Statsutskottets Utlåtande N:o 95 (Utlåtande 1908:Su95 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

N:o 95.

Ank. till Rikscl. kansli den 1 maj 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående
täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande
af nya byggnader för armén. (l:a U. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande handläggning
öfverlämnad proposition (n:o 51) har Kungl. Maj:t, under
åberopande af ett propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver
landtför s var särenden den 31 januari innevarande år, föreslagit Riksdagen
medgifva,

att till täckande af brist i de extra ordinarie anslag till uppförande
af nja byggnader för armén, hvilka af Riksdagen åren 1901
och 1902 beviljats, finge användas dels 1,500,000 kronor af landtförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål, dels 1,750,000
kronor utaf den vid 1902 års riksdag till statsverkets kassaförlags fond
öfverförda summan, 6,500,000 kronor, samt dels högst 165,403 kronor
51 öre af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Till nyssberörda statsrådsprotokoll har t. f. departementschefen
rörande denna framställning anfört följande:

»Genom nådigt beslut den 31 maj 1907 bemyndigades statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga personer
för att inom landtförsvarsdepartementet biträda med verkställande
Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. <57 Hiift. (N:o 95.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Kasernbyggnadsfrågan

vid 1901 ärs
Kiksdag.

af utredning angående den brist, som, enligt hvad kändt vore, uppstått
i de åren 1901 och 1902 af Riksdagen beviljade anslag å extra ordinarie
stat till uppförande af nya byggnader för armén, samt sättet för
fyllandet af nämnda brist; och i skrifvelse den 14 juni förstnämnda år
anmodades på grund häraf ledamoten af Riksdagens Första Kammare,
generalmajoren m. in. herr friherre N. A. H. Palmstierna och ledamoten af
Riksdagens Andra Kammare, landtbrukaren m. m. C. Persson i Stallerhult
att verkställa berörda utredning och afgifva förslag till bristens fyllande.

Den 6 december nästlidet år afgåfvo de sakkunniga utlåtande i
ämnet.

Innan jag yttrar mig om de sakkunnigas utredning angående
bristens storlek, torde jag få redogöra för de anslag, hvarom nu är
fråga, och för de omständigheter, under hvilka berörda anslag af
Riksdagen blifvit beviljade.

Såsom framgår af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 11 januari 1901, hvilket finnes bifogadt statsverkspropositionen
under fjärde hufvudtiteln till samma års Riksdag, hade chefen för Generalstaben
i samband med utarbetandet af förslaget till ny härordning
låtit verkställa en utredning af kostnaderna för de byggnadsarbeten,
som för det nya härordningsförslagets genomförande skulle blifva erforderliga.
Dessa kostnader beräknades uppgå till 47,991,750 kronor.

Uti en vid nämnda utredning fogad promemoria rörande de verkställda
beräkningarna anfördes hufvudsakligen, hurusom man, beträffande
härens förläggning i fredstid, tänkt sig denna så ordnad, att hvarje
regemente och kår i regeln skulle hafva en hufvudstation, där truppförbandets
expedition, förvaltning och skolor skulle vara förlagda
och dit dess värnpliktige inkallades till sin första utbildning, samt en
mötesplats, dit truppförbandet skulle sammandragas under repetitionsöfningarna.
Oaktadt ett sammanförande af hufvudstationen och
mötesplatsen till en och samma ort skulle medfört afsevärda fördelar
med hänsyn till såväl fredsöfningar som mobilisering, hade man för
flertalet regementen dock icke ansett sig kunna föreslå en sådan anordning,
emedan hufvudstationen alltid, där så ske kunde, för personalens
skull syntes böra förläggas till en stad eller ett större samhälle,
men i den omedelbara närheten af en dylik ort icke alltid för rimligt
pris stode att finna en terräng af sådan beskaffenhet, som erfordrades
för en mötesplats.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Uti det förslag till beredande af nya eller ökade lokaler för arméns
förläggning och utbildning, som lagts till grund för kostnadsberäkningarna,
hade därför upptagits dels ett fullständigt kasernetablissemang å
truppförbandets hufvudstation — kompletteradt eller nyuppfördt, allt
eftersom regementet förut varit garnisoneradt å platsen eller icke —
dels ock, där så ansetts nödigt, eu komplettering af byggnaderna ä
truppförbandets mötesplats.

Beträffande kasernetablissemangen hade man ansett, att dessa, allt
efter olika truppslags behof, borde utgöras af kanslibyggnad, kaserner
till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning, sjukpaviljong, stallutrymme
för truppförbandets samtliga såväl officers- som nummerhästar
samt vid artilleriet och ingenjör trupperna äfven sommarstall för legda
hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra byggnader såsom afträaen
och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad, sjukstall, skosmedja
in. in.

Vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika byggnader,
hade man utgått från de föreskrifter, som alltsedan 1883 varit
fastställda för sådana byggnader, hvarvid dock gjorts mindre modifikationer,
som utan fara för tjänstgöringens behöriga gång eller truppens
välbefinnande ansetts kunna vidtagas till besparings vinnande. Särskild
kostnad för 113m marketenterilokaler hade icke i förslaget upptagits, enär
man ansett, att djdika lokaler skulle kunna anordnas, på sätt hittills ägt
rum, å de indelta regementenas mötesplatser.

Angående kostnaderna för de erforderliga kasernbyggnaderna hade
det icke varit möjligt att uppgöra någon detaljerad beräkning för hvarje
särskild byggnad och ort; detta dels därför att förläggningsorterna
då ännu ej kunnat definitivt bestämmas, dels ock därför att af flere
skäl de härför erforderliga noggrannare undersökningarna å ort och
ställe ännu icke kunnat verkställas, utan hade beräkningarna gjorts
efter vissa normaltyper till de pris, som under de senare åren i medeltal
varit gällande för utförda byggnader af liknande slag och beskaffenhet,
hvarefter man inom vissa gränser proportionerat sig till totalkostnaden
för hvarje särskild byggnad äfvensom till kostnaderna för »Diverse
arbeten, omkostnader och oförutsedda utgifter»; och hade man därigenom
ansett sig; kunna borteliminera de stora olikheter, som i afseende
å såväl materialpriser som arbetskostnader gjorde sig gällande å
olika orter inom ett land så vidsträckt som vårt — allt under förutsättning
att Riksdagen medgåfve, det Kungl, Maj:t finge af det öfverskott,
som vid ett etablissemangs utförande kunde uppstå, anvisa hvad

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

som vid ett annat kunde visa sig utöfver den beräknade medelkostnaden
vara af nöden.

Vid beräkningarnas uppgörande hade man utgått jämväl från den
förutsättningen, att nödig mark för etablissemangen antingen kunde
erhållas från kronan redan tillhöriga egendomar, eller af härför intrésserade
kommuner skulle fritt ställas till förfogande för ändamålet.

Af den beräknade byggnadssumman, 47,991,750 kronor, ansågs
imgefär hälften eller närmare bestämdt 23,908,650 kronor erfordras för
de arbeten, som borde vara afskräde före utgången af de sex första
öfvergångsåren till den nya härordningen (första perioden). Återstoden,
24,083,100 kronor, skulle användas till öfriga i sammanhang med förslagets
fullständiga genomförande stående byggnadsarbeten (andra
perioden).

Uppförandet af samtliga erforderliga byggnader kräfde sålunda en
summa af i medeltal 4,000,000 kronor om året under den till 12 år
beräknade öfvergångstiden, men en jämn fördelning af kostnaderna
under hela denna tid ansågs icke vara den för ändamålet lämpligaste.
Tvärtom syntes det fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande
kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig göra,
då man härigenom skulle kunna i väsentlig mån undanrödja de svårigheter
med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden
måste ställa sig hindrande för de värnpliktiges utbildning. Chefen för
Generalstaben föreslog därför, att den för första perioden beräknade
summan skulle fördelas på 4 år, åren 1902—1905, med ett belopp
af i rundt tal 6,000,000 kronor för hvarje år.

Öfver hvad chefen för Generalstaben sålunda föreslagit hade arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande samt därvid anfört, bland annat, (1901 års statsverksproposition
under fjärde hufvudtiteln, sid. 97) att mot det upprättade kostnadsförslaget
icke något af större betydenhet befunnits vara att erinra
vid den granskning, som af fortifikationsdepartementets militärbyrå
blifvit verkställd. Att kostnadsuppgifterna i anseende till den jämförelsevis
korta tid, som stått till buds för förslagets uppgörande, icke
kunnat grundas på några för hvarje särskildt arbete i detalj utarbetade
förslag, och att sålunda granskningen lika litet kunnat ske annorlunda
än i stort, ansåge sig arméförvaltningen knappast behöfva särskildt
påvisa. Synbarligen hade vid förslagets uppgörande den grundsats
gjort sig gällande, att den största sparsamhet borde iakttagas i afseende
å såväl det yttre som de inre anordningarna.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

De för omkostnader ock oförutsedda utgifter upptagna beloppen
kunde måhända tyckas vara höga, men torde snarare kunna betecknas
såsom låga, då man besinnade, att för dessa byggnad sfrågors lösning
fortifikationens krafter icke på långt när skulle räcka till, hvadan civila
biträden ej allenast för förslagens uppgörande utan äfven för byggnadskontrollen
måste anlitas.

Rörande kostnadssummornas beräknande syntes i öfrigt böra anmärkas,
att man i vissa hänseenden, särskild!; hvad anginge kanslioch
arrestbyggnader, ansett sig kunna grunda beräkningarna på ett
något knappare utrymme, än som i senast uppförda kasernetablissemang
tagits i anspråk för dylika ändamål. Sålunda hade kostnaden för
kanslihuset vid ett infanteriregemente eller större kavalleriregemente
upptagits till endast 100,000 kronor samt vid ett mindre kavalleriregemente
till 90,000 kronor, hvilket vore ungefärligen 20 procent mindre
än samma byggnader skulle kosta, beräknade efter dittills följda normer.
Arméförvaltningen ville visserligen ej bestrida, att det kunde
blifva möjligt att uppföra kanslihus för ungefär dessa nedsatta kostnadsbelopp,
men anspråken på bekvämlighet och utrymme måste då
i jämbredd med kostnadsnedsättningen inskränkas.

Hvad anginge fördelningen af byggnadsanslaget, vore det enligt
arméförvaltningens mening tydligt, att detsamma i sin helhet måste
blifva tillgängligt inom en kortare tidrymd än som beräknats för härordningens
genomförande, på det att inkvarteringen skulle kunna, i den
mån härordningens utveckling framskrede, behörigen besörjas och lokaler
för öfningarna i rätt tid erhållas. Åtta år vore för sådant ändamål
den längsta byggnadsperiod, på hvilken anslaget borde fördelas, med
6,000,000 kronor årligen.

Vidare ville arméförvaltningen framhålla nödvändigheten däraf, att
byggnadsauslaget genast från första början bestämdes för en tillräckligföljd
af år, på det att, när uppförandet af ett etablissemang väl en
gång vore påbörjadt, arbetena å detsamma icke måtte blifva försenade
på grund af bristande tillgång på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena
skulle icke allenast lända härordningens genomförande till
men utan äfven kunna föranleda ökade utgifter, hvaraf åter en rubbning
af de beräknade kostnadssummorna otvifvelaktigt lätt kunde blifva
en följd.

Härjämte tilläte sig arméförvaltningen fästa uppmärksamheten därpå,
att de undersökningar, som utförts å de orter, där kasernetablissemang
tänkts förlagda, icke varit och ej heller kunnat vara annat än okulära.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Platsundersökningar, utförda till sådan omfattning, att full klarhet i
förhållandena kunnat vinnas, skulle, då det gällde en så vidt omfattande
byggnad sfråga, blifva icke allenast mycket tidsödande utan äfven
så kostsamma, att de knappast kunde komma till verkställighet förrän
i samband med byggnadernas uppförande. Sådana undersökningar
hade nu så mycket mindre kunnat ske, som förläggningsorterna ännu
icke kunnat definitivt bestämmas. Men under dessa förhållanden vore
den faran icke alldeles utesluten, att det vid planläggningen eller utförandet
kunde uppstå arbeten eller utgifter, som icke på förhand kunnat
förutses.

På grund af hvad i ärendet blifvit anfördt, ansåge arméförvaltningen
försiktigheten bjuda, att särskilda medel för eventuella fall blefve
reserverade. Med den tillgång, som, enligt hvad arméförvaltningen å
annat ställe i sitt utlåtande påvisat, kunde beräknas blifva tillgänglig
genom försäljning af en del kronan tillhöriga, för något landtförsvarets
ändamål icke längre behöfliga tomter, skulle jämväl för detta
ändamål en utväg kunna beredas.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj: t den 11 januari 1901
yttrade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, bland
annat, att han i likhet med arméförvaltningen ansåge, att, därest någon
kostnad för inköp af mark för kasernetablissemang m. m. skulle behöfva
beräknas, ifrågavarande utgifter lämpligen kunde bestridas med tomtförsälj
ningsmedel. Han ansåge nämligen, att sådana medel rätteligen
borde i fall som detta tjäna såsom en reservfond, och de syntes äfven
lämna tillgång till gäldande af alla kostnader, som möjligen på en eller
annan ort kunde kräfvas till lokaler för arméns förläggning och utbildning
utöfver dem, som vore beräknade och upptagna i det af chefen
för Generalstaben uppgjorda sammandraget öfver dessa kostnader.

Till alla delar instämde departementschefen i de åsikter, som uttalats
beträffande nödvändigheten af att byggnadsarbetena med sådan
kraft bedrefves, att svårigheterna med ordnandet af truppernas förläggning
imder öfvergångstiden kunde i möjligaste mån öfvervinnas, och de
med en provisorisk förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas.
Han erkände därför fullkomligt såväl det berättigade uti de framställningar,
som blifvit gjorda angående behofvet af ett byggnadsanslag,
beräknadt efter 6,000,000 kronor om året, som äfven det från byggnadssynpunkt
särdeles önskvärda däri, att dessa anslag beviljades på
en gång för de närmaste åren för att sedan år efter år anvisas. Men
med hänsyn till öfriga stora och viktiga anslagsbehof under första öfver -

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

gångsåret nödgades lian likväl afstå från yrkande härom och ansåge sig
icke böra begära större byggnadsanslag för år 1902 än 4,000,000 kronor.

Det sålunda ifrågasatta anslaget, 4,000,000 kronor, skulle enligt departementschefens
förslag användas till bestridande af kostnaderna för
ändringsarbeten samt till- och nybyggnader å infanteriregementenas
mötesplatser, äfvensom för uppförande af åtskilliga i första hand erforderliga
byggnader vid nya kasernetablissemang för Västmanlands och
Hallands regementen, Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen,
Lifregementets husarer, Bodens ingenjörkår samt Svea och Göta trängkårer.

I öfverensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att
för uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för år
1902 anvisa 4,000,000 kronor. Riksdagen, som ansåg, att ett belopp
af 230,200 kronor, motsvarande den för uppförande af vissa byggnader
för Västmanlands regemente beräknade kostnad, icke borde beviljas,
biföll Kungl. Maj:ts framställning i öfrigt samt anvisade alltså för
ändamålet 3,769,800 kronor, hvaraf 1,972,800 kronor voro afsedda för
ändringar samt till- och nybyggnad af baracker å infanteriregementenas
mötesplatser.

Sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit
godkändt af Kungl. Maj: t, uppdrog chefen för landtförsvarsdepartementet
åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade förslag
ej mindre till typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband af
olika truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen komme
att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt kaserner,
än ock till förändring och tillbyggnad af sådana redan befintliga etablissemang,
på hvilka den nya härordningen i afseende å utrymme ställde
större kraf än den gamla.

Med underdånig skrifvelse den 30 december 1901 öfverlämnade
chefen för fortifikationen till Kungl. Maj:t yttrande och förslag i ämnet,
åtföljdt af ritningar och kostnadsförslag till dels nya, fullständiga kasernetabiissemang
för Karlskrona grenadjärregemente, Hallands, Västmanlands
och Norrbottens regementen, Vaxholms grenadjärregemente, Gottlands
infanteriregemente, Lifregementets husarer, Smålands husarregemente,
fem skvadroner af hvart och ett utaf Skånska husar- och dragonregementena,
fem batterier af Norrlands artilleriregemente, Bodens
ingenjörkår, fästningsingenjörkompanierna i Karlskrona och Vaxholm
äfvensom för trängkårerna, med undantag af Norrlands trängkår, dels

Kasernbyggnadsfrågan
vid
1902 års Riksdag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

ock utvidgnings- och förändringsarbeten å de redan befintliga kasernetablissemangen
för Svea och Göta lifgarden, Lifgardet till häst, Skånska
busar- och dragonregementena, Kronprinsens husarregemente, Norrlands
dragonregemente, de sex fältartilleriregementena, Fälttelegrafkåren
och Norrlands trängkår. Kostnaderna för samtliga ifrågavarande nybyggnads-
och förändringsarbeten beräknades uppgå till 22,795,000
kronor.

Då sedermera föredragning af detta ärende skedde inför Kungl.
Maj:t, yttrade chefen för landtförsvarsdepartementet (1902 års statsverksproposition
under fjärde hufvudtiteln, sid 86), att de nya beräkningarna
beträffande totalkostnaderna lämnat ett resultat, som icke i nämnvärd
mån afveke från resultatet af förut för samma ändamål gjorda summariska
beräkningar, om än i åtskilliga fall öfverföring af en del utaf
den för ett etablissemang beräknade summan till kostnaden för ett annat
varit nödvändig, såväl på grund af de ändringar, Riksdagen beslutat i
afseende å truppförbandens sammansättning, som ock till följd af de olika
material- och arbetspriserna å olika orter m. m.

Beträffande byggnadsarbetenas fördelning mellan en första och en
andra byggnadsperiod vore denna i det af chefen för Generalstaben år
1900 afgifna förslaget uppgjord endast med hänsyn till det olika behof
af byggnader, som för armén beräknades komma att göra sig gällande
dels före och dels efter den tidpunkt, då de värnpliktiges öfningar
skulle komma att utsträckas till hela den omfattning, det nya härordningsförslaget
afsåg.

Denna princip för byggnadsarbetenas fördelning hade äfven nu i
hufvudsak blifvit följd; men härvid hade dock gjorts den ändring, att
de särskilda arbeten, som ansetts nödiga för fullbordande af ett och samma
etablissemang, ej vidare delats på olika perioder, utan i stället upptagits
blott på den ena, för att frågor om infordrande af entreprenadanbud
m. m. rörande hela etablissemanget måtte kunna i ett sammanhang
behandlas.

Hela kostnaden för de byggnadsarbeten, som erfordrades i och för
arméns förläggning och utbildning intill den tidpunkt, då beväringsöfningarna
komme att utsträckas till full enlighet med det antagna härordningsförslaget,
uppginge, oberäknadt den summa af 1,972,800 kronor,
som 1901 års Riksdag beviljat för ändringar samt till- och ombyggnad
af baracker å infanteriregementenas mötesplatser, till ett belopp af

22,795,000 kronor, livilket, såsom af chefen för fortifikationen angifvits, vore
afsedt för tillgodoseendet af dels samtliga till specialvapnen hörande truppförbands
behof af nya eller utvidgade kasernetablissemang, med undan -

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

tag dock af etablissemang för Positionsartilleriregementet och Gottlands
artillerikår dels ock behofvet af dylika etablissemang för de infanteriregementen,
som genom den antagna härordningen blifvit nybildade,
eller hvilkas dittills använda sommaretablissemang icke, utan att härå
nedlades allt för stora kostnader, kunde fylla behofvet ens under
ifrågavarande öfvergångsperiod, eller hvilkas dåvarande vinteretablissemang
vore otillräckliga.

Sedan departementschefen därpå redogjort för de byggnadsarbeten,
som upptagits i fortifikationens förslag, samt lämnat några upplysningar
angående de föreslagna etablissemangen, yttrade han vidare, att, om
från summan af samtliga nu beräknade kostnader, 22,795,000 kronor,
droges summan af de för påbörjande af kasernetablissemang åt Lifregementets
husarer, Bodens ingenjörkår, Första Göta och Första Svea trängkårer,
Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt Norrbottens
regemente redan af 1901 års Riksdag beviljade, ofvan omförmälda anslagen,
sammanlagdt 1,797,000 kronor, så erfordrades för uppförande
eller utvidgning af de i förut nämnda förslag uppräknade kasernetablissemangen
ytterligare 20,998,000 kronor, eller i rundt tal 21,000,000
kronor, en summa, som icke torde behöfva öfverskridas under antagande
likväl, att belopp, som möjligen kunde besparas å ett etablissemang,
finge användas för uppförande af ett annat, hvartill den beräknade
summan kunde visa sig vara otillräcklig.

Om beviljandet af sistnämnda belopp, 21,000,000 kronor, på extra
stat för åren 1903, 1904 och 1905 blef framställning gjord hos Riksdagen.

Vid 1901 års Riksdag hade emellertid inom båda kamrarna framhållits
önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den
nya härordningens genomförande behöfliga nya etablissemangen före
dessa förslags slutliga pröfning afgåfves af personer, hvilka stode utanför
den militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar,
hvarpå förslagen grundades. Med anledning häraf uppdrog Kungl.
Maj:t enligt nådigt bref den 8 november 1901 åt en af fyra utaf Riksdagens
ledamöter sammansatt granskningsnämnd att afgifva utlåtande
öfver ofvan omförmälda, inom fortifikationen utarbetade planer med tillhörande
detaljritningar och kostnadsförslag. Nämnden afgaf i februari
1902 det begärda utlåtandet, hvilket, tillika med chefens för fortifikationen
yttrande i ärendet, öfverlämnades till 1902 års statsutskott, i
hvars betänkande n:o 76, sid. 23 och följande, det hufvudsakligaste af
dessa handlingars innehåll finnes återgifvet.

Bill. till Bilml. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 57 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

De viktigaste af de förändringar i fortifikationens planer och ritningar,
som föreslogos i granskningsnämndens utlåtande, voro följande.
Infanterikasernerna skulle uppföras i 3 eller 4 våningar med plats för
en bataljon i hvarje kasern, medan enligt fortifikationens förslag kasernerna
skulle vara till antalet 6 och uppföras i 2 våningar med förläggning
af ett kompani i hvar våning. Utrymmet skulle beräknas för 60
värnpliktige vid hvarje kompani, under det att enligt fortifikationens
förslag plats beräknats för 52 och enligt chefens för Generalstaben ursprungliga
förslag för 44 värnpliktige. Särskilda sjukpaviljonger skulle uppföras
i vissa fall, då däremot fortifikationen föreslagit sjuklokalerna förlagda
i kasernbyggnaderna. De af fortifikationen föreslagna särskilda arrestbyggnaderna
för manskapet skulle borttagas och i stället ar r estlokaler na
förläggas till kasernbyggnadernas jordvåningar, detta dock under förutsättning
att alla hygieniska kraf i fråga om luftutrymme, ljus och fuktfrihet
blefve tillgodosedda.

Vid granskningsnämndens utlåtande var fogad följande tabell, utvisande
grunderna för fortifikationens beräkningar af kostnaderna för
utförande af byggnader för militära behof inom olika delar af riket,
därvid såsom normalpris antagits de i Stockholm gällande arbets- och
materialpris:

»Inom Första arméfördelningen beräknas kostnaderna enligt normalprisen
med 5 procent afdrag;

» Andra d:o enligt d:o med 10 procent afdrag;

» Tredje d:o enligt d:o » 5 » » (i Sköfde 10 procent

afdrag);

» Fjärde d:o enligt normalprisen;

» Femte d:o enligt d:o;

» Sjätte d:o enligt d:o med 10 procent förhöjning (i Östersund med
20 procent och i Boden med 30 procent förhöjning).»

I sitt med anledning af granskningsnämndens utlåtande den 22
mars 1902 afgifna underdåniga yttrande anmärkte chefen för fortifikationen,
beträffande nämndens kostnadsberäkningar, att extra kostnader
för grunder, sprängnings- och planerings- m. fl. arbeten säkerligen
skulle komma att å flera ställen uppstå, äfvensom att nämndens kostnadsberäkningar
för öfrigt i flera fall vore för låga.

Med föranledande af granskningsnämndens förslag ansåg Riksdagen,
att den för ifrågavarande kasernetablissemang erforderliga anslagssumman
kunde nedsättas till 21,747,000 kronor. Då häraf vid före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

gående Riksdag beviljats 1,797,000 kronor, erfordrades ytterligare

19,950,000 kronor, som alltså af Riksdagen beviljades, och hvaraf för
år 1903 å extra stat anvisades en tredjedel eller 6,650,000 kronor.

Utaf det sålunda beviljade beloppet, 19,950,000 kronor, anvisades
sedermera vid hvar och en af 1903 och 1904 årens Riksdagar ytterligare
eu tredjedel eller 6,650,000 kronor, att utgå å extra stat för
åren 1904 och 1905.

Med de medel, som sålunda beviljats under åren 1901 och 1902
(3,769,800 + 19,950,000 == 23,719,800 kronor), skulle, enligt hvad jag nu
anfört, förutvarande kasernetablissemang kompletteras och nya etablissemang
uppföras för samtliga truppförband af kavalleriet, artilleriet — med
undantag af Positionsartilleriregementet och Gottlands artillerikår —:
ingenjörtrupperna och trängen äfvensom följande af infanteriet, nämligen,
Svea och Göta lifgarden, Karlskrona grenadjärregemente, Hallands regemente,
Vaxholms grenadjärregemente, Västmanlands och Norrbottens regementen
samt Gottlands infanteriregemente. Därjämte skulle kostnaderna
för tillbyggnader å de gamla mötesplatserna af samma medel bestridas. Angående
nytt etablissemang för Positionsartilleriregementet är ännu ingenting
bestämdt och till etablissemang för Gottlands artillerikår äro särskilda
medel anvisade. Därefter återstå etablissemang för 20 infanteriregementen.
För 5 af dessa äro kasernetablissemang under uppförande
genom chefens för fortifikationen och arméförvaltningens fortifikationsdepartements
försorg; för öfriga 15 regementen skola kasernetablissemang
uppföras genom en särskild kasernbyggnadsnämnd.

De anslag, hvarom nu är fråga, utgöras sålunda af

dels det af 1901 års Riksdag anvisade anslaget å kronor 3,769,800: —
dels det af 1902 års Riksdag beviljade samt då
och de två närmaste åren därefter af Riksdagen
anvisade anslaget å ................................. » 19,950,000: —

eller tillhopa kronor 23,719,800: —

Fråndrages det af 1901 års Riksdag för ändringar
samt till- och nybyggnad af baracker å

infanteriets mötesplatser beviljade beloppet > 1,972,800: —

återstå kronor 21,747,000: —

för komplettering af äldre och uppförande af nya kasernetablissemang.

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

De sakkunnigas
utlåtande.

Utförandet af de arbeten, till hvilka dessa anslag- blifvit beviljade,
bar af Kungl. Maj:t uppdragits åt chefen för fortifikationen. Största
delen däraf äro numera fullbordade, under det att en del äro under
utförande och ett (Östgöta trängkår) ännu icke påbörjats.

Uti förenämnda af de sakkunniga afgifna utlåtande, hvari de äfven
lämnat en redogörelse för kasernbyggnadsfrågans behandling vid Riksdagen,
hafva de vidare anfört följande.

Enligt en af chefen för landtförsvarsdepartementet till de sakkunniga
öfverlämnad, af chefen för fortifikationen upprättad tablå öfver
ställningen den 31 december 1906 af förenämnda anslag, 21,747,000
kronor, beräknades sammanlagda kostnaden för de redan fullbordade
eller i utförande varande arbeten, hvilka af anslaget skulle bekostas, till
23,570,849 kronor 19 öre.

Rörande de ännu icke påbörjade etablissemangen hade tablån icke
innehållit några beräkningar. Till förstnämnda arbetens utförande hade
af de anslagna medlen afsetts ett belopp af 21,028,250 kronor, hvarjämte
för samma ändamål, enligt hvad berörda tablå närmare utvisade,
ytterligare funnits tillgängligt ett belopp af 220,599 kronor 19 öre; och
beräknades alltså fullbordandet af berörda arbeten komma att med

2,322,000 kronor öfverskrida de för ändamålet disponibla medlen.

På grund af det till de sakkunniga lämnade uppdraget att verkställa
utredning rörande den brist, som kunde uppstå i de af 1901 och
1902 årens Riksdagar till nya byggnader för armén beviljade medel,
hade de, med biträde från såväl arméförvaltningens fortifikationsdepartement
som fortifikationens kasernbyggnadsafdelning och med ledning af
de från vederbörande byggnadskontrollanter eller fortifikationsbefälhafvare
inkomna redogörelser öfver de af dem eller under deras uppsikt
utförda kasernbyggnadsarbeten, genomgått fortifikationsdepartementets
räkenskajjer från och med år 1901 till och med den 30 juni 1907 och
på sådant sätt erhållit exakt uppgift å de belopp, hvilka under nämnda
tid utbetalats från anslaget. Med ledning af upprättade entreprenadkontrakt
och andra aftal hade de vidare beräknat de belopp, hvilka
återstode att utbetala för redan utförda eller aftalade arbeten. För bestämmande
af den ytterligare kostnad, som för byggnadsarbetenas fullbordande
kunde återstå, hade de haft tillgång till inom fortifikationen
uppgjorda beräkningar.

Resultatet af den sålunda verkställda utredningen framginge af en
tablå (bil. A), hvilken för öfverskådlighetens skull uppdelats i tre utdelningar,
nämligen:

a) fullbordade (eller i det närmaste fullbordade) etablissemang;

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

b) under uppförande varande etablissemang; samt

c) ännu (den 1 juli 1907) ej påbörjade etablissemang.

Af denna tablå framginge, att för här ifrågavarande kasernetablissemang
intill den 1 juli 1907 utbetalts för själfva byggnadsarbetena
21,614,654 kronor 39" öre samt för byråkostnader i Stockholm 229,226
kronor 25 öre eller således sammanlagdt ett belopp af 21,843,880
kronor 64 öre.

Hela kostnaden för de under a) upptagna etablissemangen hade
beräknats till 16,466,000 kronor, för de under b) upptagna till 7,332,500
kronor samt för de under c) upptagna till 3,068,000 kronor, hvadan
alltså fullbordandet af samtliga de etablissemang, till hvilka Riksdagen
åren 1901 och 1902 anslagit medel — med undantag för 5 skvadroner
af Skånska husarregementet — hafva beräknats skola draga eu kostnad
af 26,866,500 kronor; och då de disponibla medlen, enligt hvad tablån
utvisade, uppginge till 23,432,549 kronor 19 öre, skulle å berörda arbeten
uppstå en brist af 3,433,950 kronor 81 öre eller omkring 14,6
procent af de tillgängliga medlen.

Beträffande förhållandet mellan den beräknade och den verkliga
kostnaden för de olika etablissemangen hafva de sakkunniga hänvisat till
nyssnämnda tablå.

På grund af dem lämnadt bemyndigande att i de till dem hänskjuta
ärenden påkalla yttranden och upplysningar från ämbetsverk
och myndigheter, till hvilka de kunde finna erforderligt att för sådant
ändamål hänvända sig, hafva de sakkunniga anmodat chefen för fortifikationen
att inkomma med yttrande angående orsakerna till uppkomsten
åt ifrågavarande brist.

Enligt de af bemälde chef i anledning häraf afgifna yttranden
skulle den uppkomna bristen i hufvudsak vara att tillskrifva följande
omständigheter, nämligen:

att den för utrednings verkställande angående kasernfrågan disponibla
tiden varit för kort för en fullständig och allsidig pröfning af
frågan samt noggranna beräkningars uppgörande;

att de såsom erforderliga först kalkylerade beloppen nedpressats
från 56 miljoner till 48 miljoner kronor, utan att denna nedpressning
varit grundad på detaljberäkningar;

att platserna för de nya kasernetablissemangen i allmänhet icke
varit vid beräkningarnas uppgörande bestämda, hvarför en tillförlitlig''
utredning angående de blifvande kostnaderna för grundläggnings-,
planerings- och dylika arbeten ej kunnat ske och ej heller kostnaderna
för vatten-, afiopps- och belysningsledningar kunnat annat än approximativt
beräknas;

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

att, då ritningarna sedermera i detalj utarbetats, åtskilliga fordringar
och behof tillgodosetts, hvilka vid de approximativa beräkningarnas
uppgörande ej kommit till vederbörligt beaktande;

att enligt meddelad order grundläggningsarbetena beräknats under
förutsättning af god grund och till ett endast af källare eller kälen
betingadt djup, då däremot i verkligheten på många ställen grundförstärkningar
eller djupare grunder måst utföras;

att, med hänsyn därtill att kostnadsberäkningarna ej borde öfverstiga
de beviljade anslagen, vid beräkningarnas uppgörande medel ej
upptagits för sprängningsarbeten för grunder, källare, rörgrafvar, planering
och dylikt, ehuru sådana arbeten dock senare i liera fall visat
sig oundgängliga och dragit dryga kostnader;

att ingen nämnvärd höjning företagits i den såsom erforderlig för
första periodens arbeten hos Riksdagen anmälda kostnadssumman af
omkring 24,000,000 kronor, oaktadt det antal värnpliktiga, för hvilka
infanterietablissemangen skulle byggas, ökats från 44 man till 60 för
hvarje kompani, medan kostnadssumman rätteligen bort ökas med omkring
500 kronor för hvarje man, hvarmed antalet ökats;

att granskningsnämndens kostnadsberäkningar, hvilka lagts till
grund för anslagets beviljande, i vissa fall varit allt för låga i förhållande
till de af nämnden föreslagna förändringarna;

att i vissa fall kostnadsökning uppstått därigenom, att man måst
frångå de af granskningsnämnden föreslagna anordningarna och gjorda
utrymmesberäkningarna. Så till exempel hade det visat sig omöjligt
att förlägga arrestlokalerna till kanslihusens jordvåningar, utan hade
dessa i stället måst förläggas i bottenvåningarna, hvarjämte det visat
sig nödvändigt att öka antalet celler, till följd hvaraf de af nämnden
beräknade kostnaderna för kanslihusen betydligt öfverskridits; samt
att en afsevärd prisstegring å materiel och arbetspriser under
byggnadstiden ägt rum, hvilken prisstegring i genomsnitt kunde beräknas
till minst 15 procent.

I fråga om orsakerna till kostnadsökningen vid de särskilda etablissemangen
hade chefen för fortifikationen vid sin omförmälda skrifvelse
fogat särskilda uppgifter.

Vidare hade de sakkunniga dels från öfverintendentsämbetet, dels
från Stockholms stads byggnadschef, dels ock från enskilda byggmästare
i skilda delar af riket begärt upplysningar ej mindre, i hvad mån
byggnadskostnaderna kunde anses hafva ökats under tiden från och
med år 1901 till och med år 1906, än äfven angående priset för kubikmeter
för de genom respektive myndigheters eller byggmästares för -

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

sorg under angifna tid uppförda byggnader, Indika kunde anses i någon
män jämförbara med kasernbyggnader, därvid dock ej belysnings- och
rörlednings- liksom ej heller sprängnings- och grundläggningsarbeten
under normalt djup i priset medräknats. Ur de inkomna svaren
hafva de sakkunniga anfört följande.

Beträffande frågan om byggnadskostnadernas ökning hade upplysts
:

af öfverintendentsämbetet, att vid nämnda tidperiods slut kostnaderna
för byggnadsmateriel kunde anses hafva varit i mellersta Sverige
15 samt i norra och södra Sverige 20 procent högre än vid periodens
början och arbetslönerna i mellersta Sverige 20 samt i norra och södra
Sverige 25 procent högre än vid periodens början, samt att i allmänhet
byggnadskostnaderna ställde sig högre i mellersta än i södra Sverige
och högst i norra Sverige;

af byggmästaren F. O. Petterson i Göteborg, att prisstegringen
under tiden 1900—1906 torde kunna beräknas för arbetslöner till omkring
SO å 35 procent, för järnbalkar och trä till omkring 50 procent,
för murtegel till omkring 15 procent, hvadan man med sannolikhet
finge sätta genomsnittsstegringen för hel byggnad till omkring 35 å 40
procent;

af byggmästaren P. N. Dahlgren i Malmö, att arbetslönerna under
tiden 1901—1906 stigit i genomsnitt med omkring 24 procent och
byggnadsmaterialierna med i genomsnitt ungefär 19 procent; samt

af byggmästaren Axel Lindström i Örebro, att byggnadskostnaderna
i allmänhet kunde under nämnda tid anses hafva ökats med omkring
15 procent.

Enligt en med ledning af de från nyssnämnda myndigheter och
enskilda personer äfvensom från chefen för fortifikationen lämnade
uppgifter upprättad tablå angående förhållandet mellan byggnadskostnaderna
för de genom fortifikationens försorg under åren 1901—1906 uppförda
kasernetablissemang å ena samt därmed jämförbara, genom öfverintendentsämbetets,
Stockholms stads byggnadskontors eller enskilda
byggmästares försorg uppförda byggnader å andra sidan framginge, att
de af fortifikationen uppförda byggnaderna i allmänhet, trots de beräknade
anslagsbeloppens öfverskridande, dragit lägre kostnad än andra
motsvarande byggnader.

Nu ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten hade i allmänhet utförts
med användande af entreprenadsystemet. Endast kasernetablissemangen
för Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen, Norrbottens regemente,
Norrlands artilleriregemente i Boden samt Bodens ingenjörkår

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

hade uppförts direkt genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare.
Anmärkningsvärd! vore, att vid de på sistberörda sätt verkställda arbeten
de anslagna medlen i några fall (Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen)
öfverskridits i betydligt högre grad än i allmänhet
vid''de samtidigt utförda arbeten, å hvilka entreprenadsystemet tillämpats.
Detta öfverskridande torde, enligt de sakkunnigas mening, i berörda
fall till stor del hafva berott på arbetsledningens bristande förmåga
att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt planera och utföra
ett arbete af den omfattning, som här varit i fråga. Erinras borde
dock, att det äfven gåfves fall, då byggnadsarbeten, som af fortifikationen
direkt utfördes, beräknats lämna öfverskott.

De proportionsvis största bristerna hade i allmänhet uppstått vid
arbeten med vatten-, aftoppa- och belysningsledningar samt vid planerings-,
grusnings- och stensättningsarbeten.

Utan att för öfrigt närmare inlåta sig på frågan om anledningarna
till anslagens öfverskridande ansåge de sakkunniga sig dock böra såsom
sin mening uttala, att såsom därtill i hög grad bidragande orsaker
torde särskild! få anses dels den under byggnaclsperioden inträffade
prisstegringen å såväl lefvande arbetskrafter som byggnadsmateriel,
dels — i flera fall — vid anslagens beviljande ej beräknade svåra
terrängförhållanden, hvilka förorsakat dyrbara sprängnings- och planeringsarbeten
för de i allmänhet i samma plan utan hänsyn till terrängen
förlagda talrika och stora byggnaderna, dels ock den ökning
i utrymme utöfver do ursprungligen beräknade måtten, som i fråga om
flera af de i ett kasernetablissemang ingående byggnaderna ägt rum.

Såsom af bil. A. framginge, hade på de redan fullbordade eller under
utförande varande kasernbyggnadsarbeten beräknats uppstå dels på
vissa håll brister på sammanlagdt 2,613,050 kronor 81 öre dels på
andra håll öfverskott å tillhopa 74,600 kronor, hvadan aliså den brist,
som i första hand borde täckas, belöpte sig till 2,538,450 kronor 81 öre.
Då emellertid härför erforderliga medel icke torde kunna erhållas utan
Riksdagens hörande, och det synts de sakkunniga lämpligt, att Riksdagen
på en gång finge sig förelagd frågan om ersättande af hela den
brist, som uppstått eller kunde komma att uppstå för uppförande af
alla de kasernetablissemang, till hvilka medel beviljats åren 1901 och
1902, hade de ansett sig böra afgifva yttrande jämväl angående de
medel, som utöfver redan anslagna belopp torde komma att erfordras
för dem af ifrågavarande etablissemang, som ännu icke påbörjats, och
hvilka i nyss berörda bilaga sammanförts i gruppen c). Då, enligt
hvad af nämnda bilaga framginge, för sistnämnda ändamål beräknats

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

komma att erfordras ytterligare ett belopp af 895,500 kronor, uppginge
alltså hela bristen, såsom ofvan nämnts, till 3,433,950 kronor 81
öre. Do sakkunniga ville dock särskild! framhålla, att häri icke inginge
det belopp, som utöfver det af Riksdagen anslagna torde komma
att erfordras för uppförande af etablissemang för de fem skvadroner
af Skånska husarregementet, hvilka, jämlikt Riksdagens med anledning
af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning år 1907 fattade beslut,
skola förläggas till annan ort än Hälsingborg. Då den blifvande
förläggningsorten för nämnda fem skvadroner ännu icke blifvit bestämd,
och det med hänsyn till den ort, som kunde blifva utsedd, möjligen
blefve fråga om uppförande jämväl af officersbostäder, samt på
grund häraf tiden ännu icke syntes vara inne att hos Riksdagen göra
framställning om de ytterligare medel, som till följd af regementets
uppdelning på två å skilda orter förlagda förband blefve erforderliga, hade
de sakkunniga ansett sig för närvarande kunna lämna denna fråga
å sido.

Såsom nyss anmärkts skulle alltså den brist, angående hvars täckande
de sakkunniga hade att afgifva utlåtande, uppgå till ett belopp
af 3,433,950 kronor 81 öre. Uti en af chefen för landtförsvarsdepartementet
till de sakkunniga öfverlämnad underdånig skrifvelse. hade
emellertid arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet anhållit, att
ett belopp af 18,547 kronor 30 öre, som ännu återstode oersatt af
kostnaden för anläggande af ett järnvägsspår mellan Visby och Visborgs
slätt, hvilken kostnad af arméförvaltningen förskjutits från extra ordinarie
anslaget till nya byggnader för armén, måtte få ersättas från
ordinarie anslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantsskapsutgifter
samt fortifikationens öfningar och material. Därest denna
framställning vunne nådigt bifall, borde den angifna bristsumman minskas
med sistnämnda belopp och alltså utgöra 3,415,403 kronor 51 öre.

Hvad anginge sättet för bristens täckande hade det synts de sakkunniga
önskvärd!, att detta kunde ske, utan att ett särskild t anslag
hos Riksdagen behöfde äskas, och hade de fördenskull undersökt, huruvida
för ändamålet erforderliga medel på annat sätt stode att erhålla.

I första hand hade de härvid funnit böra komma i fråga den af
1902 års Riksdag grundade »fonden för landtförsvarets byggnader och
andra försvarsändamål», hvilken, enligt Riksdagens beslut, af statskontoret
förvaltas och förräntas, att af Kungl. Maj:t, efter inhämtande
i hvarje fall af Riksdagens medgifvande, användas. Redan i det vid
Kungl.'' Maj:ts proposition till nämnda Riksdag angående fondens bildande
fogade statsrådsprotokollet hade dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet
anfört, att enligt hans åsikt ifrågavarande medel borde utgöra

Bih. till BiJcsd. Prof. 1908. 4 Sami 1 Å/d. 57 Eäft. . 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

en reservfond, att anlitas för oförutsedda och icke på förhand beräkneliga
utgifter för de förestående militära byggnadsföretagen, i motsats
mot ändamålet med den fond, om hvars bildande Kungl. Maj:t uppå
förslag af statsrådet och chefen för finansdepartementet enligt statsrådsprotokollet
den 11 januari 1902 beslutat hos Riksdagen göra framställning,
och hvars ändamål skulle vara att täcka de för kasernbyggnadernas
uppförande nödvändiga och hufvudsakliga kostnaderna, hvilka
med visshet kunde beräknas komma att uppstå.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift utgjorde fondens kapitalbehållning
vid 1906 års slut 1,383,976 kronor 59 öre och den 28
november 1907 1,503,018 kronor 25 öre; hvaraf de sakkunniga ville
föreslå, att 1,500,000 kronor användes till täckande af förenämnda brist.

I proposition till 1902 års Riksdag hade Kungl. Maj:t vidare föreslagit,
att till en fond för bestridande af kostnader för kasernbyggnader
måtte i riksstaten för år 1903 afsättas ett belopp af 7,650,000 kronor.
Riksdagen beslöt emellertid, med afslag å denna framställning, att i
riksstaten för år 1903 till »statsverkets kassaförlagsfond» öfverföra
6,500,000 kronor, dock med bibehållen rätt för Riksdagen att framdeles
öfver beloppet på annat sätt förfoga. Af detta belopp hade sedermera
från kassaförlagsfonden till statsregleringsfonden öfverförts 3,250,000
kronor, hvarjämte Riksdagen däraf för hvartdera af åren 1905—1907
till uppförande af kasernbyggnader anvisat 500,000 kronor eller tillsammans
1,500,000 kronor, hvadan alltså (efter den 15 februari 1907)
å kassaförlagsfonden återstode till Riksdagens förfogande ett belopp
af 1,750,000 kronor.

Jämväl dessa medel ansåge de sakkunniga kunna användas till täckande
af ifrågavarande brist.

I den mån ytterligare medel för ändamålet erfordrades, ansåge de
sådana kunna tagas från de under åren 1907 och 1908 uppkommande
allmänna besparingar å fjärde hufvudtiteln.

På grund af det anförda hemställde de sakkunniga, att hos 1908
års Riksdag framställning måtte göras därom, att för täckande af den
brist, som uppstått eller kunde komma att uppstå i de åren 1901 och
1902 af Riksdagen beviljade anslag å extra ordinarie stat till nya byggnader
för armén, måtte få i mån af behof användas

dels af landtförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.................................................... kronor 1,500,000: —

dels af statsverkets kassaförlagsfond.................. » 1,750,000: —

dels och af de under åren 1907 och 1908 uppkommande
allmänna besparingarna å riksstatens
fjärde hufvudtitel högst................................................. » 165,403:51

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Af det anförda framgår, att, enligt de sakkunnigas utredning,
bristen i de af Riksdagen under åren 1901 och 1902 beviljade anslag
till nya byggnader för armén uppgår till 3,415,403 kronor 51 öre.
Enligt förenämnda tablå (bil. A) utgör bristen beträffande fullbordade
och under uppförande varande etablissemang (2,613,050: 81—74,600 —)
2,538,450 kronor 81 öre, eller efter afdrag af förenämnda 18,547 kronor
30 öre, utgörande ej ersatt del af kostnaden för ett järnvägsspår, 2,519,903
kronor 51 öre. Återstående beloppet af bristen i sin helhet eller 895,500
kronor har beräknats vara behöflig!, utöfver redan beviljade medel, för
uppförande af etablissemang för Skånska dragonregementet, för fem skvadroner,
förlagda till Hälsingborg, af Skånska husarregementet samt för
Östgöta trängkår, hvarå arbetena ännu ej påbörjats vid den tid, tablån
afser eller den 1 juli 1907.

Beträffande Skånska husarregementet äger ett särskild! förhållande
rum. För uppförande af etablissemang åt detta regemente ingick
i den af 1902 års Riksdag beviljade summan till nya byggnader
för armén ett belopp af 1,347,000 kronor. Med användande däraf skulle
dels det gamla etablissemanget i Hälsingborg utvidgas för fem skvadroner,
dels ett nytt etablissemang uppföras för återstående fem skvadroner.
Emellertid medgaf 1903 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t,
att regementets gamla kaserntomt, exercisfält och skjutbaneområde finge
till Hälsingborgs stad öfverlåtas, mot det att staden uppläte ett annat
område för regementets förläggning samt erlade 900,000 kronor kontant
till kronan, hvarom aftal därefter ingicks med staden. Till uppförande
af nytt etablissemang för regementets tio skvadroner fanns
alltså då tillgänglig en summa af (1,347,000 + 900,000 —) 2,247,000 kronor.
Sedermera uppstod fråga om, att icke hela regementet skulle förläggas
till Hälsingborg, och nästlidet år medgaf Riksdagen, i anledning af
därom afbiten nådig proposition (n:o 168), att aftalet med Hälsingborg
finge så ändras, att endast fem skvadroner skulle dit förläggas och att
staden skulle erlägga allenast 450,000 kronor kontant. I sin omförmälda
tablå (bil. A) hafva de sakkunniga såsom tillgång för bestridande
af kostnaderna för uppförande af ett etablissemang i Hälsingborg för
fem skvadroner af Skånska husarregementet upptagit dels hälften af
den utaf Riksdagen beviljade summan eller 673,500 kronor, dels det
belopp Hälsingborgs stad erlagt eller 450,000 kronor, tillhopa 1,123,500
kronor. Andra hälften af Riksdagens anslag, likaledes 673,500 kronor,
är reserverad och finnes under arméförvaltningens disposition för
att användas till uppförande af etablissemang för återstående fem
skvadroner, så snart förläggningsorten för dem blifvit bestämd. Då

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

ett dylikt etablissemang- i Hälsingborg nu beräknas kosta 1,440,000
kronor, skulle utöfver berörda, reserverade belopp, 673,500 kronor,
erfordras 766,500 kronor till etablissemang för dessa fem skvadroner,
men, om de komma att förläggas till norra delarna af riket, erfordras
sannolikt ett högre belopp. Enligt det vid förenämnda proposition
(n:o 168) fogade statsrådsprotokollet (sid. 22) beräknades kostnaden för
ett lika stort etablissemang i Boden till 1,955,000 kronor, däraf dock
300,000 kronor till officersbyggnader. Skulle ifrågavarande fem skvadroner
af regementet komma att dit förläggas, erfordras alltså 1,281,500
kronor utöfver den reserverade summan. Beträffande förläggningen af
regementet under den närmaste tiden har Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 15 november 1907 bestämt, att fyra skvadroner skola fortfarande
vara förlagda i de gamla byggnaderna i Hälsingborg, fyra skvadroner
skola förläggas till det af Skånska trängkåren förut innehafda
etablissemanget i Landskrona och återstående två skvadroner till Svea
artilleriregementes etablissemang i Stockholm. För ordnande af denna
förläggning erforderliga kostnader skola, enligt samma nådiga bref,
bestridas af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Angående sättet för fyllandet af den beräknade bristen, 3,415,403
kronor 51 öre, hafva de sakkunniga, såsom nämndt, föreslagit, att
af landtförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål skulle användas.............................. kronor 1,500,000: —

af den vid 1902 års riksdag till statsverkets kassaförlagsfond
öfverförda summan, 6,500,000 kronor,

skulle tagas i anspråk nu återstående ................ » 1,750,000: —

samt af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar
högst ................................................. » 165,403: 51

eller tillhopa kronor 3,415,403: Öl

Mot de sakkunnigas förslag i detta hänseende finner jag intet att
erinra. Visserligen hafva hufvudtitelns allmänna besparingar under
senare åren måst starkt anlitas för åtskilliga ändamål såsom, bland
annat, till bestridande af kostnaderna för anläggandet af nya skjutbanor
å en del öfningsplatser, då särskilda medel därtill ej varit anvisade,
samt för inköp af mark till öfningsfält i de fall, då tillräckliga områden
ej ställts till förfogande af vederbörande kommuner, hvilka senare frågor
det varit nödvändigt att afgöra på samma gång som förläggningsfrågorna,
till förekommande af en eljes högst sannolik afsevärd prisstegring.
Hå emellertid dessa utgifter är o af öfvergående art och, hvad de
senare angår, hädanefter icke torde ifrågakomma annat än i sällsynta

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

undantagsfall, torde det icke lida något tvifvel, att icke besparingarna
å hufvudtitelns allmänna anslag skola lämna tillgång jämväl till nu ifrågavarande
utgift, äfven om de på grund af reducering i antalet utaf vissa
i vederbörande stater uppförda beställningar och andra. förhållanden
samt genom vidtagna åtgärder för rekryteringens upphjälpande icke
skulle komma att uppgå till så höga belopp som hittills varit fallet.»

Enligt den af de särskildt tillkallade sakkunniga verkställda utredningen
uppgår den brist, hvars täckande nu är i fråga, till ett belopp
af sammanlagdt 3,415,403 kronor 51 öre. Däraf belöpa sig 2,538,450
kronor 81 öre på redan fullbordade eller under uppförande varande
etablissemang, och bör alltså denna summa i första hand ersättas,
medan återstoden af bristen eller 895,500 kronor beräknats uppkomma
på vissa etablissemang, hvilka ännu ej varit påbörjade vid den tid, då
de sakkunnigas utredning afslutades. Ehuru sistnämnda belopp icke
genast är erforderligt, torde det likväl vara lämpligt att, såsom de sakkunniga
ansett, på en gång afgöra frågan om täckande af den brist,
som uppstått eller beräknats komma att uppstå i de af Riksdagen åren
1901 och 1902 beviljade anslag till nya byggnader för armén. Med
hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att
någon nedsättning af det begärda beloppet icke torde kunna ifrågasättas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kung]. Maj:ts
förevarande framställning, medgifva, att till täckande,
af brist i de extra ordinarie anslag till uppförande af
nya byggnader för armén, hvilka af Riksdagen åren
1901 och 1902 beviljats, må användas dels 1,500,000
kronor af landtförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål, dels 1,750,000 kronor utaf den
vid 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond
öfverförda summan, 6,500,000 kronor, samt dels högst
165,403 kronor 51 öre af fjärde hufvudtitelns allmänna
besparingar.

Stockholm den 1 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSÖN.

Herrar P. Paulson, D. Persson, och A. Wiklund hafva begärt få antecknadt,
att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. t Åfd. 57 Höft. 4

Utskottets

yttrande.