Statsutskottets utlåtande nr 175.
1
Nr 175.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1950151 till universitetssjukhusen
m. in.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkten
58, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm (Norrtulls barnsjukhus)
för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 132 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition under kapitalbudgeten, bilaga
31, punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Utbyggande av karolinska sjukhuset för samma budgetår
beräkna ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.
Därefter har Kungl. Nlaj :t i propositionen nr 170, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 10 mars
1950, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för
samarbetet med Stockholms stad rörande driften av Norrtulls barnsjukhus;
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för fördelning
av driftkostnaderna vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn;
dels ock för budgetåret 1950/51 anvisa följande anslag, nämligen under
elfte huvudtiteln till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 591 000 kronor, till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus
ett förslagsanslag av 128 000 kronor, till Bidrag till vissa driftkostnader
vid Norrtulls barnsjukhus ett förslagsanslag av 60 000 kronor, till Bidrag
till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn ett förslagsanslag av 84 000 kronor och till Bidrag till anordnande av
en transformatorstation vid akademiska sjukhuset i Uppsala ett reservationsanslag
å 9 300 kronor ävensom å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 571 000 kronor.
1 :o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. Kungl. Maj:t har (s. 3—15)
föreslagit riksdagen att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 571 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1950. 0 samt. Nr 175 -170.
2
Statsutskottets utlåtande nr 175.
Sjukhuset omfattar följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, obstetriskgynekologisk
(kvinno-), oftalmiatrisk (ögon-), otolaryngologisk (öron-, näsoch
hals-), radioterapeutisk, psykiatrisk och dermatologisk (hud-). En pediatrisk
(barn-)klinik är under byggnad. Vidare har 1946 års riksdag fattat
beslut om uppförande av dels en reumatologisk klinik, dels ock en byggnad,
inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en thoraxkirurgisk
klinik. I samband med att 1948 års riksdag fattade beslut om serafimerlasarettets
försäljning till Stockholms stad förutsattes, att de neurologiska
och neurokirurgiska klinikerna vid lasarettets nedläggande skulle
överflyttas till karolinska sjukhuset.
Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att efter samråd med karolinska
sjukhusets direktion och representanter för karolinska institutets
lärarkollegium uppgöra förslag till dispositionsplan för Norrbackaområdet
i vad avsåge karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.
1 skrivelse den 17 maj 1949 har direktionen för karolinska sjukhuset
framlagt förslag till anordnande av ytterligare elevbostäder genom tillbyggnad
av det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever. Skrivelsen har därefter
överlämnats till kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
att tagas i övervägande vid det åt kommittén lämnade uppdraget att
uppgöra en dispositionsplan för karolinska sjukhusets område.
Den 7 september 1949 har kommittén inkommit med utredning och förslag
i ämnet.
Byggnadskommittén har av ekonomiska och administrativa skäl förordat
en begränsning av sjukhusanläggningens storlek till omkring 2 000 vårdplatser.
Kommittén har därvid framförallt hänvisat till de svårigheter, som
uppstå vid ett ytterligare utökande av vårdplatsantalet, när det gäller att på
ett ekonomiskt godtagbart sätt organisera de för hela sjukhuset gemensamma
anläggningarna: tvätt-, maskin- och köksanläggningarna liksom
laboratorier och röntgen. Flera remissmyndigheter ha gentemot denna uppfattning
hävdat, att den snabba medicinska utvecklingen — vare sig man
anser det vara ur sjukhussynpunkt lyckligt och önskvärt eller ej — ställde
och komme att ställa krav på ytterligare institutioner, vilka fordrade nära
kontakt och samarbete med karolinska sjukhuset. Det vore därför nödvändigt
att vid utarbetandet av en plan för sjukhusområdets framtida disposition
utgå från att sjukhuset i färdigt skick komme att omfatta betydligt
mera än 2 000 vårdplatser.
Kommittén har vidare behandlat frågorna om behovet av nya kliniker,
byggnadernas placering på sjukhusområdet samt ordningsföljden för byggnadernas
uppförande (s. 4 och 5).
Departementschefen har i dessa frågor för egen del anfört följande.
För egen del kan jag icke underlåta att fästa stor vikt vid de av byggnadskommittén
uttalade farhågorna för att eu alltför kraftig tillväxt av
Statsutskottets utlåtande nr 175.
3
sjukhuset kan komma att ställa statsmakterna och sjukhusledningen inför
mycket svårlösta problem. Å andra sidan torde det, såsom remissmyndigheterna
anfört och med hänsyn till bl. a. bristen på lämplig tomtmark för
statliga ändamål i huvudstadens närhet, vara av vikt att möjligheter hållas
öppna för en utbyggnad till ett vårdplatsantal utöver av byggnadskommittén
angivet maximum. Härför förutsättes ett intensivt utnyttjande av Norrbackaområdet
för sjukhusets räkning. I detta hänseende synas framförallt
av byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen framförda synpunkter
vara värda beaktande. Ett koncentrerande av nu befintliga och
vissa planerade kliniker till en central byggnadsgrupp skulle nämligen medföra,
att rätt avsevärda sammanhängande markområden kunde stå till förfogande
för framtida behov. Ur denna synpunkt synes den av dessa myndigheter
föreslagna förläggningen av lungklinikerna vara att föredraga framför
byggnadskommitténs förslag. Vägande skäl synas även tala för att nervklinikerna
förläggas i närheten av den psykiatriska kliniken på östra sjukhusområdet.
Huruvida detta är möjligt med hänsyn till därvid uppkommande
merbelastning på sjukhusets ledningsnät måste ytterligare undersökas
liksom frågan om nervklinikernas storlek. Den senare frågan äger
betydelse även för möjligheten att avgöra vilken del av östra sjukhusområdet,
som lämpligen bör tagas i anspråk för dessa kliniker. Det är icke uteslutet
att därvid särskilda omständigheter måste föranleda ett övervägande
att utnyttja mera väsentliga delar av Eugeniahemmets tomt för detta
ändamål.
Ett viktigt led i ett övervägande av det mest rationella sättet för sjukhusets
framtida utbyggande är enligt min mening frågan om storleken av
nytillkommande kliniker. Detta spörsmål bör därför ägnas ingående uppmärksamhet.
Sålunda torde bl. a. på grund av den begränsade markyta, som
står till disposition, skäl kunna anföras för att klinikernas omfattning till
väsentliga delar bestämmes med utgångspunkt från vad undervisning och
forskning i det särskilda fallet kräva. I vad mån angelägna sjukvårdskrav
föreligga, vilka böra få inverka på besluten om klinikernas storlek, torde
böra bli föremål för noggrann prövning i varje särskilt fall. Ytterligare bör
beaktas, huruvida icke riksplatserna vid karolinska sjukhuset kunna minskas
vid en ifrågasatt ökad intagning av medicine studerande och i samband
därmed företagen ökning av antalet vårdplatser vid akademiska sjukhuset
i Uppsala.
Departementschefen anser det angeläget, att frågan om karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggnad i den nu aktuella etappen blir löst så fort som
möjligt. Särskilt gäller detta den reumatologiska kliniken, lungklinikerna
och laboratorierna. Frågan om en mera definitiv dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område anser departementschefen emellertid böra bli
föremål för ytterligare utredning. Det material, som byggnadskommitténs
förslag och remissmyndigheternas utlåtanden representera, anses utgöra en
god grund för den fortsatta översynen. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj:t att närmare angiva de frågor, som vid det fortsatta utredningsarbetet
böra bli föremål för särskild uppmärksamhet.
Departementschefen har härefter till behandling upptagit frågan om de
vid sjukhuset närmast aktuella byggnadsföretagen, nämligen uppförandet
4
Statsutskottets utlåtande nr 175.
av en reumatologisk klinik, elevbostäder, lungkliniker och centrallaboratorier.
Såväl byggnadskommittén som remissmyndigheterna ha varit ense om,
att byggnadsföretagen böra uppföras i nu nämnd ordning.
Vad angår den reumatologiska kliniken har 1946 års riksdag, som fattade
beslutet om byggnadens uppförande, även lämnat utan erinran ett av
departementschefen framlagt förslag om klinikens placering i en fristående
byggnad till den tomt, som förutsetts i generalplanen för karolinska
sjukhusets utbyggande, nämligen till området omedelbart väster om huvudbyggnadens
D-flygel. Departementschefen har emellertid nu, av i propositionen
(s. 13) närmare angivna skäl, ansett sig böra förorda, att en utredning
snarast företages om ändrad förläggning av den reumatologiska
kliniken med direkt anslutning till sjukhusets centrala vårdblock.
I fråga om förslaget om ytterligare elevbostäder vid sjukhuset har departementschefen
framhållit, att barnkliniken beräknas stå färdig under
loppet av år 1951 och att det vid denna tidpunkt är nödvändigt, att bostadsbehovet
för de barnsjuksköterskeelever, som beräknas överflytta till den
nya barnkliniken, kan tillgodoses. Enligt det av karolinska sjukhusets
direktion framlagda förslaget skulle bostadsfrågan för dessa lämpligen
lösas genom en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever.
Vid det fortsatta ritningsarbetet anses böra närmare övervägas, om
icke tillbyggnadens bottenvåning i första hand bör utformas med tanke på
det alltmera växande behovet av lokaler för arbetsterapi vid sjukhuset.
Vad av byggnadsstyrelsen anförts angående en prövning av frågan, i vilken
utsträckning elevbostäder i sjukhusets olika byggnadsstadier kunna vara
strängt erforderliga, anser departementschefen böra uppmärksammas vid
den ifrågasatta överarbetningen av byggnadskommitténs förslag till dispositionsplan.
Vad härefter angår lungklinikernas byggnadsfråga har Kungl. Maj:t,
efter det 1946 års riksdag på grundval av ett av kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. in. framlagt
byggnadsprogram, omfattande 236 vårdplatser, beslutat om klinikens uppförande,
uppdragit åt byggnadskommittén alt uppgöra ritningar och entreprenadhandlingar
samt utföra andra förberedande arbeten beträffande
ifrågavarande klinikbyggnad. Byggnadskommittén har förordat ett till 263
utökat vårdplatsantal för klinikerna. Såsom framgår av det föregående
har departementschefen funnit ett av centrala sjukvårdsberedningen och
byggnadsstyrelsen framlagt förslag angående placeringen av dessa kliniker
innebära väsentliga fördelar. Den i dessa yttranden förordade placeringen
överensstämmer även med den i den ursprungliga generalplanen för sjukhusområdet
föreslagna platsen. Under förutsättning att vid den av departementschefen
tillstyrkta överarbetningen av byggnadskommitténs dispositionsplan
enighet uppnås om den av departementschefen förordade placeringen
av klinikerna, föreslås det få ankomma på byggnadskommittén att
Statsutskottets utlåtande nr 175.
5
fortsätta utredningsarbetet för klinikerna på sådant sätt, att detaljerat förslag
jämte huvudritningar kunna föreläggas 1951 års riksdag. Under förutsättning
att kommitténs förslag då vinner riksdagens godkännande skulle
medel kunna anvisas samtidigt för uppförande såväl av den reumatologiska
kliniken som lungklinikerna. Vid det fortsatta ritningsarbetet för lungklinikerna
anses det böra ankomma på byggnadskommittén att noggrant
undersöka möjligheterna till en begränsning av klinikernas storlek.
Vad slutligen angår centrallaboratorierna bär Kungl. Maj :t den 2 september
1949 uppdragit åt byggnadskommittén att uppgöra förslag till lösande
av laboratoriernas lokalfråga samt att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag i ämnet jämte skissritningar och kostnadsberäkningar.
Vad beträffar medelsbehovet under anslaget har för ovan förordade utredningar
beräknats ett belopp av 200 000 kronor. Kostnaderna för den för
elevbostäder avsedda tillbyggnaden till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever
ba beräknats till 385 000 kronor. Stockholms stad och län
förutsättas emellertid skola bidraga till kostnaderna enligt de grunder, som
angivas i med dessa parter träffat avtal angående samarbete för uppförande
och drift av en pediatrisk klinik vid karolinska sjukhuset. Med utgångspunkt
från avtalets bestämmelser har statens andel beräknats till omkring
181 000 kronor.
För ombyggnad av sjukhusets köksanläggning ha, utöver tidigare anvisade
medel, räknats med ett medelsbehov av omkring 200 000 kronor,
varav på statsverket skulle belöpa omkring 50 000 kronor. Statsverket förutsättes
emellertid skola förskottera hela det erforderliga beloppet. A de medel,
vilka tidigare anvisats för sjukhusets hudklinik, har uppkommit en
besparing av omkring 10 000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet för
nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda utgöra 571 000 kronor.
Utskottet.
Riksdagen har år 1946 fattat beslut om uppförande vid karolinska sjukhuset
av en reumatologisk klinik och en lungklinikbyggnad. I fråga om
förstnämnda klinik innebar detta beslut även ett ställningstagande till dess
placering på sjukhusområdet. I nu förevarande proposition föreslås en omprövning
av beslutet i sistnämnda hänseende och en utredning om lämpligheten
av eu förläggning i omedelbar anslutning till sjukhusets centrala
vårdblock.
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har utgått
från att den reumatologiska kliniken förlägges på den av 1946 års riksdag
anvisade platsen, d. v. s. i en fristående byggnad. Centrala sjukvårdsberedningen
har ur vissa synpunkter ansett denna placering olycklig, och byggnadsstyrelsen
har starkt ifrågasatt, om icke fördelar skulle vara att vinna
genom en ändrad förläggning av kliniken i direkt anslutning till sjukhusets
centrala vårdblock. Departementschefen har följt byggnadsstyrelsens upp
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 175.
fattning och förordar en skyndsam utredning i frågan, så att definitivt förslag
kan föreläggas 1951 års riksdag. Utskottet har för sin del — med hänsyn
till vad i propositionen anförts — icke funnit anledning motsätta sig
ifrågavarande, av departementschefen framlagda förslag. Det bör särskilt
erinras om att departementschefen icke anser det uteslutet, att härigenom
besparingar kunna göras i förhållande till det ursprungliga förslaget, vilka
uppväga hittills nedlagda utredningskostnader. Utskottet vill framhålla, att
man vid planering av kliniken enligt den nu ifrågasatta förläggningen i
varje fall icke bör överskrida de lokalutrymmen, som beräknats vid utförande
enligt den av kommittén förordade placeringen.
Vad beträffar lungklinikernas byggnadsfråga, har i avseende å placeringen
inom sjukhusområdet framförts olika meningar från å ena sidan
kommittén, å andra sidan byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen.
Departementschefen, som anslutit sig till sistnämnda myndigheters
ståndpunkt, har uttalat, att — under förutsättning att vid överarbetningen
av byggnadskommitténs dispositionsplan full enighet uppnås om den sålunda
förordade placeringen av klinikerna — det bör ankomma på kommittén
att fortsätta utredningsarbetet, så att detaljerat förslag kan föreläggas
1951 års riksdag. Vad departementschefen sålunda anfört ger icke
utskottet anledning till annat uttalande än att intimt samråd mellan nyssnämnda
kommitté, byggnadsstyrelsen och övriga berörda myndigheter bör
eftersträvas.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om uppförande av
ytterligare elevbostäder vid sjukhuset.
Mot det beräknade medelsbehovet för nästkommande budgetår, innefattande
merkostnader för köksanläggningen, utredningskostnader och kostnader
för elevbostäder ävensom en besparing å det för hudkliniken anvisade
beloppet, har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset
för budgetåret 1950/51 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 571 000 kronor.
2:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Ivungl. Maj:t har (s. 15—17)
föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
591 000 kronor.
I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 151 och skr. nr 280)
utbygges karolinska sjukhuset f. n. med en barnklinik om 219 vårdplatser.
De egentliga byggnadsarbetena beräknas i huvudsak vara färdiga vid utgången
av år 1950, varefter kliniken beräknas kunna utrustas under första
Statsutskottets utlåtande nr 175.
7
halvåret 1951 och tagas i bruk den 1 juli samma år. Kostnaderna för utrustningen
skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting enligt ett mellan parterna ingånget avtal, innebärande bl. a. att
staden och länet skola bidraga med 75 procent av kostnaderna för de platser,
som staden och länet skola disponera (127 resp. 28).
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 hemställde direktionen
för karolinska sjukhuset om ett anslag av 800 000 kronor för att utrustningsarbetet
skulle kunna påbörjas. Återstoden skulle icke behöva anvisas
förrän senare, sedan direktionen verkställt en överarbetning av utrustningsförslaget,
vilken vore erforderlig bl. a. med hänsyn till förändringarna i
prisläget. Riksdagen anvisade sedermera ett delanslag om 500 000 kronor
för budgetåret 1948/49 i avvaktan på direktionens överarbetning av förslaget
i samråd med centrala sjukvårdsberedningen (prop. nr 203/1948, riksd.
skr. nr 327).
Enligt ett i december 1944 framlagt detaljerat utrustningsförslag beräknades
kostnaderna till 1 474 000 kronor. Kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande ansåg emellertid, att kostnaderna kunde begränsas
till 1 255 000 kronor genom viss reducering av programmet. Departementschefen
har under erinran härom framhållit, att karolinska sjukhusets
direktion med hänsyn till de ändringar i prisläget, som därefter uppkommit,
företagit en överarbetning av förslaget, varvid kostnaderna beräknats
stiga till 2 231 000 kronor. Direktionen har därvid utgått från beloppet
1 474 000 kronor. Statens andel av kostnaderna har nu beräknats till
1 050 000 kronor. Då för budgetåret 1948/49 anvisats 500 000 kronor skulle
det erforderliga anslaget utgöra 550 000 kronor. Då centrala sjukvårdsberedningens
detaljgranskning av utrustningsförslaget ännu ej vore avslutad,
och därmed ej heller det samråd, som förutsatts skola äga rum mellan beredningen
och sjukhusdirektionen, fullgjorts, avsågs direktionen efter avslutat
samråd skola inkomma med detaljerad uppgift om erforderligt anslag.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att därefter fatta beslut
angående utrustningsanslagets storlek inom ramen för det äskade beloppet,
550 000 kronor.
För anskaffning av möbler och andra behövliga utrustningspersedlar till
planerad tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjuk vårdselever har
beräknats 87 000 kronor. Då tillbyggnaden är behövlig för beredande av bostäder
åt sjukvårdselever vid den pediatriska kliniken, anses kostnaden för
tillbyggnadens utrustning böra fördelas mellan staten samt Stockholms stad
och län enligt de grunder, som angivas i avtalet om samarbete för nämnda
kliniks uppförande och drift. ! enlighet därmed har av nämnda kostnad
ett belopp av i avrundat tal 41 000 kronor beräknats ankomma på statsverket.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t alt, sedan förslaget
granskats av centrala sjukvårdsberedningen, bestämma det belopp, som må
tagas i anspråk av anslaget.
8
Statsutskottets utlåtande nr 175.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda utgöra
591 000 kronor.
Utskottet.
\
Såsom framgår av den nyss lämnade redogörelsen, ansåg kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande utrustningskostnaderna för
barnkliniken enligt de år 1944 radande prisförhållandena kunna begränsas
från ursprungligen beräknade 1 474 000 kronor till 1 255 000 kronor. Minskningen,
219 000 kronor, kunde åstadkommas genom reducering av anskaffningsprogrammet.
Direktionens för karolinska sjukhuset gjorda beräkningar
av kostnaderna enligt nuvarande prisläge synas vara grundade på
det tidigare till 1 474 000 kronor uppgående anskaffningsprogrammet. Departementschefens
anslagsäskande ansluter sig till direktionens förslag.
Enligt vad utskottet inhämtat har centrala sjukvårdsberedningen vid
granskning av utrustningsprogrammet föreslagit betydande nedskärningar
av kostnaderna. Sammanlagt uppgå dessa reduceringar enligt en den
27 april 1950 daterad promemoria till ca 485 000 kronor.
Enligt utskottets mening bör med hänsyn till vad ovan anförts en avsevärd
minskning av ifrågavarande utrustningskostnader vara möjlig i förhållande
till de beräkningar, som legat till grund för Kungi. Maj :ts anslagsäskande.
Under alla förhållanden torde man icke behöva utgå från ett vidlyftigare
program än det av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande förordade, vilket enligt 1944 års prisläge beräknats till 1 255 000
kronor. Utskottet förordar därför, att vid beräkningen av det för nästkommande
budgetår erforderliga anslaget totalkostnaderna reduceras med
219 000 kronor från 2 231 000 kronor till 2 012 000 kronor. Den på staten
belöpande andelen skulle då uppgå till ca 945 000 kronor och anslagsbehovet
för nästkommande budgetår till 445 000 kronor mot av departementschefen
föreslagna 550 000 kronor. Med hänsyn till de av centrala sjukvårdsberedningen
gjorda erinringarna bör det ankomma på Kungl. Maj :t att närmare
pröva möjligheterna att ytterligare nedbringa kostnaderna.
Förslaget beträffande utrustning av elevhemmet, vilket medför en kostnad
för staten om 41 000 kronor, kan utskottet tillstyrka.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1950/51
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
480 000 kronor.
3:o) Anslag till Norrtulls sjukhus m. m. Kungl. Maj :t har (s. 18—31)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 10 mars 1950 förordade ändrade
grunder för samarbetet med Stockholms stad rörande driften av Norrtulls
Statsutskottets utlåtande nr 17,i.
9
barnsjukhus, dels ock för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus
128 000 kronor och till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls
barnsjukhus 00 000 kronor.
Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd
till det av Stockholms stad ägda Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Vid karolinska sjukhuset uppföres
f. n. en ny barnklinik. Då denna beräknas stå färdig år 1951, anses
frågan om förläggningen av den andra kliniken böra prövas av 1951 års
riksdag. Intill dess att den nya kliniken kan tagas i bruk, anses klinikerna
vid Norrtulls barnsjukhus och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt alltjämt
böra användas.
Norrtulls sjukhus har upplåtits för undervisning genom ett med Stockholms
stads hälsovårdsnämnd träffat avtal, vilket avtal utlöper redan den
1 juli 1950. Det har därför varit nödvändigt att upptaga förhandlingar med
Stockholms stads myndigheter angående förlängning av avtalets giltighetstid.
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbvggande
in. in. har numera framlagt förslag till nytt avtal mellan staten
och staden, in. in.
Avtalsförslaget ansluter sig i sina huvuddrag till det s. k. sabbatsbergsavtalet,
vilket år 1948 träffades mellan staten och Stockholms stad och som
reglerar villkoren för sabbatsbergssjukhusets upplåtande till medicinsk undervisning
för karolinska institutets räkning. Huvudprinciperna i avtalsförslaget
äro följande.
Överläkare, som tillika är professor, ävensom sådan personal, som uteslutande
anställes för forsknings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas
och pensioneras av staten; dock att Stockholms stad bestrider kostnaden
för särskilt överläkararvode. Läkare, som icke uteslutande anställas
för undervisningens och forskningens behov, tillsättas, avlönas och pensioneras
av staten men staden skall tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden.
Antalet underordnade läkare, till vilkas avlönande och pensionering
parterna gemensamt skola bidraga, skall bestämmas av parterna i samiåd.
Vidare skall staten årligen erlägga ett belopp, motsvarande 10 procent av
barnsjukhusets driftkostnader.
Departementschefen finner det i princip riktigt, att likartade regler så
långt möjligt tillämpas för samtliga sådana fall, då Stockholms stads sjukhus
upplåtas till staten för undervisningsändamål. Med hänsyn härtill och
då de föreslagna grunderna enligt departementschefens mening innefatta
eu lämplig avvägning mellan statens och kommunens intressen anser departementschefen
avtalsförslaget i dessa delar böra godtagas. De punkter i
avtalsförslaget, som ansluta sig till föreskrifter i nu gällande avtal, föranleda
ej heller någon erinran från departementschefens sida.
10
Statsutskottets utlåtande nr 175.
Någon personal, avsedd uteslutande för forskning och undervisning, har
icke upptagits i kommissionens förslag. Den läkarpersonal, för vilken
kostnaderna skola bestridas av staten och staden gemensamt, skall enligt
forslaget utgöras av 1 överläkare vid barnpsykiatriska avdelningen, 1 röntgenläkare,
8 förste underläkare, 1 poliklinikläkare samt 1 andre underläkare.
Forslaget innebär, jämfört med nuvarande avtal, att två förste underläkare
tillkomma samt att en extra läkartjänst vid barnpsykiatriska avdelningen
andras till en överläkartjänst. Då den ena underläkartjänsten anses
vara nödvändig för det fortsatta arbetet på de allmänna vårdavdelningarna,
tillstyrker departementschefen, att tjänsten inrättas. Vad angår den andra
underlakar tjänsten, vilken skall knytas till den barnpsykiatriska avdelningen,
samt överläkartjänsten vid denna avdelning ha de förhandlingsdelegerade
understrukit betydelsen av att den psykiska barna- och ungdomsvården
tillgodoses samt att undervisning och forskning bedrives i dethi
amne. Med hansyn härtill och då ifrågavarande tjänster anses bli erforderliga
jamval vid den nya barnkliniken vid karolinska sjukhuset biträder
depaitementschefen de förhandlingsdelegerades förslag i denna del. Departementschefen
förutsätter därvid i likhet med Stockholms stadskollegium,
att läkarna vid sjukhuset tills vidare deltaga i verksamheten vid
barnsjukhusets poliklinik och rådgivningsbyrå i samma omfattning som
hittills.
Med hänsyn till att staden på grund av det nu gällande avtalets mindre
tillfredsställande utformning och tillämpning under eu följd av år ensam
bestridit vissa läkarkostnader vid sjukhuset anser departementschefen sig
icke kunna avvisa förhandlingskommissionens förslag, att staten fr. o. in.
den 1 januari 1950 bidrager med halva lönekostnaden för två extra läkartjänster.
Av de sakkunniga framlagt förslag i fråga om lönegradsplacering och
arvoden for läkarpersonalen (s. 23) har ej föranlett erinran från departementschefens
sida.
I fråga om sättet för bestridande av läkarkostnaderna har departementschefen
erinrat, att i budgethänseende åtskillnad gjorts mellan de kostnader,
som hänföra sig till undervisning och forskning, och sådana som hänföra
sig till sjukvården. De förra bestridas av karolinska institutets anslag, de
senare däremot med de särskilda anslagsmedel, som anvisas för ändamålet.
Sedan den centrala handläggningen av ärendena angående undervisningssj
ukhusen överflyttats från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet,
anses de särskilda anslagsmedlen böra utgå ur anslag under elfte
huvudtiteln. I konsekvens härmed och med utgångspunkt från det nu
framlagda förhandlingsresultatet angående personalbehovet för nästa budgetar
har departementschefen efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet
ansett sig böra förorda, att de läkarbefattningar, om vilka
nu är fråga, avlönas med medel från elfte huvudtiteln. Under elfte huvud
-
Statsutskottets utlåtande nr 175. 11
titeln föreslås skola uppföras ett särskilt anslag för avlönande av denna
läkarpersonal. I samband härmed förutsättes från institutets personalplan
skola avföras två läkare, vilka tillhöra läkarpersonalen vid Norrtulls sjukhus.
Professorn förutsättes även i fortsättningen skola avlönas av medel
från åttonde huvudtiteln.
De för karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna om anställningsvillkor
anses böra göras tillämpliga även på läkarna vid Norrtulls sjukhus.
I konsekvens härmed anses det också vara lämpligt, att direktionen föi
karolinska sjukhuset tilldelas befogenheten att förordna dessa läkare och
genom karolinska sjukhusets intendentsexpedition ombesörja utbetalning
av lönerna på motsvarande sätt som nu gäller i fråga om läkarna vid karolinska
sjukhuset.
Statsverkets andel i avlöningskostnaderna har för nästa budgetar beräknats
till 115 568 kronor, vartill kommer det retroaktiva statsbidraget till
två extra läkartjänster å 12 283 kronor. Sammanlagt skulle sålunda erfordras
127 851 kronor eller avrundat 128 000 kronor.
I fråga om statens bidrag till driftkostnaderna vid barnsjukhuset innehåller
avtalet ingen bestämmelse om vid vilken tidpunkt staten skall inbetala
driftbidraget. En lämplig ordning anses dock vara, att detta sker,
då de verkliga årliga driftkostnaderna kunna fastställas, alltså efter ett
räkenskapsårs utgång. I Stockholms stads förvaltning tillämpas ett med
kalenderåret sammanfallande räkenskapsår. Departementschefen förordar
därför, att nu endast upptages ett anslag motsvarande statens andel i den
beräknade driftkostnaden under senare halvåret 1950. Stadens sjukhusdirektion
förutsättes efter nu löpande kalenderårs utgång skola inkomma med
uppgift om storleken av det erforderliga driftbidxaget.
Förhandlingskommissionen har beräknat statens andel i driftkostnaderna
för nästa budgetår till 120 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån föreslås
för den nu avsedda tiden skola upptagas ett anslag å 60 000 kronor. För
ändamålet föreslås skola uppföras ett förslagsanslag till Bidrag till vissa
driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus.
1 samband med upptagande av de nu angivna anslagen förutsättes det a
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget till Bidrag till pediatrisk
klinik ocli poliklinik i Stockholm skola utga.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts föievarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 10 mars 1950 förordade ändrade
grunder för samarbetet med Stockholms stad rörande
driften av Norrtulls barnsjukhus;
b) till Aulöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus
Statsutskottets utlåtande nr 175.
för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 128 000 kronor;
c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus
för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
4 ro) Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn in. m.
Kungl. Maj :t har (s. 31—41) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 10
mars 19o0 forordade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, dels ock till Bidrag till vissa
driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för
budgetåret 1950/51 under ellte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
84 000 kronor.
Till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har sedan lång
tid tillbaka den ena av karolinska institutets pediatriska kliniker varit förlagd.
Härför har staten lämnat ekonomiskt stöd av växlande storlek enligt
uppgörelser, som träffats mellan anstaltens styrelse och karolinska institutets
lärarkollegium. Efter framställning från Stockholms stadskollegium,
Stockholms lans landstings förvaltningsutskott och vårdanstaltens styrelse
har kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande m. in. på Kungl. Maj:ts vägnar förhandlat om den framtida
fördelningen av anstaltens driftkostnader.
Kommissionen har sedermera framlagt förslag till avtal mellan staten,
Stockholms stad, Stockholms län och vårdanstalten innebärande, att statsverket
ikläder sig ökade ekonomiska förpliktelser gentemot vårdanstalten.
Enligt förslaget skall sålunda i princip ingen rubbning ske i fråga om de
statsanslag — huvudsakligen bidrag till vissa avlöningskostnader — som
f. n. utgå med anledning av undervisningens förläggning till vårdanstalten.
Härutöver skall staten bestrida vårddagskostnaderna för vård av s. k. rikspatienter,
i den mån intagning på den medicinska eller kirurgiska vårdavdelningen
sker för att tillgodose den vid kliniken bedrivna undervisningen
och forskningen. Den på statsverket fallande delen av kostnaderna bestämmes
pa så sätt, att, sedan från de totala kostnaderna för vårdanstaltens
drift dragits de från karolinska institutets stat utgående bidragen samt vissa
inkomster, den därefter uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar
för hela vårdanstalten. Därvid påföres staten vad som belöper å antalet
varddagar för patienter, tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms
stad och län, dock med avdrag av 3 procent, motsvarande kostnaden
for sadana patienter från andra sjukvårdsområden, som staden och länet
normalt beräknas mottaga å av dem själva drivna sjukhus. Återstående
restkostnad påföres Stockholms stad och län i relation till antalet vård
-
Statsutskottets utlåtande nr i7ö.
13
dagar för stadens resp. länets sjuka. Parterna ha ratt att tillgodoräkna sig
av patienterna erlagda legosängsavgifter samt eventuellt statsbidrag till
driften av barnavdelningar. Därvid skall det belopp, staten äger att rakna
sig tillgodo för rikspatienter, reduceras med 3 procent och det salunda avdragna
beloppet goltgöras staden och länet i förhållande till anta e ''ari -
^Avtalets giltighetstid är enligt förslaget begränsat intill dess den nya barnkliniken
vid karolinska sjukhuset står färdig, dock längst intill den 1 juh
1952. Trots den korta avtalstiden anses staten icke böra undandraga sig a
i ökad utsträckning deltaga i kostnaderna för vårdanstaltens drift. Statsverket
har eu följd av år på förmånliga villkor kunnat utnyttja vårdanstalten
för medicinsk undervisning. De anspråk, som nu uppställas av Övriga
avtalsparter, vilka tidigare i betydande utsträckning lamnat bidrag ti
driftkostnaderna, anses därför icke böra avvisas. Departementschefen ansluter
sig sålunda till huvudprinciperna i avtalsförslaget.
Stockholms stadskollegium har föreslagit stadsfullmäktige att godkanna
avtalet under förutsättning att till avtalet fogas en bestämmelse av sådan
innebörd, all den i § 3 i avtalsförslaget omförmälda slutliga restkostnaden
bestrides av staden resp. Stockholms läns landsting med högst det belopp
per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vårdkostnaden per var -dag — efter avdrag av samtliga inkomster utom legosängsavgifter och eventuellt
statsbidrag till driften av barnavdelningar — vid stadens egna barnsjukhus
under motsvarande tid. Denna tilläggsbestämmelse, som torde ha
föreslagits i svfte att undvika att Stockholms stad enligt bestämmelserna
i § 2 sjukhuslagen bleve huvudman för sjukhuset under den begränsade avtalstid,
varom nu är fråga, anses icke kunna medföra okade förpliktelser
av något slag för statsverkets del. Stadskollegiets ändringsförslag föranleder
därför ingen erinran från departementschefens sida.
Avtal sförslagets bestämmelser i övrigt, vilka till en del motsvaras av galande
överenskommelse mellan vårdanstalten och karolinska institutets lärarkollegium,
tillstyrkes av departementschefen.
Beträffande sättet för driftbidragets utbetalande till vardanstalten innebär
avtalsförslaget, att utbetalning skall ske i den ordning, som Kung
Mai-t, resp. staden och länet bestämma. Kommissionen har erinrat om att
vårdanstalten liksom Stockholms stad tillämpar ett med kalenderaret sammanfallande
räkenskapsår. Med hänsyn härtill anses det vara lämpligt å t
nu endast upptaga ett anslag motsvarande statens andel i den beräknade
driftkostnaden under senare halvåret 1950. Vårdanstaltens styrelse avses
efter nu löpande kalenderårs utgång skola inkomma med uppgift om storleken
av det erforderliga driftbidraget. Förliandlingskommissioncn har beräknat
statens andel i driftkostnaderna för nästa budgetår till omkring
167 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån föreslås for den nu avsedda
iiden skola upptagas ett anslag å 84 000 kronor. För ändamalet föreslås
Statsutskottets utlåtande nr 175.
skola uppföras ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
over inrikesärenden för den 10 mars 1950 förordade
grunder för fördelning av driftkostnaderna vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn;
b) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1950/51
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 84 000
kronor.
5:o) Anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset
i PPsaa. Kungl. Maj:t har (s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset
i Uppsala under elfte huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 9 300 kronor.
ransformatorstationen avses betjäna ej blott den kirurgiska kliniken
u an aven andra byggnader, bl. a. röntgentillbyggnaden. Kostnaderna för
byggnadsföretaget, vilka beräknats till 26 600 kronor, föreslås skola bestridas
från ett särskilt anslag till Bidrag till anordnande av en transformatorstation
vad akademiska sjukhuset i Uppsala. Då tidigare anvisats 8 000 kronor
till transformator för röntgenavdelningen, utgör det nu erforderliga
beloppet 18 600 kronor, varav ena hälften förutsättes skola bestridas av
landstinget och den andra av statsverket. Statens andel uppgår alltså till
9 300 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj;ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en transformatorstation
vid akademiska sjukhuset i Uppsala för
budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 9 300 kronor.
Stockholm den 19 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 176.