Statsutskottets Utlåtande N:o 8 (Utlåtande 1890:Su8 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 28 febr. 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till Tcongl.
finansdepartementet. ■ (2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Postverket.

l:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t i den till Riksdagen Ang. anslag
den 14 januari 1890 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd*1” P°stfrket
och behof föreslagit, att Riksdagen, fiels med beviljande af årliga under- ^
stöd till postföraren Erik Jonas Åkerbergs enka Catharina Christina
Olsdotter „å 200 kronor, att utgå så länge hon lefver ogift, och till
makarne Åkerbergs minderårige son Johan Julius å 50 kronor, att utgå
till dess han uppnått en ålder af femton år, med rätt för dem att uppbära
de föreslagna understöden från och med innevarande år, dels ock
med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 januari
1890 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, måtte för år 1891 bestämma
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt till 7,052,000 kronor,
att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle
ökas med 332,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1890 faststälda staterna, jemförda med
de för år 1891 föreslagna, äro följande:

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

aflöningsstaten....................................... kr

öfvergångsstaten .................................... »

indragningsstaten................................... »

pensionsstaten.......................................... »

omkostnadsstaten.................................... »

oförutsedda utgifter.............................. »

afkortninear och restitutiouer in. m »

år 1890.

2,655,900

7,400

6,440

80,840

3,843,500

90,000

35,920

år 1891.

kr. 2,767,200
» 7,400

» 5,080

» 85,540

» 4,048,500
» 90,000

» 48,280

Summa kr. 6,720,000: — kr. 7,052,000

Af deri i statsrådsprotokollet (sid. 2—18) lemnade utredning inhemtas,
att de särskilda förändringarna i förestående stater afse

I. Ökning.

A. Aflöningsstaten:

i aflöningsanslaget till biträdande tjensteman
vid postanstalterna för uppflyttning
af 3 kontrollörer i l:a
lönegraden och beredande af aflöning
till 30 nya postexpeditörsbefattningar,
15 af hvardera lönegraden
med............................................ kr.

i anslaget till vaktbetjente för beredande
af lön till 1 vaktbetjent, som komme
att ersätta 1 indragen vaktmästare

med.......................................................... »

i dito till aflönande af poststationsföre ståndare

med.......................................... »

i dito till ålderstillägg med ................... »

54,600: —

500: —

15,000: —

41,900: — kr. 112,000: —

B. Pensionsstaten:

af Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner kr. 11,850: —
föreslagna understöd för postföraren E.

J. Åkerbergs enka och minderårige
son ............................................... »_ 250: — kr. 12,100: —

Transport kr. 124,100: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

C. Omkostnadsstaten:

i anslaget till uppbörds- och frimärkes provision

med....................................... kr.

i dito till förhyrande af de för postverket
erforderliga lägenheter samt
till bestridande af utgifterna för
posthusens underhåll m. in. med... »

i dito till expensutgifter med.................. »

i dito till traktamenten för tjensteman

i jernvägspostkupé med..................... »

i dito till inköp och underhåll af inventarier
med ............................................. »

i dito till postföringskostnad vid befordran
å jernväg med ................ »_

Transport kr.
15,000: —

40,000: —
25,000: —

10,000: —

15,000: —

100,000: — kr.

124,100: —

205,000: -

D. Afkortningar och. restitutioner m. m.:

ökning med..................................................................................... kr. 12,360: —

Summa ökning kr. 341,460: —

II. Minskning.

A. Aflöningsstaten:

genom uteslutande ur staten af 1 vaktmästarebefattning

med lön af.............................................................................. kr. 700: —

B. Indragningsstaten:

dels genom uteslutande af derunder uppförda
belopp dels för förre postexpeditören J.

V. Ekman med ................................................ kr. 360: — ______

Transport kr. 360: — 700: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kr. 360: — kr. 700: —
dels till aflöning åt postiljoner, som icke äro
tjenstbar, men ännu ej blifvit berättigade
till pension från civilstatens pen sionsinrättning,

med ................................... » 1,000: — kr. 1,360: —

C. Pensionsstaten:

genom besparing i följd af pensionstagares afgång ......... kr. 7,400: —

Summa minskning kr. 9,460: —

Om från summan af ökningen.................................................. » 341,460: —

dragés summan af minskningen................................................ » 9,460: —

erhålles det belopp af ................................................................ kr. 332,000: —

hvarmed, enligt Kongl. Maj:ts förslag, postverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1891 på det hela ökas.

I Kongl. Maj:ts förslag till inkomstberäkning har inkomsttiteln »postmedel»,
som i riksstaten för innevarande år blifvit uppförd med 6,900,000
kronor, för år 1891 upptagits Till 7,380,000 kronor. Då, på sätt ofvan
blifvit angifvet, postverkets utgifter för år 1891 beräknats till 7,052,000
kronor, skulle således, i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts proposition,
inkomsterna under nämnda år komma att öfverstiga utgifterna med
328,000 kronor.

Af hvad förut anförts framgår i allmänna drag, hvilka de behof äro,
för hvilkas tillgodoseende Kongl. Maj:t föreslagit förhöjningar i postverkets
stater. Beträffande den närmare arten af ifrågavarande behof
samt de skäl, som andragits till ådagaläggande af deras angelägna beskaffenhet,
tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, men
anser sig dock här böra ur samma protokoll meddela följande.

Vidkommande den ifrågasatta uppflyttning en i l:a lönegraden af tre
kontrollörer har departementschefen anfört, att generalpoststyrelsen i sitt
afgifna förslag till stater för 1891 hemstält, att antalet kontrollörer af
l:a lönegraden, nu utgörande 4, måtte ökas med 3, under iakttagande
att antalet kontrollörer af 3:e lönegraden, nu utgörande 18, i motsvarande
mån minskades.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Deri ständigt ökade rörelsen vid de största postanstalterna och särskilt
vid postkontoret i Stockholm hade — yttrar departementschefen —
haft till naturlig följd, att för de kontrollörer, som vore föreståndare
hvar och en för sin afdelning, göromålen och ansvaret ökats, samt att
förmanskapet öfver en allt talrikare personal fått större omfattning.
Med anledning af fåtalet kontrollörsbefattningar i l:a lönegraden hade
generalpoststyrelsen emellertid, enligt hvad styrelsen anmält, icke varit
och vore icke heller för närvarande i tillfälle att, när en sådan föreståndarebefattning
blifvit synnerligen ansträngande och magtpåliggande
samt för den skull krafvet på föreståndarens duglighet måst ökas, tilldela
kontrollören aflöning i högre lönegrad.

De fyra kontrollörsbefattningar af l:a lönegraden, som vore å stat
uppförda, hade allt sedan deras tillkomst år 1874, med ett undantag af
kort varaktighet, innehafts af de fyra föreståndarne för centralpostkontorets
i Stockholm afdelningar för afgående poster, ankommande
poster, tidningsexpeditionen och hrefbärareexpeditionen. Föreståndaren
för paketexpeditionen vid samma centralpostkontor deremot innehade
aflöning såsom kontrollör af 2:a lönegraden, och af föreståndarne för
de olika afdelningarna vid postkontoret i staden inom broarne i Stockholm,
hvarest från och med den 1 februari nästlidet år anordnats direkt
utvexling af brefpost med vederbörande inrikes postanstalter, innehade
föreståndarne för afdelningarna för ankommande poster och paketexpeditionen
kontrollörsaflöning af 2:a lönegraden samt föreståndaren
för afdelningen för afgående poster kontrollörsaflöning af allenast 3:e
lönegraden.

Beträffande omfattningen af de föreståndaren för centralpostkontorets
paketexpedition åliggande göromål hade generalpoststyrelsen upplyst,
att antalet vid nämnda expedition behandlade försändelser ökats
från 102,783 stycken år 1881 till 163,103 stycken år 1888 eller med
något mera än 58 procent; att stegring i synnerhet uppstått i antalet
postförsändelser med postförskott, hvilka påfordrade särskild bokföring
och en mera tidsödande behandling än öfriga försändelser; att den sedan
år 1883 tillkomna direkta utvexlingen af paket mellan denna paketexpedition
och postkontoren i Stralsund, Hamburg och Kiel nödvändiggjort
upprättande och granskning af afräkningar mellan paketexpeditionen
och nämnda postanstalter samt för paketexpeditionen föranledt
en högst betydande skriftvexling; äfvensom att arbetet å paketexpeditionen
jemväl ökats genom de vidlyftiga statistiska uppgifter, som derifrån
numera erfordrades.

Då föreståndaren för denna paketexpedition vore, i likhet med

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

öfriga föreståndare för postkontorsafdelningar, ansvarig för, att de göromål,
som tillhörde afdelningen, blefve utförda, och naturligtvis måste
sjelf verkställa en stor del af de mera magtpåliggande, insigt och erfarenhet
kräfvande arbetena, måste hans arbete blifva synnerligen betungande,
hvilket ock framginge deraf, att, enligt hvad postdirektören
i Stockholm anmält, denne föreståndare vore af sina tjenstegöromål upptagen
i medeltal 10 timmar dagligen.

I fråga om omfånget af det arbete och ansvar, som ålåge de kontrollörer,
hvilka vore anstälde såsom föreståndare för postkontorets i
staden inom broarne afdelningar för afgående och ankommande brefposter,
och den stegring härutinnan, som uppkommit genom förenämnda
anordning af direkt postutvexling mellan dessa kontorsafdelningar och
öfriga inrikes postanstalter, hade generalpoststyrelsen meddelat, bland
annat, att penningeomsättningen vid dessa postkontorsafdelningar utgjort
i medeltal per dag under andra och tredje qvartalen år 1888:

vid afgående afdelningen ,.................. kronor 1,744: —

och vid ankommande afdelningen .................... » 1,303: —

men stigit efter anordnande af den direkta postutvexlingen under motsvarande
period år 1889:

vid afgående afdelningen till ............................................... kronor 1,934: —

och vid ankommande afdelningen till............................ » 2,925: —,

hvilket innefattade en ökning af resp. 11 och 124 procent.

Departementschefen, som ansett, att generalpoststyrelsen genom den
förebragta utredningen på ett tillfyllestgörande sätt ådagalagt angelägenheten
deraf, att tillfälle bereddes styrelsen att, i något vidsträcktare
mån än för närvarande vore fallet, kunna, der de med en kontrollörsbefattning
förenade göromål genom rörelsens utveckling i synnerlig grad
ökats, uppflytta befattningens innehafvare i högre lönegrad, och derföre
jemväl förordat hvad styrelsen i förevarande afseende hemstält, har i
fråga härom slutligen anmärkt, att antalet kontrollörer genom ett bifall
till förslaget komme att utgöra i l:a lönegraden 7, i 2:a lönegraden 14
och i 3:e lönegraden 15, hvilket, då aflöningen för kontrollör i l:a lönegraden
utgjorde 3,600 kronor och för kontrollör i 3:e lönegraden 2,400
kronor, skulle medföra eu ökning i utgifter å aflöningsanslaget af 3,600
kronor.

I fråga om de föreslagna nya postexpeditörsbefattningarna har departementschefen
erinrat, bland annat, att, sedan Riksdagen medgifvit
uppförande i postverkets stater från och med år 1888 af tjugu nya

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

postexpeditörstjenster, tio af hvardera lönegraden, antalet dylika befattningar
numera utgjorde 110 i hvardera graden. Denna ökning hade
emellertid icke kunnat minska antalet af de vid fasta postanstalter och
postkupéexpeditioner anstälda extra biträden. Med förmälan att, när
vid en postanstalt rörelsen så ökats, att föreståndaren vore i behof af
biträde, som ansåges böra af postmedel godtgöras, föreståndaren gemenligen
erhölle ett s. k. dispositionsanslag att använda till ett af honom
antaget biträdes aflönande, men att, då biträdets göromål erhållit den
vigt och omfattning, i följd af ytterligare stegrad rörelse vid postanstalten,
att de närmast sammanfölle med de göromål, som plägade åt
postexpeditör anförtros, det af postförvaltaren antagna biträdet utbyttes
mot ett af generalpoststyrelsen anstäldt och vid postanstalten i fråga
placeradt extra biträde mot arfvode till något förhöjdt belopp, hade
generalpoststyrelsen nemligen tillkännagifvit, att antalet extra biträden
med arfvoden af postmedel, som år 1885 utgjorde 500, år 1888 ökats
till 558, deraf 367 antagna af styrelsen och 191 af vederbörande postförvaltare,
samt år 1889 uppgått till 569, deraf 401 antagna af styrelsen
och 168 af postförvaltarne. Den inträdda ökningen i antalet af de utaf
styrelsen antagna extra biträden visade, i hvilken ökad omfattning göromål
af större vigt redan under nästlidet år behöft åt extra biträden
anförtros; och med den stegring, posttrafiken toge, kornme, enligt styrelsens
mening, en ytterligare ökning under år 1890 af extra biträdenas
antal att varda oundviklig.

Med afseende på angelägenheten ur postverkets synpunkt deraf, att
icke vid postanstalterna och i postkupéerna eu alltför stor del af arbetet
skulle vara lemnad i händerna • på extra biträden, hade generalpoststyrelsen
derför funnit sig manad att åter föreslå eu tillökning i de
ordinarie postexpeditörernes antal, hvilken tillökning styrelsen dock af
anförda skäl ansett böra afse endast hvad till afhjelpande af det mest
trängande behofvet vore erforderligt och förty böra inskränkas till trettio
tjenster, femton af hvardera lönegraden.

Den sålunda föreslagna förändringen, hvilken syntes departementschefen
böra vinna godkännande, skulle komma att med 51,000 kronor
öka anslagen å aflöningsstaten, men tillökningen i utgift för postverket
blefve dock icke i verkligheten så stor, enär, hvad anginge de vid postkupéexpeditionerna
anstälde postexpeditörer, traktamente till ordinarie
sådan utginge med väsentligen lägre belopp än det, som extra biträde
vid dylik tjenstgöring egde uppbära.

Beträffande den ifrågasatta ökningen i anslaget till ålderstillägg inhemtas
af statsrådsprotokollet, att denna ökning, som inalles utgör

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

41,900 kronor, endast till en mindre del, eller 1,900 kronor, betingas
af tillämpningen under år 1891 af hittills gällande grunder i fråga om
ålderstilläggs åtnjutande, medan densamma åter till ojemförligt större
delen, eller 40,000 kronor, föranledts af ett framstäldt förslag om beredande
af förhöjda ålderstillägg åt föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas
postkontor samt postexpeditörerne. I detta senare afseende har
departementschefen erinrat, hurusom Kongl. Maj:t i den till 1886 års
Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
beträffande aflöningsvilkoren för postanstalternas ordinarie personal föreslagit,
bland annat,

att postdirektören i Malmö samt föreståndarne för 2:a, 3:e och 4:e
klassernas postkontor äfvensom kontrollörerne af olika lönegrader måtte
berättigas att undfå ålderstillägg med 500 kronor efter fem och 1,000
kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring;

samt att föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas postkontor och
postexpeditörerne måtte dels erhålla tillskott i aflöningen å stat till
belopp af 400 kronor för postexpeditörerne af 2:a lönegraden och 200
kronor för de öfrige, dels tillerkännas förhöjda ålderstillägg att utgå
med 400 kronor efter fem och 800 kronor efter tio års likaledes väl
vitsordad tjenstgöring;

med iakttagande att de nämnde tjenstemännen, i hvad anginge de
föreslagna ålderstilläggen, hänfördes till två särskilda grupper, omfattande,
den ena postdirektören i Malmö, föreståndarne för 2:a, 3:e och
4:e klassernas postkontor samt kontrollörerne och den andra föreståndarne
för 5:e och 6:e klassernas postkontor jemte postexpeditörerne,
med rätt för tjensteman inom hvardéra gruppen att, för åtnjutande af
ålderstillägg, räkna sig till godo hela den tid, han innehaft tjenstebefattning
inom samma grupp, oberoende deraf huruvida han derunder
förflyttats från en till annan tjenst.

Riksdagen hade väl funnit behofvet af löneförbättring för ifrågavarande
tjensteman, särskildt de lägre af desse, vara ådagalagdt, men
ansett, med hänsyn till å ena sidan de ingalunda obetydliga inkomster
af uppbördsprovision och i någon mån äfven af sportler, som utginge
till samtliga klasser af posttjenstemän, för hvilka lönereglering begärts,
samt å andra sidan den ogynsainma ekonomiska ställningen i landet,
jemkning i fråga om beloppen böra vidtagas i de af Kongl. Maj:t föreslagna
förhöjningar, i hvilket hänseende en på billighet grundad jemkning
synts Riksdagen kunna åstadkommas på det sätt, att hvad Kongl.
Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna och postexpeditörerne
bifölles, så vidt anginge höjningen i den ursprungliga

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

afiöningen, utan att någon ökning egde rum i desse tjensteman ålderstillägg;.
att vidare 4:e klassens postförvaltare, i stället för de begärda
förhöjningarna i ålderstillägg, erhölle tillökning i ursprungliga afiöningen
med 200 kronor, samt 2:a och 3:e klassernas postförvaltare jemte kontrollörerne
tillädes endast ett enda ålderstillägg å 400 kronor efter tio
år, hvaremot någon aflöningsförhöjning icke borde ega rum för postförvaltare
af 1 :a klassen, dit postdirektören i Malmö räknades.

Vidare har departementschefen meddelat, att generalpoststyrelsen
af anförda skäl ansett sig icke för närvarande böra framlägga något
förslag om löneförbättring för de till den första af förenämnda båda
grupper hörande tjensteman eller föreståndarne för 2:a, 3:e och 4:e
klassernas postkontor och kontrollörerne, hvaremot styrelsen förmält
sig icke kunna finna annat, än att de mest talande skäl förefunnes för
att så snart som möjligt bereda åtminstone någon löneförbättring åt
dem, som tillhörde den andra nyssnämnda gruppen och utgjorde postverkets
svagast aflönade tjensteman, nemligen föreståndarne för 5:e och
6:e klassernas postkontor samt postexpeditörerne.

Dessas aflöning utgjorde nu för:

	Lön.	Tjenst-
	görings- penningar.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
föreståndare för 5:e klassens postkontor .. ..	1,500	500	2,000
föreståndare för 6:e klassens postkontor...	1,350	450	1,800
postexpeditörer i l:a lönegraden .......	1,350	450	1,800
postexpeditörer i 2:a lönegraden .........	1,200	400	1,600

och kunde för samtlige desse tjensteman afiöningen höjas efter fem
år med 300 kronor och efter tio år med ytterligare 300 kronor.

Postförvaltarne och de postexpeditörer, till ett antal af 141, som
vore placerade vid fasta postanstalter, åtnjöte tillika uppbördsprovision,
hvilken under år 1888 utgjort i medeltal:

för postförvaltare i 5:e klassen ................................................ kronor 759: —

» t » i 6:e » » 558: —

och för sistnämnde 141 postexpeditörer .............................. » 337; —

lHh. till Riksd. Prot. 1890. 4 Samt. 1 Afd. S Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

Inkomsten af sportler för de nu ifrågavarande båda klasserna af
postkontorsföreståndare både i medeltal under år 1888 uppgått

vid postkontor af 5:e klassen till .......................................... kronor 235: —

samt vid postkontor af 6:e klassen till............................... » 118:

Postexpeditörer å fasta postanstalter åtnjöte ingen annan sportelinkomst
ån den obetydliga, som tillfölle dem från postsparbanken och
hvilken under år 1888 uppgått för dem i medeltal till 2 kronor.

De postexpeditörer, som tjenstgjorde i jernvägspostkupéexpedition,
hvilkas antal vid 1888 års utgång uppgått till 79, hade utöfver lön och
tjenstgöringspenningar — samt ålderstillägg för de dertill berättigade -ingen annan inkomst af postmedel än traktamente för tjenstgöringen i
postkupé, hvilket traktamente dock rätteligen icke vore att betrakta
såsom inkomst, utan vore afsedt att endast utgöra ersättning för de
ökade utgifter, som föranleddes af vistelsen på resande fot.

Otillräckligheten af dessa löneförmåner vore enligt generalpoststyrelsens
mening uppenbar, och det vore ej heller obekant, hurusom
under senare tiden bland de nu ifrågavarande tjenstemännen, helst hos
dem, som egde familj, en allt allmännare klagan försports öfver den
ytterliga svårigheten för dem att kunna existera på de inkomster, tjensten
lemnade. Och med den starka ökning, som egde rum i postgöromålen,
blefve det för de fleste af dem ytterligt svårt att, äfven om sådant
stode till buds, kunna i någon om ock ringa mån genom arbete
utom posttjensten söka förbättra sina inkomster, likasom det ock icke
kunde vara annat än i postverkets eget intresse, att den, hos hvilken
påpasslighet, ordning, uthållighet och redbarhet i så hög grad påfordrades
som hos en posttjensteman, aflönades så, att hans bekymmer för
egen bergning icke måtte blifva alltför tryckande. Styrelsen hade derföre
ansett sig böra i förslaget till stat för år 1891 upptaga det redan
år 1886 af Kongl. Maj:t till Riksdagen framstälda förslaget, att de åt
föreståndarne för 5:e och 6:e klassernas postkontor samt postexpeditörerne
utgående ålderstillägg af 300 kronor efter fem och 600 kronor
efter tio års väl vitsordad tjenstgöring måtte höjas till resp. 400 och
800 kronor.

Löneförbättringen skulle således inskränkas till ett årligt belopp af
100 resp. 200 kronor, och denna ökning skulle icke inträda, förr än
tjenstemännen inom gruppen uppnått fem, resp. tio års väl vitsordad
tjenstgöringstid. Genom bifall härtill skulle anslaget till ålderstillägg
för år 1891 komma att ökas med 40,000 kronor.

För egen del har departementschefen i fråga om denna generalpost -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

styrelsens framställning yttrat, att det vore så väl kändt, att en löneförbättring
för postverkets tjensteman, i all synnerhet för de lägst aflönade,
vore af ett verkligt och trängande behof påkallad, att departementschefen
icke hade af nöden att lägga ytterligare skäl till dem, som
generalpoststyrelsen anfört till stöd för sitt förslag. Departementschefen
tilläte sig endast erinra, att för den föreslagna åtgärden, som afsåge
det fullständiga genomförandet, hvad den lägre gruppen af posttjenstemän
beträffade, af det löneregleringsförslag, som till 1886 års Riksdag
aflåtits, icke mötte något hinder ur synpunkten af postverkets ekonomiska
ställning, då denna fastmera vore sådan, att, under förutsättning
att generalpoststyrelsens statsanslag vunne hufvudsakligt godkännande,
ett öfverskott af postmedlen till belopp af omkring 330,000 kronor, eller
omkring 180,000 kronor mer än för innevarande år vore beräknadt, kunde
öfverlåtas till disposition för statsverkets allmänna behof.

Hvad de äskade understöden för postföraren Erik Jonas Åkerbergs
enka och minderårige son beträffar, inhemtas af statsrådsprotokollet, att
Åkerberg, hvilken genom kontrakt af den 19 november 1881 varit af
generalpoststyrelsen antagen till postförare å luden Liden—Anundgård,
under postföring å nämnda linie den 27 september 1888 blifvit öfverfallen
och så misshandlad, att han påföljande dag aflidit, efterlemnande
enka och en minderårig son i beliöfvande omständigheter; samt att vid
ransakningen blifvit upplyst, att Åkerberg icke gifvit någon anledning
till öfvervåldet, utan att detta föröfvats i syfte att åtkomma de
till posten anförtrodda värdeförsändelser, som Åkerberg vid tillfället
medfört.

Slutligen får utskottet meddela, att generalpoststyrelsen i fråga om
den föreslagna förhöjningen med 40,000 kronor uti anslaget till förhyrande
af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande
af utgifterna för posthusens underhåll m. m., särskildt erinrat, att i samma
mån postverket mera anlitades af allmänheten, växte äfven anspråken å
postkontorslokalernas lämplighet för sitt ändamål i afseende å utrymme
och central belägenhet, äfvensom att de under senare åren timade eldsvådor
och deraf förorsakade förluster för postverket gjorde det angeläget
att söka åtminstone för de större postkontoren, der så icke redan
skett, bereda med kassahvalf försedd lokal i stenhusbyggnad.

På grund af hvad nu blifvit meddeladt och hvad till statsrådsprotokollet
i ämnet blifvit i öfrigt anfördt, anser sig utskottet böra förorda
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning. Beträffande
den äskade förhöjningen under anslaget till förhyrande af de för postverket
erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna för

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

posthusens underhåll in. m. får utskottet emellertid, då frågan om postoch
telegrafverkens sammanslagning antagligen under den närmaste framtiden
torde förekomma till afgörande, framhålla angelägenheten deraf,
att vid förhyrandet af nya lokaler för postverkets behof samt vid ändringar
uti inredningen af redan befintliga lokaler några sådana anordningar
icke vidtagas, som kunna försvåra eller fördröja genomförandet
af en dylik sammanslagning, derest den varder beslutad.

Utskottet hemställer,

a) att Riksdagen må, med godkännande af de af
Kongl. Maj:t föreslagna och i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 11 januari 1890 omförmälda ändringar
i postverkets nedannämnda stater för år 1891,
för samma år höja

afiöningsstaten med......................... kronor 111,300: —

omkostnadsstaten med..................... » 205,000: —

afkortningar och restitutioner m.

m. med........................................... » 12,360: —

b) att Riksdagen m0å bevilja årliga understöd till
postföraren Erik Jonas Åkerbergs enka Catharina Christina
Olsdotter å 200 kronor, att, utgå så länge hon
lefver ogift, och till makarne Åkerbergs minderårige
son Johan Julius å 50 kronor, att utgå till dess han
uppnått eu ålder af femton år, med rätt för dem att
uppbära berörda understöd från och med innevarande
år, samt för beredande af dessa understöd äfvensom
de af Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner å postverkets
stat bestämma anslaget till pensionsstaten, nu
80,840 kronor, för år 1891 till 85,540 kronor; samt

c) att Riksdagen, vid bifall till hvad i mom. a)
och b) föreslagits och med beräknande af postverkets
stater för år 1891 till följande belopp, nemligen:

afiöningsstaten ..........	....................... kronor 2,767,200: —
öfvergångsstaten.......	..................... » 7,400: —
indragningsstaten ....	....................... » 5,080: —
pensionsstaten ..........	...................... » 85,540: —
Transport kronor 2,865,220: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kronor 2,865,220: —

omkostnadsstaten .......................... » 4,048,500: —

oförutsedda utgifter ..................... » 90,000: —

afkortningar och restitutioner

m. m. ................. »_48,280: —

tillsammans kronor 7,052,000: —

må bestämma postverkets anslag, förslagsbevis beräknadt,
till 7,052,000 kronor att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

2:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riks-Ang. anslag till
dagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden^ei"''a^erto''
den 11 januari 1890 omförmälda ändringar i telegrafverkets stater, under -J
Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar,
som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte såsom reservationsanslag,
att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1891
anvisa enahanda belopp, 1,350,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna
för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som
kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Kongl. Maj:t användas för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets
stater för år 1891 komma att utvisa följande summor:

aflöningsstaten.....................

öfvergångsaflöningsstaten

pensions- och understödsstaten........

underhållsstaten

........................... kronor	935,200: —
))	8,720: —
............................ ))	96,580: —
»	284,800: —
tillsammans kronor	1,325,300: —

För innevarande år hafva samma staters summor bestämts sålunda:

aflöningsstaten..................................................................... kronor

öfvergångsaflöningsstaten................................................. »

pensions- och understödsstaten...................................... »

underhållsstaten............................ »

899,400

8,720

92,080

259,800

Summa kronor 1,260,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Slutsumman af de för 1891 föreslagna staterna öfverstiger således
slutsumman af de för innevarande år faststälda med tillhopa 65,800
kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 18—22) lemnas en närmare redogörelse
för Kongl. Maj:ts förevarande framställning; och får utskottet hufvudsakligen
dit hänvisa samt här endast meddela en öfversigt öfver de ändringar,
som för år 1891 ifrågasatts uti telegrafverkets stater.

A. Aflöningsstaten.

De föreslagna ändringarna i denna stat utvisa, att minskning i densamma
skulle ske derigenom, att två assistenttjenster, hvardera med
1,600 kronor i aflöning, skulle indragas, men att å andra sidan ökning
skulle ega rum dels genom uppförande i staten af tio nya telegrafisttjenster,
hvardera med 900 kronors aflöning, dels genom höjning af förslagsanslaget
till arfvoden för extra biträden och vikariat vid stationerna,
från det belopp af 70,000 kronor, hvarmed detsamma blifvit i senast
faststälda stat upptaget, till 80,000 kronor, dels ock genom höjning af
förslagsanslaget till arfvoden åt telegrambärare och uppassare vid stationerna
från dess nuvarande belopp, 70,000 kronor, till 90,000 kronor.
En ökning i statens slutsumma skulle sålunda uppstå med 35,800 kronor.

B. Pensions- och understödsstaterna,

I denna stat föreslår Kongl. Maj:t allenast den ändring, att, då telegrafverkets
inkomster, i innevarande års stat upptagna till 1,260,000
kronor, blifvit för år 1891 beräknade till 1,350,000 kronor, statsbidraget
till telegrafverkets pensionsinrättning, hvilket skall motsvara fem procent
af telegrafverkets portoinkomst, måtte från det i staten nu upptagna beloppet,
63,000 kronor, ökas med 4,500 kronor eller till 67,500 kronor.

C. TJnderhållsstaten.

Enär kostnaden för telegrafliniernas underhåll under femårsperioden
1884—1888 i medeltal årligen utgjort närmare 106,000 kronor, har Kongl.
Maj:t föreslagit, att förslagsanslaget till telegrafliniernas öfvervakande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

besigtning och underhåll, hvilket under derå år till och med år 1882
upptagits med 100,000 kronor men från och med år 1883 blifvit nedsatt
till sitt nuvarande belopp, 75,000 kronor, måtte höjas till dess förra
belopp 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning till
någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull, under förutsättning
att inkomsttiteln »telegrafmedel» varder af Riksdagen beräknad
till det af Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna beloppet, 1,350,000
kronor, hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 11 januari 1890
omförmälda ändringar i telegrafverkets stater, under
Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater
göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,
må såsom reservationsanslag, att utgå direkt
af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1891 anvisa
1,350,000 kronor samt tillika medgifva, att det öfverskott,
som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af
Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling
och förbättring.

Tullverket.

3:o) Beträffande tullverket har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,^, anslag till
med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden tulherktiden
11 januari 1890 föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte [3-J
bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 2,560,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt
af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater
för år 1891 enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att sluta å följande
belopp:

aflöningsstaten...................................	.................................. kronor	1,812,600: —
öfvergångsaflöningsstaten ...............	))	28,370: —
ålderstilläggsstaten ...........................	»	220,000: —
indragningsstaten...........................	))	28,660: —
Transport kronor	2,089,630: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kronor 2,089,630: —
pensionsstaten för afskeclade tjensteman och be -

tjente................................................................................. » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten ................................................................. » 211,570: —

Summa kronor 2,560,000: —

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten........................................................................ kronor 1,778,300: —

öfvergångsaflöningsstaten................................................. » 28,970: —

ålderstilläggsstaten.............................................................. » 220,000: —

indragningsstaten................................................................. » 35,420: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente.
.............................................................................. » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn........ » 31,800: —

omkostnadsstaten.................................................................. » 211,510: —

Summa kronor 2,533,000: —

Slutsumman af de för år 1891 föreslagna staterna öfverstiger således
slutsumman af de för innevarande år faststälda med 27,000 kronor.

Utskottet, som beträffande de omständigheter, hvilka föranledt de
af Kongl. Maj:t nu föreslagna förändringarna i staterna, i öfrigt tillåter
sig hänvisa till den redogörelse derför, som lemnats på sid. 22—28 i
statsrådsprotokollet, vill här endast beträffande den föreslagna höjningen
af 34,300 kronor i aflöningsstaten meddela följande.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle sistnämnda
stat komma att ökas med aflöningsbeloppen för

en tullförvaltare i Upsala........................................................ kronor 3,500: —

två kontrollörer............................................................................. » 6,000: —

fyra kammarskrifvare .................................................................. » 8,000: —

en uppsyningsman ....................................................................... » 1,500: —

tolf vaktmästare med hvardera 1,200 kronors aflöning... » 14,400: —

en vaktmästare med 900 kronors aflöning........................... » 900: —

Förutom först upptagna belopp, 3,500 kronor, till aflöning åt en
tullförvaltare, skulle jemväl sist angifna belopp, 900 kronor till aflöning
åt en vaktmästare, användas till bestridande af tullförvaltning i Upsala;

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

och har departementschefen anmärkt, att anställandet af tullpersonal i
denna stad vore en oundviklig följd af den staden den 25 februari 1887
medgifna stapelrätt.

Med öfriga aflöningsbelopp afses åter att bereda ökning af tullpersonalen
i Stockholm och Göteborg, hvilken ökning, enligt hvad
departementschefen meddelat, ansetts behöflig hufvudsakligen på grund
af de anordningar, som å dessa rikets tvenne förnämsta handelsplatser
dels redan vidtagits, dels inom den närmaste framtiden komrne att vidtagas
för beredande af skyndsammare expedition och ökadt utrymme
vid tullbehandlingen af inkommande varor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till
någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln »tullverket»
äskat och föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Skogsväsendet.

4:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riks-"4”?- anslag till
dagen — jemte medgifvande att, utöfver de i gällande lönestat för^JT-T^''
skogsstaten uppförda ålderstillägg för jägmästare å 500 kronor hvartdera,
att utgå det ena efter fem och det andra efter tio års väl vitsordad
tjenstgöring, måtte i samma stat för bemälde tjensteman uppföras
ett tredje ålderstillägg likaledes å 500 kronor, att utgå efter femton års
så beskaffad tjenstgöring och under enahanda vilkor i öfrigt, som för
åtnjutande af de redan medgifna ålderstilläggen vore bestämda — måtte
höja förslagsanslaget till ålderstillägg åt skogsstaten med 24,400 kronor
till 84,400 kronor, samt

att Riksdagen måtte höja reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet med 15,000
kronor till 401,992 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten.............................................. kr. 447,208: —

» statens skogsskolor................................. » 24,500: — pr. 471,708:

Transport kr. 471,708: —

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten

Transport kr. 471,708: —
................... » 84,400: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet......................................... kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervisningea ............ » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
................................................. » 401,992: — » 431,892: —-

Summa kr. 988,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet skulle
ökas med 39,400 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 11 januari 1890 inhemtas, att departementschefen vid
ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, att enligt den till och
med utgången af nästlidet år gällande lönestat. för skogsstaten aflöningen
för jägmästarne varit bestämd till 1,500 kronor med tillägg efter 10 år
af 500 kronor, efter 15 år af ytterligare 500 kronor och efter 20 år af
nya 500 kronor, af hvilka aflöningsförmåner tre fjerdedelar utgjort lön
och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

I det af Kongl. Maj:t för nästlidet års Riksdag framlagda förslag
till lönereglering för skogsstaten hade åter aflöningen för jägmästarne
varit upptagen till lägst 2,500 kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 1,000
kronor i tjenstgöringspenningar, hvartill skolat komma tre ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor, att uppbäras, det första efter 5 års, det andra
efter 10 års och det tredje efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring, af
hvilka ålderstillägg tre fjerdedelar skolat hänföras till lönen och en
fjerdedel anses såsom tjenstgöringspenningar. Då emellertid af de påfallande
olikheter, som med hänsyn till tjenstgöringsområdets utsträckning,
kommunikationer, klimat och lefnadsomkostnader egde rum mellan,
å ena sidan, reviren i de sex norra länen och särskildt de nordligare
bland dessa samt, å den andra, reviren i det öfriga landet, äfvensom
af den betydande minskning i inkomst, som den bland förutsättningarna
för löneregleringen ingående indragningen till statsverket af utsyningsafgifterna
i Kopparbergs och de norrländska länen komrne att medföra
för revirförvaltare i dessa orter, uppgående i vissa fall till 2,000 kronor
och derutöfver för år, betingats, att aflöningen för jägmästarne i de sex
norra länen i allmänhet bestämdes något högre än för de öfriga och

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

äfven att gradationer vidtoges i de förres aflöning, lämpade efter olika
ortförhållanden, hade föreslagits, att tjenstgöringspenningarne, afsedda
att för samtliga reviren i södra och mellersta delarne af landet, ett
revir i Kopparbergs och två revir i Gefleborgs län, eller tillsammans
41 revir, utgå med 1,000 kronor årligen, skulle, hvad anginge öfriga
revir, bestämmas för 10 revir till 1,200 kronor, för 13 revir till 1,400
kronor och för 10 revir till 1,600 kronor.

I förslaget hade vidare ingått, att af de befintliga 85 jägmästarebefattningarna
11 skulle indragas och deraf följande reglering af reviren
ega rum samt att flertalet af de jägmästarne tillkommande extra ersättningar
— och deribland alla af afsevärd betydenhet — skulle upphöra
att utgå eller, der de utgjordes af enskilde, indragas till statsverket.

Vid pröfning af det omförmälda regleringsförslaget hade Riksdagen
emellertid ansett eu nedsättning böra ske i de för jägmästarne föreslagna
aflöningarna, hvilken nedsättning synts Riksdagen lämpligen kunna
ega rum i ålderstilläggen. I öfverensstämmelse härmed hade tillagts
jägmästarne allenast två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, hvilka
skulle inträda, det första efter 5 år och det andra efter ytterligare 5 år.

Departementschefen har vidare meddelat, att domänstyrelsen uti dess
skrifvelse angående anslagsbehofvet för skogsväsendet år 1891 anfört,
att verkan af de utaf Riksdagen vidtagna ändringarna i den af Kongl.
Maj:t föreslagna nya lönestaten blifvit vida större, än vid första betraktandet
skulle kunnat antagas. Äfven om aflöningen, enligt den af Riksdagen
beslutade nya staten, för yngre jägmästare i sådana revir, der de
extra ersättningarna förut uppgått till endast mindre belopp, innebure
en skälig förbättring af deras vilkor, kunde flertalet af jägmästarne ej
sägas komma i åtnjutande af någon afsevärd löneförbättring. Af ordinarie
i tjenst varande jägmästare hade också ej färre än 18 förklarat
sig önska qvarstå på gammal stat. De fleste bland desse, eller 15, voro
stationerade i landets södra och mellersta delar, men häraf kunde ej
slutas, att den nya staten stälde sig förmånligare för de norrländske
jägmästarne, hvilka — för att undgå den ofördelaktiga ställning, som
måste uppstå derigenom att utsyningsersättningarna, af hvilka hemtats
väsentligt bidrag för utkomsten, äfven vid qvarståendet å gammal stat
komme att utan afsevärdt vederlag åt tjenstemännen till statsverket indragas
-—- så att säga tvungits att ingå på den nya staten, ehuru aflöningen
enligt denna, efter det tredje ålderstilläggets borttagande, för
dem stälde sig ofördelaktigare än gamla statens med inberäkning af utsyningsersättningarna.

Domänstyrelsen hade vidare påpekat, att ehuru visserligen de miss -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förhållanden, som uppkommit derigenom att åtskilliga jägmästare förklarat
sig önska qvarstå på gammal stat, efter all sannolikhet för att
undvika att vid viss ålder nödgas taga afsked mot nuvarande låga pension
och att underkasta sig indragning eller ny uppskattning af innehafvande
boställen, efter hand upphörde, skulle dock allt framgent, i
den män jägmästarne uppnådde högre ålder, äfven med afseende å dem
olägenheterna af en otillräcklig såväl aflöning som pension framträda.
Såsom en naturlig följd af de väsentligt ökade göromålen vore nemligen
för corpsens tjensteduglighet af stor betydelse, att de äldre jägmästarne
ej genom otillräcklig aflöning sattes i den ställning, att möjlighet för
dem saknades att genom aflönadt tjenstebiträde handlägga mera ansträngande
förrättningar eller genom en allt för låg pension vid afskedstagandet
tvingades att, trots inträffad sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,
som, enligt Riksdagens beslut, kunde berättiga till pension vid
fylda 60 lefnadsår, qvarstå ända till den ålder, 65 år, då de enligt löneregleringen
nödgades afgå. Domänstyrelsen hade derföre ansett sig
pligtig fästa Kongl Maj:ts uppmärksamhet derpå, att de fördelar för
statsskogshushållningen, som förväntas kunna vinnas af skogsstatens omorganisation,
ej till fullo kunde uppnås med eu otillräckligt aflönad och
mindre tjensteduglig personal, och hade förty hemstält, att Kongl. Maj:t
måtte för innevarande års Riksdag framlägga förslag, att åt jägmästare
måtte beviljas ytterligare ett ålderstillägg af 500 kronor att under de
vilkor i öfrigt, som för ålderstilläggens åtnjutande blifvit bestämda, tillgodokomma
jägmästare efter intjenta femton år.

Efter att vidare hafva anmält, att enahanda framställning blifvit
gjord uti sex särskilda, till Kongl. Maj:t inkomna petitioner från 29 revirförvaltare
inom Dalarne och Norrland, har departementschefen på sid.
32—36 i statsrådsprotokollet redogjort för de omständigheter och skäl,
som förmådde honom att hos Kongl. Maj:t förorda ifrågavarande framställningar.
Beträffande departementschefens yttrande i denna del tillåter
sig utskottet hänvisa till berörda protokoll och vill här endast meddela,
att departementschefen anmärkt, att i följd af vederbörande revirförvaltares
vägran att ingå på den nya staten den förändrade reglering
af reviren, som ingått såsom en väsentlig del i det för senaste Riksdag
framlagda förslaget till ny organisation af skogsstaten, endast i mycket
ofullständig mån kunnat bringas till genomförande, i det att derigenom
afsedd indragning af 7 och reglering af 15 revir förhindrats.

Departementschefen har slutligen anfört, att sedan fråga uppstått
derom, huruvida ej de betydliga, å kronoparkerna i de norra länen befintliga,
nu värdelösa myrarne borde kunna för jemförelsevis ringa kost -

Stats ut,''kottets Utlåtande N:o 8.

nåd afdikas och torrläggas samt derigenom efter hand göras tjenlig^ till
skogsbörd, domänstyrelsen, som ansett dessa arbeten icke böra till en
början gifvas större utsträckning, än att för år 1891 ett belopp af omkring
15,000 kronor blefve tillfyllest för kostnadernas bestridande, föreslagit,
att reservationsanslaget till kr ono sko g ar nes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet måtte från sitt nuvarande belopp,
386,992 kronor, med nyssnämnda summa höjas till 401,992 kronor, samt
att, då denna framställning afsåge befordrandet af åtgärder, som, i den
mån desamma kunde i någon större omfattning genomföras, vore egnade
att i en framtid i väsentlig mån höja afkastningen af kronans skogar i
Norrland, departementschefen ansåge sig böra till bifall förorda densamma.

Beträffande Kongl. Maj:ts förslag om beredande af ett tredje ålderstillägg
åt jäginästarne, får utskottet erinra, att utskottet vid senaste
Riksdag, efter sorgfällig granskning af den då föreslagna nya lönestaten
för skogsstaten, uti afgifvet utlåtande yttrade, att utskottet funnit de i
berörda lönestat upptagna aflöningar i allmänhet motsvara hvad billigheten
kräfde, men i fråga om jäginästarne trott sig finna, att för dem
ifrågasatts högre löneförmåner än hvad, med hänsjm till dessa tjenstemäns
verksamhet och lefnadsförhållanden i öfrigt, kunde anses skäligt,
hvarför enligt utskottets förmenande en nedsättning borde ske i de för
jägmästare föreslagna aflöningarna, hvilken nedsättning syntes utskottet
lämpligen kunna ega rum å ålderstilläggen, sålunda, att jägmästare finge
rött att åtnjuta allenast två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor.

Denna utskottets uppfattning godkändes af båda kamrarne.

Vid sådant förhållande måste uppenbarligen mycket tungt vägande
skäl anföras för att utskottet skulle kunna tilltro sig att föreslå Riksdagen
att nu frångå sitt förlidet år fattade beslut i fråga om jägmästarnas
löneförmåner, men sådana skäl hafva, enligt utskottets förmenande,
icke andragits. Särskild! synes den omständighet, som, enligt
hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, i väsentlig mån torde hafva
föranledt framläggandet af det förevarande förslaget, eller att, i följd af
vissa jägmästares vägran att ingå på den nya lönestaten, genomförandet
af den tillämnade regleringen af reviren skulle komma att någon tid fördröjas,
icke kunna tillmätas den afgörande betydelse, att Riksdagen af hänsyn
till densamma skulle se sig föranlåten att bevilja medel till beredande åt
jägmästarecorpsen af en löneförbättring, hvars behöflighet Riksdagen förlidet
år underkänt. Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka Riksdagen
att godkänna Kongl. Maj:ts framställning i denna del.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i reservationsanslaget

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
synes utskottet deremot vara af omständigheterna påkallad och
förty böra af Riksdagen beviljas.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen — med afslag å Kongl. Maj:ts förslag,
att utöfver de i gällande lönestat för skogsstaten
uppförda ålderstillägg för jägmästare å 500 kronor
hvartdera, att utgå det enafefterjfem och det/andra
efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, måtte i samma
stat för bemälde tjensteman uppföras ett[tredje älderstillägg
likaledes å 500 kronor, att utgå efter femton
års så beskaffad tjenstgöring och under enahanda vilkor
i öfrigt, som för åtnjutande af de redan medgifna
ålderstilläggen vore bestämda — må fastställa förslagsanslaget
till ålderstillägg åt skogsstaten att utgå med
oförändradt belopp, 60,000 kronor; samt

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till
kronoskogarnes förvaltning ochfbefrämjande af skogsväsendet
i allmänhet med 15,000 kronor till 401,992
kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna
uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten .................. kr. 447,208: —

» statens skogsskolor........ » 24,500:— 471,708/—

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten..................... 60,000: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet ............... kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervis ningen

.......................... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvalt ning

och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet.
........................ » 401,992:— 431,892:_

Summa kronor 963,600: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Städers friheter.

5:o) Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen, att ersättning till vederbörande
städer för indragna eller afskrida rånte- och kronotiondeanslag
måtte med 5,093 kronor 59 öre få från den under rubriken städers friheter
i innevarande års riksstat med 21,550 kronor förslagsvis uppförda
anvisning i kontant till städerna årligen utgå, dock med iakttagande
dels beträffande ersättningarna till städerna Vexiö och Köping af de jemkningar,
som kunde ifrågakomma, sedan dessa anslags rätta belopp blifvit
slutligen bestämda, dels och, i fråga om ersättningen till Skanör, att nuvarande
borgmästaren derstädes icke tillskyndades minskning i de honom
genom fullmagt tillförsäkrade löneförmåner; samt att det under samma
rubrik förekommande anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: ersättningar», 5,234 kronor, måtte ur riksstaten uteslutas.
I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »städers friheter» komma
att minskas med nyssnämnda belopp, 5,234 kronor, från 26,790 kronor
till 21,556 kronor.

Med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 38—44) rörande
denna framställning finnes anfördt, hemställer utskottet,

att, hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln »städers
friheter» föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln
har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Utskottet får hos Riksdagen hemställa,

att samtliga, här ofvan icke särskildt omförmälda,
i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag å sjunde
hufvudtiteln må i riksstaten för år 1891 uppföras till
oförändrade belopp.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva nedannämnda
framställningar blifvit gjorda; och får utskottet härmed öfvergå
till afgifvande af yttrande öfver berörda framställningar.

Ang. städers
friheter.

[5.]

Ang. Öfriga
ordinarie
anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Arfvode för eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Ang.anslagm 7:0) Med anledning af Kong]. Makts derom giorda framställning och
byråassistent dunder åberopande af hvad i ämnet finnes anfördt till statsrådsprotofinansdeparte-^WQ^
45-4g) får utskottet hemställa,

mentets bankbyrå.

[0.] att Riksdagen må till beredande af arfvode för en

byråassistent ä finansdepartementets bankbyrå på extra
stat för år 1891 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

insättning9för 8:o) Enligt hvad statskontoret hos Kong!. Maj:t anmält, har stats af

statskon- kontoret förskottsvis bestridt följande till sjunde hufvudtiteln hänförliga
t0lförsiotida utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen:

[7.]

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kart läggning

af åtskilliga kronans domäner........................ Kr. 12,587: lo

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen............................................................ » 600: —

» ersättning till vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord .......................................... » 12,155: 25

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande
kostnad för deltagande under år 1888 i Hjel marens

och Qvisinarens sänkning....................................... » 7,862: 77

)> godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföretag .............. » 15,227: 65

» ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen ... » 227,543: 24

» godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna
löjtnantsbostället Broby Klostergården i Jönköpings

län .......................................... » 599: 57

)> ersättning för mistad ståndskog till egaren af hemmanet
Safveryd n:o 1 i Kalmar län ........................... » 2,500: —

» ersättning för nyodlingar m. in. till arrendatorn af
indragna kornettbostället Ederna n:o 1 i Kristianstads
län.................................................................................... » 10,520: 62

Transport Kr. 289,596: 23

Statsutskottets Utlåtande N:o 8. 25

Transport Kr. 289,596: 23

ill gäldande af prestlönemedel, belöpande å indragna

militiebostället Sundstorp n:o 1 i Skaraborgs län ... » 192: 29''

)) gäldande af köpeskillingen för en till provisorisk bostad
åt landshöfdingen i Yesterbottens län inköpt

gård i Umeå.......................................................................... » 22,000: —

» reparationer å nyssnämnda gård, 5,804 kronor 28
öre, samt godtgörelse till landshöfdingen A. G.

Wästfelt för den tid efter branden i Umeå den 25
juni 1888, han måst sjelf förse sig med bostad, 500

kronor, tillsammans ........................................................... » 6,304: 28

)) inlösen jemlikt Kongl. Maj:ts dom den 22 juni 1888
af den inom Gefle stads domvärjo belägna jordlägenheten
Joachimsmark ........................................................... » 32,527: 72

eller tillhopa Kr. 350,620: 52.

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvan omförmälda,
af statskontoret gjorda förskott, på extra stat
för år 1891 anvisa ett belopp i jemnt krontal af 350,621
kronor.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

9:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang. anslag
i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet, raideZ/%-

ver intendents att

Riksdagen må, för genomförande af öfverinten- embetets nya
dentsembetets nya organisation, å extra stat för år 1891 0r?a"*sa(l0re''
anvisa ett belopp af 500 kronor.

Uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå.

10:o) Till uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå har Kongl .Ang. anslag till
Maj:t äskat ett extra anslag af 193,000 kronor, att utgå under två årfffiäZtihväraf
för år 1891 skulle anvisas ena hälften eller 96,500 kronor. dmshfffffå !
I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till stats Bill.

till Piksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

rådsprotokollet erinrat, att vid den eldsvåda, som den 25 juni 1888
öfvergått större delen af Umeå stad, såväl landshöfdingebostället som
landtstatshuset derstädes nedbrunnit. För beredande af provisorisk bostad
åt landshöfdingen hade, jemlikt kong!, bref den 13 juli samma år, inköpts
gården n:o 171 i nämnda stad för ett pris af 22,000 kronor. Redan
dessförinnan hade länsstyrelsen för eu tid af fyra år för 700 kronor
årligen förhyrt en lägenhet, som ansetts någorlunda passande till embetslokal
för nämnda styrelse, en åtgärd, som jemlikt nyssnämnda kongl.
bref vunnit Kongl. Maj:ts godkännande. För utvidgning af ifrågavarande
tillfälliga embetslokal hade länsstyrelsen sedermera genom kongl. bref
den 25 januari 1889 bemyndigats att för en tid af två år från och med
den 1 sistlidne oktober mot en årlig hyra af 200 kronor förhyra ytterligare
två rum i samma byggning; och hade vidare enligt sistberörda
kongl. bref till lokal åt provinslandtmäterikontoret tills vidare förhyrts
en byggnad å den en half mil från staden belägna gården Hagalund,
för hvilken byggnad erlades en årlig hyra af 100 kronor, hvarjemte i
årlig hyresersättning åt den ene af länsstyrelsens vaktmästare tills vidare
anvisats 150 kronor.

Sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län i skrifvelse
den 24 juli 1888 anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen
äska anslag för uppförande af nytt landshöfdingeresidens och ny embetslokal
för länsstyrelsen, hade genom remiss den 3 augusti samma år öfverintendentsembetet
anbefalts att i samråd med Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande
uppgöra ritning och kostnadsförslag till ny länsresidensbyggnad
i Umeå.

Till åtlydnad af denna befallning hade öfverintendentsembetet med
skrifvelse den 14 påföljande november öfverlemnat af kostnadsförslag
åtföljda alternativa ritningar till nytt länsresidens, afseende alternativet
n:o I tvä särskilda hufvudbyggnader, den ena för landshöfdingen och
den andra för landstatsembetsverket, och alternativet n:o II en gemensam
byggnad för båda till minskning af byggnads- och underhållskostnaderna.
Enligt det förra alternativet hade kostnaden beräknats till

213,000 kronor och enligt det senare till 193,000 kronor.

I fråga om valet mellan de båda alternativen hade i ett öfver de
upprättade förslagsritningarna till öfverintendentsembetet afgifvet yttrande
Kongl. Maj:ts befallningshafvande af anförda skäl uttalat sig för
alternativet n:o I.

I betraktande af de lägre byggnads- och underhållskostnader, som
föranleddes af residensets förläggande i endast en hufvudbyggnad, och
då byggnaden derigenom äfven kunde gifvas en mera ansenlig prägel,

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

hade öfverintendentsembetet deremot förklarat sig anse det af embetet
öfverlemnade alternativförslaget N:o II vara att föredraga.

Att ett nytt länsresidens måste i Umeå uppföras i det nedbrunnas
ställe, vore enligt departementschefens åsigt en gifven sak. För att
emellertid vinna upplysning, huruvida genom förut omförmälda provisoriska
anordningar kunde för länsstyrelsens behof af lokal under den
närmaste tiden anses vara sörjdt på ett så pass tillfredsställande sätt,
att med vidare åtgärder för det nya residensets uppförande kunde anstå
ytterligare någon tid utöfver det år, som redan förflutit efter ritningarnas
upprättande, hade departementschefen anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att meddela, huruvida den till embetslokal förhyrda lägenheten
erbjöde tillräckligt utrymme för länsstyrelsens olika afdelningar
och arkiv, huruvida betryggande kassahvalf förefunnes, samt huruvida
tillfredsställande säkerhet mot eldfara kunnat beredas. Till svar härå
hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat,

att den jemlikt kongl. brefvet den 13 juli 1888 förhyrda lägenheten
bestode af fyra vanliga boningsrum samt ett vindsrum, uti hvilken lokal
plats bereddes, uti det ena rummet, som tillika begagnades såsom sessionsrum,
för landshöfdingen och landssekreteraren; uti det andra för landskamreraren,
länsbokhållaren, två ordinarie landskontorister och en extra
ordinarie landskontorist, för ett kassaskåp, för hyllor för handarkivet och
författningssamlingar samt för ett större skåp till förvarande af rent papper,
kuverter och åtskilliga handlingar; i det tredje för länsnotarie^ som tilllika
vore tillförordnad föredragande för afvittringsärenden, för två ordinarie
landskanslister och tre extra landskanslister öfvensom för flera hyllor
och ett skåp, hvilket sistnämnda upptoge eu hel vägg; i det fjerde för
räntmästaren och en extra ordinarie landskontorist samt för kassaskåp
och tre stora skåp till förvarande af stämpladt papper; och uti vindsrummet
för den ene kanslivaktmästaren;

att af de till utvidgning af embetslokalen jemlikt kongl. brefvet den
*25 januari 1889 förhyrda rum det ena, ursprungligen ett kök, numera
vore upplåtet till embetsrum åt landssekreteraren och det andra, ett vindsrum,
vore afsedt till arbetsrum för tillfälliga biträden samt till förvarande
af en del arkivhandlingar;

att provinslandtmäterikontoret vore inrymdt i en byggnad af trä, belägen,
såsom redan blifvit nämndt, på en half mils afstånd ifrån staden;

att icke något kassahvalf till förvarande af ränteriets kassabehållning
och stämpelförråd funnes;

samt att icke någon tillfredsställande säkerhet mot eldfara i embetslokalen
förefunnes, utan att tvärtom i det afseendet vore så klent bestäldt,

Statsutskottets Utlåtande, N:o 8.

som förhållandet vanligen vore i lins af trä, helst å samma gård, hvarå
den nu till embetslokal i sin helhet förhyrda byggnaden vore uppförd,
funnes ett annat trähus med flera eldstäder och en bagarestuga, hvaruti
husbehofsbakning emellanåt bedrefves, samt den förhyrda byggnaden vore
belägen nära intill andra hus af trä.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst rörande utrymmet i och
beskaffenheten i öfrigt af de provisoriska embetslokalerna ansåge departementschefen
ytterligare uppskof med de i allt fall oundvikliga åtgärderna
för uppförandet af nytt länsresidens vara förenadt med allt för stora olägenheter
och hölle derför före, att framställning i ämnet borde göras till
innevarande Riksdag.

Beträffande frågan huruvida för ändamålet borde uppföras två särskilda
byggnader, den ena afsedd till landshöfdingeresidens och den andra
till landtstatshus, eller endast en byggnad, som i sig skulle inrymma såväl
boställslägenhet för landshöfdingen som embetslokaler för länsstyrelsen, har
departementschefen på sid. 55 i statsrådsprotokollet angifvit de skäl, på
grund hvaraf han ansett sig böra förorda uppförandet af en gemensam
byggnad för landshöfdingen och för landtstatsembetsverket.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet meddeladt har
utskottet ansett behofvet af att eu ny länsresidensbyggnad uppföres i Umeå
vara till fullo ådagalagdt, men det af Kongl. Maj:t i fråga derom nu framstälda
förslaget har likväl icke synts utskottet böra af Riksdagen oförändradt
bifallas. Utskottet har nemligen funnit det belopp af 193,000
kronor, som Kongl. Maj:t för ändamålet äskat, vara allt för högt, särskildt
i betraktande deraf, att det anslag, Riksdagen senast anvisat till uppförande
af en ny länsresidensbyggnad — i Jönköping år 1883 — icke belöpte
sig till mera än 160,000 kronor. En nedsättning i det nu äskade
anslagsbeloppet har för öfrigt synts utskottet böra ega rum, enär utskottet,
som, vid anstäld jemförelse mellan de för det föreslagna residenset
i Umeå uppgjorda ritningar och dem, efter hvilka residenset i Jönköping
uppbyggts, funnit det förra residenset vara afsedt att uppföras till något
större dimensioner än det senare, ansett skäl icke förefinnas för byggande
af ett större residens i Umeå än det senast förut i Jönköping anordnade.
Då emellertid prisen å byggnadsmaterial under de senaste åren stigit samt
en byggnad af ifrågavarande slag i alla händelser i följd af högre transportkostnader
för vissa slag af material icke torde kunna i Umeå uppföras
för samma kostnad som i Jönköping, har utskottet ansett kostnaden
böra beräknas något högre för nu ifrågavarande byggnad och det
erforderliga anslaget i följd deraf lämpligen kunna bestämmas till 170,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till bestridande
af kostnaden för uppförande af ny länsresidensbyggnad
i Umeå beviljar ett extra anslag af 170,000
kronor att utgå under två år och deraf anvisar ena
hälften, eller 85,000 kronor, för år 1891.

Reparations- och förändriugsåtgärder å vissa kronans hus i

Stockholm.

å vissa kronans
hus i Stockholm.

................ kronor	6,250	—
................ »	5,950	—
................ »	5,650	—
................ »	4,900	—
.......... »	7,000	—
............... »	21,550	—
................ »	1,600	—
............... »	23,250	—
............... »	8,750
............... »	2,900	—
1US ....... !>	19,000	—
................ »	25,550	—
Summa kronor	132,350	—

[10.]

ll:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till reparations-Ang. anslag nu
och för ändring såtgärder ä vissa kronans Ilus i Stockholm bevilja ett extra rZh''fö°änanslag
af 147,350 kronor, att utgå under två år, hvaraf för år 1891 skulle**?s%ärde>
anvisas 82,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, skulle af det sålunda
äskade anslaget 132,350 kronor användas till bestridande af kostnader
för reparations- ech förändringsåtgärder utvändigt å följande hus
med det för ett hvart af dessa hus här nedan utförda bolopp:

Kammarrättens hus..........................................

Marinförvaltningens hus....................................

Riksarkivets äldre hus.......................................

Medicinalstyrelsens hus ................................

Gymnastiska centralinstitutets hus ................

Tekniska högskolans hus................................

Byggnaderna vid Beridarebanan ...................

Tekniska skolans hus ......................................

Utrikesministerhotellet......................................

Landtmäterikontorets hus................................

Carolinska medico-kirurgiska institutets äldi
Allmänna garnisonssjukhuset .......................

Med återstående beloppet, 15,000 kronor, afses åter att bestrida kostnaden
för inläggande af brandbotten och deraf föranledda arbeten i det
åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen.

Hvad först vidkommer Kongl. Maj:ts framställning, såvidt densamma

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

afser anvisande af medel till uthändiga reparationer å åtskilliga kronans
hus i Stockholm, har departementschefen meddelat, det öfverintendentsembetet
i skrifvelse af den 24 september nästlidet år anmält, att den
andel af årliga anslaget, 200,000 kronor, till byggnader och reparationer
vid kronans hus, som, utan åsidosättande af landsortshusen, lämpligen
kunde tagas i anspråk för underhållet af husen i Stockholm — eller omkring

100,000 kronor årligen — visat sig hittills ej lemna tillgång till andra
arbeten än de nödvändigaste invändigt, framkallade af förändringar inom
einbetsverken, ombyte af boställshafvare eller tidens kraf, hvadan också
kostnaden för andra påsynade arbeten vid dessa hus, hvartill anslaget ej
lemnat tillgång, uppgått till betydliga belopp, såsom nästlidet år till ej
mindre än 96,276 kronor. På grund häraf och då behof af förbättringar
å de ifrågavarande lokalerna kunde antagas äfven för framtiden vara att
motse, hade öfverintendentsembetet anhållit om aflåtande af proposition till
Riksdagen i fråga om anvisande af medel till förbättringar utvändigt al,
bland annat, här ofvan omförmälda hus, dertill enligt af öfverintendentsembetet
upprättadt kostnadsförslag erfordrades ett belopp af 132,350 kronor.

De nu ifrågavarande arbetena afsåge, enligt hvad öfverintendentsembetet
anfört, jemte några taktäckningsåtgärder väsentligast husens försättande
i sådant skick, att de åtminstone ej framstode såsom i ögonen fallande
vanprydliga i jemförelse med enskilda verks och personers angränsande
egendomar.

För frågans närmare belysning hade öfverintendentsembetet vidare
anmält, att taxeringsvärdet å kronans egendomar i Stockholm, hvilka
borde underhållas för förutnämnda 100,000 kronor, utgjort vid 1883 års
slut 10,659,000 kronor; att af nämnda 100,000 kronor tagits i anspråk i
medeltal för 10 år omkring 27,000 kronor årligen dels för sådana byggnader
som Riddarholmskyrkan, biblioteks- och nationalmuseibyggnaderna
samt de Kongl. teaterhusen, dels ock för Carl XIII:s torg och de Kongl.
statyerna, hvarefter återstått endast omkring 73,000 kronor för årliga underhållet
af öfriga 23 egendomar, afsedda för embetsverk, undervisningsanstalter,
sjukvård in. m., med tillsammans 1,890 salar, rum och förstugor,
samt för uppvärmnings- och ventilationsapparater, källare, vindar, trappor,
uthus, gårdar, planteringar, brandskåp o. s. v.; äfvensom att förändringsätgärder,
ej hänförliga till vanliga underhållsarbeten, kostat inom förevarande
hus

under år 1888 .................................................................... kronor 33,350: —

samt år 1889 ........................................................................ » 26,480: —

eller för båda åren ................................................................. kronor 59,830: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

rör egen del har departementschefen anfört, att på grund af den
erfarenhet, som vunnits vid den årliga pröfningen af generalförslaget öfver
användningen af det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,
svårligen kunde dragas i tvifvel, att icke den del af nämnda anslag, omkring
100,000 kronor, som årligen kunde användas till underhåll af kronans
hus i Stockholm, vore otillräcklig för att hålla husen i fullgodt inre
och yttre skick och tillika bekosta de förändringar i inredning, som tid
efter annan påkallades för att byggnaderna skulle motsvara krafven på
ändamålsenlig lokal för de institutioner och embetsverk, soin i dem vore
inrymda. Efter det departementschefen vidare redogjort för de skal, som
föranledt honom att oaktadt det ordinarie byggnadsanslagets otillräcklighet
endast förorda framställning hos Riksdagen om ett extra anslag, har departementschefen
förklarat, att han vore ense med öfverintendentsembetet
om nödvändigheten att utföra de nu ifrågavarande arbetena. Dessa vore
nemligen att hänföra till de nödtorftigaste yttre underhållsåtgärder, hvilka
staten, lika litet som hvarje annan husegare, i längden kunde åsidosätta,
derest icke husen skulle lemnas att förfalla.

Beträffande derefter framställningen, såvidt den angår anvisande af
medel för inläggande af brandbotten i generalstabens hus, har departementschefen
till en början erinrat derom, att chefen för generalstaben redan i
skrifvelse den 29 oktober 1886 anmält, att till följd af saknaden af brandbotten
generalstabens hus löpte särdeles stor fara för eld, en fara desto
mera att beakta, som ett för eldfara lätt utsatt industriel etablissement
vore* beläget i generalstabshusets omedelbara närhet, i anledning hvaraf och
då en eldsvåda i sistnämnda hus kunde vålla stora och oersättliga förluster
i anseende dertill att dyrbara samlingar, såsom topografiska kartverket,
krigsarkivets böcker, handskrifter och kartor, generalstabens bibliotek m. in.,
vore derstädes inrymda, chefen för generalstaben hemstält, att Kong! Maj:t
täcktes af tillgängliga medel anvisa det för ifrågavarande ändamål erforderliga
belopp.

Efter det öfverintendentsembetet i anledning häraf i afgifvet utlåtande
öfverlemnat kostnadsförslag, slutande å en summa af 19,000 kronor, hade
Kong!. Maj:t i den under den 29 april 1887 till Riksdagen aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof för ändamålet äskat berörda
belopp. Det begärda anslaget hade likväl icke blifvit af Riksdagen
beviljadt.

I skrifvelse af den 19 sistlidne november hade emellertid — meddelar
departementschefen vidare— chefen för generalstaben på hufvudsakligen enahanda
grunder, som anförts i skrifvelsen den 29 oktober 1886, hemstält, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Kongl. Maj:t måtte till förstärkande af öfre bjelklaget och inläggande af brandbotten
i hufvudbyggnaden af generalstabens hus anvisa erforderligt belopp.

Öfverintendentsembetet, hvars utlåtande öfver berörda framställning
infordrats, hade i anledning häraf — med anmälan, att åtskilliga mindre
arbeten, hvilka vore upptagna i det kostnadsförslag, som embetet vid afgifvande
af sitt utlåtande öfver chefens för generalstaben i ämnet förut
gjorda hemställan upprättat, blifvit verkställa eller ock upptagits till utförande
under innevarande år på bekostnad af det ordinarie anslaget till
byggnader och reparationer — öfverlemnat nytt förslag i ämnet med beskrifning,
kostnadsförslag och planritning, hvaraf framginge, att kostnaden
för den föreslagna brandbottens inläggning och bjelklagens förändring
jemte åtskilliga i beskrifningen närmare angifna reparationsarbeten, som
ansetts lämpligen böra verkställas i sammanhang med nyssnämnda arbeten,
skulle komma att uppgå till 15,000 kronor; och hade embetet, med framhållande
af behofvet af förevarande brandbotten till skydd för generalstabens
dyrbara arkiv, tillstyrkt, att för utförande af nu föreslagna arbeten,
till hvilkas bekostande det hårdt anlitade anslaget till byggnader.och reparationer
icke lemnade tillgång, särskilda medel måtte beredas till nyssnämnda
belopp, 15,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande af chefen för generalstaben gjorda framställning
har departementschefen med anledning af det skäl, som af Riksdagen ar
1887 hufvudsakligen anförts för dess afslag å Kongl. Maj:ts då gjorda framställning
i ämnet, eller att statsverket skulle betungas med öfver höfvan
stora utgifter, derest brandbotten skulle inläggas i de manga statens byggnader,
som saknade sådant skydd mot eldfara, erinrat, att, om det ock i
allmänhet för staten, som genom talrikheten af sina byggnader kunde
anses vara sin egen försäkringsgifvare, lika litet vore skäl att för dessas
tryggande mot eldfara vidtaga alltför dyrbara och omfattande åtgärder
som att för dem erlägga brandförsäkringsafgifter, förhållandet likväl gestaltade
sig olika i fråga om en viss kategori af byggnader, sådana nemligen,
som inrymde staten tillhöriga samlingar, företrädesvis arkiv och
bibliotek. Dessa byggnaders uppgift vore att bereda ett i möjligaste .män
tryggadt förvaringsrum åt de till stor del oersättliga samlingar, de inneslöte,
och denna uppgift kunde byggnaderna icke fylla, derest icke i främsta
rummet vore sörjdt derför, att eldfara, så vidt görligt, vore förebyggd.

Då nu generalstabens hus icke endast utgjorde tjenstelokal för generalstaben,
utan tillika inrymde krigsstyrelsens hela arkiv och bibliotek,
hvilkas förstörande genom eldsolycka skulle, oafsedt förlusten i krigsvetenskapligt
hänseende, kunna, under en kritisk tidpunkt och intill dess det
förlorade materialet hunne ersättas, medföra verkliga vador för landet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

syntes departementschefen intet tvifvel böra råda derom, att icke den
ifrågavarande byggnaden vore att hänföra till dem, vid hvilka åtgärder
till trygghet mot eldfara vore af alldeles särskild! behof påkallade. Den
af Riksdagen uttalade farhåga, att beviljandet af anslag för ifrågavarande
ändamål möjligen skulle kunna framdeles åberopas såsom stöd för liknande
anspråk från andra hall, kunde derför enligt departementschefens åsigt i
detta fall icke tillmätas afgörande vigt.

Hvad Kong! Maj:ts förslag om anvisande af medel för reparationer
utvändigt af vissa kronans hus i Stockholm angår, så delar utskottet visserligen
departementschefens uppfattning om angelägenheten deraf, att för
berörda^ byggnaders bestånd de nu föreslagna reparationsarbetena utföras,
men håller likväl före, att en nedsättning bör ega rum i det för ändamålet
äskade anslagsbeloppet, 132,350 kronor, då åtskilliga af de arbeten,
för hviska medel nu särskild! äskats, äro af den jemförelsevis obetydliga
omfattning, att extra anslag dertill synes utskottet icke höra beviljas, utan
tillgång till deras utförande kunna beredas från det reservationsanslag å

200,000 kronor till byggnader och reparationer, som står till Kongl. Maj:ts
förfogande. Det nyss omfönnälda beloppet, 132,350 kronor, synes utskottet
derför lämpligen kunna nedsättas till 85,000 kronor, med hvilket belopp
Kongl. Maj:t i allt fall torde blifva i tillfälle att låta utföra de mera betydande
reparationsarbeten, som föreslagits. ,

Kongl. Maj:ts förslag om beredande af medel till bestridande af kostnaden
för inläggande af brandbotten och deraf föranledda arbeten i det
åt generalstaben upplåtna huset har ej gifvit anledning till någon utskottets
erinran, hvadan utskottet funnit sig böra tillstyrka, att det derför
afsedda belopp, 15,000 kronor, måtte af Riksdagen beviljas.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, och då det af utskottet
förordade anslagsbeloppet, sammanlagdt 100,000 kronor, lämpligen torde
böra fördelas att utgå under två år, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen dels till
reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa
kronans hus i Stockholm, dels ock till bestridande af
kostnaden för inläggande af brandbotten och deraf föranledda
arbeten i det åt generalstaben upplåtna hus å
Riddarholmen beviljar ett extra anslag af 100,000 kronor,
att utgå under två år, och deraf för år 1891 anvisar
ett belopp af 50,000 kronor.

Bill. till Riksd. Blot. 18.90. 4 Samt. 1 Afd. 6 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Anläggning af telefonledningar,

null Zfn9 Tf 12:o) Kong! Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte af det år
teiefonied- 1889 beviljade anslaget, 750,000 kronor, för anläggning af telefonledningar
ningar'' på extra stat för 1891 anvisa en femtedel med 150,000 kronor.

[H-] Beträffande hvad departementschefen i fråga om denna anslagsfordran

anfört tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 63 — 65;
och då utskottet icke funnit anledning till någon erinran mot berörda
anslagsfordran, får utskottet hos Riksdagen förorda bifall till densamma.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har departementschefen
emellertid, efter att hafva tillstyrkt Kong!. Maj:t att hos Riksdagen
göra omförmälda framställning, yttrat följande:

»I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att jag vid underdånig
anmälan den 12 januari nästlidet år af frågan om beredande af
anslag för anläggande af telefonledningar uttalade såsom min åsigt, att,
derest staten genom anläggning af ett större delen af landet omfattande
telefonnät åtoge sig uppgiften att förmedla telefonsamfärdseln mellan
landets olika delar, korame i vissa afseende!) en begränsning, utöfver
den redan nu stadgade, af enskilda personers eller bolags rätt att anlägga
telefonledningar att varda af nöden; och anhöll jag att, sedan sig
visat, om Riksdagen genom anvisande af nödiga medel satte staten i
stånd att åtaga sig nyssberörda uppgift, få förelägga Eders Kongl. Maj:t
förslag till författning i ämnet. Sedan genom Riksdagens bifall till
Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för ändamålet af ett anslag å

750,000 kronor nyssnämnda förutsättning förverkligats, anmodade jag
landshöfdingen m. in. C. A. Sjöcrona att afgifva förslag till de lagstiftningsåtgärder,
som af nu antydda förhållanden påkallades. Till följd af
nämnda uppdrag har landshöfdingen Sjöcrona till finansdepartementet
inkommit med betänkande i ämnet, åtföljdt af förslag till förordning i
fråga om anläggning och begagnande af enskilda telegraf-, telefon- och
likartade elektriska ledningar; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådig
remiss den 1 nästlidne november öfver berörda betänkande och förslag
infordrat telegrafstyrelsens underdåniga utlåtande, hvilket emellertid ännu
icke inkommit.»

I anledning af det utaf departementschefen sålunda gjorda meddelandet
anser sig utskottet böra uttala sin tillförsigt derom, att innan
någon förordning uti det af departementschefen omförmälda ämnet af
Kongl. Maj:t utfärdas, Riksdagen varder satt i tillfälle att deröfver
yttra sig.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det år 1889 beviljade anslaget,
750,000 kronor, för anläggning af telefonledningar
på extra stat för år 1891 anvisa en femtedel
med 150,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

13:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning^.-^™^
och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet, förvaltningen

af statens jord .

„ Q bruJcsdomäner.

att Riksdagen må anvisa på extra stat för ar 1891 r,^ jqi

ett anslag af 45,000 kronor till aflöning åt domänintendenter
och uppehållande af domäng öromålen hos länsstyrelserna.

14:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må anvisa på extra stat för år
1891 ett förslagsanslag af 22,113 kronor till resekostnader
vid domänförvaltningen.

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

15:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för bestridande
af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län anvisa»/ flottieder ;
ett extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor äfvensom medgifva, attxorbottm,iå«.
de afgifter, som lades å flottningen, måtte för enahanda ändamål dispo- U4J
neras.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen meddelat,
hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den 16 nästlidne december anfört,
att de norrländska vattendragen, såsom erbjudande naturliga transportvägar
till kusten för skogsprodukter från det inre landet, genom enskilde
skogsegares eller sågverksbolags försorg till hufvudsaklig del väl redan
blifvit för allmän flottning i laga ordning reglerade och med all sannolikhet
kunde, hvad återstående ännu oreglerade vattendrag beträffade,

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

antagas komma att på enahanda sätt efter hand ordnas för flottning
jemväl med afseende å virke från kronans skogar, för hvilka alltså särskilda
åtgärder i detta afseende icke eller åtminstone endast undantagsvis
påkallades.

Ett undantag härifrån utgjorde likväl Norrbottens län, hvarest reglering
af virkesflottningen ej ännu sträckt sig längre än till hufvudfloderna
eller vissa delar deraf, äfvensom till ett eller annat mindre vattendrag.
Orsaken härtill vore att söka i den omständigheten att länets
skogar i vida mindre omfattning än annanstädes disponerades af enskilde,
utan till stor del vore i kronans ego.

Redan tidigt hade ock uppmärksamheten fästs på behofvet af åtgärder
från kronans sida för vattendragens flottbargörande härstädes. På
grund af kongl. bref den 7 februari 1873 hade sålunda under detta och
de närmast följande tre åren undersökningar utförts angående möjligheten
af och kostnaderna för upprensning af de vattendrag, som berörde
kronans skogar, och i enlighet med förslag, som upprättats vid dessa
undersökningar, hade i sammanhang med upplåtelse af flerårig afverkningsrätt
flera vattendrag flottbargjorts genom virkesköpares försorg derigenom,
att skyldighet att inrätta flottled gjorts till vilkor för köpet,
hvarvid köpeskillingen modifierats i förhållande till den beräknade rensningskostnaden.
Detta förfaringssätt, ehuru i ringare omfattning, användes
ock vid de årliga virkesförsäljningarna, hvarjemte vissa smärre förbättringar
i flottlederna utfördes af virkesköpare utan ersättning, men med
understöd af erforderligt byggnadsvirke.

Då emellertid den enskilde helt naturligen sökt göra sig väl betald
för den åtagna skyldigheten genom ett lägre virkespris, och detta
pris i många fall än mera nedtryckts, emedan det förlagskapital, som
erfordrats för flottledens inrättande, utgjort för många ett hinder att
uppträda som spekulanter, vore det uppenbart, att, om staten sjelf efter
hand utförde dylika anläggningar, kostnaden derför i längden blefve
mindre än den uppoffring, staten finge vidkännas derigenom att anläggningen
af en flottled gjordes till vilkor vid utbjudandet af flerårig afverkningsrätt.
På grund häraf hade domänstyrelsen hemstält att å 1885
års reservationsanslag till kronoskogarnes förvaltning in. m. måtte under
titel »till inrättande af flottleder i Norrbottens län» för en gång uppföras
23,000 kronor, hvilken hemställan efter proposition till Riksdagen
äfven blifvit bifallen; och hade sedermera under derpå följande åren från
nämnda reservationsanslag för samma ändamål utgått tillsammans 33,029
kronor. Såsom näinndt, vore dock endast ett fåtal vattendrag fullständigt
reglerade.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Vattendragen inom lappmarkerna, der, enligt § 7 af gällande
afvittringsstadga af den 30 maj 1873, kronan och andra virkesegare vid
afvittringen förbehållits rätt till flottning i alla de vattendrag, der flottled
funnes eller kunde upprensas, vore i regel att anse såsom allmänna
flottleder, hvaremot i orter nedanför lappmarksgränsen, der afvittringen
blifvit verkstäld utan förbehåll af allmän flottning, sådana vattendrag,
som till större eller mindre del berörde enskildes områden, endast i den
ordning gällande förordningar föreskrefve kunde göras tillgängliga för
allmän flottning. Men äfven i fråga om de först nämnda vattendragen,
som vore att anse som redan befintliga allmänna flottleder, påkallades
åtgärder för att under lagliga former få till stånd bestämmelser rörande
flottledens underhåll och amortering, bildandet af flottningsförening m. m.,
hvarförutan det icke kunde anses vara sörjdt för beståndet af arbeten,
som i flottleden redan utförts. Domänstyrelsen hade derföre under de
närmast föregående åren, såväl för ordnandet af underhållet af redan
helt och hållet eller delvis upprensade flottleder som ock för öppnandet
af nya sådana, hos vederbörande länsstyrelse gjort anmälan om åtgärder
med afseende å vissa kronans skogar berörande vattendrag i enlighet
med §§ 1 och 7 af gällande flottningsstadga; och förelåge numera nämnda
myndighets särskilda utslag angående reglering af trävaruflottning i två
af dessa vattendrag, nemligen Nuortijaurbäcken och Svärdelfven i Arvidsjaurs
socken. Af nämnda handlingar framginge:

att skogstillgången å kronans områden vid det förra vattendraget
beräknats till 180,000 och vid det senare till 925,000 nu mogna timmer
(timmerstockar), medan från enskildes skogar ansetts årligen vara att
påräkna vid det förra 2,000 och vid det senare 7,500 stockar, eller för
en tid af tio år resp. 20,000 och 75,000 timmerstockar från enskildes
skogar;

att i Nuortijaurbäcken genom skogsförvaltningens försorg utförts
byggnader till ett beräknadt värde af 14,269 kronor samt att för flottningens
fullständiga ordnande ytterligare erfordrades arbeten för 11,058
kronor, hvadan jemte synekostnaden, 724 kronor, hela kostnaden utgjorde
26,051 kronor;

att i Svärdelfven genom enskildes försorg utförts byggnader till
uppskattadt värde af 6,494 kronor 40 öre samt att ytterligare arbeten
erfordrades för 77,200 kronor, hvadan med tillägg af synekostnaden,
hela kostnaden utgjorde 84,490 kronor; samt

att för ersättande af dessa kostnader komme att å hvarje flottad
timmerenhet läggas en afgäld, beräknad i förhållande till virkesmängden
efter tio års amortering med sex procent ränta å oguldet kapital.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Då det enligt domänstyrelsens mening af många anledningar vore med
kronans fördel mest öfverensstämmande, att kronan egde fria händer vid
* förekommande virkesförsäljningar, hade domänstyrelsen ansett det vara
fördelaktigast, att nämnda flottledsanläggningar utfördes genom statens
försorg, för hvilket ändamål skulle erfordras särskildt anslag, hvilket
såsom egentligen varande ett förlagskapital, som jemte sex procent ränta
genom inflytande amorteringsafgälder å flottgodset efter hand återgäldades,
likväl ej syntes böra sammanblandas med reservationsanslaget för
kronoskogarnes förvaltning, utan förvaltas såsom en särskild förlagsfond
för reglering af flottleder från kronans skogar i Norbottens län. Enär
emellertid enahanda åtgärder erfordrades äfven vid flera andra vattendrag,
hade domänstyrelsen ansett ett under några år utgående anslag
af högst 100,000 kronor om året för ändamålet vara erforderligt.

På grund af det anförda hade styrelsen hemstält, att ett anslag af

100,000 kronor för hvartdera af åren 1890 och 1891 måtte anvisas såsåsom
förlagsfond till bestridande af kostnader för reglering af flottleder
från kronoskogar i Norrbottens län, hvilken fond syntes böra af statskontoret
förvaltas; och hade domänstyrelsen anhållit om nådigt bemyndigande att
till en början för de med reglering af förenämnda två vattendrag förenade
kostnader få af nämnda fond i mån af behof hos statskontoret
reqvirera och utbekomma 90,000 kronor.

För egen del har departementschefen i ämnet anfört, att bland de
åtgärder, som kunde vidtagas för fruktbargörande af det betydande, men
genom ogynsamina kommunikationsförhållanden till stor del bundna kapital,
staten egde uti sina ofantliga skogstillgångar i Norrbotten, intoges otvifvelaktigt
främsta rummet af sådana, som afsåge att genom åvägabringande
af flottleder möjliggöra det derförutan för afnämare oåtkomliga virkets
afsättning. Då det hittills i allmänhet för ändamålet använda förfaringssätt,
att vid virkesförsäljningar skyldighet att inrätta flottled ålagts
köparen såsom vilkor för köpet, icke kunnat undgå att väsentligt nedtrycka
virkesprisen och minska konkurrensen vid försäljningarna, måste
det i många fall ställa sig fördelaktigare för staten att sjelf utföra dessa
anläggningar, för hvilka godtgörelse, beräknad att motsvara årlig amortering
och ränta på det utlagda kapitalet, skulle beredas staten genom
afgälder å det flottade timret. De medel, som för sådant ändamål ansloges,
kunde, enligt departementschefens åsigt, svårligen erhålla en mera
produktiv användning, och departementschefen kunde derför icke annat
än skänka sitt lifliga förord till domänstyrelsens framställning om anvisande
af särskilda medel för att sätta staten i tillfälle att i större utsträckning,
än hittills varit möjligt, sjelf anlägga flottleder.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Hvad beträffade den form, hvarunder medel för ifrågavarande ändamål
borde anvisas, vore departementschefen ense med domänstyrelsen
derom, att ett blifvande anslag icke borde sammanblandas med reservationsanslaget
för kronoskogarnes förvaltning, men kunde å andra sidan
icke, åtminstone ej förr än en mera detaljerad utredning angående de
arbeten, som i omförmälda hänseende skulle under de närmaste åren
komma till utförande, blifvit åvägabragt, förorda bildandet, på det af
domänstyrelsen föreslagna sätt, af en särskild förlagsfond för bestridande
af kostnaderna för flottledsregleringarna. För ändamålet syntes departementschefen
under närvarande förhållanden tillfyllest, att för bestridande
af omförmälda kostnader å extra stat för år 1891 anvisades ett extra
anslag till belopp af 100,000 kronor, dervid Kongl. Maj:t vore oförhindrad
att, derest arbeten af ifrågavarande slag skulle anses böra utföras redan
under innevarande år, låta statskontoret i mån af behof förskjuta de
medel, som inom nyssnämnda belopp kunna erfordras.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till
någon utskottets erinran, får utskottet, som förutsätter, att, då kronan,
för att skogsförsäljning må kunna med fördel ega rum, nödgas anlägga
flottled, obestämda förbindelser icke komma att för statens räkning
åtagas, hemställa,

att Riksdagen må för bestridande af kostnaderna
för reglering af flottleder i Norrbottens län anvisa ett
extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor äfvensom
medgifva, att de utgifter, som läggas å flottningen,
må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

16:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning^»?. anslag till
och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning8^?^"^”*
anförts till statsrådsprotokollet (sid. 71—72), får utskottet hemställa,

att Riksdagen — i likhet med hvad för åren 1889
och 1890 egt rum — må för år 1891 för skogsodlingens
befrämjande bevilja ett extra anslag af 25,000
kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att
i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som understödja enskilde skogsodlare genom

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

tillhandahållande af skogsfru och plantor till billigt
pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten,
dock med vilkor, att statsbidrag icke
må till något län utgå med högre belopp än hvad
landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
endera af dem för ändamålet anslagit, ej heller till
högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Stockholm den 28 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 4:o) (ang. anslag till skogsväsendet):

af herrar H. P. P. Tamm, E. Fränekel, C. O. Bergman, C. W. von
Schulzenheim och A. G. Svedelius, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa
om Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts framställning i ämnet;
af herrar V. H. Ekenman och K. Bohnstedt.

Herr R. G. von Hedenberg har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i behandligen af förenämnda punkt.

Likaledes har här skolat antecknas, att herrar friherre B. A. Leijonliufvud,
E. V. R. L. Königsfeldt och O. W. Odelberg icke varit närvarande
inom utskottet vid denna hufvudtitels behandling.

BILAGOR.

Bil). tiU Riksd. Prot. 1890.

4 Sami. 1 Afd. G Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter och p .... .

, , , Ersättningar,

kyrkotionde.

Kronor

17.000
62,400

122,100

100,800

174.000

140.000
20,300

5,400

169.600
35,500

6.720.000

1.260.000

2.533.000

1.900.000

94.000

948.600

ö. Kronor

ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
_		—	17,000	—
—		—	62,400	—
—		—	122,100	—
—		—	100,800	—
—		—	174,000	—
—		—	140,000	—
—		—	20,300	—
—	_-	—	5,400	—
—		—	169,600	—
—		—	35,500	—
—	—	—	6,720,000	—
—		—	1,260,000	—
—	—	—	2,533,000	—
			1,900,000	_
—		—	94,000	—
			948,600
	- j—	14,302,700	—

FinanS Departementschefen

.........................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kammarkollegium............................................................

Statskontoret ..................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, försynt-
och kontrollverken................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag...........

Kammarrätten..................................................................

Öfverintendentsembetet...................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt. att utgå direkt af

Ökas med.....................................................................

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen

Ökas med.....................................................................

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt

Ökas med.....................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

Domänstyrelsen ..............................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten.........................................................

För statens skogsskolor ..........................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstaten..............................

Trp:t | 14,302,700

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

IÄtt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtiteL

departementet.

slagsanslag ................................

postmedlen. Nuvarande belopp.,
direkt utgå. Nuvarande belopp
utgå. Nuvarande belopp...........

Förslag till blifvande riksstat:

			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning kontant.		anvisning, på förslag.	Summa.
			Friheter och kyrkotionde.
	Kronor	Ö.	Kronor	ö.	K ronor	ö.
	17,000	—		_	17,000	—
	62,400	—	—	_	62,400	—
	122,100	—			122,100	—
	100,800	—	—		100,800	—
	174,000	—		_	174,000	—
	140,000	—		_	140,000	—
	20,300	—		_	20,300	—
	5,400	—		_	5,400	—
	169,600	—		—	169,600	—
	35,500	—		_	35.500	—
................ 6,720,000: —
................ 332,000: —	7,052,000	_		.	7,052,000	—
................ 1,260,000: —
................ 90,000: —	1,350,000	__		_ _	1,350,000	—
................ 2,533,000: —
................ 27,000: —	2,560,000	—		__	2,560,000	—
	1,900,000	—		—	1,900,000	—
	94,000	—		—	94,000	—
447,208: —
24,500: — 471,708: —
................... 60,000: —
Trp:t 531,708: —	13,803,100	—	—	_	13,803,100	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

		1890 års	riksstat anslår
Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
		Friheter och kyrkotionde.	Ersättningar.
Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
14,302,700						14,302,700
12,000 30,000 200,000 21,550	—	• 6	—	5,234		12,000 30,000 200,000 26,790	—
15.000 i 450,000 12.000 25.000 45.000 20.000 400,000 36,810 35.000 60.000	—		_ _	— ■ --	—	15.000 450.000 12.000 25.000 45.000 20.000 400.000 36,810 35.000 60.000	—
15,665,060	_	6	—! 5,234	—	15,670,300	—

Reservationsanslag:

Till skogsinstitutet.............,......................................

» enskilda skogsundervisningen...........................

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

belopp ......................................................

Ökas med..................................................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag...
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika bus i

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .........

Städers friheter, förslagsanslag:

Det under denna anslagstitel upptagna anslag till
Observations- och uppbördsprooenter in. m., förslags Kontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag............

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

Restitutioner, förslagsanslag..... ................................

Ålderstillägg, förslagsanslag..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags Extra

utgifter, reservationsanslag.................................

Kongl. operan..................................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.
		Summa.
			Friheter och
			kyrkotionde
	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
Trp:t 531,708: —	13,803,100	—		—	13,803,100	—
................................................................. 21.800: —
............................................................... 8,600: —
skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande
............................................ 386,992: —
........................................... 15,000: — 401,992: — 431 892- —	963,600	_	—	__	963,600
	12,000	_		_	12,000	__
Stockholm, förslagsanslag .............................................................	30,000	—	—	—	30,000	—
	200,000	—		—	200,000	-
»Ersättningar», 5,234 kronor, uteslutes ..........................................	21,550		6		21,556
anslag................................................................................................	15,000	—		—	15,000	—
	450,000	—		__	450,000	_
förslagsanslag, högst........................................................................	12,000	—		—	12,000	—
	25,000	—		—	25,000	—
	45,000	—		—	45,000	—
	20.000	—	—	—	20,000	_
förslagsanslag...................................................................................	400,000	—	—	—	400,000	_
anslag ............................................................................................	36,810	—		—	36,810	—
	35,000	—		—	35,000	—
	60,000	—		—	60,000	—
Summa	16,129,060 \|—	6	—	16,129,066	—

Bih. till Rilcsd. Prof,. 18,90. 4 Sami. 1 Afd. 6 Saft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. IAtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde Imfvudtitel.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ...

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott..................................

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 500: —

» uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå............ 85,000: —

Till dels reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å
vissa kronans hus i Stockholm dels ock till bestridande
af kostnaden för inläggande af brandbotten m. m. i det
åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen ......... 50,000: —-

Telegrafverket:

För anläggning af telefonledningar........................................................

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna........................................................ 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 22,113: —

Diverse anslag:

För reglering af flottleder i Norrbottens län..................... 100,000: —

» skogsodlingens befrämjande ....................................... 25,000: —,

Summa

Kronor

4,000

350,621

135,500

150,000

67,113

125,000

832,234 j—

Stockholm, Ivar Haggströms boktryckeri, 1890.