Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a

Utlåtande 1896:Su9a

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

1

N:o 9 a.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående vissa anslag under rilcsstatens åttonde liufvudtitel.

(2:a U. A.)

Domkapitlens expeditioner.

l:o) I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd ock behof har Kongl. Maj:t i punkten 2 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat från och med år 1897
bevilja

dels till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor ett anslag
af 6,000 kronor, att efter Kongl. Maj:ts bestämmande för sagda ändamål
användas;

dels ock till extra biträden vid domkapitlens expeditioner ett belopp
af 3,000 kronor, att af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll öfver
ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 har föredragande departementschefen
— under erinran att Kongl. Maj:t i en till sistförflutna års Riksdag
aflåten proposition föreslagit, att å extra stat för år 1896 måtte
anvisas 5,000 kronor för betäckande intill detta belopp af brister i domkapitlens
expeditionskassor, i den mån dessa brister anmäldes och blefve
till siffran i behörig ordning faststälda — vidare anfört, hurusom departementschefen
i det yttrande till statsrådsprotokollet, som föranledt sistBili.
till Riksd. Brok 1896. 4 Sand. 1 Äfd. 9 a. Häft. (Ako 9 a) 1

Ang. andag
till förstärkning
af
domkapitlens
expeditionskassor
m. m.

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

nämnda proposition, påpekat, att expeditionskassornas utgifter, sådana
de vore beskaffade, för så vidt domkapitlen skulle kunna såsom embetsmyndigheter
fungera, vore oeftergifliga, att enligt då lemnade uppgifter
brister i dessa kassor för åren 1892 och 1893 uppkommit med respektive
4,868 kronor 23 öre och 4,651 kronor 56 öre, samt att ytterligare
ökning i den årliga bristen för framtiden kunde vara att emotse af den
anledning, att dels vissa af de bidrag, som dittills från annat håll än
staten utgått, vore af beskaffenhet att icke med säkerhet kunna påräknas,
dels ärendenas antal hos domkapitlen företedde en gifven ökning.

Af det anslag, som med anledning af denna proposition af Riksdagen
beviljats för innevarande år, hade — meddelar departementschefen
— brister för år 1892 i domkapitlens expeditionskassor i Linköping,
Strengnäs, Vesterås, Vexiö, Kalmar och Karlstad blifvit betäckta med
ett sammanlagdt belopp af 3,428 kronor 12 öre. Afsevärda brister återstode
ännu att täcka, och det på extra stat beviljade anslagsbeloppet
5,000 kronor vore följaktligen fortfarande erforderligt.

Det kunde emellertid icke förnekas, att ett permanent, oafvisligt
behof icke borde med tillfälliga, på extra stat anvisade medel tillgodoses,
och att man om möjligt borde råda bot för sådana bristers uppkomst för
framtiden. Detta kunde naturligtvis icke ske, med mindre än att ett
fast anslag af erforderlig storlek för ändamålet anvisades. Rigtigast
syntes väl, att detta anslag, med hänsyn till dess ändamål och på sätt
i liknande fall egt rum, uppfördes såsom förslagsanslag, men då öfriga
hithörande anslagsbelopp icke hade denna natur, ansåge departementschefen
sig icke nu böra hemställa om framställning till Riksdagen i
sådant syfte.

På sätt förut erinrats, hade bristerna i expedition skassorna årligen
uppgått till omkring 5,000 kronor. Då emellertid för framtiden en ökning
af dessa brister vore att emotse dels, såsom ofvan blifvit antydt,
af anledning att vissa bidrag, som hittills från annat håll än staten —
såsom genom kollektör, bidrag från presterskapet m. m, — utgått, icke
vore af beskaffenhet att med säkerhet kunna påräknas, samt att ärendenas
ökning i domkapitlen gifvetvis stälde ökade kraf på expeditionskassorna,
dels ock på grund deraf att, derest Kongl. Maj:ts framställning
om Hernösands stifts delning vunne Riksdagens godkännande,
medel måste beredas för ytterligare ett stifts behof, syntes, om
man för framtiden verkligen ville söka förebygga bristers uppkommande,
ett anslag af 6,000 kronor vara det minsta, som borde ifrågakomma.

I yttrandet till statsrådsprotokollet den 14 januari 1895, då pro -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

3

position till Riksdagen beslutits angående lönereglering för tjenstemän
och betjente vid de ecklesiastika konsistorierna, hade anmärkts, hurusom
det vid vissa domkapitels expeditioner visat sig nödvändigt att anlita
extra biträden, samt att särskild! vid domkapitelsexpeditionerna i Upsala,
Strengnäs, Lund och Göteborg konsistorienotarierna måste afstå icke
obetydliga belopp till oundgängligt tjenstebiträde utöfver det, som
lemnades af amanuensen. I nämnda proposition hade jemväl för tillgodoseendet
af behofvet vid vissa konsistorier af extra biträden äskats
ett belopp af 3,000 kronor. Men om ett sådant anslag varit erforderligt,
om en lönereglering vid domkapitlen kommit till stånd, vore detsamma
vida nödvändigare nu, då notariernas delvis redan knappa, allt mer
sjunkande löner sannolikt snart skulle göra det för dem omöjligt att
sjelfva, såsom nu vid vissa konsistorier vore fallet, hålla biträden, och
det vore alltför obilligt att fordra, det amanuenserna för nuvarande
ringa arfvoden skulle egna mera arbete åt sina tjenster, än nu vore fallet.

Vid det förhållande att för hvart och ett af de senare åren brister
uppstått i domkapitlens expeditionskassor, och då otvifvelaktigt är, att
dessa kassor äfven för framtiden komma att visa sig otillräckliga för
bestridande af de derå anvisade utgifter, anser utskottet, i likhet med
departementschefen, lämpligt, att till kassornas förstärkning anslag varder
å ordinarie stat beviljadt. Det af Kongl. Maj:t i sådant afseende äskade
beloppet 6,000 kronor har, såsom af statsrådsprotokollet framgår, blifvit
bestämdt med hänsyn jemväl till de ökade utgifter för expeditionskassorna,
som skulle påkallas genom inrättande af ett nytt domkapitel
i enlighet med Kongl. Majrts förslag om Hernösands stifts delning.
Då emellertid sistnämnda förslag i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut förfallit, synes anslaget till förstärkning af domkapitlens expeditionskassor
böra bestämmas till något lägre belopp än som af Kongl.
Maj:t ifrågasatts; och får utskottet i sådant afseende förorda en nedsättning
med 500 kronor eller till 5,500 kronor. 1 anledning häraf,
och då det begärda anslaget till extra biträden vid domkapitlens expeditioner
synes vara af behofvet påkalladt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen på ordinarie stat
beviljar:

a) till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor
ett anslag af 5,500 kronor, att efter Kongl.
Maj:ts bestämmande för sagda ändamål användas; samt

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

b) till extra biträden vid domkapitlens expeditioner
ett belopp af 3,000 kronor, att af Kongl. Maj:t
för ändamålet disponeras;

kommande vid bifall härtill anslaget till domkapitlens expeditioner, nu
25,000 kronor, deraf 19,159 kronor anvisning i kontant och 5,841
kronor ersättningar, att ökas med 8,500 kronor och sålunda i riksstaten
uppföras med 33,500 kronor, deraf 27,659 kronor anvisning i
kontant och 5,841 kronor ersättningar.

Folkundervisningen.

Böjning af 2:o) Vidare har Kongl. Makt i punkten 11 under ifrågavarande

getmatlönetui- hufvudtitel föreslagit Riksdagen, att anslaget till lönetillskott åt lärare
»k°a åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte liöias med 250,000 kronor, eller till
Tch itåJkoiZ. 4,175,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, hurusom han till det protokoll, som
bilagts Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen år 1892 angående statsverkets
tillstånd och behof, yttrat vid fråga om berörda förslagsanslag
att, då, med hänsyn till det stora missförhållande, som beträffande detta
anslag under de senare åren förefunnits mellan det beräknade och det
verkliga behofvet, uppenbart vore, att anslagets dåvarande belopp komme
att i högst väsentlig grad öfverskridas, en successiv höjning af nämnda
förslagsanslag syntes böra ega rum, och hade departementschefen med
anledning deraf hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
höja omförmälda anslag från 3,525,000 kronor till 3,725,000 kronor,
eller med 200,000 kronor. Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag hade
af Riksdagen bifallits.

Utgifterna å förevarande anslag hade emellertid redan år 1891
uppgått till 3,917,890 kronor 43 öre, hvadan Riksdagen år 1893, på
Kongl. Mai:ts framställning, höjt anslaget till 3,925,000 kronor, eller
med 200,000 kronor.

Under år 1892 hade — meddelar departementschefen slutligen —
utgifterna å berörda anslag belöpt sig till 4,012,892 kronor 79 öre, år
1893 till 4,095,074 kronor 6 öre och år 1894 till 4,173,131 kronor 30
öre; hvadan sålunda åter en stor brist förekomme å anslaget.

Förslag, afseende förhöjning af ifrågavarande anslag, hafva jemväl
uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner framstälts,

Statsutskottets Utlåtande N:o 0 a.

nemligen af herrar C. Persson i Stallerhult och L. J. Jansson i Djursätra
uti motionen n:o 31, angående utbytande af folkskolelärares rätt till kofoder
mot kontant ersättning m. m., af herr J. G. O. Högstedt i motionen
n:o 65, angående ett andra ålderstillägg åt folkskolelärare, samt af
herr E. Hammarlund i motionen n:o 98, angående sistnämnda fråga
m. m. Riksdagen, som numera, sedan det sammansatta stats- och lagutskottet
afgifvit utlåtande i anledning af dessa motioner, häröfver fattat
beslut, har dervid afslagit framställningarna om ökadt anslag för de med
motionerna åsyftade ändamål. Vid detta förhållande, och då statsutskottet
icke haft något att erinra emot den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen
af omförmälda förslagsanslag, får utskottet hemställa,

att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor må höjas med 250,000 kronor,
eller från 3,925,000 kronor till 4,175,000 kronor.

Stockholm den 8 maj 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bill. till Riksd, Prof. 1806'', 4 Sami, 1 Afd, 9 a. Häft.

O

Tillbaka till dokumentetTill toppen