Statsutskottets Utlåtande N:o 7 (Utlåtande 1897:Su7 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

N:o 7.

Ank, till Riksd. kansli den 19 februari 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

(2:a U. A.)

Väckt förslag om upphörande af reservations- och förslagsanslag.

l:o) Såsom statsutskottet redan i sitt utlåtande n:o 3, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, anmiilt, har
herr friherre It. M. Kiinckoteström uti den i Första Kammaren väckta
motionen n:o 1 hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att alla i 1897
års riksstat uppförda reservations- och förslagsanslag måtte i 1898 års
riksstat uppföras såsom bestämda anslag, sålunda upphörande att tillläggas
benämningen reservations- och förslagsanslag.

Uti motionen n:o 5 i nämnda kammare har samme motionär ännu
en gång gjort enahanda framställning beträffande dels reservationsanslaget
till skiften och afvittringar, dels ock reservationsanslaget till
hästafvelns förbättrande och, jemte förslag om nedsättning i sistnämnda
anslags belopp, sålunda framstält det yrkande, att båda dessa anslag
skulle i 1898 års riksstat upphöra att vara reservationsanslag, hvarjemte
motionären angående reservationsanslaget till vägundersökningar föregå.
till Rilcsd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N.o 7.) 1

Ang. förslag
om upphörande
af
reservationsoch
förslagsanslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
till närings"
statistiken.
[1-]

slägit, att detta anslag måtte såsom ordinarie anslag upphöra och i
stället uppföras såsom extra anslag i 1898 års riksstat.

Med afseende å omförmälda framställningar får utskottet nu
dels meddela,

att utskottet i punkterna 4 och 10 här nedan
till behandling upptager de uti herr friherre Klinckowströrns
ifrågavarande motioner gjorda yrkanden beträffande
reservationsanslagen till vägundersökningar
och till hästafvelns förbättrande;

dels och, under hänvisning till det yttrande, utskottet i sitt utlåtande
n:o 3 afgifvit öfver det i förberörda motion n:o 1 framstälda
förslag, hemställa,

att herr friherre Klinckowströms ifrågavarande
motioner, i hvad de angå öfriga under sjette liufvudtiteln
uppförda reservations- och förslagsanslags förändring
till bestämda anslag, må af Riksdagen lemnas
utan afseende.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

2:o) I den till Riksdagen den 16 januari 1897 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i punkt
l:o) under sjette liufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
dels att i den för kommerskollegium faststälda stat uppfördes aflöning
för ytterligare en aktuarie å den statistiska afdelningen med lön 1,800
kronor, som efter 5 år kunde höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar 1,200 kronor,
och dels att det i staten för kommerskollegium ivpptagna anslag å

17,500 kronor till »juridiskt biträde, amanuenser och andra extra biträden,
grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifning m. m.» förhöjdes
med 3,200 kronor eller till 20,700 kronor; kommande, i händelse
af bifall härtill, anslagstiteln »kommerskollegium» att höjas med 6,200

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 3

kronor eller sålunda från dess nuvarande i riksstaten uppförda belopp
64,600 kronor till 70,800 kronor. _

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden
den 14 januari 1897 har föredragande departementschefen erinrat
om den framställning, som uti den af Kongl. Maj:t till 1896 års
Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof
gjordes om ökning i den för kommerskollegium gällande stat, i syfte
att kollegium måtte varda satt i stånd dels att behörigen fullgöra den
kollegium åliggande skyldighet att afgifva statistiska redogörelser för
vissa näringar, med iakttagande deri af vissa föreslagna förbättrade anordningar,
dels ock att utarbeta jemväl en särskild arbetsstatistik.

För omförmälda båda behof äskade Kongl. Maj:t en ökning i
kommerskollegii stat med tillhopa 33,200 kronor. Af denna ökning
belöpte på näringsstatistiken följande belopp:

aflöning till en aktuarie med samma löneförmåner som till den
förut i kollegium anstälde aktuarien eller 1,800 kronor i lön, 1,200
kronor i tienstgöringspenningar samt två ålderstillägg a 500 kronor efter

fem och tio år ................................................................. 3,000 kronor

förhöjning af det till 17,500 kronor uppgående
anslaget »till juridiskt biträde, amanuenser, andra extra
biträden, grufkartekontoret, vikariat ser sättningar, renskrifning
m. m.» med dels 1,200 kronor, motsvarande
arfvodet till en amanuens, och dels 2,000 kronor, motsvarande
skilnaden mellan det belopp, 4,100 kronor, som
vid kommerskollegii ombildning beräknades af anslaget
belöpa å statistiska afdelningen, och det belopp af omkring
6,000 kronor, som för denna afdelning på senare
tiden tagits i anspråk, tillhopa ............................................ .3,200 kronor.

Summa 6,200 kronor.

Uti skrifvelse den 11 maj 1896 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel yttrade Riksdagen rörande denna

Råga: . .

»Såsom framgår af den redogörelse angående näringsstatistiken, som

till det i ärendet förda statsrådsprotokoll lemnats, har Eders Kongl.
Magt för denna statistiks behof under anslagstiteln kommerskollegium
äskat dels ett anslag å 3,000 kronor till aflöning af eu ny tjensteman
i första lönegraden och dels en förhöjning med 3,200 kronor i det å
kollegii stat uppförda anslaget till »juridiskt biträde, amanuenser och
andra extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättning, renskrifning

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

m. in». Beträffande sistnämnda anslag har föredragande departementschefen
meddelat, hurusom den del deraf, som afsetts till arfvoden åt
amanuenser och extra biträden å kommerskollegii statistiska afdelning,
årligen måst öfverskridas med omkring 2,000 kronor, hvarjemte under
senaste tiden befunnits nödigt att, hufvudsakligen för åstadkommande
af en ur derå synpunkter önskvärd tidigare utgifning af berättelsen
angående fabriker och manufakturer, anvisa 100 kronor i månaden eller
sammanlagdt 1,200 kronor för år till arfvode åt ytterligare en amanuens
å samma afdelning. Dessa utöfver det ordinarie anslaget anvisade
medel, tillsammans 3,200 kronor årligen, synas vara för afdelnmgens
verksamhet oundgängligen behöfliga, äfven om näringsstatistiken framgent
skulle utarbetas efter samma plan, som hittills blifvit följd. Vissa
delar af denna statistik äro emellertid i behof af omfattande förbättringar.
Riksdagen har nemligen funnit det vara till fullo ådagalagdt,
att statistiken öfver fabriker och manufakturer fortfarande är behäftad
med afsevärda brister och att den hvarken i fråga om fullständighet
eller tillförlitlighet . motsvarar de fordringar, som derpå böra ställas.
Den utvidgning af fabriksstatistikens innehåll och de förändrade anordningar
för vinnande af mer tillförlitliga uppgifter, som med afseende
härå synas önskvärda, måste uppenbarligen föranleda en väsentlig ökning
i göromalen a den statistiska afdelningen. Då härtill kommer, att jemväl
för afhjelpande af bristfälligheterna i den del af statistiken öfver
Sveriges utrikes handel, som rörer varuutbytet med Norge, ökadt arbete
torde komma att påkallas, har Riksdagen ansett en ytterligare förstärkning
af arbetskrafterna å nämnda utdelning erforderlig, och synes anslaget
för detta ändamål icke kunna sättas till lägre ”belopp än 3,000
kronor. Riksdagen, som sålunda, funnit skäl bevilja de medel, som af
Eders Kongl. Maj:t äskats för näringsstatistikens behof, anser emellertid
vid det förhållande, att omförmälda anslagskraf i propositionen stälts i
sammanhang med . frågan om anordnande af en svensk arbetsstatistik,
och då undersökningar pa detta senare område möjligen torde kunna
gifva uppslag till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken,
att de nu föreslagna ökade anslagen för densamma höra uppföras å
extra stat.»

Riksdagen, som deremot icke godkände den uppgjorda planen för
anordnande af en arbetsstatistik, men för särskilda arbetsstatistieka undersökningar
beviljade 10,000 kronor på extra stat, fann alltså i anledning
af Kongl. Majrts ofvan omförmälda framställning skäligt att å extra
stat för år 1897 anvisa 16,200 kronor, deraf 6,200 kronor till utarbetande

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

af näringsstatistik inom kommerskollegium och 10,000 kronor för anställande
af arbetsstatistiska undersökningar.

Enligt hvad departementschefen vidare meddelat, hade frågan om
näringsstatistikens ordnande den 13 november 1896 inför Kongl Maj:t
föredragits, dervid Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de förslag i ämnet, rörande hvilka redogörelse lemnats i det vid 1896
års statsverksproposition fogade protokoll öfver civilärenden, föreskrifvit,
att i afseende å de berättelser om förhållandet med bergshandtering samt
fabriker och manufakturer, Indika det tillhörde kommerskollegium att
årligen till Kong]. Maj:t afgifva och Indika skulle delas i två afdelningar,
nemligen berättelsen om bergshandtering och berättelsen om fabriker
och handtverk, skulle ikttagas:

att berättelsen om bergshandteringen skall omfatta alla de verk, som
afse antingen vinnande af malmer, sjö- och myrmalmer deri inbegripna,
och inmutbara mineralier jemte stenkol och eldfasta leror, fältspat och
liknande ämnen, hvilka efter kommerskollegii pröfning kunna anses
lämpligen böra inräknas bland bergverksprodukter; eller framställning af
metaller, dock att af jernverkens tillverkningar i berättelsen blott redovisas
tackjern och direkt från masugn framstäldt gjutgods; eller ock
tillverkning af smältstycken, råskenor och göt med flera mellanprodukter
jemte skrotadt gjutgods af smidbart jern och stål, samt stångjern
och stål i stänger, äfvensom andra dylika tillverkningar, hvilka
direkt framställas af tillförene ej välda ämnen;

att berättelsen om fabriker och handtverk skall omfatta dels alla fabriker
och dermed jemförliga industriella verk och inrättningar, såsom
gjuterier och mekaniska verkstäder, jern- och stål- eller andra metallmanufakturverk,
stenhuggerier och stenbrott, kalk-, krit-, tegel- och
glasbruk, gasverk, elektricitetsverk, krutbruk, sågverk, skepps- och båtbyggerier,
qvarnar, bryggerier, bränvinsbrännerier, sockerbruk, spinnerier,
väfverier, färgerier, garfverier, pappersbruk, boktryckerier och
stentryckeri er, allt så vidt rörelsen drifves i så stor omfattning eller under
sådana förhållanden i öfrig!, att den skäligen må anses såsom fabriksrörelse,
dels ock alla handtverk, så vidt de ej drifvas allenast för husbehof;

att berättelsen om bergshandteringen skall meddela, förutom hvad i
öfrigt kan synas kommerskollegium anmärkningsvärdt, uppgifter rörande:
fyndigheters förvärfvande och försvar; qvantiteten brutet berg
och malm eller mineral tillsammans; qvantiteten och värdet af hvarje
särskild bergverksprodukt; de vigtigaste slagen af använda ugnar och
härdar; använd drifkraft; för bevillning uppskattad inkomst af bergverksdriften;
antal arbetare (arbetsförmän deri inräknade) med fördelning

Statsutskottets Utlåtande N.o 7.

efter kön och ålderklasser; samt i arbetet timade olycksfall, som medfört
döden eller oförmåga till arbete under minst fjorton dagar;

att berättelsen om fabriker och handtverk skall meddela, förutom
hvad i öfrigt kan synas kommerskollegium anmärkningsvärd!, uppgifter
rörande:

a) i hvad berättelsen afser fabriker och dermed jemförliga inrättningar:
qvantiteten och värdet af hvarje särskild tillverkning; de vigtigaste
slagen af använda maskiner eller apparater; använd drifkraft;
för bevillning uppskattad inkomst af fabriksdriften; antal arbetare (arbetsförmän
deri inräknade) med fördelning efter kön och åldersklasser;
samt i arbetet timade olycksfall, som medfört döden eller oförmåga
till arbete under minst fjorton dagar; och

b) i hvad berättelsen afser handtverk; antal handtverkare och deras
arbetare, skilda till kön och för särskilda slag af handtverk; samt för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften;

att primäruppgifter till förenämnda tvenne berättelser med undantag
af dem, som afse bränvinsbrännerier och fabriker för tillverkning
af hvithet ssocker, rörande hvilka särskildt är stadgadt, skola meddelas
å tryckta blanketter, hvilka skola af kommerskollegium öfversändas, i
afseende å uppgifter rörande bergverk äfvensom fabriker, som drifvas
i samband med bergverk, till bergmästarne och, i afseende å uppgifter
angående öfriga fabriker samt handtverk, i Stockholm till öfverståthållareembetet,
i annan stad till magistraten eller, der magistrat ej finnes,
den stadsstyrelse, som i stället tillsatt är, samt å landet till kronofogden;
med åliggande för nämnda myndigheter att med ledning af mantalslängden
eller i öfrigt kända förhållanden verkställa utdelning till vederbörande
verks egare af blanketterna angående bergverk och fabriker
samt dervid noga tillse, att blanketter tillställas hvarje verks egare;

att eg are af bergverk eller fabrik skall senast inom den 1 mars
hvarje år återställa honom tillstäld blankett, vederbörligen ifyld beträffande
förhållandena under näst föregående år, till den myndighet, från
hvilken han densamma mottagit ;

att, sedan ofvan nämnda myndigheter sålunda mottagit de ifylda
blanketterna samt äfven, der så kan behöfvas, infordrat felande uppgifter,
dessa myndigheter hafva att, för vinnande af omedelbar rättelse
af ögonskenliga fel och ofullständigheter i de inkomna uppgifterna,
granska desamma, hvarefter uppgifterna skola insändas till kommerskollegium
inom den 1 april hvarje år; samt

att uppgifterna angående handtverk skola af öfverståthållareembetet,
magistrat eller i dess ställe tillsatt stadsstyrelse och kronofogde

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med ledning af mantals- och taxeringslängder införas å de från kommerskollegium
erhållna blanketterna samt insändas till kommerskollegium
inom den 1 april näst efter det år, uppgifterna afse;

skolande dessa föreskrifter iakttagas i afseende på berättelserna
om bergsliandteringen samt om fabriker och handtverk för år 1896
samt intill dess annorlunda kunde varda förordnadt.

I sammanhang härmed hade Kongl. Maj:t berörda den 13 november
1896 dels genom särskild kungörelse stadgat skyldighet för en
hvar, som såsom näring idkade bergverks- äfvensom fabriks- eller dermed
jemförlig rörelse, att angående näringens utöfning afgifva statistiska
uppgifter, dels ock bemyndigat kommerskollegium att lyfta det å extra
stat för år 1897 till utarbetande af näringsstatistik anvisade belopp af
6,200 kronor och deraf använda 3,000 kronor till aflönande af en för
sagda år antagen aktuarie å den statistiska afdelningen och återstoden
till ersättning under samma år åt öfriga extra biträden å nämnda afdelning.

I förevarande ärende har departementschefen slutligen yttrat följande: Såsom

framginge af Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t i anledning
af Kongl. Maj:ts till sistlidna års Riksdag i ämnet gjorda framställning,
hade Riksdagen till fullo erkänt behofvet af de för näringsstatistiken
äskade anslag, men uppfört dessa anslag å extra stat för
1897 af det skäl, att berörda anslagskraf i Kongl. Maj:ts proposition stälts
i sammanhang med frågan om anordnande af en svensk arbetsstatistik
samt att undersökningarne på detta senare område möjligen kunde gifva
uppslag till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken.
Vid afgörandet af frågan om ordnande af näringsstatistiken hade jemväl
tagits i öfvervägande, huruvida de arbetsstatistiska undersökningar, som
komme att i följd af Riksdagens beslut innevarande år verkställas, kunde
föranleda någon ändring i den allmänna näringsstatistikens behandling,
men hade någon sådan ändring icke funnits af berörda omständighet
påkallad. Då de förändrade bestämmelser rörande näringsstatistiken,
hvilka i Kongl. Maj:ts proposition till sistlidna års Riksdag stäldes i
utsigt och hvilka komme att föranleda väsentligt ökadt arbete inom
kommerskollegii statistiska afdelning, numera blifvit af Kongl. Maj:t
meddelade, och de öfriga behof, för hvilka ökning i det för näringsstatistiken
afsedda anslag för 1897 beviljats, fortfarande förefunnes och
vore af stadigvarande art, syntes giltig anledning förekomma, att det af
Riksdagen till förevarande ändamål på extra stat, för samma år beviljade
anslag blefve uppfördt å ordinarie stat.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning
af anslag ct till
följd af landsslatsboställens

indragning
in. in.

[2.]

Enligt utskottets mening torde frågan, huruvida de arbetsstatistiska
undersökningar, för hvilkas verkställande anslag blifvit uti innevarande
års riksstat uppfördt och jemväl för nästkommande år af Kongl.
Maj:t äskats, kunna, på sätt af 1896 års Riksdag antyddes, gifva uppslag
till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken, icke med
säkerhet bedömas, innan resultaten af dessa undersökningar blifvit framlagda.
Med afseende härå och då derjemte synes kunna ifrågasättas,
om den förändrade plan för näringsstatistikens utarbetande inom kommerskollegium,
som, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelats, nu blifvit
anbefald, kommer att i framtiden med nödvändighet kräfva samma
arbetskrafter söm under första tiden af dess tillämpning, har utskottet
icke funnit skäl tillstyrka, att det af nästlidna års Riksdag till utarbetande
af näringsstatistik inom kommerskollegium beviljade extra anslag å 6,200
kronor nu varder i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning uppfördt
å den ordinarie staten för kommerskollegium. Som emellertid detta
anslag torde vara jemväl för år 1898 behöfligt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må till utarbetande af näringsstatistik
inom kommerskollegium på extra stat för år
1898 anvisa ett belopp af 6,200 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslagstiteln »kommerskollegium)) att i
riksstaten för år 1898 uppföras med oförändradt belopp, 64,600 kronor.

Landsstaterna i länen.

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag måtte, med anledning
af sex boställens indragning och förändrad beräkning af ett
boställes afkastning, höjas med 3,615 kronor.

Af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret
i sin berättelse om statsverkets inkomster m. m. meddelat,
komme till följd af tjensteinnehafvares afgång samt enligt särskilda
Kongl. Maj:ts beslut följande landsstatsboställen med i stat beräknad
afkastning af sammanlagdt 3,635 kronor att, efter tilländalupna tjensteoch
fardagsår, till statsverket indragas, nemligen

kronofogdebostället i Mellersta Roslags fögderi af Stockholms län
Eneby n:is 1 och 2, 1 mantal;

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

länsmansbostället i Seminghundra härads länsmansdistrikt af Stockholms
län Bergby n:o 2, 1 mantal;

häradsskrifvarebostället i Finspånga läns samt Bråbo och Memmings
härads fögderi af Östergötlands län Emta n:o 1, \ mantal;

länsmansbostället i Asarums distrikt af Blekinge län Hultet n:o 1,
| mantal;

länsmansbostället i Inlands nordre härads distrikt af Göteborgs
och Bohus län Skålldal, £ mantal; och

häradsskrifvarebostället i Jemtlands läns norra fögderi Söre n:o 1,
3 mantal.

Af en statskontorets berörda skrifvelse bilagd uppgift inhemtades
tillika, att den i stat beräknade afkastningen af länsmansbostället i
Färentuna härads länsmansdistrikt af Stockholms län Väsby n:o 3,
£ mantal, komme att enligt beslut förhöjas med 20 kronor.

Då de anmärkta förhållandena påkallade en förhöjning af anslaget
till landsstaterna i länen med ofvannämnda belopp, har departementschefen
hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska en sådan
förhöjning.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot denna Kongl.
Maj:ts framställning, hemställer alltså,

att anslaget till landsstaterna i länen må, med
anledning af sex boställens indragning och förändrad
beräkning af ett boställes afkastning, höjas med 3,615
kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

110,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,681,383 kronor till
2,684,998 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att reservationsanslaget till vägundersökningar
måtte från och med år 1898 höjas från 30,000 kronor
till 35,000 kronor eller med 5,000 kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokollet liar departementschefen
erinrat, hurusom, efter det till undersökningar och expenser för
allmänna arbeten under liera år af Riksdagen anvisats anslag på extra
Bih. till Rilcsd. Vrot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 2

Ang. höjning
af reservationsanslaget

till vägundcrsökningar.

[3.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stat, ett årligt reservationsanslag till belopp af 40,000 kronor blifvit, i
sammanhang med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppförande å ordinarie
stat, vid 1882 års riksdag för omförmälda ändamål under anslagstiteln
»väg- och vattenbyggnadsstaten» beviljadt. I enlighet med Kongl.
Maj:ts framställning hade Riksdagen höjt detta belopp från och med år
1886 till 50,000 kronor och, sedan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att från och med år 1887 ytterligare höja detsamma till 60,000 kronor,
hade denna framställning på det sätt bifallits, att under ofvan nämnda
anslagstitel uppförts två reservationsanslag till sammanlagdt belopp af

60,000 kronor att användas, 30,000 kronor till expenser för allmänna
arbeten och 30,000 kronor till vägundersökningar, som af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande föranstaltades, dock så, att reservationer å det förra
anslaget jemväl finge användas till vägundersökningar, när sådant funnes
behöfligt.

Då, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1890 anmält,
de för vägundersökningar afsedda medlen, oaktadt den förhöjning, som
sålunda egt rum, icke kunnat tillfredsställa behofvet, hade Kongl. Maj:t,
i enlighet med styrelsens hemställan, föreslagit 1891 års Riksdag att höja
ifrågavarande anslag från 30,000 kronor till 40,000 kronor. Uti sin skrifvelse
angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel
hade emellertid Riksdagen erinrat derom, att Riksdagen för år 1892
till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp af 800,000 kronor
samt att Riksdagen såsom skäl för höjandet af vägbyggnadsanslaget,
som åren 1888—1891 bestämts till 600,000 kronor, anfört, att, ehuru
detta anslag under de senare åren icke obetydligt ökats, detsamma likväl
icke varit tillräckligt att minska den förefintliga balansen af beräknadt
kostnadsbelopp för inneliggande förslag till vägarbeten, för hvilka anslagsökts,
men till hvilkas understödjande fonden ej lemnat tillgång, utan
att tvärtom nämnda balans år från år vuxit, och hade Riksdagen förklarat,
att det vid sådant förhållande hade ansetts betänkligt att, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, då äfven höja anslaget till vägundersökningar,
hvarigenom det med förstnämnda förhöjning af Riksdagen afsedda
ändamålet att nedbringa omförmälda balans skulle i viss mån
motarbetas, hvarför Riksdagen funnit sig icke böra biträda Kongl. Maj:ts
förslag.

Vidare har departementschefen meddelat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 22 november 1893 å nyo
anmält behofvet af ökadt anslag för vägundersökningar samt liemstält,
att hos Riksdagen måtte för detta ändamål äskas ett belopp af 40,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. ”

kronor, dervid styrelsen med afseende å Riksdagens nyss omförmälda
beslut anfört, att otillräcklig tillgång å statsanslag hade visat . sig icke
kunna minska fordringarna å nya eller förbättrade kommunikationsleder
inom landets skilda delar; att anspråken på statsbidrag för utförande
af vägundersökningar ej heller af brist på statsmedel förminskats,
samt att dessutom icke alla planer för vägföretag komme till utförande
eller anmäldes till erhållande af statsanslag, enär det understundom
inträffade och för en vägfrågas lösning måste inträffa, dels att det genom
verkstäld undersökning ådagalades, att andra rigtningar kunde blifva
fördelaktigare eller att arbetet skulle medföra högre kostnader, än som
vore förenligt med vederbörande vägintressenters beredvillighet att deruti
deltaga, dels att andra förhållanden deraf uppdagades, hvilka föranledde
vederbörande att söka bringa en annan plan till utförande. Jemlikt
beslut den 30 december 1893 hade Kongl. Maj:t funnit denna styrelsens
framställning icke till någon åtgärd föranleda. < f _

Nu hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 31
oktober 1896 å nyo anmält behofvet af ökad tillgång för understödjande
af vägundersökningar. Till stöd härför hade styrelsen meddelat följande
uppgift å de belopp, som af Kongl. Maj ris befallningshafvande under
senaste tio år begärts för vägundersökningar:

kronor 49,933,

„ 39,000,

„ 30,000,

„ 42,300,

„ 50,300,

„ 32,200,

„ 45,500,

„ 38,800,

„ 36,100,

„ 43,000,

eller i medeltal omkring 40,700 kronor för år.

Under samma period hade af besparingar a anslaget till expenser
för allmänna arbeten anvisats till vägundersökningar tillsammans 9,816
kronor 54 öre; men då deraf en summa af 8,436 kronor 35 öre funnits
tillgänglig under de tre förstnämnda åren, hade under de sista sju åren
ett sammanlagdt belopp af endast 1,380 kronor 19 öre kunnat för ändamålet
användas, hvilket utvisade, att någon tillgång från dessa besparingar
till ens nämnvärdt årligt belopp ej vidare vore att påräkna.

:n
11

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 7.

På grund af hvad sålunda anförts hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att öka
det för vägundersökningar afsedda anslaget till ett belopp af 40,000
kronor.

Då af ofvan åberopade uppgift framginge, att anspråken på vägundersökningsmedel
under de sista tio åren endast ett år kunnat med
det derför anvisade anslaget tillgodoses, men i öfrigt hvarje år mer
eller mindre öfverstigit beloppet af detta anslag, och någon anledning
icke funnes antaga, att anspråken på delaktighet af sådana medel för
framtiden komme att minskas, ansåge departementschefen ett verkligt
behof nu kräfva en höjning uti ifrågavarande anslag, hvilken höjning
dock ännu syntes kunna begränsas till 5,000 kronor.

Med afseende å förevarande reservationsanslag har herr friherre
R. M. Klinckowström — som uti den i Första Kammaren väckta motionen
n:o 1 yrkat, att alla i 1897 års riksstat uppförda reservationsoch
förslagsanslag måtte i 1898 års riksstat uppföras såsom bestämda
anslag — vidare i motionen n:o 5 föreslagit, att anslaget till vägundersökningar
måtte såsom ordinarie anslag upphöra och i stället uppföras
såsom extra anslag i 1898 års riksstat.

Till stöd för sistnämnda yrkande har motionären meddelat de i
kapitalkonto till rikshufvudboken för åren 1886—1895 såsom reservation
å anslaget upptagna belopp och, då denna reservation i boksluten
för nämnda tio år utgjort i medeltal 27,930 kronor, ansett detta förhållande
tillräckligt utvisa obehöfligheten af att bibehålla anslaget å
ordinarie stat.

Enligt- hvad utskottet inhemtat, är den i motionen framhållna
omständighet, att å anslaget till vägundersökningar jemförelsevis betydande
summor blifvit vid årssluten uppförda såsom reservationer, beroende
derpå, att, ehuru Kongl. Maj:t för hvarje år anvisar anslagets
hela belopp till bestridande af kostnaderna för vägundersökningar i de
särskilda länen, dessa undersökningar, med anledning af tidsutdrägt
genom planernas granskning m. m., i de flesta fall icke komma till
utförande förr än under ett följande år, hvadan ock förrättningskostnaderna
först då blifva af anslaget bestridda. Då sålunda de medel, som
för detta ändamål måste reserveras, redan blifvit af Kongl. Maj:t disponerade,
utvisar den bokförda reservationen å anslaget ingalunda ett
verkligt öfverskott å detsamma, hvilket jemväl styrkes deraf, att under
tiden från och med år 1887, då ifrågavarande anslag med sitt nuvarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

belopp först förekommer i riksstaten, till och med år 1895 utgifterna
från anslaget utgjort i medeltal 30,256 kronor årligen. På grund af
hvad sålunda upplysts synes skäl till förändring i anslagets natur af
reservationsanslag icke förefinnas, och motionärens yrkande att detsamma
skulle öfverflyttas från ordinarie till extra stat torde, då det behof, som
med anslaget afses, uppenbarligen är af stadigvarande beskaffenhet, ej
heller böra vinna bifall.

Hvad deremot beträffar den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen
af ifrågavarande anslag, har densamma synts utskottet vara af behofvet
påkallad.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning och med afslag å herr friherre
Klinckowströms i ämnet väckta förslag, må från och
med år 1898 höja reservationsanslaget till vägundersökningar
från 30,000 kronor till 35,000 kronor eller
med 5,000 kronor.

Vid bifall till denna utskottets hemställan kommer anslagstiteln
»väg- och vattenbyggnadsstaten» med följande ändrade lydelse: »vägoch
vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å

30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten och ett å 35,000 kronor
till vägundersökningar)» att i riksstaten uppföras med ett från 135,700
kronor till 140,700 kronor förhöjdt belopp.

Gästgifvares friheter.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att den under denna rubrik förekommande
anvisning i kontant, 10,847 kronor, måtte minskas med 182
kronor och sålunda bestämmas till 10,665 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, hade statskontoret
anmält, att, efter åtskilliga skjutsanstalters indragning, af den
under rubriken gästgifvares friheter upptagna »anvisning i kontant» till
dessa anstalter förut anordnade understödsbelopp med tillhopa 179 kronor
78 öre upphört att utgå, hvarjemte statskontoret erinrat, ätt å samma
anvisning blifvit vid skilda tillfällen för vinnande af jemnt krontal uppfördt
tillhopa 2 kronor 33 öre.

På grund häraf och med iakttagande af grundsatsen om anslags

Ang. minskning
i anslaget
till följd af
skjutsanstalters
indragning.

[4-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

bestämmande till jemnt tal af kronor har departementschefen hemstält,
att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att minska berörda anvisning
med ofvannämnda 182 kronor.

I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att den under rubriken gästgifvares friheter förekommande
anvisning i kontant, 10,847 kronor, måtte
minskas med 182 kronor och sålunda bestämmas till
10,665 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till »gästgifvares friheter» att
i riksstaten uppföras sålunda:

Anvisning i kontant

Friheter .....................

Ersättningar .............

.............. 10,665 kronor

.............. 6,635 „

■............. 1,664 „

Summa 18,964 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Ang. öfverflyttning
från 8:de
hufvudtiteln
af Anslag till
landtbruksakademien.

[5.]

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att under ifrågavarande
anslagstitel uppföra ett belopp af 4,000 kronor att till landtbruksakademien
årligen utgå för beredande af lämplig lokal för uppställning och
förevisning af akademiens samlingar, under förutsättning, att för tekniska
skolans i Stockholm behof finge användas den lokal i nämnda skolas
hus, som akademien förut innehaft.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom
1894 års Riksdag, i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
för ifrågavarande ändamål och under nämnda förutsättning å
åttonde hufvudtiteln beviljat ett årligt anslag af 4,000 kronor.

Uti den af statskontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelsen om
statsverkets inkomster hade emellertid, enligt hvad departementschefen
vidare anfört, statskontoret, då öfriga till landtbruksakademien å ordinarie
stat utgående anslag, såsom för aflöning åt sekreteraren, till akademiens
experimentalfält m. m., vore uppförda under sjette hufvudtitelns
anslagsrubrik »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,
hemstält, att jemväl ofvan omförmälda anslag å 4,000 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

måtte uppföras under denna anslagsrubrik och således från åttonde
hufvudtiteln uteslutas.

Utskottet, som icke käft något att erinra emot denna Kongl. Maj:ts
framställning, hemställer alltså,

att under ifrågavarande anslagstitel må uppföras
ett belopp af 4,000 kronor att till landtbruksakademien
årligen utgå för beredande af lämplig lokal för uppställning
och förevisning af akademiens samlingar,
under förutsättning, att för tekniska skolans i Stockholm
behof får användas den lokal i nämnda skolas
hus, som akademien förut innehaft.

7:o) Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att från och
med år 1898 det under förevarande anslagstitel anvisade belopp, 50,000 nötboskapskronor,
till understödjande utaf premiering af nötboskap måtte ökas med premiering.

25,000 kronor eller till 75,000 kronor, under enahanda vilkor för understöds
åtnjutande, som gälde i afseende å de för ifrågavarande ändamål
nu anslagna statsmedel.

Beträffande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet
erinrat, att, enligt Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
Riksdagen år 1891 under ifrågavarande anslagstitel till understödjande
utaf premiering af nötboskap med belopp, som för hvarje hushållningssällskaps
område icke finge öfverstiga, hvad hushållningssällskapet eller
landstinget, hvart för sig eller i förening, för ändamålet tillsköte, anvisat
ett anslag af 50,000 kronor, samt att Kongl. Maj:t derefter den
13 november 1891 faststält reglemente för den med statsmedel understödda
nötboskapspremieringen inom riket.

Med föranledande af en utaf Kristianstads läns hushållningssällskap
till landtbruksstyrelsen gjord framställning och i öfverensstämmelse
jemväl med den åsigt, som uttalats vid ett inför chefen för landtbruksstyrelsen
den IG och 17 mars 189G hållet sammanträde med ordförandena
i de nämnder, hvilka fått sig anförtrodt verkställandet af ifrågavarande
premieringar, hade, enligt hvad al statsrådsprotokollet vidare
inhemtas, landtbruksstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 30 oktober
1896 gjort framställning om ökning af ifrågavarande anslag och i
sådant afseende andragit:

På sätt. som inliemtades af de förhandlingar, hvilka föreginge beviljandet
af förevarande anslag, beräknades beloppet af de för en fullt

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

effektiv premiering för vårt land erforderliga medel efter den grund,
att dertill behöfdes ett anslag af 50 kronor för hvarje fullt tal af 1,000
djur af landets kreatursstock af tjurar, kor och ungnöt, och då antalet
af dylika djur inom landet enligt de af statistiska centralbyrån då senast
offentligtgjorda uppgifter utgjorde 2,087,234, beräknades premieringen
årligen komma att kosta 104,350 kronor eller i rundt tal 100,000 kronor,
hvaraf staten borde anslå hälften och inom orterna tillskjutas andra
hälften. Visserligen hade icke landets kreatursstock sedan den tiden
tillväxt i sådan grad, att endast på den grunden en höjning af statsanslaget
kunde anses påkallad, men det hade visat sig, att kostnaderna
för premieringen, som numera vore utsträckt till hela landet, stält sig
högre, än hvad anledning från början förefunnits att antaga, hvilket
berott dels derpå, att deltagandet i premieringarna blifvit allt lifligare,
dels ock af det förhållandet, att inom de norrländska länen, der afstånden
mellan premieringsställena vore synnerligen stora, resekostnaderna
kommit att ställa sig mycket höga och premieringarna inom dessa trakter
alltså medtagit större del af anslaget, än som beräknats.

Huru deltagandet i premieringarna ökats framginge af följande tabell:

1892. 1898. 1894. 1895.

Antalet uppvisade djur.......................... 24,489 28,905 32,132 34,719

„ premierade „ ....................... 14,488 16,469 19,155 21,072,

Då kostnaderna för premieringen sålunda stegrats, men statsanslaget
utgått med oförändradt belopp, hade hushållningssällskapens utgifter
för premieringarne betydligt stigit, så att dessa kostnader, hvilka år
1892 utgjort 67,340 kronor 71 öre, ökats år 1893 till 82,189 kronor
21 öre, år 1894 till 104,276 kronor 47 öre och år 1895 till 113,633
kronor 28 öre. Denna stegring hade egt rum, oaktadt besparingar i
vissa utgiftsposter blifvit gjorda, hvilka besparingar icke alltid ländt
premieringarne till båtnad. Så hade inom fyra län prisen blifvit nedsatta
med icke obetydliga belopp. Vidare hade de belopp, hvarmed
betäckningsfrisedlar inlösts och betäckningspris utgått, inom fem län
måst sänkas. I två län hade till följd af bristande medel premieringarne,
hvilka förut årligen försiggått inom hela länet, måst inskränkas
till hälften af området, omvexlande för hvarje år. Slutligen hade de
behållningar, hvilka vissa hushållningssällskap haft å de af dem för
ändamålet anslagna medel, minskats eller helt och hållet åtgått, och
inom vissa hushållningssällskap hade ett påföljande års anslag måst
förskottsvis anlitas för ett föregående års premieringar.

För ett framgångsrikt handhafvande af premieringarne vore det

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nödvändigt, att de medel, som för ändamålet funnes att tillgå, vore
tillräckliga för bekostande af erforderliga priser och framför allt till
inlösen af frisedlarne med icke allt för små belopp, så att icke intresset
bos allmänheten att deltaga i premieringen minskades. Särskilt, under
den första tiden af premieringarnes tillvaro och innan den mindre jordbrukaren
hunnit fullt sätta sig in i fördelarne af en förbättrad kreatursafvel,
vore det synnerligen vigtigt, att medel till desamma funnes i
icke allt för sparsamt mått att tillgå för ofvan nämnda båda ändamål,
enär i annat fall med fullt skäl kunde befaras, att den för hela vårt
land så vigtiga nötboskapspremieringen icke erhölle den kraftiga utveckling,
som vore i stånd att för landtbruksnäringen medföra eu verkligt
stor nytta.

Hvad beloppet af den ifrågasatta ökningen i statsanslaget anginge,
kunde visserligen icke med fullt exakta siffror någon beräkning i detta
hänseende ske, men med ledning af de förut meddelade uppgifterna i
fråga om ökningen af antalet årligen premierade djur samt stegringen
af hushållningssällskapens omkostnader för ändamålet, ansåge landtbruksstyrelsen,
att ifrågavarande anslag borde höjas med ett belopp icke
understigande 25,000 kronor.

. På grund af hvad sålunda anförts hade landtbruksstyrelsen hemstält,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om höjning
af ifrågavarande anslag från 50,000 till 75,000 kronor.

Till följd af remiss hade statskontoret den 25 november 1896 inkommit
till Kongl. Maj:t med utlåtande i ämnet och deruti, med upplysning
att behållningen å det från och med 1897 till 111,500 kronor
bestämda anslaget för befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,
från hvilket de till nötboskapspremieringen anvisade
medlen hittills utgått, vid 1895 års slut utgjort allenast 3,663 kronor
16 öre, hemstält att, derest Kongl. Maj:t i anledning af förevarande
framställning skulle finna eu ökning af det nu för nötboskapspremieringen
utgående statsunderstödet vara af omständigheterna påkallad, proposition''
om förhöjning med motsvarande belopp i förenämnda anslag
måtte till Riksdagen allåtas.

För egen del bär departementschefen anfört att, på sätt landtbruksstyrelsen
i sin framställning erinrat, hade vid beviljandet af ifrågavarande
anslag afsetts att dermed skulle gäldas hälften af de för premieringen
uppkommande kostnaderna, under det den återstående hälften
skulle tillskjutas inom orterna. Af de utaf landtbruksstyrelsen meddelade
uppgifter framginge emellertid, att kostnaderna för premieriugen
Jlili. Ull Iliksd. ProL 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stigit så, att hushållningssällskapens utgifter för densamma, hvilka redan
år 1892 öfverstigit statsbidraget, år 1895 uppgått till mera än dubbelt
mot samma bidrag. Då det sålunda visat sig, att ifrågavarande bidrag
icke försloge för det dermed afsedda ändamål, ansåge departementschefen,
med åberopande i öfrigt af de skäl landtbmksstyrelsen anfört, fullt
fog förefinnas att nu göra framställning till Riksdagen om förhöjning
af ifrågavarande anslag med det af landtbmksstyrelsen föreslagna belopp.

Utskottet, som funnit den förebragta utredningen ådagalägga behöfligheten
af den föreslagna anslagsförhöjningen, får alltså hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att från och med
år 1898 det under förevarande anslagstitel anvisade
belopp, 50,000 kronor, till understödjande utaf premiering
af nötboskap ökas med 25,000 kronor eller till

75,000 kronor, under enahanda vilkor för understöds
åtnjutande, som gälla i afseende å de för i fråga vara de
ändamål nu anslagna statsmedel.

\ id bifall till de under nästföregående och denna punkt gjorda
framställningar kommer anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmannanäringar» att ökas med 29,000 kronor eller'' från

111,500 kronor till 140,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

Ang. löneförhöjning
för
förste fiskeriassistenten

samt ökning
af anslaget till
fiskerinärin
gens understöd
m. m.

[7 och 8.]

8:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksgen
att.

dels medgifva, att förste fiskeriassistentens lön för tiden från och
med år 1898 bestämdes till 3,000 kronor och att lönen sedan, efter
innehafvarens af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under en
tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit
antagen, ökades med 500 kronor och efter tio års enahanda tjenstgöring
med ytterligare 500 kronor, med rätt derjemte för nuvarande innehafvaren
af befattningen, förste fiskeriassistenten Filip Trybom, att, i
händelse lian fortfarande komme att vid densamma qvarstå, få, efter
det lönen blifvit sålunda förhöjd, i afsende å ålderstilläggs åtnjutande
tillgodoräkna sig- den tid, han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort;

dels och höja anslaget till fiskerinäringens understöd från 35,000
kronor till 42,000 kronor eller med 7,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Till statsrådsprotokollet har i detta ärende departementschefen,
med erinran att anslaget till fiskerinäringens understöd år 1889 blifvit,
uppå derom af Kongl. Maj:t gjord framställning, af Riksdagen höjdt
från 17,600 kronor till 42,000 kronor och att anslaget med sistnämnda
belopp utgått till och med nästlidna år, vidare anfört, att Riksdagen i
skrifvelse den 11 maj 1896 angående regleringen af utgifterna under
riksstatens sjette hufvudtitel anmält, att Riksdagen bestämt anslaget
till fiskerinäringens understöd till 35,000 kronor. Den sålunda vidtagna
nedsättningen af anslaget hade af statsutskottet vid nämnda års riksdag
föreslagits ; och hade utskottet till stöd derför åberopat, hurusom utskottet
inhemtat, att af detta anslag, efter det detsamma år 1889 blifvit, på
sätt nyss nämnts, höjdt, utgått allenast följande belopp, nemligen:

år 1890 ........................... 27,939: 70

» 1891 .......................... 27,529: 28

» 1892 ........................... 23,224: 05

» 1893 ........................... 24,653: 75 och

» 1894 ......................... 24,424: 10,

samt att utskottet vid sådant förhållande funnit anslaget vara bestämdt
till högre belopp, än behofvet syntes kräfva.

Behofvet deraf att den för landet så vigtiga fiskerinäringen genom
anslag af statsmedel understöddes och befrämjades hade yttrar departementschefen
härefter — till fullo erkänts åt saväl Kongl. Maj.t
som Riksdagen. Nödvändigheten af att de för ifrågavarande ändamål
till Kongl. Maj:ts förfogande stälda medel icke vore för knappt tillmätta
hade icke heller förnekats, och de skäl, livilka föranledt anslagets nedsättande,
syntes hafva varit uteslutande de af statsutskottet åberopade
förhållandena under åren 1890—1894. Under sådana omständigheter
och då det emellertid numera visat sig, att ett anslag af 35,000 kronor
vore för ändamålet otillräckligt, ansåge sig departementschefen utan
tvekan böra redan nu väcka fråga om att anslaget ånyo höjes.

Af anslaget till fiskerinäringens understöd disponerades under år
1896 för aflöningar och reseersättningar åt fiskeriassistenterna äfvensom
till andra utgifter af stadigvarande art 8,400 kronor jemte ett
ersättningsbelopp af omkring 100 kronor, eller således tillhopa omkring

8,500 kronor. Utaf återstående 33,500 kronor hade icke mindre än
15,350 kronor åtgått såsom bidrag till hushållningssällskap in. fl. för
åtgärder till befrämjande af fisket inom skilda delar af landet och hufvud -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

sakligen för aflönande af fiskeritillsyningsmän. Vidare hade anvisats
till uppehållande åt fiskodliugsanstalten vid Finspong 1,500 kronor, till
anordnande åt hydrografiska undersökningar 4,000 kronor, till anställande
åt en fiskeristipendiat äfvensom till bekostande af dennes resor
1,750 kronor, till anordnande af rapporter rörande sillfisket vid Göteborgs
och Bohus läns kust samt för utbyte af rapporter med Norge rörande
sillfisket 4,500 kronor, såsom bidrag till utgifvande af »Svensk Fiskeritidskrift»
1,100 kronor samt till reseunderstöd åt fiskeriinspéktören R.
Lundberg och fiskeritillsyningsmannen A. H. Malm för besökande hufvudsakligen
åt den under sommaren 1896 i Berlin anordnade fiskeriutställning
tillhopa 950 kronor äfvensom åt fiskeritillsyningsmannen J. Rydström
för anställande af vissa praktiska fiskeförsök i Östersjön 250 kronor.
Slutligen hade Kong!. Maj:t den 6 november 1896 förklarat, att telcfonledningarne
Kårehogen—Gullholmen, Kårehogen—Helleviksstrand—
Käringön, A a rök il—Mollösund och Stockevik—Klädesholmen inom Göteborgs
och Bohus län skulle genom telegrafstyrelsens försorg ombyggas
till dubbeltradiga för eu beräknad kostnad åt 12,170 kronor, af hvilket
belopp 3,000 kronor skulle utgå af det för samma år och 3,085 kronor
at det för innevarande år af Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande
stälda anslag till fiskerinäringens befrämjande samt återstoden af telegrafverkets
telefonmedel. Sammanlagd!'' hade sålunda under år 1896
åt nu ifrågavarande anslag disponerats omkring 40,900 kronor.

Någon afsevärd minskning utaf utgifterna å anslaget under innevarande
år syntes departementschefen icke vara att förvänta. Genom
den åt nästlidna års Riksdag medgifna höjning af anslaget till fiskeriassistenternas
resor hade. beloppet åt de ständiga anvisningarne ökats
med 1,000 kronor eller till 9,500 kronor. Anspråken från landsting och
hushållningssällskap på bidrag från anslaget måste beräknas blifva åtminstone
lika stora som under år 1896 och således föranleda en utgift
åt minst 15,350 kronor. Vidare erinrade departementschefen, hurusom
Kongl. Maj:t redan nu af ifrågavarande anslag för detta år anvisat, förutom
bidrag till aflönande af fiskeritillsyningsmän m. m. inom några
län, dels, pa sätt nyss nämnts, till utförande af ombyggnad af telefonledningar
inom Göteborgs och Bohus län 3,085 kronor, dels till anställande
jemväl under innevarande år af en fiskeristipendiat äfvensom till
bekostande åt dennes resor 1,750 kronor, dels ock till uppehållande af
iiskodlingsanstalten vid Finspong 1,500 kronor.

Under förutsättning derjemte att, såsom sannolikt syntes, äfven
under nästkommande sillfiske-period eller vintern 1897—1898 rapporter
rörande sillfisket vid Göteborgs och Bohus läns kust funnes böra an -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ordnas,! samt härtill behöfde anvisas samma belopp, som för sillfiskeperioden
1896—1897, eller 4,500 kronor, skulle redan för tillgodoseende
af de nu angifna behofven åtgå mera än 35,000 kronor.

Att emellertid de utgifter, hvilka borde med ifrågavarande anslag
under detta år gäldas, icke komme att inskränka sig till bär uppräknade
belopp, syntes uppenbart. Sålunda kunde »Svensk f iskeritidskrift»
icke lemnas titan understöd, och nya, ännu icke kända men derför icke
mindre berättigade anspråk på bidrag från statens sida för åtgärder,
afseende fiskerinäringens förkofran, vore för visso att under årets lopp
emotse.

Det kunde sålunda med temlig säkerhet förutses, att anslaget för
år 1897 skulle blifva otillräckligt.

Att, derest anslaget bibehölles vid sitt nuvarande belopp, förhållandet
äfven framgent skulle blifva enahanda, ansåge departementschefen
ock otvifvelaktigt, utan att dervid taga hänsyn till de särskilda framställningar,
'' departementschefen hade att vidare anmäla.

Beloppen af de utaf anslaget nu utgående ständiga anvisningarne
syntes nemligen icke kunna inom den närmaste framtiden reduceras och,
med undantag af det tillfälliga anslag, som anvisats till ombyggnad af
telefonledningar inom Göteborgs och Bohus län, vore öfriga af departementschefen
beräknade utgifter under detta år att emotse äfven för kommande
år.

Förbises borde härvid icke heller utsigterna till ökade utgifter,
särskildt för ordnande af iiskeriadministrationen inom länen. Bland de
ändamål, för hvilka ifrågavarande anslag borde disponeras, ansåge departementschefen
ett bland de vigtigaste vara att genom, bidrag till
landsting och hushållningssällskap möjliggöra anställandet inom landstings-
och hushållningssällskapsområdena af lämpliga och för fiskerinäringens
utveckling intresserade personer såsom tillsyningsmäu öfver
utfärdade stadgars efterlefnad och rådgifvare för de fiskeidkande. Betydelsen
af en rationel fiskedrift inom landet syntes ock blifva alltmer
insedd. Sålunda förtjenade omnämnas att, under det år 1890 ännu endast
ett mindre antal hushållningssällskap äskat bidrag till befrämjande af
fiskerinäringen och anställande af fiskeritjenstemän inom deras områden,
år 1895 till 14 hushållningssällskap utgått tillhopa 13,600 kronor för
nämnda ändamål, samt att under år 1896 inkommit ansökningar från
ytterligare två hushållningssällskap om bidrag af anslaget. Häraf framginge
väl, å ena sidan, att det allmänna intresset för fiskerinäringen
under de senare åren betydligt stigit och fortfarande stege, men, å ändra
sidan, äfven att ännu åtskilliga delar af landet funnes, der angelägen -

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

heten af kraftigare åtgärder till fiskets befrämjande ännu icke till fullo
insetts. I den mån insigten härom än ytterligare utbreddes, komme
naturligen ock anslaget till fiskerinäringens understöd att behöfva i allt
högre grad för ifrågavarande ändamål anlitas.

Redan åt hvad nu blifvit anfördt funne departementschefen framgå
behofvet af anslagets höjande. De åt departementschefen här ofvan åsyftade
framställningar gjorde, om desamma vunne bifall, en ökning af
anslaget än ytterligare nödvändig. Dessa framställningar afsåge dels
höjning af förste fiskeriassistentens lön och dels beredande af anslag
såsom bidrag till belöningar för dödande af sjelar.

Den första af dessa frågor hade af landtbruksstyrelsen uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t af den 5 december 1896 blifvit väckt i sammanhang
ined förslag till öfverflyttande å förste fiskeriassistenten af en del af de
fiskeriinspektören nu åliggande göromål.

Förste fiskeriassistentens lön vore nu bestämd till 2,000 kronor,
med rätt för honom att erhålla två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,
det ena efter 5 och det andra efter 10 års tjenstgöring. Dessutom voro
till bekostande af förste fiskeriassistentens resor anvisadt ett belopp af

1,500 kronor att emot redovisningsskyldighet för det afsedda ändamålet
användas.

Ifrågavarande tjenstemans åligganden, hvilka likväl icke funnes
uti någon för honom utfärdad instruktion närmare angifna, vore hufvudsakligen
att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i fråga
om fiskets vård m. m. samt att utföra undersökningar af landets fiskevatten
och de förhållanden, under hvilka fiskerinäringen i olika delar af
landet bedrefves.

Fiskeriinspektören åter ålåge enligt den för landtbruksstyrelsen
gällande instruktion, utom handläggning såsom föredragande i styrelsen
af sådana ärenden, som rörde fiskerinäringen eller fiskeritjenstemännen,
bland annat, dels att fullgöra hvad på grund af kongl. kungörelsen den
8 november 1867 förut ankommit på fiskeriintendenten, hvartill hörde
titt till Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifva yttrande rörande väckt
fråga om sådana särskilda bestämmelser för fiskets bedrifvande, som
afväges i 22 § af fiskeristadgan den 29 juni 1852, samt dels att afgifva
åt myndigheter eljest infordrade yttranden i fiskerifrågor.

Uti sin ofvanberörda skrifvelse hade landtbruksstyrelsen, i sammanhang
med fullgörande af styrelsen genom kongl. brefvet den 5 juni
1896 angående förhöjdt anslag till fiskeriassistenternes resor lemnad
befallning att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till instruktion för

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

fiskeriassisten terna, framhållit, hurusom af den dnbbelställning fiskeriinspektören
intoge dels såsom föredragande i styrelsen, dels ock såsom
sjelfskrifven rådgifvare åt myndigheter i tiskerifrågor, blifvit en följd,
att han ej sällan kommit att såsom föredragande i styrelsen handlägga
och yttra sig öfver frågor, hvari han såsom sakkunnig rådgifvare till
annan myndighet förut afgifvit utlåtande och som, efter det samma
myndighet deri fattat sitt beslut och beslutet öfverklagats hos lvongl.
Maj:t, blifvit till landtbruksstyrelsen för utlåtandes afgifvande remitterade.
Landtbruksstyrelsen ansåge det otvifvelaktigt, att dylika ärenden icke
komme att erhålla en sådan grundlig förnyad pröfning, som med besvären
afsåges, då landtbruksstyrelsens utlåtanden gitvetvis komme att
grunda sig på utredning af samme sakkunnige, hvars yttrande åtminstone
i de flesta fall varit bestämmande för den myndighets beslut, som
i första hand afgjort frågan. Ändamålet med besvären blefve på detta
sätt i viss mån förfeladt, och aktningen för den administrativa rättskipningen
"sattes på spel. Det enda sättet lör undanrödjande af denna,
enligt styrelsens uppfattning, i hög grad olämpliga anordning bestode
deri, att fiskeriinspektören befriades från den honom åliggande skyldighet
dels att fullgöra hvad på grund af ofvanberörda kungörelse ankommit
på fiskeriintendenten, dels ock att afgifva af myndigheter infordrade
yttranden i tiskerifrågor. Då det borde vara en och samma person, som
fullgjorde de fiskeriintendenten förut tillkommande förberörda åligganden
och afgåfve ofvan sagda yttranden, borde, lör att enheten inom
detta område af fiskeriförvaltningen icke skulle gå förlorad, denna skyldighet
öfverflyttas på en af de underlydande fiskeritjenstemännen, hvilket
i sådant fall borde vara förste fiskeriassistenten. Genom ett sadant
öfverflyttande skulle också vinnas den fördelen, att fiskeriinspektören
blefve i tillfälle att mera än för närvarande, då hans tid mycket upptoges
af nyssberörda verksamhet, arbeta för sin vigtigaste uppgift, lösandet
af frågor af mera allmän natur, som hörde till samma förvaltning,
samt fullföljandet af den utredning om de lämpligaste åtgärderna för
fiskets ändamålsenliga befrämjande, som det enligt landtbruksstyrelsens
instruktion ålåge honom att åstadkomma. Derest förste fiskeriassist en -tens verksamhet skulle på nämnda sätt utvidgas och det derigenom blifva
nödvändigt att gifva åt honom en i det hela mera sjelfständig ställning
än hittills, syntes äfven hans nuvarande aflöningsförmåner böra något
(»kas. Landtbruksstyrelsen, som ansett billigt, att förste fiskeriassistentens
lim efter genomförandet af den ifrågasatta ändringen ökades till

3,000 kronor med två ålderstillägg i enlighet med nu giillande bestämmelser,
hade alltså, jemte det styrelsen afgifvit förslag dels till för -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

lindring i styrelsens instruktion i ofvan angifna syfte och dels till reglemente
för de i statens tjenst anstälde fiskeriassistenter, hemstält, bland
annat, att Kong! Maj:t måtte i proposition till Riksdagen föreslå, att
förste fiskeriassistentens lön finge för tiden från och med år 1898 bestämmas
till 3,000 kronor, och att lönen sedan måtte efter innehafvarens
åt sådan beställning vid vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,
räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas
med 500 kronor och således årligen utgå med 3,500 kronor och efter
ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 4,000 kronor, med
rätt för nuvarande innehafvare!! af befattningen att, i händelse lian fortfarande
bibehölles vid densamma, få, efter det lönen blifvit sålunda förhöjd,
i afseende å ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid,
han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort.

Uti den andra af departementschefen här ofvan omförmälda fråga,
nemligen angående anslag af statsmedel såsom bidrag till belöningar
t<>r dödande af sjelar, hade särskilda framställningar hos Kongl. Maj:t
gjorts dels af Iandtbruksstyrelsen och dels af Gotlands läns landsting.

Landtbruksst-yrelsen hade sålunda uti skrifvelse till Kongl. Magt
af den 23 mars 1896 erinrat, att bland åtgärder till fiskerinäringens
främjande de, som afsåge undanrödjande af hinder för dess utveckling,
särskildt minskande eller utrotande af vissa skadliga djurarter, intoge
ett icke ovigtigt rum; att såsom skadedjur, hvilka tillskyndade fisket
stor förlust, sjelarterna kunde anses, enär sjelarne förtärde fisk i betydlig
mängd; att uti gällande jagtstadga sjelen visserligen upptoges bland de
djur, som enligt 11 § af samma stadga räknades såsom skadliga och
derför enligt 10 § finge fällas och behållas hvar de träffades, men deremot
ej bland dem, för hvilkas dödande enligt. 20 § jagtstadgan belöning
af allmänna medel erhölles; samt att några premier för dödande
af sjelar ej heller någonsin af statsmedel utdelats, oaktadt klagomål
öfver den skada, dessa djur tillfogat fisket, länge låtit höra sig bland
fiskarena, synnerligast vid vårt lands södra östersjökust.

Styrelsen hade härefter redogjort för de åtgärder, som uti öfrig,a;
till Östersjön gränsande stater vidtagits till utrotande af sjelarne i detta
vatten; och framginge af denna redogörelse hufvudsakligen, att frågan,
särskildt inom Danmark och Tyskland, varit föremål för dervarande föreningars
för fiskets befrämjande lifliga uppmärksamhet; att äfven premier
för dödande af sjelar under de sista åren inom båda nämnda länder
utbetalats, nemligen i Danmark af »Dansk Fiskeriforening» och i
Tyskland af »Deutscher Fischerei Verein»; samt att i Danmark under -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stöd härvid erhållits af regeringen på det sätt, att för ändamålet från
kronans förråd utlemnas gevär och patroner till synnerligen billiga priser.

Vidare hade styrelsen meddelat, att styrelsen med anledning af en
utaf Dansk Fiskeriforening år 1890 hos styrelsen gjord framställning
om medverkan från Sveriges sida till utrotande af sjelarne i Östersjön,
uppdragit åt de styrelsen underlydande fiskeritjenstemännen att i samband
med andra undersökningar i de trakter, der sjelar plägade förekomma,
inhemta upplysningar rörande fångsten af dylika djur och fiskeribefolkningens
åsigter angående önskvärdheten af åtgärders vidtagande
mot ifrågavarande skadedjur, bland annat, genom utfästande af premier
för deras dödande; och hade styrelsen genom dessa tjenstemän erfarit,
att önskan om åtgärders vidtagande från statens sida för dödande af sjelar
hystes af många fiskeriidkare utmed vårt lands östersjökuster, i synnerhet
i de delar af södra Sverige, der kusten vore mera öppen och sjelarne
af sådan anledning mera svåråtkomliga.

Sistberörda förhållande — anförde landbruksstyrelsen vidare — bekräftades
deraf, att framställningar om åtgärders vidtagande från det
offentligas sida för uppmuntrandet af sjelars dödande ingifvits till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län. Så hade komiterade för befrämjande
af laxfisket i Mörrums å uti skrifvelse, aflåten i januari månad
1893, anhållit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande ville taga frågan
om åtgärder till sjelarnes förminskande under öfvervägande, och
fiskeritillsyningsmannen i nämnda län hade uti häröfver infordradt yttrande,
med anledning af den skada å fisket sjelarne numera anstälde,
och då fångsten af dessa djur till följd af det rådande låga priset å
sjeltran ej lemnade ersättning för kostnaden för vid fångsten använda
redskap, hemstält, att dödandet af dessa skadedjur måtte uppmuntras
genom utfästande af lämpliga premier eller skottpenningar. På framställning
af Kongl. Maj:ts befallninghafvande i Blekinge län hade också
länets hushållningssällskap för år 1895 beviljat 800 kronor och för år 18%
hushållningssällskapet och landstinget hvardera 1,000 kronor till premier
för sjelars dödande. Äfven inom Gotlands län hade medel för samma
ändamål anvisats. Sålunda hade länets landsting år 1891 beviljat ett
extra anslag af 300 kronor årligen under tre år att användas till premier
för dödande af sjel, dervid bestämts, att premien för år 1891 skulle
utgå med ett belopp af 3 kronor för hvarje under viss augifven del åt
året dödad sjel. Sedermera hade för åren 1892 och 1893 premien utgjort
2 kronor, men för år 1894 åter böjts till 3 kronor.

Under åberopande af de förhållanden, för Indika här redogjorts,
Bth. till Itilcsd. Prof. 181)7. 4 Samt. 1 Afd. r, Höft. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

hade landtbruksstyrelsen den 4 mars 1895 till Stockholms, Södermanlands
och Östergötlands läns, Kalmar läns norra och Kalmar läns södra
samt Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Gefieborgs, Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap aflåtit skrifvelse i ämnet, deri styrelsen anmodat
sällskapen att till styrelsen inkomma med yttrande rörande dels
behofvet inom orten af åtgärders vidtagande i syfte att förminska sjelarnes
antal, dels ock det belopp hushållningssällskapet eller landstinget,
hvart för sig eller i förening, kunde finnas villigt att för ändamålet
anslå; och hade med anledning af denna styrelsens skrifvelse från samtliga
förutnämnda hushållningssällskap, med undantag af Göteborgs och
Bohus läns, inkommit yttranden.

Åt dessa vid landtbruksstyrelsens till Kong!. Maj:t ingifna skrivelser
i ämnet fogade yttranden inhemtades, att —- med undantag af dels
Östergötlands läns hushållningssällskap, som icke ansett sjelarne inom
länets skärgård anställa så stor skada å fisket, att vinsten för detta af
minskandet af deras antal kunde uppväga förlusten för den fiskeidkande
befolkningen att icke i samma utsträckning som förut kunna beräkna
inkomst af sjelfångst, dels Kalmar läns norra hushållningssällskap, som,
då sjelar inom hushållningssällskapets område icke så talrikt förekomme,
att de vore förödande för fisket, funnit sig sakna anledning bevilja skottpenningar
för deras dödande, dels Gefieborgs läns hushållningssällskap,
som icke yttrat sig i ämnet, dels ock Norrbottens läns hushållningssällskap,
som, dock endast på grund af sällskapets begränsade tillgångar,
beslutit, att landtbruksstyrelsens framställning icke skulle till någon
vidare åtgärd föranleda — samtliga öfriga ifrågavarande sällskap vitsordat
behofvet af åtgärders vidtagande i det af landtbruksstyrelsen angifna
syfte och äfven, utom Södermanlands och Vesterbottens läns hushållningssällskap,
hvilka förklarat sig icke ämna för sin del anslå några
medel för ändamålet, visat sig villiga att lemna bidrag till belöningar
för dödande af sjel.

För egen del hade landtbruksstyrelsen uti sin förberörda skrifvelse
till Kongl. Maj:t anfört: Då intresset för ifrågavarande angelägenhet
inom de särskilda orterna, hvilket finge sitt säkraste uttryck i den för
ändamålet visade oflervilligheten, borde vara afgörande vid bedömande
af frågan om beloppet af de medel, staten derför lämpligen borde anslå,
syntes såsom hufvudregel i detta afseende böra antagas, att statens
bidrag afpassades efter bidraget inom orten. Skulle emellertid denna
regel, utan inskränkning tillämpas, kunde följden deraf blifva, att hushållningssällskapen,
åtminstone innan de vunnit nog erfarenhet om den

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

lämpliga storleken af belöningarne, komme att anslå större sådana, än
erforderligt vore, samt att personer af lockelsen att erhålla större belöning
förleddes att söka utbekomma sådan hos annat hushållningssällskap,
än det, inom hvars område det djur, för hvilket belöning söktes,
blifvit dödadt. Landtbruksstyrelsen, som för sin del ansåge, att belöning
för dödad sjel icke behöfde sättas högre än till 6 kronor, hvilket
belopp också utgjorde medeltalet af dem, som af hushållningssällskapen
uti förberörda yttranden i sådant afseende föreslagits, funne derför, att
den inskränkning i förberörda regel borde göras, att staten i förevarande
fall icke bidroge med högre belopp, än som motsvarade hvad hushållningssällskap
eller landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat såsom
belöningar för inom området dödade sjelar, dock ej i någon händelse
utöfver eu beräkning, motsvarande 3 kronor för hvarje dödad sjel.

Beträffande beloppet af de medel, som under sådan förutsättningborde
af staten för ändamålet anvisas, så syntes det visserligen vara
omöjligt att, innan någon erfarenhet vunnits, anställa någon säker beräkning
härutinnan, men, då det icke syntes kunna antagas att, åtminstone
under den närmaste framtiden, större belopp skulle komma att
för sjelars dödande inom hela riket utbetalas än 10,000 kronor, borde,
under förutsättning att staten deraf betalade hälften, staten icke behöfva
för ändamålet anvisa mera än 5,000 kronor om året.

Jemte det styrelsen härpå afgifvit förslag rörande sättet huru vederbörande
skulle komma i åtnjutande af anslag från dessa medel, både
styrelsen slutligen hemstält, att Kongl. Maj:t. måtte dels såsom bidrag
till belöningar för dödande af sjel af anslaget till fiskerinäringens understöd
anvisa ett årligt belopp af 5,000 kronor att efter Kongl. Maj:ts
bepröfvande utbetalas till hushållningssällskap eller landsting, i den man
motsvarande belopp af de utaf hushållningssällskapet eller \ ederbörande
landsting för ändamålet anslagna medel blifvit användt, dock ej till
högre belopp, än som motsvarade 3 kronor för hvarje dödad sjel, dels
och i öfverensstämmelse med de af styrelsen angifna grunder i vänligordning-
utfärda kungörelse om sättet och vilkoren för utbekommande
af ifrågavarande understöd.

Efter det landtbruksstyrelsens nu omförmälda skrifvelse till Kong].
Maj:t ingifvits, hade styrelsen med skrifvelse af den 31 mars 1896 till
chefen för civildepartementet öfverlemnat en af styrelsen för det i Vestervik
bildade sällskapet till fiskets befrämjande till landtbruksstyrelsen
afbiten skrift uti förevarande ämne jemte ett. vid samma skrift fogadt.
utdrag af det vid sällskapets årssammanträde den 26 februari 1896 hållna
protokoll, utvisande att sällskapet beslutit att hos landbruksstyrelsen

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anhålla om dess medverkan för att skottpenningar för sjelars dödande
jemväl inom_ sällskapets område måtte komma att utdelas, samt att sällskapet
dervid tillika meddelat, att sällskapet icke för berörda ändamål
egde någon tillgång.

Såsom bär ofvan omnämnts, hade jemväl Gotlands läns landsting
hos Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af bidrag af statsmedel
till belöningar för dödande af sjel. Landstinget har nemligen uti
skrifvelse den 4 oktober 1895, under åberopande att, på sätt bifogadt
protokollsutdrag utvisade, landstinget, uppå framställningar af Gotlands
skälskytte- och jägaregille samt länets hushållningssällskap, för år 189(1
beviljat ett anslag af 400 kronor att ställas till förfogande af förstnämnda
gille för att användas till skottpenningar för under maj till och med
december månader dödad sjel, anhållit att, då med hänsyn till den stora
skada . sjelen tillfogade fisket åtgärder borde äfven från det allmännas
sida vidtagas för åstadkommande af skydd för fisket mot sjelarne, Kong].
Maj:t täcktes af statsmedel bevilja landstinget ett lika stort belopp för
att, jemte det af landstingets egna medel beviljade anslaget, af förenämnda
gille användas till skottpenningar för sjel, som dödades under
ofvan angifna tid.

Öfver denna af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län
till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnade och till bifall förordade framställning
hade domänstyrelsen afgifvit infordra dt utlåtande och dervid
tillika öfverlemna t yttranden i ämnet af vederbörande jägmästare och
öfverjägmästare, Indika jemväl till ansökningen tillstyrkt bifall, den förre
under
öfver den skada sjelen tillfogat strömmningsfisket inom länet, samt att
dessa klagomål än ytterligare ökats, sedan under det sista årtiondet
fiske af lax med garn börjat med god framgång bedrifvas.

För egen del hade domänstyrelsen, då, på sätt jägmästaren närmare
omförmält, den skada sjelarne tillfogade fisket vid Gotlands kuster
blifvit allt mer betydande, i samma mån dessa skadedjur, sedan förut
ofliga sjelfångstsätt till följd af späckets låga pris kommit ur bruk, väsentligt
tilltagit i antal, ansett den gjorda ansökningen förtjena afseende
och törty tillstyrkt bifall till det begärda understödet.

Såväl den ena som andra af de sålunda anmälda frågorna ansåge
departementschefen vara af den betydelse för fiskerinäringen och dess
utveckling, att de borde vinna beaktande.

Sålunda funne departementschefen,“med hänsyn till de af landtbruksstyrelsen
i sådant hänseende åberopade förhållanden, en reglering
åt fiskeriinspektörens göromål böra så fort ske kunde genomföras. Emot

Statsutskottets Utlåtande N;o 7.

styrelsens förslag att dervid de af nämnda tjensteman åligganden, livilka
icke lämpligen läte förena sig med lians ställning såsom föredragande i
landtbrnksstyrelsen, skulle ötverflyttas å förste fiskeriassistenten hade
departementschefen intet att erinra och ansåge det icke kunna ifrågasättas,
att denne skulle, utan någon godtgörelse i form af förhöjd lön,
åläggas en sålunda ökad arbetsbörda. Emot beloppet af den föreslagna
förhöjningen syntes, i betraktande äfven af de i förhållande till de med
förste fiskeriassistentens tjenst förenade vigtiga göromål redan förut
icke synnerligen rikliga löneförmånerna, någon anmärkning icke heller
skäligen kunna framställas.

I betraktande vidare af den skada, som, efter hvad från skilda
delar af landet vitsordats, genom sjelarne tillfogades fisket, särskildt i
Östersjön, ansåge departementschefen önskvärclt, om åt anslaget till
fiskerinäringens understöd något belopp kunde afses att användas såsom
bidrag, under hufvudsakligen de af landtbrnksstyrelsen föreslagna vilkor,
till belöningar för dödande af dylika skadedjur.

Af ofvan lemnade redogörelse för de utgifter, som nu vore och
äfven för framtiden kunde förväntas blifva att af nämnda anslagsmedel
bestridas, funne departementschefen framgå, att några tillgångar, vare
sig till ökad lön åt förste fiskeriassistenten eller till bidrag till belöningar
för dödande af sjelar, icke kunde utan höjning af anslaget derifrån
beredas. I fråga om storleken af den anslagsförhöjning, som borde ega rum,
ansåge departementschefen emellertid, att den icke borde sättas högre än
till 7,000 kronor, eller samma belopp, hvarmed anslaget blifvit af Riksdagen
nästliclna år minskadt.

Utskottet liar i sammanhang med Kongl. Maj:ts omförmälda framställning
haft att behandla en af herr A. V. Ljungman i Andra Kammaren
väckt motion (n:o 136), deruti föreslagits, att Riksdagen måtte
dels i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af nödiga åtgärder
för åvägabringandet af en tidsenlig representativ administration
åt hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län, dels ock vid beviljandet
af den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen af anslaget till fiskerinäringens
understöd fastställa, det samma anslag endast finge användas för de
praktiska behofvens tillgodoseende.

Beträffande de skäl, som till stöd för dessa förslag anförts, tillåter
sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af den redogörelse, som i statsrådsprotokollet lemnats beträffande
dispositionen för åren 1896 och 1897 af anslaget till fiskerinäringens
understöd, inhemtas, bland annat, att af nämnda anslag anvisats medel
till bestridande af halfva den beräknade kostnaden för ombyggnad af
åtskilliga telefonledningar i Göteborgs och Bohus län, under det återstoden
åt denna kostnad skulle utgå af telegrafverkets telefonmedel.
Med ^ afseende å dessa telefonledningars tillkomst får utskottet erinra,
att för anläggning i Bohuslänska skärgården af för sillfiskebedriftens
främjande behöfliga telegraf- och telefonledningar med tillhörande stationer
å extra stat anvisats dels af 1885 års Riksdag 24,000 kronor och
dels af 1887 års Riksdag 21,900 kronor, vid båda dessa tillfällen under
vilkor att hushållningssällskap, landsting, kommuner eller enskilde till de
anläggningar, som med anslagen utfördes, bidroge med minst en fjerdedel
åt anläggningskostnaden. Vid behandlingen af denna anslagsfråga
vid ''1885 års riksdag yttrade statsutskottet, bland annat, att de på olika
anslagstitlar i riksstaten fördelade anslagen under den gemensamma rubriken
»jordbruket, handeln och näringarna» i allmänhet hade till syfte
att understödja hushållningssällskaps, landstings eller enskildes verksamhet
och åtgärder för att främja vissa näringar, men icke att staten skulle
ensam bestrida de utgifter, som till samma näringars förkofran och utveckling
visade sig i en eller annan rigtning vara nödvändiga. Med
hänsyn till den grundsats, som sålunda gjort sig gällande beträffande
anskaffande af medel för anläggning af berörda telefonledningar, har
utskottet velat uttala den mening, att kostnaderna för dylika ledningars
ombyggnad böra på annat sätt än nu skett bestridas.

Öfver hufvud taget är området för dispositionen af de under nu ifrågavarande
anslagstitel af Riksdagen anvisade medel ganska vidsträckt och
gränserna derför i viss mån sväfvande, beroende hufvudsakligen derpå,
att enligt äldre bestämmelser de å anslaget uppkommande besparingar
öfverföras till den under rubrik »jordbruket, handeln och näringarna»
bokförda besparingsfond för att användas till ändamål, som äro hänförliga
till något åt de mangfaldiga syften, som betecknas af samtliga under
nyssnämnda rubrik uppförda anslagstitlar. I anledning af berörda förhållande,
hvilket ej val öfverensstämmer med de grunder, som för statsregleringen
i öfrig! nu vunnit tillämpning, anser utskottet betänkligheter
möta mot förhöjning af ett anslag, för hvars användning vilkoren äro
så tänjbara. Beträffande den af Kong!. Maj:t gjorda framställningen
om förbättrad aflöning för förste fiskeriassistenten och den deraf föranledda
ökning i anslaget till fiskerinäringens understöd, har emellertid
utskottet, som funnit giltiga skäl vara anförda föröfver flyttning på

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nämnde tjensteman af den fiskeriinspektören hittills åliggande skyldighet
att till vissa myndigheter afgifva yttranden i fiskerifrågor och som
icke haft något att erinra med afseende å den förbättring i löneförmåner,
som för förste fiskeriassistenten föreslagits med anledning af
hans genom denna förändring ökade arbete, ansett sig kunna tillstyrka,
att för detta särskilda ändamål ifrågavarande anslag höjes med det i
sådant afseende erforderliga beloppet, 1,000 kronor.

Eu ytterligare ökning af anslaget har utskottet af ofvan anförda
skäl ansett sig icke böra tillstyrka, helst utskottet håller före, att äfven
härförutan de syften, som med anslaget egentligen afses, böra kunna
tillgodoses. Det ändamål, för hvilket berörda anslagsförhöjning hufvudsakligast
äskats, är beredande af statsbidrag till belöningar lör dödande
af sjelar. Den redogörelse, som statsrådsprotokollet i denna fråga innehåller,
synes utskottet ådagalägga önskvärdheten af att åtgärder från
statens sida vidtagas för minskning af dessa skadedjurs antal. Enligt
utskottets mening borde visserligen till bestridande af statsverkets utgifter
för nu ifrågavarande ändamål egentligen det under sjunde liufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till belöningar för rofdjurs dödande tagas
i anspråk, men då härför måste förutsättas en ändring i 20 § af jagtstadgan
samt förslag i detta syfte nu icke föreligger, har utskottet, på
det icke af brist på medel en för fiskeribefolkningen i vidsträckta delar
af vårt land gagnelig åtgärd måtte undanskjutas, ansett sig böra
förorda, att för ändamålet ett särskildt anslag till det enligt statsrådsprotokollet
erforderliga beloppet 5,000 kronor varder å extra stat för
nästkommande år beviljadt; lärande detta anslag böra utgå och användas
i enlighet med de bestämmelser, som landtbruksstyrelsen, på sätt i
statsrådsprotokollet inhemtas, föreslagit.

Hvad angår herr Ljungmans ifrågavarande motion, hafva de i densamma
väckta förslag redan vid föregående riksdagar varit föremål för
pröfning. Sålunda har förslaget om en representativ administration af
hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län af samme motionär framstälts
vid 1895 års riksdag; och äfven vid riksdagarne 1893 och 1894
har motionären gjort framställningar i väsentligen samma syfte. Samtliga
dessa förslag hafva af Riksdagen afslagits. Med afseende härå och
då motionären till stöd för nu förevarande förslag icke anfört, någon
omständighet, som synes utskottet böra föranleda Riksdagen att i denna
fråga fatta annat beslut än som förut skett, har utskottet icke liaft anledning
tillstyrka bifall till motionen i denna del. Beträffande förslaget
att Riksdagen måtte fastställa, att anslaget till fiskerinäringens understöd
finge användas endast för de praktiska behofvens tillgodoseende,

Statsutskottets Utlåtande N:o 1.

bär motionären vid 1896 års riksdag gjort enahanda framställning. I
anledning häraf yttrade statsutskottet vid sistnämnda års riksdag, att,
då Riksdagen år 1889 vid beviljande af förhöjning i anslaget till fiskerinäringens
understöd uttryckligen framhållit, att anslaget vore i första
hand afsedt för tillgodoseende af de praktiska behofven, utskottet vore
förvissadt, att anslaget ock blefve i enlighet dermed användt, hvadan
motionärens förslag om fastställande i ofvan angifna syfte af vilkor för
anslagets anlitande icke syntes förtjena afseende. 1 detta yttrande instämmer
utskottet, som emellertid håller före, att ett belopp af högst

4,000 kronor bör användas för de af motionären åsyftade, äfven i vetenskapligt
ändamål företagna hydrografiska undersökningarna.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa:

l:o) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Majtts
förevarande framställning, må

a) medgifva, att förste fiskeriassistentens lön för
tiden från och med år 1898 bestämmes till 3,000 kronor
och att lönen sedan, efter innehafvarens af sådan
befattning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af
fem år, räknad från och med året näst efter det, då
han blifvit antagen, ökas med 500 kronor och efter
tio års enahanda tjenstgöring med ytterligare 500 kronor,
med rätt derjemte för nuvarande innehafvaren åt
befattningen, förste fiskeriassistenten Filip Trybom att,
i händelse han fortfarande kommer att vid densamma
qvarstå, få, efter det lönen blifvit sålunda förhöjd, i
afseende å ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig
den tid, han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort;

b) höja anslaget till fiskerinäringens understöd
från 35,000 kronor till 36,000 kronor eller med 1,000
kronor;

c) å extra stat för år 1898 anvisa ett anslag af

5,000 kronor att, enligt de närmare bestämmelser, Kongl.
Maj:t kan finna godt meddela, användas såsom bidrag
till belöningar för dödande af sjelar, under vilkor att
statsbidraget icke må utgå med högre belopp, än som
motsvarar hvad vederbörande hushållningssällskap eller
landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat såsom
belöningar för inom området dödade sjelar, och

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ej i någon händelse med mer än tre kronor för hvarje
dödad sjel; samt

2:6) att herr Ljungmans ifrågavarande motion
icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Skiften och afvittringar.

9:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp,
hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1898 för
afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens
län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,
som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för
dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,
må desse tjenstemän godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år
1898 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en
tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Hästafvel^ förbättrande.

10:o) Uti den i Första Kammaren väckta motionen n:o 5 har herr
friherre R. M. Klinckowström beträffande ofvannämnda reservationsanslag, ZZiaglt9
som nu utgör, förutom ett under rubriken Dfriheter» upptaget belopp af »• »•
1,070 kronor, i kontant 108,550 kronor, deraf särskild! 50,000 kronor
till prisbelöningar för hästar, yrkat, att Riksdagen måtte besluta att i
1898 års riksstat uppföra detta anslag med ett belopp af endast 50,000
kronor och låta det upphöra att vara reservationsanslag.

Till stöd för detta förslag har motionären endast meddelat, att
enligt kapitalkonto till rikshufvudboken för åren 1885—1895 reservationerna
å anslaget utgjort:

Bill. till Riksd. Rrot. 1897. i Sami. 1 Afd. 5 Häft. 5

Ang. godtgärelse
dt
afvittring»•
landtmätare.

[9.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

år	1885 ..........................	............. 79,792
11	1886 ...........................	........................ 80,858
v	1887 ...........................	........................ 98,092
n	1888 ...........................	....................... 83,386
ii	1889 ...........................	....................... 80,382
ii	1890 ..........................	............. 81,322
1891 ...........................	............ 116,879
n	1892 ...........................	........................ 16 5/j 70
ii	1893 ...........................	........................ 157,417
ii	1894 ...........................	....................... 168,099
ii	1895 ...........................	..................... 159,779

■n

Såsom af dessa uppgifter framgår, har reservationen å anslaget
under åren 1891 och 1892 ökats med sammanlagdt omkring 84,000
kronor, hvilken summa, enligt hvad utskottet inhemtat, ungefärligen motsvarar
de belopp, som till anslaget influtit dels genom brandskadeersättning
för vid Ottenby stuteri nedbrunna byggnader, dels ock genom försäljning
af stuteriets hästbesättning samt kreatur och öfriga inventarier
vid Ottenby egendom. Då dessa medel äro afsedda hufvudsakligen för
beslutad utvidgning af landtbeskälleriet samt återstoden af anslagets bokförda
reservation, hvilken till betydlig del utgöres af vid årets slut ännu
utestående arrendemedel, är att anse såsom erforderligt förlag, synes anledning
icke förefinnas att vidtaga förändring vare sig i förevarande
anslags natur af reservationsanslag eller i dess årliga belopp, som under
de senaste åren synes hafva till fullo tagits i anspråk.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å herr friherre
Klinckowströms förevarande förslag, må i riksstaten
för år 1898 uppföra reservationsanslaget till hästafvelns
förbättrande under oförändrad benämning och med
samma belopp som uti innevarande års riksstat.

Öfriga ordinarie anslag.

Ang. öfriga
ordinarie
anslag.

[10.]

ll:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring
än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte minskas med 193
kronor eller från 219,893 kronor till 219,700 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln,
i afseende å hvilkas belopp utskottet icke här
ofvan framstäf särskilda förslag, må för år 1898 fastställas
till samma belopp, som i innevarande års riksstat;
dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Patent- och registreringsväsendet.

12:6) Kong! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva HoTafrå dets

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken och varulf
v ensam, under förutsättning af Riksdagens bifall till förslaget till lag TO“^“(
om skydd för vissa mönster och modeller, för registrering af mönster andraregwtreoch
modeller finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. ringm/g^r.
Maj:t funne betingas dels af tillämpning under år 1898 af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken samt dels, under
nyss angifna förutsättning, af tillämpning under åren 1897 och 1898 af
lag om skydd för mönster och modeller

och dels att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar
för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och
föreningsregistren äfvensom för anmälanden till handelsregistren finge
användas till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. Maj.t funne betingas
af tillämpning under år 1898 af lagen om aktiebolag, lagen om
aktiebolag som drifva försäkringsrörelse, lagen om registrering af bankaktiebolag,
lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,
lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om ändring
i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning till en del hvilar på
förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts i särskild proposition
afgifna förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller,
kommer utskottet, sedan Riksdagen i anledning af denua proposition
fattat beslut, att afgifva yttrande med afseende å Kongl. Maj:ts under
ofvanstående rubrik gjorda framställning; hvilket utskottet får för Riksdagen -

anmäla.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Arbetareförsäkringen.

Ang. förn altningsbidrag

till tjukkassor.

13:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad motion (n:o 55) har herr C. J. Hammarström
föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att punkten
2 i Kongl. Maj:ts kungörelse angående förvaltningsbidrag till sjukkassor
af den 30 oktober 1891 skulle erhålla följande ändrade lydelse: »Sjukkassa
skall under föregående år haft inkomster, uppgående till minst
hälften af det begärda förvaltningsbidragets belopp».

Vidare har motionären, derest vederbörande utskott skulle finna
sig förhindradt att tillstyrka en sålunda bestämdt formulerad förändring
i nämnda kungörelse, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att, för den händelse Kongl. Maj:t med
anledning af hvad i ärendet förekommit förordnade om utarbetande af
förslag till ändring af kungörelsen af den 30 oktober 1891 angående
förvaltningsbidrag åt sjukkassor, bestämmelsen i punkt 2 om storleken
af kassans årsinkomster, som utgjorde vilkor för erhållande af förvaltningsbidrag,
måtte fixeras så lågt som möjligt.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
civilärenden har departementschefen, med anmälan att väckt fråga om
ändrade bestämmelser angående förvaltningsbidrag åt sjukkassor ännu
icke hunnit undergå erforderlig förberedande behandling, förklarat sig
vilja framdeles underställa Kongl. Maj:ts pröfning frågan om disposition
af de medel, som blifvit eller vidare kunde blifva till underlättande af
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
afsätta.

Då Riksdagen sålunda lärer hafva att från Kongl. Maj:t motse
framställning i förevarande ämne, hvilken framställning torde blifva till
utskottet remitterad, kommer utskottet att vid behandling häraf afgifva
yttrande jemväl öfver herr Hammarströms ofvan omförmälda motion;
hvilket utskottet får för Riksdagen

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjette
hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranranden
och förslag.

anmäla.

Extra anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

14:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- Rkontuen

Ställer Utskottet, å försäkrings ''

anstalterna.

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll
å försäkringsanstalterna, för år 1898, i likhet med hvad
allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa till
Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

[12.]

Kommerskollegium.

15:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för arbetsstatistiska Rättsundersökningar^
på extra stat för år 1898 anvisa 10,000 kronor. statistiska

Till statsrådsprotokollet har departementschefen beträffande detta u”?Rrk''
ärende erinrat, hurusom Kongl. Maj:t i den till 1896 års Riksdag af- [13.]
låtna proposition om statsverkets tillstånd och behof afgifvit förslag till
ökning i den för kommerskollegium gällande stat i syfte, bland annat,
att bereda tillgång till anordnande enligt närmare angifven plan af en
svensk arbetsstatistik, men att Riksdagen förklarat den framlagda planen
för denna statistik vara, enligt Riksdagens uppfattning, allt för
vidtomfattande och sväfvande för att ett första försök till arbetsstatistik
derpå borde grundas, hvarför Riksdagen, som ansett det lämpligaste
vara att göra försök med arbetsstatistiska undersökningar inom
något begränsadt område, i anledning af Kongl. Maj:ts framställning i
förevarande afseende, allenast på extra stat för innevarande år beviljat

10,000 kronor för anställande af arbetsstatistiska undersökningar.

Vid föredragning inför Kongl Maj:t af Riksdagens beslut hade,
enligt hvad departementschefen vidare meddelat, kommerskollegium anbefallts
att till Kongl. Maj:t afgifva förslag å hvad som borde utgöra
föremål för de arbetsstatistiska undersökningar, till hvilka Riksdagen
beviljat medel, äfvensom till plan för dessa arbetens anordnande och
utförande.

Sedan kommerskollegium i anledning häraf inkommit med utlåtande
samt särskildt tillkallade sakkunnige, direktören E. Beckman,
filosofie doktorn D. Bergström och aktuarien A. G. Sundbärg afgifvit
yttrande öfver den af kommerskollegium framlagda plan för under -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

sökningarne, hade Kongl. Maj:t den 29 december 1896 fattat beslut i
ärendet och dervid uppdragit åt kommerskollegium att utföra ifrågavarande
undersökningar äfvensom förordnat, bland annat, att till föremål
för undersökningen skulle tagas förhållandena inom bageriyrket
företrädesvis ur de synpunkter, som i den af kommerskollegium afgifna
plan angåfves, med iakttagande af de utaf ofvannämnda komiterade
deri föreslagna ändringar och tillägg; att undersökningen skulle omfatta,
så vidt möjligt, samtliga bagerier dels i städer och köpingar jemte,
der så kunde finnas lämpligt, så kallade förstäder och i öfrigt städer
och köpingar närmast omgifvande landsbygd och dels andra platser å
landsbygden med mera sammanträngd befolkning; att primäruppgifterna
för undersökningen skulle enligt af kommerkollegium fastställa formulär
insamlas dels genom å de särskilda orterna boende specialagenter,
hvilka, så vidt landsorten beträffade, skulle genom skriftlig korrespondens
stå i förbindelse med kommerskollegium, dels ock i den mån kollegium
funne det nödigt och det af Riksdagen anvisade anslaget dertill
lemnade tillgång, genom undersökuingens ledare eller särskilda reseagenter;
samt att undersökningens resultat skulle offentliggöras utan
samband med öfrigt statistiskt tryck under benämning arbetsstatistik.

De speciella förhållanden, hvilka undersökningen enligt den uppgjorda
planen vore afsedd att omfatta, vore, utom annat, för hvarje bageri:
till bevillning uppskattad inkomst, tillkomst och afgång af arbetare,
arbetslokalernas beskaffenhet, arbetarelogementens beskaffenhet,
arbetstiden och dess indelning samt uppsägningstid för arbetarne, och
för hvarje arbetare: ålder och civilstånd, art af sysselsättning, arbetstid,
raster, softid, aflöning, aflöningssätt, olycksfall i arbetet, sjukdom, familjens
storlek, tid, som egnats åt arbete inom yrket, tid för senaste
anställnings början, hvarjemte skulle göras undersökningar om arbetslöshet,
sjuk-, begrafnings-, understöds- och pensionskassor samt fackföreningar.

Den anbefalda undersökningen vore afsedd att kunna fullbordas
under innevarande år, ehuru ovisst vore särskildt om bearbetningen af
det material, som komme att insamlas, under denna tid kunde hinna
afslutas. I hvarje fall ansåge departementschefen den erfarenhet, som
kunde vinnas genom denna undersökning, ej vara tillräcklig att erhålla
en säker grund för bedömande af det sätt, på hvilket de arbetsstatistiska
undersökningarne för framtiden borde i vårt land organiseras; och funne
departementschefen derför lämpligt, att ytterligare försök gjordes, samt
att Kongl. Maj:t för anställande af sådana försök under år 1898 äskade
samma belopp, som för innevarande år beviljats.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anställande af arbetsstatistiska
undersökningar å extra stat för år 1898
anvisa 10,000 kronor.

Öfverståthållareembetet.

16:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1898, till utgifvande
under samma år af »Polisunderrättelser», på
extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

17:o) Vidare får utskottet på grund af Kong]. Maj:ts derom gjorda
framställning hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 till
Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 65,000
kronor, att användas till aflöning och underhåll af
särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1897
angifna grunder.

18:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag och
med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet
(sid. 44) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till ersättning för juridiskt
biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän, på extra stat för år 1898 anvisa
13,000 kronor.

Ang. anslag
till utgifvande
[af tPolisunderrätlelsert.

[14.]

Ang. anslag
till särskild
■polisstyrka på
landet.

[15.]

Ang arfvoden
åt lappfogdar
m. m.

[16.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Ang. undersökningar
af 19:o) I anledning; af Kongl. Makts framställning samt under lian ham-

* o o o

nar m. m. visning till hvad i förevarande ämne blifvit till statsrådsprotokollet
[17.] (sid. 44 och 45) anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa
ett anslag af 5,000 kronor till undersökningar af
mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då
dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

Ang. bidrag
till kostnaden
för väg delning
ar.

[18.]

20:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa,
för bestridande af statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar, såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Ang. anslag 21:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

“W och UQder hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 45 och 46)
Ultima landt- i ämnet anförts, hemställer utskottet,

brulesinstitut.

[19 1

L ,J att Riksdagen, i enlighet med hvad för åren

1892—1897 egt rum, må på extra stat för år 1898
anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna
landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

Ang. anslag
till mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
[20.]

22:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande
af undervisningen vid mejeriinstitutet vid Alnarp, för år 1898 anvisa på
extra stat ett anslag af 10,000 kronor.

Sedan i sammanhang med förändrad organisation af Ultuna landtbruksinstitut
den derstädes anordnade högre mejeriskolan från och med
år 1892 indragits, beviljade 1892 års ordinarie Riksdag för anordnande
af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut
för år 1893 ett anslag af 10,000 kronor eller samma belopp, som under

Statsutskottets Utlåtande A.-o 7.

åren 1883—1891 utgått för anordnande af dylik undervisning vid rikets
båda landtbruksinstitut, men uttalade vid anmälan af detta beslut, att
enligt Riksdagens åsigt möjlighet borde förefinnas att i någon mån
nedbringa kostnaderna, då den högre mejeriundervisningen för framtiden
komme att meddelas vid endast ett läroverk, under det att den
dittills lemnats vid två å skilda orter belägna läroverk.

Efter erinran härom har departementschefen till statsrådsprotokollet
meddelat, att styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, till följd af erhållen
befallning, den 1 oktober 1892 till Kongl. Maj:t öfverlemnat
förslag till plan för undervisningen vid en med Alnarps landtbruksinstitut
förenad högre mejeriskola jemte förslag till stat för skolan;
varande sistnämnda förslag af följande lydelse:

Inkomster:

statsanslag .....................................................

afgifter för 5 elever i öfra afdelningen
,, ,, 5 ,, ,, Hedra ,,

	. kronor	10,000: —
å kr. 600 .		3,000: —
ii n 400		2,000: —
Summa kronor	15,000: —

Utgifter:

läraren i mejeriskötsel...................................................... kronor

assistenten ..................... „

instruktören ........,................................................................. „

läraren i byggnads- och ångmaskinlära...................... ,,

,, i husdjurslära för nedra afdelningen...... „

för undervisning i skrifning, räkning och ladugårdsskötsel
m. m...................................................................... „

laborationer och försökskostnader.................................... „

undervisningsmateriel .............. „

bidrag till underhåll af inventarier, instrument m. m. ,,

2 frielevplatser .................................................................... ,,

mathållning: 5 elever i öfra afdelningen:

350 dagar å 1:30 pr dag kr. 2,275: —

„ 5 elever i nedra afdelningen:

350 dagar å 1: 10 pr dag „ 1,925:— M

städning och uppassning .................................................. „

bidrag till belysning och uppvärmning ..................... ,,

läkarevård och medicin .................................................... ,,

* Summa kronor

Bih. till Riksd. Vrot. 1897. 4 Sami. I Afd. 5 Höft.

4,000: —
1,500: —
500: —
1,000: -200; —

150: —
1,200: —
300: —
250: —
900: —

4,200: —
400: —
250: —
150: —
15,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Till 1893 års Riksdag hade Kongl. Maj:t framlagt förslag att
äfven för år 1894 på extra stat för ändamålet anvisa ett anslag af

10,000 kronor, men Riksdagen hade beviljat allenast 8,000 kronor.

Derpå hade Kongl. Maj:t genom beslut den 19 maj 1893 faststält
stadgar för mejeriinstitutet vid Alnarp att tills vidare från och med
den 1 november 1893 lända till efterrättelse. Enligt dessa stadgar
bestode institutet, hvars styrelse utgjordes af styrelsen för Aluarps
landtbruksinstitut och hvars föreståndare vore föreståndaren vid landtbruksiustitutet,
af två särskilda afdelningar eller skolor, nemligen den
högre mejeriskolan, hvars ändamål vore att meddela högre teoretisk
äfvensom praktisk undervisning i grunderna för mejerihushållningens
och boskapsskötselns utöfvande, samt mejeriskolan med ändamål att
meddela öfning och färdighet i de till nämnda grenar af landthushållningen
hörande arbetens utförande, ordnande och ledning samt att bibringa
undervisning i de härför nödiga kunskapsämnen. Lärarne
skulle utgöras af: en lärare i mejerisköteel, hvilken, utom skyldighet
att meddela undervisning och leda elevernas öfningar samt utöfva
närmaste uppsigten öfver institutet och biträda föreståndaren, jemväl
hade att, i den mån tillgängliga medel sådant medgåfve, anställa försök
samt verkställa undersökningar och pröfningar af nya metoder, apparater
och maskiner inom mejeriskötselns område; en assistent, som både till
åliggande att biträda läraren i mejeriskötsel vid undervisning, praktiska
öfningar, försök och undersökningar; eu mejeriinstruktör samt en extra
lärare i byggnadslära; och skulle för öfrig! undervisningen bestridas af
lärarne vid Alnarps landtbruksinstitut.

Enligt befallning hade styrelsen för Aluarps landtbruksinstitut
med skrifvelse den 4 september 1893 till Kongl. Maj:t inkommit med
förslag till stat för mejeriinstitutet för läroåret 1893—1894. Detta
förslag, som å sid. 48 i statsrådsprotokollet finnes infördt, skilde sig från
styrelsens år 1892 afgifna förslag endast derutinnan att, jemte det å
inkomstsidan statsanslaget nedsatts från 10,000 kronor till 8,000 kronor,
å utgiftssidan dels den förut till assistenten uppförda aflöning af 1,500
kronor uteslutits, dels ock det i 1892 års förslag med 1,200 kronor
uppförda belopp till laborationer och försökskostnader nu minskats
med 500 kronor eller till 700 kronor.

I sin skrifvelse hade styrelsen för landtbruksstyrelsen härom anfört:

Vid uppgörande af ifrågavarande förslag hade styrelsen icke sett
sig i stånd att med de af Riksdagen anvisade medel tillgodose alla de
behof, som undervisningsplanen upptoge, utan deruti måst göra någon
inskränkning. Med fästadt. afseende på att hufvudvigten borde anses

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ligga derpå, att sjelfva undervisningen i väsentliga delar kunde uppehållas,
hade styrelsen trott sig hafva mest skäl att, till dess bättre
tillgångar skulle kunna beredas, föreslå indragande af den assistent,
som enligt stadgarne skulle tagas i anspråk särskildt för öfmngar, försök
och undersökningar, samt äfvenledes inskränkande af anslaget ti
försökskostnader. Att på andra områden åstadkomma besparingar ansåge
styrelsen efter noggrant- öfvervägande knappast möjligt, såvida
icke undervisningsplanen för institutet skulle väsentligen rubbas eller
t. ex. frielevsinstitutionen indragas. Att nedsätta lönen för läraren i
mejeriskötsel, som år 1882 af Kongl. Maj:t och Riksdagen blifvit vid
dåvarande högre mejeriskola bestämd till 4,000 kronor, syntes styrelsen
icke vara rimligt eller billigt, då lärarens arbete samtidigt nästan fördubblades.
Ej heller vore det sannolikt, att eu antaglig lärare i byggna soch
ångmaskinlära kunde erhållas för mindre lön än den föreslagna.
Ofri »•a mindre utgifter syntes ej heller kunna inskränkas, såvida undervisningen
på någorlunda tillfredsställande sätt skulle kunna hållas gående.

Genom bref den 20 oktober 1893 hade Kongl. Maj:t med förklarande,
att assistentbefattningen vid mejeriinstitutet skulle under läroåret.
1893—1894 hållas obesatt, funnit skäligt fastställa stat för institutet
för sagda läroår i öfverensstämmelse med det af styrelsen afgifna för s!ag

e^dan Rikgdagen för hvart dera af åren 1895—1897 för ifrågavarande
ändamål beviljat 8,000 kronor, hade Kongl. Maj:t för läroåren 1894
1897 enligt särskilda beslut, med förklarande att assistentbefattningen
fortfarande skulle hållas obesatt, faststält enahanda stat som den för
läroåret 1893—1894 gällande, endast med den förändring, att titeln
»laboratorie- och försökskostnader» äudrats till »laboratorie- och försökskostnader,
studieresor» samt anslaget till läkarevård och medicin
minskats med 50 kronor, som i stället anvisats till arfvode åt en

räkenskapsförare. . , .

Nu hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemta?, styrelsen
för Alnarps landtbruksinstitut i skrifvelse den 4 september 1896 hos Kongl.
Maj:t gjort framställning om beviljande af ett till 10,000 kronor förnöjdt
årsanslag för mejeriinstitutet samt till stöd härför anfört följande:

De inskränkningar i den ursprungliga planen för undervisningens bedrifvande.
som i följd af nedsättningen i anslaget måst vidtagas och som under
de första åren af mejeriinstitutets verksamhet, då materielet för undervisning
och försök varit mycket ofullständigt och arbetsmetoderna ännu under
pröfning, hade kunnat tänkas möjliga, visade sig nu alltmera besvärande och
snart sagdt omöjliga att vidhålla, om mejeriinstitutet skulle kunna fylla sin

44 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

uppgift att så väl meddela en tidsenlig undervisning som följa och klargöra
de i ständig utveckling stadda företeelserna på mejerihandteringens område.
Da nemligen läraren i hufvudämnet, mejeriskötsel, enligt undervisningsplanen,
utom dagliga laborationsöfningar i mars, april och maj månader samt tillsynen
vid andra arbeten i laboratoriet och i mejeriet, hade att vid mejeriinstitutet
föreläsa årligen 270 å 280 */4 timmar och denne lärare dessutom
såväl som lärarne i de öfriga vigtigaste läroämnena alldeles saknade ett
sakkunnigt biträde, som vid öfningar, undersökningar och försök kunde utöfva
den dervid ovilkorligen nödiga tillsynen och kontrollen, vore det lätt
att inse, att de med saväl eu lägre som en högre undervisnings alla delar
sysselsatte lärarne dels skulle finna föga tid att planlägga och°anordna öfningar
och försök utöfver de alla enklaste, dels ock vore förhindrade att tillräckligt
noga öfvervaka desamma, hvarigenom försöken förlorade en stor del
af sitt värde.

Då dertill komme, att det förut skäligen obetydliga anslaget till försökskostnader
genom inskränkningen blifva nedsatt nästan till hälften, blefve
följden häraf den, att den kunskap och erfarenhet, som eljest skulle''kunna
föra mejeriinstitutet framåt, nu delvis förnöttes uti löpande göromål och
enklare undervisning, som lätteligen kunde bestridas af ett biträde samt,
framför allt, att en gryende försöks- och öfningsverksamhet icke kunde få
tillfälle utveckla sig, och styrelsen ville i detta sammanhang särskildt framhålla,
att de bakteriologiska studier och undersökningar, som uti nutidens
mejerihandtering spelade en så betydlig ro], vore hardt när omöjliga att utan
en pålitlig assistent företaga. Under sådana förhållanden och då Kong], Majt:s
stadgar för mejeriinstitutet, å ena sidan, ålade institutets lärare att anställa
försök och undersökningar, samt att äfven söka anordna bakteriologiska undersökningar
och, å andra sidan, genom upptagande af en assistent och bestämmande
af dennes verksamhet erkänt behofvet af en sådan, hade styrelsen,
som funne, att anställande af en dylik assistent och ökande af anslaget
till försök omöjligen kunde af nu anvisade anslagsbeloppet, 8,000 kronor
bestridas, utan att dertill behöfdes ett tillägg af minst 1,500 kronor för assistenten
och 500 kronor till försöken eller tillsammans minst 2,000 kronor,
ansett det vara sin skyldighet att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på
denna vid mejeriinstitutet alltmer framträdande betänkliga brist och af denna
anledning tillåtit sig göra nu förevarande framställning.

Uti häröfver infordradt och den 19 september "1896 till Kongl. Maj:t
afgifvet utlåtande hade landtbruksstyrelsen, med anmälan hurusom ''hushållningssällskapens
i Stockholm år 1895 församlade ombud uti skrifvelse af den
D) november samma år anhållit, att styrelsen måtte söka bereda tillräckligt
anslag för komplettering af mejeriinstitutet vid Ainarp, och med fullt instäm -

Statmtbkotiets Utlåtande N:o 7.

mande i hvad styrelsen för landtbruksinetitutet i förevarande afseende anfört,
för sin del förordat bifall till ifrågavarande framställning.

För egen del har departementschefen genom hvad i ärendet sålunda
förekommit funnit ådagalagdt, att det med mejeriinstitutet vid Alnarp afsedda
ändamål icke kunde uppnås, utan att det hittills utgående anslaget, 8,000
kronor, höjdes till det ursprungligen afsedda samt nu af styrelsen för landtbruksinstitutet
och af landtbruksstyrelsen förordade beloppet 10,000 kronor.

Den af Kongl. Maj:t nu äskade förhöjningen af ifrågavarande anslag
från 8,000 kronor till 10,000 kronor är, såsom redogörelsen i statsrådsprotokollet
gifver vid banden, afsedd dels till aflöning med 1,500 kronor åt
en assistent, hvilkens åliggande enligt stadgarne för mejeriinstitutet skulle
vara att biträda läraren i mejeriskötsel vid undervisning, praktiska öfningar,
försök och undersökningar, dels ock till ökning med 500 kronor i det för
laborator^- och försökskostnader nu anvisade belopp. Härigenom skulle, enligt
den af mejeriinstitutets styrelse gjorda framställning, för mejerihandteringen
vigtiga undersökningar och försök, som det jemlikt stadgarne åligger läraren
i mejeriskötsel att verkställa, kunna komma till utförande i vidsträcktare mån
än som hittills kunnat ske, bland annat af den anledning, att denne lärare
varit strängt upptagen af sin undervisningsskyldighet och andra åligganden.
Det förefaller emellertid utskottet, som om vid ifrågavarande läroanstalt, hvilken,
enligt den öfver dess verksamhet under läroåret 1894—1895 afgifna berättelse,
haft endast sju lärjungar, deraf två i den högre mejeriskolan och fem
i mejeriskolan, men tillsammans tio lärare, de uppgifter, läraren i mejeriskötsel
har att fylla, icke skulle vara mera betungande, än att han utan
minskning i öfriga åligganden borde kunna egna ej obetydlig tid åt omförmälda
undersökningar och försök. Med afseende härå och då det synes
kunna ifrågasättas, huruvida icke, derest för ett verksamt bedrifvande af
ifrågavarande undersökningar med nödvändighet erfordras större tillgångar
till bestridande af laborationskostnader, medel härtill skulle kunna utan anlitande
af statens mellankomst åvägabringas, har utskottet icke funnit skäl
tillstyrka den begärda förhöjningen i anslaget, utan ansett, att detsamma jemväl
för nästkommande år bör utgå med samma belopp, som för åren 1894—
1897 blifvit beviljadt. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt bifallas, att Riksdagen, för uppehållande af undervisningen
vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra stat för
år 1898 anvisar ett anslag af 8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

23:o) Med anledning af Kongl
hemställer utskottet,

Maj:ts derom gjorda framställning *ng. anslag

till allmänna
landtbruksmöten.

121.1

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna
landtbruksmöten.

[22.1

Ang. anslag
till agrikultur
kemiska
stationer.

[23.]

Ang. anslag
till en
kemisk-växtbiologisk

anstalt inom
Norrbottens
län.

[24]

att Riksdagen må såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för allmänna landtbruksmöten på extra stat
för år 1898 anvisa 7,500 kronor.

24:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till prisbelöningar vid allmänna
landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner samt
ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster å
. extra stat för år 1898 anvisa 12,500 kronor.

25:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af
sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till dessa och laboralorietjenaren äfvensom
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till
inköp af böcker och inventarier för stationens behof —-på extra stat för 1898 anvisa ett anslag af 4,000 kronor
för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

26:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att såsom bidrag till
underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom
Norrbottens län på extra stat för år 1898 anvisa 5,000 kronor.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet (sid. 52—56) inhemtas,
bland annat, att Norrbottens läns hushållningssällskap uti en till Kong]. Maj:t
stäld, af landtbruksstyrelsen med utlåtande af den 13 november 1896 till
Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift på anförda skäl anhållit, att Kong]. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till ifrågavarande anstalt för år
1898 anvisa ett anslag af 7,000 kronor, samt att nämnda läns landsting
uti en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet med skrifvelse den 15
november 1896 insänd skrift förenat sig i berörda hemställan.

Efter att hafva redogjort för dessa ansökningar jemte myndigheternas
deröfver afgifna yttranden, har departementschefen förklarat, att, ehuru hvad

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

i ärendet förekommit syntes utmärka, att det för ifrågavarande anstalt hittills
utgående anslag blifvit väl knappt tillmätt, departementschefen dock icke
funne skäl att redan nu ifrågasätta en förhöjning åt det belopp, hvartill anslaget
till anstalten af 1894 års Riksdag blifvit bestämdt.

Då omförmälda, hos Kongl. Maj:t gjorda ansökningar om förhöjning
af det till ifrågavarande anstalt hittills utgående anslag af 5,000 kronor icke
för närvarande funnits påkalla någon åtgärd från Kongl. Maj:ts sida, saknar
utskottet anledning att inlåta sig på granskning af de skål, som till stöd för
anslagsförhöjningen blifvit af vederbörande anfördaj och får utskottet, som
anser att statsverkets bidrag till anstalten fortfarande bör bibehållas vid oförändradt
belopp, alltså hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1895—1897 egt rum, såsom bidrag till underhåll af en
för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom
Norrbottens län — under vilkor att länets landsting och
hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidraga med
sammanlagd t minst 3,000 kronor — pa extra stat för år
1898 anvisa ett anslag af 5,000 kronor.

27:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887
egt rum, må på extra stat för år 1898 till Kongl. Maj:ts
förfogande anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att
j med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas till

understöd åt sådana frö kontrollanstalter, som af landsting
eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och
föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga för,
hållanden, som af Kongl. Maj:t fastställas.

28:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må jemväl för ar 1898, till utbildande
af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning,
på extra stat anvisa ett belopp af 1,000 kronor.

Ang. anslag
till jrökontrollanstdlter.

[25.]

Ang. anslag
till en elev i
boskapsskötsel
och mejerihushållning.

[26.]

Slatsutslcottets Utlåtande N:o 7.

L27.]

iiii sv^mka 2D:o) Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till understöd åt

mos,kultur- svenska mosskulturföreningen, på extra stat för år 1898 anvisa ett anslag

föreningen. af \ 3,500 krOnOl’.

Med afseende å denna framställning liar departementschefen till statsrådsprotokollet
erinrat derom, att Riksdagen såsom understöd till svenska
mosskulturföreningen på extra stat för hvardera af åren 1890 och 1891
beviljat 5,000 kronor och för hvart af åren 1892—1896 ett belopp af

10.000 kronor, hvarförutom Riksdagen för år 1892 beviljat ett särskilt
anslag af 4,000 kronor för bestridande af kostnaderna för föreningens deltagande
i 17:de allmänna landtbruksmötets utställning i Göteborg år 1891;
samt att nästlidna års Riksdag, till hvilken, liksom till de två närmast föregående
årens riksdagar, af Kongl. Maj:t gjorts framställning om höjande till

15.000 kronor af det till föreningens understödjande beviljade anslag, beslutit

att endast på det sätt bifalla omförmälda framställning att, till understöd
åt föreningen, å extra stat för innevarande år anvisades ett belopp af

13,500 kronor, vid meddelande af hvilket beslut Riksdagen tillika uttalat
den uppfattning, att efter en sådan anslagsförhöjning anspråken på statsbidrag
till mosskulturföreningen måtte för en längre följd af år begränsas till högst
samma belopp, som det för detta ar beviljade. Utom nu nämnda bidrag
af statsmedel — fortsätter departementschefen — hade Kongl. Maj:t af tillgängliga
medel anvisat dels, såsom bidrag till utgifvande af föreningens
tidskrift, för hvardera af aren 1888 och 1889 600 kronor och för hvardera
af aren 1890 och 1891 1,000 kronor, dels ock, för bestridande af

kostnaderna för föreningens deltagande i I8:de allmänna landtbruksmötets
utställning i Malmö år 1896, ett belopp af 4,000 kronor.

Mosskulturföreningen hade nu, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,
uti en till Kongl. Maj:t ingifven, den 12 oktober nästlidna år dagtecknad
skrift gjort framställning om aflåtande till innevarande års Riksdag
af proposition om ett statsbidrag till föreningen för år 1898 af 15,000 kronor.

I sin berörda skrift både föreningen rörande sitt ändamål och sin
allmänna verksamhetsplan hänvisat till derom förut afgifna redogörelser
äfvensom till upplysning om föreningens verksamhet under år 1895 åberopat
en derom upprättad, ansökningen bifogad berättelse, hvaraf inhemtades, bland
annat, att föreningens inkomster under sagda år utgjort 30,441 kronor 4
öre och utgifterna uppgått till 30,656 kronor 66 öre, samt att föreningens
tillgångar utöfver skulderna vid slutet af samma år utgjort 22,057 kronor
91 öre.

Till stöd för sin ansökning hade föreningen vidare anfört följande.
Om föreningen skulle kunna fullfölja sin arbetsplan samt för vårt lands

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

mossodlare och torfindustriidkare vara till det gagn, hon sjelf önskade och
af henne alltmer kräfdes, vore det för föreningen oundgängligen nödigt att
kunna förfoga öfver erforderliga medel. Att föreningen icke numera kunde
inskränka sin verksamhet, vore en följd af den utveckling, densamma under
de senaste åren måst vinna på grund af mosskulturens ständiga framåtskridande
samt till följd af de allt mer växande krafven från allmänhetens
och hennes egen sida. Långt ifrån att minskas, ökades tvärtom antalet af
de frågor, som, med en fullständigare kännedom om landets torfmarker med
dessas af olika höjd- och klimatförhållanden beroende skiljaktigheter, framstälde
sig rörande odlingsmetoder, gödsling, jordförbättringsmedel, kulturväxter
o. s. v., och för besvarandet af dessa alltjemt ökade spörsmål fordrades
ständigt nya undersökningar i laboratoriet eller i naturen, ständigt nya
försök å experimentalfälten. Likaledes stegrades för hvarje år de fordringar,
som stäldes på föreningens tjenstemän, särskildt kulturingeniören, till bestyrkande
hvaraf åberopades att, enligt den omförmälda berättelsen öfver
föreningens verksamhet 1895, kulturingeniören, som år 1890 varit stadd i
förrättningar under 111 dagar, deraf 61 resdagar och 50 förrättningsdagar,
år 1895 varit stadd i förrättningar 176 dagar, deraf 43 resdagar och 133
förrättningsdagar. Så glädjande detta bevis på allmänhetens förtroende och
ökade intresse än vore, så kunde det å andra sidan icke annat än väcka
oro, att föreningen inom en snar framtid icke skulle vara i stånd att tillmötesgå
alla reqvisitioner eller hinna låta inspektera sina försöksfält, det
ville med andra ord säga, att af brist på nödiga arbetskrafter hvarken kunna
i tillräcklig grad meddela mossodlare önskade råd och upplysningar eller
draga nytta af sina egna försöksfält i provinserna. Yidare vore förverkligandet
af tanken på anläggande af s. k. mosskolonier så pass vigtig! för vidsträckta
delar af Sverige, att det skulle vara högligen att beklaga, om den pröfning
af sakens tillämplighet för vårt land, föreningen afsåge att påbörja genom
anordnande af två sådana kolonier å försöksfältet vid Flahult, skulle genom
bristande penningemedel undanskjutas till en oviss framtid eller rent åt
hindras, något som lätteligen kunde befaras, derest föreningen hädanefter
som hittills skulle nödgas för mosskolonifrågans utredning vara hänvisad
till enskild offervillighet. Behofvet af statens kraftiga understöd vore sålunda
för föreningen alltjemt stort och trängande.

Landtbruksstyrelsen, som undfått befallning att öfver mosskulturföreningens
nu omförmälda framställning sig utlåta, både i yttrande af den
21 oktober 1896, under erinran att styrelsen i sina med anledning af ansökningar
från föreningen om statsunderstöd afgifna utlåtanden städse sökt
framhålla önskvärdheten deraf, att föreningen körnare i åtnjutande af sådant
understöd till det belopp, föreningen uti sina allt sedan år 1891 gjorda
Bih. till liiksd. Vrot. 1897. d Sami. 1 Åfd. 5 Höft. 7

50 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

framställningar i ämnet ansett erforderligt för ett fullständigt uppnående af
föreningens ändamål eller 15,000 kronor, vidare yttrat, att styrelsen äfven
med anledning af nu förevarande ansökan skulle för sin del velat föreslå
beviljandet af ett statsunderstöd till nyssberörda belopp åt denna om svenska
mosskulturen högst förtjenta förening, hvars fortsatta verksamhet för sitt för
hela vårt land vigtiga ändamål vore i hög grad önskvärd, men att landtbruksstyrelsen
med afseende å ofvannämnda, af sistlidna års Riksdag uttalade
uppfattning såge sig förhindrad att för närvarande förorda beviljandet af
högre anslag åt föreningen än det senast af Riksdagen anvisade.

För egen del har departementschefen förklarat att, då svenska mosskulturföreningens
gagnande verksamhet fortfarande vore förtjent att af staten
understödjas, han icke tvekade tillstyrka, att sådant understöd fortfarande
matte beredas föreningen, men att, i betraktande af de åsigter, nästlidna års
Riksdag uttalat i fråga om begränsande för en längre följd af år af det
till föreningen utgående statsanslag till det förhöjda belopp, nämnda Riksdag
till föreningens understödjande för innevarande år beviljat, departementschefen
funne sig nu icke böra göra någon hemställan om förhöjning af sagda
anslagssumma.

Angående vilkoren för anslagets åtnjutande borde, enligt departementschefens
åsigt, meddelas hufvudsakligen enahanda bestämmelser, som i fråga
om anslaget för innevarande år blifvit stadgade, och sålunda, bland annat,
att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden borde bestridas
af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning
med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till landtbruksstyrelsen,
samt att föreningen fortfarande skulle vara underkastad särskild inspektion
från statens sida af föreningens verksamhet, hvilken inspektion framdeles,
likasom för innevarande år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.

Utskottet har i sammanhang med Kongl. Maj:ts omförmälda framställning
haft att behandla en af herr G. Benedichs med flere i Första Kammaren
väckt motion (n:o 39), deruti föreslagits, att Riksdagen måtte till understöd
åt svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1898 anvisa ett anslag
af 15,000 kronor.

Till stöd för sitt yrkande hafva motionärerna, under åberopande af
mosskulturföreningens ofvan omförmälda ansökning om ökadt statsbidrag,
tillika meddelat, att, efter det denna ansökning till Kongl. Maj:t ingifvits,
föreningen, för att kunna bibehålla sin förtjente kulturingeniör, måst bevilja
honom en med 500 kronor förhöjd årslön och dessutom högre dagarfvode,
hvarigenom föreningens årliga utgifter ökats med tillsammans inemot 1,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af den i statsrådsprotokollet meddelade redogörelsen i ämnet äfvensom
af hvad i förevarande motion anförts anser utskottet framgå, att mosskulturföreningen
för att kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin för
vårt lands odling betydelsefulla uppgift fortfarande är i behof af oförminskadt
statsunderstöd. I anledning häraf och då den i motionen gjorda
framställning om förhöjning i det nu till föreningen utgående anslaget, 13,500
kronor, synes utskottet på grund af 1896 års Riksdags ofvan omförmälda
uttalande om statsbidragets begränsning till nämnda belopp icke böra vinna
afseende, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning
och med afslag å den utaf herr Benedicks med
flere i ämnet väckta motion i hvad den skiljer sig från
Kongl. Maj:ts proposition, må till understöd åt svenska
mosskulturföreningen på extra stat för år 1898 anvisa
ett anslag af 13,500 kronor.

30:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande under
år 1898 af de geologiska undersökning ar ne och utgifvande af derpå grundade
kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett extra anslag för samma år
till belopp af 95,500 kronor.

Vid föredragning af detta ärende inför Kongl. Maj:t har departementschefen
anmält en af chefen för Sveriges geologiska undersökning med
skrifvelse den 18 november 1896 öfverlemnad förslagsberäkning öfver de
under år 1898 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga medel,
enligt hvilken beräkning utgifterna upptagits. till 96,000 kronor, deraf för

Afiöningen.

Löner och arfvode!! samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 59,950: —

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning m. m........................ » 19,000: —

Byråafdelningen.

Inventarier, ritmateriel, kemikalier o. d............................... » 2,000: —

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingarne ............................................. » 1,700: —

Transport kronor 82,650:—

Ang. anslag
till geologiska
undersökningarna.

[28.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor 82,650: —
Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser samt

originalritningar.................................................................. „ 12,000: —

Värme och diverse utgifter.
Omkostnader .........................

Summa kronor 96,000: —

Denna förslagsberäkning öfverensstämde, enligt hvad departementschefen
vidare yttrar, i afseende å utgifterna med den, som för detta år framlades
för 1896 års Riksdag, med undantag deraf, att dels aflöningssumman
höjts med 1,000 kronor, hvilket betingades deraf, att löneförhöjning beräknats
för två geologer, som enligt gällande bestämmelser skulle från och med år
1898 blifva dertill berättigade, dels posten för fältarbetena minskats med

1,500 kronor, motsvarande ett anslag, som för geologiska arbeten i Nerike
under innevarande år utginge från Örebro läns landsting och hushållningssällskap.
°

Till betäckande af dessa utgifter påräknade chefen omkring 500 kronor
genom försäljning af kartor och andra publikationer; och det anslagsbelopp,
som borde för år 1898 af Riksdagen begäras, beräknades derför af chefen
till 95,500 kronor.

Etter meddelande häraf har departementschefen, med erinran, hurusom
chefen för den geologiska undersökningen erhållit befallning att afgifva utlåtande
i anledning af Riksdagens i skrifvelse den 14 maj 1895 framstälda
anmärkning mot de jordartskartor med terrängbeteckning, hvilka då blifvit
såsom prof utgifna, vidare, anfört, att, sedan chefen för den geologiska undersökningen,
som i anledning af Riksdagens ofvan berörda uttalande låtit
anställa, nja tryckförsök, dervid valts en ljusare, mera genomskinlig tärgbeteckning
för den jordart, jökelgrus, som upptager den största arealen och
hvars beteckning derför har ett afgörande inflytande på kartans utseende,
numera inkommit med det infordrade utlåtandet och dervid bifogat prof å
kartor utförda med nyss antydda beteckning, hvilka kartor syntes nöjaktigt
motsvara anspråken på prydlighet och läslighet, Kongl. Maj:t den 9 december
1896 pröfvat frågan om de geologiska kartornas utgifningssätt och derför
stadgat följande grunder:

J>l:o) Utgifningen af kombinerade berg- och jordartskartor i skalan
1 : 200,000 utan terrängbeteckning skall upphöra.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

2:o) Öfver de delar af landet, hvilka de hittills utgifna geologiska
kartorna icke omfatta och öfver hvilka topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000
utgifvits eller komma att utgifvas, skola med de undantag, som nedan stadgas,
samtidigt utgifvas dels jordartskartor med terrängbeteckning i skalan 1:100,000,
tryckta på underlag af de topografiska kartbladen, och dels bergartskartor
utan terrängbeteckning i skalan 1 : 200,000; börande framdeles i mån af
tillgängliga medel sådana kartor utgifvas jemväl öfver de delar af landet,
hvilka redan kartlagts i skalan 1 : 200,000.

3:o) Öfver Blekinge län (bladen Karlskrona och Karlshamn) skola
utgifvas plankartor i skalan 1 : 100,000 efter samma grunder, som för
hittills offentliggjorda kartblad i skalan 1 : 200,000 blifvit följda, jemte
bergartskartor i skalan 1 : 200,000; börande framdeles, då bättre topografiskt
underlag erhålles, äfven öfver dessa områden utgifvas jortartskartor med
terrängbeteckning i skalan 1 : 100,000.

4 ro) Öfver Göteborgs och Bohus län skola, derest icke vid försök, som
böra an ställas, de upprättade topografiska kartbladen befinnas användbara
såsom underlag för jordartskartor i skalan 1 : 100,000, utgifvas plankartor
i skalan 1 : 100,000, grundade på de redan utförda fältarbetena, jemte
bergartskartor i skalan 1 : 200,000; börande i allt fall jemväl öfver dessa
områden framdeles, sedan dugligt topografiskt underlag erhållits, utgifvas
jordartskartor med terrängbeteckning i skalan 1 : 100,000.

5:o) Öfver de områden, som äro upptagna å kartbladen Örkelljunga,
Börringekloster, Söfdeborg, Trelleborg, Ystad, Medevi och Malingsbo, skola
utgifvas plankartor i skalan 1 : 50,000 åtföljda af bergartskartor i skalan
1 : 300,000.

6:o) I lämpliga skalor skola utgifvas såväl öfversigtskartor som, der
skalan 1 : 100,000 visar sig otillräcklig, specialkartor i större skala.

7:o) Samtliga geologiska kartblad skola åtföljas af beskrifningar.»

Slutligen har departementschefen, med förmälan att de sålunda meddelade
bestämmelserna icke inverkade på frågan om det anslag, som för år
1898 borde för de geologiska undersökningarna anvisas, i öfverensstämmelse
med den af chefen för undersökningen uppgjorda förslagsberäkning hemstält
om proposition till Riksdagen af ofvannämnda innehåll.

Utskottet, som vid Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke
haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må, för fortsättande under år 1898
af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett
extra anslag för samma år till belopp af 95,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

. 31:,°) Med ailledning af hvad Kong!. Maj:t derom föreslagit, får

husslöjd, utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år 1898
anvisa:

a) till anställande af en andre instruktör i husslöjd

2,000 kronor; och

b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, derest han fortfarande i denna
egenskap med godt vitsord tjenstgör, 500 kronor.

32:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts derom
gjorda framställning, må på extra stat jemväl för år 1898
bevilja dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Boras med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften
af statsanslaget — 3,800 kronor och dels, såsom bidrag
till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000
kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för
ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Ang. anslag
till väfskolan
i Borås.

[30.]

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

till handels- 33:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

undervisning, under hänvisning till hvad i ämnet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 63
[31.] —68) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa
ett anslag af 15,000 kronor för att af Kongl. Maj:t användas
till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,
hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs
stadsfullmägtige och, hvad Schartaus handelsinstitut beträffar,
att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande
till instituten lemna årligt understöd till minst samma
belopp som hittills, samt på de vilkor i öfrigt, som Kongl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

34:o) Kongl. Makt har föreslagit Riksdagen att för år 1898 på extra Äng. anslag

'' dels till be Stat

anvisa . . främjande af

dels ett anslag af 15,000 kronor att af Kongl. Maj:t användas till svenska alsters
befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri f^ndet^ch
och svenska näringar; dels tm

dels ock ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier. stipendier.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende erinrat, [32 0. 33.]
hurusom Riksdagen för hvart af åren 1888—1895 på extra stat beviljat
ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maj:t användas till befrämjande
af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar, samt att, sedan Kongl. Maj:t uti den till 1895 års Riksdag aflåtna
proposition om statsverkets tillstånd och behof, i ändamål att möjliggöra
inrättande af handelsstipendier, för år 1896 äskat ett förhöjdt anslag af

28.500 kronor att för ofvan nämnda ändamål af Kongl. Maj:t användas,
men Riksdagen allenast på det sätt bifallit denna framställning, att Riksdagen
för år 1896 till ändamålet anvisat samma belopp, som de föregående
åren beviljats, eller 20,000 kronor, 1896 års Riksdag, till hvilken Kongl.

Maj:t aflåtit framställning om beviljande för år 1897 till ifrågavarande ändamål
af 20,000 kronor, dels på det sätt bifallit denna framställning, att Riksdagen
på extra stat för år 1897 beviljat ett anslag af 15,000 kronor att
af Kongl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande länder
af alster af svensk industri och svenska näringar, samt dels jemväl å extra
stat för år 1897 anvisat ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier.

Hvad anginge användningen af förstnämnda för innevarande år beviljade
anslag å 15,000 kronor, hade, enligt hvad departementschefen vidare
anfört, Kongl. Maj:t genom beslut den 27 november 1896 deraf anvisat

8.500 kronor till mejeriagenturen i Manchester och 5,000 kronor till fiskeriagentureu
i Norra Tyskland, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles
förordna om dispositionen af återstående 1,500 kronor.

Beträffande åter anslaget å 10,000 kronor till handelsstipendier, hade

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Kongl. Maj:t genom beslut samma dag i fråga om stipendiernas utdelning
och de fordringar, som å deras innehafvare borde ställas, förordnat:

att stipendiernas fördelning skulle bestämmas af Kongl. Maj:t efter
förslag af kommerskollegium;

att för kompetens till erhållande af dylikt stipendium skulle erfordras
att styrka sig ej mindre hafva med goda betyg genomgått antingen handelsinstitut
eller högre tekniskt läroverk eller ock på annat sätt förskaffat sig
motsvarande teoretiska förkunskaper, än äfven hafva förvärfvat praktiska insigter
i handelsväsendet antingen genom sjelfständig agenturverksamhet med
artiklar, som kunde blifva af någon betydelse för svensk export, eller genom
någon tids väl vitsordad kontorsverksamhet på handelskontor eller vid industriel
anläggning, helst sådan, der verksamheten omfattade artiklar af nyssberörda
slag;

att vid stipendiernas fördelning hänsyn företrädesvis skulle tagas till
de sökandes praktiska duglighet och förfarenhet i handel och industri;

att stipendiat finge antingen uppehålla sig å någon viss handelsplats i
det land, der han önskade vinna vidare utbildning, eller besöka flera länder
och handelsplatser, likasom han ock finge taga anställning på utländskt
handelskontor, vare sig såsom volontär eller mot lön;

att stipendiebeloppet, som i regel finge utgöra 2,000 till 5,000 kronor
för år, skulle i hvarje särskildt fall bestämmas med hänsyn till, bland annat,
aflägsenheten af och lefnadskostnaderna i det eller de länder, stipendiat
skulle besöka;

att stipendiat skulle vara skyldig att inom tid, som vid stipendiets
tilldelande bestämdes, inställa sig i det land eller något af de länder, der
han skulle uppehålla sig under stipendietiden, samt i öfrigt ställa sig till
efterrättelse hvad som vid stipendiets tilldelande blefve bestämdt i fråga om
så väl den eller de utrikes platser, han skulle besöka, som ock föremålet
för hans verksamhet med mera;

att stipendiat skulle vara skyldig att för hvarje hälft år af stipendietiden
rörande sin verksamhet och sina iakttagelser beträffande handelsförhållanden,
afsättningsmöjligheter för svenska varor med mera i det främmande
land, der han vistades, eller det land eller de länder, han under sina resor
besökt, afgifva berättelse, som skulle till kommerskollegium insändas senast
inom två månader efter utgången af den tid, berättelsen skulle omfatta,
samt vara åtföljd af intyg att stipendiaten uppehållit sig i det land eller de
länder, som i berättelsen afsåges, äfvensom, derest stipendiaten vunnit anställning
hos affärsman i utlandet, af intyg derom samt rörande arten af
den tjenstgöring, som dervid varit honom ålagd;

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

samt att af stipendiebeloppet finge af stipendiat eller lians befullmägtigade
ombud lyftas en tredjedel vid utresan eller, derest stipendiat redan vistades
i det land, der han tänkte vidare uppehålla sig, genast efter stipendiets
beviljande, den andra tredjedelen etter det den första samt den sista tredjedelen
efter det den andra halfårsberättelsen afgifvits och godkänts; med
stadgande, att nyssberörda berättelser skulle, i den mån sådant af kommerskollegium
pröfvades lämpligt, i tryck offentliggöras.

I sammanhang härmed hade Kongl. Maj:t uppdragit åt kommerskollegium
att låta, genom kungörelse i allmänna tidningarne, anmana de
personer, som önskade vid fördelningen af ifrågavarande anslag till haudelsstipendier
komma i åtanke, att inom viss tid till kollegium ingifva sina till
Kongl. Maj:t stälda ansökningar i ämnet med bifogande dervid af, förutom
prestbevis, de betyg och intyg, som de kunde förete, samt med uppgift å
det land eller de länder, dit sökanden ämnade begifva sig, jemte den plan
för sin verksamhet, sökanden tänkte under vistelsen utomlands följa, samt att
derefter till Kongl. Maj:t, med bifogande af de inkomna ansökningshandlingarne,
afgifva förslag till stipendiater, det belopp, som ansåges böra hvar
af dem tillkomma, och de närmare bestämmelser angående stipendiats verksamhet
och orten derför, som kunde finnas böra meddelas.

Slutligen har departementschefen såsom sin åsigt uttalat, att anvisande
af medel för ifrågavarande ändamål jemväl för 1898 vore af nöden, samt
att någon anledning att nu ifrågasätta ändring i de belopp, hvartill förenämuda
anslag senast blifvit bestämda, icke förekomme, helst någon erfarenhet
om tillräckligheten eller otillräckligheten af det för handelsstipendier
beviljade anslag ännu ej kunnat vinnas.

Med anslutning härtill hemställer utskottet,

att Riksdagen må jemväl för år 1898 på extra stat

anvisa

a) ett anslag af 15,000 kronor att af Kongl. Maj:t
användas till befrämjande af afsättning i främmande länder
af alster af svensk industri och svenska näringar;

b) ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

35:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

Bih. till liiksd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 8

Ang. anslag
till bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun.

[34.]

Ang. anslag
till anordnande
af fabriksinspektion.

[35.]

Ang. ersättning
för af
statskontoret
gjorda förskott.

[36.]

58 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och
Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma
att jemväl under år 1898 försätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills och underkasta
sig den inspektion, Kong], Maj:t finner skäligt bestämma,
Riksdagen må, i likhet med hvad förut för flera
år egt rum, på extra stat för år 1898 anvisa ett belopp
af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmägtige i
jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

36:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts härom gjorda framställning
hemställer utskottet,

, ■ ‘ '' iii; • : .i■ ‘»i•

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksJ''
inspektion, på extra stat för år 1898 anvisa: till aflöning
åt fem inspektörer 25,000 kronor med 5,000 kronor till
hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden för
skrifbiträden och likarcade utgifter 3,000 kronor samt till
Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade
inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 30,000
kronor.

.. _ v, ''»bni: /■''■!.!

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

37:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret
anmält, nämnda embetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde anmälas
till ersättande af Riksdagen under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen H.
Bolling, såsom innehafvare af bostället n:r 1 Möllekulla, förskjuten räntegodtgörelse
för tiden från den 14 mars 1894 till och med den 13 mars

1895 för från bostället exproprierad jord........................... kronor 45:2 8

godtgörelse för från Elfsborgs läns ränteri till innehafvaren
af länsmansbostället Rennelanda Stommen utbetalad
ersättning för mark, som för en väganläggning
tagits i anspråk från bostället .............................. „ 1 10: —

Transport kronor 55: 2 8 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

-r* - Transport kronor

godtgörelse för från Kristianstads läns ränteri till
innehafvaren af länsmansbostället Nybygget n:o 1 utbetalad
ersättning för mark, som för en jernvägsanlägg ning

tagits i anspråk från bostället ................................... ,,

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt
kong], brefvet den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster,
hvarmed boställen varit förenade, egt undfå

i anledning deraf, att företrädarne åtnjutit fardagsår...... „

aflöningsfyllnad med anledning af tre länsmans boställens

indragning............................................................... „

till kommerskollegium, enligt kongl. brefvet den 17
juni 1893, utanordnade medel för godtgörande af vissa

utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m............. „

till medicinalstyrelsen, på grund af kongl. brefvet
den 24 januari 1896, utanordnade medel till bestridande
af kostnader för genomförande af åtgärder till förekommande
af kolerans införande och utbredning i riket „

godtgörelse, på grund af kongl. brefvet den 20
mars 1896, till lotsstyrelsen för förskjutna kostnader för

anordnande af observationsplatser för koleran .................. ,,

ersättning, på grund af kongl. brefvet den 5 juni
1896, till Göteborgs och Bohus läns ränteri för derifrån
utbetalda kostnader för karantänsinrättningens på Känsö
räkning med anledning af år 1895 befaradt utbrott af

kolerafarsoten .......................................................................... „

godtgörelse, på grund af kongl. brefvet den 11
september 1896, till Stockholms läns ränteri för derifrån
utbetalda kostnader för rågångsreglering mellan Fejans
karantänsanstalt och \ mantal Tjockö n:o 1 i Rådmansö
socken ..................................... „

55: 28

9: 7 6

2,973: 73
788: 33

32,300: —

10,000: —
536: 45

207:35

275:48

kostnaderna för en, på grund af kongl. bref den 27
april 1894, genom utsedde komiterade verkstäld utredning
af frågan om anordnande under år 1897 af en allmän
industri- och konstutställning i Stockholm ............... ,, 9,539: 7 5

tryckningskostnader, på grund af kongl. brefvet den
14 juni 1895, för en, till följd af Riksdagens framställning
i skrifvelse den 13 maj 1891, utarbetad förteckning
öfver de sedan år 1809 utgifna komitébctänkanden jemte

Transport kronor 56,686: 13

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor

öfver desamma af embetsverken och myndigheter afgifna

utlåtanden .................................................................................

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden
m. m., enligt kongl. brefvet den 7 februari 1896,
till de af Kong], Maj:t den 7 juni 1895 utsedde komiterade,
för underhandlingar om inköp för statens räkning
af Göteborg—Hallands, Mellersta Hallands och Malmö—

Billesholms jernvägar, samt komiterades sekreterare......... ,,

till statistiska centralbyrån, på grund af kongl.
brefvet den 7 februari 1896, för betäckande af kostnader
för officiella statistiska trycket år 1895, utöfver derför å

stat anvisade medel, utanordnade.........................................

resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden
och ledamöterna i den af Kongl. Maj:t den 2
juni 1893 tillsatta komité för afgifvande af förslag till
ny instruktion för jernvägsstyrelsen m. m., ersättning till
komiténs ordförande för mistade tjenstgöringspenningar
m. m., arfvode till komiténs sekreterare samt till bestridande
af löpande utgifter för komitén, utöfver hvad förut

anmälts till ersättande ............................................................

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden
åt den af Kong]. Maj:t den 9 augusti 1894 tillsatta
komité för utredning, huruvida landt- och sjöförsvarsdepartementen
må kunna och böra till ett departement
förenas, arfvode till komiténs sekreterare, till bestridande
af åtskilliga med komiténs verksamhet förenade
utgifter, samt för tryckning af komiténs betänkande, utöfver
hvad förut anmälts till ersättande..............................

understödsmedel, som, på grund af kongl. brefvet
deu 6 december 1895, utbetalts till brandskadade i staden
Mariestad .......................................

56,686: 13
4,276: 30

1,652: 77

8,329: 97

3,603: 67

5,368: 9 6
2,729: 25

Summa kronor 82,647: 05.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt
tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan om förmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag af 82,700 kronor.
Utskottet hemställer,

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas. i

Diverse anslag.

38:o) I statsverkspropositionen har vidare anmärkts, att Kong!. Maj:t
genom särskild proposition till Riksdagen gjort framställning om anslag till
reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års allmänna konst- och
industriutställning i Stockholm.

Med afseende å denna proposition har, efter det utskottet i anledning
af densamma afgifvit särskildt utlåtande (n:o 11), Riksdagen redan fattat
beslut och dervid bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning; hvilket
skolat här

antecknas.

39:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 118) har herr
C. G. Thor föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl.
Maj:t hemställa, det Kongl. Maj:t ville utse och till konferensen i Brtissel
innevarande år rörande arbetarehemsfrågan sända två ombud, samt att Riksdagen
till bestridande af kostnaderna härför måtte bevilja ett förslagsanslag
af 2,000 kronor.

I förevarande motion, till hvars innehåll i öfrigt utskottet tillåter sig
hänvisa, har motionären, med förmälan att till svenska regeringen ingått
inbjudning att sända ombud till ofvanberörda konferens, vidare meddelat, att
konferensen komme att sysselsätta sig med följande frågor:

1) På hvilket sätt skall man bäst skaffa arbetarne egna bostäder?

2) Böra offentliga myndigheter och institutioner befatta sig med lösningen
af arbetarehemsfrågan?

3) Hvad kan på lagstiftningens väg uträttas för att skaffa arbetarne
egna jordlotter och billiga hus?

4) På hvilket sätt skola bolag eller föreningar för byggande af arbetarebostäder
åstadkomma nödiga penningmedel till sin byggnadsverksamhet?

5) När bör arbetarnes eganderätt till hus och jord erkännas — vid
första eller sista afbetalningen?

Då det ej med säkerhet kunde förutsättas, att någon person funnes,
som i önsklig grad vore hemmastadd på båda dessa områden, har motionären
ansett nödigt, att två ombud sändes till denna konferens, ett, som
hade att specielt egna sig åt frågan ur stadssynpunkt, och det andra ur
landssynpunkt.

De ämnen, som, enligt hvad ofvan meddelats, komma att vid ifrågavarande
konferens behandlas, äro visserligen af stor betydelse för lösningen

Ang. anslag
till understöd
åt arbetare
för besök vid
1897 års allmänna
konstoch
industriutställning
i
Stockholm.

[47.]

Ang. förslag
om sändande
af ombud till
en konferens i
Briissel rörande
arbetarehemsfrågan.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

af vigtiga samhällsfrågor och sålunda äfven för vårt land af intresse; men
då, såsom motionären upplyst, frågan om Sveriges deltagande i denna konferens
är föremål för pröfning af Kongl. Maj:t, som icke genom saknad af
derför disponibla medel lärer vara förhindrad att afsända ombud för deltagande
i berörda förhandlingar, har utskottet icke ansett förhållandena påkalla
någon Riksdagens åtgärd i det föreslagna syftet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Thors förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om anvisande
på extra stat för år 1898 af medel till vägars anläggning och förbättring,
till bro- och hamnbyggnader m. m. samt till frostminskningsföretag har utskottet
i sitt utlåtande n:o 23 afgifvit yttrande.

Beträffande Kongl. Maj:ts äfven under sjette hufvudtiteln framstälda förslag
om anvisande af medel dels till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik, dels till kompletteringsarbeten d vestkustbanan,
dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade jernvägar, dels till upprensning af en segelränna genom Kalmar
sund, och dels till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal kommer
utskottet att framdeles under Riksdagens 1 opp afgifva utlåtande.

Stockholm den 19 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservationer:

vid punkten 8:o (angående fiskerinäringens understöd)

l:o mom. a (angående löneförhöjning för förste fiskeriassistenten):

af herrar vice talmannen A. P. Danielson, H. Andersson, C. Persson,
P. Pehrson, O. Erickson, K. A. Kihlberg, J. A. Sjö och P. Er sson, hvilka
yrkat, att utskottet måtte hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i lönen
för förste fiskeriassistenten icke måtte af Riksdagen
bifallas;

af herrar S. G. von Frusen, I. Månsson, F. G. Näslund och F. O.
Larsson, hvilka yrkat att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen måtte medgifva, att förste fiskeriassistentens
lön för tiden från och med år 1898 bestämmes
till 2,500 kronor och att lönen sedan, efter
innehafvarens af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring
under en tid af fem år, räknad från och med
året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med
500 kronor och efter tio års enahanda tjenstgöring
med ytterligare 500 kronor, med rätt derjemte för
nuvarande innehafvaren af befattningen, förste fiskeriassistenten
Filip Trybom att, i händelse han fortfarande
kommer att vid densamma qvarstå, få, efter
det lönen blifvit sålunda förhöjd, i afseende å ålderstilläggs
åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han såsom
förste fiskeriassistent tjenstgjort;

l:o mom. b (angående anslaget till fiskerinäringens understöd):

af herrar vice talmannen A. P. Daniel sou, H. Andersson, C. Persson,
P. Pehrson, O. Erickson, K. A. Kihlberg, J. A. Sjö och P. Er sson, hvilka

ansett, att utskottet bort hemställa,

7 ''1

att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte
i riksstaten för år 1898 uppföras med oförändradt belopp
af 35,000 kronor;

af herrar S. G. von Frusen, I. Månsson, P. G. Näslund och
F. O. Larsson, hvilka ansett att utskottet bort hemställa,

att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte
höjas från 35,000 kronor till 35,500 kronor, eller med
500 kronor;

2:o (angående herr A. V. Ljungmans motion n:o 136 i fråga om
fiskerinäringen):

af herrar H. Andersson och S. G. von Frusen, hvilka yrkat

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dels med afseende å motiveringen,

att i densamma bort framhållas, att de af motionären åsyftade
hydrografiska undersökningar, hvilkas betydelse utskottet icke vill underkänna,
likväl icke äro af den direkta nytta för fiskerinäringen, att de
böra understödjas genom sjette hufvudtitelns anslag till fiskerinäringens
understöd,

dels ock att utskottet skulle hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Ljungmans
motion, måtte i skrifvelse hos Kong], Maj:t anhålla
om vidtagande af nödiga åtgärder för åvägabringande
af en tidsenlig representativ administration
af hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län;

jemväl vid punkten 8:o:

af herr H. P. P. Tamm mot vissa delar af motiveringen;

vid punkten 22:o (angående anslag till mejeriinstitutet vid Alnarp):

af herrar Chr. Lundeberg, friherre F. W. von Otter, H. P. P. Tamm,
A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk, K: Bohnstedt, I. Kerfstedt, grefve
Ph. Kling spor, friherre J. T. Gripenstedt, C. U. %S. Lybeck och Th.
Nyström, hvilka yrkat att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
framställning, måtte, för uppehållande af undervisningen
vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra stat
för år 1898 anvisa ett anslag af 10,000 kronor;

af herrar H. Andersson och P. Ersson, hvilka yrkat, att utskottet
måtte hemställa,

att Kongl. Maj:ts framställning måtte på det
sätt bifallas, att Riksdagen, för uppehållande af undervisningen
vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra
stat för år 1898 anvisade ett anslag af 8,500 kronor,
deraf 500 kronor till förhöjning i det till laboratorieoch
försökskostnader utgående belopp.

Herrar G. D. R. Tornerhjelm och F. E. Pettersson hafva begärt
få antecknadt, att de icke deltagit i denna hufvudtitels behandling
inom utskottet.

Litt. A.

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd, 5 Iläft.

G(3

Statsutskottets Utlåtande R:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1897 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor. ; ö.

6,500,—

36.000 —

17.000 —
78,700—I
64,600,—
33,000—1
61,400;—

87,200

178,600

87,422;

2,681,383;

135,700 —

28,800-

239,000,

Kronor.

Kronor. , ö. ; Kronor

6,500

36.000

17.000
78,700j
64,600|

33.000
61,400

87,200

178,600

87,422

2,681,383

135,700''—

3,735,3051-

28,800-

239,000;

3,735,305{—

Civil ,

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ...

i Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor .....

I Departementschefen ..............................

[Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli........

■jKommerskollegium ..........................

; Bergsstaten ...................................

Statistiska centralbyrån:
j Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån
Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande.............................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikari»
officiella statistiska trycket

» en statistisk tidskrift ....................................

» utarbetande af en aflönings- och pensions Landtmäteristaten.

..................................

Rikets allmänna kartverk.............................

Ofver8tåthållareembetet ................................

Landsstaterna i länen (deraf 110,000 kronor reservations Okas

med anledning af sex boställens indragning och
kastning med...................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda
och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kro.
Ökas å reservationsanslaget till vägundersökningar
hvarjemte rubriken ändras till: väg- och vattenett
å 30,000 kronor till expenser för allmänna

j Landtbruksstyrelsen...............................

lÅlderstillägg, förslagsanslag.........................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

		Förslag till blifvande riksstat:
, ..t....... y	Anvisning kontant.	.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag. Friheter. j Ersättningar.	Summa.
.v. departementet.	Kronor.	Ö. I	Kronor	0.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.i
	6,500	_					6,500	-j
	36,000						36,000	— ■
	17,000	—					17,000	—
	78,700	—	- -	_	- -	—	78,700	—
	64,600	—					64,600	—
............. 28,400: — ........ 1,500: — atsersättningar....................... 12,200: ....... 17,800: — .. 1,000: —	33,000		.				33,000
statistik ................................ 1,000:- 33,000:-	61,400	_	_ _	_	- -	—	61,400	—
	87,200	—	- -	_	---	—	87,200	—
	178,600						178,600	—
anslag). Nuvarande belopp................. 2,681,383: förändrad beräkning af ett boställes af-	87,422						87,422
3,615: — reservationsanslag till expenser för allmänna ^arbeten nor). Nuvarande belopp .......................	2,684,998						2,684,998
byggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag,	140,700		—— -■	-			140,700
arbeten och ett å 35,000 kronor till vägundersokmngar).	28,800			„_	_ _	_	28,800	__
	239,000	—	— —	1_	—	—	239,000
Trpt	3,743,920	-	— —	—	—		3,743,920

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Trpt

S:gr

1897 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
	Friheter.	Ersättningar.
Krouor.	.. o.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
3,735,305						3,735,305	—
10,847	—	6,635	—	1,664	—	19,146
250.000 354 600.000		25	—	—	—	250.000 379 600.000	'' _

Minskas med....................................................

[Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag

4,596,506 —

12,000

190,400

49,500:.

111,500!

48.500

73.500

11.500
8,700

35,000

S:gr | 540,600

—	6,660 ■		1,664		4,604,830
					12,000	1 1 1 _
					190,400
_	—	—		—	49,500 111,500	—
					48,500
—					73,500
—					11,500
—					8,700
					35,000
—					540,600	—
—	6,660	—	1,664	_	5,145,430	_

600,000 — [Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...

Jordbruket, handeln

Reservations Vägar

och kommunikationer...........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna understöd

åt landtmannaskolor) ...............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden ...................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannaTillJcommer:
till landtbruksakademien för beredande

från 8:e hufvudtiteln)............................

höjning af anslaget till understödjande

.^veterinärer ................................................................

främjande i allmänhet af slöjderna ........................

främjande i allmänhet af handel och sjöfart............

Ökas med

i allmänhet af bergsbruket ..........

ens understöd. Nuvarande belopp..

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

G 9

Förslag till.blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Transport

10,847: —
182: —

Kronor. '' ö.

3,743,920

10,665 —
250,000;—
354!

600,000;

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:

Friheter.

Kronor.

6,635

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

! o.i

—; 1,664

S:gri 4,604,939;

6,6601-

Kronor.

3,743,920

— 18,964

—; 250,000

- '' 379

—1 600,000:—

3,6641—

4,613,263

och näringarne.

anslag.

näringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till

näringar. Nuvarande belopp.................... 111,500:

af lokal för dess samlingar (öfverfiyttadt

................................................................ • 4,000: —

utaf premiering af nötboskap.................... 25,000:

35.000

1,000

12,000;-

190,400— i
49,500''—

140,500 -

48.500 —
73,500:—

11.500 —
8,700 —

Trpt 5,175,5391-

36,000; — I--

S:gr | 570,600|—|

12,000 —

190,400 —
49,500 —

— 140,500;—

— 48,500j

—! 73,500!—|

—! 11,500''—

—j 8,7001—

— 1 36,000 —

570,600|—

6,660—|

1,664|—| 5,183,8631-

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1897 års riksstat anslår:

	Anvisning	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
			F riheter.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Trpt	5,137,106	—	6,660	—	1,664	—	5,145,430 •
	63,000	_					63,000
	50,000	—	— —	—	- -	—	50,000	_
	4,500						4,500	__
	2,700	—	- -	—	4,567	_	7,267	_
	108,550	—	1,070	—	- -	—	109,620
	30,000	—	- -	—	- -	—	30,000	_
	15,850	—	— —	—		—	15,850	_
	43,000	—	—	—		—	43,000	_
	219,893	—	- -	—	—	—	219,893	—
	12,000	—	- -	—			12,000
S:gr	549,493)	—	i,07o;	1	4,567\|	_I 1	555,130	—
S:a	5,686,599j	___ 1	7,730,	—!	6,231	— j	5,700,560	—

Diver

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ................

^flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förHästafvelns
förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill
förekommande och hämmande af smittosamm
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag,

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.
Minskas med ................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	Förslag till blifvande riksstat:
			1 indelning och dermed jemförlig
	Anvisning		anvisning,	på förslag.		Summa.
	kontant.
?? t .? ( o c a 5?.* iv, t r			Friheter.		Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
Transport	5,175,539	_	6,660	—	1,664	—	5,183,863	—
anslag-
	63,000					■	63,000
	50,000	—					50,000	—
	4,500	—					4,500	—
slaqsanslag........................................................................	2,700	—	—	—	4,567	—	7,267	—
skildt 50,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ....	108,550	—	1,070	—	— —	—	109,620	—
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ................	30,000	—					30,000	—
	15,850	—	- -	—	- -	—	15,850	—
	43,000	—	---	—	- -	—	43,000	—
Nuvarande belopp .................................... 219,893: —
.................................................... 193: —	219,700	—	- -	—	- -	—	219,700	—
	12,000						12,000
S:gr) 549,300		1,070	—	4,567	j—	554,937
Summa	5,724,839	—	7,730	6,231 —	5,738,800;-

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ..................

Kommerskollegium:

Till utarbetande af näringsstatistik....................................... 6,200:

För anställande af arbetsstatistiska undersökningar............ 10,000:

Öfverståthållareembetet :

Till utgifvande åt “Polisunderrättelser“...............................................

Kronor.

4,500

16,200

15,000

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 65,000: —

,, ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän ............ 13,000: —

78,000

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då
dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag............................

5,000

Vägunderhållet på landet :

För

bestridande af statsverkets
förslagsanslag.......................

andel i kostnaden för vägdelningar,

Transport

50,000 —
168,700 —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöninear och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut.
..........................................................•;..........^9>000:

För uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Alnarp............................................................................... 8,000:

Kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärmgar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt bruksmoten.

........................................................ 7,500:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m......................................... 12,500: -

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof .............................................•;•••• 28,000: —

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län ................ 5,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter..................................•• 10,000: —

utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning
........................................................................ 1,000:

understöd åt svenska mosskulturföreningen ................ 13,500: —

För de geologiska undersökningarna .................................... 9o,500:

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

\ Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg
till andre instruktören Jonas Wallander ... .... 2,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut i Stockholm.................................... 15,000:

„ befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar........................ 15,000: —

„ handelsstipendier................................................................ 10,000:

Befrämjande i allmänhet af bergsbruk:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ...................^

Bill. till Biksd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Transport

168,700 —

37,000—|

173,000j.

7,300

40,000 —

;

14,000j—|
440,000,—
10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1 1 Transport Fiskerinäringens understöd: Bidrag till belöningar för dödande af sjelar.....	1 Kronor. 440,000 5,000	1
Fabriksinspektion : , För anordnande af fabriksinspektion ....	30,000
Diverse anslag: Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter..	82,700	.t j
Summa	557,700

Anm. Rörande ofriga af Kongl. Maj:t föreslagna extra anslag under Sjette hufvudtiteln,
nemligen till vagars anläggning och förbättring m. m., till nya byggnader m. m. vid statens
jernvagstrafik till upprensning af en segelränna genom Kalmar sund, till ombyggnad af Väddö
kanal och till understöd åt arbetare för besök vid 1897 års konst- och industriutställning äfvensom
extra anslag utom hufvudtitlarne till kompletteringsarbeten å Vestkustbanan och till ny rörlig
skilda utlåtanden118 jernVägar’ har utskottet antingen redan afgifvit eller kommer att afgifva sär

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897,