Statsutskottets utlåtande nr 185 (Utlåtande 1949:Su185 - höst su)

Statsutskottets utlåtande nr 185.

Nr 185.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställning
angående samförläggning av Södra skånska infanteriregementet
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 135 har Kungl. Maj:t (punkt 2, s. 4-—8 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 mars 1949) föreslagit
riksdagen att besluta att Södra skånska infanteriregementet skall i sin
helhet förläggas till Ystad.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren
av herr Olsson i Mora m. fl. (II: 346), hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
i avvaktan på förnyad utredning av de ekonomiska konsekvenserna
av Södra skånska infanteriregementets förläggande till Ystad måtte avslå
Kungl. Maj:ts under punkt 2 i propositionen nr 135 framlagda förslag.

En av de frågor som i brist på närmare utredningar måste lämnas öppna i
1948 års försvarsbeslut var frågan om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet
(17). 1945 års försvarskommitté hade föreslagit, att regementet
i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. I försvarspropositionen
(1948: 206, s. 238 o. f.) anförde departementschefen, att han fann då föreliggande
utredningar och kostnadsberäkningar avgjort tala för att regementet
samlades till Ystad. Departementschefen ansåg dock, att såväl frågan om
kostnaderna för erforderlig tillbyggnad i Ystad som frågan om revingehedförläggningens
lämpliga användning borde närmare undersökas, innan slutligt
förslag framlades i denna fråga. Då skäl som anförts av Ystads stad, vilken
erbjudit viss mark för regementets behov vid förläggning till staden, talade
för en snabb behandling av frågan, förutsatte departementschefen att det,
därest fortsatt utredning bestyrkte riktigheten av resultatet av den dittills
gjorda undersökningen, skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de
förberedande åtgärder, som kunde erfordras i fråga om markavtal in. m.,
innan förslag i ärendet förelädes 1949 års riksdag. Yad sålunda i propositionen
anfördes föranledde ingen erinran från riksdagens sida (statsutsk.
uti. nr 160, riksd. skr. nr 369).

Närmare utredningar i de berörda frågorna ha nu slutförts. Fortifikationsförvaltningen
har med skrivelse den 24 januari 1949 avgivit utredning beträffande
de byggnadsåtgärder, som erfordras för I 7 :s förläggande i sin helhet
till Ystad, och chefen för armén har, med överlämnande av fortifikationsför1
—2008 49 Bihaug till riksdagens protokoll 1919. (i samt. Nr 185.

Statsutskottets utlåtande nr 185.

valtningens utredning, i skrivelse den 23 februari 1949 avgivit förslag rörande
revingehedförläggningens användning och I7:s förläggning till Ystad. Överbefälhavaren
har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande över dessa utredningar och
förslag.

Frågan om samförläggning av I 7 till Ystad.

Fortifikationsförvaltningen har uppgjort förslag till ny- och ombyggnadsarbeten
som erfordras för samförläggning av regementet till Ystad. Arbetena
ha kostnadsberäknats till 8,i miljoner kronor, varvid förutsatts, att Ystads
stad enligt åtagande skulle bidraga med 270 000 kronor till en skolskjutningsbana.
Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden ha de i byggnadsprogrammet
ingående arbetsobjekten angelägenhetsgraderats i tre byggnadsetapper. Den
första etappen omfattar till i runt tal 4,7 miljoner kronor kostnadsberäknade
arbetsobjekt, som äro ovillkorligen erforderliga för att flytta över regementets
utbildningsverksamhet i sin helhet till Ystad. Andra och tredje etapperna
innefatta kompletteringsarbeten och arbeten som mera ha karaktären av moderniseringsåtgärder.

Chefen för armén har jämfört den av fortifikationsförvaltningen angivna
kostnadssumman, 8,i miljoner kronor, med kostnaderna för totalförläggning
av I 7 till Revingehed, vilka enligt av arméchefen tidigare framlagda beräkningar
sluta på 10,4 miljoner kronor, inklusive kostnader för personalbostäder,
och 11,8 miljoner kronor, om de äldre baracker som finnas där skulle ersättas
med kaserner. Arméchefen har också framhållit, att omkring 2 miljoner kronor
av kostnaderna för förläggningen i Ystad kunde beräknas belöpa på de moderniserings-
och förbättringsarbeten som kasernerna i Ystad i likhet med
övriga äldre kasernetablissement inom armén vore i behov av. Dessa kostnader
sammanhängde enligt arméchefens mening icke med samförläggningen,
för vilken kostnaderna alltså egentligen borde angivas till omkring 6, i miljoner
kronor.

Arméchefen har också anfört, att även inom den första byggnadsetappen
självfallet kunde göras en gradering. Mest angeläget vore enligt arméchefens
mening att snarast bygga en skolskjutningsbana, vilken redan nu erfordrades
för en effektiv utbildning i Ystad. Sedan finge de mest nödvändiga behoven
tillgodoses efter hand.

Arméchefen har framhållit, att ystadsalternativet ställde sig väsentligt
billigare än en samförläggning av regementet till Revingehed, även om det av
fortifikationsförvaltningen beräknade maximibyggnadsprogrammet accepterades.
Härtill komme alla de olägenheter med en samförläggning till Revingehed
beträffande rekryteringen samt bostads-, fritids- och skolproblemen, vilka
i och för sig gjorde, att detta alternativ måste bestämt avstyrkas.

Arméchefen har påyrkat, att beslut nu fattas om att I 7 skall samförläggas
till Ystad med hänsyn till att den fast anställda personalen borde få klarhet
om framtiden och till att Ystads stad borde få besked om de markupplåtelser
som staden erbjudit och slutligen för att ett program för blivande utbyggnad

Statsutskottets utlåtande nr 185.

av etablissementet i Ystad skulle kunna utformas. Tidpunkten för samförläggningen
borde bestämmas framdeles med hänsyn till möjligheterna att genomföra
byggnadsplanerna.

Användningen av förläggningen i Revingehed.

Chefen för armén har räknat med att anläggningarna vid Revingehed i viss
omfattning alltjämt skulle disponeras av I 7 även om regementet som sådant
helt förlägges till Ystad. Sålunda måste för mobiliseringsändamål så gott som
samtliga förrådsbyggnader och i samband därmed vissa personalbostäder och
expeditionslokaler disponeras av regementet.

Arméchefen har vidare ansett det i hög grad önskvärt, att det till Revingehed
hörande övningsområdet kunde utnyttjas även framdeles. Det lämpade
sig väl som förbandsövningsplats på grund av sin centrala belägenhet i förhållande
till de skånska truppförbanden samt med hänsyn till tillgången på
permanenta förläggningslokaler och motorverkstad. Då förbandsutbildningsperioderna
för närvarande vore förlagda till tiden februari—mars, kunde
byggnader och övningsfält under övriga delar av året lämpligen utnyttjas för
andra ändamål.

En tidigare framförd tanke att provisoriskt förlägga infanteriets kadettskola
till Revingehed har arméchefen avvisat. En enligt arméchefens mening
lämpligare permanent lösning av denna skolas förläggningsfråga hade numera
framkommit. En nu slutförd utredning av frågan om intendenturutbildningens
förläggning till trängkårerna och därmed sammanhängande frågor hade visat,
att första intendenturkompaniets kasemetablissement på Järvafältet kunde
frigöras och att kadettskolan med stor fördel kunde förläggas dit. Med en förläggning
av skolan till Revingehed skulle vara förknippade vissa nackdelar
i form av för infanteriutbildning otillräcklig stridsskjutningsterräng, isolerad
förläggning, svårighet att erhålla speciallärare m. m. Dessutom skulle vid en
förläggning av kadettskolan till Revingehed förläggningsutrymmet därstädes
tagas i anspråk till förfång för den nyss angivna förbandsutbildningen.

Arméchefen föreslår i stället, att till Revingehed förlägges en av sjukvårdsförband
vid Skånska trängkåren bildad sjukvårdsbataljon, ingående i trängkåren.
Förslaget äger samband med det förslag, som framlagts i den nyss omnämnda
utredningen rörande intendenturutbildningen. Detta sistnämnda förslag
innebär, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna och att
sjukvårdsutbildningen vid dessa som regel förlägges i anslutning till andra
förband för att bereda utrymme åt intendenturutbildningen. För Skånska
trängkåren (T 4) kan därvid, enligt vad arméchefen anför, annan förläggning
än till Revingehed icke komma i fråga.

Redan i samband med att ett tygkompani förlädes till T 4 flyttades omkring
hälften av kårens sjukvårdsutbildning, eller två kompanier, till Norra
skånska infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Arméchefen föreslår nu, att
i första band sjukvårdsutbildning som alltjämt är kvar vid trängkårerna flyttas
till Revingehed. Detta kan ske redan innan utbyggnaden av ystadsförlägg -

Statsutskottets utlåtande nr 185.

ningen kommer till stånd genom att, med bibehållen normal beläggning, allt
tillgängligt förläggningsutrymme vid regementet i Ystad tages i anspråk. Med
en tätare beläggning såväl i Ystad som i Revingehed kan också den till I 6 nu
förlagda sjukvårdsutbildningen inrymmas på Revingehed, när så med hänsyn
till förläggningsförhållandena vid I 6 blir nödvändigt.

Chefen för armén framhåller, att Revingehed med de anläggningar som
finnas där lämpar sig särskilt väl för den form av centraliserad sjukvårdsutbildning
som avses att förläggas dit. På grund av att sjukvårdsbataljonen
kräver avsevärt mindre antal fast anställd personal än ett infanteriregemente
behöva ytterligare personalbostäder icke byggas. Övningsområdet, som icke
medger stridsskjutning för infanteriförband, anses fullt tillräckligt för ett sjukvårdsförbands
behov. Slutligen anför arméchefen, att de frivilliga försvarsorganisationernas
behov av övningsplats och lokaler i Skåne skulle kunna tillgodoses
vid Revingehed, som kan användas för kortare kurser och övningar,
även om en sjukvårdsbataljon förlägges dit.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméchefen hemställt om
beslut, att förläggningen vid Revingehed i framtiden skall disponeras för en
sjukvårdsbataljon ur T 4 och för mobiliseringsförråd för I 7 samt för skåneförbanden
vid förbandsutbildning under vissa perioder av utbildningen.

Överbefälhavaren har intet haft att erinra mot förslaget.

Departementschefen har framhållit, att de mera ingående utredningar som
nu verkställts bestyrkt riktigheten av de tidigare preliminära undersökningarna,
nämligen att en samförläggning av I 7 i Ystad kräver lägre investeringskostnader
än vad en utbyggnad av Revingehed till förläggning för hela regementet
skulle göra. Departementschefen har vidare anfört, att han vid den närmare
behandlingen i det följande av förenämnda förslag rörande intendenturutbildningens
förläggning avsåge att tillstyrka, att dylik utbildning i föreslagen omfattning
förlädes till T 4. För den sjukvårdsutbildning som i anledning därav
måste utflyttas från T 4 syntes Revingehed väl lämpa sig som förläggningsplats.
Med denna utbildning borde såväl av praktiska skäl som med hänsyn
till förläggningsförhållandena vid I 6 den vid sistnämnda regemente nu förlagda
delen av sjukvårdsutbildningen vid T 4 samförläggas, när så prövades
lämpligt. Förutom för den sjukvårdsbataljon som sålunda skulle organiseras
vid Revingehed skulle förläggningen och övningsområdet därstädes användas
av skåneförbanden för förbandsövningar samt i viss mindre utsträckning av
de frivilliga försvarsorganisationerna, varjämte så gott som samtliga förrådsbyggnader
och i anslutning därtill personalbostäder och expeditionslokaler
i Revingehed alltjämt skulle disponeras av I 7. Härigenom skulle hela revingehedförläggningen
komma till användning på ett ändamålsenligt sätt.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit rörande kostnaderna för en samförläggning
av I 7 till Ystad samt den framtida användningen av förläggningen
och övningsområdet vid Revingehed har departementschefen funnit sig nu
kunna tillstyrka arméchefens förslag, att I 7 helt förlägges till Ystad. Såsom
myndigheterna också förutsatt kan man, framhåller departementschefen, inte

Statsutskottets utlåtande nr 185.

räkna med att om- och nybyggnader för denna förläggning skola knnna komma
till utförande inom den närmaste tiden. Med hänsyn främst till den överenskommelse
som skall träffas med Ystads stad om övningsmark till regementets
förfogande har departementschefen emellertid velat föreslå, att principbeslut
nu fattas, att regementet skall förläggas till Ystad.

Arméchefen har betecknat fortifikationsförvaltningens förslag till byggnadsåtgärder
i Ystad som ett maximibyggnadsprogram. Det borde även enligt
departementschefens mening vara möjligt att på grundval av de ytterligare
utredningar som borde föregå beslut framdeles om utförande av de olika
byggnadsobjekten icke oväsentligt nedbringa kostnaderna under de nu beräknade.

Utskottet.

Utskottet får erinra, att enligt 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att den
då sedan viss tid tillbaka vidtagna dubbelförläggningen av Södra skånska
infanteriregementet till Ystad och Revingehed skulle bliva bestående. Detta
ledde till omfattande markexpropriationer för utvidgning av övningsfältet vid
Revinge, varjämte avsevärda belopp anvisades för restaurering av gamla och
uppförande av nya byggnader. Frågan om regementets förläggningsplats blev
sedermera föremål för prövning av 1945 års försvarskommitté, som föreslog
att regementet i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. Kommittén framhöll
därvid, att övningsområdet vid Revinge genom de föregående årens utvidgningar
vore fullt jämbördigt med övriga infanteriregementens övningsfält.
I syfte att minska behovet av nybyggnader borde regementet dock reduceras
med en bataljon. För en förläggning till Revingehed hade vidare efter år 1947
verkställd utredning statens organisationsnämnd uttalat sig. I försvarspropositionen
1948: 206 framhöll emellertid departementschefen, att han fann då
föreliggande utredningar och kostnadsberäkningar tala för att regementet samlades
till Ystad. Då emellertid för det dåvarande fullt genomarbetade förslag
i frågan icke förelåge borde enligt departementschefen, innan slutlig ställning
toges till förläggningsfrågan, resultatet av viss ytterligare utredning avvaktas.
I den nu föreliggande propositionen har på grundval av ytterligare utredning
i ämnet föreslagits, att regementet skall i sin helhet förläggas till Ystad.

Av vad i ärendet sålunda förekommit framgår, att olika uppfattningar tid
efter annan kommit till uttryck vid behandlingen av förevarande förläggningsfråga,
vilket ytterst torde få anses bottna i att ärendet icke från början blivit
av vederbörliga myndigheter utrett med den grundlighet, som detsamma krävt.
Beklagligtvis har statsverket härigenom åsamkats betydande kostnader, varjämte
olägenheter vållats regementet.

Med anledning av den nu föreliggande propositionen har utskottet avlagt
besök å såväl Revingehed som i Ystad och därvid tagit närmare kännedom
om beskaffenheten av de båda övningsfälten liksom av förläggningsförhållandena
därstädes. Yad först övningsfälten beträffar synes Revingehed ur allmän
övningssynpunkt sett äga vissa företräden framför Ystad men i motsats till

Statsutskottets utlåtande nr 185.

vad fallet är i Revingehed erbjuder övningsområdet vid Ystad större möjligheter
till stridsskjutning för infanteriförband. Vidkommande förläggningsutrymmena
å de båda orterna synas genom beskaffenheten av de i Ystad befintliga
kasernerna goda förutsättningar finnas att där — för en något lägre investeringskostnad
än vad en utbyggnad av Revingehed till förläggning av
regementet skulle kräva — åvägabringa en tillfredsställande förläggning. Verkställda
utredningar och kostnadsberäkningar torde också ge belägg härför.
Det är att beakta, att med hänsyn bland annat till läget på byggnadsmarknaden
och nödvändigheten av att ur angelägenhetssynpunkt gradera behövliga
byggnadsarbeten det lärer komma att dröja åtskillig tid innan de byggnadsobjekt
kunna utföras, som sammanhänga med en sådan förläggning av
regementet. Vissa förbättrings- och moderniseringsarbeten synas dock utan
tidsutdräkt kunna komma till utförande med anlitande av för dylika ändamål
redan befintliga anslag.

Vid sitt övervägande av regementets förläggningsfråga har utskottet liksom
departementschefen förutsatt, att övningsfältet i Ystad kommer att utökas
med viss övningsterräng, som staden ställt i utsikt. För riksdagen har
någon redogörelse rörande omfattningen och beskaffenheten av denna övningsterräng
icke lämnats i annan mån än att departementschefen i förberörda proposition
1948: 206 uttalat, att chefen för armén personligen och med experter
på olika grenar av utbildningsverksamheten närmare undersökt det föreslagna
utökade markområdets användbarhet ur övningssynpunkt för avsett ändamål
och funnit detsamma tillfredsställande. Utskottet, som ansett angeläget att
erhålla kännedom om de villkor, staden knutit till ifrågavarande donation,
har under hand tagit del av ett av den av Ystads stad tillsatta s. k. I-7-kommittén
utarbetat förslag till avtal rörande avsedda marköverlåtelse. Utskottet
har i samband därmed inhämtat, att fortifikationsförvaltningen i dagarna
i flera betydelsefulla punkter framställt erinringar mot detsamma. Utskottet
förutsätter, att vid uppgörande av det definitiva avtalet all hänsyn tages till
förvaltningens enligt utskottets mening på goda grunder gjorda invändningar.
Utskottet har vidare uppmärksammat, att enligt avtalsförslaget staden förbinder
sig att bidraga till kostnaderna för anläggande av en ny skjutbana
mot det att kronan till staden återlämnar viss del av det s. k. gamla exercisfältet
jämte skjutbanan därintill. Utskottet, som besökt det till den nya
skjutbanan avsedda markområdet, har funnit anlédning uttala, att området
i fråga med avseende å markens beskaffenhet bör bliva föremål för sakkunnig
undersökning i syfte att få utrönt dess användbarhet för ändamålet. Bland
annat är vidare att uppmärksamma, att enligt avtalsförslaget skall såsom villkor
för stadens överlåtelse till kronan av samtliga de markområden, om vilka
här är fråga, gälla, att desamma av kronan i framtiden nyttjas såsom övningsoch
förläggningsområde åt Södra skånska infanteriregementet i dess helhet och
med dess nuvarande storlek. Då det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga,
att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation
— sålunda kan man icke bortse från att frågan om en reducering

Statsutskottets utlåtande nr 185.

av regementet till två bataljoner ånyo kan bliva aktuell — anser utskottet införande
av en klausul av angivna för kronan restriktiva innebörd icke tillfredsställande.
Även på vissa andra punkter kunna betänkligheter resas mot av
staden gjorda förbehåll. Av vad nu anförts framgår, att det föreliggande förslaget
icke bör av kronan godtagas i förefintligt skick utan bör underkastas
förnyad ingående granskning, så att statsverkets berättigade intressen bliva
tillgodosedda.

Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, att, innan beslut i den
föreliggande frågan fattades, preliminärt avtal rörande marköverlåtelserna
förelegat mellan kronan och staden. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten
av att såväl regementet erhåller klarhet om sin framtida förläggning som
Ystad stad får besked i fråga om de marköverlåtelser, den ställt i utsikt, vill
utskottet icke påyrka, att avgörandet i denna fråga ytterligare uppskjutes.

Utskottet har enligt vad i det föregående anförts funnit Ystad hava vissa
företräden framför Revingehed såsom förläggningsplats för regementet. Då
vidare den nuvarande dubbelförläggningen icke utgör en i alla avseenden tillfredsställande
lösning av förläggningsfrågan, är utskottet berett föreslå, att
regementet samtörlägges till Ystad i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Detta
tillstyrkande sker dock under villkor, att för kronan fullt godtagbart av Kungl.
Maj:t godkänt avtal angående härför erforderliga marköverlåtelser kan slutas
med staden. I annat fall torde förläggningsfrågan böra ånyo föreläggas riksdagen.

Yad beträffar Revingehed är det med hänsyn till de betydande kostnader,
som av kronan där nedlagts, av vikt att förläggningen kommer att även i framtiden
tagas i anspråk för militära ändamål. Såsom av den föreliggande propositionen
framgår har detta även av departementschefen förutsatts skola bliva
fallet. Sålunda skulle en sjukvårdsbataljon ur Skånska trängregementet
organiseras vid Revingehed, varjämte förläggningen och övningsområdet därstädes
skulle tagas i anspråk av skåneförbanden för förbandsövningar samt i
viss utsträckning av de frivilliga försvarsorganisationerna. Vidare skulle så
gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill personalbostäder
och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt disponeras av Södra skånska
infanteriregementet. Härigenom skulle, såsom departementschefen också
framhållit, hela revingehedförläggningen komma till användning på ett ändamålsenligt
sätt.

Motionerna I: 275 och IT: 346, i vad de beröra nu omhandlade fråga, avstyrkas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med
avslag å motionerna I: 275 och II: 346, såvitt nu är i fråga, besluta,
att Södra skånska infanteriregementet skall i sin helhet
förläggas till Ystad.

Stockholm den 2 december 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WAR.D.

Statsutskottets utlåtande nr 185.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Karl Andersson, Iwar Anderson,
von Heland, Näsström, Bergh, Erik Gustaf Andersson, Edin, Lundgren och
Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Boman i Kieryd, Bubbestad, Ståhl,
Lindholm, Petterson i Degerfors, Kollberg, Thapper, Persson i Vinberg,
Johansson i Mysinge, Henriksson och Skoglund i Hoverstorp.

Reservationer:

I. av herrar Karl Andersson, von Heland, Edin, Rubbestad och Johansson
i Mysinge, vilka ansett, att utskottet med biträdande av det i motionerna
I: 275 och II: 346 gjorda yrkandet bort i avvaktan på ytterligare utredning avstyrka
Kungl. Maj ds förslag och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 5—7, som börjar med orden »Med
anledning» och slutar med orden »fråga, avstyrkas», bort hava följande lydelse:

»Utskottet har i anledning av den föreliggande propositionen avlagt besök
i Ystad och å Revingehed ävensom tagit närmare del av de utredningar, som
nu och tidigare verkställts med avseende å Södra skånska infanteriregementets
förläggningsfråga. Utskottet nödgas därvid konstatera, att oklarhet
ännu råder rörande åtskilliga punkter. Utskottet kan sålunda knappast finna,
att genom de senaste utredningarna fullt övertygande skäl anförts för att nu
frångå 1942 års försvarsbeslut liksom 1945 års försvarskommittés och statens
organisationsnämnds förslag i ämnet. Vad övningsfälten angår är det enligt
utskottets mening icke till fullo klarlagt, att Ystad-fältet vare sig till omfattningen
eller till dess betingelser för tillgodoseende av utbildningsmöjligheterna
äger företräde framför Revingehed. Denna fråga tarvar förnyad
undersökning. Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, att den
ytterligare utredning om utförande av de i Ystad projekterade olika byggnadsobjekten,
som departementschefen avser att igångsätta, hade förelegat vid
riksdagens ställningstagande till förläggningsfrågan, så att de ekonomiska
konsekvenserna därigenom nu kunnat med någon grad av säkerhet överblickas.
Det hade likaledes varit önskvärt, att beträffande de av Ystad erbjudna mark
områdena preliminärt avtal avslutats mellan kronan och staden, innan beslut
i den föreliggande frågan fattades. Såsom nu är fallet föreligger endast ett
av staden utarbetat förslag till dylikt avtal. Härtill kommer att betänkligheter
med fog kunna resas mot vissa av staden till donationen i fråga knutna
villkor. Beträffande det till den nya skjutbanan avsedda markområdet, som
av staden skulle överlåtas till kronan, är det icke fullt utrett, huruvida om
rådet i fråga med avseende å markens beskaffenhet är till alla delar användbart
för ändamålet.

Redan nu anförda skäl motivera enligt utskottets mening, att med beslut

Statsutskottets utlåtande nr 185. 9

: förläggningsfrågan bör anstå, tills utredning i nu angivna hänseenden föreligger.

Avgörande för utskottets ställningstagande i denna fråga har dock varit,
att utredning för närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation.
Resultatet därav kan ännu icke skönjas. Man kan alltså icke nu förutsäga,
att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation.
Det är därför enligt utskottets mening angeläget, att i avvaktan
på utredningsarbetets slutförande åtgärder icke vidtagas av för regementet
så avgörande betydelse, varom här är fråga. Utskottet vill i anslutning härtill
framhålla, att såsom i propositionen också uttalats de om- och nybyggnader,
som anses erforderliga för Ystad-förläggningen, icke kunna komma
till utförande inom den närmaste tiden. Ett uppskov med förläggningsfrågan
torde alltså icke behöva fördröja den eventuella förflyttning av regementet,
varom riksdagen kan komma att besluta, sedan ställning tagits till
försvarsutredningens förslag.

Av det sålunda anförda följer, att utskottet med biträdande av det i motionerna
I: 275 och II: 346 gjorda yrkandet avstyrker Kungl. Maj:ts förslag.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 275 och II: 346,
såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om Södra skånska
infanteriregementets samförläggning till Ystad.»

II. av herr Nilsson i Steneberg, som ansett, att utskottet bort uttala sig för
bibehållande av den nuvarande dubbelförläggningen av Södra skånska infanteriregementet
och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skall Södra skånska infanteriregementet
i sin helhet förläggas till Ystad. Utskottet kan icke ansluta sig
härtill utan anser övervägande skäl tala för att den nuvarande dubbelförläggningen
bibehålies, d. v. s. med två bataljoner i Ystad och en i Revingehed.
Till stöd härför får utskottet framhålla följande.

Utskottet får erinra, att enligt 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att den
då sedan viss tid tillbaka vidtagna dubbelförläggningen av regementet till
Ystad och Revingehed skulle bliva bestående. Detta ledde till omfattande
markexpropriationer—förvärv av ett 100-tal fastigheter — för utvidgning av
övningsfältet vid Revinge, vilket nu har en areal av inemot 2 000 tunnland,
varjämte avsevärda belopp anvisades för restaurering av gamla och uppförande
av nya byggnader. Den sammanlagda kapitalinvesteringen härför
utgjorde omkring 5,5 miljoner kronor. Sålunda nyuppfördes å Revingehed
skolbyggnad, gymnastiksal med badhus, matinrättning, marketenteri, biografoch
bibliotekslokaler, verkstäder och garage, idrottsplats m. m. Dessa byggnader
dimensionerades för det samlade regementets behov. Erinras må därjämte,
att redan innan år 1942 betydande kostnader nedlagts för uppförande
å Revingehed av förrådsbyggnader, avsedda för hela regementets behov, även

2—2oo3 ro Bihairg till riksdagens protokoll 1949. ti sand. Nr 185.

Statsutskottets utlåtande nr 185.

som kanslibyggnad, enklare baracker och tjänstebostäder. 1945 års försvarskommitté,
som föreslog att regementet i dess helhet skulle förläggas till
Revinge — till vilket förslag statens organisationsnämnd efter år 1947 verkställd
utredning även anslutit sig — uttalade, att övningsfältet å Revingehed
vore efter de sålunda gjorda utvidgningarna fullt jämbördigt med övriga infanteriregementens
Övningsfält Utskottet

har vid ett i anledning av den föreliggande propositionen företaget
besök å Revingehed och i Ystad funnit, att beträffande övningsfälten
å de båda orterna Revingehed ur allmän övningssynpunkt sett äger företräde
framför Ystad, vars övningsfält dessutom icke kan anses tillräckligt för det
samlade regementets behov. Utskottet kunde vidare konstatera, att i motsats
till vad fallet är i Revinge övningsområdet vid Ystad erbjuder möjligheter
till stridsskjutning för infanteriförband, på grund av fältets omfattning
dock endast för smärre förband. Framhållas må emellertid, att enligt en av
chefen för armén verkställd, den 13 mars 1948 dagtecknad utredning terräng
för stridsskjutning i grupp eller pluton torde kunna arrenderas i Re vingeheds
närhet för en arrendekostnad av 1000—2 000 kronor för år. Vidare
bör beaktas att Skånska pansarregementets skjutfält i Ravlunda är beläget
på ett avstånd från Revingehed av omkring 5 mil. Å nämnda fält samlas —
förutom sistnämnda regemente -— Södra skånska och Norra skånska infanteriregementena,
Kronobergs och Norra Smålands regementen, Skånska pansarregementet,
Wendes artilleriregemente och Skånska flygflottiljen till stiidsövningar
i större förband.

Enligt vad i ärendet upplysts skulle de byggnadsåtgärder, som behövde
vidtagas i Ystad, därest regementet i sin helhet förlädes dit, utgöras av en
utbyggnad av förläggningslokalerna för en styrka motsvarande den, som nu
är förlagd till Revingehed, d. v. s. för en bataljon, modernisering och utbyggnad
av sjukhus- m. fl. lokaler, ävensom iordningställande av förrådslokaler.
Därutöver erfordrades moderniserings- och kompletteringsåtgärdei
inom den befintliga bebyggelsen. De sammanlagda kostnaderna härför hava
beräknats till 8,i miljoner kronor.

Därest emellertid enligt utskottets förslag den nuvarande dubbelförläggningen
bibehålies skulle i första hand behovet av ny kasernbyggnad bortfalla,
varjämte övriga byggnadsprojekt skulle kunna inskränkas, vilket medför
att byggnadskostnaderna skulle kunna nedbringas högst avsevärt. Redan
av detta skäl bör Ystads-alternativet bestämt avstyrkas. Vidare må framhållas,
att det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga, att ändringar icke kunna
komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation — sålunda
kan man icke bortse från att frågan om en reducering av regementet till två
bataljoner ånyo kan bliva aktuell. Även om utskottet anser en dylik inskränkning
olycklig, synes försiktigheten dock bjuda att icke nu nedlägga betydande
kostnader på ett kasernbygge, som sedermera kan komma att visa sig obehövligt.
Utskottet vill i detta sammanhang bringa i erinran, att såsom av propositionen
framgår arméchefen uttalat, att med en tätare beläggning såväl i Ystad

Statsutskottets utlåtande nr 185.

som i Revingehed den till Norra skånska infanteriregementet nu förlagda sjukvårdsutbildningen
kan inrymmas på Revingehed.

Departementschefen har ställt sig avvisande till tanken på ett bibehållande
av den nuvarande dubbelförläggningen bland annat av det skälet, att en dylik
förläggning medför betydande kostnader för resor, transporter, traktamenten
m. m. Med anledning härav får utskottet framhålla, att enligt vad i ärendet
upplysts skulle, därest regementet förlägges helt till Ystad, lägret och
övningsfältet å Revingehed under alla omständigheter erfordras för regementets
samövningar med pansartrupp, varjämte det borde användas för förläggning
och utbildning under repetitions- och efterutbildningsövningar. Vidare
skulle så gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill personalbostäder
och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt disponeras av
regementet. Härav föranledda kostnader för resor m. m. torde, såvitt utskottet
kan finna, komma att uppgå till ganska betydande belopp, varför anförda
skäl mot den nuvarande dubbelförläggningen knappast är hållbart. Ifrågasättas
kan, om icke merkostnaderna i ena och andra avseendet uppväga
varandra.

På sätt av propositionen framgår ha såsom ett bidragande motiv för en
samförläggning av regementet till Ystad åberopats olägenheterna med avseende
å fritids- och skolproblemen i Revinge. Därest detta argument varit
bärande hade det kunnat åberopas med samma styrka och giltighet, då vid
innevarande års riksdags vårsession principbeslut fattades att till Revingehed
förlägga en bataljon ur Skånska trängregementet i stället för den bataljon
ur Södra skånska infanteriregementet, som nu föreslås skola förflyttas till
Ystad.

Vidkommande förläggningsfrågan ur militärstrategisk synpunkt vill utskottet
ifrågasätta, om det verkligen kan anses tillrådligt att helt förlägga
ett regemente till en ort med så utsatt läge som vad fallet är beträffande
Ystad. Med hänsyn till den snabbhet, varmed anfallsoperationer numera
kunna genomföras, måste Ystads-alternativet ingiva betänkligheter, särskilt
med tanke på att regementets mobiliseringsförråd alltjämt skola kvarligga å
Revingehed.

Vid sitt övervägande av regementets förläggningsfråga har utskottet liksom
departementschefen förutsatt, att övningsfältet i Ystad kommer att utökas
med viss övningsterräng, som staden ställt i utsikt. Utskottet, som
funnit angeläget att erhålla kännedom om de villkor, staden knutit till ifrågavarande
donation, har under hand tagit del av ett av den av Ystads stad tillsatta
s. k. I-7-kommittén utarbetat förslag till avtal rörande avsedda marköverlåtelse.
Utskottet har i samband därmed inhämtat, att fortifikationsförvaltningen
i dagarna i flera betydelsefulla punkter framställt erinringar mot
detsamma. Utskottet har vidare uppmärksammat, att enligt avtalsförslaget
staden förbinder sig att bidraga till kostnaderna för anläggande av en ny
skjutbana mot det att kronan till staden återlämnar viss del av det s. k.
gamla exercisfältet jämte skjutbanan därintill. Utskottet, som besökt det

Statsutskottets utlåtande nr 185.

till den nya skjutbanan avsedda markområdet, bar funnit anledning ifrågasätta,
om området i fråga med avseende å markens beskaffenhet är användbart
för ändamålet. Bland annat är vidare att uppmärksamma, att enligt
avtalsförslaget skall såsom villkor för stadens överlåtelse till kronan av samtliga
de markområden, om vilka här är fråga, gälla, att desamma av kronan i
framtiden utnyttjas såsom övnings- och förläggningsområde åt Södra skånska
infanteriregementet i dess helhet och med dess nuvarande storlek. Då såsom
utskottet i det föregående anfört det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga,
att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets
fredsorganisation — sålunda kan man som nämnts icke bortse från att frågan
om en reducering av regementet till två bataljoner ånyo kan bliva aktuell —
anser utskottet införande av en klausul av angivna för kronan restriktiva
innebörd icke tillfredsställande. Även på vissa andra punkter kunna betänkligheter
resas mot av staden gjorda förbehåll. Av det anförda framgår,,
att avtalsförslaget i förefintligt skick icke tillgodoser statens berättigade intressen.

Med hänsyn till i det föregående anförda omständigheter anser utskottet
den i alla avseenden riktigaste lösningen av regementets förläggningsfråga
vara, att den nuvarande dubbelförläggningen bibehålies. Utskottet kan alltså
icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag liksom ej heller biträda det i motionerna
1:275 och II: 346 gjorda yrkandet om förnyad utredning av regementets
förläggningsfråga.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»a) att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag om samförläggning
av Södra skånska infanteriregementet;

b) att motionerna I: 275 och II: 346, såvitt nu är i fråga, i
den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd:
föranleda.»

Stockholm 3049. K. L. Beckmans Boktryckeri.