Statsutskottets utlåtande Nr 17
Utlåtande 1927:Su17
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1927 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med
förslag till avlöning sreglemente för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställning shav are
pa aktiv stat m. fl. vid, försvarsväsendet jämte i
ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 4 januari 1927 dagtecknad proposition
(nr 7), vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels godkänna det vid samma protokoll såsom bilaga fogade förslag till
avlöningsreglemente,
dels medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen ma med däri gjorda ändringar äga provisorisk
giltighet från och med den 1 juli 1927 till dag under budgetåret 1927—1928,
som Kungl. Maj:t bestämmer,
dels ock slutligen medgiva, att ekiperingshjälp må enligt av departementschefen
angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken är
skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Härjämte hava till utskottet remitterats följande i anledning av förevarande
proposition väckta motioner, nämligen
inom första kammaren nr 132 av herr C. G. Hammarskjöld, vilken hemställt,
att. riksdagen med ändring av de i Kungl. Maj:ts förslag till definitivt avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare m. fl. på aktiv stat intagna
löneplanerna och tjänstledighetsavdragen måtte besluta att godtaga
vid motionen fogade löneplaner och tjänstledighetsavdrag, och att i samband
häimed anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
år 1927—1928 höjes med erforderligt belopp;
samt inom andra kammaren nr 259 av herr N. Holmström i Gävle, vilken hemställt,
att riksdagen må besluta i avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat införa bestämmelse
Bihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 samt IG käft. (Nr 17—18.) 39227 1
Motioner.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
dels därom, att officer och underofficer samt motsvarande civilmilitär befattningshavare
äger under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar
utöver den tid han av annan anledning åtnjutit semester, och
dels därom, att lönebeloppet till subalternofficer, som vunnit befordran
till kapten i regementet (kåren o. s. v.) utgår från och med 16. tjänsteåret
enligt 7. löneklassen samt fr. o. m. 19. tjänsteåret enligt 8. löneklassen samt
att motsvarande bestämmelse göres jämväl för sergeant, som vunnit befordran
till fanjunkare i regementet (kåren o. s. v.);
och nr 260 av herr II. K. V. Backlund, vilken hemställt, att riksdagen
måtte bifalla, vad försvarsväsendets lönenämnd föreslagit beträffande anställningsform,
avlöning och placering i tjänsteförteckning av maskinister och
eldare vid arméns truppförband.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra jämväl till behandling
upptaga den till utskottet remitterade av herrar J. Fjellman och B. Holmgren
inom andra kammaren väckta motionen nr 131, vari hemställts, att musikdirektörerna
vid Livregementet till häst i Stockholm, Göta artilleriregemente
i Göteborg, Smålands artilleriregemente i Jönköping och Karlsborgs artilleriregemente
ävensom de vid kustartilleriet å Oscar-Fredriksborg och i Karlskrona
placerade nmsikflaggjunkarna må uppflyttas i lönegraden O 2.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Kung]. Maja. Den 8 april 1921 underställde dåvarande chefen för försvarsdepartementet
Kungl. Majits prövning frågan om lönereglering — förutom för annan
arméns och marinens personal — jämväl för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen.
Departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet, att löneregleringen
för ifrågavarande personalgrupper med hänsyn till den pågående
utredningen rörande omorganisation av rikets försvarsväsende borde givas
en provisorisk natur och antagas för ett år i sänder, men att det av närmare
angivna skäl vore synnerligen angeläget, att en definitiv lönereglering
komme till stånd i omedelbart samband med den omändring av försvarsorganisationen,
som kunde bliva resultatet av nämnda utredning.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i proposition nämnda dag, nr
350, riksdagen att provisoriskt för år 1922 godkänna ett vid statsrådsprotokollet
fogat förslag till avlöningsreglemente för omförmälda personal.
Uti skrivelse den 16 juni 1921, nr 351, anmälde riksdagen, att riksdagen
provisoriskt för år 1922 godkänt ett vid skrivelsen fogat avlöningsreglemente
för ifrågavarande personal, att träda i tillämpning från och med den 1 januari
1922.
Kungl. Maj:t utfärdade därpå den 29 juni 1921 avlöningsreglemente för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen, att provisoriskt lända till efterrättelse
under år 1922 från och med den 1 januari samma år (Svensk förf.-saml.
1921 nr 388).
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
3
I överensstämmelse med särskilda av riksdagen meddelade beslut har
detta avlöningsreglemente med vissa däri år 1922 vidtagna ändringar (Svensk
förf.-saml. 1922 nr 161, 330 och 332) sedermera erhållit förlängd giltighet,
senast för tiden den 1 juli 1926—den 30 juni 1927.
Med anledning av 1925 års härordningsbeslut har förslag till definitiv
lönereglering nu utarbetats av försvarsväsendets lönenämnd.
Departementschefen har beträffande detta förslag framhållit, att han vore
av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter vore önskvärt, att avlöningsbestämmelserna
för ifrågavarande personal snarast möjligt erhölle definitiv
karaktär. Att så skedde vore av betydelse icke blott för rekryteringens
främjande utan även och icke minst med hänsyn till tjänstens krav. Härtill
komme, att ett slutgiltigt ordnande av nämnda personals pensionsförhållanden
icke kunde äga rum, förrän en definitiv lönereglering blivit genomförd.
Departementschefen delade emellertid också lönenämndens nu och tidigare
uttalade åsikt, att ett blivande definitivt avlöningsreglemente borde vinna
tillämpning endast på den personal, som efter övergången till den nya försvarsorganisationen
kvarstode på aktiv stat. Ett dylikt avlöningsreglemente borde
således icke träda i kraft, förrän nämnda övergång slutförts.
Av departementschefen har icke ifrågasatts någon förändring av nu gällande
löneplaner för den militära och civilmilitära personalen. Beträffande
detaljerna i departementschefens förslag och de ändringar, som nu ansetts
böra vidtagas i gällande provisoriska bestämmelser, får utskottet hänvisa
till sid. 5—10 i statsrådsprotokollet.
Det torde emellertid böra framhållas, att ändring nu föreslås särskilt i fråga
om ett par mera betydelsefulla föreskrifter. Beträffande 4 § har lönenämnden
föreslagit vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående löneförmånerna
för elever vid de militära högskolorna samt för intendents- och förvaltaraspiranter.
Departementschefen har anslutit sig till ändringsförslaget
och därvid framhållit, att den föreslagna utvidgningen av högskoleelevernas
förmåner, innebärande rätt för dem att jämväl under stadgat uppehåll i utbildningen
åtnjuta lön enligt den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,
icke syntes kunna medföra några som helst konsekvenser inom andra förvaltningsområden.
Under 22 § har lönenämnden upptagit en föreskrift ofn
rätt för officer, underofficer samt vederlike, som är skyldig att i tjänsten
bära uniform, att vid första anställningen såsom sådan, i enlighet med de
närmare bestämmelser, som meddelades av Kungl. Maj:t, åtnjuta ekiperingshjälp,
officer och vederlike med högst 750 kronor samt underofficer och
vederlike med högst 600 kronor. Departementschefen har för sin del ansett
att ekiperingshjälpen borde kunna begränsas till högst 500 kronor för officer
och 450 kronor för underofficer, varemot han icke ansett föreskrift härom
böra inflyta i avlöningsreglementet. Årskostnaden skulle uppgå till omkring
100,000 kronor.
Ehuru departementschefen förutsatte, att det nya avlöningsreglementet
borde träda i kraft den 1 januari 1928, syntes honom Kungl. Maj:t lämpligen
böra förbehållas rätt att bestämma, å vilken dag under budgetåret
1927—1928 ikraftträdandet skulle äga rum.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
Utskottets
yttrande.
Yad slutligen anginge den såsom bilaga vid avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen, både löneniimnden, i överensstämmelse med vad nämnden
föreslagit i ett den 29 juni 1926 avgivet betänkande rörande reglering
av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
i förslaget till ny tjänsteförteckning upptagit vissa till uppförande
på ordinarie stat ifrågasatta maskinist-, eldare- och dylika beställningar.
Yid den förberedande granskning, som ägnats omförmälda betänkande,
hade departementschefen emellertid funnit lönenämndens däri framställda
förslag böra överarbetas i syfte att erhålla en enhetlig reglering av löneförhållandena
ej blott för den icke-ordinarie personal, som närmast avsågs med
berörda förslag, utan även för de andra tjänstemannagrupper vid försvarsväsendet,
vilka kunde anses likställda med förstnämnda personal. Uteslutet
vore icke, att därvid kunde uppstå fråga om uppförande å ordinarie stat av
jämväl andra icke-ordinarie beställningar, än dem lönenämnden härtill föreslagit.
Då samtliga hithörande frågor syntes böra tagas under omprövning
i ett sammanhang, ansåg departementschefen riktigast att nu icke upptaga
lönenämndens förslag i förevarande del.
Utskottet vill till en början erinra om att chefen för finansdepartementet
i sitt under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda uttalande
rörande dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst framhållit,
att spörsmålet om de nu utgående dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna
inom en nära framtid komme att upptagas till prövning. I samband därmed
torde åtskilliga jämkningar i nu gällande avlöningsbestämmelser jämväl
komma under omprövning. Yid sådant förhållande synas även vissa i det
militära avlöningsreglementet ingående bestämmelser i avseende å såväl lönebelopp
som i övrigt samtidigt komma under förnyad granskning. På grund
härav har utskottet icke ansett det av herr C. G. Hammarskjöld motionsvis
framställda förslaget om vidtagandet av vissa ändringar i löneplanerna och
tjänstledighetsavdragen för den militära personalen böra nu upptagas till
avgörande. Prövningen av dessa frågor synes nämligen utskottet böra anstå
till den i utsikt ställda allmänna lönerevisionen.
. Om utskottet alltså icke nu anser sig böra tillstyrka några jämkningar
i löneplanerna för ifrågavarande jtersonal, har utskottet emellertid funnit särskilda
skäl föreligga att föreslå en mindre ändring i den till löneplanerna
hörande tjänsteförteckningen. Detta gäller lönegradsplaceringen av musikdirektörerna
vid armén och marinen, vilken fråga behandlats i den av herrar
Fjellman och Holmgren väckta motionen II: 131.
Yad musikdirektörerna vid armén beträffar, har lönenämnden funnit sig
böra föreslå viss avvikelse från de i propositionen nr 50 vid 1925 års riksdag
framlagda staterna, en avvikelse som även departementschefen ansett
sig böra tillstyrka. Med avseende härå har nämnden anfört följande.
»Enligt sagda stater skulle musikdirektörer finnas uppförda dels i 2. lönegraden
i löneplanen O, dels ock i 3. och 4. lönegraderna i löneplanen Uo.
Till förstnämnda lönegrad hänfördes musikdirektör vid truppförband med
musikkår om 33 eller 21 man. Annan musikdirektör, d. v. s. musikdirektör
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
O
vid truppförband om 12 man, hänfördes till 3. eller, där lian avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska akademien, ''4. lönegraden i löneplanen Uo.
Som begynnelselönen i 2. lönegraden i löneplanen O är lägre än begynnelselönen
i 4. lönegraden i löneplanen Uo, skulle, därest omförmälda stater
följdes, kunna inträffa, att eu musikdirektör vid truppförband med större
musikkår finge lägre begynnelselön än en musikdirektör vid truppförband
med mindre musikkår. Då detta icke synes lämpligt, och då de skäl, som
föranlett att musikdirektörer, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska
akademien, berättigats åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen
Uo, i och med den beslutade omorganisationen av armémusiken väsentligen
torde hava förlorat i betydelse, har nämnden nu ansett sig böra föreslå, att
musikdirektörsbeställningarna vid armén uppdelas på allenast två lönegrader,
nämligen 2. lönegraden i löneplanen O och 3. lönegraden i löneplanen Uo.
Härvid torde innehavarna av ifrågavarande beställningar lämpligen böra benämnas
musikdirektörer av 1. graden, respektive musikdirektörer av 2. graden.
Vid genomförande av lönenämndens förslag erfordras emellertid eu
övergångsbestämmelse därom, att de musikdirektörer, som vid det nya reglementets
ikraftträdande åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen Uo och
icke överföras till löneplanen O, skola bibehållas vid lön enligt sagda lönegrad,
så länge de kvarstå i sådan beställning.»
Musikflaggjunkarna hava av lönenämnden föreslagits skola placeras i 3.
lönegraden för underofficerare. Såsom villkor för befordran till musikflaggjunkare
gäller, att musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien skall
hava avlagts.
Då emellertid samtliga musikdirektörer (musikledare vid musikkår om
minst 12 man) och musikfiaggjunkare torde innehava samma kompetens och
i stort sett hava att fullgöra enahanda åligganden, synes det utskottet i likhet
med motionärerna knappast vara rimligt att en löneskillnad emellan
dessa befattningshavare upprätthålles allenast på den grund, att musikpersonalen
vid vissa truppförband numera är mindre till antalet än vid andra.
Att märka är även, att enligt Kungl. Majds förslag musikdirektörerna av
2. graden skulle erhålla samma avlöning som deras närmaste underordnade
bland musikpersonalen, oaktat deras arbete och ansvar otvivelaktigt är större.
De befattningshavare, vilka det här gäller och som enligt Kungl. Majds förslag
skulle komma att åtnjuta avlöning i tredje graden av löneplanen för
underofficerare, uppgå allenast till ett antal av sex, varför deras placering i
andra lönegraden av löneplanen för officerare icke har nämnvärd betydelse
i ekonomiskt hänseende. Därest hänsyn tages till för närvarande faktiskt
utgående löner, torde någon merkostnad enligt utskottets förslag överhuvudtaget
icke komma att uppstå. Utskottet vill för sin del tillstyrka, att samtliga
musikdirektörer vid armén och marinen, musikledarna vid kustartilleriet
(musikflaggjunkarna) häri inbegripna, erhålla avlöning i andra lönegraden av
löneplanen för officerare. Utskottet har i anledning härav vidtagit de ändringar
i den till avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, som framgå
av bilagan till detta utlåtande.
Utskottet övergår härefter att behandla de i de särskilda paragraferna av
avlöningsreglementet intagna bestämmelser, vilka föranleda särskilt yttrande
från utskottets sida.
6
Statsutskottets utlåtande Nr IT.
Bestämmelsen i 4 § att vissa officerare under kommendering såsom elever
vid militära högskolor m. m. skola erhålla avlöning efter den ortsgrupp,
kommenderingsorten tillhör, även under viss kortare tid, då de vistas å förläggningsorten,
har utskottet icke velat motsätta sig, då åtskilliga skäl av praktisk
art tala för en sådan anordning. Utskottet förutsätter dock att, såsom
lönenämnden framhållit, tjänstgöringstraktamente icke utgår under vistelse
å förläggningsorten.
Yad angår bestämmelserna i 14 § rörande rätt för officer och underofficer
in. fl. att under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar, varvid i
denna tid jämväl skall inräknas semester eller därmed jämförlig ledighet,
har utskottet icke ansett skäl föreligga att föreslå någon jämkning i Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet anser sig alltså icke kunna förorda det i motionen
II: 259 gjorda yrkandet att ifrågavarande personal skall under sjukdom äga
åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar utöver den tid, varunder semester
åtnjutits. Enligt utskottets mening bör emellertid vid den i utsikt ställda
revisionen av avlöningsbestämmelserna frågan om vad som skall avses med
uttrycket olycksfall i tjänsten upptagas till behandling samt utredning göras i
vad mån i tjänsten ådragen sjukdom bör medföra samma förmåner som under
tjänstutövning inträffat olycksfall.
Yad därefter beträffar det i motionen II: 259 jämväl behandlade spörsmålet
om rätt för subalternofficer, som vunnit befordran till kapten i regemente,
att under vissa förutsättningar åtnjuta kaptens avlöning samt om
motsvarande rätt beträffande fanjunkare i regemente, anser sig utskottet,
särskilt med hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till motionen
i denna del måste anses föranleda, icke kunna förorda ändring i sådan riktning
av nu gällande bestämmelser.
Yad angår förslaget om utbetalande av ekiperingshjälp, anser sig utskottet
böra tillstyrka detsamma på sätt departementschefen föreslagit.
Beträffande slutligen det i motionen II: 260 väckta förslaget att vissa
ändringar skulle av riksdagen vidtagas rörande anställningen av och avlöningen
m. in. till vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare,
finner utskottet åtskilliga skäl tala för att en fastare ställning beredes ifrågavarande
personal. Att nu vidtaga den av motionären påyrkade ändringen lärer
dock icke låta sig göra, så mycket mindre som ett stort antal truppförbandsm.
fl. stater å fjärde huvudtiteln i så fall måste underkastas omarbetning,
varom förslag icke av motionären framlagts. Utskottet anser sig emellertid,
med anledning av vad departementschefen i denna fråga anfört, kunna utgå
från att förslag härutinnan kommer att föreläggas nästa års riksdag.
I övrigt föranleder det framlagda förslaget icke något uttalande från utskottets
sida, och anser sig utskottet kunna tillstyrka att detsamma med
ovanberörda av utskottet föreslagna jämkning i tjänsteförteckningen definitivt
antages av riksdagen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den av herrar
Ejellman och Holmgren väckta motionen II: 131 ävensom med
7
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
avslag å herrar C. G. Hammarskjölds, Holmströms i Gävle och
Bäcklunds ovanberörda motioner (1:132, samt II: 259 och 260)
godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den
4 januari 1927 såsom bilaga fogade avlöningsreglementet med
av utskottet beträffande lön till viss musikpersonal vid armén
och marinen förordad ändring i den till reglementet hörande
tjänsteförteckningen;
b) medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388)
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen må med
däri gjorda ändringar äga provisorisk giltighet från och med
den 1 juli 1927 till den dag under budgetåret 1927—1928, som
Kung! Maj:t bestämmer;
c) medgiva, att ekiperingshjälp må i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna grunder utgå till officer, underofficer
samt vederlike, vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform,
vid första anställningen såsom sådan.
Stockholm den 22 februari 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. F. Vennersten, Oscar
Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, A. Pers, J. G. Walles, E. A.
Hallin, C. Johansson i Hälsingborg, A. R. Rooth och T). A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B.
Jansson i Falun, 0. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson
i Göteborg, B. F-.son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Peisson i Fritorp,
E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och P. C. Jonsson.
8
Statsutskottets utlåtande Nr IT.
Bilaga.
Tj änsteförteckning
angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet
införda löneplan er, till vilka ordinarie beställningar för officerare,
underofficerare och civilmilitär personal m. fl. vid
försvarsväsendet äro att hänföra.
Officerare m. fl. (0).
Lönegrad. |
| Beställningar vid |
|
armén | marinen | | flygvapnet | |
l:a lönegraden...... | Fänrik. Underlöjtnant. | Fänrik. Underlöjtnant. Marinunderintendent. | Fänrik. Underlöjtnant. |
2:a lönegraden...... | Löjtnant. Musikdirektör. | Löjtnant. Marinintendent av 2. graden. | Löjtnant. Marinintendent av 2. graden. |
3:e lönegraden...... | Kapten. Ryttmästare. | Kapten. Marinintendent av 1. graden. | Kapten. Marinintendent av |
4:e lönegraden ... | Major. Chefen för ridskolan. | Kommendörkapten av Major. Förste marinintendent | Maj or. Kommendörkapten av Förste marinintendent |
5:e lönegraden...... | Överstelöjtnant. Cbefen för krigshög-skolan. Chefen för krigs-skolan. Chefen för artilleri- o. Chefen för skjutsko-lan för infanteriet Chefen för arméns nn-derofficersskolor. Fälttygmästaren. | Kommendörkapten av Förste marinintendent | Överstelöjtnant. Förste marinintendent |
6:e lönegraden...... | Överste. Chefen för artilleri-staben. Militärbefälhavaren på | Kommendör. Överste. Marinöverintendent. | Överste. Kommendör. |
7:e lönegraden...... | Inspektören för kaval-leriet m. m. Brigadchef |
|
|
| Statsutskottets utlåtande Nr 17. | 9 | |
Lönegrad. | Beställningar vid | ||
| armén | marinen | flygvapnet |
8:e lönegraden..... | Chefen för general-staben. Inspektören för in-fanteriet. Arméfördelningschef. Militärt) ef älha våren Generalfälttygmäs- taren. Chefen för fortifika-tionen. Generalintendenten. | Flaggman. Chefen för kustartille-riet. | Chefen för flygvapnet. | |
Underofficerare m. fl. (Uo.)
Lönegrad. | Beställningar vid | ||
| armén | marinen | flygvapnet |
l:a lönegraden...... 2:a lönegraden..... 3:e lönegraden...... | Sergeant. Musiksergeant. Fanjunkare. Styckjunkare. Musikfanjunkare. Musikstyckjunkare. | Underofficer av 3. Underofficer av 2. Flaggunderofficer. | Sergeant. Fanjunkare. I | |
4:e lönegraden...... | Förvaltare vid inten-denturkåren. | F örrådsförvaltare. | Förrådsförvaltare. |
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 16 käft. (Nr 17—18.)
392 2» 2