Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1964 (Utlåtande 1964:Su163 - höst su)

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1964

Nr 163

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
huvudmannaskapet för rådhusrätterna in. m., såvitt
propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte i
ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 156 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen
att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1) lag med vissa bestämmelser
angående statens övertagande av huvudmannaskapet för rådhusrätterna,
2) lag om ändring i rättegångsbalken, 3) lag med vissa bestämmelser
angående stads förenande med domsaga, 4) lag angående upphävande
av lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman,
5) lag om ändrad lydelse av 14 § konkurslagen, samt 6) lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1937 (nr 306) om behörighet för häradsrätt
att upptaga sjörättsmål,

dels ock godkänna de grunder, som angivits i propositionen för personalorganisationen
i rådhusrätterna efter förstatligandet.

Propositionen har såvitt avser vid propositionen fogade lagförslag hänvisats
till lagutskott och i övrigt till statsutskottet.

Propositionen

I propositionen föreslås på grundval av domstolskommitténs betänkande
angående rådhusrätternas förstatligande (SOU 1963: 56), att de kommunala
domstolarna, rådhusrätterna, skall förstatligas från och med den 1
januari 1965. I anslutning härtill behandlas vissa administrativa spörsmål
i samband med rådhusrätternas infogande i det statliga domstolssystemet.
Vidare framlägges förslag till personalplaner, såvitt avser i huvudsak den
ordinarie domarpersonalen i de olika rådhusrätterna.

Vad beträffar administrationen av rådhusrätterna förordas, att hovrätterna,
som omhänderliar administrationen av domsagorna, blir chefsmyndighet
även för rådhusrätterna och i sådan egenskap i princip får avgörandet
i viktigare administrativa frågor. Härvid förutsältes, att rådhusrätterna
får möjlighet alt delegera sin beslutanderätt i sådana ärenden till viss råd1
Ilihang till riksdagens protokoll l!)6b. 6 samt. Nr 103

Statsutskottets utlåtande nr 16.‘t är 19fii

husrätt. Detta fäller alldeles särskilt de stora rådhusrätterna i Stockholm,
Göteborg och Malmö, där eu delegation torde bli nödvändig redan av praktiska
skäl. Det torde enligt departementschefen böra ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela närmare föreskrifter i berörda hänseenden.

Även frågor om bestämmande av arbetsfördelning mellan ledamöter i
rådhusrätt bör enligt departementschefen, såsom allmänt gäller för häradsrätternas
domarpersonal, i princip avgöras av hovrätt. Med hänsyn till de
speciella förhållandena vid rådhusrätterna i de tre största städerna avses
emellertid bestämmelser om arbetsfördelning inom dessa rådhusrätter i vart
fall till eu början komma att meddelas i särskilda av Kungl. Maj :t fastställda
arbetsordningar.

Ett av huvudsyftena med den föreslagna huvudmannaskapsförändringen
beträffande rådhusrätterna har varit att, utan att föregripa resultatet av
den pågående allmänna översynen av domstolsväsendet, utjämna olikheterna
mellan rådhusrätter och häradsrätter. I detta syfte har bl. a. föreslagits
sådan ändring i rättegångsbalken, som innebär att rådhusrätternas assessorstjänster
avskaffas och att ordinarie domare i rådhusrätt skall vara borgmästare
och rådmän. Därutöver förutsätts, att fiskaler och tingsnotarier
skall kunna tjänstgöra vid rådhusrätt samt att möjlighet bör finnas att anlita
hovrättsfiskal för kvalificerade vikariat eller andra särskilda uppgifter i
sådan domstol.

I fråga om personalorganisationen för rådhusrätterna föreslås mot bakgrunden
härav, att tjänster enligt vidstående tabell skall finnas inrättade
för borgmästare och rådmän från och med den 1 januari 1965.

Förslaget medför bl. a., att vissa befintliga tjänster, främst assessorstjänster,
måste föras på övergångsstat i samband med förstatligandet.

Vid uppgörandet av förevarande organisationsförslag har departementschefen
i viss mån sökt beakta ordningen för arbetet i domsagorna och deras
personaluppsättning samt möjligheterna att även i rådhusrätterna åstadkomma
en mera ändamålsenlig arbetsfördelning mellan de ordinarie domarna
och att överföra mindre kvalificerade uppgifter från dessa domare
till fiskaler och tingsnotarier samt i sista hand till icke rättsbildad personal.

Förverkligandet av den avsedda gemensamma underrättsorganisationen
förutsätter, att rådhusrätternas assessorstjänster, i den mån de icke omvandlas
till rådmanstjänster, vid behov ersättes med fiskaler och tingsnotarier
med liknande arbetsuppgifter som tingssekreterare, fiskalskompetenta
biträden eller tingsnotarier i domsagorna. Personalen i sekreteraroch
notarieställning vid rådhusrätterna förutsättes bli ersatt på motsvarande
sätt. Då övergångstiden, innan den nya organisationen kan genomföras
fullt ut, torde bli relativt lång, finner departementschefen anledning icke
föreligga att i förevarande sammanhang föreslå inrättande av särskilda
tjänster för tingssekreterare eller att bestämma något antal fiskaler eller
tingsnotarier. Behovet av dylik personal avses komma att prövas, på samma

Statsutskottets utlåtande nr 163 år lt)6\

Rådhusrätt	Borgmästare	Rådmän
		Ordinarie	Extra
Stockholm ....	1	BO	10
Göteborg......	1	28	3
Malmö .....;.	1	17
Södertälje......	1
Uppsala........	1	4
Nyköping......	1	2
Eskilstuna ....	1	3
Örebro ........	1	4
Västerås ......	1	4
Gävle..........	1	4
Linköping......	1	4
Norrköping ----	i	4
Motala ........	l	2
Jönköping......	l	3
Kalmar........	l	2
Karlskrona ....	l	2
Kristianstad....	l
Hälsingborg ....	l	4
Landskrona ....	l
Lund..........	i	2
Halmstad......	l	2
Varberg........	l	2
Uddevalla......	l	2
Vänersborg ....	i	2
Borås ........	l	3
Karlstad ......	l	3
Sundsvall......	l	3
Östersund......	l
Umeå ........	l	3
Skellefteå......	l	2
Luleå ........	l
Summa	31	181	14

sätt som nu sker i fråga om häradsrätterna, årligen i samband med att anslag
äskas till verksamheten vid domstolarna.

Av förstatligandet berörd biträdes- och expeditionsvaktpersonal föreslås
i avvaktan på resultatet av en utredning om arbetsuppgifterna in. m. för
denna personal tills vidare bli övertagen av staten.

Utöver de rådhusrätter, som angivits i ovanstående sammanställning,
finns rådhusrätter i Växjö, Alingsås, Kristinehamn, Söderhamn och Härnösand.
Personalorganisationen i var och en av dessa domstolar består av
borgmästare och två rådmän samt icke rättsbildad personal. Det finns anledning
räkna med att nämnda städer inom en nära framtid kommer att
förenas med domsaga. I den mån landsrättsförläggning icke hinner ske före
eller samtidigt med huvudinannaskapsreformen den 1 januari 1965, föreslås
staten övertaga rådhusrätterna med tills vidare oförändrad organisation.

Kostnaderna för övertagandet avses komma att preciseras i samband med
att anslag till verksamheten äskas.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1961

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Carlqvist (I: 831) och den andra inom andra kammaren av herr Henningsson
m. fl. (II: 1022), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
personalplanerna beträffande ordinarie domare vid rådhusrätterna måtte
fastställas i enlighet med domstolskommitténs förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Elmgren och Lars Larsson (I: 832) och den andra inom andra
kammaren av herr Johansson i Norrköping in. fl. (II; 1023), i vilka hemställts
att riksdagen måtte fastställa antalet ordinarie domar tjänster vid
rådhusrätten i Norrköping i enlighet med domstolskommitténs förslag till
sju, borgmästare och sex rådmän;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Alexanderson och Hernelius (1:837) och den andra inom andra
kammaren av fru Gärde Widemar in. fl. (II: 1030), i vilka hemställts att
riksdagen måtte jämka de i propositionen angivna grunderna för personalorganisationen
vid Stockholms rådhusrätt efter förstatligandet på sätt angivits
i motionerna;

dels ock eu inom andra kammaren av herr Nyberg in. fl. väckt motion (II:
1031), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts
proposition nr 156 måtte beträffande personalorganisationen i rådhusrätterna
fastställa antalet borgmästare och rådmän i enlighet med de av domstolskommittén
uppgjorda personalplanerna.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II- 10"
II: 1023, II: 1030 och II: 1031.

Utskottet

I förevarande proposition framlägges på grundval av domstolskommitténs
betänkande i ämnet förslag om att rådhusrätterna skall förstatligas från
och med den 1 januari 1965. Vid propositionen fogade lagförslag har avriksdagen
remitterats till lagutskott. Första lagutskottet har i utlåtande nr
35 den 3 november 1964 tillstyrkt dessa lagförslag, innefattande bl. a. att
rådhusrätterna skall förstatligas från och med föreslagen tidpunkt.

Statsutskottet anser den föreslagna huvudmannaskapsförändringen beträffande
rådhusrätterna utgöra ett viktigt led i det pågående reformarbetet
på domstolsväsendets område. Av- väsentlig betydelse är härvid att ett
förstatligande av rådhusrätterna skapar förutsättningar att få till stånd en

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 196t

gemensam och enhetlig domarkarriär och därmed också större flexibilitet
inom domstolsväsendet än vad som nu är fallet.

Mot vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om administrationen
av rådhusrätterna efter förstatligandet har utskottet intet att erinra.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter
i dessa hänseenden, som Kungl. Maj :t finner erforderliga.

Vid fastställandet av den framtida personalorganisationen i rådhusrätterna
bör såsom departementschefen anfört i möjligaste mån beaktas ordningen
för arbetet i domsagorna och deras personaluppsättning. Departementschefen
har pekat på möjligheterna att i rådhusrätterna — liksom under senare
år skett i domsagorna — åstadkomma en mera ändamålsenlig arbetsfördelning
mellan de ordinarie domarna samt att överföra mindre kvalificerade
uppgifter från dessa domare till fiskaler och tingsnotarier samt i
sista hand till icke rättsbildad personal. Utskottet anser, att dessa möjligheter
bör prövas.

Av departementschefen framlagda förslag till personalplaner avser antalet
borgmästare och rådmän i de rådhusrätter, som beräknas bestå i framtiden.
Härutöver har det förutsatts skola finnas fiskaler och tingsnotarier i
rådhusrätterna med liknande arbetsuppgifter som tingssekreterare, fiskalskompetenta
biträden eller tingsnotarier i domsagorna. Då övergångstiden,
innan den nya organisationen kan genomföras fullt ut, torde bli relativt
lång, har departementschefen icke funnit anledning att i förevarande sammanhang
föreslå inrättande av särskilda tjänster för tingssekreterare eller
att fastställa antalet fiskaler eller tingsnotarier. Behovet av sådan personal
har avsetts skola prövas årligen, på samma sätt som nu sker i fråga om häradsrätterna,
i samband med att anslag äskas till verksamheten vid domstolarna.

I motionerna I: 831 och II: 1022 samt II: 1031 har yrkats, att antalet borgmästare
och rådmän vid samtliga rådhusrätter måtte fastställas i enlighet
med domstolskommitténs förslag. Vidare har i motionerna I: 832 och II:
1023 föreslagits, att antalet ordinarie domartjänster vid rådhusrätten i Norrköping
fastställes i enlighet med domstolskommitténs förslag till sju mot
f. n. befintliga sex tjänster för borgmästare och rådmän och av departementschefen
föreslagna fem sådana tjänster. Därjämte har i motionerna
1:837 och II: 1030 beträffande Stockholms rådhusrätt betonats angelägenheten
av att den nuvarande verksamheten i huvudsak handhas av ordinarie
befattningshavare samt framhållits nödvändigheten av att antalet rådmanstjänster
blir tillräckligt stort. Om en ordinariesättning av den omfattning
domstolskommittén föreslagit skulle befinnas icke böra komma till
stånd, bör därför enligt motionärernas mening antalet extra rådmanstjänster
inte sättas lägre än att det sammanlagda antalet rådmanstjänster vid
denna rådhusrätt uppgår till av domstolskommittén föreslagna 70.

De av departementschefen förordade grunderna för personalorganisatio -

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 11)64

nen vid rådhusrätterna linner sig utskottet i avvaktan på erfarenheter av
denna organisation i huvudsak kunna godtaga. Med anledning av departementschefens
förslag till personalorganisation för rådhusrätterna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt vad som anförts i motionerna I: 837 och
II: 1030 angående angelägenheten av att den dömande verksamheten i huvudsak
handhas av ordinarie befattningshavare vill utskottet understryka
vikten av att vid stadigvarande behov ordinarie domartjänster inrättas. Med
hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående och i avvaktan på resultatet
av den av departementschefen berörda undersökningen av möjligheterna
att rationalisera arbetet särskilt vid de största domstolarna finner utskottet
emellertid skäl tala för att det tills vidare bör få finnas ett antal extra rådmansbefattningar.

Även de av departementschefen framlagda personalplanerna finner sig
utskottet i huvudsak kunna godtaga. Därvid förutsätter dock utskottet, att
ytterligare extra domartjänster kommer att inrättas, därest jämkningar i
organisationen skulle visa sig påkallade. Enligt vad utskottet inhämtat avser
också departementschefen att i samband med att anslag till rådhusrätterna
äskas senare i höst föreslå en medelsreserv, avsedd att användas för
rådhusrätternas behov av bl. a. sådan personal. Med hänsyn till den nuvarande
arbetsbelastningen vid rådhusrätterna i Stockholm och Norrköping
anser sig utskottet emellertid böra tillstyrka förevarande motioner så till
vida, att utskottet redan nu vill föreslå ytterligare tre extra rådmansbefattningar
vid Stockholms rådhusrätt och en extra rådmansbefattning vid rådhusrätten
i Norrköping utöver vad departementschefen förordat. I motionerna
I: 831 och II: 1022 samt II: 1031 framförda yrkanden i fråga om personalorganisationen
vid vissa andra rådhusrätter kan utskottet i avvaktan
på närmare erfarenheter icke tillstyrka.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i övrigt om personalorganisationen
i rådhusrätterna efter förstatligandet föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Det bör få ankomma på Ivungl. Maj :t att besluta om de
övergångsanordningar, som kan erfordras för reformens genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. alt riksdagen må beträffande rådhusrätten i Norrköping
i anledning av motionerna 1:832 och II: 1023, 1:831
och II: 1022 samt II: 1031, sistnämnda tre motioner såvitt
nu är i fråga, fastställa antalet rådmanstjänster till fem,
därav fyra ordinarie tjänster och en extra tjänst;

II. att riksdagen må beträffande Stockholms rådhusrätt
i anledning av motionerna 1:837 och 11:1030, 1:831 och
II: 1022 samt II: 1031, sistnämnda tre motioner såvitt nu är
i fråga, fastställa antalet rådmanstjänster till 73, därav 00
ordinarie och 13 extra tjänster;

III. att motionerna I: 831 och II: 1022 samt II: 1031, samt -

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 196i

liga motioner i vad de icke behandlats under I. och II., icke
må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må med de jämkningar, som föranledes
av bifall till vad utskottet föreslagit, godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 23 april 1964 förordade grunder för
personalorganisationen i rådhusrätterna efter förstatligandet.

Stockholm den 17 november 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson,
fru Wallentheiin, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson,
Eldström, Kaijser och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren,
fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Johansson
i Norrköping, Carbell, Andersson i Knäred, fru Holmberg och herr
Turesson.

Reservation

av fröken Elmén.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019