Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959 (Utlåtande 1959:Su109 su)

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Nr 109

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts framställningar angående
anslag för budgetåret 1959/60 till inrättande av en
biblioteksdepå samt till byggnadsarbeten vid universitetet
i Uppsala jämte i sistnämnda ämne väckta
motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga
29, punkt 2, s. 2 och 3, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1959) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret
1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 4, s. 4—10 i förutnämnda bilaga) föreslagit
riksdagen att till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 2 915 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 111, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
13 mars 1959, föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för biblioteksdepå för
budgetåret 1959/60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.

l:o) Nybyggnad för biblioteksdepå. Kungl. Maj :t har i propositionen nr
111 angående inrättande av en biblioteksdepå föreslagit riksdagen att dels
godkänna vad departementschefen förordat om inrättande av en biblioteksdepå,
dels ock till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret 1959/60
under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
800 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Den 10 november 1954 beslöto delegerade för riksdagens verk att för
verkställande av utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom del statliga biblioteksväsendet tillsätta en kommitté, bestående
av landshövdingen Gustaf V. Nilsson, ordförande, samt landshövdingen
Elis Håstad, generaldirektören Gösta Renlund, riksgäldsdirektören Sten
Widlund och riksbibliotekarien Uno Willcrs.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1999. 6 samt. Nr 109

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Efter slutfört utredningsarbete avgav kommittén sitt betänkande den 17
oktober 1956.

I betänkandet framhöll kommittén bland annat, att anordnande av en
biblioteksdepå borde kunna vara en lämplig lösning av utrymmesfrågan för
riksdagsbiblioteket och vissa andra bibliotek, samt föreslog inrättande av
en dylik depå.

Innebörden av kommitténs förslag kan sammanfattas sålunda.

Endast sällan efterfrågade verk borde — i den mån de icke kunde utgallras
— överföras till en utom Stockholm förlagd depå. Den antydda ordningen
syntes inte behöva medföra nämnvärt men för riksdagsbibliotekets
kundkrets. Enligt en av Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd år 1955
verkställd undersökning hade nio av de till nämnden anslutna statliga
biblioteken anmält ett positivt intresse för att deltaga i projektet. En gemensam
depåbyggnad skulle enligt kommittén medföra betydande ekonomiska
fördelar. I byggnaden borde beredas plats för cirka 18 000 hyllmeter.
Lokalen borde komma till utförande norr om Stockholm, detta dels för att
undvika trafikstockningarna vid Stockholms södra infarter och Slussen,
dels för att kungl. bibliotekets tidningsdepå skulle kunna i viss utsträckning
betjäna även Uppsala universitetsbibliotek, vars ledning anmält sitt intresse
för projektet. Lokalen borde vara belägen på en ur skyddssynpunkt lämplig
plats, alltså icke centralt i tätort, icke direkt vid järnvägslinje, men dock i
grannskapet av järnvägsstation och i omedelbar anslutning till goda kommunikationer.
Tomtmarken borde disponeras i den utsträckning att byggnaden
senare skulle kunna successivt utbj^ggas; hänsyn därtill borde även
tagas vid byggnadsritningarnas utformning. Lokalen borde inrymma tjänstebostäder
för två expedilionsvakter, garage för två bilar samt vidare ett
forskarrum med plats för ett par besökande. Den dagliga framtagningen
och bilservicen med Stockholm borde vara centralt organiserad, förslagsvis
genom kungl. bibliotekets försorg.

På kommitténs anmodan hade byggnadsstyrelsen undersökt projektet
med avseende på plats för uppförande av en depåbyggnad, dennas utförande
samt uppkommande kostnader m. m.

Enligt byggnadsstyrelsen hade för den gemensamma anläggningen lämplig
tomt utsetts å staten tillhörig mark cirka 400 m öster om Rosersbergs
järnvägsstation. Efter alternativa kostnadsberäkningar avseende fast respektive
rörlig hyllinredning förordade styrelsen alt fasta hyllor anordnades.
De båda tjänstebostäderna för expeditionsvakter borde utföras som villabyggnader.
Kostnaderna enligt prisläget våren 1956 uppskattades — med
reservation för eventuella merkostnader på grund av onormalt dåliga grundförhållanden
— till 1,5 miljon kronor för biblioteksdepån och 0,13 miljon
kronor för vaktmästarbostäderna. Om arkivdepån anslötes vid en senare
tidpunkt, uppskattades kostnaden härför till 1,5 miljon kronor; uppfördes
däremot hela anläggningen i ett sammanhang, beräknades kostnaden för
själva depåbyggnaden understiga 3 miljoner kronor.

Mot de riktlinjer för depåprojektets genomförande, som framkommit,
hade kommittén för sin del intet att erinra. Depåbyggnaden borde redovisas
under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond varigenom
byggnadsstyrelsen komme att svara för underhållet av byggnaden.
Driften av depån borde anförtros åt kungl. biblioteket.

I de remissyttranden, som behandlade frågan om biblioteksdepån, tillstyrktes
kommitténs förslag. —

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande 1957:35 bland annat, att då
depåfrågan till övervägande del berörde institutioner inom den Kungl.
Maj :t underställda statsförvaltningen, torde riksdagen på sätt delegerade
för i-iksdagens verk föreslagit i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning
i ämnet och därvid hemställa om närmare förslag i detta avseende.
Utskottet fann att genom tillkomsten av en biblioteksdepå skulle riksdagsbibliotekets
lokalfråga erhålla en tillfredsställande och rationell lösning.
Utskottet kunde således biträda delegerades förslag härom. Utskottet förutsatte
att vid den fortsatta utredningen komme att tagas under övervägande
huruvida kostnadsbesparingar vore att påräkna genom användande av del
s. k. compactussystemet. Utskottet underströk att frågan var av brådskande
natur och att förslag i ämnet om möjligt borde föreläggas 1959 års riksdag.
Utskottet framhöll därjämte angelägenheten av att styrelsen för riksdagsbiblioteket
övervägde att genomföra systematiska gallringar inom biblioteket,
varigenom ökat utrymme kunde vinnas.

I skrivelse den 13 december 1957, nr 392, anhöll riksdagen om förslag
till inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad som anförts i
bankoutskottets utlåtande.

I enlighet med bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 28 juli 1958 en sakkunnig för att inom departementet
verkställa den ytterligare utredning av frågan om inrättande av en
biblioteksdepå, som kunde erfordras med anledning av riksdagens förevarande
framställning.

Med skrivelse den 5 mars 1959 har utredningsmannen avgivit en promemoria
med utredning och förslag i ämnet.

Av nämnda promemoria inhämtas bland annat följande rörande den där
förebragta utredningen.

Med hänsyn till den tid som förflutit sedan Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd
framlade sin inledningsvis redovisade utredning angående behovet
av en gemensam depåbyggnad för de till nämnden anslutna biblioteken
har en komplettering av utredningen ansetts nödvändig. Kompletteringen
har verkställts av riksbibliotekarien genom en förnyad rundfråga,
som utgått till samtliga till samarbetsnämnden anslutna bibliotek. Resultatet
framgår av följande sammanställning.

Önskat antal hyllmeter

1955 1958

Kungl. biblioteket ................................ 6 000 6 000

Farmaceutiska inst:s bibi. ...................... 105 105

Flygledningens bibi............................... — 100

Handelshögskolans bibi. (inkl. Ibero-amerikanska inst:s

bibl-) ........................... — 305

Järnvägsstyrelsens bibi............................ 60 60

Karolinska inst:s bibi. .......................... — 800

Lantbruksakademiens bibi......................... 50 150

Musikaliska akademiens bibi....................... 650 650

Palentverkets bibi................................. 250

Pedagogiska bibi.................................. 175

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Önskat antal hyllmeter
1955 1958

Riksdagsbibl........ ............................. 1 475

Statistiska centralbyråns bibi....................... 100

Tekniska högskolans bibi..................... 600

Utrikesdepartementets bibi.........................

Vetenskapsakademiens bibi......................... —

Veterinärhögskolans bibi........................... 30

3 000
150
600
150
3 000
60

Summa 9 070 15 555

Anm. De av riksbibliotekarien lämnade siffrorna för 1958 inrymmer en expansionsmarginal av
omkring 20 procent.

För Uppsala universitetsbibliotek har, liksom i dess remissyttrande över
kommitténs förslag, anmälts behov av utrymme för magasinering av 4 000
hyllmeter tidningar, vartill borde komma förslagsvis 50 procent accessionsutrymme.
Överbibliotekarien erinrar om att genom byggnadsstyrelsens försorg
utarbetade utredningsskisser för en tillbyggnad av universitetsbiblioteket
nu föreligger. Å dessa har den ojämförligt största delen av det utrymme,
som nu upptages av de inom biblioteket förvarade tidningarna,
disponerats för ett medicinskt-naturvetenskapligt tidskriftsmagasin, läsesal
m. m. En tillbyggnad kommer därför inte, understryker överbibliotekarien,
att minska bibliotekets behov av utrymme i den planerade biblioteksdepån.

I sitt betänkande förutsatte kommittén, att i depån borde beredas utrymme
även för andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket; främst skulle
det för dessa verk bli fråga om utrymmen för arkivalier. En rundskrivelse
till justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksbanken och riksgäldskontoret
angående behovet av utrymme för böcker och arkivalier i
depån har givit vid handen, att behov av dylikt utrymme för närvarande
endast föreligger för riksgäldskontoret, som anmält ett utrymmesbehov av
omkring 460 hyllmeter.

Den av kommittén preliminärt föreslagna biblioteksdepåbyggnaden var
(inklusive expansionsutrymme) beräknad för omkring 18 000 hyllmeter.
Med hänsyn till de önskemål, som nu från olika biblioteks sida framställts
om anslutning till depån, har utredningsmannen ansett att i depån bör beredas
plats (inklusive expansionsutrymme) för omkring 25 000—30 000 hyllmeter
huvudsakligen böcker och tidningar. Med uppgift härom har han
under hand hos byggnadsstyrelsen begärt förnyad utredning av byggnadsfrågan.
Resultatet av utredningen har byggnadsstyrelsen redovisat i skrivelse
den 24 februari 1959. Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan föreslog byggnadsstyrelsen
efter samråd med fortifikationsförvaltningen, chefen för armén,
chefen för IV militärområdet samt chefen för infanteriskjutskolan i Rosersberg,
att byggnaden skulle förläggas på staten tillhörig mark i anslutning
till Rosersbergs villastad. Som följd av storflygplatsens förläggning till
Halmsjön ligger emellertid denna tomt numera inom ett område, där man
har att räkna med dels större risk för krigshandlingar och dels tilltagande
tätbebyggelse (jfr länsstyrelsens i Stockholms län skrivelse den 18 december
1958 till Kungl. Maj :t, i vilken framställning gjorts om återinförande av
skyddsrumsskyldighet för bland annat Rosersbergs samhälle). Dessa för -

Statsutskottets utlåtande nr 109 är 1959

hållanden motiverar en förflyttning av depån till säkrare och billigare mark.
Inom den korta tidrymd, som stått till huds, har det icke varit möjligt, att
slutligt föreslå bestämd annan tomtplats. Efter undersökningar och samråd
under hand med representanter för domänstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen
bedömer byggnadsstyrelsen emellertid utsikterna att finna lämpligt
belägen tomt på staten tillhörig mark såsom goda. Sålunda avser styrelsen
att närmare undersöka ett område öster om riksvägen cirka 7 km norr om
Bålsta järnvägsstation.

Vid tidigare utredning av byggnadsfrågan lät byggnadsstyrelsen utarbeta
och kostnadsberäkna alternativa lösningar med dels traditionell fast hyllinredning
samt dels olika system för tätpackning av arkivalierna. Systemet
med fasta hyllor innebar givetvis en större byggnadsvolym än systemen
med tätpackning. Resultatet av denna undersökning visade emellertid, att
de totala kostnaderna per hyllmeter i en enkelt beskaffad byggnad rymmande
cirka 40 000 hyllmeter blir lägre för alternativet med fasta hyllställningar
än för alternativen med rörliga. Vid en uppräkning till dagspriser som
företogs hösten 1958 kvarstod denna prisskillnad. Mot bakgrund av dessa
erfarenheter och som följd av att biblioteksdepåns lokalbehov ökats, har
byggnadsstyrelsen låtit upprätta och kostnadsberäkna två ritningar, daterade
28 januari 1959. Förutom den å dessa ritningar redovisade biblioteksdepån
föreslår byggnadsstyrelsen, att tjänstebostäder för två familjer uppföres
i enlighet med av bostadsstyrelsen upprättade typritningar.

Med den föreslagna utformningen av depån följer emellertid, att möjligheter
skapas för inredning med alternativa hylltyper. Detta innebär dels att
hylldjup och gångbredder kan varieras med hänsyn till olika bokformat,
dels att systemet lämnar möjligheter öppna att genom anbudsförfarande
definitivt välja det mest ekonomiska hyllsystemet.

Den vertikala kommunikationen i byggnaden sker via trapphall jämte
hiss i byggnadens ena ända. Med anslutning till denna trapphall, kan successiva
utbyggnader ske åt sidan och bakåt, utan att verksamheten i den nu
planerade byggnadsetappen störes. Härvid förutsättes, att panncentral, expeditionslokaler,
hiss, trapphus med flera utrymmen, som ingår i första
byggnadsetappen, även utnyttjas för de framtida utbyggnaderna. Detta innebär
även att kostnaden per kubikmeter byggnad är högre för första etappen
än för de framtida tillbyggnaderna.

Ritningarna redovisar en femvåningsbyggnad, som genom pelardelningen
kan sägas innehålla sju enheter å cirka fyra meter. Denna byggnadsvolym
motsvarar ungefär det behov, som utredningsmannen i samråd med riksbibliotekarien
redovisat. En utökning av byggnadens längd till åtta enheter
skulle för en relativt sett ringa merkostnad utöka depåns kapacitet med
cirka 4 000 hyllmeter handlingar i A 4-format. Byggnadsstyrelsen rekommenderar
för sin del denna utökning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas av byggnadsstyrelsen till
följande belopp enligt prisläget 1 juli 1958.

Byggnad å sju enheter............................ ca 1 050 000

2 tjänstebostäder ................................ » 150 000

Yttre arbeten .................................... » 150 000

Summa ca 1 950 000 kronor

Byggnad å åtta enheter............................ ca 1 800 000

2 tjänstebostäder ................................ » 150 000

Yttre arbeten .................................... » 150 000

Summa ra 2 100 000 kronor

''6

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Beräkningarna förutsätter normal grundläggning samt en med Rosersbergstomten
likvärdig tomt med ungefär samma belägenhet.

Kostnaderna för hyllinredning ingår icke i de beräknade byggnadskostnaderna
och kan, fortsätter byggnadsstyrerelsen, för närvarande icke beräknas
definitivt, då fördelningen mellan hyllor för tidningar, foliohandlingar,
A 4-handlingar samt böcker icke kan helt överblickas. Med den hyllinredning
som redovisats i tabell på planritningen kan emellertid hyllkostnaderna
för alternativet enligt ritningarna (7 enheter) beräknas till följande ungefärliga
belopp.

Fasta hyllställningar Fasta + rörliga hyllställningar

Antal hyllor i höjd hyllmeter kostnad hyllmeter kostnad

kr kr

Folio, 5 hyllmeter...... 18 600 320 000 21 700 690 000

A 4, 6 hyllor......... 22 300 350 000 26 000 730 000

Böcker, 7 hvllor ...... 26 000 375 000 30 000 760 000

Utredningsmannens förslag (jfr prop. s. 9 och 10) överensstämmer i allt
väsentligt med departementschefens i det följande redovisade ställningstaganden.

Departementschefen framhåller inledningsvis att den ständigt ökande bokproduktionen
och den därmed sammanhängande ökningen av bibliotekens
bokförvärv har ställt biblioteken inför många gånger svårbemästrade lokalproblem.
Den förutnämnda riksdagsbibliotekskommittén rekommenderade
som en utväg ur lokalsvårigheterna för riksdagsbibliotekets del en uppdelning
av bibliotekets samlingar, innebärande att huvuddelen skulle bibehållas
i nuvarande lokaler men att sådana partier, som endast sällan efterfrågades,
skulle överföras — i den mån de icke kunde utgallras — till en depå,
vilken utan olägenhet kunde och följaktligen borde förläggas utom Stockholm.
Kommittén ansåg det nämligen i hög grad oekonomiskt att utnyttja
så dyrbara utrymmen som riksdagshusets — eller över huvud taget lokaler
i huvudstadens centrala delar — till förvaring av endast undantagsvis efterfrågad
litteratur. Anordnandet av en biblioteksdepå skulle enligt kommitténs
uppfattning utgöra en rationell lösning av riksdagsbibliotekets lokalfråga,
samtidigt som det skulle vara till fördel för åtskilliga andra statliga
institutioner. Departementschefen anser sig helt kunna dela kommitténs
uppfattning, och vad som i det följande kommer att förordas får enligt departementschefen
ses som ett försök att i någon mån råda bot främst för de
lokalsvårigheter som riksdagsbiblioteket och andra statliga bibliotek i huvudstaden
har att kämpa med. Departementschefen redovisar härefter sina
ställningstaganden i olika hänseenden till det föreliggande utredningsförslaget.

Vad först beträffar anslutningen till depån anser sig departementschefen
kunna biträda utredningsmannens förslag om att depån i första hand bör
avses för de statliga biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala
universitetsbibliotek. I andra hand och i mån av utrymme bör även icke
statliga bibliotek mot skälig ersättning kunna få använda sig av depåbyggnaden
och den därtill anslutna servicen. Ledningen av verksamheten vid

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

depån bör enligt departementschefen uppdragas åt kungl. biblioteket som
ett ämbetsåliggande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan för depån föreslog
byggnadsstyrelsen, att depåbyggnaden skulle förläggas till tomtplats på
staten tillhörig mark i anslutning till Rosersbergs villasamhälle. I den nu
framlagda utredningen har byggnadsstyrelsen framhållit, att som följd av
storflygplatsens förläggning till Halmsjön nämnda tomtplats numera ligger
inom ett område, där man har att räkna med dels större risk för krigshandlingar
och dels tilltagande tätbebyggelse. Dessa förhållanden motiverar
enligt byggnadsstyrelsen en förläggning av depån till annan plats än den av
byggnadsstyrelsen från början föreslagna. Byggnadsstyrelsen har ännu inte
hunnit föreslå bestämd annan tomtplats men bedömer utsikterna att finna
lämpligt belägen sådan på staten tillhörig mark såsom goda. Styrelsen undersöker
för närvarande förläggningsmöjligheterna inom ett område öster
om riksväg 12 norr om Bålsta järnvägsstation. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört anser departementschefen, att någon förläggning av
depån till Rosersberg inte bör ifrågakomma. Det torde, framhåller departementschefen,
få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera efter förslag av
byggnadsstyrelsen bestämma plats för depån. Departementschefen vill emellertid
redan i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att en sådan
förläggning kommer till stånd, att någon statlig tjänstebostad med därav
följande tjänstebostadstvång icke skall komma i fråga.

I fråga om depåbyggnadens utformning föreslår departementschefen, att
byggnaden utföres enligt det av byggnadsstyrelsen rekommenderade större
alternativet (8 enheter). Departementschefen finner, att merkostnaderna
för detta alternativ jämfört med det av byggnadsstyrelsen framlagda mindre
alternativet (7 enheter) äro förhållandevis små med tanke på den väsentligt
ökade utrymmeskapacitel, som vinnes vid det större alternativet. Vad beträffar
byggnadskostnaderna för det av honom sålunda förordade alternativet
är han icke beredd att nu ta definitiv ställning till kostnadsramen;
med hänsyn till vad nyss anförts räknar departementschefen icke heller med
anordnande av någon tjänstebostad. Departementschefen vill vidare med
skärpa understryka den synnerliga vikten av att verkligt allvarliga ansträngningar
göras för att hålla nere kostnaderna för byggnadsföretaget och att
i detta syfte alla till buds stående möjligheter att genom förenklingar, rationellare
planlösningar och liknande åtgärder förbilliga byggnadsverksamheten
på effektivaste sätt utnyttjas. Till byggnadsföretaget bör enligt departementschefen
för nästa budgetår under förut angiven rubrik anvisas
ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Utredningsmannen har beräknat engångskostnaderna för hyllinredning
ä 80 000 hyllmeter av depån till högst 450 000 kronor, under förutsättning
alt endast fasta hyllställningar användes, men samtidigt framhållit, att det
först efter anbudsförfarande! torde vara möjligt att avgöra vilket hyllsystem
som är mest ekonomiskt. Övriga engångskostnader, däribland kostnader för
inköp av en transportbil, har utredningsmannen beräknat till sammanlagt

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

25 000 kronor. Vidare har till årliga expensutgifter beräknats 24 000 kronor,
varav 16 000 kronor till bränsle, lyse och vatten och 8 000 kronor till övriga
expenser. Den vid kungl. biblioteket erforderliga personalförstärkningen för
depåverksambeten har utredningsmannen uppskattat till en föreståndare
för depån i A 9 och en chaufför i A 7 för transporterna mellan depån och de
anslutna institutionerna. Utredningsmannens ifrågavarande beräkningar
anser sig departementschefen i huvudsak kunna godtaga, dock är han icke
beredd att tillstyrka utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild
befattning som chaufför. Det torde, anser departementschefen, böra ankomma
på riksbibliotekarien att i sinom tid begära medel till bestridande av
ifrågavarande utgifter, varefter definitiv ställning får tagas till de för olika
ändamål erforderliga medelsanvisningarna.

Utskottet. Föreliggande förslag till inrättande av en främst för de statliga
biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek
gemensam biblioteksdepå överensstämmer — utom i vad avser depåns storlek
och förläggning — i allt väsentligt med det förslag i ämnet som år 1956
framlades av en av delegerade för riksdagens verk tillsatt kommitté. Utskottet
hälsar med tillfredsställelse tillkomsten av en dylik depå, varigenom
enligt utskottets mening såväl ekonomiska som praktiska fördelar torde stå
att vinna för de i projektet deltagande biblioteken.

Vad avser depåns dimensionering har utskottet intet att erinra mot att det
av departementschefen föreslagna större alternativet med 8 enheter väljes.
Härigenom torde, såsom departementschefen konstaterar, utan större merkostnader
kunna vinnas en i förhållande till det andra alternativet med 7
enheter väsentligt ökad utrymmeskapacitet.

Då en förläggning av depån till den av riksdagsbibliotekskominittén ursprungligen
föreslagna tomtplatsen i anslutning till Rosersbergs villasamhälle
på anförda skäl icke längre synes vara aktuell, har departementschefen begärt
bemyndigande att efter förslag av byggnadsstyrelsen bestämma annan
plats för depån. Utskottet, som icke har någon erinran häremot, vill i detta
sammanhang understryka vikten av att de av ovannämnda kommitté gjorda
rekommendationerna att depån bör komma till utförande på en ur såväl
skydds- som kommunikationssynpunkt lämplig plats norr om Stockholm
noga beaktas.

Den för byggnadsföretaget för nästa budgetår äskade medelsanvisningen,
800 000 kronor, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit någon anledning till erinran mot
vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat om inrättande
av en biblioteksdepå;

b) till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret 1959/
60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

2:o) Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga 29, punkt 4, s. 4—10)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett
investeringsanslag av 2 915 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en mom första kammaren av herr Osvald väckt motion (I: 78), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1959/60 anvisa ett
belopp av 500 000 kronor för nybyggnaden för växtbiologiska institutionen
vid Uppsala universitet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sandler (I: 128) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad
m. fl. (II: 165), i vilka hemställts, att riksdagen, samtidigt som den i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisar ett investeringsanslag för budgetåret
1959/60 å 500 000 kronor till byggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket
i Uppsala, måtte besluta, att ett speciellt skyddsrum inrättas för
bibliotekets oersättligaste samlingar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag
och att kostnaderna härför täckas genom investeringsanslag, som riksdagen
anvisar för efterföljande budgetår samtidigt med medel för byggnadsarbetenas
fortsättande och slutförande.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 78 och I: 128.

Kungl. Maj :ts förslag för nästa budgetår innebär sammanförande av anslag
till olika byggnadsföretag vid Uppsala universitet till ett gemensamt anslag
å 2 915 000 kronor, därvid beräknats 1 500 000 kronor för det fortsatta
byggnadsarbetet för zoofysiologiska institutionen, 100 000 för upprättande
av huvudritningar och fortsatta kostnadsberäkningar för nybyggnad för institutionerna
för fysiologi och medicinsk fysik, 215 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten
i konsistoriehuset, 100 000 kronor för upprättande av huvudritningar
och kostnadsberäkning för tillbyggnad av institutionen för
fysiologisk botanik, 500 000 kronor för projekterings- och byggnadsarbeten
för universitetsbiblioteket samt likaledes 500 000 kronor för motsvarande
arbeten i fråga om den limnologiska institutionen m. m.

Beträffande tillbyggnaden av universitetsbiblioteket
har byggnadsstyrelsen i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet
den 11 november 1958 lämnat vissa kompletterande upplysningar och därvid
anfört bland annat följande.

Vid projekteringen av tillbyggnaden har byggnadsstyrelsen i enlighet med
universitetets önskemål och i anslutning till de riktlinjer för skyddet av arki
valier och samlingar som uppdragits i 1953 års civilförsvarsutrednings
huvudbetänkande räknat med alt skyddsrum skall anordnas för de delar av
bibliotekets samlingar, som är oersättliga eller bedömts såsom särskilt värdefulla.
Enligt nu föreliggande ritningsförslag skulle i skyddsrum beredas
plats för omkring 16 000 hyllmeter böcker. Kostnaden för anordnandet av
skyddsrummet har beräknats uppgå till cirka 300 000 kronor mer än för
motsvarande förvaringsutrymmen i eu normal källarvåning.

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Departementschefen har icke ansett sig böra tillstyrka anordnande av
speciellt skyddsrum för vissa delar av bibliotekssamlingarna. Med denna reservation
har departementschefen beräknat att de totala kostnaderna för
byggnadsföretaget skall hållas inom ramen för ett belopp av 5 200 000 kronor.

I motionerna I: 128 och II: 165 har anförts huvudsakligen följande.

Frågan om särskilt skydd för viktiga delar av Carolina Redivivas bestånd
har alltså bedömts på ett annat sätt än beträffande andra bibliotek. Vid den
nyligen avslutade ombyggnaden av universitetsbiblioteket i Lund skapades
ett särskilt skyddsrum för viktigare delar av samlingarna. Detsamma är
också fallet vid det nyuppförda stadsbiblioteket i Göteborg (detta har dock
delvis bekostats med kommunala medel). Kungliga biblioteket i Stockholm
har redan erhållit ett skyddsrum i mycket nära anslutning till biblioteksbyggnaden,
dit de viktigaste partierna av beståndet utan större svårigheter
torde snabbt kunna överflyttas i händelse av fara. För riksarkivet föreligger
beslut om permanent placering av så gott som hela dess bestånd i fullträffsäkra
bergskyddsrum.

Uppsala universitetsbibliotek är Sveriges största och äldsta bibliotek. Betydande
delar av dess samlingar äro fullkomligt oersättliga. Vad som där
behöver skyddas är kvantitativt avsevärt mycket mera än i de andra och
yngre biblioteken. Till belysning av omfattningen av de delar av beståndet,
som måste skyddas, bör det nämnas att den ansvariga biblioteksledningen
ansett minst en tredjedel av bibliotekets totala 40 000 hyllmeter böra placeras
under skydd. Det gäller därvid icke blott den mycket omfattande handskriftsamlingen
och enskilda tryckta bokverk av hög ålder, särskilt från
medeltiden samt 1500- och 1600-talen. Det gäller också sviter av tidskrifter
och samlingsverk ej blott av humanistiskt utan även och inte minst
av naturvetenskapligt och medicinskt innehåll. En förstörelse av detta bestånd
skulle innebära ett förintande slag för forskningen vid universitetet
och för landet i dess helhet, en förlust som aldrig skulle kunna repareras.

1945 års universitetsberedning har också uttalat (Statens off. utredn.
1951: 9, s. 328 f.) att »det är en angelägenhet av synnerlig vikt att bereda
universitetsbibliotekets samlingar bästa möjliga skydd vid krigsfara och
krig. Inga åtgärder, som kunna leda fram till detta mål, få försummas ...».
Och vidare: »Universitetsbiblioteket bör snarast erhålla goda skyddsrum av
betydande omfattning i omedelbar anslutning till biblioteksbyggnaderna. I
själva verket borde samlingarna till allra största delen förläggas till fullträffsäkra
skyddsrum.»

Universitetsbiblioteket disponerar för närvarande delar i två bergskyddsrum.
De lokaler, som där upplåtits, rymma tillsammans ungefär 5 500 hyllmeter
böcker. Men därmed är problemet om skydd för bibliotekets viktigaste
samlingar ingalunda löst. Det ena och mindre av skyddsrummen ligger ca
5 km från Uppsala och torde f. ö. av flera skäl — bl. a. den uppenbara fuktrisken
— icke vara användbart som förvaringsplats för böcker. Det andra
skyddsrummet, i vilket bibliotekets andel uppgår till ca 5 000 hyllmeter, är
beläget på 7 km avstånd från biblioteksbyggnaden. Tillsammans rymma
dessa båda skyddsrum mindre än hälften av den del av bibliotekets bestånd,
som bedömes som helt oersättlig.

Därtill kommer, att det över huvud taget icke torde vara möjligt att vid
ett hastigt krigsutbrott genomföra undanförsel till dessa avlägset belägna
skyddsrum. Enligt sakkunniga bedömare på militärt håll och civilförsvars -

Statsutskottets utlåtande nr 109 är 1959

håll skulle i en sådan situation så omfattande boktransporter från Uppsala
vara praktiskt taget uteslutna samtidigt med en allmän utrymning av civilbefolkningen
från Uppsala och från Stockholm genom Uppland och samtidigt
med alla andra då nödvändiga transporter för undanförsel eller för
militära ändamål. Att å andra sidan redan i fredstid till bergskyddsrummet
överföra det av forskarna mest anlitade materialet, t. ex. huvuddelen av
handskriftsamlingen, sviter av tidskrifter, ur vilka dagligen lån förekomma,
urluindssamlingar och annat särskilt viktigt material, är fullständigt otänkbart.
F. n. ha också blott mycket ringa delar av samlingarna permanent
kunnat placeras i det sistnämnda skyddsrummet, och trots att de ditförda
delarna höra till bibliotekets mindre använda, ha olägenheterna varit mycket
stora; man har t. o. m. nödgats föra tillbaka större delen av dem till biblioteksbyggnaden.
Möjligheten att inrätta något slags permanent depå i berg
eller annorledes längre in i landet för bibliotekets värdefullaste samlingar
— en tanke som lär ha framskymtat — skulle ur forskningssynpunkt vara
en omöjlig lösning och komme dessutom att för byggnader, extra personal
och dagliga transporter leda till kostnader, som skulle mångdubbelt överstiga
vad de nu aktuella skyddsrumsanordningarna betinga. Inte heller kan
en lösning av skyddsproblemet vinnas genom mikrofotografering av alla
de ifrågavarande samlingarna. En sådan skulle ställa sig cirka tio gånger
dyrare än ett skyddsrum, förutom att den inte skulle kunna slutföras på
många år. Också denna utväg måste därför bedömas som helt orealistisk.

Det torde sålunda vara uppenbart, att de för vår kultur och hela vårt
vetenskapliga liv omistliga värden, som stora delar av Uppsala universitetsbiblioteks
samlingar utgöra, måste skyddas genom att de redan i fredstid
placeras i skyddsrum i omedelbar anslutning till bibliotekslokalerna. Det
av byggnadsstyrelsen planerade skyddsrummet skulle enligt expertuttalande
erbjuda skydd mot träff — även fullträff — av konventionella typer av
sprängbomber samt t. o. m. av luftkreverande atombomber. Det ger plats åt
12 300 hyllmeter böcker och handskrifter, vilket betyder, att där skulle
kunna permanent placeras hela handskriftsamlingen samt dessutom ca
10 000 hyllmeter tryckta böcker, i första hand sådan litteratur som bedömts
som omistlig för forskningen. Detta material skulle också under fredsförhållanden
stå skyddat ulan att därför vara mera svårtillgängligt för forskare
än andra delar av samlingarna.

Det synes uppenbart, att den lösning av skyddsproblemet, som byggnadsstyrelsens
förslag på denna punkt innebär, är den billigaste och i alla avseenden
gynnsammaste, som kan komma i fråga, om över huvud taget ett
tillfredsställande skydd skall beredas vårt största biblioteks oersättliga samlingar.

Én lösning av Uppsala universitetsbiblioteks lokalfråga är såsom departementschefen
framhållit en brådskande angelägenhet. Varje uppskov med
igångsättandet av ny- och tillbyggnaden skulle vara till största förfång för
arbetet inom biblioteket. A andra sidan synes det icke möjligt för riksdagen
att ta på sitt ansvar att för framtiden ställa biblioteket utan ett fullgott
skydd för dess ocrsättligasle samlingar. Riksdagen bör därför redan nu fatta
beslut om inrättandet av ett sådant skydd, vilket i runt tal torde kosta en
miljon kronor; denna merkostnad torde framdeles neutraliseras av lägre
årliga kostnader för transporter till och från de nuvarande depåerna och
för tillsynen över dessa. EU sådant beslut behöver inte föranleda något
uppskov med projekteringen och igångsättandet under budgetåret 1959/00
av ny- och tillbyggnaden. Den merkostnad, som påkallas av skyddsanordningarna,
föreslås belasta efterföljande år, i den ordning och enligt den
uppdelning på budgetår som efterföljande riksdagar med hänsyn till då
föreliggande omständigheter best limma.

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

Beträffande nybyggnad för den lim nologiska institutionen
m. in. framgår av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

För budgetåret 1957/58 anvisades 100 000 kronor för upprättande av fullständiga
handlingar och vidtagande av andra förberedande åtgärder för
nybyggnad för de växtbiologiska och limnologiska institutionerna. I underdånig
skrivelse den 10 december 1957 har byggnadsstyrelsen redovisat resultatet
av den förnyade utredning beträffande institutionernas lokalfråga,
som föranletts av ändrade förutsättningar i fråga om studentantal och personal.
Det nya förslaget innebär ett frångående av den tidigare avsedda
lösningen med en för de båda institutionerna gemensam byggnad på växtbiologiska
institutionens tomtområde i kvarteret Blåsenhus. Som skäl härför
anför byggnadsstyrelsen, att den tidigare föreslagna lösningen innebar,
att för odlingsförsök värdefull mark skulle spolieras samt att förslaget erbjöde
alltför begränsade utbyggnadsmöjligheter. Enligt det nya förslaget
bör två byggnader uppföras, en för den växtbiologiska institutionen i anslutning
till den nuvarande institutionsbyggnaden och en för den limnologiska
institutionen inom kvarteret Lagerträdet. Kostnaden för den växtbiologiska
institutionsbyggnaden har uppskattats till cirka 2 700 000 kronor
och för den limnologiska till 2 500 000 kronor. För fullföljande av förberedelsearbetet,
för upprättande av noggranna kostnadsberäkningar samt för
byggnadsföretagens påbörjande hemställer byggnadsstyrelsen om ett investeringsanslag
av 500 000 kronor för vardera institutionen för budgetåret
1959/60.

Departementschefen har i detta sammanhang uttalat följande.

Såsom framgått av min redogörelse för byggnadsstyrelsens förslag i fråga
om byggnadsarbeten för de limnologiska och växtbiologiska institutionerna
har styrelsen frångått en tidigare avsedd lösning med en gemensam nybyggnad
och i stället förordat uppförande av två särskilda instilutionsbyggnader.
För egen del kan jag icke godtaga det nu framlagda förslaget.
Jag vill först framhålla, att skäl enligt min mening talar för att i första hand
den limnologiska institutionens lokalfråga löses. För vattenvården, som i
dag står inför en rad problem av skiftande art, synes förbättrade betingelser
för limnologisk forskning vara av särskilt stor betydelse. Jag anser mig
därför böra förorda att en nybyggnad för den limnologiska institutionen
kommer till stånd och alt nybyggnaden uppföres på den plats, som byggnadsstyrelsen
föreslagit, nämligen kvarteret Lagerträdet. Jag vill emellertid
tillägga att lokaldispositionen bör ske på sådant sätt, att vissa utrymmen
kan beredas jämväl den växtbiologiska institutionen. Vad beträffar kostnaderna
för nybyggnaden anser jag mig kunna godtaga den beräkning som
byggnadsstyrelsen framlagt och som innebär en totalkostnad av 2 500 000
kronor. För fullföljande av projekteringsarbetet och för byggnadsarbetets
påbörjande bör för nästa budgetår beräknas 500 000 kronor.''

Till stöd för det i motionen 1: 78 gjorda yrkandet har anförts bland annat
följande.

I årets statsverksproposition äskas bl. a. ett anslag på 1 500 000 kronor
till nybyggnad för zoofysiologiska institutionen samt ett på 500 000 kronor
för nybyggnad för limnologiska institutionen och ett på 100 000 kronor för
förberedande åtgärder för tillbyggnad av institutionen för fysiologisk botanik
vid Uppsala universitet. Däremot äskas icke medel till nybyggnad
för växtbiologiska institutionen. Sistnämnda institutionsbygge har emeller -

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

lid såväl av universitetsmyndigheterna som av andra myndigheter och av
utredningar betecknats som synnerligen angeläget långt innan någon av de
ovan nämnda institutionerna ens varit på tal.

Det av 1957 års riksdag beviljade anslaget på 100 000 kronor för de växtbiologiska
och limnologiska institutionernas projektering följdes icke av
någon proposition till 1958 års riksdag om byggnadsanslag till dessa institutioner.
1 sina petita till 1959 års riksdag gjorde matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten förnyat äskande om nybyggnadsanslag till växtbiologiska
och limnologiska institutionerna.

Den 12 augusti 1958 upprepade byggnadsstyrelsen sitt förslag om separata
nybyggnader för växtbiologiska och limnologiska institutionerna, kostnadsberäknade
till resp. 2 700 000 och 2 500 000 kronor, varav under budgetåret
1959/60 500 000 kronor för vardera institutionen.

Trots fakultetens »med skärpa» framförda understrykande av »nödvändigheten
av att såväl växtbiologiska institutionens som limnologiska institutionens
nybygge kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål» har i årets
statsverksproposition ännu en gång uteslutits just den växtbiologiska institution,
om vilken byggnadsstyrelsen redan 1938 fastslog, att dess byggnad
»är så otillräcklig att anskaffandet av ökat utrymme åt denna institution
torde vara en av universitetets mest trängande lokalfrågor», och vars nybyggnad
naturvetenskapliga forskningskommittén 1945 upptog på första
platsen inom »grupp 1 för synnerligen angelägna och brådskande fall».
I motsats till den växtbiologiska institutionen, »inom vilken under en övergångsperiod
utrymme skall beredas jämväl för ämnet limnologi», som upptogs
i 1948 års förslag till generalplan, upptas i årets statsverksproposition
endast en limnologisk institution, med tillägget »att lokaldispositionen bör
ske på sådant sätt, att vissa utrymmen kan beredas jämväl den växtbiologiska
institutionen». Att detta icke kan innebära någon lösning av växtbiologiens
lokalproblem ligger i öppen dag.

Det kan icke vara rimligt, att en så viktig fråga om ordningsföljden
mellan de olika institutionsbyggena gång på gång avgöres stick i stäv mot
sektionens resp. fakultetens enhälliga eller så gott som enhälliga mening,
och det kan allra minst vara rimligt, att det under så många år uppskjutna
nybygget för växtbiologiska institutionen nu ännu en gång skjutes åt sidan
till förmån för nya intressen.

Sedan naturvetenskapliga forskningskommittén 1945 framhöll, att »ett
mycket betydande antal forskare här fått sin utbildning och ett stort antal
gradualavhandlingar presterats», ha ytterligare 17 doktorsavhandlingar
ventilerats på växtbiologiska institutionen. 11 forskare ha under denna tid
varit Uppsaladocenter i växtbiologi. 6 på växtbiologiska institutionen utbildade
forskare ha blivit professorer och 2 laboratorer i botaniska ämnen.
Ehuru växtbiologi icke är ett självständigt examensämne i fil. känd.- och
fil. ämbetsexamen, är en icke obetydlig del av den för betyg i botanik i
dessa examina obligatoriska undervisningen förlagd till växtbiologiska institutionen.
Många licentiater och doktorer i växtbiologi ha blivit lektorer
i läroverk och seminarier, och åtskilliga av de nuvarande licenliandcrna och
doktoranderna tjänstgöra redan som läroverkslärarc. För lärarutbildningen
är det sålunda synnerligen angeläget, att en nybyggnad för växtbiologiska
institutionen snarast kommer till stånd. Ett stort antal licentiater och doktorer
i växtbiologi ha arbetat vidare inom den växtbiologiska grundforskningen
i Uppsala och på andra håll, många ha ägnat sig åt växlbiologiens
tillämpning i vårt lands botaniska museer och botaniska trädgårdar, många
andra åt dess tillämpning i svensk skogsforskning, skogsundervisning och
skogsskötsel, i svensk och internationell lantbruksforskning, myrodling och

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

betesvård, i limnologi, limnothalassologi och vattenvård, i den biologiska
kvartärgeologien och i svenskt naturskydd. För den växtbiologiska grundforskning
och den utbildning av växlbiologer lämpade för alla dessa tilllämpningar
av växtbiologien, som hittills betytt så mycket för den mera direkta
praktiskt använda naturforskningen i vårt land, är det av utomordentlig
vikt, att det så länge undanskjutna växtbiologiska institutionsbygget
nu snarast kommer till stånd.

Mot bakgrunden av det händelseförlopp och den situation, varav huvuddragen
nu tecknats, förefaller det egendomligt, att chefen för ecklesiastikdepartementet
nu äskat sammanlagt 2 100 000 kronor för 3 naturvetenskapliga
institutionsbyggen vid Uppsala universitet men icke någonting för
växtbiologiska institutionen. Med hänsyn till det svåra nödläge, vari denna
institution befinner sig, och till de uttalanden, som gjorts av de sakkunniga
instanserna, synes det angeläget, att byggnadsfrågan för växtbiologiska
institutionen nu löses på det av byggnadsstyrelsen föreslagna sättet.

Utskottet har icke något att erinra mot att de nuvarande specificerade
anslagen till olika byggnadsföretag vid Uppsala universitet i enlighet med
vad departementschefen förordat sammanföras till ett gemensamt anslag.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag om beräknande av ovan angivna
belopp för nästa budgetår till byggnadsarbeten m. m. för zoofysiologiska
institutionen, institutionerna för fysiologi och medicinsk fysik, konsistoriehuset,
institutionen för fysiologisk botanik samt den limnologiska institutionen,
varvid lokaldispositionen för nybyggnaden för sistnämnda institution
bör ske på sådant sätt, att vissa utrymmen kunna där beredas jämväl för
den växtbiologiska institutionen. Utskottet är icke berett att biträda det i
motionen I: 78 framställda yrkandet om anvisande för budgetåret 1959/60
av 500 000 kronor för en nybyggnad för växtbiologiska institutionen, varför
utskottet avstyrker bifall till detta förslag.

Vidkommande frågan om tillbyggnad av universitetsbiblioteket har —
såsom av den lämnade redogörelsen framgår — departementschefen, som
för budgetåret 1959/60 för ändamålet förordat ett anslagsbelopp av 500 000
kronor, icke ansett sig böra tillstyrka att ett speciellt skyddsrum anordnas
för vissa delar av bibliotekssamlingarna. I motionerna I: 128 och II: 165
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att ifrågavarande skyddsrum
skall inrättas i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen angivet förslag, vilket
beräknats draga en merkostnad av 300 000 kronor. För nästa budgetår yrkas
i nämnda motioner anvisande av samma belopp, som departementschefen
beräknat för projekteringsarbeten och byggnadsföretagets igångsättande.
Den merkostnad, som påkallas av omförmälda särskilda skyddsanordningar,
föreslås i motionerna belasta budgetår efter det nästkommande.

Enligt utskottets mening föreligga mycket starka skäl för att universitetsbiblioteket
utrustas med ovannämnda speciella skyddsrum för bibliotekets
oersättligaste samlingar. Vad i motionerna I: 128 och II: 165 anförts till
stöd för ett beslut i denna riktning från riksdagens sida har synts utskottet
bärande. Utskottet vill särskilt framhålla, att ifrågavarande skyddsproblem
bland annat på grund av i kritiska lägen uppkommande trafiktekniska svå -

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

righeter icke kan få en tillfredsställande lösning med anlitande av skyddsrum,
belägna på rätt avsevärt avstånd från biblioteket. Den beräknade merkostnaden
för anordnandet av ifrågavarande speciella skyddsrum, vilken
kostnad kommer att fördela sig på flera budgetår, synes utskottet icke böra
tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av förevarande spörsmål.
Utskottet tillstyrker för sin del att riksdagen måtte besluta, att byggnadsföretaget
projekteras och kommer till utförande i enlighet med vad utskottet
sålunda angivit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 128
och II: 165, besluta, att ett speciellt skyddsrum skall inrättas
för universitetsbioliotekets i Uppsala oersättligaste samlingar
i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
framlagt förslag;

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen I: 78, till Byggnadsarbeten vid
universitetet i Uppsala för budgetåret 1959/60 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
2 915 000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,
Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Ragnar Bergh och Anders Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Svensson
i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson,
fröken Karlsson, fru Lewén-Eliasson, herr Larsson i Hedenäset och
fröken Vinge.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Nybyggnad för biblioteksdepå) av herrar Ragnar Bergh
och Skoglund i Doverstorp, vilka ansett att utskottet bort avstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 109 år 1959

»att riksdagen må avslå Kungl. Maj :ts förslag om inrättande
av en biblioteksdepå och anvisande av medel till nybyggnad
för sådan depå.»

2) vid punkten 2 (Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala) av herrar
Näsström, Gillström, Einar Persson, Holmquist, Rikard Svensson, Ragnar
Rergh, Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson i Degerfors, Jansson
i Kalix, Persson i Växjö, Karlsson i Olofström och fru Lewén-Eliasson, vilka
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Enligt
utskottets mening» och på s. 15 slutar med »sålunda angivit», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att byggnadsföretaget
kommer till stånd i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna.
Utskottet får i detta sammanhang även hänvisa till att utskottet ovan
under punkten 1 tillstyrkt anvisande av medel för nybyggnad för biblioteksdepå,
avsedd att stå till förfogande jämväl för universitetsbiblioteket
i Uppsala. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
avstyrker bifall till det i motionerna I: 128 och II: 165 framställda yrkandet.
»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att motionerna I: 128 och II: 165 icke må av riksdagen
bifallas;»

590804

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag