Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965 (Utlåtande 1965:Su107 su)

Nr 107—108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

Nr 107

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1965/66 till vissa forskningsråd m. m., i vad
propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt E 107) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anslag till vissa forskningsråd
m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna ett anslag av 61 911 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 40, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1965, i
vad propositionen hänvisats till behandling av statsutskottet, beträffande de
under ecklesiastikdepartementet hörande forskningsråden m. m. föreslagit riksdagen
att

I. a) medge att datamaskincentraler inrättas vid universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg och Umeå;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen förordat
fastställa personalförteckning för universitetens datamaskincentraler, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66;

c) till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1965/66 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.;

II. a) godkänna av departementschefen angivna riktlinjer för utbildning och
forskning på informationsbehandlingens område;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att — utöver de ändringar som föreslagits i propositionen
1965:1 — vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för universiteten
i Uppsala och Lund samt tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola och tekniska högskolan i Lund, som föranleds av de i propositionen
1965: 40 framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för utbildningen på informationsbehandlingens
område på varje universitetsort få — oavsett fakultet — tillämpa regler
motsvarande dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter m. in. i ämnen inom
filosofisk fakultet;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar, som
fordras för förslagens genomförande;

e) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen på databehandlingsområdet
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 270 000 kr.;

1 — Biliang till riksdagens protokoll 1965. G samt. Nr 107—108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

III. till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1965/66 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.;

IV. till Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
3 800 000 kr.;

V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för de under
statens medicinska forskningsråd sorterande forskargrupperna i överensstämmelse
med vad departementschefen föreslagit;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för under V. a)
nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66;

VI. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 599 000 kr.;

VII. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
15 800 000 kr.;

VIII. till Humanistisk forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 3 520 000 kr.;

IX. till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kr.;

X. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret
1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
3 060 000 kr.;

XI. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för statens
naturvetenskapliga forskningsråd i överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;

XII. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
380 000 kr.;

XIII. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 17 790 000 kr.;

XIV. till Atomforskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 9 652 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Hansson m.fl. (I: 706) samt den andra inom andra kammaren av herr
Nordstrandh m. fl. (II: 834), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Göteborgs
universitet och Chalmers tekniska högskola bevilja medel för anskaffande av en
tandemgeneratoranläggning inom en kostnadsram av 5 400 000 kr., varvid det
förutsättes, att den vetenskapliga hjälputrustningen, som kostnadsberäknats till

2 400 000 kr., kan bestridas genom normala utrustningsanslag i samband med
nybyggnad;

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

dels en inom första kammaren av herr Nils Theodor Larsson in. fl. väckt motion
(I: 712), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid behandling
av propositionen nr 40 besluta att anvisa 1. till Statens medicinska
forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 17 800 000 kr., vilket innebär en höjning med
2 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag, 2. till Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 3 560 000 kr., vilket innebär en höjning med
500 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag, och 3. till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 19 790 000 kr., vilket innebär
en höjning med 2 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 835), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte vid
behandlingen av propositionen nr 40 besluta att anvisa 1. till Statens medicinska
forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 17 800 000 kr., vilket innebär en höjning med
2 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag, 2. till Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 3 560 000 kr., vilket innebär en höjning med
500 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag, och 3. till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1965/66 under
åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 19 790 000 kr., vilket innebär
en höjning med 2 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj ds förslag;

dels och en inom första kammaren av herrar Wallmark och Nyman väckt
motion (I: 715), vari hemställts att riksdagen måtte vid behandling av propositionen
nr 40 1. besluta att avslå Kungl. Majds hemställan under IV. att till
Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr., 2. i
skrivelse till Kungl. Majd hemställa om utredning och förslag till 1966 års riksdag
rörande den kärnfysikaliska utbildningens och forskningens organisation
och lokalisering och 3. bemyndiga Kungl. Majd att vidtaga åtgärder för anskaffning
av en tandem-generatoranläggning inom en kostnadsram av 8 000 000
kr., att förläggas till den institution som efter den under punkten 2. föreslagna
utredningen befinnes lämplig.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 834, I: 712, II: 835 och I: 715.

I propositionen föreslås, att på universitetsorterna skall inrättas särskilda
datacentraler med uppgift att svara för den löpande datamaskindriften vid de
högre läroanstalterna. För ledningen av centralen vid Uppsala universitet föreslås
att en tjänst som driftchef inrättas. Kostnaderna för datacentraler skall i
huvudsak täckas genom avgifter.

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

Vidare dras upp vissa riktlinjer för en utbildnings- och forskningsorganisation
på databehandlingsområdet. Tre professurer och för varje universitetsort gemensamma
institutioner för verksamheten föreslås tillkomma. Dessutom föreslås
anslaget till kostnader för datamaskintid bli höjt från 2,5 milj. kr. till 10 milj. kr.

I syfte att väsentligt förstärka forskningsresurserna på det kärnfysikaliska
området föreslås anskaffning av Sveriges första s. k. tandem van de Graaffaccelerator.
Anläggningen föreslås bli placerad vid Uppsala universitet.

För främjande av forskning och vetenskaplig publiceringsverksamhet m. m.
föreslås, att till de sju forskningsråden för nästa budgetår anvisas anslag av
tillhopa 70 372 000 kr. Motsvarande medelsanvisningar för innevarande budgetår
uPPgår till 56 488 000 kr. Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål
en anslagshöjning med 13 884 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret
1965/66 föreslås fördelad med 15 800 000 kr. till medicinsk forskning,

3 520 000 kr. till humanistisk forskning, 3 060 000 kr. till samhällsforskning,
17 790 000 kr. till naturvetenskaplig forskning, 9 652 000 kr. till atomforskning,

4 000 000 kr. till jordbruksforskning, varav 700 000 kr. för undersökningar m. m.
inom biocidområdet, jämte 350 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador
samt 16 200 000 kr. till teknisk forskning.

Anslagen till förvaltningskostnader vid vissa forskningsråd föreslås höjda med
sammanlagt 548 000 kr. Medicinska forskningsrådets förvaltningsanslag föreslås
höjt huvudsakligen för att en allmänmedicinsk forskargrupp för klinisk koagulationsforskning
och ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper, den ena
för brännskadeforskning och den andra för experimentell psykologi, skall kunna
upprättas. För ledningen av de nya forskargrupperna föreslås att en professur
och två laboraturer inrättas.

Efter en allmän inledning (s. 4 och 5) lämnas i propositionen nr 40 en översikt
över den svenska forskningens nuläge, baserad dels på sammanställningar över
utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren 1962/63—
1964/65 och utvecklingen av driftanslagen till universiteten m. m. under budgetåren
1963/64—1964/65, båda sammanställningarna gjorda inom forskningsberedningens
sekretariat, dels på material från en av statistiska centralbyrån efter
samråd med forskningsberedningen utförd enkätundersökning rörande forsknings-
och utvecklingsverksamheten inom industrien. Utskottet får här hänvisa
till propositionen, s. 6—9.

På s. 10—13 resp. 14—29 behandlas i särskilda avsnitt forskningsrådens organisation
m.m. — i anslutning till en inom forskningsberedningens sekretariat
utarbetad promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens samarbetsdelegation
jämte över promemorian avgivna yttranden — och de olika forskningsrådens
anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66. Utskottet får hänvisa till
redovisningen under dessa avsnitt.

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

Frågan om anskaffande av en »tandem van de Graaff-accelerator», med placering
vid Uppsala universitet, behandlas på s. 30—33 i propositionen. En kort
sammanfattning lämnas här, baserad på uppgifter i propositionen.

Forskningen på högenergifysikens område utvecklas f. n. i snabb takt. I särskilt
hög grad gäller expansionen elementarpartikelfysikens teori. De experimentella
hjälpmedel som krävs för fortsatta framsteg på detta fält — i första hand
högenergiacceleratorer med tillhörande detektor- och databehandlingsutrustning
— måste i anslutning härtill inriktas mot allt högre energier och allt mera avancerad
prestationsförmåga. Inom atomforskningsrådets acceleratorkommitté
utreds f. n. ett flertal vetenskapligt och ekonomiskt mycket omfattande projekt
på området. Kommittén har dock redan på ett tidigt stadium av sitt arbete —
i ett delbetänkande — ansett sig böra tillstyrka, att en lågenergiaccelerator av
den typ som i en framställning från förutvarande universitetskanslern föreslagits
bli placerad vid fysiska institutionen i Uppsala — en s. k. tandem van de Graaffaccelerator
— skall anskaffas.

Tandem van de Graaff-acceleratorn innebär en utveckling av en tidigare
konstruerad typ av generator, den enkla van de Graaff-acceleratorn, vilken
genom möjligheten till acceleration i ett steg med hjälp av hög spänning bidragit
till att föra den kärnfysikaliska forskningen framåt. Den äldre acceleratortypen
har varit i bruk sedan början av 1930-talet. I Sverige finns f. n. fem sådana
äldre maskiner, bl. a. vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.
Genom tillkomsten av en tandemgenerator har nya vägar öppnats för den aktuella
forskningsgrenen, då det därigenom blivit möjligt att accelerera partiklar i två
steg.

Utöver statens råd för atomforskning, som livligt tillstyrker framställningen
från förutvarande universitetskanslern, har statens tekniska forskningsråd,
malmfonden och universitetskanslersämbetet yttrat sig i ämnet.

Statens tekniska forskningsråd finner inte skäl till erinran mot det i utredningen
framlagda forskningsprogrammet, men framhåller att utrustning av det
slag varom här är fråga med stor sannolikhet kommer att erfordras vid också
andra universitetsorter än Uppsala. Rådet tillstyrker framställningen under
förutsättning att Kungi. Maj:t finner det möjligt att tillgodose alla eller åtminstone
flertalet av de institutioner som har behov av dylik utrustning. I annat
fall förordar rådet en särskild utredning av frågan om utrustningens placering.

Malmfonden framhåller att den begärda acceleratorn tillhör den typ av utrustning
som är nödvändig för kontinuerligt bedriven forskning och högre undervisning
samt att kostnaden för densamma därför bör bestridas av medel
över statsbudgeten.

Vid universitetskanslersämbctets yttrande är fogade dels en framställning
från rektorsämbetena vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola,
vari begärs en förutsättningslös utredning av frågan om framtida förläggning
av acccleratorcr, dels en skrivelse från konsistorierna vid samma läro1*
— Biliang till riksdagens protokoll 1965. (i samt. Nr 107—108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

anstalter, med vilken överlämnats en av professorn Nils Ryde gjord utredning
angående anskaffning av en tandemgeneratoranläggning för forskning rörande
atomkärnornas struktur och egenskaper. Ämbetet har funnit sig böra i sitt
yttrande behandla såväl huvudframställningen med uppsalautredningen som
sistnämnda skrivelser och utredning.

De av kanslersämbetet hörda universitets- och högskolemyndigheterna har
till övervägande antalet intet att erinra mot att en tandemaccelerator förläggs
till Uppsala. Göteborgs universitet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola ansluter sig dock till den av tekniska forskningsrådet
uttalade meningen, att acceleratorfrågan bör ses i ett större sammanhang och
utredas närmare före ett ställningstagande. I professorn Rydes utredning framhålls
bl. a., att den vetenskapliga motiveringen för anskaffande av en tandemgenerator
till Göteborg — där fysikinstitutionerna vid universitetet och Chalmers
tekniska högskola för överskådlig tid framåt kommer att utbilda det största
antalet fysikstuderande i landet — synes väga minst lika tungt som den
som anförts för uppsalaprojektet.

Universitetskanslersämbetet anför bl. a. följande.

Vid sin behandling av de nu närmast aktuella förslagen om upprustning av
acceleratorresurserna, nämligen genom anskaffning av acceleratorer till Uppsala
och Göteborg samt genom inrättande av ett nordiskt institut för elementarpartikelfysik,
har kanslersämbetet blivit övertygat om angelägenheten av en allsidig
och förutsättningslös utredning — delvis som komplement till acceleratorkommitténs
utredning — av frågan om den kärnfysikaliska forskningens och
forskarutbildningens organisation och lokalisering. Den för sådan utbildning
och forskning erforderliga utrustningen är så kostnadskrävande, att det enligt
kanslersämbetets mening allvarligt kan ifrågasättas om ej en större koncentration
av resurserna bör eftersträvas. Med hänsyn till forskningens och utbildningens
behov och den snabba utvecklingen inom ifrågavarande område måste
utredningen utföras utan dröjsmål.

Ämbetet föreslår att en utredning av nämnt slag snarast verkställs antingen
genom Kungl. Maj:ts försorg eller av ämbetet i samarbete med berörda forskningsråd
eller rådens samarbetsdelegation. Därutöver konstaterar kanslersämbetet
vikten av att en erforderlig upprustning av acceleratorresurserna inom
landet inte onödigt försenas. Ämbetet förordar därför att Kungl. Maj:t begär
riksdagens bemyndigande att vidtaga åtgärder för anskaffning av en tandemgeneratoranläggning
inom en kostnadsram av 8 milj. kr., att förläggas till den
institution som efter utredning om den kärnfysikaliska forskningens och forskarutbildningens
organisation och lokalisering synes lämpligast.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut den
26 februari 1965 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m.
färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning,
av nybyggnad för ett accelerationslaboratorium vid universitetet i Uppsala
jämte tillhörande försörjningsåtgärder samt att därefter underställa ärendet

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965 7

Kungl. Maj:ts förnyade prövning. I en vid nämnda beslut fogad promemoria,
vars innehåll skall beaktas vid projekteringen, uttalades att lokalprogram för
en påbyggnad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större
delen skall förläggas under markytan — skyndsamt bör utarbetas av lokal- och
utrustningsprogramkommittén för universitetet i Uppsala efter samråd med
1963 års universitets- och högskolekommitté samt överlämnas till byggnadsstyrelsen.
Styrelsen bör enligt promemorian på grundval av lokalprogrammet
utarbeta förslag till byggnadsprogram och underställa detsamma Kungl. Maj:ts
prövning så snart, att laboratoriet och påbyggnaden kan projekteras och utföras
som ett enda byggnadsföretag. Kostnaderna för lokalerna för acceleratorlaboratoriet
har av byggnadsstyrelsen uppskattats till ca 4,6 milj. kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963.

Det särskilda avsnittet om informationsbehandling har som bakgrund tre särskilda
utredningsförslag i ämnet jämte en sammanfattning med vissa tillägg av
detta material. Sålunda har en av förutvarande universitetskanslern tillkallad
kommitté, kommittén för akademisk utbildning i administrativ databehandling,
dels ett expertråd knutet till statskontoret lagt fram förslag till en ny utbildning
samt till vissa nya högre lärartjänster. Därutöver har en arbetsgrupp inom nyssnämnda
expertråd föreslagit bl. a. ett antal nya högre tjänster för ämnet numerisk
analys. I ett eget förslag har slutligen universitetskanslersämbetet med vissa
tillägg sammanfattat det samlade materialet i ämnet. För en närmare redovisning
av detta material och däröver inhämtade yttranden får utskottet hänvisa
till propositionen, s. 34—49. På s. 50 och 51 beröres fråga om kostnader för datamaskintid.
Även till framställningen härom torde utskottet få hänvisa.

Departementschefen framhåller inledningsvis bl. a. att forskning och utvecklingsarbete
kräver allt större personella och materiella resurser. Mot de vidgade
anspråken svarar, anför departementschefen, en under senare år kraftigt ökad
satsning på området från såväl statens som näringslivets sida. Detta illustreras
av att stat och näringsliv i vårt land enligt gjorda beräkningar, omnämnda i det
föregående, f. n. torde investera 1 ä 1,5 miljard kr. per år i forskning och tekniskt
utvecklingsarbete. Departementschefen fortsätter:

»I översikten över industriens stöd åt forskningsverksamhet anges bl. a. hur de
anvisade beloppen fördelats på olika slag av forskning. Av de redovisade driftkostnaderna
under år 1963 —- sammanlagt ca 625 milj. kr. — avsåg mer än
550 milj. kr. tekniskt utvecklingsarbete, dvs. ett forskningsarbete som nära
ansluter till den löpande produktionen. Av det återstående beloppet satsades
omkring 70 milj. kr. på tillämpad forskning, medan endast 3 milj. kr. användes
för grundforskning.

Grundforskningens betydelse för industriens tillämpade forskning och utvecklingsarbete
torde vara allmänt erkänd. I några länder, bl. a. Förenta staterna
— där en rad företag är av sådan storlek att de har möjlighet att i egna labora -

8 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

torier bedriva grundforskning på bred front — spelar näringslivet en väsentlig
roll för finansieringen av framför allt sådan grundforskning som har betydelse
för produktionen. I Sverige, där staten i helt annan utsträckning hittills påtagit
sig det ekonomiska ansvaret för grundforskningen, har enligt tillgänglig statistik
för år 1963 endast ca 0,5% av industriens forskningsresurser satsats på dylik
forskning. Det är mot denna bakgrund angeläget, att man vid fördelningen av de
statliga forskningsanslagen särskilt beaktar de grundforskningsområden, på vilka
utvecklingen inom speciella sektorer av vårt näringsliv baseras. Bevakningen av
de aktuella medelsbehoven sker fortlöpande genom de forskningsråd som särskilt
stöder experimentell forskning. I det följande avser jag att mera ingående beröra
två frågor som är av intresse i detta sammanhang. Den ena av dessa gäller anskaffandet
av vårt lands första tandemaccelerator, den andra forskningsorganisationen
m. m. på databehandlingens område.»

Parallellt med forskningens snabba utveckling expanderar den högre utbildningen
i ökat tempo, framhåller departementschefen som i detta sammanhang
finner anledning erinra om att det kraftigt växande lärarbehovet vid de högre
läroanstalterna har fått till följd att det inom åtskilliga sektorer uppstått brist på
forskarutbildad personal. Detta nödvändiggör enligt departementschefen givetvis
cn noggrann hushållning med tillgängliga personalresurser. Då tillgång på vetenskapligt
skolad arbetskraft är en grundförutsättning för effektiv forskningsverksamhet,
är det synnerligen angeläget att ökad utbildning av sådan arbetskraft
kommer till stånd, framhåller departementschefen. Det erinras om att forskarutbildningen
av bl. a. rekryteringsskäl är koncentrerad till universiteten och
högskolorna, varför staten i detta avseende — liksom beträffande grundforskningen
— enligt departementschefen har att bära det huvudsakliga ansvaret.

Till följd av den f. n. knappa tillgången på forskarutbildad arbetskraft finner
departementschefen det nödvändigt, att den disponibla personalen utnyttjas så
ändamålsenligt som möjligt. Departementschefen framhåller att det därvid är
väsentligt att forskningsråden satsar på ökade materiella resurser, bl. a. apparater.
Ett av de effektivaste hjälpmedlen synes departementschefen därvidlag vara
ökat utnyttjande av datamaskiner.

Departementschefen redovisar härefter sitt ställningstagande i fråga om datamaskincentraler,
drar upp riktlinjer för en utbildnings- och forskningsorganisation
på databehandlingsområdet samt förordar en väsentlig höjning av anslaget
till kostnader för datamaskintid. En kort sammanfattning av innehållet i de
förslag som framlägges i nu nämnda hänseenden har lämnats i inledningen till
detta utlåtande. Här må endast beträffande förslaget om utbildnings- och forskningsorganisationen
på databehandlingsomradet ytterligare nämnas, att av de
tre professurer avsedda för det nya området som föreslås inrättade fr. o. m. den
1 juli 1965 förordas en bli placerad vid Uppsala universitet, en vid Lunds universitet
och en vid tekniska högskolan i Stockholm. Beträffande professurerna i
Uppsala och Stockholm föreslås att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t bemyndi -

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

gande att få fastställa benämningar. Vid inrättande av professuren i Stockholm
förutsättes den befintliga, f. n. vakanta laboraturen i numerisk analys vid tekniska
högskolan bli indragen. Den tredje professuren med placering vid Lunds
universitet förordas tillkomma genom omvandling av den vid denna läroanstalt
befintliga laboraturen i numerisk analys. Med hänsyn till att innehavaren av den
nuvarande laboraturen, filosofie doktorn Carl Erik Fröberg — som av kanslersämbetet
föreslagits bli förste innehavare av nu ifrågavarande professur — av
sakkunniga förklarats kompetent till professur i numerisk analys synes enligt
departementschefen den nya professuren böra avse detta ämne. Samtliga institutioner
för informationsbehandling förutsättes vara gemensamma för alla högre
läroanstalter på respektive orter.

Den akademiska utbildningen i administrativ ADB bör organisatoriskt knytas
till ett- och tvåbetygsundervisningen i numerisk analys och stå öppen för studerande
även i annat ämne, framhåller departementschefen. För att det undervisningsbehov
som beräknas uppstå skall kunna tillgodoses bör regler motsvarande
dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter i ämne inom filosofisk fakultet
— den s. k. universitetsautomatiken — tillämpas. Därvid bör enligt departementschefen
prövas, om inte undervisningen skall kunna bestridas av — förutom
extra universitetslektorer, assistenter m. m. — även arvodesanställda lärare efter
mönster från de tekniska högskolorna. Det föreslås därför att riksdagens bemyndigande
inhämtas att för ifrågavarande utbildningsområde få — oavsett fakultet
— tillämpa regler motsvarande dem som gäller för lärartilldelning i ämnen inom
filosofisk fakultet.

I övrigt torde utskottet få hänvisa till propositionen, s. 53—60.

Beträffande förslaget om anskaffande av en tandem van de Graaff-accelerator
till Uppsala universitet, med förläggning till fysiska institutionen där, framhåller
departementschefen bl. a. följande.

»Vid fysiska institutionen i Uppsala har den kärnfysikaliska forskningen en
särskilt framskjuten och internationellt uppmärksammad ställning. Som
framhållits i det vid kanslersämbetets framställning fogade betänkande, som
utarbetats inom denna institution, skulle den nya maskinen vara av utomordentlig
betydelse för den där bedrivna verksamheten med dess specialinriktning
på precisionsspektroskopien av kärnfysiken. Enligt vad jag erfarit finns f. n.
i hela världen endast omkring 40 tandem van de Graaff-acceleratorer i bruk
vid olika institutioner och laboratorier. Av dessa är ett tiotal placerade i VästEuropa.
Det är enligt min mening angeläget att en generator av tandemtyp så
snart som möjligt kan anskaffas för att ställas till de svenska forskarnas förfogande.
Ifrågavarande maskin bör därvid som kanslcrsämbetet föreslagit förläggas
till fysiska institutionen i Uppsala. Maskinen, som kostnadsberäknats
till i runt tal 8 milj. kr. exklusive erforderliga byggnadsåtgärder, bör emellertid
inte vara förbehållen endast den vid denna institution bedrivna forskningen utan

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

ha karaktären av en för universitet och högskolor gemensam anläggning, disponibel
för forskarutbildning samt för forskning vid andra universitet och högskolor.
Med hänvisning till det anförda och till de beräkningar som gjorts angående
medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig böra förorda, att under åttonde
huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet, av
3,8 milj. kr. Medel för ändamålet bör emellertid enligt min mening endast under
nästa budgetår anvisas från nyssnämnda anslag. Med hänsyn till att utrustningsnämnden
för universitet och högskolor enligt min mening bör biträda vid
upphandlingen och andra frågor i samband med acceleratorns installation, bör i
fortsättningen en särskild kostnadsram för acceleratorn uppföras i den utrustningsplan,
som vid riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts i prop. 1965:1 (bil. 10
s. 624) framlagda förslag kommer att reglera vissa utgifter under reservationsanslaget
Inredning och utrustning av lokaler vid universitetet, högskolor m. m.
Det ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet i
Uppsala att till utrustningsnämnden inkomma med förslag i detta hänseende.

I fysiska institutionens betänkande har lagts fram vissa förslag även beträffande
erforderlig personal och driftkostnader vid acceleratoranläggningen. Jag
anser mig inte böra redan nu taga ställning i dessa frågor. Ifrågavarande kostnader
synes tills vidare böra bestridas från det i det följande behandlade anslaget
till atomforskning.

Kostnaderna för lokalerna för acceleratorlaboratoriet har av byggnadsstyrelsen
uppskattats till ca 4,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande
kostnaderna vill jag framhålla, att ställning till dessa torde få tagas först sedan
byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar
för företaget. Byggnadsfrågan torde sålunda få redovisas på
nytt för riksdagen, när förslag om medelsanvisning för byggnadsarbetenas påbörjande
kan framläggas.»

Departementschefen berör också — dock utan att några förslag framlägges —
frågor som sammanhänger med forskningsberedningens i det föregående omnämnda
promemoria om de organisatoriska formerna för forskningsrådens verksamhet
och om rådens inbördes samarbete. Här torde få hänvisas till propositionen,
s. 62 och 63. Departementschefen övergår slutligen till att redovisa sina
medelsberäkningar under respektive anslag beträffande forskningsråden.

Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör enligt departementschefen
för budgetåret 1965/66 uppföras ett förslagsanslag av (1 213 000
+ 360 000 -f- 26 000 r=) 1 599 000 kr. Därvid har departementschefen räknat
bl. a. med ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper och en allmänmedicinsk
forskargrupp med den sammansättning följande tablå utvisar.

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

Tjänster	Brännskade- forskning	Experimentell psykologi	Klinisk ko-agulations-forskning
Professor i Be 3 ...................... Laborator i Be 1 ......................	1	1	1
Forskningsassistent i Ae 21 ............ Laboratorieingenjör i högst Ae 15 ...... Laboratorieassistent i Ae 12............	1	1	1
Laboratorieassistent i högst Ae 10 ...... Kontorist i Ae 9 ......................	1	1	1

Vid bifall till förslaget om inrättande av en forskargrupp i experimentell
psykologi förutsättes att medel till en tjänst som psykolog i lönegrad Ag 25 vid
den befintliga flygmedicinska forskargruppen icke längre beräknas.

Till första innehavare av den extra ordinarie professuren i klinisk koagulationsforskning
föreslår departementschefen att utan ansöknings- och sakkunnigförfarande
utses docenten Inga Marie Nilsson. Vidare bör enligt departementschefen
till första innehavare av de extra ordinarie laboratorstjänsterna — utan
ansöknings- och sakkunnigförfarande — utses i brännskadeforskning docenten
Gösta Arturson samt i experimentell psykologi docenten Marianne Frankenhaeuser.

Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning föreslår departementschefen
att för budgetåret 1965/66 uppföres ett reservationsanslag av
(12 360 000 + 3 440 000 =) 15 800 000 kr.

Till Humanistisk forskning föreslås för budgetåret 1965/66 bli uppfört ett
reservationsanslag av (2 826 000 694 000 =) 3 520 000 kr.

För samma budgetår förordas förslagsanslaget till Statens råd för samhällsforskning:
Förvaltningskostnader uppfört med (106 000 -f- 9 000 — 5 000 =)
110 000 kr. samt reservationsanslaget till Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning med (2 550 000 -{- 510 000 =) 3 060 000 kr.

Departementschefen förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av
(274 000 -)- 106 000 =) 380 000 kr. Vidare föreslås, att till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår uppföres
ett reservationsanslag av (13 500 000 + 4 290 000 =) 17 790 000 kr.

Departementschefen har slutligen funnit sig böra tillstyrka en höjning av
anslaget till Atomforskning med 850 000 kr. För ändamålet föreslås alltså för
nästa budgetår ett reservationsanslag av (8 802 000 + 850 000 =) 9 652 000 kr.

Utskottet. De för nästa budgetår i propositionen nr 40 framlagda förslagen
rörande databehandlingsområdet, anskaffandet av en större accelerator, typ
Tandem van de Graaff och medelsanvisningar till forskningsråden kan i förstone
synas ha ett ringa samband med varandra. Den gemensamma länken mellan

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

dessa olika element är emellertid påtaglig: sedda tillsammans är förslagen ägnade
att förbättra arbetsbetingelserna för forskarna och dem som bedriver utvecklingsarbete,
ställa nya resurser till deras förfogande och bredda basen för deras
insatser. En ökning av denna forskningspotential förstärker erfarenhetsmässigt,
direkt och indirekt landets resurser och är en av de mest uppenbara garantierna
för fortsatt framåtskridande.

De insatser som krävs för att nå en högre forskningspotential är emellertid
betydande. En avvägning av såväl statens som näringslivets möjligheter att öka
sin satsning inom ett så vidsträckt område som förevarande måste givetvis alltid
ske med hänsyn till såväl de aktuella ekonomiska resurserna som tillgången på
forskare. I ett läge där hänsyn måste tagas inte minst till den begränsade tillgången
på forskare är det självfallet av största vikt att insatserna koncentreras
till områden, som både på längre och kortare sikt ger de för landet största bidragen
till utveckling och framåtskridande. Detta fordrar i sin tur planläggning,
samordning och prioritering. I propositionen omnämnes de undersökningar och
kartläggningar av olika forskningsområden som kontinuerligt pågår inom forskningsberedningen
för att finna de bästa utgångspunkterna för en koncentration
av forskningsinsatserna. Inom forskningsråden och deras samarbetsdelegation
ventileras givetvis också planläggningsfrågor. I vissa motioner, väckta i anslutning
både till propositionen nr 1 till årets riksdag och propositionen nr 40, ifrågasättes
om förefintliga planeringsmöjligheter är tillräckliga och föreslås utredningar
i olika hänseenden i syfte att effektivisera planläggningsarbetet och medge
ett bättre bedömande av anslagsbehoven. Härvid beaktas även den internationella
samarbetstanken. Med hänsyn till frågornas vikt och den korta tid
som stått utskottet till buds för beredning av dessa motioner har utskottet funnit,
att behandlingen av samtliga ifrågavarande motionsyrkanden av utredningskaraktär
bör hänskjutas till höstriksdagen. Utskottet har därför i detta sammanhang
ansett sig böra koncentrera sin motionsbehandling till yrkanden av
enbart anslagsnatur.

Förslagen i propositionen avseende olika åtgärder inom databehandlingsområdet
— inrättande av datamaskincentraler vid universiteten i Uppsala, Lund,
Göteborg och Umeå för gemensamt utnyttjande av maskinresurserna för samtliga
högre utbildningsenheter på respektive orter, riktlinjer för utbildningen och
forskningen på informationsbehandlingens område samt den mycket kraftiga
höjningen av anslaget till kostnader för datamaskintid — finner utskottet väl
avvägda och ägnade att underlätta forskarnas arbetsmöjligheter och differentiera
utbildningen vid universitet och högskolor. Utskottet tillstyrker därför att
förslagen genomföres på sätt förordas i propositionen.

Frågan om anskaffande av en s. k. Tandem van de Graaff-accelerator har
aktualiserats de senaste åren i takt med den snabba utvecklingen av den kärnfysikaliska
forskningen. I propositionen föreslås, som framgått av det föregående,
att medel skall anvisas för anskaffande av en accelerator av nu nämnd
typ, kostnadsberäknad till i runt tal 8 milj. kr. Acceleratorn förordas bli place -

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

rad vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet men få i princip rikskaraktär,
dvs. kunna utnyttjas av forskare och för forskarutbildning inom det kärnfysikaliska
området vid samtliga universitet och högskolor. För nästa budgetår
föreslås för ändamålet anvisat ett särskilt reservationsanslag av 3,8 milj. kr.,
vilket givetvis innefattar ett beställningsbemyndigande på ytterligare i runt tal
4,2 milj. kr. Särskilda lokaler för acceleratorlaboratoriet, kostnadsuppskattade
till ca 4,6 milj. kr., förutsättes bli uppförda.

I de likalvdande motionerna 1:706 och 11:834 tas upp fråga om ett förläggande
även till Göteborg av en Tandem van de Graaff-accelerator. Som stöd för
Göteborg som förläggningsort åberopas i huvudsak institutionernas för fysik i
Göteborg framstående ställning i forsknings- och forskarutbildningshänseende
samt de lägre kostnader som skulle vara förknippade med göteborgsprojektet
i jämförelse med en förläggning av acceleratorn till Uppsala, varvid som skäl
angivits möjligheten att inrymma acceleratorn i den planerade nya fysikbyggnaden
i Göteborg. I de båda förstnämnda motionerna yrkas ett riksdagsbeslut
om medelsanvisning för anskaffande av göteborgsacceleratorn. I motionen
1:715 föreslås ett beslut om avslag på förslaget i propositionen om ett särskilt
anslag för acceleratorn i Uppsala, en utredning om den kärnfysikaliska utbildningens
och forskningens organisation och lokalisering samt ett beställningsbemyndigande
för Kungl. Maj:t för anskaffande av en tandemgeneratoranläggning
med förläggning till den institution som med hänsyn till den begärda utredningen
befinnes lämplig. Sistnämnda förslag anknyter till vissa sådana som framkommit
i yttranden över den i det föregående omförmälda utredningen om en
generatoranläggning, förlagd till Uppsala.

Utskottet har icke funnit anledning till invändningar mot förslaget att till
Uppsala förlägga en Tandem van de Graaff-accelerator, då lämpligheten av en
sådan förläggning måste anses styrkt av för utskottet tillgängliga handlingar i
ärendet. Utskottet fäster särskild vikt vid att anläggningen får rikskaraktär
och förutsätter, att förvaltningen av anläggningen, så länge den behåller denna
karaktär, anförtros åt ett lämpligt, särskilt forum. Detta, som synes böra direkt
underställas universitetskanslersämbetet, bör innefatta representanter för de
forskare, som utnyttjar anläggningen. Utskottet tillstyrker alltså bifall till förslaget
i propositionen nr 40, varav följer att yrkandet i motionen I: 715 om
avslag på förslaget om ett särskilt reservationsanslag till Uppsala-acceleratorn
samt om en särskild utredning i förläggningsfrågan och ett beställningsbemyndigande
för Kungl. Maj:t icke skall bifallas av riksdagen enligt utskottets
mening.

Vidkommande motionsförslaget om en förläggning av en accelerator till Göteborg
får utskottet erinra om att i propositionen redovisas, att frågan om bl. a.
anskaffande av ytterligare acceleratorer f. n. överväges av en särskild acceleratorkommitté
inom statens råd för atomforskning. Sedan rådet redovisat sina
överväganden i frågan bör enligt utskottets mening ställning tagas till huruvida
behov av ytterligare acceleratoranläggningar kan anses föreligga utöver den för -

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

ordade för svensk forskning gemensamma Uppsala-anläggningen. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna I: 706 och II: 834.

Den avvägning som departementschefen gjort i fråga om anslagen till forskningsråden
för nästa budgetår har resulterat i, att de under ecklesiastikdepartementet
hörande råden föreslås få en sammanlagd ytterligare medelsanvisning av
— bortsett från direkta medel för förvaltningskostnader — i runt tal 9 800 000
kr. Denna anslagsökning föreslås fördelad med, likaledes i runda tal, 3 450 000
kr. på medicinsk forskning, 700 000 kr. på humanistisk forskning, 500 000 kr.
på samhällsforskning, 4 300 000 kr. på naturvetenskaplig forskning och 850 000
kr. på atomforskning. Innevarande budgetår är till berörda forskningsråd för
forskning anvisat i runt tal 40 050 000 kr.

I motionerna 1:712 samt 1:713 och 11:835 har framställts förslag om höjningar
till nämnda forskningsråd med 4 500 000 kr. utöver vad departementschefen
förordat.

Utvecklingstendenserna på forskningssidan gör det enligt utskottets mening
befogat att avsevärt öka medelsanvisningen till forskningsråden för deras forskningsstödjande
verksamhet. Då emellertid de av departementschefen förordade
anslagshöjningarna — i genomsnitt ca 25 % — dels i och för sig är betydande,
dels bör ses som led i en kontinuerlig utbyggnad av rådens forskningsresurser
har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag för nästa
budgetår. Med hänsyn härtill anser utskottet att yrkandena om ytterligare anslagshöjningar
i ifrågavarande motioner i vad de avser nämnda forskningsråd
icke bör bifallas av riksdagen.

Utskottet biträder för sin del vad departementschefen förordat med avseende
på forskningsrådens förvaltningskostnader, innefattande bl. a. kostnaderna för
nästa budgetår för ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper samt en
allmänmedicinsk forskargrupp.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medge att datamaskincentraler inrättas vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för universitetens
datamaskincentraler, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1965/66;

c) till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.;

II. att riksdagen må

a) godkänna Kungl. Maj:ts förslag i vad avser av departe -

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965 15

mentschefen angivna riktlinjer för utbildning och forskning på
informationsbehandlingens område;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver de ändringar som
föreslagits i utskottets utlåtande 1965: 90 —■ vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för universiteten i Uppsala
och Lund samt tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska
högskola och tekniska högskolan i Lund, som föranleds
av de i propositionen nr 40 framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att för utbildningen på informationsbehandlingens
område på varje universitetsort få — oavsett
fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller
för tilldelning av lärarkrafter m. m. i ämnen inom filosofisk
fakultet;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar,
som fordras för förslagens genomförande;

e) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen
-på databehandling sområdet för budgetåret 1965/66
på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 270 000 kr.;

III. att riksdagen må till Kostnader för datamaskintid för
budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.;

IV. att motionen I: 715, i vad den avser utredning om den
kärnfysikaliska utbildningens och forskningens organisation och
lokalisering, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

V. att motionen I: 715, i vad den avser beställningsbemyndigande
för en tandem-generatoranläggning, icke må bifallas
av riksdagen;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen I: 715, såvitt nu är i fråga, till
Tandem van de Graaff-accelerator vid TJppsala universitet för
budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.;

VII. att motionerna I: 706 och II: 834 icke må bifallas av
riksdagen;

VIII. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för de under statens medicinska forskningsråd sorterande forskargrupperna
i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för under VIII. a) nämnda
forskargrupper att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 757 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 469 000

Summa kr. 1 226 000

IX. att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 599 000 kr.;

X. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:712 samt 1:713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens
medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 15 800 000 kr.;

XI. att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 3 520 000 kr.;

XII. att riksdagen må till Statens råd för samhällsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kr.;

XIII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:712 samt 1:713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens råd
för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret 1965/
66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 3 060 000 kr.;

XIV. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för statens naturvetenskapliga forskningsråd
i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

XV. att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1965/66 på
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 380 000 kr.;

XVI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:712 samt 1:713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 17 790 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

XVII. att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 9 652 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel
Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Edström, Källqvist,
Thorsten Larsson och Wallmark; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, fru Lewén-Eliasson,
herrar Larsson i Hedenäset, Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar
Arvidson, Gustafsson i Uddevalla, Nelander, Mattsson, Blomkvist, Källstad och
Mundebo.

Reservationer

1) av herrar Ivar Johansson, Axel Andersson, Edström, Källqvist, Thorsten
Larsson, Larsson i Hedenäset, Nelander, Mattsson, Källstad och Mundebo, vilka
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utvecklingstendenserna
på» och slutar med »av riksdagen», bort ha följande lydelse:

»Ehuru under de senare åren i och för sig betydande anslagshöjningar vidtagits
till bestridande av kostnaderna för olika forskningsprojekt, stödda via
forskningsråd, visar dock samtidigt all erfarenhet, att forskarnas faktiska medelsbehov
i alltför stor utsträckning icke kunnat tillgodoses. Forskningsråden
har dragit konsekvenserna härav i sina anslagsäskanden, som emellertid starkt
beskurits i Kungl. Maj:ts förslag. Stora forskningsuppgifter på bl. a. de medicinska,
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fälten väntar fortfarande
på sin lösning. Forskarkadern växer. Nödvändig apparatur och materiel blir allt
dyrare att anskaffa. I detta läge finner utskottet det angeläget att, på sätt
påyrkats i motionerna 1:712 samt 1:713 och 11:835, ytterligare anslagshöjningar
vidtages utöver de av Kungl. Maj:t för forskningsändamål föreslagna.
De belopp som förordas för medicinsk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig
forskning i dessa motioner finner utskottet väl avvägda. Utskottet tillstyrker
därför bifall till ifrågavarande motioner, innebärande att reservations -

18 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1965

anslagen Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning, Statens råd
för samhällsforskning: Samhällsforskning och Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår höjes med respektive
2 000 000, 500 000 och 2 000 000 kr. till respektive 17 800 000, 3 560 000 och

19 790 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under X., XIII. och XVI. bort ha följande
lydelse:

»X. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:712 samt 1:713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens medicinska
forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret
1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 17 800 000 kr.;

XIII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 712 samt I: 713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens råd
för samhällsforskning: Samhällsforskning för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 3 560 000 kr.;

XVI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:712 samt 1:713 och
II: 835, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statens naturvetenskapliga
forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 19 790 000 kr.;»

2) av herr Wallmark.