Statsutskottets utlåtande nr 172.
7
Nr 172.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av
Sveriges behov av matematikmaskiner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 275 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 maj
1947, föreslagit riksdagen att dels vidtaga åtgärder för anskaffning av
matematikmaskinutrustning inom en kostnadsram av 2 000 000 kronor,
dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Efter det andra världskrigets slut har givits offentlighet åt de nykonstruktioner
i fråga om matematiska maskiner, som under krigsåren och
tiden därefter gjorts i England och Amerika. Dessa nya tekniska hjälpmedel
för utförande av invecklade matematiska räkneoperationer ha väckt
mycket stor uppmärksamhet i svenska fackmannakretsar, och det har
visat sig föreligga ett starkt, från åtskilliga håll uttalat intresse för att
undersöka möjligheterna av att anskaffa en eller flera dylika matematiska
maskiner för Sveriges räkning. I skrivelse den 13 januari 1947 anhöll
ingeniörsvetenskapsakademien, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga lämpliga
åtgärder i detta syfte, närmast genom tillsättande av en sakkunnigkommitté
med uppgift att företaga en utredning rörande vårt behov av matematiska
maskiner och hur detta skulle kunna tillgodoses. Statens naturvetenskapliga
forskningsråd instämde i skrivelse den 23 januari 1947 i den
av ingeniörsvetenskapsakademien gjorda framställningen.
I anslutning härtill bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 januari 1947
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande
av utredning angående åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov
av matematiska maskiner. Vid anmälan av ärendet anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet, att de sakkunniga borde söka kartlägga det
behov som inom landet för närvarande funnes av större matematiska maskiner
samt på grundval därav undersöka vilken eller vilka maskintyper
som kunde tillgodose de sålunda föreliggande behoven. De organisatoriska
och ekonomiska frågor, som uppställde sig i samband med anskaffande av
en eller flera maskiner av nämnda slag, borde bli föremål för bedömande;
8
Statsutskottets utlåtande nr 172.
av särskild vikt vore givetvis, att de ekonomiska frågorna därvid bleve
tillräckligt belysta. Frågan om lämpligheten av att omedelbart för speciella
ändamål anskaffa en maskin av förevarande typ borde av de sakkunniga
upptagas till behandling. Vidare framhöll departementschefen, att det
kunde komma att visa sig lämpligt att inrätta ett centralorgan för tillhandahållande
av service på detta område. Vid utredningen borde övervägas
vilket organ som härvid borde komma i fråga — härvidlag vore
flera olika alternativ tänkbara. Då en dylik central anläggning skulle betjäna
många olika institutioner över hela landet, vore det självklart angeläget,
att denna fråga finge en praktisk lösning, även om därigenom alla
intressen icke kunde tillgodoses. I vad mån det vid sidan härav kunde
vara behövligt att för speciella ändamål anskaffa smärre matematiska
maskiner, avsedda för speciella ändamål, syntes tveksamt och borde vid
utredningen ingående övervägas.
Såsom utredningsmän tillkallades den 10 februari 1947 statssekreteraren
i försvarsdepartementet N. G. K. G. Rosén, professorn vid Chalmers
tekniska högskola J. A. A. S. Ekelöf, verkställande direktören vid ingeniörsvetenskapsakademien,
professorn F. E. H. Velander, professorn vid universitetet
i Uppsala I. Waller samt professorn vid universitetet i Lund N. O.
Zeilon, varjämte uppdrogs åt Rosén att i egenskap av ordförande leda utredningsmännens
arbete.
Utredningsmännen, vilka antagit benämningen matematikmaskinutredningen,
ha den 30 april 1947 avgivit ett första betänkande med förslag till
närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner
.
Av betänkandet framgår, i sammanfattning,
att, fastän en fullständig kartläggning av Sveriges behov av matematikmaskiner
av naturliga skäl icke nu är möjlig att genomföra, utredningen
dock funnit behov föreligga av en matematikmaskin för svenskt bruk,
vilken beräknas vara ägnad att i avsevärd grad underlätta och påskynda
vetenskaplig och teknisk forskning inom landet samt göra nya områden
tillgängliga för dylik forskning, samt att behovet just nu är särskilt dokumenterat
inom försvaret,
att en elektronrörsmaskin i första hand bör komma i fråga för anskaffning
men att det slutliga valet av maskintyp måste bli beroende av nuvarande
tillverknings- och leveransmöjligheter m. m.,
att anskaffningen bör ske genom inköp i utlandet, om så är möjligt,
att möjligheterna att nu förvärva en lämplig maskin kunna bedömas
först efter ingående studier i utlandet,
att i sistnämnda syfte och för anskaffningens genomförande bör av
Kungl. Maj:t tillsättas ett mindre inköpsorgan, i vars regi till utlandet
utsändes en lämpligt sammansatt studie- och inköpsdelegation,
att — då sannolikhet föreligger att lämpligt inköpstillfälle kan erbjuda
Statsutskottets utlåtande nr 172.
9
sig inom den närmaste tiden, vilket tillfälle kan försittas, om med slutligt
beslut om anskaffningen anstår — principbeslut i ämnet av årets riksdag
är erforderligt,
att principbeslut bör avse anskaffning av matematikmaskinutrustning
inom en kostnadsram av 2 miljoner kronor,
samt att för ändamålet för budgetåret 1947/48 erfordras ett anslag av
100 000 kronor.
Vidare framgår av betänkandet, att utredningen avser att framdeles — i
god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet
— avge förslag rörande anläggningens handhavande samt att frågan
om tillverkning inom landet av en matematikmaskin bör upptagas till fortsatt
övervägande, därest inköpsorganets verksamhet skulle ge vid handen,
att matematikmaskinanläggning ej inom rimlig tid kan anskaffas från
utlandet.
Den närmare motiveringen för utredningens förslag återfinnes å s. 3—
16 i förenämnda statsrådsprotokoll, vartill här torde få hänvisas.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
För att bemästra komplicerade ekvationer, som beskriva fysikaliska
och kemiska processer, äro de räkne- och hålkortsmaskiner, som hittills
stått till buds, ofta icke längre tillräckliga. Deras räknehastighet är alltför
låg för att medgiva forcering av problem av den art som här avses. I dessa
fall måste anlitas matematikmaskiner, som arbeta mer eller mindre helautomatiskt.
Dessa maskiner möjliggöra lösning av problem, som redan nu
kunna bemästras, väsentligt snabbare än tidigare varit fallet och leda alltså
till besparing av tid och arbetskraft vid vetenskapligt och tekniskt arbete.
Men dessutom möjliggöra de räknemässig behandling av en mängd problem,
som överhuvudtaget icke kunna lösas med andra tekniska hjälpmedel.
Tillgången till en sådan maskin bör sålunda vara ägnad att i avsevärd
grad underlätta och påskynda vetenskaplig och teknisk forskning
samt göra nya områden tillgängliga för dylik forskning. Utvecklingen torde
därför i själva verket ha nått dithän, att varje nation, som vill göra en insats
på dessa forskningsområden, har att ta ställning till frågan om anskaffande
och användande av matematikmaskiner.
De undersökningar, som verkställts av matematikmaskinutredningen, ge
vid handen, att en matematikmaskinanläggning kommer att inom vårt land
få betydelse inom ett stort antal skilda forsknings- och näringsområden, såsom
hydrodynamik, hållfasthetslära, flygteknik, elektroteknik, astronomi,
geodesi, meteorologi, nationalekonomi, skogsvetenskap, sockerindustri och
textil forskning, samt ej minst för den speciella forskningsverksamhet som
bedrives inom försvaret, såsom för ballistiska problem, inom sprängämnesläran
och vid behandlingen av radiotekniska problem. Utredningens inventering
har av naturliga skäl icke kunnat bli fullständig — överhuvudtaget
torde de möjligheter som den nya tekniken på detta område erbjuda
för grundläggande och tillämpad forskning kunna fullständigt bedömas
först sedan en matematikmaskin tagits i bruk — men har dock synts utredningen
tillfyllestgörande utvisa behovet av i varje fall en matematikmaskin
inom landet. Någon tvekan i detta hänseende synes mig knap
2
— Bihang till riksdagens protokoll 191*7. 6 samt. Nr 171 —172.
10
Statsutskottets utlåtande nr 172.
past kunna föreligga. Att en anläggning av denna art bör anskaffas genom
statsverkets försorg synes mig stå klart.
Inom utredningen verkställda preliminära beräkningar ge vid handen, att
årskostnaderna för en matematikmaskinanläggning torde kunna hållas
inom ramen för ett belopp av sammanlagt 175 000 kronor och att — då
anläggningen får förutsättas komma att tillföras inkomster för lämnad
service — verksamheten kan antagas bli i huvudsak självbärande. Ehuru
utredningen under den korta tid, som hittills stått till dess förfogande, ej
varit i tillfälle att slutföra undersökningarna i denna del, torde redan nu
kunna förutses att en anläggning av denna art ej kommer att medföra
någon mer avsevärd nettoutgift för statsverket. Däremot lärer det kunna
antagas, att anläggningen på vissa områden kommer att leda till minskat
behov av personal för utförande av räknearbeten. Med beaktande härav
och då — såsom utredningen jämväl visat — nu och inom överskådlig
framtid endast mycket begränsade möjligheter föreligga att för ändamålet
utnyttja anläggningar i utlandet, anser jag mig böra förorda, att åtgärder
vidtagas för att anskaffa en matematikmaskin för svenskt bruk.
I likhet med matematikmaskinutredningen anser jag, att en anskaffning
bör i första hand ta sikte på en maskin, som är under projektering och
följaktligen representerar ett nytt steg i utvecklingen. En dylik maskin
kan beräknas behålla sin modernitet under en följd av år. Härvid synes
flertalet skäl tala för att en elektronrörsmaskin väljes. Då tillverkning
av en maskin inom landet i nuvarande läge icke torde innebära någon
ekonomisk fördel men däremot kan föranleda svårigheter i skilda hänseenden
och sannolikt en icke önskvärd fördröjning av maskinanskaffningen,
synes för närvarande ett förvärv från utlandet vara att föredraga framför
ett inhemskt byggnadsprojekt. Skulle det visa sig icke möjligt att inom
rimlig tid erhålla en matematikmaskin från utlandet, synes emellertid frågan
om inhemsk tillverkning böra tagas under omprövning. Det principbeslut
från riksdagens sida, vilket jag i nuvarande läge finner önskvärt,
synes böra avse endast förvärv av en matematikmaskin från utlandet.
Den verkställda utredningen har givit vid handen, att vissa möjligheter
för närvarande föreligga att genomföra ett dylikt förvärv. Därest detta
antagande visar sig riktigt, kan det av tekniska skäl bli nödvändigt att
träffa erforderlig överenskommelse redan under innevarande år. Med hänsyn
härtill och då en överenskommelse av denna art ej synes kunna göras
beroende av godkännande i efterhand från statsmakternas sida, finner
jag i likhet med utredningen erforderligt, att principbeslut om anskaffningen
utverkas redan av innevarande års riksdag. Frågan om organ för
handhavande av en svensk matematikmaskinanläggning torde få framdeles
underställas riksdagens prövning, sedan den i detta hänseende pågående
utredningen slutförts. Härigenom vinnes fördelen att beslut i sådant hänseende
kan fattas vid en tidpunkt då visshet föreligger rörande möjligheterna
att för landets behov förvärva matematikmaskinanläggning.
På Kungl. Maj:t lärer få ankomma att meddela beslut rörande sättet
för anskaffningen. Huruvida denna bör omhänderhavas av något lämpligt.
, redan befintligt statsorgan eller huruvida för ändamålet, på sätt utredningen
förordat, bör tillsättas ett särskilt, mindre inköpsorgan, lämnar jag
sålunda för närvarande öppet. Under alla förhållanden blir det dock erforderligt
att sända en delegation till utlandet för ingående granskning
av olika maskintyper och maskinprojekt och undersökning av föreliggande
Statsutskottets utlåtande nr 178.
11
inköpsmöjligheter. Härvid torde självklart få förutsättas, att inköp icke
bör komma till stånd med mindre rimlig säkerhet föreligger för att den
maskin, som närmast kommer i fråga, är av hög klass och lämpar sig för
svenska förhållanden.
Såsom av det föregående framgår är det först efter närmare förhandlingar
möjligt att säkert beräkna kostnaderna för anskaffningens genomförande.
Ehuru sannolikheten talar för att förvärvet kan ske till belopp
understigande den av utredningen angivna maximikostnaden, 2 miljoner
kronor, torde dock — såsom jämväl utredningen förordat — riksdagens
bemyndigande böra avse en maskinanskaffning intill denna kostnadssumma.
I likhet med utredningen förordar jag, att härav för budgetåret
1947/48 anvisas ett belopp av 100 000 kronor, närmast avsett för bestridande
av kostnader för resor samt för eventuellt ifrågakommande första
likvid. Fortsatt medelsanvisning inom förut angiven ram torde få bero
på senare prövning. Anslaget, lämpligen betecknat reservationsanslag,
synes, då maskinen i första hand är avsedd att komma svensk naturvetenskaplig
och teknisk forskning till godo, böra anvisas under riksstatens
åttonde huvudtitel. Utan att därigenom ställning tages till frågan
om matematikmaskinanläggningens anknytning i organisatoriskt hänseende
torde anslaget böra uppföras under rubriken E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för anskaffning
av matematikmaskinutrustning inom en kostnadsram
av 2 000 000 kronor;
b) till Anskaffning av matematikmaskinutrustning för
budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
Stockholm den 10 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
V Ukottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 171.