Statsutskottets utlåtande nr 13.
1
Nr 13.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte
i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan
angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4
januari 1952).
Proposition och motioner.
Tjänsteförteckningsrevisionen och vissa därmed sammanhängande frågor.
I såväl 1950 som 1951 års statsverkspropositioner (För flera huvudtitlar
gemensamma frågor) framhölls, att den omständigheten att arbetet med
en allmän tjänsteförteckningsrevision påginge föranlett återhållsamhet med
förslag om höjd löneställning för särskilda tjänstemän eller grupper av
tjänstemän. I enlighet härmed framlades förslag om ändrad löneställning
till 1950 års riksdag och till vårriksdagen 1951 i huvudsak endast i de fall,
då principbeslut därom redan fattats eller dylika förslag vid tidigare förhandlingar
om stabilisering av lönenivån utfästs från statsmakternas sida.
Under loppet av år 1951 började det emellertid bli möjligt att närmare
överblicka läget å förevarande område, och förslag om ändrad löneställning
lör viss vård- och ekonomipersonal, delvis grundade på överenskommelser
som träffats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, ansågos kunna föreläggas
höstriksdagen, vilken biföll förslagen (r. skr. 1951: 378). Chefen för
civildepartementet framhåller nu, att även om arbetet inom tjänsteförteckningskommittén
ännu icke slutförts, det dock varit möjligt att under budgetarbetet
till prövning upptaga åtskilliga tjänster, till vilkas lönegradsplacering
ställning tidigare icke ansetts kunna tagas.
Till innevarande års riksdag ha avlåtits dels proposition angående lönegradsplacering
för viss biträdespersonal in. m., dels ock proposition angående
lönc- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska
lärare in. fl. I förstnämnda proposition, som grundats på förslag, avgivna
av 1947 års biträdesutredning, har framhållits, att ytterligare förslag från
utredningen kunna förväntas bli framlagda senare under innevarande år
och att åtgärder synas böra vidtagas för att möjliggöra ett snabbt genomförande
av dessa förslag.
Förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer rörande
I liihting till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 13.
2
Statsutskottets utlåtande nr 13.
det fortsatta arbetet med tjänsteförteckningsrevisionen pågå för närvarande
inför 1949 års tjänsteförteckningskommitté och kunna beräknas leda
till att förslag inom en nära framtid framläggas av kommittén. Det är enligt
departementschefen angeläget, att dessa förslag liksom även biträdesutredningens
ytterligare förslag samt de övriga frågor, som kunna upptagas
i samband därmed, snarast prövas av statsmakterna. Utan att frågorna behandlats
i statsverkspropositionen eller vederbörande anslag utbrutits därur
kunna ändringar i lönegradsplaceringen för särskilda tjänster eller
grupper av tjänster genomföras från och med den 1 juli 1952, därest riksdagen
beslutar, att de personalförteckningar, som riksdagen fastställer innan
beslutet meddelats i anledning av nyssnämnda förslag, skola gälla endast
i den mån icke riksdagen i samband med behandlingen av angivna
förslag annorlunda beslutar. Denna anordning förutsätter emellertid även,
att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i enlighet med de beslut, som
riksdagen kan komma att fatta, vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna
samt att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att av förevarande
anledning medgiva överskridande av vissa begränsade anslagsposter.
Till sistnämnda frågor avser departementschefen att återkomma i samband
med framläggandet av förslag till ifrågavarande lönerevision. Motsvarande
anordning vidtogs år 1951 för att möjliggöra genomförandet från och
med den 1 juli 1951 av chefslöneregleringen.
Placering i lönegrad av vissa chefstjänster. 1951 års riksdags beslut angående
lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. (prop. nr 114; statsutsk.
uti. nr 128; r. skr. nr 219) innebar i huvudsak, att innehavare av tjänster
med lön enligt lägst Ca, Ce eller Cg 33 eller Ma 12 å löneplan nr 1 samt 13
lönegraden å löneplan nr 2 erhöllo viss grundlöneförbättring, varjämte det
maximibelopp, varå tilläggsförmåner beräknas, höjdes från 1 200 till 1 600
kronor för månad räknat. Vissa chefstjänster undantogos av olika skäl helt
eller delvis från grundlöneförbättringen. Dessa tjänster finnas upptagna i
en förteckning å s. 71—73 i propositionen 1951: 114. Enligt uttalande i propositionen
skulle dessa tjänsters lönegradsplacering göras till föremål för
förnyad översyn. Denna översyn skulle så bedrivas, att resultatet kunde föreläggas
1952 års riksdag. Av vad som anförts i samma proposition framgår,
att även löneställningen för vissa andra tjänster än de i förteckningen
upptagna skulle prövas vid sagda översyn. Detta gällde överste-(kommendörs-)
beställningarna i Ma 12, den för pensionerad officer avsedda befattningen
såsom domänofficer i fortifikationsförvaltningen med arvode efter
löneklassen 40 samt den tjänst såsom överingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vilken vid lönerevisionen bibehölls i tidigare placering i
Cp 15.
I fråga om chefstjänster, vilka ha direkt motsvarighet i lägre lönegrader
än dem som berördes av 1951 års lönerevision, ankommer nyssnämnda
prövning på 1949 års tjänsteförteckningskommitté. I övrigt har prövningen
av löneställningen för ifrågavarande chefstjänster uppdragits åt särskilda
sakkunniga, vilka hittills avgivit promemorior. De sakkunniga ha redogjort
Statsutskottets utlåtande nr 13.
3
för gränsdragningen mellan deras och 1949 års tjänsteförteckningskommittés
arbete. Av vad därvid anförts framgår, att prövningen av vissa i
propositionen 1951: 114 (s. 71—73) angivna tjänster ansetts böra ankomma
på tjänsteförteckningskommittén.
Av de sakkunnigas arbetsuppgifter återstår prövningen av vissa chefstjänster
i huvudsak vid de centrala myndigheter inom försvaret, vilka beröras
av 1946 års militära förvaltningsutrednings förslag. Avsikten är, att
denna del av de sakkunnigas arbete skall kunna slutföras i början av år
1952.
I statsverkspropositionen lämnas en redogörelse för de sakkunnigas förslag
samt för chefens för civildepartementet ställningstagande till förslagen.
Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 4—27). Vad särskilt
angår häradshövdingetjänsterna — i fråga om vilka föreligger nedan angivna
motionsyrkande — anför föredragande departementschefen, att han
i likhet med de sakkunniga anser att en uppflyttning av dessa tjänster skulle
påverka det allmänna löneläget för chefstjänstemän. För att ytterligare belysa
detta spörsmål erinrar departementschefen, att i den för häradshövdingarna
gällande lönegraden 14 på löneplanen 2 äro placerade ett stort
antal chefstjänster, såväl civila som militära, med maktpållggande arbetsuppgifter
och betydande ansvar ävensom att han i annat sammanhang föreslagit,
att professorerna vid universitet och högskolor skola hänföras till
denna lönegrad.
I följande sammanställning redovisas de förslag till ändrad lönegradsplacering
för civila och militära tjänster som av departementschefen förordats.
I sammanställningen redovisas även de sakkunnigas förslag beträffande
dessa tjänster.
Myndighet m. in. Befattning |
| Lönegradsplacering | ||
Antal | För närvarande | De sakkunnigas | Departements-chefens förslag | |
Häradsrätterna. Tingsdomare...................... | 22 | Ca 33 | Ca 33 | Ca 37 |
Väg- och vaitenbijggnadsstyrelscn. | 1 | Cp 15 | Cp 16 | Cp 16 |
Statens sakrevision. Kanslichef........................ | 1 | Cp 14 | Cp 15 | ; : i Cp 15 |
Lantbruksstyrclsen. Överdirektör och souschef ........ | 1 | Cp 16 | Cp 15'' | Cp 151 |
Itiksnärnnden för ekonomisk försvars-beredskap. Kanslichef........................ | 1 | Cp 13 | Cp 14 | Cp 14 | |
Statens polisskola. Rektor .......................... | 1 | Ca 33 2 | Ca 37 | Ca 37 ! |
1 Härjämte skall enligt de sakkunnigas förslag arvode å 2 0U4 kronor för år utgå till överdirektör,
som förordnas att vara generaldirektörens ställföreträdare. Departementschefen förordar,
att arvodet bestämmes till 2 400 kronor för år (jfr s. 26).
2 Härjämte utgår avlöningsförstärkning med 1 OOti kronor för ur.
4
Statsutskottets utlåtande nr 13.
Myndighet m. m. Befattning |
| Lönegradsplacering | ||
Antal | För närvarande | De sakkunnigas | Departements-chefens förslag | |
Telegrafverket. |
|
|
|
|
Trafikdirektör .................... | 1 | Cp 10 | Cp 13 | Cp 13 |
Avdelningsdirektör................ Statens vattenfallsverk. | 2 | Cp 10 | Cp 13 | Cp 13 |
Avdelningsdirektör................ | 1 | Cp 10 | Cp 13 | Cp 13 |
Förste byrådirektör .............. Försvarsstaben. | 1 | Ca 33 | Cp 13 | Cp 13 |
Chef för sektion I .............. | 1 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Chef för sektion II .............. | 1 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Chef för sektion III .............. | 1 | Ma 12, Ma 11 | Ma 11 | Ma 11 |
Forskningsofficer.................. Arméstaben. | 1 | Ma 12, Ma 11 | Ma 12 | Ma 12 |
Chef för sektion I ................ Kavalleriet. | 1 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Regcments-(sekund-)chef .......... Artilleriet, luftvärnet, ingenjörlrupperna. | 2 | Ma 12 | Ma 12 | Mo 13 |
Kårchef.......................... Marinslaben. | 8 | Ma 12 | Ma 12 | Mo 13 |
Souschef.......................... '' Flottan. Inspektörer för sjöartilleriet, torped-vapnet, ubåtsvapnet och minvä- | 1 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
sendet.......................... | 4 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Chef för Göteborgs örlogsvarv...... | 1 | Ma 12 | Ma 12 | Mo 13 |
Flaggkapten ...................... | 1 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Sjögående förbandschef............ _ Kustartilleriet. Chef för Gotlands kustartilleriförsvar, | 1 | Ma 12 | Ma 12 | Mo 13 |
tillerikår........................ Flygstaben. | 1 | Ma 12 | Ma 12 | Mo 13 |
Souschef.......................... ’ Krigshögskolan, sjökrigshögskolan. | 1 | Mo 14 eller | Mo 14 | Mo 14 |
Chef.............................. Flygkrigshögskolan. | 2 | Ma 12 | Mo 14 | Mo 14 |
Chef.............................. Infanteriskfulskolan. | 1 | Mo 14 eller | Mo 14 | Mo 14 |
, Chef ............................ Krigsskolan, arméns underofficersskola, | 1 | Ma 12 eller | Mo 14 | Mo 13 |
Chef.............................. | 5 | Ma 12 eller | Ma 12 | Ma 12 |
Statsutskottets utlåtande nr 13.
5
Beträffande övriga tjänster, som kommit under bedömning i detta sammanhang,
föreslår departementschefen icke någon ändrad löneställning.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Cassel (I: 248) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar
och herr Häckner (11:328), har hemställts, att häradshövdingarna,
som nu äro placerade i lönegrad Co 14, måtte uppflyttas till Co 15. Till stöd
för nämnda yrkande anföres i motionen I: 248 följande.
Vid den av 1951 års riksdag beslutade lönerevisionen för de statliga chefstjänstemännen
undantogos helt eller delvis vissa tjänster, vilka enligt uttalande
i propositionen (1951: 114) skulle göras till föremål för förnyad översyn.
På grundval av den nu verkställda nya utredningen föreslår chefen för
civildepartementet en definitiv placering i lönegrad av de chefstjänster, vilkas
löneställning prövats av kommittén. Sålunda förordas bland annat, att
häradshövdingarna måtte bibehållas i oförändrad löneställning, nämligen
lönegrad Co 14 å statens löneplan 2. Hade de regler, som gällde för 1951 års
chefslönerevision, tillämpats jämväl å häradshövdingarna, hade dessa nu
varit upptagna i lönegrad Co 15.
När häradshövdingarna genom beslut av 1942 års riksdag inplacerades å
den statliga löneplanen, framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet
bland annat, att det ur rättsvårdens synpunkt vore angeläget, att häradshövdingarna
bereddes en god löneställning. I annat fall kunde befaras, att
de mera dugande juristerna sökte sig ifrån domarbanan. I fråga om rekryteringen
av häradshövdingeämbetena ansåg departementschefen vidare, att
denna företrädesvis borde ske bland revisionssekreterare och hovrättsråd.
Avvägningen av lönerna gjordes sålunda på det sättet, att de skulle vara
skäliga i förhållande till övriga statliga domares löner. Häradshövdingetjänsterna
ha härefter icke blivit föremål för någon lönerevision. De skäl,
som motiverat en förbättring av övriga statliga chefstjänstemäns löneställning,
äro även enligt min mening för handen beträffande häradshövdingarna.
Härjämte bör erinras om att den nya rättegångsordningen med sin koncentrerade
handläggning har medfört en betydande ökning av häradshövdingarnas
arbetsbörda och även ställt större krav på dessa domare. Vidare
ha parternas kostnader för process i överrätterna ökats väsentligt efter
processreformen, vilket fått till följd, att mången av ekonomiska skäl måste
avstå från att få sin sak prövad i högre instans. Härigenom har rättskipningens
tyngdpunkt i mera framträdande grad än tidigare kommit att ligga
i underrätterna. Det är sålunda numera av största vikt, att garantier skapas
för att eu part redan i första instans får sin sak tillfredsställande prövad.
En sådan garanti är bland annat, att underrättsdomarna erhålla löner, som
framstå som lockande i konkurrens med de löner, som bjudas motsvarande
befattningshavare i överrätterna.
I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att domarkanslierna
oftast äro belägna i mindre städer och samhällen, vilket förhållande av olika
skäl verkar hämmande på rekryteringen. Ett bibehållande av häradshövdingarna
i lönegrad Co 14 innebär i realiteten en deklassering av dessa ämbeten
i förhållande till såväl andra domartjänster som chefsbefattningarna
inom administrationen. Åtgärden kan endast vara ägnad att försvaga rekryteringen
till domarbanan och därmed även försvaga rättsskipningen i första
instans. Jag anser dessutom, all starka billighetsskäl tala för alt häradshövdingarna,
vilkas arbetsuppgifter sålunda under senare år blivit mera maktpåliggande
och även i avsevärd utsträckning ökats, erhålla samma löneställ
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 13.
ning som andra befattningshavare, vilka tidigare varit lönegradsplacerade i
paritet med häradshövdingarna.
Överskridande av vissa anslagsposter m. m. I 1941 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj :t riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat, medgiva överskridande
under budgetåret 1941/42 av genom riksdagens beslut maximerade
anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal. Enligt skrivelse 1941:
17 lämnade riksdagen det sålunda föreslagna bemyndigandet, vilket sedermera
årligen förlängts.
De ifrågavarande bemyndigandenas art framgår av Kungl. Maj :ts cirkulär
den 30 maj 1941, nr 536, angående överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,
vilket cirkulär gäller även under innevarande budgetår.
Frånsett förhållanden, som hänföra sig till då rådande krissituation, innebära
dessa bemyndiganden, vilka i fortsättningen benämnas 1941 års bemyndiganden,
i huvudsak följande.
1) Kungl. Maj:t äger att i särskilda fall medgiva överskridande av maximerad
anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal, när denna
blivit i en icke förutsedd omfattning belastad med utgifter för avlöningar
åt icke-ordinarie befattningshavare som vikarierat å ordinarie tjänst, vars
innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller av annan anledning
mot avstående av hela lönen.
2) Motsvarande befogenhet tillkommer Kungl. Maj :t, såvitt angår smärre
verk, ifråga om kostnader, som sammanhänga med att icke-ordinarie ersättare
behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller av annan
därmed jämförlig anledning.
3) I fråga om maximerade arvodesposter och icke-ordinarieposter, beträffande
vilka stor osäkerhet gjort sig gällande vid beräkningen av kostnaderna
för vikariat m. in., äger Kungl. Maj :t medgiva överskridande, då en
underskattning av medelsbehovet visat sig föreligga.
I 1947 års statsverksproposition begärdes vidare bemyndigande för Kungl.
Maj :t att i enlighet med vad departementschefen förordat under budgetåret
1947/48 medgiva det överskridande av maximerade anslag och anslagsposter,
som bland annat påkallades med hänsyn till regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal. Enligt skrivelse 1947:56 lämnade
riksdagen det sålunda begärda bemyndigandet. Motsvarande bemyndigande
har sedermera lämnats för budgetåren 1948/52.
I 1949 års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor)
framhöll chefen för finansdepartementet, att såväl 1941 års bemyndiganden
som bemyndigandet i fråga om reglerad befordringsgång måste
anses utgöra erforderliga komplement till gällande regler för anslagsdispo
-
Statsutskottets utlåtande nr 13.
7
sitionen, bl. a. med hänsyn till att de vid statberäkningarna icke alltid förutsebara
kostnaderna för icke-ordinarie personal, vilken ersatte ordinarie personal,
enligt dessa regler normalt skulle avföras från maximerad post.
Chefen för civildepartementet anför att vad sålunda anförts i fråga om
de för budgetåret 1949/50 givna bemyndigandena äger sin giltighet beträffande
behovet av motsvarande bemyndiganden för budgetåret 1952/53 med
undantag av det under 3) angivna bemyndigandet. Med hänsyn till den sparsamhet,
som iakttages vid anslagsberäkningen, har det under 2) upptagna
bemyndigandet ansetts icke vidare böra begränsas till smärre verk. Bemyndigandet
under 1) har i praxis ansetts omfatta jämväl det fall att ordinarie
tjänst är obesatt men uppehälles av icke-ordinarie vikarie.
I propositionen den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för
viss biträdespersonal m. m., har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande
att medgiva de överskridanden av maximerade anslagsposter, som kunna
bli erforderliga i anledning av de i propositionen framlagda förslagen.
För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Efter förhandlingar
med statstjänstemännens huvudorganisationer meddelades vid 1951
års riksdag med avseende å rörligt tillägg beslut att för höjning av grundlönerna
under år 1951 skulle gälla procenttalet 32, dock att å grundlön
eller del därav, som ej överstege 500 kronor för månad, procenttalet skulle
utgöra 33. Vilka grunder som borde gälla efter 1951 års utgång förutsattes
skola bli föremål för nya förhandlingar med personalorganisationerna. I avbidan
på beslut i ämnet borde provisoriskt tillämpas samma procenttal som
under år 1951. Vid 1951 års riksdag beslöts vidare en höjning av det belopp
för månad, varå rörlig förhöjning må beräknas, från 1 200 till 1 600 kronor.
Samma procenttal, som gälla för höjning av grundlön enligt statens löneplansförordning,
äro tillämpliga beträffande höjning av pensionernas grundbelopp.
Då förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer förutsatts
skola äga rum beträffande förevarande spörsmål, har det icke varit
möjligt att angiva de grunder, som i detta hänseende böra gälla under år
1952. Denna fråga avses skola anmälas senare under riksdagen. Med hänsyn
härtill ha till grund för beräkningen av anslagsmedlen för rörliga löne- och
pensionsförmåner i riksstatsförslaget för nästa budgetår lagts de procenttal,
som varit gällande under år 1951. Det har emellertid förutsatts att man
måste räkna med ett ökat medelsbehov för de rörliga tilläggsförmånerna.
Å löner enligt civila avlöningsreglementet och de övriga löneförfattningar,
i vilka löneavvägningen skett efter samma grunder som i nämnda reglemente,
utgår enligt gällande bestämmelser rörligt tillägg å 15 procent. Sedan
från och med den 1 juli 1950 genomförts lönereglering för statliga och kommunala
övningslärare, har den personal, å vilken berörda löneförfattningar
tillämpas, i stort sett begränsats till befattningshavare, som överförts till
indragningsstat eller enligt sin egen önskan kvarstå vid tillämpningen av
nämnda löneförfattningar.
8
Statsutskottets utlåtande nr 13.
I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg ifrågasättes icke någon
ändring. Den av 1951 års riksdag för budgetåret 1951/52 beslutade maximeringen
av tillägget till visst indextal avses alltså skola gälla även för
nästa budgetår.
Under innevarande budgetår bestridas förekommande dyrtidstilläggsutgifter
från vederbörliga avlönings- eller statsbidragsanslag med allenast de
undantag, som föranledas av att under åttonde huvudtiteln upptagits särskilda
anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst och
för lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. Flertalet
av de befattningshavare, som beröras av sistnämnda anslag, ha numera erhållit
reglerad lön eller avses skola införas å det i allmänhet gällande lönesystemet
från och med nästa budgetår. I avvaktan på närmare erfarenhet
rörande antalet befattningshavare, som icke övergått å reglerad stat, anses
emellertid åtminstone för nästa budgetår under åttonde huvudtiteln böra
upptagas särskilda anslag för ändamålet.
Under innevarande budgetår utgår kristillägg å löner, utom till präster,
endast till vissa relativt små personalgrupper, däribland professorer m. fl.
vid universiteten och de medicinska högskolorna. Löneregleringen för präster
har trätt i kraft den 1 januari 1952. Därest den i det föregående omnämnda
löneregleringen för professorer m. fl. genomföres under nästa
budgetår, kommer den personal, som uppbär kristillägg, att ytterligare begränsas.
Kristillägget har under år 1951 utgått efter 53,8 procent å högst 500 kronor
av kristilläggsunderlaget samt efter 52,4 procent å återstoden därav. Det
har förutsatts, att i avvaktan på beslut i ämnet provisoriskt borde under år
1952 tillämpas samma procenttal som under år 1951.
De slutgiltiga kristilläggsgrunderna för tiden efter utgången av år 1951
förutsättas bli beroende av de beräkningsgrunder för rörligt tillägg, som
komma att fastställas. Frågan avses därför skola återupptagas i samband
med regleringen av det rörliga tillägget.
Från och med budgetåret 1947/48 ha de särskilda huvudtitelsanslagen till
kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde huvudtiteln.
Åtminstone för nästa budgetår anses denna anordning böra bibehållas.
För budgetåret 1951/52 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,
som icke omfattats av de under senare år genomförda löneregleringarna,
huvudsakligen befattningshavare med s. k. oreglerad avlöning
jämte dyrtidstillägg och kristillägg. Det provisoriska lönetillägget utgår
efter olika grunder för olika kategorier av befattningshavare.
Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg bestridas, i vad de belasta statsverket,
av de anslag eller andra medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas.
Särskilt anslag för ändamålet finnes för närvarande uppfört endast
under åttonde huvudtiteln. Därest löneregleringen för professorer m. fl.
genomföres från och med nästa budgetår, anses sistnämnda anslag ej längre
erforderligt.
Statsutskottets utlåtande nr 13.
9
Beträffande ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet
de anslag, tillhopa 38 046 000 kronor, som under de olika
huvudtitlarna erfordras för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna
lokaler ni. in.
I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas
de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1952/53
komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,
och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde och
elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.
Utskottet.
Vad först angår tjänsteförteckningsrevisionen och vissa därmed sammanhängande
frågor har i förevarande bilaga till statsverkspropositionen erinrats
om de förslag om ändrad löneställning för viss vård- och ekonomipersonal
som bifallits vid 1951 års höstriksdag. I fråga om för närvarande aktuella
lönegradsspörsmål har framhållits att det under budgetarbetet varit
möjligt att till prövning upptaga åtskilliga tjänster, till vilkas lönegradsplacering
ställning tidigare icke ansetts kunna tagas. Vidare har erinrats att
propositioner förelagts innevarande års riksdag dels angående lönegradsplacering
för viss biträdespersonal m. m., dels ock angående löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa andra akademiska lärare. Slutligen
har omnämnts att förhandlingar pågå mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté
och statstjänstemännens huvudorganisationer, vilka förhandlingar
beräknats leda till förslag från kommitténs sida inom en nära framtid.
Departementschefen har ansett angeläget att dessa förslag liksom även
vissa övriga lönefrågor snarast prövas av statsmakterna. För möjliggörande
härav förordas en anordning i syfte att ändringar i lönegradsplaceringen för
särskilda tjänster eller grupper av tjänster skola kunna genomföras fr. o. m.
den 1 juli 1952 utan att frågorna behandlats i statsverkspropositionen eller
vederbörande anslag utbrutits därur; en motsvarande anordning vidtogs
förra året vid genomförandet av den s. k. chefslöneregleringen.
Utskottet har med beaktande av det avsevärda antal lönegradsfrågor som
beräknas komma under behandling vid innevarande års riksdag funnit sig
böra tillstyrka vad departementschefen i nu ifrågavarande avseende förordat.
Under avsnittet placering i lönegrad av vissa chefstjänster behandlas i
propositionen vissa tjänster som av olika skäl helt eller delvis undantagits
från fjolårets chefslönereglering men nu underkastats särskild översyn.
Ifrågavarande tjänster ha i propositionen indelats i tre grupper, nämligen
vissa domstolstjänster, vissa civila chefstjänster samt överste-(kommcndörs-)beställningar
i Ma 12. Löneställningen för vissa övriga chefstjänster
som undantagits från chefslönerevisionen avses skola behandlas av 1949 års
tjänsteförteckningskommitté.
10
Statsutskottets utlåtande nr 13.
Inom gruppen vissa domstolstjänster märkas häradshövdingetjänsterna.
Dessa bibehöllos vid fjolårets chefslönereglering i Co 14 och föreslås nu
skola definitivt placeras i denna lönegrad. I motionerna I: 248 och II: 328
yrkas att häradshövdingarna uppflyttas till Co 15.
Med avseende på den i nämnda motioner förebragta motiveringen vill utskottet
till en början anföra, att påståendet att häradshövdingarna nu hade
tillhört lönegrad Co 15, om de regler som gällde för 1951 års chefslönerevision
hade tillämpats på dem, äger sin fulla riktighet endast under förutsättning
att samtliga tjänster d 14 lönegraden å löneplan 2 vid chefslöneregleringen
hänförts till 15 lönegraden. Detta är emellertid icke fallet. Vidare
må i anledning av uppgiften att häradshövdingetjänsterna sedan löneregleringen
år 1942 icke blivit föremål för någon lönerevision erinras, att
den i fjol genomförda ändringen av löneplan 2 medfört en grundlöneökning
för häradshövdingarna av 900 kronor för år.
Vid bedömandet av frågan om häradshövdingarnas löneställning bör
beaktas att endast 13 av landets 117 häradshövdingar ha en löneställning
motsvarande den för Co 14 gällande lönen. Alla övriga häradshövdingar
ha genom gällande lönegruppssystem en löneställning som delvis betydligt
överstiger lönegradslönen; såsom exempel på effekten härav anföres i propositionen,
att ett hovrättsråd med slutlön å 5-ort erhåller en löneökning
av 4 200 kronor för år vid övergång till häradshövdingetjänst i mellersta
lönegruppen. Enligt utskottets mening innebär häradshövdingarnas
placering i Co 14 i förening med gällande system av avlöningsförstärkning
en god löneställning, och motionärernas farhågor för en försvagad rekrytering
synas utskottet överdrivna. Däremot bör vid frågans bedömande särskilt
avseende fästas vid vad departementschefen anfört om att en uppflyttning
av dessa tjänster skulle påverka det allmänna löneläget för chefstjänstemän.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts
förslag och avstyrker de nämnda motionerna.
Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande domstolstjänster har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker de i fråga om övriga civila chefstjänster föreslagna
lönegradsplaceringarna. Den förordade anordningen beträffande två personliga
tjänster i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilkas innehavare föreslås
placerade i Cp 13 som om de varit vägdirektörer, bör emellertid icke
anses innebära något ställningstagande till frågan om de nu i Cp 9 placerade
vägdirektörernas framtida lönegradsplacering, vilket spörsmål prövas av
1949 års tjänsteförteckningskommitté.
I fråga om militära beställningar med överstes tjänsteställning innebär
Kungl. Maj :ts förslag, att icke mindre än fyra lönegrader skulle tagas i anspråk,
nämligen Ma 12, Mo 13, Mo 14 och Mo 15. Utskottet har emellertid
på av departementschefen anförda skäl funnit sig kunna tillstyrka förslaget.
Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 13.
11
I fråga om överskridande av vissa anslagsposter m. m. hemställes om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att överskrida genom riksdagens beslut maximerade
anslag och anslagsposter i huvudsaklig anslutning till vad hittills
gällt. Vad sålunda föreslagits tillstyrkes av utskottet.
Vad i fråga om rörligt tillägg, dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt lönetillägg,
ersättning till statens allmänna fasiighetsfond samt ersättning till
statens domäners fond för upplåten mark föreslagits eller anförts har icke
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. besluta, att de personalförteckningar, som riksdagen
fastställer innan riksdagen meddelat beslut i anledning av
de förslag, som må föranledas av tjänsteförteckningsrevisionen
och därmed sammanhängande frågor, skola gälla endast
i den mån icke annat följer av vad riksdagen i samband med
behandlingen av nämnda förslag beslutar;
2. beträffande placeringen i lönegrad av vissa chefstjänster
a)
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:248 och II: 328 godkänna av chefen för civildepartementet
förordad placering av häradshövdingtjänsterna
i Co 14,
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänna av chefen
för civildepartementet förordad placering av tingsdomartjänsterna
i Ca 37,
c) godkänna av chefen för civildepartementet i övrigt förordad
placering i lönegrad av vissa chefstjänster;
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1952/53 i
enlighet med vad i statsverkspropositionen förordats medgiva
a)
de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade
anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie
personal, som erfordras till följd av att dylik anslagspost
blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen
med utgifter för avlöningar åt icke ordinarie tjänsteman,
som vikarierat å ordinarie tjänst, vilken är obesatt eller
vars innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller
av annan anledning mot avstående av hela lönen, eller med
kostnader, som sammanhänga med att icke-ordinarie ersättare
behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom
eller av annan därmed jämförlig anledning,
b) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade
anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn
till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal;
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 13.
4. medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst in. fl. under budgetåret 1952/53 må i huvudsaklig
överensstämmelse med av chefen för civildepartementet
förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Maj:t;
5. besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej
särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de
anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes
avlöning bestridas.
Stockholm den 19 februari 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Eric Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson
och Nils Theodor Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Wallentheim,
Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Petterson i Degerfors,
Andersson i Munkaljungby, Gustafsson i Stockholm och Nihlfors.
Reservationer:
1) av fröken Andersson, herrar Bergh, Boman i Kieryd, Staxäng och Nihlfors,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka förslaget i motionerna I: 248
och II: 328 om uppflyttning av häradshövdingtjänsterna från Co 14 till Co 15
och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 10, som börjar med orden »Med
avseende» och slutar med orden »nämnda motionerna», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Utskottet vill erinra att de sakkunniga angående lönegradsplaceringen av
vissa domstolstjänster i sitt arbete biträtts av hovrättspresidenten J. E.
Wieslander såsom expert. Denne har därvid föreslagit att häradshövdingarna
skola placeras i Co 15.
Skälen för en sådan uppflyttning äro bl. a. den både kvantitativa och
kvalitativa ökning av häradshövdingarnas arbetsuppgifter som följt med
processreformen. Denna reform har också medfört att ökat antal mål stanna
Statsutskottets utlåtande nr 13.
13
i första instans och alltså endast bli föremål för den prövning som där äger
rum. Ur rättssäkerhetens synpunkt är det därför av allra största vikt att
domarkrafterna i första instans hållas på högsta möjliga standard.
Innan häradshövdingarnas löner blevo reglerade voro många häradshövdingeämbeten
så ekonomiskt givande i förhållande till andra domarämbeten
att de verkade lockande även på synnerligen kvalificerade krafter. Detta
gjorde att häradshövdingekåren i gemen kom att bestå av högt förtjänta
domare. Det synes utskottet angeläget att bibehålla detta förhållande. Särskilt
är detta ett betydande landsbygdsintresse.
För att de bästa förmågorna skola förmås att söka sig ut till häradshövdingetjänster
och att stanna kvar på dessa tjänster, är det önskvärt att häradshövdingarnas
löner hållas på sådan nivå, att det icke av olika skäl skall
framstå som mera lockande för dem att övergå till tjänster inom hovrätterna.
Vad i motionerna anförts till stöd för yrkandet om häradshövdingarnas
placering i Co 15 synes utskottet därför värt beaktande. Utskottet finner sig
sålunda böra tillstyrka nämnda yrkande.»
dels ock utskottets hemställan under 2 a) bort hava följande lydelse:
»a) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till
motionerna 1:248 och 11:328 besluta, att häradshövdingtjänsterna
uppflyttas från Co 14 till Co 15,»
2) av herrar Nils Theodor Larsson, Svensson i Grönvik, Wallentheim>
Rubbestad, Petterson i Degerfors och Gustaf sson'' i Stockholm, vilka ansett,
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tingsdomartjänsterna
från Ca 33 till Ca 37 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med orden »Vad
i» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande lydelse:
»Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande domstolstjänster har
icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet anser, att
tingsdomarna med hänsyn till vad de sakkunniga anfört angående sambandet
med såväl spörsmålet om assessorernas lönegradsplacering som frågan
om det ändamålsenliga utformandet av befordringsgången på domarebanan
böra tills vidare kvarbliva i Ca 33 och följaktligen icke nu uppflyttas
till Ca 37.»
dels ock utskottets hemställan under 2 b) bort hava följande lydelse:
»b) avslå Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tingsdomartjänsterna
från Ca 33 till Ca 37,»
3) beträffande tingsdomartjänsterna av herr Karl Andersson.