Statsutskottets utlåtande Nr 108 (Utlåtande 1938:Su108 su)

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga
om anslag för budgetåret 1938/39 till gymnastiska
centralinstitutet.

(2:a avd.)

l:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har
Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten 212, sid. 529—540 av
det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att dels å
personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet under rubriken
tjänstemän å ordinarie stat från och med den 1 januari 1939 uppföra en
professorsbefattning i kroppsövningarnas fysiologi och hygien i lönegraden
B 30, dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas under budgetåret 1938/39, dels
ock till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 144,400 kronor.

I statsrådsprotokollet har erinrats, att samtliga de kommittéer och
sakkunnigberedningar, som under de senaste årtiondena behandlat frågan
örn institutets organisation, vitsordat behovet av en professur i fysiologi
vid gymnastiska centralinstitutet. Tanken har närmare utvecklats
av 1924, 1927 och 1931 års sakkunniga, vilka förordat, att vid institutet
skulle inrättas en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien,
vars innehavare skulle förfoga över ett fysiologiskt laboratorium.

Kungl. Majit har nu på framställning av institutets direktion förelagt
riksdagen förslag i ämnet, vilket innebär, att ifrågavarande professur
skulle inrättas från och med den 1 januari 1939, i samband varmed det
nuvarande arvodet å 6,500 kronor till en lärare i fysiologi skulle indragas.
Professurens innehavare förutsättes icke skola åläggas större undervisningsskyldighet
iin en universitetsprofessor. Med hänsyn härtill och för
att befattningshavaren skall kunna bliva i tillfälle att i erforderlig ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

sträckning ägna sig åt vetenskapligt forskningsarbete, föreslås inrättande
från och med den 1 januari 1939 jämväl av en assistentbefattning i fysiologi
med ett arvode av 4,500 kronor.

I övrigt ifrågasattes för närvarande ingen annan förändring beträffande
ifrågavarande anslag, än att arvodet åt läraren i anatomi på grund av
ökad tjänstgöring föreslås höjt med 550 kronor till 5,650 kronor.

Departement selie] en har beträffande den föreslagna professuren anfört
bland annat:

»Yttre omständigheter, bland annat institutets lokala förhållanden, hava
hittills förhindrat förslagets genomförande. Jag anser, att denna ur många
synpunkter så betydelsefulla fråga nu bör bringas till en lösning. Behovet
av den ifrågasatta professuren har vid de tidigare utredningarna så
uttömmande ådagalagts, att det icke torde vara behövligt att ytterligare
vitsorda detsamma. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på att den
nya befattningen kommer att bliva av betydelse icke blott för den vid
institutet meddelade utbildningen utan för vårt folks fysiska fostran
över huvud taget och för det praktiska arbetslivet. Enligt min mening
har det allmänna en viktig förpliktelse i dessa hänseenden. Runt örn
i världen har värdet av vetenskaplig forskning på ifrågavarande område
uppmärksammats av de ansvariga statsmyndigheterna. I Danmark, Belgien,
Tyskland, Polen, Italien, Rumänien och Japan finnas sedan åtskilliga år
statliga forskningsinstitut för fysisk fostran, väl utrustade och försedda
med vetenskapligt skolade arbetskrafter. För det land, som skapat den
Lingska gymnastiken och där den idrottsliga verksamheten vuxit i intensitet
och omfattning därhän, att den kan sägas på ett betydelsefullt sätt
ingripa i medborgarnas liv, måste det vara ej blott en hederssak utan
framförallt en angelägenhet av samhällelig vikt, att icke längre se denna
sak försummad. Jag betraktar därför såsom ett av de mest trängande
behoven på den fysiska fostrans område, att ifrågavarande hos oss hittills
undanskjutna ämnesområde erhåller en företrädare med professors
kompetens och tjänsteställning, vilken till sitt förfogande har ett välutrustat
fysiologiskt laboratorium. Att befattningen bör knytas till gymnastiska
centralinstitutet, därom råder, såsom den lämnade redogörelsen
utvisar, icke några delade meningar bland företrädarna för den akademiska
undervisningen. Mot benämningen av den ifrågasatta professuren
har ej heller någon erinran framkommit.

Universitetskanslern, som i övrigt vitsordat professurens behövlighet,
har yppat betänkligheter mot att förslaget örn professurens inrättande
nu genomföres, detta främst med tanke på de genom universitetsberedningens
betänkande aktualiserade, universiteten och karolinska institutet
berörande organisationsfrågorna. Dessa betänkligheter kan jag icke dela.
Jag kan nämligen för min del icke finna, att något av de spörsmål örn
ändringar med avseende av förefintliga akademiska lärarbefattningar
eller inrättande av nya sådana, som upptagits till diskussion av beredningen,
inverkar eller kan komma att inverka på föreliggande fråga.
Belysande är ju också, att såväl universiteten som karolinska institutet
enstämmigt ansett en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien
hava sin rätta plats vid gymnastiska centralinstitutet. Jag anser därför,
att denna fråga kan prövas fristående från spörsmålet om universitets -

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 13

väsendets organisation. Den av kanslern och statskontoret berörda omständigheten,
att frågan om centralinstitutets organisation så sent som
vid 1934 års riksdag var föremål för omprövning, synes mig så mycket
mindre motivera ett uppskov som den föreliggande frågan, enligt vad som
framgår av redogörelsen i det föregående, uttryckligen undantogs från
realbehandling vid nämnda tillfälle. Ett mycket starkt skäl för att
frågan redan vid 1938 års riksdag bringas till ett avgörande ligger enligt
min mening däri, att den blivande innehavaren av professorsbefattningen
i så fall kan få tillfälle att medverka vid planläggningen av den nya
byggnad för centralinstitutet, som måste uppföras under den närmare
framtiden. Jag erinrar örn att 1937 års riksdag anvisat medel till utredning
angående ifrågavarande nybyggnad. I det följande ämnar jag framlägga
förslag örn beräknande av medel till en arkitekttävling för ändamålet.

Jag vill tillägga, att hinder icke synes möta att provisoriskt bereda
den nye professorn arbetsutrymmen i institutets nuvarande lokaler. Såsom
direktionen framhållit, finnas nämligen redan användbara laboratorielokaler
inom institutet, som utan särskild kostnad kunna iordningställas
för ändamålet.»

Utskottet, som i det följande tillstyrker, att medel för nästa budgetår
anvisas till den av departementschefen omnämnda arkitekttävlingen, har
funnit sig böra biträda förslaget örn inrättande av en professur i kroppsövningarnas
fysiologi och hygien vid gymnastiska centralinstitutet från
och med den 1 januari 1939. Jämväl i övrigt förordar utskottet Kungl.
Maj:ts nu föreliggande förslag.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat från
och med den 1 januari 1939 uppföra en professorsbefattning
i kroppsövningarnas fysiologi och hygien i lönegraden
B 30;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 58,350

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis................. » 6,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 68,150

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. » 800 » 68,950

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie per -

sonal .........................kronor 6,200

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................... »_4,800

Summa förslagsanslag kronor 144,400;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 144,400
kronor.

2:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 213, sid. 541 av ovannämnda protokollsutdrag),
vilket innebär en av stegrade bränslepriser betingad anslagsökning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 6,900 kronor.

3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkten 214, sid. 541—543), vilket innebär
en anslagshöjning med 18,500 kronor, till större delen belöpande
på utrustning av ett fysiologiskt laboratorium, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 22,900 kronor.

4:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.
Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria övningar
i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkten 215, sid. 543 och 544),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett
reservationsanslag av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 5,500
kronor;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av
kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av
Stockholms förenade studentkårer ett anslag av 1,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5:o) Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling rörande
nybyggnad för institutet. I ovannämnda proposition (nr 1) har Kungl.
Majit (punkten 216) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
angående allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för gymnastiska
centralinstitutet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Gymnastiska
centralinstitutet: Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för institutet
beräkna för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 229), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för institutet för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Institutets nuvarande byggnader äro belägna i Stockholm å en delvis
kronan, delvis Stockholms stad tillhörig tomt av omkring 3,500 kvadratmeter
inom kvarteret Fyrmörsaren i hörnet av Hamngatan och Beridarebansgatan.
De staden tillhöriga tomtdelarna omfatta 1,250 kvadratmeter.
Byggnaderna, som uppförts i olika omgångar (senast år 1896), hava sedan
lång tid tillbaka visat sig vara otillräckliga och mindre lämpliga för
undervisningen vid institutet. Med idrottens upptagande bland institutets
arbetsuppgifter har därjämte uppstått ett oavvisligt krav på
öppna platser för idrottsövningar.

Flera förslag till lösandet av institutets lokalfråga hava framlagts,
men frågan har tills vidare fått vila, bland annat i avvaktan på institutets
omorganisation. Efter statsmakternas beslut i organisationsfrågan
år 1934, har lokalfrågan åter upptagits. Då de tidigare framlagda planerna
på att för ändamålet disponera nuvarande krigsskolans lokaler
inom Karlbergs slott övergivits, har man räknat med uppförande av helt
nya lokaler åt institutet på härför lämpad plats. Då denna anläggning
måste bliva av stor omfattning, har ett ingående utredningsarbete ansetts
nödvändigt före byggnadsföretagets igångsättande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1937/38 ett reservationsanslag av 5,000 kronor till utredning angående
nybyggnad för institutet.

I skrivelse den 8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit preliminär
utredning rörande förevarande byggnadsfråga och hemställt örn
anvisande av ett anslag å 40,000 kronor till anordnande av en allmän
arkitekttävling för upprättande av förslag till en nyanläggning för institutet.

I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen framhållit, att man vid den
preliminära utredningen utgått från ett lokalbehov, som angivits i ett

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

med stöd av erfarenheter, vunna efter studier i utlandet, upprättat
lokalprogram, som godkänts av direktionen över institutet.

Beträffande valet av plats för nyanläggningen har byggnadsstyrelsen
framlagt fem alternativa förslag.

Alternativ A: 1 avser uppförande av nybyggnader för institutet å
ett av arméstabens stall m. m. för närvarande disponerat område mellan
Sturevägen i väster, Valhallavägen i söder och Svea artilleriregementes
kasernområde i öster. Byggnadsstyrelsen har funnit detta område icke
kunna bereda plats för alla för institutet avsedda anläggningar.

Alternativ A: 2 innebär ett kombinerat utnyttjande för centralinstitutet
av den i alternativ A: 1 omnämnda platsen och höjdplatån norr
örn Stadion. Byggnadsstyrelsen har ansett en förläggning enligt detta
alternativ komma att medföra en för institutets verksamhet menlig splittring
av de ifrågasatta anläggningnrna.

Alternativ A: 3 avser nybyggnader å ett norr örn Östermalms
idrottsplats mitt emot Livregementets till häst kaserner beläget område,
begränsat av Sturevägen, Östermalms idrottsplats, Tennisstadion och
Gasverksvägen. Byggnadsstyrelsen har ansett detta område vara det ur
olika synpunkter för institutet mest lämpliga.

Alternativ B innebär förläggning av institutet till ett område å
kronoegendomen Johanneshov inom Brännkyrka församling.

Det här avsedda området, framhåller byggnadsstyrelsen, vore beläget
å höjden strax söder örn Skanstullsbron och upptoges för närvarande
bland annat av Johanneshovs idrottsplats, vilken anläggning enligt vad
styrelsen erfarit bekostats av kommunen och sålunda torde tillhöra denna,
under det att själva marken tillhörde kronan. Ifrågavarande idrottsplats,
som på grund av sitt mot norr oskyddade läge vore föga använd,
skulle ingå i nyanläggningen för centralinstitutet och därvid utnyttjas
såsom idrottsplats, medan marken söder örn denna idrottsplats skulle
tagas i anspråk för de för institutet erforderliga byggnaderna samt
tränings- och lekfältet. Utrymme för framtida utvidgningar skulle möjligen
kunna beredas söder örn den väg, som begränsade området mot
nämnda väderstreck. Bortsett från att ifrågavarande område läge mycket
starkt utsatt för nordliga vindar, vilket för övningarna på idrottsplatsen
och även för verksamheten vid institutet i övrigt måste bliva besvärande,
vore området mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål med
hänsyn till att detsamma enligt den för ifrågavarande trakt projekterade
nya stadsplanen komme att bliva omgiven av starkt trafikerade gator
och en relativt hög bebyggelse med hyreshus.

Alternativ C slutligen avser uppförande av institutets nybyggnader
vid Järvafältet.

Den s. k. Örs gård, som vore belägen inom Järvafältets sydostligaste
del strax väster om Råstasjön, syntes byggnadsstyrelsen ur många synpunkter
vara lämplig för centralinstitutet. Visserligen vore platsen belägen
på längre avstånd från staden än de tidigare berörda områdena,
men syntes detta icke hava någon större praktisk betydelse med hänsyn
till de nya vägförbindelser, som inom en nära framtid torde bliva genomförda.
Även kommunikationerna med karolinska institutet komme att
bliva goda.

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Kostnaderna för en anläggning i huvudsaklig enlighet med det
uppgjorda programmet hava av byggnadsstyrelsen beräknats sålunda:

Administrationsbyggnaden........

4 gymnastiksalar (2 flyglar).......

Brottnings-, dans- och fäktlokaler . .

Förbindelseleder................

Bostäder för vaktmästare och maskinist
........................

Värmecentral..................

Yttre ledningsarbeten............

Tränings-, lek- och tennisplaner. . . .
Vägar, planeringar och stängsel

Bad- och simhall...............

Idrottshall....................

Yttre ledningsarbeten............

Vägar och planeringar...........

kronor 1,050,000
» 675,000

» 325,000

» 125,000

» 50,000

» 100,000

» 50,000

» 175,000

» 75,000 kronor 2,625,000

» 700,000

» 600,000

» 25,000

» 50,000 » 1,375,000

Summa kronor 4,000,000.

De sålunda angivna kostnaderna å sammanlagt 4,000,000 kronor avsåge
en förläggning av centralinstitutet till ovannämnda område norr
örn Östermalms idrottsplats framför Livregementets till häst kasernetablissement
(alternativ A: 3) och förutsatte att, förutom den större
gymnastiksalen, den i programmet ingående idrottsplatsen ställdes på
framtiden. Därest centralinstitutet skulle förläggas till Örs gård, tillkomme,
utöver ovan angivna kostnader, dels 250,000 kronor för idrottsplatsens
anordnande, dels ock 300,000 kronor för framdragande av erforderliga
ledningar och vägar ävensom för planering och stängsel, varför
den totala kostnaden i detta fall skulle uppgå till omkring 4,550,000
kronor. Den i kostnadsberäkningen gjorda uppdelningen av kostnaderna
i två huvudposter å 2,625,000 kronor och 1,375,000 kronor skulle vid
en förläggning till Örs gård bliva 2,825,000 kronor och 1,725,000 kronor.

Till här ovan angivna kostnader borde läggas ett belopp av förslagsvis
70,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Departementschefen har för egen del, efter att hava framhållit angelägenheten
av en snabb lösning av byggnadsfrågan, anfört följande:

»Såsom byggnadsstyrelsens framställning ger vid handen, gäller det
nu närmast att underställa riksdagen frågan örn anordnande av en allmän
tävling bland svenska arkitekter rörande förslagsritningar för de
tillärnade nybyggnaderna. Då erfarenheten ådagalagt lämpligheten ur
arkitektoniska och praktiskt-ekonomiska synpunkter av sådana tävlingar,
när det gäller byggnader av större omfattning eller av mera speciell
beskaffenhet, anser jag mig böra tillstyrka förslaget, att en sådan tävling
anordnas.

Byggnadsstyrelsens framställning innefattar dels vissa förslag i fråga
örn nyanläggningens allmänna utformning, dels ock förslag beträffande
byggnadernas förläggning.

Bedömandet av den förstnämnda frågan synes mig icke bereda några
väsentligare svårigheter. Utformandet av själva byggnadsprogrammet

Bihang till riksdagens -protokoll 1938. 6 sami. Nr 106—108. 2

Statsutskottets utlåtande A7r 108.

har skett linder hänsynstagande till rön, som inhämtats vid besök vid
likartade institutioner i utlandet. Det förefaller mig visserligen, som örn
byggnadsprogrammet, under intryck från länder, där kraven på standarden
hos anläggningar av denna art på grund av särskilda omständigheter
drivits i höjden, erhållit ganska betydande mått. Möjligheterna
att vidtaga inskränkningar i avseende å anläggningens omfattning och
beskaffenhet, utan eftersättande av dess ändamålsenlighet, böra därför
under frågans fortsatta behandling icke lämnas obeaktade. Av byggnadsstyrelsens
framställning inhämtas emellertid, att kostnadsramen är
väsentligt mycket snävare än fallet varit i fråga örn de motsvarande
förslag, som vid ärendets tidigare behandling framställts.

Däremot bereder bedömandet av frågan om nybyggnadernas förläggning
betydande svårigheter. Då det tävlingsprogram, som skall ligga
till grund för arkitekttävlingen, självfallet måste utgå från vissa lokala
förutsättningar, låter det sig icke göra att uppskjuta ett ställningstagande
till förläggningsfrågan till en senare tidpunkt.

Gymnastiska centralinstitutet, vars främsta uppgift är att utbilda
gymnastik- och idrottslärare för våra skolor, bör erhålla en sådan förläggning,
att övningsskolavdelningar av tillfredsställande kvalitet i fråga
örn såväl lokaler som utrustning och lärarkrafter bekvämt stå till förfogande.
Vidare bör institutet för utbildningen i lek och idrott hava
tillgång till för detta ändamål lämpade övningsplatser. Det är också
av vikt, att centralinstitutet så förlägges, att högskolan kan bedriva sin
verksamhet i kontakt med den frivilliga verksamheten för fysisk fostran
i vårt land. Detta är betydelsefullt bland annat med tanke på berörda
professur i rörelsefysiologi, som under sådana förhållanden kan få god
tillgång till material för forskningar i fråga om kroppsövningarnas fysiologi
och hygien. Som en huvudsynpunkt vid bedömandet av frågan
örn institutets förläggning framstår också, att kostnaderna nedbringas
så långt detta låter sig göra, utan att institutets värde som centralanstalt
för utbildning i gymnastik och idrott förminskas. Utgår man från
att nybyggnadsföretaget måste medföra nyanläggning av idrotts- och
övningsplatser, springa kostnaderna i höjden. Kunna däremot för institutets
räkning utnyttjas redan befintliga idrottsanläggningar, är det
möjligt att föra byggnadsfrågan i hamn för väsentligt lägre kostnader.

Det är huvudsakligen från dessa utgångspunkter, som de föreliggande
förslagen till institutets förläggning enligt min mening måste bedömas.
Enligt det föregående har byggnadsstyrelsen verkställt en uttömmande
inventering av de möjligheter i detta hänseende, som nu förefinnas i
Stockholm och i dess närmaste omgivningar. Då det synes mig önskvärt,
att landets enda lärarutbildningsanstalt för fysisk fostran även i fortsättningen
förlägges till huvudstaden, som för studier och utbildning på
förevarande område torde erbjuda de bästa förutsättningarna, anser jag
mig kunna acceptera den utgångspunkt för lokalinventeringen, som ligger
däri, att styrelsen utgått från att institutet bör förläggas till Stockholm
eller dess omnejd.

Ur alla de synpunkter, som ovan berörts, skulle en tillfredsställande
förläggning av centralinstitutet erhållas genom bifall till alternativet
A: 3, innebärande institutets förläggning norr örn Östermalms idrottsplats
mitt emot livregementets till häst kaserner. Läroanstalter av olika
slag skulle finnas relativt lätt tillgängliga, och i närheten ligga två

Statsutskottets utlåtande Nr 10S. 19

stora idrottsanläggningar, Östermalms idrottsplats och Stadion. Området
är beläget ej långt "från lämplig övningsterräng, och dess allmänna
karaktär passar väl för institutets ändamål. Med hänsyn till militära
ändamål, för vilka området förklarats behövligt, har det emellertid
ansetts icke låta sig göra att reservera området för institutet. På grund
härav kan den blivande arkitekttävlingen icke inriktas på en förläggning
av institutet till berörda område.

En förläggning av institutet enligt alternativ C till Örs gård å Järvafältet
kan ur vissa synpunkter te sig såsom ett ganska tilltalande uppslag.
Det tomtområde, som angivits kunna ställas till förfogande, är
avsevärt, utvidgningsmöjligheterna synas tryggade och den omgivande
terrängen är lämplig. Detta omdöme förutsätter dock, att försvarsväsendets
behov icke i framtiden påkalla inskränkningar i området elle*
sådana förändringar i den omgivande terrängen, att olägenheter uppstå
för centralinstitutet. Med hänsyn härtill torde det icke nu kunna med
bestämdhet förutsägas, huruvida en förläggning till denna plats kommer
att i framtiden vara till fördel för institutet. Detta alternativ är icke
mindre än 550,000 kronor dyrare än något av de andra, på grund av
att idrottsplats måste anordnas, ledningar framdragas långa sträckor
och vägar anläggas. Visserligen är det tänkbart, att pa denna plats
kostnaderna skulle kunna nedbringas därigenom, att vissa anläggning^
kunde utnyttjas gemensamt för den civila och den militära gymnastiker
idrottsutbildningen och kostnaderna för dessa anläggningar under
sådana förhållanden delas mellan institutet och försvarsväsendet. Emellertid
föreligger ingen utredning, örn och i vad man försvarsväsendet
har behov av en idrottsplats med ifrågavarande belägenhet eller över
huvud taget rörande planerna på en militär gymnastik- och idrottsskolas
anordning. Med hänsyn till centralinstitutets behov förefaller
det mig sannolikt, att, örn ett sadant sambruk skulle komma till stand,
det kunde uppstå mycket stora svårigheter att friktionsfritt tillgodose
de anspråk på anläggningarna, som från ömse sidor skulle komma att
ställas. Den omständighet, som emellertid enligt min mening får tillmätas
avgörande betydelse vid bedömandet av detta alternati\, är den
dåliga tillgången på närbelägna övningsavdelningar vid skolor. Inom
räckhåll finnes intet allmänt läroverk, och de skolor av annan art, som
finnas tillgängliga — kommunal mellanskola och folkskolor synas
icke vara tillräckliga eller lämpliga för institutets behov. Elevernas
förflyttningar mellan institutet och vederbörande skolor skulle på grund
härav bliva mycket tidsödande och försvara en ändamålsenlig planläggning
av arbetet vid institutet. Givetvis kommer skolväsendet i bolna
kommun att undergå utveckling, men i vilken riktning denna kommer
att gå, kan icke nu" bedömas. Att vid prövningen av föreliggande fråga
bortse från eller till sin betydelse reducera sistberörda förhållanden
under hänvisning till en oviss framtid finner jag icke försvarligt. Jag
finnér mig av nu anförda skäl icke kunna tillstyrka, att det fortsatta
utredningsarbetet inriktas pa en förläggning av institutet till Örs gäld
å Järvafältet.

Alternativ B, vilket innebär institutets förläggande till kronoegendomen
Johanneshov inom Brännkyrka församling, synes mig föga tilltalande.
Området är olämpligt beläget bland annat med hänsyn till de ofördelaktiga
vindförhållandena. Visserligen vore det måhända möjligt att in -

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

bespara anläggningskostnaderna för en idrottsplats, genom att Johanneshovs
idrottsplats skulle kunna tänkas efter överenskommelse bliva tagen
i anspråk för institutets räkning. Inom en nära framtid kommer emellertid
området av allt att döma att vara centrum för en omfattande
bostadsbebyggelse, och de nackdelar, som härigenom uppkomma för institutets
del, synas mig avgörande vid ett ställningstagande till detta
alternativ, vilket därför av mig avstyrkes.

Alternativ A: 1, innebärande en förläggning av institutet till ett område
mellan Sturevägen, Valhallavägen och Svea artilleriregemente, är
ur flera synpunkter fördelaktigt, även örn området utan utvidgning icke
bereder utrymme för alla de projekterade anläggningarna. En förläggning
av institutet till denna plats har emellertid mött motstånd från
de militära myndigheterna, som avstyrkt detta alternativ, emedan området
åtminstone tills vidare vore erforderligt för militära ändamål. Med
hänsyn härtill är jag förhindrad att förorda institutets förläggning till
denna plats. Av samma skäl måste jag också under nuvarande förhållanden
avstyrka alternativet A: 2, innebärande ett kombinerat utnyttjande
av nyssnämnda plats och höjdplatån nordost om Stadion.

Jag har alltså efter den närmare prövning, jag ägnat byggnadsstyrelsens
förslag, icke funnit mig kunna tillstyrka något av de fem alternativa
förläggningsförslag, som av byggnadsstyrelsen satts i fråga.

Efter ingående överväganden har jag emellertid kommit till den uppfattningen,
att institutets förläggningsfråga likväl bör kunna lösas på ett
i det stora hela tillfredsställande sätt, genom att för ändamålet tages i
anspråk den berörda höjdplatån nordost örn Stadion mellan denna anläggning
och Östermalms idrottsplats samt allmänna barnbördshuset.

Detta område har redan reserverats för ändamålet. I detta hänseende
må erinras, att 1924 års sakkunniga för utredning angående gymnastiska
centralinstitutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor
i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 14 mars 1925
anhöllo om vidtagande av åtgärder för att berörda område måtte reserveras
såsom blivande tomt för institutet. I anledning av denna framställning
hördes riksmarskalksämbetet, som i skrivelse den 19 maj 1925
meddelade, att ämbetet samma dag anmodat intendenten för Djurgården
att iakttaga, att området i fråga skulle tills vidare reserveras för
eventuellt framtida upplåtande som byggnadsplats för centralinstitutet.

Ett förläggande av institutet till denna plats innebär alltså ett fullföljande
av en redan uppgjord plan, som fortfarande är av den aktuella
innebörd, att den kan realiseras som en för framtiden bestående
lösning av institutets byggnadsfråga. Platsen i fråga uppfyller alla de
förutsättningar, som enligt vad jag i det föregående anfört "böra gälla i
fråga örn institutets förläggning. Närliggande delar av staden erbjuda
god tillgång på skolor av olika slag, och förhållandena i detta hänseende
torde komma att inom en snar framtid ytterligare förbättras. I
övningsskolhänseende erbjuder alltså detta alternativ lika stora fördelar
som alternativen A: 1—3. På ömse sidor örn området ligga Stadion och
Östermalms idrottsplats, den sistnämnda skild från området allenast
genom en smal, föga trafikerad väg och Stadion i dess omedelbara grannskap.
Så beläget, kan institutet upprätthålla den nära kontakt med den
fria idrottsliga verksamheten, som i det föregående framställts såsom
ett önskemål. I detta avseende överträffar förevarande alternativ de

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

övriga alternativen. I fråga om tillgången till fri övningsterräng vid en
förläggning till nu förevarande plats hänvisar jag till vad institutets
lärarkollegium anfört i sitt förut återgivna yttrande.

Som ett skäl emot en lösning av byggnadsfrågan efter dessa riktlinjer
har angivits, att området i fråga icke skulle kunna bereda tillräckligt
utrymme för institutets räkning. Härvid synes man dock hava förbisett,
att institutet som nämnts på båda sidor kommer att omgivas av förstklassiga
idrottsanläggningar, av vilka institutet kan få begagna sig för
sin verksamhet.

Vad först beträffar Östermalms idrottsplats, inhämtas av handlingarna
i ärendet, att denna idrottsplats med undantag för vissa delar, vilka
för bestämd tid upplåtits till aktiebolaget Tennisstadion, av Kungl.
Djurgårdens förvaltning upplåtits på arrende till Sveriges centralförening
för idrottens främjande för en tid av sammanlagt 40 år från och
med den 1 april 1929 till och med den 31 mars 1969. Enligt arrendebestämmelserna
är centralföreningen, örn för allmänt behov större eller
mindre del av det upplåtna området skulle erfordras, skyldig att efter
minst sex månaders förut skedd uppsägning avträda lägenheten eller
erforderlig del därav utan rätt till annan ersättning än för å avträdd
del befintlig byggnad, värderad på visst, i bestämmelserna angivet sätt.
Härav framgår, att det allmänna är oförhindrat att utnyttja området
för gymnastiska centralinstitutet, exempelvis för uppförande av den
idrottshall, som icke torde kunna beredas utrymme å höjdplatån nordost
om Stadion. Denna idrottshall kan, enligt vad jag inhämtat, för en
relativt begränsad kostnad förenas med höjdplatån genom en enkel viadukt
över den väg, som enligt vad nyss sagts skiljer höjdplatån från
Östermalms idrottsplats.

Vad Stadion beträffar böra hinder icke heller möta att för institutets
räkning i män av behov utnyttja denna staten tillhöriga anläggning,
varvid jag självfallet förutsätter, att banorna och anläggningen i övrigt
hållas i fullgott skick och användas på sådant sätt, att de även i fortsättningen
kunna i samma utsträckning som eljest begagnas för tävlingsidrott.
På detta sätt skulle stadionanläggningen kunna komma till nytta
för den fysiska fostran i vida högre grad än nu är fallet. Det bör anmärkas,
att arbetet vid centralinstitutet är förlagt till sådana tider, att
några intressekollisioner med den frivilliga idrottens tävlingar icke behöva
uppstå.

Institutets byggnader böra alltså enligt min mening förläggas till omförmälda
höjdplatå utom idrottshallen, som förlägges till Östermalms
idrottsplats, vilken medelst en viadukt förbindes med höjdplatån. För
institutets räkning utnyttjas Östermalms idrottsplats i övrigt — för närvarande
tills vidare utan annan förändring av nu gällande arrendeupplåtelse
än som betingas av idrottshallens förläggande till idrottsplatsen
— ävensom Stadion. Detta förslag innebär, förutom de fördelar, som
i det föregående framhållits, den påtagliga vinsten, att för institutet
icke behöva anläggas särskilda idrottsplatser, utan att för detta ändamål
kunna utnyttjas redan befintliga, högklassiga sådana anläggningar.
Skulle det vid frågans fortsatta behandling visa sig fördelaktigare att
placera idrottshallen, vars tillkomst är en angelägen sak, på annat närliggande
område, som för ändamålet kan komma att stå till förfogande,

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

har jag intet att erinra häremot. Möjligheten av en sådan lösning bör
beaktas vid arkitekttävlingen.

Mot förslaget kan invändas, att gymnastiska centralinstitutet kommer
att ligga långt från karolinska institutet, dit för närvarande elevernas
undervisning i anatomi och fysiologi är förlagd. Intet av de förutberörda
alternativen kan emellertid i detta hänseende anses vara nämnvärt
fördelaktigare.

Vad beträffar institutets utvidgningsmöjligheter, därest det förlägges
till nu ifrågavarande plats, vill jag betona, att institutets behov synas
mig för överskådlig tid bliva väl tillgodosedda, örn byggnadsförslaget i
stort sett genomföres enligt byggnadsstyrelsens program, vilket kan ske
på nämnda plats. Det är visserligen riktigt att vid uppgörande av
byggnadsförslag planera med hänsyn till framtiden, men även härutinnan
är det nödvändigt att iakttaga en viss begränsning. I den mån
några som helst hållpunkter saknas för bedömande av ett framtida utvidgningsbehov,
är man hänvisad till lösa antaganden eller rena^ gissningar,
som icke synas mig böra tillmätas något inflytande pa frågans
avgörande.

På grund av den läggning, byggnadsstyrelsens föreliggande förslag erhållit,
har det alternativ, som nu av mig förordats, icke varit föremål
för vederbörande myndigheters särskilda bedömande. På grund härav
anmodade jag direktionen över gymnastiska centralinstitutet i skrivelse
den 1 mars 1938 att till Kungl. Majit inkomma med yttrande, huruvida
direktionen ansåge sig kunna förorda, att centralinstitutet förlädes till
omförmälda höjdplatå under förutsättning, att såväl Östermalms idrottsplats
som Stadion hnge, i den mån så lämpligen kunde ske, av institutet
begagnas för den vid institutet bedrivna undervisningen. Med anledning
härav har direktionen i utlåtande den 2 mars 1938 anfört, att direktionen,
under förutsättning att institutet erhölle bestämd rätt att i
nödig utsträckning begagna såväl berörda idrottsplats som Stadion, ville
tillstyrka en förläggning av institutet till nämnda höjdplatå. I en framtid
syntes dock Östermalms idrottsplats böra helt upplåtas åt institutet.
Direktionen förutsatte dessutom, att tomten hnge minst den utsträckning,
som framginge av byggnadsstyrelsens skrivelse till direktionen den
22 januari 1938. Direktionen ville därjämte framhålla angelägenheten
av att åtgärder i god tid vidtoges för att möjliggöra framtida utvidgning
samt för att förhindra innestängande bebyggelse.

Riksmarskalksämbetet har vidare i utlåtande den 3 mars 1938 tillstyrkt,
att ifrågavarande område upplåtes till nybyggnad för centralinstitutet
med en av djurgårdsintendenten föreslagen inskränkning av innebörd,
att uppfartsvägen från Planterhagsvägen till allmänna barnbördshuset
bibehålies oförändrad och sålunda får bilda gräns för området i
nordost. I övrigt har ämbetet förklarat sig förutsätta, att djingår dsförvaltningen,
i likhet med vad tidigare vid liknande tillfällen varit
fallet, gottgöres för genom upplåtelsen mistade arrendeinkomster.

Mot vad av direktionen, respektive riksmarskalksämbetet sålunda yttrats,
har jag intet att i huvudsak erinra. Den beskärning av tomtområdet,
som nödvändiggöres vid ett bibehållande av berörda uppfartsväg
till barnbördshuset, synes kunna ske utan olägenhet för centralinstitutet.

Jag förordar således, att den arkitekttävling rörande förslagsritningar
till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, till vilken anslag nu

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

bör äskas av riksdagen, skall avse institutets förläggande till omförmälda
höj dplatå nordost om Stadion och i övrigt huvudsakligen grunda sig på
den av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsplanen. Innan medel ställas
till förfogande för tävlingen, torde ärendet, i vad det avser ifrågavarande
områdes ianspråktagande för centralinstitutets nybyggnad, få
underställas Hans Maj:t Konungens prövning.

Kostnaderna för ett realiserande av det av mig förordade alternativet
torde kunna hållas inom det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet av
4,000,000 kronor. . o

Ståndpunkt torde icke behöva i detta sammanhang fattas till fragan
örn sättet för utnyttjande av den tomt, varpå centralinstitutets byggnader
nu äro belägna och som, i den mån den icke tillhör staden eller
behöver tagas i anspråk för stadsplaneregleringen, kan disponeras för
andra statliga ändamål eller försäljas.

Det anslag till anordnande av arkitekttävlingen, som för nästa budgetår
bör anvisas, synes mig kunna begränsas från av byggnadsstyrelsen
äskade 40,000 kronor till 35,000 kronor, vilket belopp lämpligen bör
anvisas i form av reservationsanslag.»

Den av departementschefen förordade arkitekttävlingen synes böra
komma till stånd. Utskottet har intet att erinra mot att anslag för
ändamålet anvisas för budgetåret 1938/39.

Vid besök å ort och ställe har utskottet tagit i närmare skärskådande
de platser, som enligt det ovanstående ifrågasatts som förläggningsplatser
för centralinstitutet. Utskottet har därvid kommit till den uppfattningen,
att den av departementschefen förordade förläggningen av centralinstitutets
huvudbyggnader till höjdplatån nordost örn Stadion erbjuder
en lämplig lösning av institutets byggnadsfråga. Utskottet tillstyrker
därför, att som förutsättning för arkitekttävlingen må gälla, att
nybyggnaderna för institutet förläggas på sätt av departementschefen
angivits, d. v. s. idrottshallen till Östermalms idrottsplats eller eventuellt
på annat näraliggande område och nybyggnaderna i övrigt till nämnda
höjdplatå.

Utskottet förordar, att till bestridande av kostnaderna för arkitekttävlingen
anvisas ett anslag av 35,000 kronor. Ej heller i övrigt har
utskottet något att erinra mot vad av departementschefen föreslagits.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för institutet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
35,000 kronor.

Stockholm den 22 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Utskottet.

Närvarande: Se under utskottets utlåtande nr 107.