Statsutskottets utlåtande nr 181 År 1960 (Utlåtande 1960:Su181 - höst su)

Statsutskottets utlåtande nr 181 År 1960

Nr 181

Utlåtande i anledning av näckta motioner om en personlig laboratorsbefattning
i immunologi åt docenten Bertil
Björklund.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren av
herr Carl Albert Anderson in. fl. (I: 101) och den andra inom andra kammaren
av fru Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 189), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala sig för att åt docenten Bertil
Björklund inrättas en personlig laboratorshefattning i immunologi.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 101.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning över motionerna inhämtat
yttranden av kanslern för rikets universitet, efter vederbörandes hörande,
och medicinalstyrelsen.

Innan utskottet övergår till att lämna en redogörelse för de i ärendet
avgivna yttrandena torde få erinras om följande.

Docenten Bertil Björklund, som är född år 1921, innehar en befattning
som laborator i lönegraden Ae 24 vid statens bakteriologiska laboratorium.
Björklund har under flera år åtnjutit tjänstledighet från nämnda tjänst
för att helt kunna ägna sig åt forskning. Denna är inriktad på att påvisa
immunologiska skillnader mellan cancerceller och normala celler och att
söka utnyttja sådana skillnader som bas för framställning av sera och
vaccinliknande immuniseringsinedel för behandling av cancer. Statens bakteriologiska
laboratorium har upplåtit lokaler, omfattande omkring 67 in''-’,
för ifrågavarande verksamhet, vilken för närvarande hedrives med hjälp
av från amerikanskt håll till förfogande ställda anslagsmedel. Vid nuvarande
omfattning av verksamheten beräknas dessa medel förslå till och
med utgången av augusti månad 1964.

Lärarkollegiet nid karolinska institutet har anfört följande.

Immunologien, som vuxit fram ur hakteriologien, är och kommer att
förbli eu oumbärlig hjälpvetenskap till de mikrobiologiska disciplinerna.
Bakteriologer och virologer måste därför vara förtrogna med immunologiens
grunder och hålla sig orienterade om framstegen inom denna forskningsgren.
Immunologien har även sedan länge omfattat forskningsfält

14 30 60 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 181

Statsutskottets utlåtande nr 181 ur 1960

soin liaft ringa eller ingen direkt anknytning till mikrobiologien, t. ex.
allergiforskning och blodgrnppsserologi. Under senare år ha tillkommit eu
rad betydelsefulla upptäckter som lett till helt nya synpunkter på de immunologiska
processerna och deras allmänmedicinska betydelse. Del är i detta
sammanhang tillräckligt att nämna den aktuella forskningen över autoimmuniseringen
och dess eventuella betydelse som sjukdomsorsak. I raden
av säkra eller misstänkta immunopatier återfinnas ospecifik thyreodit
(Hashimotos sjukdom), phacoanafylaktisk endoftalmit, nefrit, levercirrhos,
ulcerös colit, postinfektiös encephalit, multipel scleros, myasthenia gravis,
flera s. k. kollagenoser, t. ex. eyrthematodes, rheumatisk feber, periarteritis
nodosa och sklerodermi, samt flera hämatologiska sjukdomar som leukopeni,
hämolytiska anämier och trombocytopenier. Härtill kommer immunitetsreaktionernas
betydelse vid transplantation av organ och vävnader samt
vid behandlingen av leukämier och strålskador. Nämner man dessutom
grundforskningen över antikroppsbildningens mekanism, toleransproblemen
och immunokemien, torde det vara uppenbart att immunologien måste betraktas
som en självständig och viktig disciplin för vilken plats snarast
bör beredas i den svenska forsknings- och umlervisningsorganisationen
inom universitet och högskolor.

Av redan anförda skäl är det nödvändigt att sammankoppla immunologi
och bakteriologi i undervisningen. Del torde emellertid också vara klart
att den elementära undervisningen i immunologi med tiden måste täcka
ett än vidare område, allt mer överskridande mikrobiologiens gränser.
Hedan nu har i praktiken blodgruppsserologien brutits ut ur bakteriologiundervisningen
och vid karolinska institutet anförtrotts åt specialister. Ju
förr särskilda lärarbefattningar i immunologi inrättas, desto bättre. I
längden kan det nämligen inte vara ändamålsenligt, att undervisningen i
ett så viktigt ämne som immunologi meddelas av lärare, vilkas praktiska
erfarenheter inom detta ämne med nödvändighet måste vara begränsad.
Det torde nämligen bli allt svårare att finna kvalificerade bakteriologer
eller virologer som samtidigt behärska hela det immunologiska facket. Eu
självständigare ställning för immunologien och särskilda företrädare för
denna disciplin vid våra medicinska läroanstalter äro därför angelägna
önskemål, vilka sedan länge observerats av lärarkollegiet, ehuru de ännu
icke kommit all framföras i petitasammanhang. Jämte upprepade tidigare
framförda äskanden om nödvändiga tjänster för undervisningens och forskningens
behov, torde lärarkollegiet i sina petita för budgetåret 19(51/(52
komma att fästa uppmärksamheten på behovet av ämnesföreträdare för
immunologien vid institutet.

Vad angår det i motionerna gjorda förslaget om inrättande av en personlig
laboratur i immunologi för docenten Bertil Björklund, är lärarkollegiet
för närvarande icke berett alt taga ställning därtill. Då framställning
på sin tid gjordes om inrättande av laboraturen i endokrinologi vid
institutet med Rolf Luft som dess förste innehavare, intog riksdagens statsutskott
eu välvillig ståndpunkt till laboraturens inrättande men ansåg samtidigt,
att Luft av principiella skäl icke borde utnämnas på tjänsten förrän
efter ledigkungörelse och sedvanligt ansökningsförfarande. I överensstämmelse
med statsutskottets inställning synes det lärarkollegiet lämpligast,
att den i och för sig angelägna laboraturen i immunologi först inrättas vid
institutet och sedan tillsältes efter kungörelse, ansökan och sakkunniggranskning
i vanlig ordning.

Statsutskottets utlåtande nr ISI är 1960

Mot lärarkollegiets beslut i förevarande ärende har anmälts avvikande
mening av professorerna Sven Gard och Berndt Malmgren, vilka tillstyrkt
bifall till motionerna. Gard och Malmgren ha uttalat, att Björklund enligt
deras mening klart dokumenterat sin kompetens till en laboratur i imniunologi
samt att hans forskningsinsatser vore av sådan betydelse att en
personlig befattning vore motiverad. För karolinska institutet vore det
enligt Gard och Malmgren värdefullt om Björklunds verksamhet på ett
fastare sätt än hittills knötes till institutet. Professorerna Gard och Malmgren
ha samtidigt överlämnat dels ett av dem gemensamt avgivet utlåtande
rörande Björklunds kompetens för eu laboratur i iinmunologi, dels ock av
såväl föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium professorn
Gunnar Olin som av professorn vid Göteborgs universitet Örjan Ouchterlony
avgivna utlåtanden i samma fråga. Olin och Ouchterlony ha i likhet
med Gard och Malmgren funnit att Björklund väl styrkt sin kompetens till
en laboratur i iinmunologi, enligt Ouchterlony inom ramen för ämnet
medicinsk mikrobiologi.

Universitetskanslern har funnit att Björklunds kompetens till eu laboratur
i iinmunologi blivit klart ådagalagd genom de avgivna utlåtandena.
Under hänvisning till vad karolinska institutets lärarkollegium anfört har
kanslern emellertid icke funnit sig beredd att tillstyrka bifall till motionärernas
hemställan.

Medicinalstyrelsen har, efter inhämtat yttrande från statens bakteriologiska
laboratorium, anfört följande.

Medicinalstyrelsen vill understryka den immunologiska forskningens
stora betydelse för ett klarläggande av de förlopp, som leder till uppkomsten
av immunitet, orsakerna till rubbningar i dessa samt de vidgade
möjligheter för immunbiologisk bekämpning av bl. a. vissa virussjukdomar,
som här avsedda forskning kan väntas ge. Av speciellt intresse är den
immunbiologiska tumörforskning som åsyftar att åstadkomma nya vägar
och medel för att lösa några av de mest aktuella sjukdomsproblemen i vår
tid. Medicinalstyrelsen hälsar med tillfredsställelse det initiativ som genom
motionerna tagits för all knyta även iinmunologi fastare till vårt lands
medicinska forskning och utbildningsverksamhet. Styrelsen vill betona att
en laboratorsbefattning i iinmunologi kan väntas bliva till stort gagn för
såväl den medicinska forskningen och utbildningsverksamheten i vårt land
som för vidtagande av åtgärder för bekämpande av flera av de stora folksjukdomarna
i landet. Med hänsyn till Björklunds även internationellt
erkända kapacitet inom det ämnesområde den med motionerna avsedda
laboraturen omfattar finner styrelsen tillsättningen kunna ske utan sedvanligt
ansökningsförfarande.

Under åberopande av vad ovan anförts får medicinalstyrelsen förorda
bifall lill motionerna.

Sedan chefen för inrikesdepartementet jämlikt av Kungl. Maj:t den 17
januari 1958 lämnat bemyndigande tillkallat sakkunniga [är utredning
rörande organisationen av den vid statens bakteriologiska laboratorium

Statsutskottets utlåtande nr 1S1 år 1960

bedrivna preparattillverkningen m. m. ha de sakkunniga i maj 1960 överlämnat
betänkande i ämnet. De sakkunniga ha i ett särskilt kapitel av
betänkandet yttrat sig om den immunologiska forskningen. De sakkunniga
ha icke ansett sig kunna förorda åt! forskningen rörande canceriminunologien
skulle inlemmas i statens bakteriologiska laboratoriums organisation
och ha icke heller kunnat föreslå någon lösning, som täckte dess behov
av lokaler varken i nuläget eller efter färdigställande av eu planerad virusbyggnad.
De sakkunniga ha ifrågasatt att verksamheten skulle organiseras
som en självständig universitetsinstitution. Samtidigt ha de sakkunniga
starkt understrukit att en förläggning av eu eventuell institution till området
för statens bakteriologiska laboratorium skulle medföra betydelsefulla
fördelar för såväl en dylik institution som för laboratoriet.

Universitetskanslern har i utlåtande över betänkandet den 29 september
1960 erinrat om alt karolinska institutets lärarkollegium i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1961/62 gjort framställning om inrättandet fr. o. in.
den 1 juli 1961 av en laboratur i immunologi; laboraturens ämnesområde
skulle icke snävt begränsas till någon speciell gren av immunologien.
Kollegiet har i detta sammanhang anfört bl. a. att immunologien måste
betraktas som eu självständig och viktig disciplin, för vilken plats snarast
borde beredas inom universitet och högskolor. Kanslern har i sin skrivelse
till Kungl. Maj :t angående anslag för nästa budgetår till avlöningar vid
karolinska institutet framhållit, att han funnit att starka skäl talade för
att ifrågavarande laboratur koinme till stånd, varför han ansett sig böra
tillstyrka lärarkollegiets ovannämnda förslag.

Beträffande den immunologiska verksamheten på cancerområdet har
kanslern betonat vikten av att denna fullföljdes och forskningen i ämnet
gåves stöd i möjligaste utsträckning. Kanslern hade kommit till den uppfattningen
att vissa fördelar torde vara förknippade med eu lokal förläggning
av den cancerimmunologiska verksamheten till området för statens
bakteriologiska laboratorium. Frågan om inrättandet av en särskild universitetsinstitution
för forskning inom caneerimmunologi eller något som
antytts av medicinska fakulteten i Göteborg denna verksamhets överförande
till lämpligt forskningsinstitut borde enligt kanslerns mening bli
föremål för närmare utredning och övervägande. Kanslern förutsatte, att
lärarkollegiet vid karolinska institutet skulle upptaga detta spörsmål till
ytterligare omprövning och i lämpligt sammanhang framlägga det förslag,
vartill denna prövning kunde giva anledning.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att karolinska institutets
lärarkollegium i sina anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 gjort
framställning om inrättande vid institutet av eu laboratur i immunologi
utan någon speciell inriktning av ämnesområdet samt att kanslern för
rikets universitet tillstyrkt bifall till framställningen. Detta ärende är för

Statsutskottets utlåtande nr 1S1 är WHO

närvarande föremål för Kungl. Maj ds prövning. Vidare framgår av redogörelsen,
att docenten Bertil Björklunds kompetens till eu laboratur i immunologi
blivit — såsom också kanslern framhållit — klart ådagalagd genom
av olika ämnesföreträdare avgivna utlåtanden i kompetensfrågan. Utskottet
förutsätter i anslutning till den ståndpunkt utskottet tidigare intagit i
ett motsvarande ärende ( jämför statsutskottets utlåtanden 1955: 115, s. 116
—41, och 1956: 78) att därest den begärda laboraturen kommer till stånd
den tilisättes efter kungörelse, ansökan och sakkunniggranskning i vanlig
ordning, varvid Björklund har tillfälle att anmäla sig som sökande till
befattningen.

Såsom i den i det föregående lämnade redogörelsen angivits har frågan
om den immunologiska verksamheten inom cancerområdet berörts i det
av särskilda sakkunniga avgivna betänkandet rörande organisationen av
den vid statens bakteriologiska laboratorium bedrivna preparattillverkningen
in. in. Universitetskanslern har i sitt yttrande över betänkandet
bl. a. betonat vikten av att den immunologiska forskningen inom cancerområdet
fullföljes och gives stöd i möjligaste utsträckning. Vid de överväganden
från Kungl. Maj :ts sida, som föranledas av betänkandet och de
över detsamma avgivna remissyttrandena, torde — såvitt utskottet kan
finna — jämväl den i motionerna I: 101 och II: 189 berörda frågan komma
under omprövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 101 och II: 189 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 november 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Sundin, Kaijser, Källqvist
och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Karlsson i
Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Hansson
i Skegrie, fröken Karlsson, herr Larsson i Hedenäsct, fröken Vinge och herr
Helen.