersättningen bör, där bostaden är belägen i statsverket
tillhörig byggnad, inlevereras till statsverket och ingå till statens
allmänna fastighetsfond.

Tillsättningen av vaktmästartjänster bör enligt de sakkunnigas mening
vid de läroanstalter, där lokalstyrelse finnes, tillkomma denna styrelse samt
vid övriga läroanstalter vederbörande rektor. Befattningarna böra kungöras
till ansökan lediga i vanlig ordning.

De sakkunniga hava förordat, att frågor örn vaktmästares uppfattning i
högre löneklass skola, för vinnande av önskvärd enhetlighet i avseende på
uppflyttningsbestämmelsernas tillämpning, prövas och avgöras av skolöverstyrelsen.

Tjänstgöring som vaktmästare vid läroverk omedelbart före övergången
till det nya lönesystemet bör enligt de sakkunnigas mening få tillgodoräknas
vederbörande för uppflyttning i högre löneklass, i den mån tjänstgöringen
varit likartad med den, som tillhör den ordinarie befattningen.

Ehuruväl — att döma av de inhämtade upplysningarna — för närvarande
icke vid de statliga läroanstalterna förekomma »extra ordinarie» vaktmästare
med heltidstjänstgöring, hava de sakkunniga förutsatt, att dylik
anställning framdeles kan bliva erforderlig. Härvid har en inplacering i 5
lönegraden såsom regel ansetts böra tillämpas.

Av den av de sakkunniga verkställda utredningen har framgått, att vid
åtskilliga läroanstalter nu förekomma vaktmästare, som icke hava heltidstjänstgöring.
Dessa äro dels biträdande vaktmästare vid läroanstalt, där
ordinarie vaktmästare finnes, dels vaktmästare, som icke äro helt upptagna
på grund av skolans ringa storlek, dels vaktmästare, vilka äro samtidigt
anställda vid den statliga läroanstalten och vid annan läroanstalt.
Ifrågavarande vaktmästartjänster äro i regel behövliga för längre tid, i vissa
fall ständigt. De sakkunniga hava ansett, att för sistnämnda fall tjäust Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 7

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

innehavare bör kunna beredas anställning såsom extra ordinarie tjänsteman,
i enlighet med de härutinnan gällande bestämmelserna. Fråga örn anställande
vid ett läroverk av extra ordinarie vaktmästare bör enligt de sakkunnigas
mening underställas skolöverstyrelsens prövning.

Personer, som fullgöra belt okvalificerat arbete, såsom gårdskarlar o. dyl.,
hava de sakkunniga ansett ej böra erhålla anställning som tjänstemän.

Läroverkslönesakkunniga hava vidare yttrat sig rörande de med löneregleringen
för vaktmästarpersonalen förenade kostnaderna m. m.

Vad först beträffar de allmänna läroverken, utgå lönerna ur läroverkens
ljus- och vedkassor, vilkas huvudsakliga inkomst utgöres av de till kassorna
inflytande terminsavgifterna. Ett inordnande av läroverksvaktmästarna bland
de egentliga statstjänstemannen behöver — såsom läroverkslönesakkunniga
påvisat — i och för sig icke medföra, att staten påtager sig några ökade
kostnader. Såsom de sakkunniga påvisat, kan sålunda tänkas, att ljus- och
vedkassorna till statsverket framdeles inleverera ett mot vaktmästarnas kontanta
avlöning svarande belopp. En annan lösning vore, att de avgifter,
som lärjungarna nu hava att erlägga till statsverket, höjdes i den utsträckning,
som kunde behövas för att täcka ifrågavarande lönekostnader. En
närmare undersökning har emellertid bibringat de sakkunniga den uppfattningen,
att ett förfarande enligt endera av nämnda linjer skulle medföra
avsevärda olägenheter. Under sådana omständigheter hava de sakkunniga
ansett sig böra förorda, att lönekostnaderna i princip övertagas direkt av
statsverket och uppföras på de allmänna läroverkens avlöningsstat. Enligt
de sakkunnigas mening bör detta gälla såväl ordinarie som extra ordinarie
befattningshavare, d. v. s. den personal med vars anställning är förenad
pensionsrätt. Eventuellt anställda extra vaktmästare liksom annan mera
tillfällig personal böra däremot, på sätt föreslagits av såväl 1928 års lönekommitté
som skolöverstyrelsen, alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas
medel.

Att nu verkställa en beräkning av kostnaderna för här ifrågavarande
vaktpersonals lönereglering hava de sakkunniga icke funnit möjligt. Huvudskälet
härtill är den förut antydda omständigheten, att det verkliga behovet
av vaktmästare vid de olika läroanstalterna icke kan fixeras utan en i detalj
gående undersökning. Ej heller kan förutses hur placeringen i löneklasser
kan komma att gestalta sig. De av läroverkslönesakkunniga införskaffade
uppgifterna rörande läroverksvaktmästarnas löneförhållanden hava
emellertid givit till resultat, att de nuvarande lönekostnaderna för de vaktmästare,
som hava heltidstjänstgöring, uppgå till omkring 580,000 kronor.
Enär de enligt det nya lönesystemet utgående individuella lönerna i många
fall torde komma att understiga de för närvarande bestämda och i åtskilliga
fall ungefär motsvara de sistnämnda, hava de sakkunniga ansett sig kunna
antaga, att den slutliga kostnaden för staten skulle komma att stanna vid
något över 600,000 kronor. Däremot skulle nämnda förhållanden komma
att influera på statens kostnader under de första åren, enär de vaktmästare,
som vid tiden för löneregleringens ikraftträdande åtnjuta högre löneförmåner
än de enligt nämnda system skulle komma att uppbära, övergångsvis
borde erhålla gottgörelse för inträffad löneminskning. A andra sidan är
att märka, att genom statens övertagande av kostnaderna för vaktmästarnas
löner en ej ringa nedsättning torde kunna vidtagas i det förut omförmälda
anslaget för bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Vad beträffar kostnaderna för lönereglering för vaktmästarna vid övriga

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

här ifrågavarande läroanstalter, hava de sakkunniga ansett sig kunna antaga,
att dessa kostnader torde bliva jämförelsevis föga betydande, då de
berörda befattningshavarna äro ganska fåtaliga.

De sakkunniga hava slutligen erinrat därom, att med vaktmästarnas inplacering
i det för civila befattningshavare gällande lönesystemet givetvis
kommer att följa rätt till såväl tjänste- som familjepension enligt därom
gällande författningar.

För egen del har departementschefen i ämnet anfört följande (sid. 170
och 171 i statsrådsprotokollet):

Att vaktmästarnas lönefråga nu tages upp till principbehandling av statsmakterna
är enligt min mening ofrånkomligt. För de allmänna läroverkens
vaktmästare — den ojämförligt talrikaste av här ifrågavarande kategorier
av befattningshavare -— innebär detta mer än en lönereglering i vanlig
mening, det betyder för dem en definitiv inplacering bland statsanställda
befattningshavare med de konsekvenser, detta kan medföra. Läroverksvaktmästarna
hava ända hittills intagit ett slags mellanställning i avseende
å sin anställningsform, och deras avlönings- och pensionsförhållanden hava,
såsom framgår av den föregående framställningen, icke haft den fasthet
och stadga och än mindre den enhetlighet och följdriktighet, som önskvärt
varit. Det är visserligen ej svårt att ur den historiska utvecklingen giva
förklaring till detta faktum, men uppenbarligen är det icke lämpligt att
låta ett dylikt förhållande'' få bestå, detta med tanke såväl på befattningshavarna
själva som på de institutioner, vid vilka de äro knutna. Principiellt
sett finnes ur här förevarande synpunkt icke någon skillnad mellan
läroverkens vaktmästare och vaktmästarna vid exempelvis folkskoleseminarier
och tekniska läroverk, vilka sedan länge äro även i formellt avseende
statsanställda. Jag ansluter mig alltså till den meningen, att läroverksvaktmästarna
snarast möjligt böra få sina avlönings- och anställningsförhållanden
statligt reglerade. Jag tillstyrker även, att de kontanta kostnaderna
för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket, i den omfattning
som förordats av läroverkslönesakkunniga.

Vad angår de vaktmästare, som, anställda vid andra läroanstalter än allmänna
läroverk, redan äro att betrakta som statliga befattningshavare, är
det jämväl önskligt, att deras löneställning blir bestämd i enlighet med de
grunder, som gälla för dylika tjänstinnehavare i övrigt inom statsförvaltningen.

I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag det emellertid ej möjligt
att för 1937 års riksdag framlägga ett definitivt förslag angående lönereglering
för vaktmästarpersonalen. Ett principuttalande från riksdagens sida,
att lönereglering för vaktmästarna vid nu berörda läroanstalter skall genomföras,
bör dock fattas redan nu. Den detaljutredning, som jag, i likhet med
nämnda sakkunniga, finner erforderlig, bör efter ett dylikt principbeslut
snarast igångsättas. Angående sättet härför torde jag få tillfälle att senare
framlägga förslag inför Kungl. Majit.

Till läroverkslönesakkunnigas uttalanden örn lönegradsplaceringen m. m.
för vaktmästarna anser jag mig nu ej böra taga ställning. Så mycket
synes mig klart, som att den från olika håll angivna lönenivån — lönegraderna
B 7, B 6 och B 5 — torde vara den, från vilken detaljutredningen
bör utgå.

Vad läroverkslönesakkunniga yttrat beträffande naturaförmåner och därmed
sammanhängande frågor, har icke givit mig anledning till erinran.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

Ej heller i övrigt har jag funnit skäl att i förevarande sammanhang giva
uttryck åt annan uppfattning än den, som framförts av de sakkunniga.

Ehuru det stora flertalet vaktmästare vid det statliga undervisningsväsendet
icke för närvarande äro avlönade av medel, som anvisats å riksstaten,
och sålunda icke kunna betraktas såsom statsanställda i egentlig
mening, har riksdagen dock regelbundet haft anledning att sysselsätta sig
med denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden, nämligen i
samband med fattande av beslut om vaktmästarnas pensionering, vilka beslut
fattas från fall till fall.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att 1937 års riksdag skulle uttala sig för,
att lönereglering för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsen
genomföres i samband med löneregleringen för lärarpersonalen vid nämnda
undervisningsväsen och på grundval av de för allmänna civilförvaltningen
för närvarande tillämpade principerna. De kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas
avlönande skulle härvid övertagas av statsverket. Efter
verkställd detaljutredning skulle senare för riksdagen framläggas förslag
angående vaktmästarpersonalens definitiva inplacering i lönegrad och därmed
sammanhängande frågor.

Utskottet, som finner, att den i ämnet förebragta utredningen är ägnad
att läggas till grund för bedömande av frågan, huruvida ett principbeslut
av den art, som ovan angivits, bör av 1937 års riksdag fattas, har icke
velat motsätta sig, att den nu ifrågavarande vaktmästarpersonalen, i den
mån så ej skett, erhåller anställning i statens tjänst och löner, reglerade i
anslutning till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande
grunderna.

Vad därefter angår frågan örn de med en dylik lönereglering förenade
kostnaderna, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag, att de kontanta kostnaderna
för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket i vad
avser ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. Annan vaktmästarpersonal
vid de allmänna läroverken bör alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas
medel.

I fråga örn den myndighet, som skall äga anställa den statsavlönade vaktmästarpersonalen,
anser sig utskottet böra giva uttryck åt den meningen,
att ordinarie och extra ordinarie vaktmästare böra anställas av vederbörande
lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag icke finnes,
av vederbörande rektor.

Vad angår de här ifrågavarande befattningshavarnas tjänstetitel, anser
sig utskottet böra framhålla, att, i likhet med vad som skett beträffande
universiteten, benämningen »vaktmästare» bör i förekommande fall komma
till användning i stället för benämningen »expeditionsvakt».

Till de detaljspörsmål av olika slag, som beröras av departementschefen
i samband med den förevarande frågan, anser sig utskottet icke för närvarande
böra taga ställning.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

101

II. Vissa organisatoriska förändringar inom det
statliga undervisningsväsendet m. m.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet under ovanstående rubrik
behandlat vissa frågor rörande organisationen av det statliga undervisningsväsendet
m. m., nämligen om upprättande av nya statliga gymnasier, provisorisk
utvidgning av provårsinstitutionen, rätt för ämneslärarinna vid allmänt
läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m., begränsning
av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna vid de allmänna
läroverken, omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret
1937/1938, omfattningen av småskoleseminarieorganisationen under budgetåret
1937/1938 samt biträden åt folkskolinspektörerna.

Här nedan kommer dessutom att behandlas den i en motion upptagna
frågan om läkarundersökning av befattningshavare, anställd vid samhällets
skolor.

1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier.

Enligt statsrådsprotokollet föreligga från stadsfullmäktige i Eslöv, Motala
och Söderhamn framställningar om förstatligande av de därvarande kommunala
gymnasierna och från stadsfullmäktige i Skellefteå och Arvika framställningar
örn upprättande av statsgymnasier i sistnämnda städer. Utlåtanden
i ärendet hava avgivits bland annat av skolöverstyrelsen och statskontoret.

Till belysande av de olika landsdelarnas tillgång till högre allmänna läroverk
har överstyrelsen meddelat omstående sifferuppgifter beträffande förhållandena
i de särskilda länen vid årsskiftet 1934/1935.

Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse först behandlat frågan örn behovet
av högre allmänna läroverk å de av de ovannämnda orterna, där vederbörande
stad nu uppehåller gymnasium, nämligen Motala, Eslöv och
Söderhamn.

Ur synpunkten av städernas eller lärjungeområdenas storlek samt den
därav naturligt betingade tillströmningen av lärjungar har överstyrelsen
funnit statliga gymnasier vara motiverade å samtliga de tre nämnda orterna.
Någon tvekan kunde dock onekligen råda beträffande Söderhamn,
vars gymnasium varit jämförelsevis svagt frekventerat.

Med hänsyn till förhållandena inom Ostergötlands län i fråga örn utbildningsmöjligheter
å gymnasium har överstyrelsen funnit starka skal tala för
upprättande av ett högre allmänt läroverk i Motala, och denna stad torde
enligt överstyrelsens mening i här berörda avseende stå främst av de tre
städer, som här äro i fråga.

Malmöhus län åter, inom vilket Eslöv vore beläget, tillhörde de i fråga
om tillgång på högre allmänna läroverk — liksom på realskolor — mest

102

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

L ä n	Jord-areal i km2	Folk- mängd (jämna tusental)	Stads- befolk- ning	Lands- bygds- befolk- ning	Antal högre all-männa läro-verk	Antal invånare per högre allmänt läroverk
Stockholms stad .		137	526,000	526,000		8	65,750
Stockholms	län . . .	7,385	271,000	52,000	219,000	2	135,500
Uppsala	» . . .	5,132	138,000	38,000	100,000	1	138,000
Södermanlands	> ...	6,237	188,000	63,000	125,000	3	62,666
Östergötlands	» . . .	9,973	311,000	114,000	197,000	2	155,500
Jönköpings	» . . .	10,616	235,000	74,000	161,000	2	117,500
Kronobergs	» . . .	8,907	155,000	10,000	145,000	1	155,000
Kalmar	» . . .	10,958	232,000	52,000	180,000	2	116,000
Gotlands	» ...	3,117	58,000	11,000	47,000	1	58,000
Blekinge	» ...	2,908	146,000	46,000	100,000	1	146,000
Kristianstads	» . . .	6,195	249,000	26,000	223,000	1	248,000
Malmöhus	D ...	4,734	517,000	269,000	248,000	7	73,857
Hallands	» ...	4,746	152,000	45,000	107,000	1	152,000
Göteborgs och Bohus» . . .	4,895	467,000	301,000	166,000	4	116,750
Älvsborgs	» ...	11,685	319,000	87,000	232,000	2	159,500
Skaraborgs	» ...	8,062	241,000	49,000	192,000	2	120,500
Värmlands	* ...	17,467	273,000	51,000	222,000	2	136,500
Örebro	> . . .	8,427	218,000	47,000	171,000	2	109,000
Västmanlands	» . . .	6,438	161,000	51,000	110,000	1	161,000
Kopparbergs	» ...	28,167	249,000	30,000	219,000	1	249,000
Gävleborgs	» . . .	18,184	281,000	58,000	223,000	2	140,500
Västernorrlands	» . . .	24,122	282,000	39,000	243,000	2	141,000
Jämtlands	» . . .	47,673	136,000	15,000	121,000	1	136,000
Västerbottens	» . . .	55,402	212,000	19,000	193,000	1	212,000
Norrbottens	» ...	98,660	206,000	26,000	180,000	2	103,000

gynnsamt ställda delarna av landet. Avståndet från Eslöv till de närmast
belägna städerna med högre allmänna läroverk, d. v. s. Lund, Landskrona,
Hälsingborg och Kristianstad, kunde icke heller sägas vara långt; mellan
Eslöv och Lund vore det endast 17 km. och restiden per järnväg vore 18
minuter. Såtillvida stöde alltså Eslöv tillbaka för en mängd orter i riket.
A andra sidan vore dock särskilt Lunds högre allmänna läroverk starkt
belastat.

Vid bedömande av Eslövs gymnasiefråga finge icke lämnas ur räkningen,
dels att staden läge i en mycket tättbefolkad bjrgd, som skulle komma i
ett betydligt ogynnsammare läge än själva staden Eslöv, om dess gymnasium
nedlades, dels att det måste ligga i sakens natur, att i ett län med
den täta bebyggelse, som utmärkte Malmöhus län — 109 per km2 — befolkningen
i större utsträckning komme att begagna sig av de utbildningsmöjligheter,
ett högre allmänt läroverk erbjöde, än vad fallet vore i mera
glest befolkade trakter.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

103

Av de tre här behandlade kommunala gymnasierna vore Eslöv också det
faktiskt största, och all sannolikhet talade för att detta icke vore någon tillfällighet.
Största hänsyn borde även tagas till det förhållandet, att Eslöv
sedan många år tillbaka upprätthållit ett kommunalt gymnasium.

Överstyrelsen ansåge sålunda, att den jämförelsevis rika tillgången på
högre allmänna läroverk inom Malmöhus län och närbelägenheten särskilt
till Lund icke borde vara utslagsgivande vid bedömandet av Eslövs gymnasiefråga
och icke borde i och för sig utgöra hinder för att jämväl Eslöv
erhölle ett statligt gymnasium. Däremot skulle möjligen någon tvekan
kunna uppstå med anledning av tillkomsten läsåret 1935—1936 av det nya
kommunala gymnasiet i Hässleholm, då den frågan möjligen kunde uppställa
sig, vilkendera av dessa orter i första rummet borde ifrågakomma till ett
statligt gymnasium, därest icke båda kunde räkna med att erhålla sådant.
Överstyrelsen hade icke nu haft möjlighet och icke heller ansett det direkt
påkallat att i detalj undersöka förutsättningarna för ett högre allmänt läroverk
i Hässleholm, men vore dock böjd för den uppfattningen, att någon större
skillnad icke torde råda mellan dessa båda orters lämplighet såsom gymnasiestäder.
Under sådana förhållanden syntes största hänsynen böra tagas
till det förhållandet, att Eslöv sedan många år tillbaka upprätthållit ett
kommunalt gymnasium, liksom därtill, att Eslöv dock vöre den större av
de båda städerna; folkmängden i Hässleholm uppgick vid senaste årsskifte
endast till 3,331 personer. Man torde också få räkna med att ett nedläggande
av det kommunala gymnasiet i Eslöv skulle medföra en utvidgning
av högre allmänna läroverket i Lund, då en stor del, troligen den större
delen, av sådana elever, som nu ginge till Eslöv, i så fall sannolikt skulle
övergå till högre allmänna läroverket i Lund.

Vad Skellefteå och Arvika beträffade, fortsätter överstyrelsen, hade i
ingendera av dessa städer kommunalt gymnasium tidigare varit upprättat,
och det skulle alltså här gälla att utan stöd av den erfarenhet i fråga om
behovet, som ett kommunalt sådant skänkte, omedelbart utvidga den förefintliga
statliga realskolan med ett statligt gymnasium. Det syntes överstyrelsen
klart, att för en sådan åtgärd erfordrades mycket starka skäl framför
allt i form av ett alldeles påtagligt behov av en dylik läroanstalt, såsom
då 1931 och 1934 års riksdagar beslöto upprättande av fullständiga högre
allmänna läroverk i Kristinehamn och Bromma, eller emedan särskilda skäl
förelåge, såsom då 1935 års riksdag beslöt ombildning av samrealskolan i
Haparanda till ett högre allmänt läroverk.

Med hänsyn till det sätt varpå förhållandena inom Västerbottens län och
närmast dess nordliga del utvecklat sig (stigande folkmängd och höjd ekonomisk
standard) och då länet med en areal på 59,148 km2 — rikets näst
största — och numera en folkmängd på 212,000 personer endast ägde ett
högre allmänt läroverk och för övrigt icke heller mer än en fristående
realskola, syntes det uppenbart, att länet vore mindre väl gynnat i fråga
orri utbildningsmöjligheter vid allmänna läroverk och att utvecklingen
på detta område icke hållit jämna steg med den allmänna ekonomiska utvecklingen
inom länet. Frågan örn en utökning av läroverksorganisationen
läge också av redan anförda skäl såtillvida enkelt till, som Skellefteå syntes
vara den självskrivna platsen, därest ett nytt högre allmänt läroverk skulle

104

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

upprättas inom länet. Ingen annan ort kunde därvid gärna tänkas komma
ifråga, och läget finge anses synnerligen lämpligt jämväl i förhållande till
gymnasiestäderna Umeå och Luleå.

Samrealskolan i Skellefteå vore för närvarande rikets största med ett lärjungeantal
av 395. Den femåriga realskolan hade i samtliga klasser dubbla
avdelningar och i första klassen tredubbla.

Vad beträffar samrealskolan i Arvika kunde starka skäl anföras för utvidgning
av denna till ett högre allmänt läroverk. Då överstyrelsen icke desto
mindre i detta fall hyste en viss tvekan, berodde denna icke minst därpå,
att ett samtidigt upprättande av statsgymnasier i hela den utsträckning, som
för närvarande begärdes, näppeligen torde vara möjlig. Och därest en viss
begränsning måste ske, syntes det billigt, att kommuner, som under många
år på egen bekostnad upprätthållit ett gymnasium, erhölle företräde framför
orter, där ett sådant gymnasium icke funnits.

Överstyrelsen höhe sålunda före, att Motala och Eslöv och, med hänsyn
till nyssnämnda förhållande, för närvarande jämväl Söderhamn borde ha
företräde framför Arvika, och likaså funne överstyrelsen behovet av ett nytt
högre läroverk vara ännu mera trängande i Skellefteå än i Arvika, dels
med hänsyn till det ådagalagda behovet å orten, sådant det framginge
framför allt av tillströmningen till de högre läroanstalterna i Skellefteå och
Umeå, dels med hänsyn därtill, att Värmlands län helt nyligen erhållit en
utvidgning av sin statliga gymnasieorganisation. Ehuru förutsättningar
sannolikt funnes för ett högre allmänt läroverk i Arvika ansåge överstyrelsen
dock rimligt, om statsmakterna tillsvidare ställde sig avvaktande gent
emot inrättande av ett sådant.

Statskontoret har i sitt utlåtande erinrat, att under senare år ett icke obetydligt
antal nya statliga gymnasier och högre allmänna läroverk tillkommit
och med hänsyn till de statsfinansiella konsekvenserna uttalat önskvärdheten
av att i görligaste mån varsamhet i dylikt avseendé måtte för framtiden
iakttagas. Vad de föreliggande förslagen beträffade, ville det synas
ämbetsverket, som örn den av stadsfullmäktige i Skellefteå gjorda framställningen
borde äga företräde framför de övriga.

I en senare skrivelse har skolöverstyrelsen hemställt, att Eslöv, Motala
och Skellefteå måtte successivt från och med budgetåret 1937/1938 erhålla
statliga gymnasier på så sätt, att en ring upprättades varje år vid vart och
ett av dessa läroverk, till dess gymnasiet vore färdigbildat.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

För egen del vill jag inledningsvis framhålla, att ett bedömande av de
framförda förslagen om upprättande av nya statsgymnasier icke synes böra
få påverkas av frågan örn önskvärdheten av att ungdomen i större utsträckning
ledes in på andra förvärvsbanor än de intellektuellt betonade. Det
kan, såsom överstyrelsen framhållit, icke vara riktigt att åstadkomma en
begränsning av tillströmningen till dessa banor genom att låta vissa landsdelar
intaga en mindre gynnsam ställning i fråga örn tillgång till gymnasieutbildning
än de, som fått sitt behov av sådana utbildningsmöjligheter till -

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

105

godosett, redan innan nyssberörda utbildningsproblem vunnit sin nuvarande
aktualitet. Bot för de olägenheter, som kunna uppstå till följd av den
ökade tillströmningen till gymnasieutbildningen, måste sökas på andra vägar
än de, som leda till en begränsning av antalet skolor inom vissa delar av
vårt land. Denna sida av saken bör alltså enligt min mening kunna i detta
sammanhang med det nu anförda lämnas åsido.

Då antalet gymnasier, för vilkas upprätthållande staten kan åtaga sig det
huvudsakliga ekonomiska ansvaret, av naturliga skäl måste hållas inom
vissa gränser, är det av vikt, att statsgymnasierna få ett ur geografisk och
demografisk synpunkt så tillfredsställande läge som möjligt. På grund
härav ligger det enligt min åsikt en viss fara i att låta förläggningen av
de nya statliga gymnasier, som nu och i framtiden kunna komma att inrättas,
väsentligen bestämmas av huruvida och under huru lång tid de
ifrågakommande samhällena själva anordnat gymnasieundervisning genom
att företrädesvis med egna medel bestrida kostnaderna för kommunala gymnasier.
Skulle den normala ordningen för upprättandet av statliga gymnasier
bliva, att vederbörande kommun först upprättade ett kommunalt gymnasium,
som efter någon tid överginge i ett statligt sådant, försvårades i
viss mån statsmakternas allsidiga och objektiva prövning av dessa frågor,
en prövning, som framförallt bör ske ur synpunkten av vad. som för en
hel landsända kan vara det bästa och mest ändamålsenliga. Överstyrelsen
har i sin utredning snuddat vid ett sådant fall, då överstyrelsen, efter att
ha erinrat om tillkomsten av ett kommunalt gymnasium i Hässleholm, framhållit
svårigheterna att avgöra, vilkendera av orterna Eslöv och Hässleholm,
som i första rummet bör ifrågakomma till statligt gymnasium, därest icke
båda kunna räkna med att erhålla gymnasium, samt uttalat, att härvidlag
största hänsynen bör tagas bland annat till det förhållandet, att Eslöv sedan
många år tillbaka upprätthållit ett kommunalt gymnasium. Såsom jag ser
saken, bör visserligen i fall, sådana som de nu föreliggande, stort avseende
även fästas vid en sådan omständighet, som att en kommun i handling
visat sitt intresse för skolväsendet. Men detta varken kan eller bör vid
prövningen av frågor örn upprättande av nya statliga gymnasier få undanskymma
andra kommuners eventuellt mer berättigade önskemål. En annan
sak är, att lärjungefrekvensen i ett redan befintligt kommunalt gymnasium
ju lämnar en säkrare ledning vid bedömande av behovet av ett statligt
gymnasium än en uppskattning rörande den sannolika elevtillströmningen
till ett helt nytt gymnasium, och att det alltså ligger i sakens natur, att det
erfordras mycket starka skäl för att upprätta ett statligt gymnasium på en
ort, där man icke kan hänvisa på ett på nyssnämnt sätt ådagalagt behov.

Med denna utgångspunkt måste jag, då behovet av ett gymnasium uppenbarligen
är störst i Skellefteå, ställa mig på den ståndpunkten, att ett statligt
gymnasium i denna stad bör i första band komma i fråga. Västerbottens
län kan årligen redovisa en i jämförelse med flertalet andra län
avsevärt ökad folkmängd, befolkningstäthet och även ekonomisk standard.
Orsaken till denna utveckling torde till en del få tillskrivas de senare årens
exceptionellt starka industriella uppsving i länet. Att emellertid den starka
folkmängdsökningen icke kan återföras enbart på detta förhållande utan är
något för länet karakteristiskt, belyses i någon mån av vissa i det följande
lämnade uppgifter, som giva vid banden, att folkmängdsökningen i länet
fortfarande är av praktiskt taget samma storleksordning som före den
tidpunkt, då bearbetningen av inineralfyndighetcrna i länet på 1920-

106

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

talet tog sin början. Tillströmningen till de två statliga läroverken i förevarande
landsända, samrealskolan i Skellefteå och högre allmänna läroverket
i Umeå, har under de senare åren i hög grad ökats. Denna tillströmning
har lett till att samrealskolan i Skellefteå numera är en av landets
största, och att det högre allmänna läroverket i Umeå, som i första hand
får mottaga tillströmningen till gymnasiala studier från den norra länsdelen,
numera är ett av landets största läroverk och år från år måste utvidgas
både vad antalet lärartjänster och lokalutrymmena beträffar. En avlastning
av det högre allmänna läroverket i Umeå har därför av överstyrelsen ansetts
vara trängande nödvändig. Överstyrelsen har tillika påpekat, att realskolan
— även för den händelse att en tillbakagång i det industriella uppsvinget
inom länet skulle inträda örn ett par tiotal år — ändock skulle
med all sannolikhet komma att förbliva en av de större i riket och i sig
själv vara tillräckligt stor såsom underlag för ett gymnasium.

Här nedan har jag sammanställt vissa av skolöverstyrelsens statistiska
avdelning under hand lämnade uppgifter rörande Kristinehamn, vars realskola
som nämnts år 1931 utbyggdes med gymnasium, och motsvarande
uppgifter rörande Skellefteå:

Antal invånare i länet per högre	Värmlands	Västerbottens
allmänt läroverk:	län	län
1900...................	. 254,300	143,700
1905...................	. 255,100	152,700
1910...................	. 260,100	161,400
1915...................	. 260,500	170,300
1920...................	. 268,700	182,200
1925...................	. 270,500	195,700
1930...................	. 270,000	204,000
1935................. . .	. 136,600	215,000
Samrealskolans
storlek:	Kristinehamn	Skellefteå
1920...................	204	236
1925...................	258	224
1930...................	288	216
1935...................	386	395
1936...................	378	401

Enligt dessa siffror skulle behovet av ett högre allmänt läroverk i Skellefteå
för närvarande vara lika stort som eller större än behovet av ett sådant
läroverk i Kristinehamn vid den tidpunkt, då det högre allmänna läroverket
i sistnämnda stad inrättades, utan att från statens sida anspråk restes
på att kommunen skulle dessförinnan hava försöksvis anordnat kommunalt
gymnasium.

Jag anser mig sålunda böra föreslå, att samrealskolan i Skellefteå från
och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt utbygges med ett statligt gymnasium.

Vad angår de övriga orter, som ifrågasatts som förläggningsorter för statliga
gymnasier, anser jag i likhet med skolöverstyrelsen, att behovet av
gymnasier i Arvika och Söderhamn ännu så länge icke påvisats vara av
den art, att skäl föreligger att redan nu inrätta statliga gymnasier å dessa
orter.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

107

Så torde däremot, såvitt av den föreliggande utredningen kan bedömas,
vara fallet beträffande Eslöv och Motala. Visserligen kan beträffande båda
dessa orter en viss tvekan föreligga så till vida, att Motala redovisar ett,
vill det synas, jämförelsevis ringa och för de senaste åren till på köpet
något sjunkande elevantal i det kommunala gymnasiet och en förhållandevis
svag tillväxt av elevantalet i realskolan, att Eslöv är beläget inom ett
län, som redan bättre än de flesta är försett med statliga läroverk och
gymnasier, och att, örn med ett ställningstagande till frågan finge anstå
några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv
som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium. Dessa betänkligheter
synas mig emellertid icke vara så starka, att de kunna väga över de bärande
skäl för ett förstatligande av ifrågavarande kommunala gymnasier,
som överstyrelsen i sin utredning närmare utvecklat. Behovet av ett statligt
gymnasium synes mig vara något större i Eslöv än i Motala. Då
emellertid skillnaden i behovsgraden är obetydlig och i varje fall icke synes
motivera, att Eslöv lämnas företräde framför Motala, tillstyrker jag, att de
kommunala gymnasierna å båda de nämnda orterna förstatligas från och
med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande organisationen av de ifrågasatta nya
gymnasierna har icke givit mig anledning till erinran. Jag föreslår alltså
följande organisationsformer:

Skellefteå: fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium,

Eslöv: treårigt latin- och realgymnasium,

Motala: fyraårigt latin- och realgymnasium.

De nya statliga läroanstalterna böra erhålla karaktären av högre samläroverk.

Likaledes biträder jag överstyrelsens förslag, i vad det avser överflyttning
av extra ordinarie lektor vid det kommunala gymnasiet i Eslöv, som kan
åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring, till lektorsbeställning vid det
statliga läroverket därstädes.

De av överstyrelsen till 174,000 kronor beräknade slutliga kostnaderna för
de nya statliga gymnasierna i Eslöv, Motala och Skellefteå föranleder ingen
annan erinran från min sida än att dessa kostnader givetvis påverkas av
den lönereglering, som i det föregående ifrågasatts.

Kostnaderna för nästa budgetår torde böra beräknas med utgångspunkt
från överstyrelsens kalkyler, vilka sluta på ett belopp av något över 57,000
kronor. Vederbörande i avlöningsstaten för de allmänna läroverken ingående
anslagsposter kommer jag i det efterföljande att beräkna i anslutning till
de uppgifter, som återfinnas i omstående sammanställning.

Vid beräkningen av delposten till lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar
har, såsom av det föregående framgår, räknats med att från
posten skola bestridas dels de vid varje läroverk till 1,100 kronor uppgående
merkostnaderna för lön och tjänstgöringspenningar för rektor, dels ock lön
och tjänstgöringspenningar för två nya lektorstjänster vid varje gymnasium.

Mot de av överstyrelsen föreslagna villkoren för upprättandet av de nya
statliga gymnasierna, vilka överensstämma med dem, som pläga föreskrivas
i fall som dessa, har jag icke funnit något att erinra. Anmärkas må, att
stadsfullmäktige i Skellefteå i skrivelse den 4 november 1936 meddelat,
bland annat, att stadsfullmäktige beslutat att — under förutsättning att
statligt gymnasium upprättades i staden enligt skolöverstyrelsens förslag —
låta verkställa om- och tillbyggnad av det nuvarande läroverkshuset för ett
beräknat belopp av 892,000 kronor.

108

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

Anslagspost	Eslöv	Motala	Skellefteå	Summa
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings-penningar...................	12,700	12,700	12,700	38,100
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden åt extra ämneslärare.........	3,300		3,300	6,600
Extra arvoden åt lärare i övningsämnen: teckningslärare.................	460	230	460	1,150
musiklärare..............	180	345	345	870
gymnastiklärare ................	460	460	345	1,265
Arvoden åt skolläkare.............	110	80	90	280
	(varav fast arvode	resp. 50) (d:o 150)
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal Arvoden åt bibliotekarier............	100	100	100	300
» » biträden å rektorsexpeditionerna	110	80	90	280
	(varav fast arvode resp. 50) (d:o 150)
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: Tillfällig löneförbättring.............	2,404	2,043	3,130	7,577
Provisorisk avlöningsförbättring........	—	—	780	780
Summa	19,824	16,038	21,340	57,202

Den föreliggande frågan örn inrättande av nya statliga gymnasier var
föremål för prövning jämväl av 1936 års riksdag, som i anledning av i
ämnet väckta motioner hos Kungl. Maj:t anhöll örn verkställande, under
beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, av utredning och framläggande
snarast för riksdagen av det förslag i fråga örn inrättande av nya statliga
gymnasier, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagen ansåg sig icke
kunna då uttala sig om i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna
— närmast Motala, Eslöv och Skellefteå — borde komma till stånd,
därest, såsom väl möjligt vore, Kungl. Maj:t icke skulle finna lämpligt att
på en gång framlägga förslag om inrättande av mer än ett nytt statligt
gymnasium. Riksdagen erinrade allenast örn några av de skäl, som anförts
för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta hänseende, exempelvis
de nuvarande kommunala gymnasiernas och de till grund för dem liggande
realskolornas stora elevantal, behovet för vederbörande läroverksområden
av bättre tillgång till högre skolbildning, behovet av en avlastning
av angränsande läroverk och skolkommunernas ekonomiska uppoffringar.
I sistnämnda hänseende erinrade riksdagen örn det förhållandet, att Eslöv

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 109

och Motala sedan åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma bidrag av
statsmedel uppehållit sina kommunala gymnasier.

Kungl. Majit har nu föreslagit, att statliga gymnasier skulle inrättas i
samtliga de nyssnämnda tre städerna och har därvid i likhet med skolöverstyrelsen
funnit behovet av ett gymnasium vara störst i Skellefteå och
i likhet med statskontoret ansett, att ett statligt gymnasium i denna stad
borde i första hand komma i fråga. Departementschefen, som prövat behovet
av ett statligt gymnasium vara något större i Eslöv än i Motala, har
dock ej funnit anledning att i nämnda hänseende lämna Eslöv företräde
framför Motala. Vidare har framhållits, att Eslöv vore beläget inom ett
län, som redan bättre än de flesta vore försett med statliga läroverk och
gymnasier och att, om med ett ställningstagande till frågan finge anstå
några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv
som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium.

Utskottet kan vid bedömandet av den föreliggande frågan icke förbise
den av 1936 års riksdag berörda omständigheten, att Eslöv under så många
år till stor del med hjälp av egna medel uppehållit sitt kommunala gymnasium.
Härtill kommer, att detta gymnasium redovisar ett förhållandevis
stort antal elever. De skäl, som tala mot att i Eslöv inrätta ett statligt
gymnasium, hava i varje fall icke synts utskottet tillräckligt starka för
att motivera en avvikelse från Kungl. Majits förslag i denna del. Utskottet
tillstyrker jämväl, att nya statliga gymnasier upprättas i Skellefteå och
Motala. I likhet med departementschefen anser utskottet, att statliga gymnasier
icke böra nu förläggas till Arvika och Söderhamn.

Den av Kungl. Majit föreslagna organisationen av de nya statliga gymnasierna
i Skellefteå, Motala och Eslöv har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet tillstyrker, att extra ordinarie lektor vid det kommunala
gymnasiet i Eslöv, som kan åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring,
må kunna överflyttas till sådan beställning vid det nya läroverket
därstädes, till vilken han kan vara kompetent.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran.

2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen.

Provår anordnas vid vissa av Kungl. Majit bestämda läroverk och folkskoleseminarier
samt har till ändamål att bibringa den särskilda utbildning
för lärarkallet, som utgör villkor för behörighet till ämneslärartjänst vid
allmänt läroverk och folkskoleseminarium.

Antalet provårsläroverk är för närvarande sex, nämligen högre allmänna
läroverken i Uppsala och Lund, högre latinläroverket å Norrmalm i Stock -

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

holm, högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm, högre realläroverket
å Norrmalm i Stockholm samt högre realläroverket i Göteborg. Härutöver
är provårskurs anordnad vid folkskoleseminarierna i Göteborg och Stockholm.

Någon föreskrift örn det högsta antal lärarkandidater, som samtidigt få
bevista provårskurs, har icke meddelats. Antalet samtidiga lärarkandidater
plägar emellertid i regel uppgå till 10 vid vart och ett av de allmänna
läroverken, 6 vid folkskoleseminariet i Stockholm och 8 vid folkskoleseminariet
i Göteborg. Provårsutbildningens kapacitet är dock något större än
nämnda siffror giva vid handen, enär i allmänhet några lärarkandidater
varje år genomgå provåret på en termin. Under vart och ett av läsåren
1928—1934 hava i medeltal 83 kandidater avslutat provårsutbildning.

Under de senare åren hava vid flera tillfällen framlagts förslag örn utökning
av provårsutbildningens kapacitet.

I skrivelse den 24 augusti 1936 hava 1936 års lärarutbildningssakkunniga
— vilka hava i uppdrag att söka åstadkomma en sådan genomgripande
omläggning av särskilt den praktiska lärarutbildningen, som bättre än den
nuvarande provårsinstitutionen tillförsäkrar läroverken för lärarkallet väl
skickade och dugande krafter och samtidigt bättre tillgodoser läraraspiranternas
behov av ökade utbildningsmöjligheter och minskade utbildningskostnader
— framlagt förslag rörande en provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen
i avbidan på den definitiva reglering av dessa förhållanden, som
kan komma att vidtagas, sedan de sakkunniga slutfört sitt arbete.

De sakkunniga framhålla, att provårets kapacitet icke varit på långt när
tillräcklig för att förse ifrågakommande läroanstalter med erforderlig provårsutbildad
arbetskraft. Provårsinstitutionen borde därför utvidgas från och
med läsåret 1937—1938. Då det närmast vore tillfälliga förhållanden, som
aktualiserat behovet av åtgärder på området, och då några definitiva anordningar
ej borde vidtagas, förrän den pågående utredningen av frågan
om den praktiska lärarutbildningen avslutats, borde utvidgningen av provårskapaciteten
erhålla provisorisk karaktär. Denna utvidgning borde ej
bliva av större omfattning än som påkallades av behovet av provårsutbildade
lärarkrafter vid ifrågakommande läroanstalter. De sakkunnigas förslag
innebär, att provårets kapacitet skulle höjas med i runt tal 30 lärarkandidater
om året från nuvarande omkring 90.

Vad angår provårets organisation, hava de sakkunniga på anförda
skäl avböjt utökning av provårets kapacitet genom att inrätta nya provårsanstalter.
I stället hava de sakkunniga undersökt möjligheterna att genom
förändringar i provårets nuvarande anordning bereda den önskvärda utökningen
av antalet provårsplatser och kommit till den uppfattningen, att
detta bör ske genom att öka det antal lärarkandidater, som vid provårsläroverken
samtidigt genomgå provårsutbildning.

Under den tidigare diskussionen rörande en utvidgning av provårsinstitutionen
hade, yttrar de sakkunniga, betänkligheter från olika håll anförts i

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lil

fråga om en utökning av antalet samtidigt vid en och samma läroanstalt
utbildade provårskandidater. Enligt de sakkunnigas mening borde nämnda
betänkligheter kunna väsentligen försvagas, örn den anordningen träffades,
att vederbörande provårsföreståndare medgåves rätt att, om så befunnes
erforderligt, förlägga en del av lärarkandidaternas auskultationer och övningsundervisning
till andra läroanstalter än det egentliga provårsläroverket.

Den ökade arbetsbördan för provårsföreståndarna skulle lättas bland
annat genom att minska den undervisningsskyldighet, som nu åvilade dem,
från lägst åtta undervisningstimmar i veckan till lägst fem timmar och
genom att befria dem från en del av de expeditionsgöromål, som nu ankomme
på dem i deras egenskap av rektorer, genom förstärkning av de till
provårsläroverken utgående anslagsmedlen till biträden å rektorsexpeditioner.

Vad angår kostnaderna för de ifrågasatta åtgärderna hava de sakkunniga
anfört följande:

Arvodet till provårsföreståndare vore redan under nuvarande förhållanden
knappt tillmätt. De sakkunniga ansåge dock att i detta sammanhang borde
föreslås endast sådana åtgärder, som omedelbart föranleddes av förslaget
örn en utökning av provårsläroverkens årliga utbildningskapacitet från omkring
10 till normalt 15 lärarkandidater per läroverk. Den övre arvodesgränsen
borde emellertid höjas i ungefärlig proportion till det utökade antalet
kandidater. Vid tillämpning av de nuvarande bestämmelserna och vid
en provårskapacitet av normalt 10 kandidater per läroverk uppginge föreståndararvodet
till det föreskrivna maximibeloppet av 1,500 kronor. Detta
belopp syntes vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag böra bestämmas
till 1,800 kronor, vilket förslag föranledde en merkostnad av i runt tal
6 X (1,800—1,500) = 1,800 kronor per läsår.

Lärarna vid de andra läroanstalter än de egentliga provårsläroverken, som
enligt de sakkunnigas förslag skulle vid sidan av dessa läroverk användas
för lärarutbildningen, borde i likhet med lärarna vid de egentliga provårsläroverken,
komma i åtnjutande av handledararvoden i den män de toges
i anspråk för handledning av lärarkandidaterna. Däremot torde lärarna
vid dessa läroanstalter — med hänsyn bland annat till den relativt begränsade
omfattningen av deras befattning med den praktiska lärarutbildningen
— ej böra erhålla lärararvoden. Vad beträffade rektorerna vid förevarande
läroanstalter, komme de enligt det föregående att få biträda provårsföreståndarna
vid planläggningen av handhavandet av den praktiska
utbildningen vid vederbörande läroanstalt. Skäligt syntes vara, att de erhölle
ersättning härför. Denna ersättning torde i de särskilda fallen böra
bestämmas av överstyrelsen på förslag av provårsföreståndaren. De sakkunniga
räknade för ändamålet med ett belopp av 3,000 kronor för läsår,

d. v. s, med i genomsnitt 500 kronor för den eller de läroanstalter, som
supplerade ettvart av de sex provårsläroverken. Ilandledararvode eller annat
hithörande arvode torde ej böra utgå till ifrågavarande rektorer.

Någon höjning av de anslagsmedel, som nu avsåges för lärararvoden, påkallades
icke av de sakkunnigas förslag.

Handledararvodena utgjorde nu högst 150 kronor för termin för lärarkandidat,
som genomginge provår på två terminer, och högst 250 kronor för

112

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lärarkandidat, som genomginge provår på en termin. De sakkunnigas förslag
medförde sålunda en merkostnad per termin för ifrågavarande arvoden
av högst 80X150 = 4,500 kronor, d. v. s. 9,000 kronor för läsår.

Då de sakkunniga förutsatt, att de till genomgående av provår antagna
lärarkandidaterna skulle efter ämnen jämnare fördelas mellan provårsläroverken,
torde antalet föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik böra något
ökas, förslagsvis med i medeltal 3 föreläsningar per läroverk och läsår.
Härigenom skulle vid tillämpning av det nuvarande arvodet av 30 kronor
per föreläsningstimme uppstå en merkostnad av 540 kronor för sex provårsläroverk
och för läsår.

Vidare räknade de sakkunniga med en höjning av antalet praktiska övningstimmar
med sex timmar per provårsläroverk och läsår. Då arvodet för
dessa övningstimmar bestämts till 15 kronor per timme, uppstode på grund
härav en merkostnad av 540 kronor för sex provårsläroverk och för läsår.

Kostnaderna för ökat anslag till biträden å rektorsexpeditionerna kunde
enligt det föregående beräknas till 6X500= 3,000 kronor.

Slutligen hade de sakkunniga uppskattat kostnaderna för arvoden åt de
timlärare, vilka skulle fullgöra den undervisningsskyldighet, som provårsföreståndare
enligt det föregående skulle hava rätt att bliva befriade från,
till i runt tal 3,200 kronor.

De sakkunnigas förslag skulle enligt det ovanstående medföra en merkostnad,
förutom dyrtidstillägg, under budgetåret 1937/1938 av 21,080 kronor.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av rektor och kollegierna
vid provårsanstalterna, av skolöverstyrelsen och av statskontoret.

Alla de åtta provårsanstalterna synas hava ansett behov föreligga av
en utvidgning av provårsinstitutionen. Fem av dem hava i huvudsak tillstyrkt
de sakkunnigas förslag. Två hava avstyrkt förslaget, i vad det avser
utnyttjande för provårsundervisning även av vissa andra läroanstalter än
de egentliga provårsanstalterna. En har icke ingått på närmare granskning
av förslaget.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det syntes råda enighet om behovet
av en snar utvidgning av provårsinstitutionen och uttalat den livliga förhoppningen,
att detta behov måtte bliva ofördröjligen tillgodosett.

Överstyrelsen liksom de sakkunniga funne det naturligt, att den erforderliga
utvidgningen tillsvidare, i avvaktan på resultatet av de sakkunnigas
arbete i övrigt, borde tillgodoses genom provisoriska anordningar samt att
det icke på förhand borde fastslås någon tid för dessa anordningars varaktighet.
Mot den av de sakkunniga föreslagna omfattningen av provårsinstitutionens
utvidgning hade överstyrelsen intet att erinra.

Däremot har överstyrelsen ställt sig avvisande till de anordningar, som
av de sakkunniga föreslagits i syfte att ernå den ifrågasatta utvidgningen.

Den av de sakkunniga föreslagna anordningen innebure en verklig nyhet
och det av sådan art, att densamma på en viktig punkt, nämligen i fråga
om den enhetliga ledningen av provårsarbetet vid varje särskilt provårsläroverk,
medförde allvarliga risker. Överstyrelsen vågade påstå, att det överstege
normal mänsklig arbetsförmåga att samtidigt leda såväl det arbete,

.Statsutskottets utlåtande Nr 189.

113

vilket i övrigt utfördes vid ett av landets största allmänna läroverk, som
den till läroverket förlagda provårskursen i dess hittillsvarande omfattning
och dessutom en med femtio procent utvidgad provårskurs, till stor del förlagd
utom läroverket.

För sin del förmenade överstyrelsen den lämpligaste formeu för en tillfällig
utvidgning av provårsinstitutionen vara att inrätta provårskurs vid
flera läroanstalter. I detta avseende har överstyrelsen framlagt ett förslag
om anordnande av två nya provårsläroverk — högre latinläroverket i Göteborg
och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm — och någon
ökning av antalet till samtidig utbildning vid vissa provårsläroverk mottagna
lärarkandidater, vilket återgivits i statsrådsprotokollet å sid. 213 och 214.

Kostnaderna för det av överstyrelsen framlagda förslaget beräknas av
överstyrelsen på följande sätt:

Vad först beträffade det särskilda arvodet till ordinarie ämneslärare vid
provårsläroverk, kunde det möjligen anses ovisst, huruvida dylikt arvode borde
utgå till lärare vid sådana läroverk, där det skulle anordnas tillfällig provårskurs.
Överstyrelsen kunde emellertid icke annat finna, än att här ifrågavarande
grupper av lärare skulle vara författningsenligt berättigade till
särskilt arvode även vid läroverk, där provårskurs bleve mera tillfälligt
anordnad. Överstyrelsen funne sig därför böra räkna med ifrågavarande
avlöningspost i fråga örn hithörande lärare även vid högre latinläroverket
i Göteborg och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.
Nu vore emellertid att märka, att det vid sistnämnda läroverk funnes
ytterligare en kategori av ordinarie ämneslärare, nämligen ämneslärarinnor.
Visserligen bomme dessa måhända att för provårsarbetet anlitas i jämförelsevis
ringa utsträckning, men man kunde knappast säga, att det i fråga
örn ställningen till detta arbete skulle komma att förefinnas någon principiell
skillnad mellan dessa lärare å ena sidan, lektorer och adjunkter å
andra sidan. Överstyrelsen hemställde därför, att rätten till det särskilda
arvodet måtte utsträckas till att gälla också de ordinarie ämneslärarinnorna
vid provårsläroverken. Kostnadsökningen på grund härav uppginge endast
till 600 kronor.

De lärartjänster vid de föreslagna provårsläroverken, vilkas innehavare
sålunda skulle vara berättigade till det särskilda arvodet, beräknades under
budgetåret 1937/1938 komma att uppgå till ett sammanlagt antal av 263.
För ifrågavarande arvoden skulle alltså erfordras ett belopp av 263 X 300
kronor, d. v. s. 78,900 kronor mot nu 58,200 kronor.

Kostnaderna för arvode åt provårsföreståndare skulle ökas med två sådana
arvoden och uppgå till 8 X 1,500 kronor, d. v. s. 12,000 kronor.

Till handledararvoden hade för budgetåret 1936/1937 beräknats ett belopp
av drygt 20,000 kronor; en exakt beräkning kunde icke göras, enär det
vore omöjligt att med full säkerhet förutse, hur mångå kandidater som
komme att hänvisas till genomgående av provår på en termin. Nu skulle
det komma till 30 tvåterminskandidater med en handledarkostnad av 150
kronor för man och termin. För ett läsår skulle således ökningen uppgå
till 30 X 300 kronor, d. v. s. 9,000 kronor, och totalbeloppet till drygt

29,000 kronor eller 29,500 kronor.

Till arvoden för föreläsningar och övningar hade för budgetåret 1936/1937
beräknats ett belopp av knappt 4,600 kronor. Det vore omöjligt att med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sand. Nr 189. 8

114

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

säkerhet beräkna, vilken höjning av detta belopp som rimligen borde följa
av den av överstyrelsen föreslagna ökningen i antalet lärarkandidater. De
sakkunniga räknade med en höjning av 900 kronor. Överstyrelsen skulle
vilja gå något längre, enär överstyrelsen funne tiden böra vara inne att i
fråga örn arvodesbeloppet för ifrågavarande föreläsningar och övningar
återgå till vad som gällde före den nedsättning, som företogs med budgetåret
1933/1934, nämligen 35 kronor som normalbelopp för föreläsningstimme
och 20 kronor som normalbelopp för övningstimme, varvid överstyrelsen
dock torde böra erhålla rätt att inom ramen av det tillgängliga
beloppet företaga jämkningar. Överstyrelsen ville särskilt framhålla, att
nyssnämnda nedsättning, bur obetydlig den än kunde synas, dock enligt
uppgift från vissa provårs föreståndare medfört verkliga svårigheter i fråga
om anordnandet av föreläsningarna. Med hänsyn till dessa synpunkter
föresloge överstyrelsen, att sammanlagda beloppet beräknades till 6,500 kronor.

I fråga om anslaget till biträden å rektorsexpeditionerna hade överstyrelsen
intet att erinra mot en höjning av anslaget. Men överstyrelsen ville bestämt
framhålla, att en sådan höjning icke finge tagas till intäkt för en
sådan anordning av provåret, som de sakkunniga föresloge, och tillägga,
dels att frågan om höjning av anslaget således borde bedömas fristående
från de sakkunnigas förslag i övrigt, dels att, örn höjningen ansåges önskvärd,
den borde föras icke på provårsanslaget utan på anslaget till biträden
å rektorsexpeditionerna. Under sådana omständigheter funne överstyrelsen
det riktigast att, hur önskvärd en höjning än vore, dock i sammanhang
med nu förevarande ärende icke yrka på sådan.

Vad åter beträffade de sakkunnigas förslag om anslag till vissa timlärare,
förfölle detsamma med förslaget om nedsättning i provårsrektorernas undervisningsskyldighet.
I de sällsynta fall, då annan person än rektor kunde
komma att förordnas till provårsföreståndare, borde emellertid den förordnade
kunna erhålla någon nedsättning i sin undervisningsskyldighet. Överstyrelsen
hade i sitt utlåtande över 1927 års skolsakkunnigas betänkande
föreslagit en särskild bestämmelse om rätt för överstyrelsen att bevilja person
i den ifrågavarande ställningen viss partiell tjänstledighet utan minskning
i avlöningsförmåner men funnit, att det i så fall erforderliga vikariatsarvodet
borde utgå ur de anslag, som avsåge vikariatsarvoden vid de allmänna
läroverken respektive seminarierna. Detta förslag tilläte sig överstyrelsen
nu upprepa. Däremot ville överstyrelsen påpeka, att anordningen
i fråga i varje fall skulle få så ringa omfattning, att för dess genomförande
icke torde krävas någon höjning av nyssnämnda vikariatsanslag.

För bifall till överstyrelsens förslag skulle alltså erfordras, att anslaget
till särskilda arvoden vid provårsläroverk sattes till ett belopp av 126,900
kronor, vilket i jämförelse med det för innevarande budgetår beviljade beloppet
innebure en ökning med 35,100 kronor.

Vid överstyrelsens utlåtande finnas fogade särskilda uttalanden till
protokollet av undervisningsrådet Falck och t. f. undervisningsrådet
Lundblad.

Undervisningsrådet Falck har anfört, att ett genomförande av de sakkunnigas
förslag enligt hans mening icke behövde medföra en försämring av
lärarutbildningen. Men då det förefölle som om en blott tillfällig utvidgning
av provåret helst borde ske genom anordningar, som icke i nämnvärd

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

115

mån avveke från de nuvarande, och då den organisation, som de sakkunniga
föresloge, torde bliva rätt svårhanterlig och medföra en alltför stor
arbetsbörda för rektorerna, hade Falck funnit överstyrelsens förslag ändamålsenligare
än de sakkunnigas.

T. f. undervisningsrådet Lundblad har förklarat sig icke vara beredd att
lika bestämt som föredraganden utdöma de sakkunnigas förslag ur allmänt
pedagogiska synpunkter. Däremot ansåge Lundblad, att de sakkunniga alltför
mycket undanskjutit frågan örn den föreslagna anordningens ekonomiska
konsekvenser.

De sakkunniga hade föreslagit, att lärarna vid de biträdande provårsanstalterna
i förekommande fall skulle erhålla liandledararvoden, men ej
lärararvoden. Möjligen kunde en sådan anordning hålla sig något år, men
det vore säkerligen icke någon för längre tid hållbar position. Det vore
olämpligt, att provisoriet gåves sådan form, att därigenom nya frågor av
ekonomisk natur uppstode och lämnades olösta. Detta bleve däremot icke
fallet, om extra provårskurser av redan existerande typ inrättades. Av
detta skäl, och delvis även på de andra skäl, föredraganden anfört, funne
Lundblad hans förslag om två extra provårskurser vara att föredraga framför
de sakkunnigas. Däremot komme han icke till alldeles samma resultat
i fråga om provårskursernas förläggning, utan ansåge, att den för Stockholm
avsedda nya provårskursen hellre borde förläggas till högre allmänna
läroverket i Bromma, som vore samläroverk, än till högre allmänna läroverket
för flickor.

Statskontoret har närmast anslutit sig till de sakkunnigas förslag
men alternativt ifrågasatt en mindre omfattande utvidgning av provårsinstitutionen.

Departementschefen (sid. 219—224 i statsrådsprotokollet) har anslutit
sig till uppfattningen om att en utökning av provårskapaciteten vid de allmänna
läroverken nu bör ske, så att ytterligare omkring 30 lärarkandidater
örn året kunna utbildas. I fråga örn de anordningar, som böra vidtagas för
att öka provårskapaciteten, har departementschefen anfört bland annat
följande:

Vad först beträffar lämpligheten av de utav de sakkunniga, respektive
överstyrelsen ifrågasatta åtgärderna ur synpunkten av vad som kan vara
för en blivande omorganisation av den praktiska lärarutbildningen minst
hinderligt, anser jag det vara tämligen likgiltigt vilketdera förslaget som
accepteras. Båda förslagen innebära en utökning av antalet provårsanstalter
— de sakkunnigas visserligen i form av mer tillfälligtvis anlitade, biträdande
provårsanstalter, överstyrelsens däremot i form av två nyinrättade,
fullständiga provårsläroverk. För egen del har jag funnit den föreliggande
utredningen giva vid handen att det icke skulle bereda några nämnvärda
olägenheter, om, då statsmakterna inom de närmaste åren hava att taga
slutgiltig ställning till frågan om den praktiska lärarutbildningens anordnande,
det skulle befinnas lämpligt att vidtaga en kvantitativ inskränkning
av provårsanordningarna.

Vad sedan angår lämpligheten i övrigt av de sakkunnigas förslag, haren
majoritet inom överstyrelsen synnerligen kategoriskt utdömt förslaget ur
allmänt pedagogiska synpunkter. Visserligen är det svårt för en icke fack -

116

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

man att förskaffa sig någon bestämd mening rörande huruvida det för en
provårsföreståndaro är möjligt eller icke möjligt att effektivt leda 15 lärarkandidaters
provårsutbildning och samtidigt utföra större delen av det arbete,
som ankommer på en vanlig läroverksrektor. Den centrala skolmyndighetens
vitsord måste självfallet i detta hänseende tillerkännas stor betydelse.
Om hänsyn tages till de av ett par ledamöter i överstyrelsen avgivna
särskilda yttrandena, blir emellertid styrkan av majoritetens kritik
mot sakkunnigförslaget ej oväsentligt försvagad. Jag kan vidare ej bortse
från att de, som hava att bära det närmaste ansvaret för provårsutbildningen,
representerade av ett par av de sakkunniga och majoriteten bland
provårsanstalternas rektorer och lärare, funnit det av överstyrelsen avstyrkta
förslaget praktiskt genomförbart. Avseende torde även böra fästas vid att
överstyrelsen, trots sin ståndpunkt i övrigt, ansett avgörande pedagogiska
olägenheter icke möta att utöka antalet kandidater från 10 till 12 vid vissa
läroverk, till på köpet vid de största läroverken, där rektors arbetsbörda
torde vara mer tyngande än vid de mindre. Det har gjorts gällande, att
det ökade arbete, vilket kan vållas provårsföreståndaren eller andra i provårsarbetet
sysselsatta genom att en eller annan läroanstalt vid sidan av det
egentliga provårsläroverket anlitas för någon del av lärarutbildningen, skulle
för vederbörande bliva så betungande, att anordningen kan äventyra den
enhetliga ledningen av lärarutbildningen. Varje erfarenhet, som styrker ett
dylikt antagande, saknas emellertid. Den föreliggande utredningen synes
fastmer utvisa, att de biträdande provårsanstalterna skulle behöva tagas i
anspråk för auskultation och övningsundervisning endast i fråga örn ett par
av de 15 kandidater, som skulle varje år få sin utbildning vid ett provårsläroverk.
Kollegiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm anser
till och med, att läroverket skulle kunna samtidigt mottaga det av de
sakkunniga föreslagna antalet av 15 lärarkandidater utan att behöva förlägga
någon del av denna utbildning till annan läroanstalt, detta dock under
förutsättning att fördelningen av lärarkandidaterna mellan de särskilda ämnesgrupperna
bleve tillräckligt jämn. Med hänsyn till vad sålunda förekommit
kan jag icke känna mig övertygad om att de sakkunnigas förslag
är ur pedagogisk synpunkt underlägset överstyrelsens.

Vid sådant förhållande är jag benägen att låta de statsfinansiella synpunkterna
bliva utslagsgivande. De sakkunnigas förslag beräknas av dem
medföra en merkostnad av i runt tal 21,000 kronor förutom dyrtidstillägg.
Skolöverstyrelsens förslag åter väntas betinga en merutgift, dyrtidstillägg
likaledes oräknade, av omkring 35,000 kronor. Från sistnämnda belopp
torde emellertid för jämförelsens skull böra dragas ett belopp av, såvitt jag
kan finna, något över 1,000 kronor, belöpande på en höjning av arvodena
för föreläsningar och övningar, som ej torde omedelbart betingas av provisoriet.
Däremot lärer det ej, såsom överstyrelsen synes hava ifrågasatt,
vara försvarbart att för jämförelsens skull göra minskning även med de av
överstyrelsen beräknade lärararvoden vid de två nya provårsläroverken. Att
sådana arvoden böra utgå vid bifall till överstyrelsens förslag och att denna
merkostnad sålunda är en direkt följd av den av överstyrelsen valda formen
för provårskapacitetens utvidgning, därom lärer icke kunna råda någon
tvekan. Mot de sakkunnigas kostnader örn 21,000 kronor stå alltså överstyrelsens
örn 34,000 kronor. Då de sakkunnigas förslag är ej mindre än

13,000 kronor billigare, giver jag ur de synpunkter, som här komma i
fråga, de sakkunnigas förslag företräde framför överstyrelsens.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

117

Jag tillstyrker alltså, att den tillfälliga utvidgningen av provårsinstitutionen
åstadkommes på sätt de sakkunniga ifrågasatt. Komma förhållandena
på lärarbanan att utvecklas i den riktningen, att under de närmaste åren
ytterligare ett antal lärarkandidater, utöver vad de sakkunniga och överstyrelsen
ifrågasatt, böra varje år mottagas till praktisk lärarutbildning,
torde en utökning av antalet provårsläroverk i egentlig mening kunna
övervägas. Intill dess så blir fallet, bör man enligt min mening söka sig
fram på den för statsverket minst kostsamma vägen.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att provårsarbetets handhavande
bör underlättas genom att minska undervisningsskyldigheten för vederbörande
provårsföreståndare, därest han är rektor för provårsläroverket. Då
rektor, såsom de sakkunniga påpekat, genom provårsarbetet i allt fall uppehåller
intim kontakt med undervisningen vid sin läroanstalt, torde några
allvarliga olägenheter av en måttlig minskning av bans undervisningsskyldighet
icke vara att befara. Även för provårsföreståndare, som icke är rektor
för vederbörande läroanstalt, torde i enlighet med de sakkunnigas förslag
minskning i undervisningsskyldigheten böra kunna medgivas. Likaledes ger
jag min anslutning i princip till de sakkunnigas förslag om anvisande av
ökade anslagsmedel till biträde å rektorsexpeditionerna vid provårsläroverken.
Emellertid anser jag det mindre lämpligt att, såsom de sakkunniga ifrågasatt,
för ändamålet anvisas 500 kronor till varje provårsläroverk, oberoende
av om det har ett större eller mindre antal lärjungar. Lämpligare synes
vara att ställa anslagshöjningen i relation till elevantalet, och jag föreslår i
sådant syfte, att det tilläggsarvode av 1 krona för varje under höstterminen
närvarande lärjunge, som nu utgår till rektorsbiträde under förutsättning
att läroverket omfattar minst 7 klassavdelningar, för provårsläroverkens del
höjes till 1 krona 50 öre under den tid, ovanberörda provisorium varar.
Då elevantalet vid de sex provårsläroverken enligt de av överstyrelsen lämnade
uppgifterna utgjorde i runt tal 4,800 höstterminen 1936, skulle merr
kostnaden vid bifall till mitt förslag således kunna beräknas uppgå till
2,400 kronor.

Såsom de sakkunniga ifrågasatt, bör det arvode, som tillkommer provårsföreståndaren,
höjas i ungefärlig proportion till det utökade antalet lärarkandidater.
I det av mig förordade avlöningsreglementet för ordinarie lärare
vid statens undervisningsväsen har föreslagits, att provårsföreståndararvodet
vid allmänt läroverk skall utgå med ett fast belopp av 1,500 kronor, oberoende
av möjligen förekommande växlingar i antalet lärarkandidater. Vid
framläggandet av detta förslag har jag utgått från det antal lärarkandidater,
som nu vanligen förekommer. Då den föreslagna utökningen av antalet
lärarkandidater är av provisorisk karaktär, torde den höjning av ifrågavarande
arvode, som påkallas härav, icke böra regleras genom nämnda avlöningsreglemente.
Riksdagen torde böra besluta, att utöver det arvode, varom
bestämmelse meddelats i nyssnämnda avlöningsreglemente, skall, så länge
den av mig förordade provisoriska utvidgningen av provårsinstitutionen
består, utgå tilläggsarvode. Detta tilläggsarvode synes böra bestämmas till
300 kronor för år. Tillräckliga skäl för en böjning av lärararvodena kan
jag icke finna föreligga.

Skäligt synes däremot vara, att till rektorerna för do läroanstalter, som
vid sidan av de egentliga provårsläroverken skulle hava del i lärarutbildningen,
må utgå viss ersättning för planläggningen i samråd med vederbörande
provårsföreståndare av den praktiska utbildningen vid vederbörande

118

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

läroanstalt. Ersättningen bör inom ramen av ett av riksdagen för ändamålet
anvisat anslagsbelopp i de särskilda fallen bestämmas av skolöverstyrelsen
på förslag av provårsföreståndaren. Med hänsyn till att enligt
det föregående ifrågavarande läroanstalter torde komma att endast i relativt
ringa omfattning tagas i anspråk för ändamålet, lärer det av de sakkunniga
ifrågasatta auslagsbeloppet, 3,000 kronor, kunna något minskas, förslagsvis
till 2,500 kronor. Att, såsom överstyrelsen synes hava tänkt sig, lärararvoden
med 300 kronor per lärare skulle utgå till lärarna vid nämnda läroanstalter
— oavsett om de skulle erhålla befattning med lärarkandidaternas
utbildning eller ej — anser jag icke motiverat. Dessa läroanstalter kunna
näppeligen i avseende å det besvär och merarbete, som genom provårsutbildningen
vållas lärarna, jämföras med fullständiga provårsläroverk, som
helt utnyttjas för ändamålet. Ifrågavarande lärare torde erhålla en fullt
tillräcklig ersättning, om de i enlighet med de sakkunnigas förslag komma
i åtnjutande av handledararvoden, i den mån de utnyttjas för handledning
av lärarkandidaterna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
härför erforderliga bestämmelser. Jag har ingen erinran att framställa mot
de sakkunnigas beräkningar av de ökade anslagsmedel, som erfordras för
handledararvoden. Likaledes biträder jag deras beräkningar, i vad avser
ökade anslagsmedel till föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik och
till praktiska övningstimmar ävensom för avlöning av timlärare.

Den provisoriska utvidgningen av provårsinstitutionen skulle alltså för nästa
budgetår utifrån nu gällande lönebestämmelser medföra följande merkostnader:

Ökade arvoden till provårsföreståndare (6X300=).......kronor

Ersättning till rektorerna vid vissa läroanstalter, som utnyttjas
för auskultation och övningsundervisning......... »

Handledararvoden............................... »

Föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik.......... »

Praktiska övningstimmar.......................... »

Arvoden åt timlärare............................. »

Biträden å rektorsexpeditionerna..................... »

1,800

2,500

9,000

540

3,200

2,400

Summa kronor 19,980.

I det följande kommer jag att beräkna en av mina ovanstående förslag
betingad höjning av den i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppförda
delposten till arvoden åt extra ämneslärare med örn förmälda belopp
av 3,200 kronor, delposten till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
med berörda belopp av 2,400 kronor samt delposten till särskilda arvoden
vid provårsläroverk med det återstående beloppet, alltså i runt tal 14,400
kronor.

Riksdagens medverkan i föreliggande ärende torde — förutom i vad avser
anvisande av erforderliga anslagsmedel — erfordras allenast beträffande
ovanberörda höjning av maximiarvodet för provårsföreståndare.

Utskottet. Utredningen ger vid handen, att behov föreligger av en utökning av den
nuvarande provårskapaciteten. Såsom i ärendet framhållits, böra dessa åtgärder,
vilka med hänsyn till den pågående utredningen angående utbildning
av lärare för hithörande läroanstalter böra erhålla provisorisk karaktär,
syfta till att årligen bereda provårsutbildning åt ytterligare ett trettiotal
lärarkandidater.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

119

Kungl. Maj:t har i likhet med 1936 års lärarutbildningssakkunniga, statskontoret
och flertalet pr o vårsanstalter utgått från att ökningen av provårskapaciteten
skulle ernås genom en höjning av antalet lärarkandidater, som
samtidigt vid varje provårsläroverk mottagas till utbildning. Enligt det i
motionen I: 303 framställda yrkandet skulle provårsinstitutionen i stället,
på sätt skolöverstyrelsen enligt det föregående ifrågasatt, utvidgas genom
inrättande av nya tillfälliga provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg
och vid högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

I likhet med skolöverstyrelsen befarar utskottet, att en utökning av provårsinstitutionen
på sätt Kungl. Majit föreslagit skulle kunna äventyra den
enhetliga ledning av provårsarbetet, som är av betydelse för lärarutbildningens
resultat. Innan den pågående utredningen rörande organisationen av
den praktiska lärarutbildningen avslutats och statsmakterna fått tillfälle att
bedöma de förslag, i vilka utredningen kan utmynna, bör en viss försiktighet
iakttagas vid förändringar inom provårsinstitutionen. Det synes därför
lämpligt att för utvidgningen av provårskapaciteten välja sådana former,
som ansluta sig till provårets nuvarande organisation. Utskottet föreslår
därför, med tillstyrkande av den ovannämnda motionen, att två nya
provårsläroverk tillfälligtvis inrättas. Utskottet har ingenting att erinra mot
att de nya provårskurserna förläggas till högre latinläroverket i Göteborg och
högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

Utskottet förordar skolöverstyrelsens förslag om att särskilt arvode till
lärare vid provårsläroverk må utgå jämväl till ämneslärarinnor vid sådana
läroverk. Påpekas må, att Kungl. Maj ds förutberörda förslag till avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen förutsätter,
att så skall bliva fallet från och med den 1 januari 1938. Riksdagen bör
fördenskull meddela beslut i ämnet allenast för tiden den 1 juli—den 31
december 1937. Beträffande arvoden för föreläsningar och övningar biträder
utskottet Kungl. Majda förslag. Utskottet, som i övrigt ansluter sig
till överstyrelsens anslagskalkyler, kommer på grund härav att i annat sammanhang
beräkna härav betingad höjning av den i avlöningsstaten för de
allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk.

Med vad utskottet nu anfört torde det i motionen II: 553 framställda
yrkandet om rätt för vissa lärare vid de biträdande provårsanstalter, som
skulle förekomma vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag, få anses besvarat.

3. Rätt för ämne slärarinna vid allmänt läroverk att för
lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m.

Mot Kungl. Majda under denna punkt (sid. 225—228 i statsrådsprotokollet)
berörda förslag om utsträckning tills vidare till och med utgången

120

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

av juni 1945 av gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna
vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt har utskottet intet att erinra.

4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna
vid de allmänna läroverken.

Enligt läroverksstadgan må i varje för viss årsklass bestämd avdelning
undervisas i realskolan högst 35 samt å gymnasiet och lyceet högst 30 lärjungar,
såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av vederbörande
rektor annorlunda bestämmer.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 förklarat sig finna
starka skäl föreligga för en revision av nämnda bestämmelser och som ett
första steg i riktning mot en begränsning av elevnumerären i klassavdelningarna
föreslagit en sänkning av lärjungemaximum i realskolans högsta
klass till 30.

Departementschefen har — under hänvisning till att 1936 års riksdag i
skrivelse nr 256 hos Kungl. Majit anhållit örn utredning rörande möjligheterna
att minska det fastställda maximiantalet lärjungar i de högre allmänna
läroverkens klasser — anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag och
därvid anfört, att de härav för de allmänna läroverkens del uppstående
merkostnaderna motsvarade avlöningen för något över 22 extralärare, d. v. s.
vid nuvarande löneförhållanden ett belopp av omkring 70,000 kronor, frånsett
dyrtidstillägg och andra ifrågavarande lärare tillkommande löneförmåner,
ävensom att Kungl. Majit torde böra — därest riksdagen anvisade för ändamålet
erforderliga anslagsmedel — meddela de bestämmelser, som därav
föranleddes.

I motionen 1:311 har yrkats, att riksdagen efter i motionen framställda
grunder måtte beräkna anslaget till de allmänna läroverken m fl. undervisningsanstalter.
Det i motionen framförda förslaget innebär, att antalet
35 skulle bibehållas som en övre gräns för lärjungeantalet men antalet 30
införas som en undre gräns. Det högsta lärjungeantalet i realskolans högsta
klass skulle således allt fortfarande vara 35 men någon sammanslagning av
klassavdelningar, som uppflyttats från näst högsta klassen, ej förekomma,
förrän sammanlagda antalet lärjungar i de avdelningar, som skulle förenas,
understege 30. Som stöd härför har bland annat anförts, att det för arbetet
i läroverken säkerligen skulle vara till fördel, örn genom nya bestämmelser
en större grad av stabilitet kunde vinnas, så att avdelningarna från näst
högsta klassen kunde bevaras och risken för plötsliga ändringar bleve
mindre.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

121

Det under denna punkt berörda förslaget ansluter sig till de synpunkter,
som kommo till uttryck i 1936 års riksdags ovannämnda skrivelse. Utskottet
delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av att
etappvis genomföra en länge såsom önskvärd ansedd sänkning av lärjungeantalet
i undervisningsavdelningarna och finner goda skäl anförda för förslaget
att göra början med realskolans högsta klass.

Utskottet kommer i annat sammanhang att beräkna avlöningsstaten för
de allmänna läroverken med utgångspunkt från det nu föreliggande förslaget.
Beträffande det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet framhålla,
att departementschefens av utskottet biträdda förslag givetvis icke
innebär, att uppdelning av realskolans högsta klass skall äga rum, så snart
lärjungeantalet uppgår till 31. Liksom nu är fallet, torde vissa möjligheter
komma att förefinnas att vidtaga anordningar, som kunna befinnas vara
att föredraga framför en tillämpning av de normalt gällande bestämmelserna.
Utskottet finner därför anledning icke föreligga att biträda det motionsvis
framställda yrkandet.

Tillika vill utskottet erinra, att utskottet i särskilt utlåtande behandlar
frågan örn sänkning av lärjungemaximum jämväl vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och privatläroverk.

5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under

budgetåret 1937/1938.

Beträffande den av 1936 års riksdag beslutade folkskoleseminarieorganisationen
hänvisas till statsrådsprotokollet (sid. 105). Riksdagen uttalade sig
för en elevnumerär av 24 i klassavdelningarna.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut hava under läsåret 1936—1937 intagits 24
elever i första klassen av envar av de 10 fyraåriga linjerna och 24 elever
i envar av tre studentlinjer (en i Karlstad, en i Linköping och en i Stockholm).
Inalles hava således innevarande läsår i folkskoleseminarierna intagits
(10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever. Seminarieorganisationen tillåter, örn
tänkbara marginaler icke tagas i betraktande, en utexamination av 384
elever per år.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 10 november 1936 framlagt
förslag i fråga om omfattningen av folkskollärarutbildningen under nästa
budgetår och därvid med stöd av verkställda kalkyler föreslagit, att intag
ning av elever skulle ske dels i den omfattning, som avsetts såsom
normalt för den nuvarande seminarieorganisationen, d. v. s. intagning i
första klass av fyraårig linje vid seminarierna i Falun, Göteborg, Kalmar,
Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, av tvåårig
studentlinje vid seminarierna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och
Uppsala samt av tvåårig linje för småskollärarinnor i Falun, dels och ytter -

Utskottet.

122

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ligare i en avdelning av första klass av fyraårig linje vid seminariet i Luleå
och i första klass av tvåårig studentlinje i Stockholm.

Härigenom skulle i första klass av fyraårig linje komma att intagas (11 X
24 =) 264 elever, i första klass av studentlinje (6 X 24 =) 144 elever och
i första klass av linje för småskollärarinnor 24 elever, eller sammanlagt
(264 + 144 + 24 =) 432 nya elever, av vilka 144 kunde väntas bliva utexaminerade
år 1939, 24 år 1940 och 264 år 1941.

Såsom av en av överstyrelsen lämnad översikt av beräknad lärartillgång
och lärarbehov under läsåren 1936—1942 framginge, kunde den intagning
av elever, som överstyrelsen nu föresloge, icke hindra, att viss brist på
lärare måhända skulle uppstå redan under läsåret 1939—1940. För att
hindra detta skulle flera studentavdelningar behöva intagas år 1937, en åtgärd,
som överstyrelsen emellertid ansett sig icke kunna förorda, då tillräckligt
antal sökande till flera avdelningar, än vad överstyrelsen ovan föreslagit,
kanske icke kunde påräknas. Till de två manliga studentklasser -—
i Karlstad och Linköping — som intagits år 1936, hade nämligen antalet
sökande nätt och jämt överstigit antalet disponibla platser, under det att ett
tillfredsställande antal sökande anmält sig till den kvinnliga studentklassen
i Stockholm. Visserligen vöre att märka, att de nya bestämmelserna rörande
tvåårig studentlinje icke blivit för allmänheten bekanta förrän i början av
juli månad. Många studenter, som eljest måhända sökt sig till sådan linje,
hade därför icke haft kunskap örn de utbildningsmöjligheter, som funnits,
andra hade icke på den korta tid, som återstått till inträdesproven, kunnat
medhinna erforderlig komplettering av sin studentexamen. Men även örn det
därför vore att hoppas, att tillströmningen till studentlinjen under kommande
år skulle bliva bättre än år 1936, hade överstyrelsen icke vågat föreslå —
utöver de ordinarie fem studentavdelningarna — mer än en avdelning, nämligen
i Stockholm, där man under alla förhållanden torde kunna påräkna
tillräckligt antal sökande. För att dock i viss mån motverka den befarade
lärarbristen, hade överstyrelsen föreslagit intagning av en extra avdelning
av den fyraåriga linjens första klass i Luleå.

Statskontoret har anfört följande:

De lärarkandidater, som intoges å fyraårig linje hösten 1937, bleve icke
utexaminerade förrän våren 1941. Med hänsyn härtill och då såsom skolöverstyrelsen
påpekade beräkningarna av lärarbehovet för år, som icke läge
oss allra närmast, vore mycket osäkra, kunde statskontoret icke tillstyrka
intagning av elever å fyraårig linje utöver den normala organisationen. De
av skolöverstyrelsen angivna siffrorna å den befarade lärarbristen syntes
närmast böra föranleda intagning av ytterligare en klass elever å den tvååriga
studentlinjen. Statskontoret, som icke vore i stånd att bedöma, huruvida
tillräckligt antal sökande till så många studentavdelningar kunde påräknas,
ansåge sig emellertid böra tillstyrka allenast en extra studentklass. Huruvida
emellertid denna borde förläggas till seminariet i Stockholm syntes statskontoret
tveksamt. Härigenom skulle nämligen vid sagda seminarium
komma att finnas en avdelning mer än som detsamma vid full organisation
skulle omfatta. A andra sidan skulle seminariet i Karlstad, som för närvarande
hade fem avdelningar, för nästa läsår få en avdelning mindre. Ehuru
seminariet i Stockholm vore avsett för kvinnliga elever men det i Karlstad

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

123

för manliga, torde på grund av vad sålunda anförts ur kostnadssynpunkt
kunna ifrågasättas, om icke en eventuell extra studentavdelning borde förläggas
till sistnämnda seminarium.

Sedan härefter rektorn vid folkskoleseminariet i Karlstad gjort
framställning om att en ny avdelning om 24 elever måtte intagas i studentkursen
vid sagda folkskoleseminarium, har skolöverstyrelsen i utlåtande
den 11 december 1936 förklarat sig finna det klokast att icke ytterligare
utöka antalet studentklasser utöver vad av överstyrelsen enligt det
föregående ifrågasatts, förrän större erfarenheter rörande rekryteringen
vunnits.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört bland annat följande:

I propositionen nr 100/1936 underströk jag, att alla beräkningar rörande
det i framtiden erforderliga antalet folkskollärare bure och måste bära ovisshetens
prägel. Jag fann det i frågans dåvarande läge lämpligast att planlägga
organisationen av folkskoleseminarierna efter det av 1932 års seminariesakkunniga
angivna talet för examinationen, därest sjunde skolår infördes,
d. v. s. efter en examination av 384 lärare per år, samt att härutöver
räkna med betryggande marginaler för en eventuellt erforderlig utvidgning
av lärarproduktionen. Riksdagen godtog i huvudsak denna uppfattning.
Skolöverstyrelsen hade, vad intagningen av elever i folkskoleseminarierna
för innevarande läsår beträffar, ifrågasatt intagning i alla de
fyraåriga linjer, som skulle ingå i seminarieorganisationen, och dessutom i
fyra studentlinjer. Jag uttalade den meningen, att det ännu vore motiverat
att iakttaga en viss försiktighet vid lossandet på de senare årens
restriktioner i fråga örn elevintagning vid seminarierna i sådana linjer, vilkas
elever skulle inom den närmaste framtiden utexamineras som folkskollärare,
och föreslog därför den ändringen i överstyrelsens förslag, att år
1936 skulle igångsättas — förutom berörda fyraåriga linjer — endast tre
studentlinjer. Riksdagen anslöt sig till min uppfattning vad angick studentlinjerna.
I fråga om de fyraåriga linjerna framhöll riksdagen behovet
av att en tillfredsställande marginal bibehölles mellan tillgång och efterfrågan
på tillgängliga folkskollärare och ansåg på grund därav — under
påpekande av att denna marginal för närvarande vore i minsta laget —
att intagning borde innevarande läsår ske vid ytterligare en fyraårig linje,
d. v. s. vid inalles tio sådana linjer. Enligt det ovanstående fattade sedermera
Kungl. Maj:t beslut i överensstämmelse härmed.

En blick på seminarieorganisationens utveckling och en jämförelse mellan
de under de senaste tjugo åren verkställda prognoserna rörande behovet av
folkskollärare å ena sidan och det i verkligheten sig yppande behovet å
den andra, bära vittnesbörd örn lämpligheten av en viss återhållsamhet vid
prövningen av förslag, som innebära hastiga förändringar i examinationskapaciteten.

Trots de betänkligheter, jag eljes hyser mot att redan nu gå utöver den
organisationsram, som angivits genom 1936 års riksdags omförmälda beslut,
vill jag med hänsyn till den utredning, skolöverstyrelsen framlagt, förorda
ett sådant steg, för så vitt angår de närmaste åren. I betraktande av de
föreliggande beräkningarnas osäkerhet anser jag emellertid i likhet med
statskontoret tillrådligt, att denna tillfälliga utvidgning begränsas till en
examinationsavdelning, vilken, såsom statskontoret framhållit, bör utgöras

124

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

av en tvåårig studentlinje, eftersom en sådan snabbast ger effekt. Den
extra examinationsavdelningen torde böra förläggas till seminariet i Stockholm.

Såsom av det ovanstående inhämtas, har i de båda likalydande motionerna
I: 295 och II: 546 yrkats, att intagning måtte år 1937 ske jämväl vid
en parallellavdelning till den fyraåriga linjens första klass vid folkskoleseminariet
i Luleå, och i motionen 11:495, att en ny avdelning manliga
studenter innevarande år måtte intagas i den tvååriga linjen vid folkskoleseminariet
i Karlstad.

Den av överstyrelsen verkställda utredningen ger enligt utskottets mening
fog för en temporär vidgning av den ram för folkskoleseminarieorganisationen,
som fastställdes av 1936 års riksdag. Då emellertid endast ett år
förflutit, sedan riksdagen tog ställning till frågan om seminarieorganisationens
normala omfattning, och erfarenheten ådagalagt lämpligheten av en
viss försiktighet vid åtgärder på detta område, anser sig utskottet icke böra
tillstyrka riksdagen att gå längre än Kungl. Maj:t vid sina anslagsberäkningar
förutsatt, innebärande intagning av en tvåårig linje utöver dem, som
förutsatts skola normalt ingå i seminarieorganisationen. Utskottet, som alltså
avstyrker bifall till de motionsvis framställda yrkandena om en ytterligare
utökning av seminarieorganisationen, har ingenting att erinra mot departementschefens
och skolöverstyrelsens förslag, att nämnda linje förlägges till
Stockholmsseminariet.

6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen
under budgetåret 1937/1938.

I skrivelse nr 313/1935 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning och för 1936 års riksdag framlägga förslag rörande åtgärder
för avhjälpande av rådande arbetslöshet bland småskollärarinnor.

Under den nu förevarande punkten har departementschefen med utgångspunkt
från av skolöverstyrelsen i ärendet verkställd utredning, varöver bland
annat statskontoret yttrat sig, fastslagit, att förhållandena på området icke
nu motivera några särskilda ingripanden från statsmakternas sida. Departementschefen
har alltså icke ansett sig kunna förorda, att i anledning av
ovanberörda riksdagsskrivelse vidtagas särskilda åtgärder utöver den, som
statsmakterna med hänsyn till förefintligt överskott av småskollärarinnor
tillgripit under de senare åren, nämligen inskränkning av nyintagningen av
elever vid småskoleseminarierna.

En sådan inskränkning ansåge departementschefen påkallad även för nästa
budgetår särskilt med tanke på ovissheten om vad de pågående rationaliseringsåtgärderna
kunde komma att medföra i fråga örn indragning av förefintliga
tjänster. Den av nativitetsminskningen framkallade situationen på

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

125

detta område manade alltjämt till försiktighet vid ny intagningen. Skolöverstyrelsen
hade i detta hänseende föreslagit, att vid ett vart av småskoleseminarierna
i Strängnäs, Skara, Härnösand och Lycksele skulle i första
klassen under år 1937 intagas 12 elever och vid småskoleseminariet i Landskrona
15 elever vid envar av två klassavdelningar. Departementschefen har
ansett sig kunna tillstyrka överstyrelsens ifrågavarande förslag med den
ändringen, att vid småskoleseminariet i Landskrona intoges endast en klassavdelning
i stället för, såsom överstyrelsen föreslagit, två. Att vid sistnämnda
seminarium intaga två klassavdelningar med så lågt elevantal som 15 syntes
icke böra ifrågakomma. Befunnes förhållandena i Landskronaseminariets
uppland därtill föranleda, syntes Kungl. Majit, yttrar departementschefen,
vara oförhindrad att föreskriva, att vid den avdelning av första klassen,
som borde uppehållas vid seminariet under nästa läsår, skulle intagas
exempelvis normalt antal elever, d. v. s. 24.

Vad av departementschefen sålunda ifrågasatts, har icke givit utskottet
anledning till erinran.

7. Biträden åt folkskolinspektörerna.

Sedan! en följd av år utgår till ordinarie och av Kungl. Majit förord.
nåd folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande folk.
skolinspektör ersättning för expenser. Beträffande tillkomsten av nämnda
förmån och det belopp, varmed ersättningen utgått vid olika tider, finnes redogörelse
lämnad i 1936 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, sid. 367
—369, vartill här må hänvisas. Med bifall till Kungl. Majits därom framställda
förslag beslöt 1936 års riksdag höja ifrågavarande expensersättning
från 500 kronor till 700 kronor för varje inspektör. Tillika uttalade riksdagen
i sin skrivelse nr 8/1936 — under framhållande av angelägenheten
av att åtgärder vidtoges för att dels frigöra inspektörerna från mycket av
dem redan nu åliggande arbete, som lika väl kunde utföras av mindre
kvalificerade arbetskrafter, dels ock skapa möjligheter för inspektörerna att
möta de nya uppgifter, som pålagts dem genom det pågående organisatoriska
omdaningsarbetet inom folkskolan — att riksdagen icke funnit det
av Kungl. Majit i detta hänseende framlagda förslaget om ökad expensersättning
tillfredsställande. Riksdagen anförde härom följande:

Den ökning av expensersättningen, som förordats, kunde givetvis betyda
en avlastning av mindre kvalificerat administrativt arbete för do folkskolinspektörer,
som för dylikt ändamål anställde särskild arbetskraft. Emellertid
torde man icke "kunna vara övertygad om att detta alltid bleve förhållandet,
och då förfelades syftemålet med den höjda expensersättningen.

Det torde vara erforderligt, att man undersökte, örn icke andra utvägar
kunde komma ifråga för att nå det av riksdagen uppställda målet, nämligen
ett, frigörande av folkskolinspektörerna för deras egentliga, viktiga verksamhet.
En tänkbar utväg, som i detta hänseende icke syntes böra lämnas
utan beaktande, funne riksdagen vara en liknande den, som redan kommit
till användning vid läroverken genom anorduingen med biträden å rektors -

Utskottet.

126

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

expeditionerna. Kostnaderna för nämnda anordning vid läroverken uppginge
icke till något avskräckande belopp; för 137 allmänna läroverk utgjorde
de sålunda för innevarande budgetår tillhopa 60,125 kronor.

Riksdagen funne sig alltså böra framhålla önskvärdheten av att denna
fråga med det snaraste bleve föremål för utredning. Denna utredning torde
böra så bedrivas, att förslag i ämnet om möjligt kunde föreläggas redan
1937 års riksdag.

I avvaktan på denna utredning funne sig riksdagen böra som ett provisorium
för nästkommande budgetår medgiva den föreslagna ökningen av
expensersättningen till 700 kronor för varje inspektör.

Genom beslut den 15 maj 1936 anbefallde Kungl. Majit, som samma dag
utfärdade kungörelse (nr 200) örn expensersättning åt folkskolinspektörer för
budgetåret 1936/1937, skolöverstyrelsen, att — med beaktande av vad riksdagen
sålunda anfört — verkställa utredning angående åtgärder till frigörande
i möjligaste mån av folkskolinspektörerna från dem åvilande mindre
kvalificerat administrativt arbete, ävensom i samband med avgivande av
framställningar, avsedda att föreläggas 1937 års riksdag, till Kungl. Majit
inkomma med förslag i ämnet.

Sådant förslag har skolöverstyrelsen framlagt i skrivelse den 31 augusti 1936.

Förslaget innebär, att till varje folkskolinspektörs förfogande skulle mot
redovisningsskyldighet ställas ett belopp av 450 kronor, att användas till
arvode åt biträde.

Överstyrelsen hade funnit anledning att, i samband med utredningen
rörande behovet av särskilt anslag till arvode åt expeditions- och skrivbiträde
åt folkskolinspektörerna, taga under övervägande även frågan om expensersättning
till folkskolinspektörerna.

Av vad överstyrelsen härutinnan andragit framginge, att även örn ett
särskilt belopp beviljades till arvode åt skrivbiträde, åtginge ungefär hälften
av det nu utgående expensanslaget, 700 kronor, till bestridande av expensutgifter,
som icke avsåge tillhandahållande av expeditionsrum. Det torde
få anses självfallet, att det kvarstående beloppet, i medeltal omkring 350
kronor, icke kunde täcka kostnader för möblerat expeditionsrum med lyse,
uppvärmning och städning. Vid sådant förhållande borde enligt överstyrelsens
mening någon nedsättning i nu utgående expensanslag icke ifrågakomma.

Öyér skolöverstyrelsens förslag har statskontoret avgivit infordrat yttrande.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört bland annat följande:

I likhet med statskontoret biträder jag skolöverstyrelsens förslag om anvisande
till envar av folkskolinspektörerna av ett särskilt anslagsbelopp till
arvoden åt biträde. Enligt mitt förmenande kommer vid bifall till detsamma
det av riksdagen uttalade önskemålet med avseende å folkskolinspektörernas
verksamhet att bliva tillgodosett. Emot det för ändamålet beräknade beloppets
storlek har jag intet att erinra. Ifrågavarande belopp, (52 X 450 =)
23,400 kronor, torde i avlöningsstaten för folkskolinspektionen böra uppföras
såsom en särskild anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal.
Till denna fråga återkommer jag i det följande. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser för anslagspostens disponerande,
som må kunna anses erforderliga.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

127

Vidkommande expensersättningen framgår av den av skolöverstyrelsen
verkställda utredningen, att även om ett särskilt belopp beviljas till arvode
åt skrivbiträde å folkskolinspektörsexpedition, omkring hälften av den varje
inspektör under innevarande budgetår tillkommande expensersättningen, 700
kronor, kommer att åtgå till bestridande av expensutgifter, som icke avse
tillhandahållande av expeditionsrum. Det återstående beloppet, i medeltal
cirka 350 kronor, torde icke förslå för täckande av kostnader för möblerat
expeditionsrum med lyse, värme och städning. På grund härav har överstyrelsen
ansett någon nedsättning av expensersättningen icke böra ifrågakomma.
Statskontoret har däremot — under framhållande av, att riksdagen
betecknade höjningen för innevarande budgetår allenast såsom ett provisorium
— ansett, att expensposten vid beviljande av särskilda anslagsmedel
till arvoden åt biträden å expeditionerna åter borde minskas till tidigare
utgående belopp, eller 500 kronor för varje inspektör. För egen del ansluter
jag mig till den av statskontoret hävdade meningen. I enlighet härmed
bör föreskrivas, att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom
tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år (nu
300 kronor), såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall
avstå högre belopp, samt att till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter
semester, skall utgå ersättning för expenser med ett belopp, beräknat efter
200 kronor för år (nu 300 kronor).

I de båda likalydande motionerna I: 297 och II: 548 har yrkats, att riksdagen
måtte besluta, att till folkskolinspektörerna under innevarande budgetår,
enligt kungörelsen nr 200/1936 utgående expensersättning måtte under
budgetåret 1937/1938 utgå med oförändrat belopp, samt att härför erforderlig
höjning av ifrågavarande anslag måtte av riksdagen beviljas.

Det föreliggande förslaget om anvisande av ett belopp av 450 kronor till
varje folkskolinspektör, att mot redovisningsskyldighet användas till arvode
åt biträde, ligger i linje med vad 1936 års riksdag i ämnet anförde och
tillstyrkes av utskottet. I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att en
sådan åtgärd bör förbindas med ett slopande av den av 1936 års riksdag
beviljade, såsom ett provisorium betecknade förhöjningen av den till inspektörerna
utgående expensersättningen. Denna expensersättning är principiellt
att betrakta som en löneförmån, vilken icke synes böra bibehållas vid
det av 1936 års riksdag fastställda beloppet vid bifall till det av utskottet
i det föregående förordade förslaget till lönereglering för folkskolinspektörerna.
Att låta nämnda ersättning utgå med nuvarande belopp under tiden,
intill dess löneregleringen träder i kraft, synes icke vara påkallat. Utskottet
avstyrker alltså bifall till de i ämnet väckta motionerna.

Ej heller i övrigt har utskottet något att invända mot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag.

Utskottet.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

8. Läkarundersökning av befattningshavare, anställd
vid samhällets skolor.

I motionen 1:302 har som nämnts hemställts, att riksdagen, vare sig
Kungl. Majrts propositioner nr 271 eller nr 270 i oförändrat skick bifallas
eller icke, måtte besluta att anvisa nödiga medel för möjliggörande av obligatorisk
läkarundersökning av varje vid samhällets skolor anställd lärare
eller annan befattningshavare, som skall hava skyldighet att vid varje läsårs
början förete bevis därom.

Utskottet uppskattar det motiv, som ligger till grund för ifrågavarande
motionsvis framställda yrkande. Erinras bör emellertid att Kungl. Maj:t den
22 februari 1935 utfärdat kungörelse (nr 52) angående skyldighet för lärare
att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning. Genom denna kungörelse
bär åtskilligt vunnits i de av motionären åsyftade hänseendena. På grund
härav och då det torde få förutsättas, att vederbörande skolmyndigheter
hava sin uppmärksamhet riktad på de vid skolorna anställda befattningshavarnas
hälsotillstånd, anser sig utskottet icke hava anledning att biträda
det av motionären framställda yrkandet.

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

129

III. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938.

Departementschefen har inlett den avdelning av statsrådsprotokollet, sorn
behandlar anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938, med följande uttalande
(sid. 262—264 i statsrådsprotokollet):

Löneregleringen förutsättes enligt det föregående skola träda i kraft den
1 januari 1938. För förra hälften av budgetåret 1937/1938 skulle alltså
tillämpas nu gällande löner och avlöningsstater, för senare hälften av samma
budgetår de nya lönerna och avlöningsstaterna. För vart och ett av de av
löneregleringen berörda avlöningsanslagen skulle med ändra ord för nästa
budgetår komma att gälla två avlöningsstater. Avlöningsmedlen för varje
institution torde böra det oaktat bestridas från ett och samma anslag, som
alltså till beloppet bör motsvara summan av de båda avlöningsstaterna.

Anslagsfrågorna för nästa budgetår behandlas nedan i den ordning, i
vilken vederbörande anslag nu äro i riksstaten uppförda.

Rörande beräkningen av avlöningsanslagen må i övrigt följande allmänna
synpunkter anföras.

På grund av konstruktionen av det nu gällande lönesystemet falla de till
befattningshavarna utgående lönerna icke med lika belopp på budgetårets
båda hälfter. Eftersom höstterminen innehåller mindre antal läsveckor
än vårterminen blir belastningen å avlöningsanslagen större under vårterminen
än under höstterminen. Vid fördelningen av anslagsmedlen mellan
de båda avlöningsstater, som enligt vad nyss sagts böra för vart och ett av
de här ifrågakommande avlöningsanslagen gälla för nästa budgetår, skulle
den teoretiskt riktigaste vägen vara att verkställa en utskiftning av ifrågakommande
avlöningsmedel efter lästerminernas längd. Då emellertid de för
var och en av de båda lästerminerna avsedda avlöningsmedlen skola bestridas
från ett och samma anslag, har en sådan proportionell fördelning
icke ansetts behövlig. De för ett visst ändamål för helt budgetår vid oförändrade
löneförhållanden beräknade anslagsmedlen föreslås i det följande
skola som regel med halva beloppet uppföras å den avlöningsstat, som skall
gälla för förra delen av nästa budgetår. På motsvarande sätt förfares vid
beräkningen av den avlöningsstat, som skall gälla för den senare delen av
budgetåret.

Den valda anordningen medför, att medelsåtgången under förra delen av
budgetåret torde komma att exempelvis i fråga örn de poster, ur vilka skola
bestridas lön till extra ämneslärare, understiga det belopp, varmed posterna
uppföras i avlöningsstaten för nämnda del av budgetåret. Som en allmän
förutsättning bör dock gälla, att den anslagsfördelande myndigheten icke
för vederbörande ändamål använder större belopp än som enligt mina i det
följande framlagda förslag avses skola tagas i anspråk. Därest så befinnes
påkallat, lärer Kungl. Majit framdeles böra meddela närmare föreskrifter
i ämnet.

Vid den efterföljande beräkningen av avlöningsanslagen för nästa budgetår
uppskattas till en början det för vederbörande avlöningsändamål erforderliga
anslagsboloppet, därest nuvarande avlöningsbestämmelser skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr ISO. 9

180

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

oförändrade tillämpas under hela nästa budgetår. Därefter verkställas med
ledning härav beräkningar rörande de förändringar i medelsdispositionen,
som påkallas av löneregleringen. Avlöningsstaterna för den senare delen av
budgetåret föreslås skola utformas efter de principer, som numera vanligen
följas i fråga örn nyreglerade verk. De särskilda delposterna beräknas
efter gängse grunder. Sålunda beräknas anslagsposterna till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat till summan av de efter
högsta förekommande löneklass å respektive dyrorter, med tjänstepensionsavdrag
reducerade lönerna för de tjänstemän, vilkas löner skola bestridas
ur vederbörande post. Delposterna till avlöningsförhöjningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal beräknas i allmänhet till så stora belopp, som skulle
erfordras, om samtliga extra ordinarie befattningshavare skulle avlönas enligt
tredje löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Det möter stora svårigheter att verkställa mer exakta beräkningar av
exempelvis de delposter till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
vilka böra uppföras i avlöningsstaterna för senare delen av nästa
budgetår. Vad exempelvis de allmänna läroverken beträffar, saknas kännedom
örn huru många av de icke-ordinarie lärarna, som komma att erhålla
extra ordinarie anställning under vårterminen 1938, om de icke-ordinarie
lärarnas fördelning mellan de olika dyrorterna och huru många timlärare,
som komma att finnas anställda. Beräkningarna av nämnda delposter hava
därför som regel måst ske approximativt. Det är först under hösten 1937
möjligt att med större grad av säkerhet utföra ifrågavarande beräkningar.
I det följande kommer att föreslås, att delposterna i fråga — vad de allmänna
läroverken beträffar som en definitiv åtgärd och vad övriga läroanstalter
angår som en tillfällig anordning — betecknas förslagsvis, dock
med vissa maximeringsföreskrifter. Därest vederbörande poster med hänsyn
till omständigheter, som nu icke kunna förutses, skulle visa sig otillräckliga,
förefinnes alltså — om sistnämnda förslag bifalles — möjlighet
att anvisa medel för ändamålet utöver de belopp, som beräknats i avlöningsstaterna.
Den besparing, som enligt det ovanstående kan beräknas komma
att uppstå under vissa av de i avlöningsstaterna för förra hälften av budgetåret
uppförda posterna, kommer i så fall att motvägas av en m erutgift
under motsvarande poster i avlöningsstaterna för senare delen av budgetåret.

Liknande svårigheter möta vid beräkningen av ett par andra poster i avlöningsstaterna
för senare delen av budgetåret 1937/1938. Aven dessa poster
•—- de angivas närmare i det följande -— böra tillfälligtvis för förra halvåret
1938 betecknas förslagsvis, dock med rätt för vederbörande myndighet att
överskrida posten först efter Kungl. Majda medgivande.

De särskilda lönetillägg och lönefyllnader samt den s. k. övergångslön,
som enligt avsnittet »Overgångsanordningar» här ovan böra utgå, synas
böra bestridas från de i avlöningsstaterna uppförda anslagsposterna till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat, respektive —
i förekommande fall — från anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie
personal. Från förstnämnda poster bör också avföras lönen — frånsett
dyrtidstillägg •— för de ordinarie befattningshavare, som icke vilja
övergå på den nya lönestaten, dock med visst undantag, varom förmäles i
det följande (sid. 302).

Det har ansetts behövligt att på grund härav höja vederbörande anslagsposter
allenast försåvitt angår berörda övergångslön.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

131

Vad sålunda anförts och föreslagits lämnar utskottet utan erinran. I det
följande har utskottet vidtagit de ändringar i de av Kungl. Maj:t för senare
hälften av nästa budgetår förordade avlöningsstaterna, som betingas av de
av utskottet ifrågasatta jämkningarna i lönegradsplaceringarna, dock icke i
sådana fall, då jämkningarna i anslagshänseende kunna anses vara av underordnad
betydelse.

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Förevarande anslag har av Kungl. Majit för nästa budgetår beräknats
med utgångspunkt bland annat från att de för extra lärare och timlärare
avsedda anslagsmedlen skulle höjas för beredande av möjlighet till klassdelning
vid undervisning i slöjd och hushållsgöromål — vid oförändrade
löneförhållanden med 1,000 kronor — och att vissa lärare vid seminariet,
som nu icke erhålla hyresbidrag, skulle komma i åtnjutande av sådant (jfr
ovan sid. 37). Sistnämnda förslag skulle vid oförändrade löneförhållanden
medföra en anslagshöjning med 9,550 kronor för budgetår räknat.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats till 324,000 kronor, innebärande
en anslagsökning med 74,400 kronor. Större delen av denna ökning föranledes
av löneregleringen.

Utskottet har ingen annan erinran att framställa mot Kungl. Majits
ifrågavarande förslag än att utskottet i den för seminariet för senare delen
av nästa budgetår föreslagna avlöningsstaten vidtagit de ändringar, som
betingas av vad utskottet i det föregående anfört rörande lönegradsplacering
för vissa befattningshavare vid seminariet.

2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

Kungl. Majits under denna punkt berörda förslag innebära — utöver de
förändringar, som föranledas av löneregleringen, av de av Kungl. Majit
enligt det föregående förordade organisatoriska ändringarna inom läroverksorganisationen
och av utav riksdagen redan fattade beslut — i huvudsak
följande:

Ytterligare en lektorstjänst inrättas vid högre allmänna läroverket i Umeå.
För ytterligare ett budgetår förlänges det av riksdagen tidigare givna bemyndigandet
för Kungl. Majit att, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.
Fem nya lärarinnetjänster i kvinnligt handarbete inrättas vid
de allmänna läroverken för flickor (sådana tjänster kunna för närvarande
upprättas endast vid samläroverk). Det bland anslagsmedlen till arvoden
åt extra ämneslärare ingående anslagsbeloppet till föreläsningar i sexuella

Utskottet.

132

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

frågor höjes med 1,000 kronor till 3,000 kronor. Ifrågavarande anslagsmedel
beräknas för nästa budgetår till i runt tal så stort belopp, som motsvarar
avlöning till 396 extralärare, innebärande vid oförändrade löneförhållanden
en anslagshöjning med 175,900 kronor för belt budgetår. Den
till vissa extra ordinarie ämneslärare utgående arvodesförhöjningen, vilken
enligt riksdagens beslut skulle indragas med utgången av innevarande budgetår,
skall utgå intill den 1 januari 1938. I anslagsmedlen till arvoden
åt lärare i manlig slöjd och åt lärarinnor i hushållsgöromål beräknas anslagshöjningar
med — vid oförändrade löneförhållanden — 10,000 kronor, respektive
3,200 kronor. Anslagsmedlen till extra arvoden åt lärare i övningsämnen
föreslås skola undergå förhöjning med — likaledes vid oförändrade
avlöningsförhållanden — inalles 37,500 kronor till 669,600 kronor. Vid
beräknandet av sistnämnda anslagsmedel har departementschefen icke funnit
sig böra för närvarande räkna med en ökning av anslagsmedlen till extra
arvoden åt musiklärare, som av skolöverstyrelsen föreslagits i syfte att
möjliggöra ett realiserande i viss utsträckning av 1933 års undervisningsplan
i detta ämne. Som skäl för denna ståndpunkt har departementschefen
angivit de betydande ökningarna i övrigt av läroverksanslaget. De praktiska
realskollinjerna föreslås skola fast infogas i skolorganisationen, såväl
i vad angår de allmänna läroverken som de kommunala mellanskolorna,
och en viss höjning av de på denna skolform belöpande anslagsmedlen
beräknas för nästa budgetår.

Vid bifall till Kungl. Majlis förslag skulle ifrågavarande avlöningsanslag
för nästa budgetår höjas med 3,895,900 kronor. Höjningen är väsentligen
betingad av löneregleringen.

I de båda likalydande motionerna I: 246 och II: 498 har hemställts, att
riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att utredning
om flickläroverkens organisationsfråga måtte verkställas i så god tid, att
ärendet kan föreläggas 1938 års riksdag. Den av motionärerna åsyftade
omorganisationen av nämnda läroanstalter avser att vid läroanstalterna
åstadkomma dubbel anknytning av realskolan till folkskolan och att vid
vissa av dem inrätta fyraårig latinlinje vid sidan av eller i stället för den
nuvarande treåriga. Departementschefen, som funnit förslaget i vissa avseenden
beaktansvärt, har emellertid ansett frågan tarva ytterligare utredning och
har därför icke ansett densamma kunna föreläggas 1937 års riksdag. Då
utredning i ämnet alltså av departementschefen ställts i utsikt, anser utskottet
det icke behövligt att, såsom motionärerna önska, riksdagen i särskild
skrivelse fäster Kungl. Majlis uppmärksamhet på frågan.

I motionen I: 292 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det av
skolöverstyrelsen enligt det ovanstående begärda anslaget för tillämpning
från och med höstterminen 1937 av den i läroverksstadgan föreskrivna
timplanen för ämnet musik beviljas. Utskottet, som visserligen finner det

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

133

i motionen gjorda yrkandet i och för sig välgrundat, anser sig dock i likhet
med departementschefen och av samma orsak, som av denne angivits, icke
böra för nästa budgetår räkna med någon höjning av vederbörande anslagsmedel
för ifrågavarande ändamål.

I motionen I: 307 har framställts ett yrkande, som visserligen av motionären
i vissa delar begränsats till att gälla endast folkskoleseminarierna
men som torde böra upptagas till behandling i detta sammanhang. Motionären
har hemställt, att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och
biträden å rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna måtte för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938 höjas med det belopp, som erfordras för
att bibliotekarier och biträden icke skola lida löneminskning. Anledningen
till detta yrkande är att söka i det förhållandet, att de dyrtidstillägg, som
utgå å ifrågavarande arvoden, komma att efter löneregleringens genomförande
minskas på grund av övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg.
Motionären önskar bereda befattningshavarna kompensation för
denna minskning i dyrtidstillägget genom en motsvarande höjning av arvodesförmånerna.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig angående ett i nämnda motion
framställt likartat förslag rörande dyrtidstillägg å särskilt arvode till lärare
vid provårsläroverk, vill fästa uppmärksamheten på att det i motionen berörda
förhållandet återverkar på ett flertal arvoden vid de läroanstalter, som beröras
av löneregleringen. Vad särskilt angår de av motionären angivna arvodena,
utgå dessa som regel till befattningshavare, vilka komma i åtnjutande
av den av utskottet i det föregående tillstyrkta löneregleringen. Även
om med hänsyn härtill en viss tvekan kan föreligga rörande behovet av
en uppräkning av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen,
anser utskottet, som har svårt att överblicka hela området och bedöma
vilka arvoden, som i detta sammanhang böra komma ifråga, att förevarande
spörsmål bör komma under närmare omprövning genom Kungl.
Majlis försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana
arvoden vilka utgå till befattningshavare, som visserligen ej komma i åtnjutande
av löneregleringen men som äro anställda vid en läroanstalt, som
beröres av densamma; dessa befattningshavare kunna nämligen genom övergången
från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en
reell löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,
som utskottet alltså förutsätter skola ske, lärer kunna verkställas i
så god tid, att eventuellt förslag i ämnet kan föreläggas 1938 års riksdag.
Med vad nu anförts, torde berörda motion få anses besvarad, såvitt nu är
i fråga.

Utskottet, som i övrigt biträder de av Kungl. Majit under denna punkt
av statsrådsprotokollet berörda förslagen, har vidtagit de jämkningar i anslagsberäkningarna
för nästa budgetår, som betingas av vad utskottet i det föregående
anfört.

Utskottet.

134 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Mot det under denna punkt framlagda förslaget, innebärande en av förstatligandet
av de kommunala gymnasierna i Eslöv och Motala föranledd
anslagsminskning med 7,600 kronor, har utskottet intet att erinra.

4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Förevarande anslag har av Kungl. Majit beräknats med utgångspunkt
från den av departementschefen föreslagna, av utskottet i det föregående
förordade omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under nästa
budgetår.

I en vid 1936 års riksdag väckt motion framfördes det yrkandet, att lärare
i trädgårdsskötsel vid sådant dubbelseminarium, som enligt riksdagens
beslut bleve förvandlat till enkelseminarium, måtte tillerkännas samma tillläggsarvode
av 800 kronor, som skulle tillkomma lärare vid dubbelseminarium.
Riksdagen, som ansåg vissa skäl tala för en sådan åtgärd, anhöll
hos Kungl. Majit örn verkställande av utredning och framläggande för 1937
års riksdag av förslag i ämnet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att överstyrelsen, i anknytning till det
av 1936 års riksdag gjorda uttalandet, framlagt förslag örn att lärarna i
trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna i Karlstad och Luleå måtte erhålla
tilläggsarvode å 800 kronor, respektive 600 kronor trots att dessa seminarier
enligt 1936 års riksdags beslut skola förvandlas från dubbel- till
enkelseminarier. Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka att förevarande,
utöver vederbörande lärares ordinarie avlöningsförmåner utgående
tilläggsarvode, som vore avsett att utgöra en kompensation för den ökade
undervisningsskyldigheten vid ett dubbelseminarium, tillerkändes lärarna i
fråga. Departementschefen har biträtt statskontorets uppfattning.

I motionen I: 293 har yrkats, att lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna
i Karlstad och Luleå måtte tillerkännas personliga tilläggsarvoden på
sätt överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till den uppfattning i lönegrad av lärarna i trädgårdsskötsel,
som utskottet i det föregående föreslagit, anser sig utskottet icke böra
tillstyrka riksdagen att bevilja lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna i
Karlstad och Luleå tilläggsarvoden för den korta tid, som återstår, till dess
löneregleringen genomföres. Utskottet avstyrker därför bifall till det berörda,
motionsvis framställda yrkandet.

Aven i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts föreliggande anslagsberäkningar.
Beträffande det i motionen I: 307 framställda förslaget rörande uppräkning
av anslagen till arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å
rektorsexpeditionerna hänvisas till det föregående.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

135

5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminariet Omkostnader.

Det av Kungl. Maj:t under denna punkt framlagda förslaget innebär en
anslagsminskning med 13,100 kronor och har icke givit utskottet anledning
till erinran.

6. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande för nästa budgetår av
oförändrade anslagsmedel för ändamålet, har icke givit utskottet anledning
till erinran.

7. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 1,300 kronor,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

8. Reservationsanslag till Folkskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av 15,000 kronor för ändamålet,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

9. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Utskottet, som i det föregående biträtt det av departementschefen framlagda
förslaget rörande omfattningen av småskoleseminarieorganisationen
under nästa budgetår, har ingenting att erinra mot de under denna punkt
av statsrådsprotokollet för nästa budgetår verkställda anslagsberäkningarna,
vilka utmynna i en anslagsminskning med 100 kronor.

10. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor,
har ej givit utskottet anledning till erinran.

11. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor,
har ej givit utskottet anledning till erinran.

12. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor,
har ej givit utskottet anledning till erinran.

13. Reservationsanslag till Småskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 7,000 kronor till förevarande ändamål
för nästa budgetår har ej givit utskottet anledning till erinran.

136

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

14. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en huvudsakligen av löneregleringen
och det förutberörda förslaget om anvisande av anslagsmedel till biträdeshjälp
åt folkskolinspektörerna betingad anslagshöjning med 82,300 kronor,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

15. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 7,500 kronor,
betingad bland annat av överflyttning från och med den 1 januari 1938
av den till nomadskolinspektören utgående lönen till anslaget till Folkskolinspektionen:
Avlöningar, har icke givit utskottet anledning till erinran.

16. Förslagsanslag till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av ett gemensamt anslag
till avlöningar för läroanstalterna för blinda å Tomteboda samt i Kristinehamn
och Växjö ävensom en huvudsakligen av löneregleringen betingad
höjning av ifrågavarande anslagsmedel med 44,100 kronor, har ej givit utskottet
anledning till erinran.

17. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de tillfälliga lönetillägg, som utgå till
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid förevarande
vårdanstalt och vid de tekniska läroverken, skola jämväl under nästa
budgetår utgå efter oförändrade grunder. Förslaget innebär vidare en väsentligen
av löneregleringen betingad höjning av förevarande anslag med 14,000
kronor.

Utskottet har ingen erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.

18. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom de förändringar, som föranledas
av löneregleringen — att ytterligare en lektorstjänst skulle inrättas vid tekniska
gymnasiet i Orebro, att det nu utgående särskilda anslaget till uppehållande
av undervisning vid parallellavdelningar skulle sammanföras med bland
annat förevarande anslag samt att ytterligare tre parallellavdelningar skulle
under nästa läsår uppehållas utöver de nuvarande. Departementschefen har
ej ansett sig böra räkna med bifall till ett av överstyrelsen framställt för
slag örn inrättande av en ny parallellavdelning jämväl vid tekniska gymnasiet
i Malmö. Som skäl härför har anförts, att överstyrelsens framställning
syntes utvisa, att det ej vore fullt säkert, att en ny parallellavdelning
skulle kunna beredas utrymme vid sagda tekniska gymnasium.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

137

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle förevarande anslag för nästa
budgetår uppföras med 682,700 kronor. Anslagshöjningen — 186,800 kronor
— är till huvudsaklig del föranledd av löneregleringen.

I de båda likalydande motionerna I: 247 och II: 499 har yrkats, att riksdagen
måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning
av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975
kronor.

Då av motionen I: 247 framgår, att det hinder för inrättandet av omförmälda
parallellavdelning i Malmö, som av departementschefen ansetts föreligga,
numera bortfallit, och då motionärens yrkande synts utskottet väl
motiverat, anser sig utskottet böra tillstyrka, att ifrågavarande parallellavdelning
inrättas. Vederbörande anslagsposter i de avlöningsstater, som av
Kungl. Maj:t föreslagits skola för nästa budgetår gälla för de tekniska läroverken,
skulle på grund härav undergå förhöjning med — vid oförändrade
löneförhållanden — i runt tal 7,200 kronor. I det följande tillstyrker utskottet
av samma anledning en förhöjning av förslagsanslaget till Tekniska
läroverk: Omkostnader med 300 kronor och av reservationsanslaget till Tekniska
läroverk: Materiel, böcker m. m. med 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt biträdes av utskottet i den mån icke annat
föranledes av de av utskottet i det föregående ifrågasatta jämkningarna i
nämnda förslag.

19. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts under denna punkt berörda förslag innebär en anslagshöjning
med 8,900 kronor till 70,700 kronor, förorsakad väsentligen av en överflyttning
till förevarande anslag av utgifter, som hittills bestritts från det
nuvarande särskilda anslaget till uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar,
och av upprättandet av tre nya parallellavdelningar.

Då utskottet ovan tillstyrkt upprättandet av ytterligare en parallellavdelning,
bör förevarande anslag som nämnts höjas med 300 kronor utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget, som i övrigt bör beräknas i enlighet
med Kungl. Majda förslag, skulle alltså för nästa budgetår uppföras med

71,000 kronor.

20. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 2,500 kronor till
47,200 kronor, uppkommen genom dels överflyttning av 4,600 kronor från
det till indragning föreslagna särskilda anslaget till uppehållande av undervisning
vid parallellavdelningar, dels höjning med 900 kronor av vissa till
tekniska gymnasiet i Härnösand ur reservationsanslaget utgående medel,

Utskottet.

138

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

dels ock indragning av ett under innevarande budgetår utgående anslagsbelopp
å 3,000 kronor till viss utrustning vid tekniska elementarskolan i
Borås.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes av utskottet med den ändring, att anslaget,
såsom i det föregående angivits, höjes med ytterligare 400 kronor
till 47,600 kronor på grund av att utskottet tillstyrkt inrättandet av en ny
parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Malmö.

21. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.

Beträffande beräkningen för nästa budgetår av detta anslag, som nu är
uppfört med 6,500,000 kronor, har departementschefen yttrat följande:

Vid oförändrade avlöningsförhållanden torde anslaget kunna för nästa
budgetår, med beaktande jämväl av de förslag rörande lönereglering för
personal vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset, som av Kungl.
Majit i annat sammanhang framlagts, beräknas till 6,860,000 kronor.

En väsentlig minskning av anslaget möjliggöres emellertid vid bifall till
förslaget örn lönereglering för lärarpersonalen vid statens undervisningsväsen,
vilket förslag bland annat innebär, att ifrågavarande befattningshavare, vilka
hittills åtnjutit dyrtidstillägg efter de grunder, som gälla för oreglerade verk,
skola, i den mån de övergå på det nya lönesystemet, från och med den 1
januari 1938 erhålla det lägre dyrtidstillägg, som utgår å reglerad lön.
Inom läroverkslönesakkunniga verkställda överslagsberäkningar giva vid
handen, att förevarande anslag av denna anledning bör för nästa budgetår
kunna minskas med förslagsvis 1,500,000 kronor. Anslaget synes böra uppföras
med i runt tal 5,400,000 kronor.

Då de av utskottet i det föregående förordade ändringarna i Kungl.
Maj:ts förslag till lönereglering för befattningshavare vid statens undervisningsväsen
icke torde behöva föranleda någon uppräkning av det av Kungl.
Majit enligt det ovanstående för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,
biträder utskottet de ovannämnda anslagsberäkningarna med den ändringen,
att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden lärer böra för nästa
budgetår bestämmas till 6,300,000 kronor. Örn 1937 års riksdag skulle
komma att besluta ändringar i gällande grunder angående dyrtidstillägg,
böra de sålunda beslutade ändringarna givetvis äga motsvarande tillämpning
å till ifrågavarande befattningshavare i statens tjänst utgående dyrtidstillägg.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

139

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. godkänna det vid detta utlåtande fogade förslaget till
avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen
jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen; 2.

besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna
läroverken, folkskoleseminarierna, läroanstalterna för
blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte och de tekniska läroverken skola äga att under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg
enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare
i statens tjänst;

3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under
tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma
grunder, som gälla för statens befattningshavare vid s. k.
nyreglerade verk;

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari
1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer och
nomadskolinspektören, å husmoder vid läroanstalterna för
blinda ävensom å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte;

5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras
för genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelserna
eller eljest stå i samband därmed;

6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses
och för vilka ny lönereglering genomföres från och med
januari 1938, må, under förutsättning att de underkasta sig
vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången av nämnda
månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad
de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, örn
de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande ägt giltighet;

7. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastik -

140

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ärenden för den 5 mars 1937 angivits, meddela de bestämmelser
i övrigt rörande övergången till det nya avlöningssystemet,
som må befinnas erforderliga, dock med iakttagande
av vad utskottet i det föregående anfört;

8. förklara sig icke hava något att erinra mot att vaktmästarpersonalen
vid förevarande läroanstalter från och med
tidpunkt, som senare bestämmes, inordnas under det för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet; 9.

besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden
den 1 juli—den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre
lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och de tekniska läroverken samt till statens folkskolinspektörer
och nomadskolinspektören ävensom under
budgetåret 1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna,
allt enligt samma grunder, som föreskrivits för budgetåret
1936/1937;

10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie
lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk
eller folkskoleseminarium må efter nu gällande grunder
utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31
december 1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)

tjänstgöringspenningar.....kronor 69,700

b. Alderstillägg, för slag sins..... » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 3,000 79,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp:

1) Arvoden åt extra lärare
och timlärare . kronor 19,110

2) Arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie
ämneslärare,

förslagsvis....... » 300

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

141

3) Arvoden åt timlärar innor

vid vissa kurser
(parallellkurser),
förslagsvis.......kronor 3,000

4) Understöd åt extra
ordinarie lärare vid
förfall på grund av
sj ukdom, förslagsvis »

5) Vissa arvoden till ordinarie
lärare m. m. »

Anm.: Ur denna post
utgår arvode med 500
kronor för år räknat till
rektor, lektor och adjunkt._

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis...............kronor 50 26,085

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring åt lärare,
förslagsvis...........kronor 19,350

b. Tillfällig löneförbättring åt

vaktmästare och eldare..... » 325

c. Provisorisk avlöningsförbätt ring,

förslagsvis........... » 6,165

d. Hyresersättningar och hyresbidrag
................. > 10,125 35,965

Summa kronor 141,750
Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 130,100;

12. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock
med iakttagande av den av utskottet förordade ändrade
lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;

13. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
........................ kronor 161,700

3,575

_ 26,035

142

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.............kronor 3,765

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis............... »_50 3,815

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
.................kronor 25,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... » 1,500 26,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän: a.

Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis
................kronor 13,710

b. Tillfällig löneförbättring åt

vaktmästare och eldare..... »_325 14,035

Summa kronor 206,050
Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 194,400;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 324,500 kronor;

15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande,
huruvida inbyggd praktisk realskollinje må, i
huvudsaklig överensstämmelse med hittills tillämpade grunder,
anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola; 16.

besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå
skola från och med budgetåret 1937/1938 eller den
senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt ombildas
till högre samläroverk med i Eslöv treårigt latin- och
realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium
samt i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium,
allt under förutsättning, ej mindre att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om
Skelleftå, att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag
av 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 143

komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av
biblioteket;

17. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag rörande provisorisk
utvidgning av provårsinstitutionen besluta, att sådan
utvidgning skall ske genom upprättande av två tillfälliga
provårskurser, den ena vid högre latinläroverket i Göteborg
och den andra vid högre allmänna läroverket för flickor i
Stockholm, ävensom medgiva, att å ämneslärarinna vid provårsläroverk
må under tiden den 1 juli — den 31 december
1937 tillämpas bestämmelserna i I. A. 5) och I. A. 10) kungörelsen
den 2 juni 1933 (nr 251) angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
;

18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för
ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna
sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen
i en i berörda statsrådsprotokoll omförmäld skrivelse
av den 31 augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla
tills vidare till och med utgången av juni 1945;

19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och
med den 1 juli 1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt
beslut av 1935 års riksdag skola från och med sagda
dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster och 4
ad j unktstj anst er;

20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från
och med den 1 juli 1937 inrättas en teckningslärartjänst
och 5 tjänster såsom lärarinnor i kvinnligt handarbete;

21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk
skola från och med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster
vid realskolor nämligen 3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster,
1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;

22. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937:

Avlöning sstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande

fall) tjänstgöringspenningar kronor 4,950,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 730,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ »

45,000 5,725,000

144

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extra ämneslä rare.

................ kronor 602,500

b. Arvodesförhöjning åt vissa
extra ordinarie ämneslära -

re, förslagsvis......... c. Arvoden åt lärare i manlig	I	2,500
slöjd................	»	22,000
d. Arvoden åt lärarinnor i hus-hållsgöromål .......... e. Extra arvoden åt lärare i	»	8,000
övningsämnen......... f. Arvoden åt lärare vid in-	»	334,800
byggda praktiska realskol-linjer, förslagsvis.......		11,500
g. Understöd åt extra ordina-
rie lärare vid förfall på grund av sjukdom, för-slagsvis ..............		4,000
h. Arvoden åt skolläkare, för-slagsvis .............. i. Arvoden åt tillsyningslära-	1	50,500
re, kvinnliga sakkunniga och första lärarinnor. . . .		20,925
j. Särskilda arvoden vid prov-
årsläroverk...........		63,000	1,119,725
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden åt bibliotekarier kronor	31,900
b. Arvoden åt biträden å rek-
torsexpeditionerna......		32,150	64,050
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-
ordinarie tjänstemän: a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis............ b. Provisorisk avlöningsför-	kronor	1,095,000
bättring, förslagsvis..... c. Personliga lönetillägg åt		225,075
vissa ordinarie Övningslä-rare, förslagsvis........		2,000
d. Vissa ersättningar, för-
slagsvis..............	»	150	1,322,225

Summa kronor 8,231,000

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 145

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad ........kronor_7,500

Nettoutgift kronor 8,223,500;

23. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för de allmänna läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock
med iakttagande av den av utskottet förordade ändrade
lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;

24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1937/
1938, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938:

Avlöni ngsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........	......kronor	10,287,000
Avlöningar till tjänstemän å övergångs-
stat, förslagsvis...........	»	135,000
Arvoden och särskilda ersättningar, be-
stämda av Kungl. Majit: a. Arvoden åt kvinn-liga sakkunniga . . kronor b. Arvoden åt tillsyns-	525
lärare.......... »	15,000
c. Personliga tilläggs-
arvoden åt 5 första lärarinnor..... »	1,250
d. Arvoden åt skollä- kare, förslagsvis . . » e. Arvoden åt biblio-	50,500
tekarier........ »	31,900
f. Arvoden åt biträ-
den å rektorsexpe-ditionorna...... »	32,150
g. Särskilda arvoden
vid provårsläro- verk, förslagsvis. ■ »	63,000 »	194,325

Mhangfill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 10

146

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,313,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis.
........ > 130,000 kronor 1,443,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, för slagsms
.................... ‘..... >_95,175

Summa kronor 12,154,500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad........kronor 7,500

2. Ersättningar från skol kommuner,

som icke
tillhandahålla lärare
tjänstebostad...... » 118,000

3. Avkastning av donationer
från kronan

m. m............ » 18,800 kronor 144,300

Nettoutgift kronor 12,010,200;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,233,700 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 21,400 kronor;

28. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 477,500

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 100,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 17,500 595,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lönocbtjänstgöringspenningar kronor 9,150

b. Ålderstillägg, förslagsvis..... » 2,400

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... _200 11,750

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

147

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extralärare och timlärare
.................kronor

b. Arvodesförhöjning till vissa

extra ordinarie ämneslärare,
förslagsvis............... »

c. Understöd till extra ordinarie

lärare vid förfall på grund av
sjukdom, förslagsvis....... »

d. Arvoden till lärare vid förberedande
kurs vid seminariet i

Falun.................. »

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål
............. »

f. Lönetillägg till teckningslära ren

J. A. Lydh vid seminariet
i Luleå och teckningsläraren
J. E. R. Nyreen vid seminariet
i Karlstad.......... »

g. Tilläggsarvoden till lärare i

trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier
................ »

h. Särskilda arvoden vid prov årsseminarier.

........... »

i. Tilläggsarvoden till lärare vid de

vid vissa seminarier anordnade
kurser för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis........ »

47,650

400

500

1,200

675

2,100

2,400

9,600

2,100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare. . kronor 7,500

b. Arvoden till seminariebibliote karier.

................. » 4,000

c. Arvoden till biträden vid rek torsexpeditioner.

.........._2,850

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid

vissa seminarier...........kronor 7,250

b. Hyresbidrag till lärare vid se minarierna

i Göteborg och
Stockholm, förslagsvis...... > 8,300

66,625

14,350

148

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis
.................kronor 105,325

d. Provisorisk avlöningsförbätt ring,

förslagsvis........... » 17,000

e. Personliga lönetillägg till vissa

ordinarie Övningslärare, förslagsvis.
................ » 4,500 142,375

Summa kronor 830,100;

29. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för folkskoleseminariema, att tillämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock med
iakttagande av den av utskottet förordade ändrade lydelsen
av ovannämnda tjänsteförteckning;

30. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 950,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................. » 52,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarie läkare.

..........kronor 7,500

4,000

2,850

9,600

2,100

b. Arvoden åt seminarie -

bibliotekarier...... »

c. Arvoden åt biträden
å rektorsexpeditioner na.

............. »

d. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier,
förslagsvis........ »

e. Tilläggsarvoden åt lä rare

vid de vid vissa
seminarier anordnade
kurser för utbildande
av kyrkomusiker, förslagsvis
........... »

f. Tilläggsarvoden åt
teckningsläraren J. A.
Lydh vid seminariet

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

i Luleå och tecknings- x
läraren J. E. R. Nyreen
vid seminariet

i Karlstad........kronor 2,100 kronor 28,150

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:

a. Grundavlöningar m.

m., förslagsvis.....kronor 42,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . > 6,000 * 48,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................... »_1,750

Summa kronor 1,079,900;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspennin gar.

.................kronor 131,200

b. Alderstillägg, förslagsvis.... » 24,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. » 7,000 162,200

2. Avlöningar till tjänstemän åövergångsstat: a.

Lön och tjänstgöringspennin gar.

................. kronor 30,400

b. Alderstillägg, förslagsvis ... » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. » 800 38,200

150

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden till extra lärare under
tjänstledighet på grund

av sjukdom, förslagsvis ....	kronor	600
b. Arvoden till timlärare.....		26,500
c. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel ........		600
d. Arvode till ett biträde för mat-lagningen vid seminariet i Lycksele.............	»	900	28,600
4. Avlöningar till övrig icke-ordi-narie personal: a. Arvoden till seminarieläkare	kronor	3,150
b. Arvoden till seminariebiblio-tekarier...............	»	1,950
c. Arvoden till biträden vid rek-torsexpedi tioner..........	»	1,000	6,100
5. Särskilda löneförmåner till ordi-narie och icke-ordinarie tjänste-män: a. Hyresersättning till rektor vid seminariet i Skara........	kronor	2,000
b. Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa seminarier......		2,600
c. Tillfällig löneförbättring, för-slagsvis ................	>	36,000
d. Provisorisk avlöningsförbätt-ring, förslagsvis..........		3,000	43,600

Summa förslagsanslag kronor 278,700;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, Melcer m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 12,000
kronor;

40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

151

skall utgå ej mindre till ordinarie och av Kungl. Maj ^förordnad
folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning
vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500 kronor för
år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av
honom tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå
200 kronor för år, såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall
bestämmer, att han skall avstå högre belopp, än även till
vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning
med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)
ortstillägg till 52 inspektörer,
förslagsvis...............kronor 93,450

b. Ålderstillägg, förslagsvis .... » 13,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52

inspektörer.............. » 46,800

d. Fylluadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 15,000 168,250

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 11,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän: -

a. Expensersättning, förslagsvis . kronor 13,650

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.
................ » 25,800

c. Provisorisk avlöningsförbätt ring,

förslagsvis.......... » 4,000 43,450

Summa kronor 223,400;

44. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för folkskolinspektionen, att tillämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938;

45. godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 265,500

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t

750

152

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie per -

sonal.........................kronor 11,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 14,950

Summa kronor 292,900;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat:

a. Lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg........ kronor 2,900

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 500

c. Fyllnadsarvode åt vikarie, förslagsvis
................. »__500 3,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t............ . . ............ 6,830

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......kronor 49,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... > 13,150 62,350

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 14,420

Summa förslagsanslag kronor 87,500;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 87,500 kronor;

49. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—-den 31
december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 46,700

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 6,850

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
................. >_350 53,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
............................ 2,100

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

153

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar na. in......kronor 3,750

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... »_100 3,850

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... 9,950

Summa kronor 69,800;

50. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för läroanstalterna för blinda, att tillämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938;

51. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 103,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 1,780

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis..........kronor 4,600

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 400 » 5,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis >_3.520

Summa kronor 113,700;

52. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Orebro,
Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås samt elektroteknieka fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg
enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1936/1937 ;

ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga
lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall
för budgetåret 1937/1938 gälla vad i sådant hänseende blivit
för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under
tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

154

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 18,225

b. Ålderstillägg, förslagsvis..... » 2,725

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
................. »_150 21,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis. . kronor 2,900

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis..........kronor 3,300

b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis
............ » 500 kronor 3,800

Summa kronor 27,800;

55. godkänna följande personalförteckning för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas
tills vidare från och med den 1 januari 1938:

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens under -

visningsväsen .......................... —

4 lärarinnor i kunskapsämne................L 20

4 lärarinnor i slöjd......................L 15

1 husmoder ............................ B 8

1 Översköterska..........................B 7;

56. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under
tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska,
förslagsvis...............kronor 31,900

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 2,325

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

155

Avlöni ngsstat.

	Lön	Tjänst- görings pen- ningar	Summa
1 maskinist..........	550	325	875
1 vaktmästare ........	450	275	725
1 vaktmästare ........	450	275	725
Anm.: För maskinist och vaktmästare kan lönen efter 3 år höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kro-nor.
Summa kronor	—	—	2,325

b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 600

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
.................. _75 3,000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat: a.

Lön och tjänstgöringspenningar kronor 900

Avlöningss tat.

	Lön	Tjänst- görings- pen- ningar	Summa
1 kvinnligt skrivbiträde, till-lika räkenskapsförare . . .	650	250	900
Anm.: Härtill kunna kom-ma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respek-tive 5, 10 och 15 års tjänst-göring. Av varje ålderstill-lägg skola 100 kronor utgöra lön och 100 kronor tjänstgö-ringspenningar.
Summa kronor	—	—	900

b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 200

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
.................. __50 1150

4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av

Kungl. Majit......................kronor 650

156

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
......................kronor 4,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................. » 600 4,600

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 500

Summa kronor 41,800;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 69,600 kronor;

58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken
skall från och med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare en
lektorstjänst;

59. godkänna följande avlöningsstat för de nu befintliga
tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—
den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen ningar.

................kronor 148,950

b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 17,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. 8 4,000 170,450

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extralärare .... kronor 78,600

b. Arvoden åt vaktmästare m. fl. » 1,925

c. Understöd åt extra ordinarie
lärare vid förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis...... » 500 81,025

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Övningar i lantmäteri.....kronor 1,075

b. Föredrag om arbetarskydd

och hygien............. » 950

c. Arvoden åt bokförings- och

skrivbiträden åt rektorerna . » 2,650

d. Arvoden åt skolläkare..... » 1,705

e. Arvoden åt bibliotekarier . . » 1,420

f. Arvoden åt biträden vid la borationer.

............. » 1,000 8,800

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

157

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring för

lärare, förslagsvis.........kronor 35,000

b. Provisorisk avlöningsförbätt ring

för lärare, förslagsvis . . » 6,825

c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, förslagsvis
................ »_2,000 43,825

Summa kronor 304,100;

60. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för de nu befintliga tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1938;

61. godkänna följande avlöningsstat för de nu befintliga
tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärår q, förslagsvis.....kronor 258,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat:

a. Lön och tjänstgörings penningar.

.........kronor 9,600

b. Alderstillägg, förslagsvis » 1,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis...... » 500 » 11,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare . kronor 1,705

b. Arvoden åt bibliotekarier
.............. » 1,420

c. Arvoden åt bokförings och

skrivbiträden åt rektorer
.............. » 2,650

d. Arvoden åt vaktmästare

m- .............. » 1,925 » 7,700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.........kronor 104,000

158

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . . kronor 3,000 kronor 107,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »_2,000

Summa kronor 386,300;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 690,400 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 71,000 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag 47,600 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 6,300,000
kronor;

66. i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta verkställa uppskattning av avkastningen av sådana,
icke från kronan härrörande donationer till lärare vid allmänt
läroverk, med vilka jämlikt 3 § 2 mom. avlöniugsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen
följer skyldighet för vederbörande tjänstinnehavare
att vidkännas minskning i avlöning från statsverket;

67. dels medgiva, att — utan hinder av vad i 29 § nämnda
avlöningsreglemente föreskrives — envar av tre lektorer vid
tekniska läroverket i Malmö må under tiden den 1 januari—
den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det årliga hyresbidrag
å 1,000 kronor, som Malmö stad åtagit sig att till dem utbetala,
på grund av att de jämlikt 55 § 2 mom. stadgan
för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier av skolöverstyrelsen
förordnats att biträda rektor vid ledningen och
övervakandet av undervisningen,

dels ock i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning,
huruvida för tiden efter den 1 juli 1938 behov kan anses
föreligga av särskild gottgörelse åt berörda tre lektorer vid
tekniska läroverket i Malmö utöver den dem enligt 55 § 2
mom. nyssberörda stadga tillförsäkrade förmånen av lämplig
minskning i undervisningsskyldigheten;

B. att följande motioner, nämligen inom första kammaren:

nr 245 av herr G. A. Björkman;

nr 246 av herr Linda-;

nr 247 av herr H. Ericsson m. fl.;

nr 248 av herr O. Wangson;

nr 291 av herr Olof Olsson m. fl.;

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

159

nr 292 av herrar V. Larsson och Bäcklund;

nr 293 av herrar Sandén och Bergqvist;

nr 295 av herr Bergqvist m. fl.;
nr 296 av herr Berglund;
nr 297 av herr B. Wagnsson;
nr 302 av herr Sandegård;
nr 303 av herr Bergman;
nr 304 av herr Bergman;

nr 305 av herrar G. A. Björkman och Ekströmer;
nr 306 av herr R. Wagnsson;
nr 307 av herr Sjödahl;
nr 308 av herrar Holmström och Carlström;
nr 309 av herr Hamrin;

nr 310 av herrar 0. Wangson och Bergman; och
nr 311 av herr Hagberth m. fl.;

Bärnt inom andra kammaren:
nr 492 av herr Vougt;

nr 493 av fru Nordgren;

nr 494 av herr Lundberg;
nr 495 av herr Hallén;
nr 496 av herr Sandström;
nr 497 av herr Bergquist;
nr 498 av fröken Hennings m. fl.;
nr 499 av herr Andersson i Malmö m. fl.;
nr 500 av herr Andersson i Igelboda;
nr 545 av herr Hallén;
nr 546 av herr Hage m. fl.;
nr 548 av herr Malmborg;

nr 549 av herr Tengström och fröken Hennings;
nr 550 av fröken Hesselgren och herr Hage;
nr 551 av herr Bergvall m. fl.;
nr 552 av herr Lindskog m. fl.;
nr 553 av herr Tengström;
nr 554 av herr Tengström; och
nr 555 av herrar Åqvist och De Geer i Lesjöfors;
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet här ovan under A. hemställt, icke föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

160

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredriks
lund, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Nänsén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i
Benestad, Pauli, Holmström och Rahmn; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Norling, Holmdahl, Daniels
son, Erlander och Hansson i Rubbestad;

dock att herr Olof Olsson icke deltagit vid behandlingen av frågan örn lönesättningen
för lektorer.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

161

Förslag

till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie lärare vid de läroanstalter,
vilka finnas upptagna å den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen.

2 §•

1 mom. De i 2 kap. avsedda befattningarna tillsättas genom förordnande
på viss tid.

2 mom. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande
föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3 mom. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,
dock med det undantag som angives i 5 § 3 mom.

3 §.

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt i detta reglemente givna föreskrifter
och under de i detsamma stadgade villkoren ävensom i enlighet med
de särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Majit och riksdagen
beslutade.

2 moni. Innehavare av sådan befattning vid de allmänna läroverken, med
vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl
minskning i avlöning från statsverket till belopp, motsvarande de i avlöningen
ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig ordning, som ock
vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av
nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av enskild tillförsäkrats
innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån
utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat komma tjänstinnehavaren
till godo.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från
och med den dag tjänsten tillträdes till och med den dag läraren avgår på
grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

4 mom . Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott, så framt icke
Kungl. M aj.t beträffande viss ersättning annorlunda stadgat.

5 mom Angående lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt rätt till
pension är särskilt stadgat.

4 §.

1 mom. Med ordinarie lärarbefattning må icke förenas annan tjänst å rikets
eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av
Kungl. Maj:t och riksdagen, å kommuns stat; dock att med ordinarie* befatt Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 11

162

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ning såsom lärare i övningsämne vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,
folkskoleseminarium eller småskoleseminarium samt såsom lärare i musik
eller gymnastik vid institutet och förskolan för blinda må kunna förenas annan
tjänst, därest vederbörande centrala myndighet på därom gjord framställning
prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum.

2 mom. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej vederbörande centrala myndighet, efter
prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för utövandet av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt
ej, vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet eller, vad angår annan
lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet givna riktlinjer, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen,
Anner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

2 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

1 mom. Befattning såsom rektor vid läroanstalt, å vilken detta reglemente
äger tillämpning, tillsättes genom förordnande på viss tid.

2 mom. Lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens
förordnande upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

3 mom. Där så erfordras, äger Kungl. Majit besluta av stadgandet i 2
mom. betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie lärarbefattningar.

6 §.

1 mom. För innehavare av rektorsbefattning utgår lön, för år räknat, med
nedan angivna belopp:

Läroanstalt		O r t	s g r	u p f
A	B	C	D	E	F	G
		K i	o n	o r
Högre lärarinneseminariet .	12,420	12,660	12,900	13,140	13,380	13,620	13,860
Högre allmänt läroverk:
grupp I..........	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900	13,140	13,380
grupp II....... . . .	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900
grupp III..........	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420
Realskola:
grupp I..........	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940
grupp II..........	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460
grupp III..........	9,540	9,780	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

163

		Ort	s g r	upp
Läroanstalt	A	B	O	D	E	F	G
			Kron	o r
Folkskoleseminarium: grupp I..........	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900	13,140	13,380
grupp II..........	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900
grupp III . ''.........	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420
Småskoleseminarium: grupp I..........	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940
grupp II..........	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460
grupp III..........	9,540	9,780	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980
Institutet och förskolan för blinda............	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420
Hantverksskola för blinda .	8,100	8,340	8,580	8,820	9,060	9,300	9,540
Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte . .	9,060	9,300	9,540	9,780	10,020	10,260	10,500
Tekniskt läroverk: grupp I..........	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900	13,140	13,380
grupp II..........	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420	12,660	12,900
grupp III..........	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940	12,180	12,420
grupp IV..........	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940

2 mom. Skulle läroanstalt komma att nedflyttas från högre till lägre avlöningsgrupp
vid annan tidpunkt än den, då förnyat förordnande å vederbörande
rektorsbefattning skall äga rum, äger den, som vid tiden för nedflyttningen är
förordnad som rektor, att så länge det honom meddelade förordnandet varar
uppbära förutvarande lön.

7 §.

1 mom. I detta kapitel avsedd lärare må årligen å tid, som prövas lämplig
med hänsjTn till göromålens behöriga gång, av vederbörande centrala myndighet
tilldelas semester under 45 dagar.

2 mom. I fråga örn ersättning till vikarie för sådan lärare bestämmer Kungl.
Maj:t.

3 mom. I övrigt skola för lärare, som avses i detta kapitel, bestämmelserna
i 13—20 samt 22—30 §§ i 3 kapitlet av detta avlöningsreglemente i tillämpliga
delar lända till efterrättelse; dock att i fråga örn beloppen av de löneavdrag,
som rektor har att vidkännas vid tjänstledighet, skall gälla vad Kungl. Maj:t
i sådant hänseende bestämmer.

4 mom. I fråga örn särskilt arvode till rektor vid institutet och förskolan
för blinda för handhavande av lärarutbildning ävensom till rektor vid hantverksskola
för blinda för förestående av materialdepå bestämmer Kungl. Maj:!

5 mom. Rektorsbefattningarna vid de läroanstalter, å vilka detta reglemente
äger tillämpning, skola anses tillhöra följande lönegrader, nämligen: befattningarna
vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken, folkskole -

164

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

seminarierna, institutet och förskolan för blinda saint de tekniska läroverken
30 lönegraden; befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden samt befattningarna
vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.

3 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §.

1 mom. För befattning, som i detta kap. avses, utgår lön enligt den i 9 §
införda löneplanen, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda,
för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning
för kvinnlig befattningshavare, som i 10 § 2 mom. omförmäles.

1 den till reglementet hörande tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där lärarna äro stationerade, å de uti löneplanen
upptagna ortsgrupperna fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning
rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken lärarens lön skall utgå, fastställes
i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
löneklassen efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd.

Innehar lärare i övningsämne med stöd av bestämmelsen i 4 § 1 mom. ordinarie
tjänst å mer än en ort, bestämmer Kungl. Maj:t, vilken av tjänstgöringsorterna
som skall anses såsom lärarens stationeringsort.

2 mom. Till lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd
eller hushållsgöromål, med undantag dels av lärarinna i hushållsgöromål, som
vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats till biträdande föreståndarinna
eller som vid småskoleseminarium tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,
dels ock av lärarinna i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda och
i slöjd vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, utgår lön med det för vederbörande
löneklass gällande beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För
varje veckotimme, som över- eller understiger 30, sker tillägg respektive afdrag å
årslönen med tre procent; skolande härvid iakttagas, dels att avdrag å årslönen
icke må göras för mer än 21 veckotimmar i fråga örn lärare i teckning, musik
eller gymnastik med lek och idrott samt för mer än 24 veckotimmar i fråga
örn lärarinna i kvinnlig slöjd, dels ock att det efter tillägg respektive avdrag
uppkomna talet skall, därest det icke är i helt krontal jämnt delbart med tre,
jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

För lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet eller
allmänt läroverk skall vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket lön
enligt stadgandena i första stycket skall beräknas, antalet tjänstgöringstimmar
ökas med en, örn det utgör högst 12, med två, örn det utgör lägst 13 och högst
20, samt med tre, örn det utgör mer än 20; dock att i fråga om högre lärarinneseminariet
hänsyn härvid må tagas allenast till tjänstgöring, som fullgöres i
realskolan eller flickskolan.

Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än
en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna i första och
andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle hava uppburit,
örn han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Närmare
bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas av Kungl. Maj:t.

3 mom. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandena i 14 §
samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—28 §§.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

165

9 §.

Löneplan (L).

Lönegrad	Löne-		Ort	s g r	upp
nr	omfattar löne-	klass	A	B ''	C	D	E	F	G
klasserna nr		Årslön, kronor
i	1—5	1	1,500	1,566	1,632	1,698	1,764	1,830	1,896
2	2-6	2	1,620	1,692	1,764	1,836	1,908	1,980	2,052
3	3—7	3	1,740	1,818	1,896	1,974	2,052	2,130	2,208
4	4—8	4	1,860	1,944	2,028	2,112	2,196	2,280	2,364
5	5-9	5	1,980	2,070	2,160	2,250	2,340	2,430	2,520
6	6—10	6	2,100	2,196	2,292	2,388	2,484	2,580	2,676
7	7—11	7	2,220	2,322	2,424	2,526	2,628	2,730	2,832
8	8—12	8	2,340	2,448	2,556	2,664	2,772	2,880	2,988
9	9—13	9	2,460	2,574	2,688	2,802	2,916	3,030	3,144
10	10—14	10	2,580	2,700	2,820	2,940	3,060	3,180	3,300
11	11—15	11	2,730	2,856	2,982	3,108	3,234	3,360	3,486
12	12—16	12	2,880	3,012	3,144	3,276	3,408	3,540	3,672
13	13—17	13	3,060	3,198	3,336	3,474	3,612	3,750	3,888
14	14-18	14	3,240	3,384	3,528	3,672	3,816	3,960	4,104
15	15—19	15	3,450	3,600	3,750	3,900	4,050	4,200	4,350
16	16-20	16	3,660	3,816	3,972	4,128	4,284	4,440	4,596
17	•17—21	17	3,960	4,122	4,284	4,446	4,608	4,770	4,932
18	18—22	18	4,260	4,434	4,608	4,782	4,956	5,130	5,304
19	19-23	19	4,560	4,746	4,932	5,118	5,304	5,490	5,676
20	20—23	20	4,860	5,058	5,256	5,454	5,652	5,850	6,048
21	21-24	21	5,160	5,370	5,580	5,790	6,000	6,210	6,420
22	22-25	22	5,520	5,736	5,952	6,168	6,384	6,600	6,816
23	23-26	23	5,880	6,102	6,324	6,546	6,768	6,990	7,212
24	24—27	24	6,300	6,528	6,756	6,984	7,212	7,440	7,668
25	25-28	25	6,720	6,954	7,188	7,422	7,656	7,890	8,124
26	26-29	26	7,140	7,380	7,620	7,860	8,100	8,340	8,580
27	27-30	27	7,620	7,860	8,100	8,340	8,580	8,820	9,060
28	28-31	28	8,100	8,340	8,580	8,820	9,060	9,300	9,540
29	29-32	29	8,580	8,820	9,060	9,300	9,540	9,780	10,020
30	30-33	30	9,060	9,300	9,540	9,780.	10,020	10,260	10,500
—	—	31	9,540	9,780	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980
—	—	32	10,020	10,260	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460
—	—	33	10,500	10,740	10,980	11,220	11,460	11,700	11,940

166

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

10 §.

1 morn. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller lärare, vare sig
han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för
den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 18 §
giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom, Efter att hava tillhört en och samina löneklass under tre år uppflyttas
lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 11—13 §§.

Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av
förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag; dock
att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit ferier, semester
eller annan ledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom
åliggande militär tjänstgöring, och ej heller den tid, varunder till följd
av smittsam sjukdom undervisningen vid läroanstalten varit inställd;

b) att uppskov med uppfiyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken läraren
särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan
hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av
tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas
utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall
uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande
centrala myndighet sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till högre löneklass
skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

11 §•

1 mom. Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans
begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre
löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter
fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

167

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i anställningen,
som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring vid
under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott i anställningen
intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen eller
sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare, icke
utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna anställningstid
före avbrottet.

2 mom. För enahanda ändamål, som avses i 1 mom. första stycket, och
under iakttagande i tillämpliga delar av där stadgade grunder må:

a) adjunkt vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller småskoleseminarium
ävensom ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet eller allmänt
läroverk tillgodoräknas den tid, varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie
ämneslärare vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola;

b) övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium eller
småskoleseminarium samt lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda
eller vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte tillgodoräknas den tid,
varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid landstingsseminarium
eller folkskola eller såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal flickskola,
kommunal mellanskola eller högre folkskola; samt

c) lärarinna i kunskapsämne vid vårdanstalten för blinda med komplicerat
lyte därjämte tillgodoräknas den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärarinna
vid sinnesslöanstalt.

I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl. Majit i
varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder han utom
statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i
avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara
mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att
utföra å befattningen.

3 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i denna paragraf sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1 mom. Därest lärare vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla
lön enligt närmast högre löneklass.

Lärare, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneklass, som
är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift
eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar
eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna
sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava
tillhört berörda lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande lärare,
som vid befordran till tjänst vid någon av ifrågavarande läroanstalter innehade
ordinarie befattning inom annat område av statsförvaltningen, för vilket lönereglering
genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid lärares befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så
prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

168

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

honom den tid utöver tre år, varunder han såsom ordinarie lärare inom de
närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit
befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes
svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller
annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
Vid sådant tillgodoräknande skall en termin anses vara lika med sex månader.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i
tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i
varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna lärare jämväl tid, varunder denne eljest
i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara
mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den
erhållna tjänsten utföra.

2 mom. Lärare, som efter egen ansökan flyttas till annan tjänst inom
samma lönegrad eller från tjänst inom högre till tjänst inom lägre lönegrad,
äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den nya
tjänsten innehade; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass
än den högsta för den nya tjänsten fastställda.

13 §.

1 mom. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade i gällande stadga eller reglemente.

2 mom. Lärare skall vidare, därest vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter nya eller
förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen.

Jämväl i övrigt skall lärare, med bibehållande av den lönegrad han innehar,
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning
i åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

3 mom. Därjämte skall lärare, därest vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör hans tjänstgöring
anses böra förläggas till annan jämförlig gren av undervisningsväsendet ävensom
eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov prövar
sådant nödigt, vara pliktig att låta sig förflyttas från den befattning han innehar
till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med förändring
av stationeringsorten.

4 mom. Varder lärare utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till
tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad,
han vid förflyttningen tillhörde.

Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något
lärarens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den
lägre tjänsten stadgade grunderna, dock med iakttagande att, örn läraren i den
högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd
för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han före förflyttningen
tillhörde.

5 mom. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess
han avgår från befattningen i fråga.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

169

14 §.

Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet, där
vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg
med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:

för	kallortsklass	i.......	.......... 60	kronor
»	»	ii.......	.......... 120	»
		in.......	.......... 195
>	>	IV.......	.......... 300	3»
»	»	V.......	. .•........450	»
»		VI.......	........... 600
lärare i	övningsämne,	, vilkens lön	reducerats med stöd	av föreskrifterna

i 8 § 2 morn., skall kallortstillägget undergå motsvarande reduktion, som tilllämpats
i fråga örn lönen.

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstillägg
må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

15 §.

1 mom. Lärare äger uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg icke blott
för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom det undervisningsområde
han tillhör, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna
i 21 § åtnjutit ferier eller semester, eller vilken han, efter i
varje särskilt fall av Kungl. Majit lämnat medgivande, använt för att utom
sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt
sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

2 mom. Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg för tid,
under vilken undervisningen vid den läroanstalt, vid vilken han är anställd,
blivit till följd av smittsam sjukdom inställd och han av sådan anledning
hindrats tjänstgöra. Därest undervisningen av nu nämnd anledning blivit
inställd och läsåret på grund därav förlänges, skall av sådan anledning ingen
särskild ersättning utgå.

16 §.

1 mom. Därest lärare, som äger rätt till ferier, av behörigen styrkt sjukdom,
i andra fall än uti 2 mom. avses, är hindrad att tjänstgöra, skall han,
så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, med
bibehållande i förekommande fall av kallortstillägg, å lönen vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell.

Lärare, som har rätt till semester, äger under enahanda förhållanden åtnjuta
oavkortad lön jämte kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45
dagar, men skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda
medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas nedanstående tjänstledighetsavdrag
för dag räknat.

170

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Löneklass enligt 9 §	Tjänstledighets- avdrag	Löneklass enligt 9 §	Tjänstledighets- avdrag	Löneklass enligt 9 §	Tjänst! edighets-avdrag
Kronor	Kronor	Kronor
1	—: 60	12	1:80	23	4: 50
2	—: 70	13	1:95	24	5: —
3	—: 80	14	2:10	25	5:50
4	—: 90	15	2: 30	26	6: —
5	1: —	16	2: 50	27	6: 50
6	1:10	17	2: 75	28	7: —
7	1:20	18	3: —	29	7: 50
8	1:30	19	3: 25	30	8: —
9	1:40	20	3: 50	31	8: 50
10	1:50	21	3: 75	32	9: —
11	1: 65	22	4: —	33	9: 50

2 morn. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg,
så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock högst intill dess sex
månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver
av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget,
så framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att
sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss
sagts.

3 mom. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock
högst under sex månader, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå
ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget, så
framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att sådant avdrag icke
skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4 mom. Föreskrifterna i 1—3 mom. gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

5 mom. I fråga örn avlöningsförmånerna för sådan lärare, som åtnjuter
tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att tjänstgöra vid annan läroanstalt,
bestämmer Kungl. Majit.

17 §.

Lärare, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§
omförmäles eller är hindrad bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,
skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1
mom. angivna tjänstledighetsavdraget, samt kan förpliktas att av avlöningen
ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

171

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

18 §.

1 morn. Har lärare erhållit ledighet från viss del av tjänstgöringen, be.
stämmer vederbörande centrala myndighet, i vad mån avdrag å avlöningen

för sådan tid skall äga rum.

2 mom. Om lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre
antal veckotimmar än 30, skall för varje understigande timme tjänstledighetsavdraget
för dag, där det icke är lika med hela lönen, minskas med tre procent;
dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem,
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

19 §.

1 mom. Lärare skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under
sammanlagt högst sex månader under ett och samma kalenderår såsom vikarie
bestrida ordinarie befattning inom högre lönegrad.

Sådan vikarie äger för den tid vikariatet varar uppbära särskild vikariatsersättning
med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i
16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen för, å ena
sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst,
dock med minst 50 öre örn dagen.

1 fråga örn ersättning till vikarie för rektor gäller vad därom särskilt stadgas.

2 mom. Lärare, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida med annan
befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning
enligt de för timlärare fastställda grunderna.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning
i fråga örn lärare, som uppehåller ledig tjänst.

20 §.

1 mom. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall
hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej vederbörande centrala myndighet
finner skäl låta honom uppbära något därav.

2 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid icke åtnjuta
någon avlöning.

21 §.

Lärare åtnjuter ferier å tider, som i vederbörande stadga eller reglemente
föreskrivas; dock att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium årligen
äger, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester, intill det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 25 dagar och
från och med det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 35 dagar.

22 §.

1 mom. Därest åt lärare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av
statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig att mottaga
densamma samt iakttaga de föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,
kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall lärare månadsvis
erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavaren på grund
av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon av -

172

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

löräng för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda
ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens
storlek blivit bestämd, på sätt i b) sägs, skall densamma utgå med
det av vederbörande myndighet fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren
att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt
för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
örn sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom
överenskommelse mellan vederbörande myndighet och läraren. Kan sådan överenskommelse
icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över
nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan
ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

2 mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av
vederbörande kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

23 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,
som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida
ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men
därest han övergår till tjänst, i vilken sådan bostad ej anvisas honom, å den
fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn
beslutet rörande förändringen i hans tjänstgöring;

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter; samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo, skall
i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta
nödigt utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare.

24 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
lärare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad
efter självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.

25 §.

Lärare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statens bekostnad
erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m. samt, där olycksfallet medfört
förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans
höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t meddelar.

26 §.

1 mom. För tjänsteresa inom riket kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t
prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt
allmänna resereglementet.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

173

2 morn. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må lärare
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Majit
utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för läraren
enligt allmänna resereglementet bestämda traktamentsersättningen.

27 §.

Då lärare utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller
då lärare till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han
-vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den
ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,
allt enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar.

28 §.

1 mom. Till följande befattningshavare utgå särskilda arvoden och ersättningar
enligt nedan angivna grunder.

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna
egenskap särskilt arvode med 960 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed jämförliga
prövningar utgår ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl.
Majit.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs
är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare
för provårskursen, åtnjuter särskilt arvode härför med vid allmänt läroverk
1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.

d) Lärare i läsämne samt övningsskollärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande
icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen,
utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskilt arvode med 300
kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs
är anordnad, åtnjuter ersättning för i provåret ingående metodiska föreläsningar
och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt grunder,
som bestämmas av Kungl. Majit.

f) Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap särskilt
arvode med 600 kronor för år.

2 mom. De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning
m. m. av ovannämnda arvoden och ersättningar, meddelas av Kungl.
Majit.

29 §.

Ersättning till lärare för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt må icke
åtnjutas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut
av Kungl. Majit och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst
uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom lärarens vanliga tjänstutövning,
anvisats särskilda medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild
gottgörelse.

30 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp,
motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döds -

174

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

fallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till
följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen
anses inbegripen.

4 kap. Lönenämnd.

31 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Majit att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant
ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken
löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;
och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk
natur, vilka Kungl. Majit kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

32 §.

1 mom. Innehar lärare omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente
träder i kraft för den läroanstalt han tillhör, befattning å då gällande stat för
läroanstalten, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och
bestämmelser ävensom särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter,
och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han göra anmälan
i nämnda hänseende till vederbörande rektor före viss av Kungl. Majit
bestämd tidpunkt. Lärare, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan,
skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

2 mom. En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt,
då detta reglemente träder i kraft för vederbörande läroanstalt, innehar
ordinarie lärarbefattning vid läroanstalten eller som senare tillträder sådan befattning,
är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor
samt särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter ävensom
dels minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, som kunna medfölja
befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock de arvoden
och ersättningar, vilka omförmälas i 28 §, dels ock de ändrade bestämmelser,
som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3 morn., 25, 26 och 27 §§
berörda hänseenden samt i fråga om såväl egen pension som änke- och pupillpensionering.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse, vad beträffar småskoleseminarierna,
från och med den 1 juli 1938 och, vad beträffar övriga i tjänsteförteckningen
upptagna läroanstalter, från och med den 1 januari 1938; skolande
härvid i fråga örn inplacering övergångsvis å löneplanen av kvinnlig lärarpersonal
gälla, vad därom särskilt stadgas.

Det alla etc.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

175

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tjänsteförteckning, angivande ordinarie befattningar vid vederbörande läroanstalter
ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader,
till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § avlöningsreglementet för
ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen intagna löneplanen.

Läroanstalter och befattningar	Lönegrad (L)
Högre lärarinneseminariet.
Rektor, lön enligt 6 § 1 morn. i reglementet..............	—
Lektor.........................................	28
Adjunkt........................................	25
Ämneslärarinna...................................	22
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .	20
Övningsskollärare..................................	20
Lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och
hushållsskola)...................................	19
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................	16
De allmänna läroverken.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Lektor .........................................	27
Adjunkt........................................	24
Ämneslärarinna...................................	21
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .	20
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................	16
Övergångsstat.
Adjunkt som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning. . .	22
Folkskoleseminarierna.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Lektor .........................................	27
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .	21
	20
Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd....................	18
Lärare i trädgårdsskötsel:
vid dubbelseminarium........................	17
vid enkelseminarium.........................	14
Lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt
seminariums övningsskola..........................	16

176

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Läroanstalter och befattningar	Lönegrad (L)
Övergångs stat.
Adjunkt........................................	24

Småskoleseminarierna.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Adjunkt........................................	24
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .	21
Övningsskollärare..................................	20
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................	18
Lärarinna i hushållsgöromål..........................	16
Övergångsstat.
Amneslärare.....................................	20
Läroanstalterna för blinda.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Lärare i kunskapsämne.............................	20
Lärare i musik eller gymnastik med lek och idrott.........	20
Arbetslärare.....................................	15
Lärarinna i hushållsgöromål..........................	15
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Lärarinna i kunskapsämne...........................	20
Lärarinna i slöjd..................................	15

De tekniska läroverken.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............	—
Lektor.........................................	27

Anm. Å andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg äger
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
tillämpning.

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

177

Reservationer:

1) beträffande kvinnlig lärares lön:

av herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landerud,
Gustafsson i Benestad, Holmström, Bahmn, Persson i Falla, Svensson i
Grönvik, Holmdahl och Hansson i Rubbestad, vilka ansett sig böra uttala,
att frågan om lika lön för manlig och kvinnlig lärare fortfarande bort hållas
öppen i avvaktan på resultatet av pågående utredning och att kvinnlig
lärare bort placeras två lönegrader lägre än motsvarande manlig lärare. Vid
det förhållandet, att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i berörda avseende
framlagda förslag beträffande kvinnlig lärare vid folkskola, hava
nämnda reservanter emellertid icke funnit skäl att beträffande lärarpersonal
vid det statliga undervisningsväsendet påyrka, att kvinnlig lärare erhåller
en annan lönegradsplacering än motsvarande manlig, och hava följaktligen
icke ansett sig böra framlägga särskilda förslag till lönegradsplaceringar för
kvinnliga lärare;

2) beträffande lektorers lönegradsplacering:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Pauli, Holmström, Rahmn, Persson i
Falla och Holmdahl, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 49 f. bort hava följande lydelse:

»Utskottet kan vid bedömandet av frågan örn lektorernas lönegradsplacering
icke underlåta att fästa stor vikt vid det faktum, att för lektorstjanst uppställts
licentiatexamen och disputationsprov såsom kompetensvillkor. Den med förvärvandet
av en sådan kompetens förenade skuldbördan blir lätt betydande.
Redan denna omständighet pekar enligt utskottets förmenande i riktning
mot en relativt hög lönegradsplacering för lektorerna. Men härtill kommer
den allvarliga brist på kompetenta sökande till lektorstjänster, som för närvarande
råder. Enligt vad utskottet inhämtat hava under åren 1930—1936
26 lektorstjänster ledigförklarats sammanlagt 45 gånger, och för närvarande
stå 11 lektorstjänster obesatta enbart inom ämnesgruppen moderna språk.
De nu anförda omständigheterna tala enligt utskottets förmenande till förmån
för en reell förbättring av lektorernas löneställning, vilken kan ernås
genom deras placering i 28 lönegraden. Enligt utskottets förmenande behöver
en sådan placering, med hänsyn till den särställning dessa befattningshavare
måste anses intaga, icke medföra några konsekvenser beträffande
andra befattningshavares placering. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen
må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna del och med bifall till de
nyssberörda motionerna, så vitt nu är i fråga, besluta, att lektorerna vid
de allmänna läroverken skola avlönas enligt 28 lönegraden»;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189.

178

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för lektorerna
vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken
bort uttala, att utskottet, i enlighet med sitt ståndpunktstagande till
frågan örn lönegradsplaceringen för lektorerna vid de allmänna läroverken,
funnit, att lektorerna vid högre lärarinneseminariet bort inplaceras i 29 samt
lektorerna vid folkskoleseminarierna ock de tekniska läroverken i 28 lönegraden; dels

att utskottet vid behandlingen av frågorna örn beräkning för budgetåret
1937/1938 av förslagsanslagen till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar,
Allmänna läroverken: Avlöningar, Folkskoleseminarier: Avlöningar och Tekniska
läroverk: Avlöningar bort uttala, att Kungl. Maj:t bör bemyndigas
vidtaga de jämkningar i de för nämnda läroanstalter av Kungl. Maj:t föreslagna
avlöningsstaterna, som må påkallas av lektorernas lönegradsplacering;

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,
att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
skola för lektorer upptagas följande lönegradsplaceringar:
högre lärarinneseminariet L 29 samt de allmänna
läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken
L 28;

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för
högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och de tekniska läroverken vidtaga de
jämkningar, som må föranledas av lektorernas lönegradsplacering;1 3)

beträffande adjunkters lönegradsplacering:

av herrar Anderson i Råstock, Gustafsson i Benestad, Jansson i Falun,
Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Svensson i Grönvik,
Norling, Erlander och Hansson i Rubbestad, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 52 f. bort hava följande lydelse:

»Utskottet upptager----22 lönegraden.

Den åtskilligt dryftade frågan om placering av de adjunktsbehöriga
adjunkterna i 23 eller 24 lönegraden bör enligt utskottets mening väsentligen
bedömas mot bakgrunden av de konsekvenser, som kunna tänkas
bliva följden av dessa lärares placering i 24 lönegraden, en lönegrad högre
än enligt Kungl. Maj:ts förslag. I detta hänseende framhåller departementschefen
— som jämväl konstaterar, att en placering i 23 lönegraden
i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den nuvarande adjunktslönen,
omräknad till nyreglerad lön — att en placering i 24 lönegraden
skulle medföra ej blott en merkostnad utöver den, som följer av en place -

1 Jfr anmärkning 1., införd efter den sista reservationen.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

179

ring i 23 lönegraden, med omkring 600,000 kronor utan även kostnader
för uppflyttning i lönegrad dels av ett flertal andra lärare, dels ock av förvaltningstjänstemän
av olika grader. Utskottet anser sig icke mot detta
departementschefens uttalande böra ifrågasätta någon ändring i Kungl. Maj:ts
förslag på förevarande punkt. Utskottet kan icke finna annat, än att en
placering i 23 lönegraden för adjunkterna måste anses väl avpassad just
med hänsyn till önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra
områden av statsförvaltningen. Utskottet får sålunda tillstyrka, att adjunktsbehöriga
adjunkter placeras i 23 lönegraden, varav följer, att utskottet avstyrker
de motionsvis framställda yrkandena om en högre lönegradsplacering»; dels

att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för adjunkterna
vid högre lärarinneseminariet och småskoleseminarierna ävensom för adjunkt
å övergångsstat vid folkskoleseminarium bort uttala, att utskottet, i enlighet
med sitt ståndpunktstagande till frågan örn lönegradsplaceringen för adjunkterna
vid de allmänna läroverken, funnit, att adjunkterna vid högre lärarinneseminariet
bort placeras i 24, adjunkterna vid småskoleseminarierna i
23 och adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarium i 23 lönegraden;

dels att utskottet vid behandlingen av frågan örn beräkning för budgetåret
1937/1938 av förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar
bort uttala, att utskottet icke haft någon erinran att framställa mot Kungl.
Maj:ts ifrågavarande beräkningar;

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
skola för adjunkter i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag upptagas följande lönegradsplaceringar: högre lärarinneseminariet
L 24 samt de allmänna läroverken, folksk
oleseminarierna: övergångsstat och småskoleseminarierna
L 23;

(under punkt 12) att godkänna den av departementschefen
förordade personalförteckningen för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;

(under punkt 13) att godkänna följande avlöningsstat för
högre lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
........................ kronor 161,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

180

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

a. Grundbelopp............ kronor 3,765

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis..............		50
3. Avlöningar till övrig icke-ordina-rie personal: a. Grundavlöningar m. m., för-slagsvis ................	kronor	25,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..............		1,500
4. Särskilda löneförmåner till ordi-narie och icke-ordinarie tjänste-män: a. Provisoriskt dyrortstillägg,/or- slagsvis................	kronor	13,710
b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och eldare ....	»	325

3,815

26,500

14,035

Summa kronor 205,550

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 193,900;

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

324,000 kronor;

(under punkt 23) att godkänna den av departementschefen
förordade personalförteckningen för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1938;

(under punkt 25) att godkänna följande avlöningsstat för
de allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 10,000,000

2. Avlöningar till t j anstern än å övergångsstat,
förslagsms................ » 135,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga .... kronor 525

b. Arvoden åt tillsy ns lärare.

........ » 15,000

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

181

c. Personliga tilläggsarvoden
åt 5 första

lärarinnor......kronor 1,250

d. Arvoden åt skolkare,
förslagsvis . .

e. Arvoden åt bibliotekarier
........

f. Arvoden åt biträ träden

å rektorsexpeditionerna.
....

g. Särskilda arvoden

vid provårsläroverk,
förslagsvis . ._

» 50,500

» 31,900

» 32,150

» 63,000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m.m., förslagsvis kronor 1,313,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
........ » 130,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............... .....

kronor 194,325

» 1,443,000

» 95,175

Summa kronor 11,867,500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad .......kronor 7,500

2. Ersättning från skol kommuner,

som icke
tillhandahålla lärare
tjänstebostad...... » 118,000

3. Avkastning av donationer
från kronan

m. m........... > 18,800 kronor 144,300

Nettoutgift kronor 11,723,200;

(under punkt 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 19,946,700 kronor;

182

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

4) beträffande lönegradsplaceringen av lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott:

av herrar Nilsson i Landeryd, Holmström, Rahmn och Holmdahl, vilka
ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 57 f. bort hava följande lydelse:

»Vid sitt---21 lönegraden.

Utskottet har, med tillstyrkan av de i ämnet väckta’ motionerna, så vitt
nu är i fråga, funnit sig böra ansluta sig till läroverkslönesakkunnigas förslag
örn inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott i 21 lönegraden, detta jämväl med hänsyn till utskottets
ståndpunkt i fråga örn adjunkternas placering. Beträffande placeringen av
ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag»;

dels att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för lärare i
teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna och läroanstalterna
för blinda bort uttala, att utskottet, i enlighet med sitt ståndpunktstagande
till frågan örn lönegradsplaceringen för motsvarande lärare vid de allmänna
läroverken, funnit, att lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och
idrott bort placeras, vid högre lärarinneseminariet i 21, vid folk- och småskoleseminariema
i 22 samt vid läroanstalterna för blinda i 21 lönegraden;

dels att utskottet vid behandlingen av frågorna om beräkning för budgetåret
1937/1938 av förslagsanslagen till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar,
Allmänna läroverken: Avlöningar, Folkskoleseminarier: Avlöningar
och Läroanstalter för blinda: Avlöningar bort uttala, att Kungl. Maj:t bör
bemyndigas vidtaga de jämkningar i de för nämnda läroanstalter av Kungl.
Maj:t föreslagna avlöningsstaterna, som må påkallas av lönegradsplaceringen
för lärarna i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott;

dels och att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,
att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
skola för lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott upptagas följande lönegradsplaceringar:
högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och läroanstalterna
för blinda L 21 samt folk- och småskoleseminarierna
L 22;

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för
högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och läroanstalterna för blinda vidtaga de
jämkningar, som må föranledas av lönegradsplaceringen för
lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott;1

1 Jfr anmärkning 2., införd efter den sista reservationen.

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 183

5) beträffande omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret
1937/1938:

A) av herrar Olof Olsson, J. B. Johansson i Fredrikslund, Hansén, Asplund,
Holmström, Rahmn, Persson i Falla, Holmdahl och Danielsson, vilka
ansett, att utskottet bort — med tillstyrkande av bifall till det i motionerna
I: 295 och II: 546 framställda förslaget örn intagning under år 1937 av
parallellavdelning till den fyraåriga linjens första klass vid seminariet i
Luleå — hemställa,

att riksdagen må besluta:

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för
folkskoleseminarierna vidtaga de jämkningar, som må föranledas
av att vid folkskoleseminariet i Luleå under år 1937
intages parallellavdelning till den fyraåriga linjens första
klass; samt

(under punkt 34) att till Folkskoleseminarier: Stipendier
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

110,000 kronor;1

B) av herrar Norling och Erlander, vilka ansett, att utskottet bort —
med tillstyrkande av bifall till det i motionen II: 495 framställda förslaget
örn intagning under år 1937 av ny avdelning manliga studenter i den tvååriga
linjen vid folkskoleseminariet i Karlstad — hemställa,

att riksdagen må besluta:

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för
folkskoleseminarierna vidtaga de jämkningar, som må föranledas
av att vid folkskoleseminariet i Karlstad under år
1937 intages en ny avdelning manliga studenter;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,920,000
kronor;

(under punkt 33) att till Folkskoleseminarier: Materiel,
höcker m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 75,800 kronor; samt

(under punkt 34) att till Folkskoleseminarier: Stipendier
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
110,600 kronor;

6) beträffande biträden åt folkskolinspektörerna:

av herr Holmdahl, som ansett, att utskottet bort — med avstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 42 framställda förslag — tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 297 oell II: 548 framställda förslaget om att
den av 1936 års riksdag till folkskolinspektörerna beviljade expensersätt -

1 Jfr anmärkning 3., införd efter den sista reservationen.

184

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ningen måtte med oförändrat belopp utgå under budgetåret 1937/1938, samt
på grund härav hemställa,

att riksdagen må besluta:

(under punkt 42) att, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag,
medgiva att den av 1936 års riksdag till folkskolinspektörerna
beviljade expensersättningen må efter oförändrade
grunder utgå jämväl under budgetåret 1937/1938;

(under punkt 43) att godkänna följande avlöningsstat för
folkskolinspektionen, att tillämpas under tiden den 1 juli
—den 31 december 1937:

Avi öningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)
ortstillägg till 52 inspektörer,

förslagsvis...............kronor 93,450

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 13,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52

inspektörer.............. » 46,800

d. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... > 15,000 168,250

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . ...... 11,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän: a.

Expensersättning, förslagsvis. . kronor 18,950

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis
................. » 25,800

c. Provisorisk avlöningsförbätt ring,

förslagsvis........... > 4,000 48,750

Summa kronor 228,700;

(under punkt 45) att godkänna följande avlöningsstat för
folkskolinspektionen, att tillämpas under tiden den 1 januari—den
30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 265,500

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t.................. »

750

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 185

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
..........................kronor 11,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_20,250

Summa kronor 298,200;

(under punkt 46) att till Folkskolinspektionen: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 526,900
kronor.

Anmärkningar:

1. Ett bifall till utskottets förslag med enbart de ändringar, som innefattas
i reservationen 2) beträffande lektorers lönegradsplacering, medför i fråga
örn vederbörande anslag m. m. följande förändringar, nämligen att riksdagen
bör besluta

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 326,500 kronor;

(under punkten 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,325,400 kronor;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,926,200 kronor;

(under punkt 60) att godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen
för de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills
vidare från och med den 1 januari 1938, dock med iakttagande av den av
utskottet förordade ändrade lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning; samt
(under punkt 62) att till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 699,300 kronor.

2. Ett bifall till utskottets förslag med enbart de ändringar, som innefattas
i reservationen 4) beträffande lönegradsplaceringen av lärare i teckning,
musik och gymnastik med lek och idrott, medför beträffande vederbörande
anslag m. m. följande förändringar, nämligen att riksdagen bör
besluta

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 325,200 kronor;

(under punkt 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,292,700 kronor;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,917,300 kronor;

186

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

(under punkt 50) att godkänna den av departementschefen förordade
personalförteckningen för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare
från och med den 1 januari 1938, dock med iakttagande av den av utskottet
förordade ändrade lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning; samt
(under punkt 52) att till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 184,200 kronor.

3. Ett bifall till utskottets förslag med enbart den ändring, som innefattas
i reservationen 5) A) beträffande parallellavdelning vid folkskoleseminariet
i Luleå, medför beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier:
Avlöningar den förändringen, att riksdagen bör besluta

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,915,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

187

Bilaga.

TABELL

utvisande den i propositionen nr 271/1937 föreslagna löneställningen för
ordinarie lärarpersonal vid statens undervisningsväsen i jämförelse med
löneställningen för vissa ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen
inom motsvarande lönegrader.

Anm. De upptagna lönebeloppen innefatta lön jämte, för I-ort, provisoriskt dyrortstillägg
ävensom dyrtidstillägg efter 11 /.

r O: B	I	ö n e	b e 1	o p p		Befattnin	gshavare
<JQ *1 e Cu		A-ort	D-ort	G-ort	I-ort
13	Beg.lön Slutlön mani. kvinnl.	3,384 4,383 4,050	3,844 4,923 4,570	4,303 5,463 5,089	4,590 5,776 5,396	Lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium.
14	Beg.lön Slutlön	3,583	4,062	4,542	4,835	Föreståndare för varu-märkesgranskningen (patentverket)	Materialförvaltare (riks-försäkringsanstalten) Registrator (ämb.verk)
	mani.	4,715	5,294	5,874	6,200	Kassör och bokhållare	Reparationsmästare
	kvinnl.	4,382	4,922	5,461	5,775	Laboratoriebiträde (kontrollstyrelsen)	Uppsyningsman av l:a kl. (sinnessjukhus) V erkstadsm äst are
15	Beg.lön Slutlön	3,815	4,316	4,814	5,113	Arbetslärare samt lära-rinna i hushållsgöromål eller i slöjd vid blind-	Materialförvaltare (generaltullstyrelsen) Mätartekniker
	mani.	5,047	5,665	6,285	6,525	anstalt.	Postassistent
	kvinnl.	4,714	5,293	5,872	6,198	Bokhållare Föreståndare vid fång-koloni Garagemästare Husfader (Venngarn) Konservator (naturhist. riksmuseet) Kontorsskrivare (riksför-säkr.anstalten) Kronohäktesföreståndare av 2:a kl. Landskanslist Landskontorist Ledningsmästare Maskinmästare	Registrator (statsdep.) Ritare (heliogravyr-) eller gravör (sjökarteverket, rikets allm. kartverk) l:e skogsbiträde Stationsmästare Stationsskrivare Telegrafassistent Telegrafkommissarie av kl. 6 Tullmästare Tulluppbördsman V agnmästare l:e verkmästare (prov-ningsanstalten) Övermontör
16	Beg.lön Slutlön	4,047	4,566	5,086	5,392	Lärarinna i hushållsgöro-mål vid folk- eller små-skoleseminarium; lära-	Kammarskrivare l:e kanslist (U. D.) Kronohäktesföreståndare
	mani.	5,378	6,038	6,697	7,050	rinna i kvinnlig slöjd	1 kl.
	kvinnl.	5,046	5,665	6,284	6,624	vid högre lärarinne-seminariet, allmänt lä-roverk eller folkskole-seminariums övnings-skola; lärare i träd-gårdsskötsel vid dub-belseminarium. Assistent av 3:e kl. (fångvården) Instrumentmakare	2:e maskinist å ångfärja Stationsinspektor av kl. 4 B Stationsmästare av kl. 5 2:e styrman Trädgårdsmästare(Lunds universitet) Underinspektör (yrkes-inspektionen)

188

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Löne

b e 1

opp

-t

Q-

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

4,378

5,710

5,377

4,917

6,409

6,036

5,456

7,108

6,695

5,769

7,474

7,049

Bokhållare
Driftverkmästare
lie konservator (natur-hist. riksmuseet)
Lantbruksinspektor
(Venngarn)

Lärare, tillika avdeln.-föreståndare (Bona)
Lärare i etsning
(konstak.)
l:e postassistent

Räkenskapsförare och
redogörare (Bona m. fl.
anstalter)

l:e stationsskrivare
l:e telegrafassistent
Telegrafkommissarie av
kl. 5

Verkmästare, tillika av-delningsföreståndare
(Bona)

Veterinär (Flyinge
hingstdepå)

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

4,708

6,107

5,707

5,288

6,826

6,407

5,868

7,546

7,106

6,194

7,918

7,472

Lärare i manlig eller
kvinnlig slöjd vid folk-eller småskolesemina-rium.

Assistent av 2 kl. (fångv.)
l:e bokhållare (S. J.)
Kanalinspektör av kl. 2
Lantbruksinspektor
(Bona, Svartsjö)
Postmästare av kl. 4
Proberare (myntet)

Redogörare
Stationsinspektor av
kl. 4 A

Telegrafkommissarie av
kl. 4

Trädgårdsmästare (Upp-sala univ.)

Tullförvaltare av kl. 4
Yrkesinspektrisassistent
Övermaskinist av kl. 2

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,039

6,505

6,106

5,659

7,244

6,825

6,278

7,984

7,544

6,618

8,363

7,917

Lärarinna i hushållsgöro-mål vid statens skol-köksseminarium och
hushållskola.

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,373

6,505

6,106

6,032

7,244

6,825

6,692

7,984

7,544

7,045

8,363

7,917

Lärare i teckning, musik
eller gymnastik med
lek och idrott vid
högre lärarinnesemina-riet, allmänt läroverk
eller läroanstalt för
blinda; övning sskollä-rare; ämneslärare å
övergångsstat vid små-skoleseminarium;lärare
i kunskapsämne vid
blindanstalt.

Assistent av 1 kl. (fångv.)

Assistent vid egendoms-förvaltningen vid
skogsförvaltningen
(Uppsala univ.)

2:e fartygsinspektör
(ingen] örsutbildad)
(Under-)ingenj ör
Ingenjörsassistent
Inspektris över sjukskö-terskeväsendet

Kassör och räkenskaps-förare

Kontrollör

Materialförvaltare (lots-styrelsen)

Postmästare av kl. 3
Stationsinspektor av kl. 3
l:e styrman av kl. 2
Telegrafkommissarie av
kl. 3

Underinspektör
Verkmästare
Övermaskinist av kl. 1

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,704

6,968

6,503

6,403

7,728

7,242

7,102

8,487

7,981

7,469

8,874

8,361

Ämneslärarinna vid all-mänt läroverk; lärare
i teckning, musik eller
gymnastik med lek och
idrott vid folk- eller
småskoleseminarium.
Aktuarie

Arkivarie

Barnmorskelärare

2:e bibliotekarie

2:e bibliotekskonsulent
Bokhållare

Byggn adskontrollant
Byråassistent
Byråingenjör
Expeditionsföreståndare

(S. J.)

Fiskal

(forts.)

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

189

Löne

b e 1

opp

Befattnin

gshavare

•1

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

(forts.)

Förrådsförvaltare

Ingenjör (myntet)

2:e kamrerare
Kanalinspektör av kl. 1
2:e kanslisekreterare
Kanslist (just.rev.)

Kassör

Konservator

2:e legationssekreterare
Länsbokhållare av 2 kl.
Länsnotarie av 2 kl.
Lärare (musikkonserva-toriet)

Lärarinna i gymnastik
samt i lek och idrott
(gymn. centr.inst.)
Museiassistent

Notarie

Registrator (just.kansl.-exp.)

Revisor

2:e sekreterare (U. D.)
Statsgeodet

Statshydrograf
Statskartograf
Statsmeteorolog
l:e styrman av kl. 1
Syssloman av 3:e kl.

(sinnessjukhus)
Tullförvaltare av kl. 3
Tullkontrollör

2:e vicekonsul

Y rkesinspektörsassistent

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,100

7,432

6,966

6,820

8,211

7,726

7,539

8,991

8,485

7,912

9,384

8,871

Ämneslärarinna vid högre
lärarinneseminariet;
adjunkt ■på övergångs-stat vid allmänt läro-verk.

Aktuarie

Arkivarie

Bibliotekarie

Byråinspektör

Elektroingenjör

Fiskal (i hovrätt)
Gruvingenjör
Gränsbevakningschef
Ingenjör

Kamrerare

Konstruktör

Laborator (farm.inst.)
Länsveterinär

2:e lärare (Chalmers
tekn. inst.)

Notarie (i hovrätt)
Postmästare av kl. 2
Protokollssekreterare
Radiokommissarie
Registrator (just.rev.)
Revisor (riksräk.)
Räntmästare (statsk.)
Stationsinspektor av kl. 2
Syssloman av 2:a kl.

(sinnessjukhus)
Telegrafkommissarie av

kl. 2

Tryckerikonsulent
Tullförvaltare av kl. 2
lie tullkontrollör
Verkstadsinspektor

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,498

7,897

7,431

7,238

8,696

8,210

7,977

9,495

8,989

8,356

9,864

9,382

Adjunkt vid allmänt läro-verk, adjunkt på över-gångsstat vid folkskole-seminarium samt ad-junkt vid småskole-seminarium.

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,962

.8,427

7,894

7,721

9,226

8,693

8,479

9,984

9,493

8,866

10,344

9,864

Adjunkt vid högre lära-rinneseminariet.
Advokatfiskal
(lie) aktuarie
(l:e) arkivarie
Bibliotekarie
l:e byråingenjör
(lie) byråinspektör
Direktör av 3 kl. (fångv.)
Direktör (Landskrona)
Expeditionsföreståndare

(S. J.)

Frökontrollant
Fältkontrollant
Föreståndare för inst.
för materiulkunskap

lie ingenjör (myntet)
Kamrerare

Konsulent, sjöteknisk
Kontorschef (telegrafv.)
Krigskassör

Laborator (kontrollst.)
Länsbokhållare av lia kl.
Länsnotarie av lia kl.
Lärare (tandläk.inst.)
Lärare i gymnastik samt
lek och idrott (gymn.
centr.inst.)

Notarie (Ö. Ä:t)
Ombudsman

Pastor och lie lärare
(fångv.)

(forts.)

190

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Lönegrad

Lönebelopp

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

(forts.)

Postmästare av kl. 1 B
Professor (konstak.)
Revisionskommissarie
l:e revisor

Sekreterare
Stationsinspektor av
kl. 1 B

l:e statshydrograf
Statskonsulent i boskaps-

skötsel, i får- och get-skötsel, i svinskötsel
l:e statsmeteorolog
Syssloman av l:a kl.

(sinnessjukhus)
Telegrafkommissarie av
kl. 1 B

Tullförvaltare av kl. 1 B
Tullöverkontrollör

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

7,425

8,956

8,424

8,204

9,744

9,223

8.984

10,464

9.984

9,383

10,824

10,344

Postmästare av kl. 1 A
Stationsinspektor av
kl. 1 A

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

7,889

9,487

8,954

8,688

10,224

9,744

9,487

10,944

10,464

9,864

11,304

10,824

l:e aktuarie

Antikvarie
l:e arkivarie

Assessor (Ö. Ä:t)

2:e advokatfiskal
Baningenjör
l:e bibliotekarie

1 :e bibliotekskonsulent

Byråassistent

Byrådirektör

lie byråingenjör

Byråinspektör

Byråveterinär

Direktör (Venngarn)
Direktör av 2:a kl.
(fångv.)

Direktörsassistent vid
kanalverk
Driftsingenjör
Fiskeriintendent
l:e ingenjör

Intendent (national-museum)

Kamrerare

l:e kanslisekreterare

Krigsarkivarie

Laborator (Centr.anst. f.
förs.v. på jordbr.omr.,
vet.-bakt. anst.)
Landsarkivarie

1 :e legationssekreterare

Lektor (skogshögskolan)
Linjeingenjör

2:e läkare (sinnessjukhus)
Lärare i hovbeslag och
läran om hovens sjuk-domar

Lärare i sjukdomslära
(gymn. centr.inst.)
Maskiningenjör
Observator

Ombudsman
l:e pastor och överlär.
Professor i sv. arkitektur-hist. (konstak.)
Revisionskommissarie
Sekreterare
Signalingenjör
Telegrafingenjör
Telegrafkommissarie av
kl. 1 A

Trafikinspektör
Tullbevakningschef
Tulldirektörsassistent
Tullförvaltare av kl. 1 A
T ullkommissarie

V erkstadsingenj ör

Vice konsul
Yrkesinspektris
Överassistent
Överpostmästare

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

8,419

9,984

9,484

9,218

10,704

10,224

9,984

11,424

10,944

10,344

11,784

11,304

Lektor vid allmänt läro-verk, folkskolesemina-rium eller tekniskt
läroverk.

Akademinotarie och om-budsman
l:e baningenjör
l:e byråingenjör

Direktör av Ira kl.
(fångv.)

Direktör (Bona, Svartsjö)

Direktörsassistent vid
kraftverk

Distriktssekreterare (S.J.)
l:e driftsingenjör
Distriktsingenjör
l:e fartygsinspektör
Fogde (Uppsala univ.)
Föreståndare (livrust-kammaren)

Kontorschef (postv.)
Lantmätare (S. J.)

(forts.)

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

191

Lönegrad

Lönebelopp

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

(forts.)

l:e linjeingenjör
Länsassessor
l:e maskiningenjör
l:e sekreterare (affärs-driv. verk)

Sekreterare (Svea och
Göta hovrätt)

Skogs- och flottleds-inspektör
Skogsförvaltare

Statsinspektör över el.
starkströmsanlägg-ningar

Stiftssekreterare
Tullöverinspektör
l:e verkstadsingenjör
Överinspektör (S. J.)
Överläkare av 3:e kl.
(sinnessjukhus)

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

8,949

10,464

9,984

9,744

11,184

10,704

10,464

11,904

11,424

10,824

12,264

11,784

Lektor vid högre lära-rinneseminariet.
l:e advokatfiskal
Arbetschef (kartverket)
Avdelningsföreståndare
(statens växtskydds-anst.)

Byrådirektör

Chef f. statens biograf-byrå

Driftchef (statens vatten-fallsverk)

Järnvägsinspektor

Ledamot (av riksförsäk-ringsanstalten)
Luftfartsinspektör
l:e läkare (sinnessjukhus)
Professor (farm. inst.,
Chalmers tekn. inst.)
Sekreterare (univ.)
Sprängämnesinspektör
Stiftssekreterare
Yrkesinspektör

Överlärare (barnmorske-läroanstalterna)
Överläkare av 2:a kl.
(sinnessjukhus)

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

9,479

10,944

10,464

10,224

11,664

11,184

10,944

12,384

11,904

11,304

12,744

12,264

Bergmästare

Byrådirektör och över-inspektör
Kanaldirektör
Navigationsskoleinspek-tör

Postdirektör

Räntmästare (univ.)
Skeppsmätningsöver-

kontrollör och över-inspektör

Statsinspektör över kött-kontrollen i riket
Trafikdirektör
Tulldirektör

Väginspektör
Överlantmätare
Överläkare av lia kl.
(sinnessjukhus)

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

9,984

11,424

10,944

10,704

12,144

11,664

11,424

12,864

12,384

11,784

13,224

12,744

Amiralitetsråd

Arkivråd

Avdelningsföreståndare
(vid centralanstalten
f. försöksv. på jordbr,
omr., vid statens skogs-försöksanstalt)
Byggnadsråd

Byråchef

lie byrådirektör

Direktör (statens pen-sionsanstalt)

Föreståndare för frökon-trollanstalten, för sta-tens rättskemiska labo-ratorium, för statens
bakteriologiska labora-torium, för veterinär-bakteriologiska anstal-ten

Försäkringsråd

Handelsråd

Hovrättsråd

Kammarrättsråd

K ansi erssekre ter are
Kansliråd

Konsul

Krigsråd

Landskamrerare

Landssekreterare

Legationsråd

Linjedirektör

Medicinalråd

Professor (Tekn. högsko-lan m. fl. institutioner)
Revisionssekreterare
Räntmästare (univ.)
Sekreterare (Ö. Ä:t)
Statskommissarie
Telefondirektör
Telegrafdirektör
Undervisningsråd
Vattenrättsingenjör
Överbibliotekarie
Överfyringenjör
Överlantmätare

192

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

till statsutskottets utlåtande nr 189.

Sid.

Kungl. Maj:ts hemställan.................................. 2

Motionsvis gjorda yrkanden................................. 7

I. Lönereglering för personal vid det statliga undervisningsväsendet . . 13

1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.................... 13

2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet....................... 18

3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning.... 22

4. Avlöningsförfattningar.............................. 25

A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare .............. 25

B. Kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare 33

C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet 35

5. Overgångsanordningar ................... 36

6. De allmänna läroverken............................. 42

Rektorer sid. 42; lektorer sid. 48; adjunkter sid. 50; ämneslärarinnor sid.

53; ordinarie lärare i övningsämnen sid. 55; icke-ordinarie ämneslärare sid.

58; icke-ordinarie Övningslärare sid. 62; övriga icke-ordinarie befattningshavare
sid. 63.

7. Högre lärarinneseminariet..........’.................. 64

8. Folkskoleseminarierna............................... 68

9. Småskoleseminarierna............................... 74

10. Läroanstalterna för blinda........................... 81

11. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte....... 86

12. De tekniska läroverken.............................. 88

13. Folkskolinspektionen................................ 93

14. Vaktmästarpersonal ................................ 95

II. Vissa organisatoriska förändringar inom det statliga undervisningsväsendet
m. m.......................................101

1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier...............101

2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen..............109

3. Rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring m. m.....................119

4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna vid

de allmänna läroverken..............................120

5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret
1937/1938 .................................... 121

6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen under budgetåret
1937/1938 .................................... 124

7. Biträden åt folkskolinspektörerna.......................125

8. Läkarundersökning av befattningshavare, anställd vid samhällets

skolor...........................................128

III. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938 ..................... 129

IV. Utskottets hemställan..................................139

Bilaga; Förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsen jämte tjänsteförteckning............161

Reservationer .......................................177

Tabellbilaga

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

872**8