Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969 (Utlåtande 1969:Su166 - höst su)

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

Nr 166

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för elev att utföra
arbete för elevorganisation under skoltid.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:475 av herr Lidgard och 11:583 av fru
Sundberg m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhåller om att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utreda i vilken grad
skoltid får användas till frivilligt skolarbete av i motionerna angivet slag och
hur sådant arbete skall redovisas på betygen.

Efter anmodan av utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
har skolöverstgrelsen yttrat sig över motionerna. Överstyrelsen har
till en början anfört följande om elevernas möjligheter att använda skoltid
föi arbete åt elevorganisationer och i olika samarbetsorgan.

De elever som i egna organisationer eller i skolans organ fungerar som
representanter för sina kamrater har ett starkt behov av att överlägga med
eleverna dels för att inhämta deras synpunkter och åsikter, dels för att föra
ut de beslut som fattats i t. ex. elevråd och samarbetsnämnd.

För skolan är det angeläget att dessa informationskedjor fungerar väl.
Det är viktigt att de synpunkter som framförs i konferenser är brett förankiade
och att de beslut och rekommendationer som där görs snabbt och
effektivt kan föras ut till alla som blir berörda. Anvisningar i läroplan talar
också om att skolan bör bereda tid för detta. Praktiskt har utrymme för
detta skapats på olika sätt. En förhållandevis vanlig metod är att eleverna
får disponera en del av tiden för timmar till förfogande. Vid vissa skolor
har man i schemat lagt in en lektionsfri position per vecka med syfte att <*e
tillfälle för både elever och lärare att passa in konferenser och sammanträden.
Denna lösning är emellertid av schematekniska skäl förbehållen främst
de mindre skolorna. I den nya läroplanen för grundskolan framhålls att utrymme
bor ges inom ramen för undervisningen i t. ex. samhällskunskap och
svenska. 1

Någon av dessa möjligheter bör vara tillfredsställande för vissa delar av
informationen. För styrelsesammanträden (motsvarande) kan det dock vara
nödvändigt att medge eleverna befrielse från undervisningen På gymnasiet
och fackskolan syns detta kunna ske utan att alltför mycket rubba undervisningens
organisation. Genom den obligatoriska betingsläsningen fristalls
viss schematid för elevernas eget arbete. Utnyttjas den för arbete inom
skolans föreningar innebär det inte ett minskat deltagande i undervisningen
giftergIVetV1S 3tt mmdre tid kan äSnas åt andra självständiga arbetsupp Någon

reglering av den tid som en elev kan ges ledighet från undervis1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 166

2 Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

ningen finns inte. Tillämpningen torde variera starkt från skola till skola.
Skolöverstyrelsen vill också ifrågasätta om någon vinst ligger i en formell
reglering, t. ex. i form av fastställande av en längsta tid som far avsattas tor
förenings- och organisationsarbete. Tvärtom talar åtskilliga skäl för att de
även i dessa frågor bör ankomma på skolans ledning att på grundval av
föreliggande omständigheter besluta från fall till fall. Effekten pa undervisningen
varierar med omfattningen och arten av den enskilde elevens
engagemang och elevens kapacitet. Det måste anses ligga inom ramen för
skolans lcurativa och andra uppgifter och i linje med uppgiften att kontinuerligt
ge eleven information om bedömningen av dennes prestationer att
påpeka när resultaten av skolarbetet blir mindre tillfredsställande och samtidigt
ge råd i den grannlaga avvägningen mellan studiearbetet och Övriga

intressen.

överstyrelsen har erinrat om att försöksverksamhet med samarbetsnamnder,
i vilka bl. a. eleverna är representerade, för närvarande bedrives i
grundskolan m. fl. skolformer. Utvärdering av försöket kommer att aga rum
under innevarande skolår, och överstyrelsen anser att denna utvärdering
och andra erfarenheter i bästa fall kommer att kunna ge svar på frågan i
vad mån elevernas prestationer i skolan bör ses på ett nytt sätt.

Vad angår frågan om redovisning på betygen av elevernas arbete åt elevorganisationer
och i olika sam arbetsorgan ställer sig överstyrelsen tveksam
till en dylik redovisning men hänvisar även härvidlag till utvärderingen av
pågående försök.

Motionerna ifrågasätter om inte på något sätt alla insatser som gjorts i
skolarbetet skall redovisas på betyget. Skolöverstyrelsen ställer sig från vissa
synpunkter tveksam till detta. Åtskilliga elever är engagerade i foremngsoch
organisationsarbete som inte har direkt anknytning till skolan, t. ex. i
politiska, religiösa och ideella rörelser. Detta engagemang har givetvis samma
personlighetsutvecklande effekt som annat organisationsarbete och det
kan för den som skall bedöma elevens insatser under skoltiden vara lika

angeläget att känna till detta.

Att redovisa enbart det som har omedelbar anknytning till skolans värld
kan uppfattas som en värdering från skolans sida, att just det arbetet skulle
ha en viss dignitet. Det förefaller också överstyrelsen tveksamt om i ett samhälle
med fri associationsrätt en offentlig myndighet skall redovisa verksamhet
som inte regleras av statliga eller kommunala författningar eller stad gor.

Utskottet. Det arbete som enskilda elever nedlägger i olika samarbetsorgan
och elevorganisationer i skolan utgör ett led i den verksamhet som bör
utvecklas inom skolans ram. Motionärerna har önskat utredning av i vilken
utsträckning skoltid bör få användas för dylikt arbete och hur det arbete
som utförs skall redovisas på betygen. Enligt utskottets mening kan det finnas
skäl att närmare överväga de frågeställningar som motionärerna angivit.
Som framgått av det föregående kan man också räkna med att överstyrelsen
kommer att ha frågeställningarna aktuella vid den kommande utvärderingen
av den under innevarande läsår pågående försöksverksamheten

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

med samarbetsnämnder. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra
föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t anhålla om ett särskilt utredningsuppdrag
åt skolöverstyrelsen i frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna
och hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 475 och It: 583.

Stockholm den 25 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson
(ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per
Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Björk (s), Wirtén (fp), Strandberg
(in) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Almgren (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson
i Norrköping (s), Enskog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Källstad
(fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Sjönell (ep), Elmstedt (ep) och Lindberg
(s).

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027