Statsutskottets Utlåtande N:o 7 (Utlåtande 1890:Su7 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1890, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstadens
sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl.
civildepartementet.

(2:a U. A.) .

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »kommerskollegium» äro de anslag uppförda,
som utgå till kollegiet sjelf! och till patentbyrån, och äro för båda
dessa embetsverk, särskilda framställningar gjorda, för bvilka utskottet
här nedan får redogöra.

A. Kommerskollegium.

1:°) Kong]. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari 1890
aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
att Riksdagen matte dels på det att Kongl. Majrt måtte komma i
tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under
år 1891, på extra stat för år 1891 anvisa 7,640 kronor, dels ock medgifva,
att intill slutet af år 1891, i den mån sådant vore erforderligt
för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 1

Ang. tillfällig
löneförbättring
för
kommerskollegium

m. in.

[1-]

Statsutslcottets Utlåtande 1V:o 7.

åt bemälde embete- och tjensteman samt åt kollegiets vaktbetjening af
samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjensteman och
betjente åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,
som vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre
för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande
befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning
kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Af det vid ofvan omförmälda proposition fogade statsrådsprotokoll
öfver civilärenden den 11 januari 1890 inhemtas, att departementschefen
vid föredragningen inför Kongl Maj:t af detta ärende yttrat,
att då frågan om inrättande af ett särskild! departement för landtbruk,
industri och handel syntes vara för längre tid undanskjuten, samt
genom landtbruksstyrelsens tillkomst jordbrukets anspråk på eu statsadministrativ
myndighet för behandling af dess intressen blifvit tillgodosedt,
vore den tidpunkt nu för handen, då till behandling borde företagas
frågan om lämpligaste organisationen af den myndighet, som
närmast hade till uppgift att bevaka handelns och näringarnas intressen.
Departementschefen hade ock med anledning deraf för afsigt att
under innevarande år göra denna fråga till föremål för utredning inom
departementet, så att ett förslag till ifrågavarande embetsverks definitiva
organisation kunde föreläggas Kongl. Maj:ts pröfning före 1891
års riksdag. Då sålunda förhållandena för nästkommande år blefve
oförändrade, ansåge sig departementschefen emellertid böra hemställa,
att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1891 äska samma
anslag till tillfällig löneförbättring och samma medgifvande i afseende
å dispositionen af lediga löner i kollegiet som för innevarande år.
Visserligen blefve de för år 1891 sålunda disponibla medlen, liksom
de medel, hvilka för innevarande år vore i följd af Riksdagens beslut
tillgängliga för att bereda kollegiets embete- och tjensteman samt vaktbetjente
samma aflöningsförmåner som deras vederlikar i andra embetsverk,
för ändamålet otillräckliga, men närmare slutet af hvarje utaf
dessa år, då de kraf, som stäldes på manufakturförlagslånefonden, blefve
tillförlitligt kända, kunde det, enligt departementschefens åsigt, tagas i
öfvervägande, huruvida icke från denna fond kunde beredas medel för
åstadkommande af den för statsverket obetydliga fyllnadssumma, som
för ändamålet erfordrades.

I den till senaste Riksdag aflåtna statsverkspropositionen hade
Kongl. Magt i förevarande ämne gjort en med den nu ifrågavarande likartad
framställning. Vid behandlingen af detta förslag anmärkte utskottet, att
detsamma visserligen allenast derutinnan skilde sig från de framställningar
i ämnet, Kongl. Maj:t de senare åren förelagt Riksdagen, att Kongl. Maj:t
föreslagit, att det medgifvande i fråga om dispositionen af afiönings -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

belopp, som förut galt kollegiets embets- och tjensteman, måtte utsträckas
att omfatta äfven kollegiets vaktbetjening, men att af departementschefens
yttrande till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1889 framginge, att
äfven en annan olikhet emot bestående förhållanden afsåges. Löneförbättringarna
till embets-och tjenstemännen hade nemligen, utöfver hvad
det ifrågavarande anslaget af 7,640 kronor medgifvit, utgått endast i
den mån tillgång dertill kunnat beredas af de till indragna tjenstår
anslagna löner, men fyllnad i vaktbetjeningens löner skulle, om besparingarna
fortfarande visade sig för ändamålet otillräckliga, komma
att utgå af manufakturförlagslåuefondens medel. Eu sådan anordning
hade — yttrade utskottet vidare — hos utskottet framkallat någon
tvekan att tillstyrka framställningen, enär det synts utskottet, att
manufakturförlagslånefonden icke i vidsträcktare mån, än som skett,
borde anlitas för lönefyllnader inom kollegiet; men då, enligt hvad
utskottet inhemtat, det belopp, som från manufakturförlagslånefonden
kunde komma att anvisas till vaktbetjeningen, skulle — ålderstillägg
dock oberäknade — uppgå till allenast 400 kronor, samt den föreslagna
löneförbättringen syntes utskottet vara af rättvisa och billighet påkallad,
och medel dertill icke kunde beredas genom minskning i vaktbetjeningens
antal, hemstälde utskottet likväl om bifall till den gjorda framställningen.
Denna utskottets hemställan blef jemväl af båda kamrarne
bifallen.

Af departementschefens yttrande till ofvan åberopade statsrådsprotokoll
för den 11 sistlidne januari framgår, att departementschefen
synes vara sinnad tillstyrka Kongl. Maj:t att för såväl innevarande
som nästkommande år från manufakturförlagslånefonden anvisa erforderliga
medel till beredande af samma aflöningsförmåner, som uppbäras
af deras vederlikar i andra embetsverk, åt ej blott, såsom utskottet
vid senaste riksdag förestälde sig afsigten vara för innevarande år,
kollegiets vaktbetjente utan äfven dess embets- och tjenstemän. 1 anledning
häraf har utskottet ansett nödigt inhemta upplysning angående
storleken af det belopp, som under nuvarande förhållanden skulle behöfva
från nämnda fond anvisas, för att kollegiets hela personal skulle
komma i åtnjutande af en dylik löneförbättring, och har det meddelats
utskottet, att beloppet — ålderstillägg inberäknade — skulle utgöra
tillsammans 1,960 kronor.

I enlighet med sin förlidet år uttalade uppfattning hyser utskottet
betänkligheter mot den af departementschefen sålunda ifrågasatta
åtgärden, att medel af Kongl. Maj:t skulle från manufakturförlagslånefonden
anvisas till löneförbättring åt kommerskollegiets personal, ty

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. disposition
af patent-
och
varumärkesafgifter.

[2.J

■ 4

utskottet föreställer sig, att i allmänhet, då fråga är om löneförbättring
åt i statens tjenst anstälda personer, Riksdagens uttryckliga medgifvande
till löneförbättringen bör äskas, oberoende af sättet, hvarpå de
för ändamålet erforderliga medlen äro ämnade att beredas. Då emellertid,
enligt hvad departementschefens till statsrådsprotokollet afgifna
yttrande gifver vid handen, förslag till definitiv organisation af kommerskollegiet
är att till nästa Riksdag förvänta, samt vid sådant förhållande
icke torde vara att antaga, att det i och för sig obetydliga
belopp, som skulle komma att för den ifrågasatta lönefyllnaden från
manufakturförlagslånefonden anvisas, kan komma att utgå för längre
tid än intill slutet af år 1891, har utskottet, som för sin del erkänner
det oegentliga deri, att aflöningsförmånerna inom kommerskollegiet
skola vara ofördelaktigare än inom de med kollegiet likstälda embetsverken,
icke ansett sig beträffande Kongl. Maj:ts förevarande framställning
böra göra annan hemställan än om bifall till densamma. Utskottet
får alltså föreslå,

att Riksdagen må dels, på det att Kongl. Maj:t
må komma i tillfälle att med samma belopp som för
innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter
samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1891, på extra stat för år 1891 anvisa
7,640 kronor;

dels och medgifva, att intill slutet af år 1891, i
den mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen
inom kollegiet eller för beredande åt bemälde
embets- och tjenstemän samt åt kollegiets vaktbetjening
af samma aflöningsförmåner, som andra med dem
likstälde tjenstemän och betjente åtnjuta, af Kongl.
Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,
som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre
för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,
i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring
eljest vidtagas.

R.) Patentbyrån.

2:o) Beträffande patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan framställning,
än att Riksdagen måtte medgifva, att afgifterna för patent
och för registrering af varumärken finge användas till bestridande af

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

de utgifter, Indika betingades af tillämpning under år 1891 af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Af den redogörelse för patentbyråns inkomster och utgifter för
år 1889, som finnes intagen i det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 januari 1890, inhemtas
att byråns inkomster för året utgjort 79,693 kronor 91 öre, under det
att dess utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna vid tidpunkten för redogörelsens
aflemnande ännu icke afslutats, ej kunnat med full noggrannhet
uppgifvas, uppgått till 67,989 kronor 31 öre. För år 1888 belöpte
sig inkomsterna till 75,103 kronor 87 öre och utgifterna till 65,978
kronor 94 öre.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för
patent och för registrering af varumärken må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af
tillämpning under år 1891 af förordningen angående
patent och lagen om skydd för varumärken.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning ^ng. anslag
och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställ- nlmiskakartning
finnas anförda till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 verk™
januari innevarande år (sid. 4 och 5), hemställer utskottet, [3.]

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1891 anvisa till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,
att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen
må användas äfven till bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket.

Ang. höjning
i anslaget till
följd af indragning
af
landsstatsboställen.

[4-]

Ang. ifrågasatt
förhöjning
af anslaget
till
vågundersökningar.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Landsstaterna i länen.

4:o) Enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (sid. 5 och
6) meddelats, hafva följande landsstatsboställen till statsverket indragits,
utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget
till »landsstaterna i länen» uppförd:

häradsskrifvarebostället i Luggude härads fögderi af Malmöhus
län, } mantal Viarp n:o 4;

häradsskrifvarebostället i Sköfde fögderi af Skaraborgs län, |- mantal
Loringa Grefvegården n:o 6;

länsmansbostället i Gudhems härads vestra distrikt af Skaraborgs
län, i mantal Backebo Thor björnsgården n:o 10; och

häradsskrifvarebostället i Jösse fögderi af Vermlands län, } mantal
Bässebol n:o 1.

I anledning häraf har Kong!. Maj:t föreslagit, att penningeauslaget
under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill afkastningen
af nämnda indragna boställen vore i stat beräknad, eller
2,030 kronor. I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »landsstaterna
i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» komma att
höjas från 2,646,992 kronor till 2,649,022 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja penningeanslaget under
»landsstaterna i länen» med det belopp, hvartill
afkastningen af fyra indragna boställen är i stat beräknad,
eller 2,030 kronor.

, Väg- och vattenbyggnadsstaten.

5:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 31) har herr
J. N. Biesért, föreslagit, att det anslag af 30,000 kronor, som vid 1886
års riksdag och allt sedermera blifvit stäldt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
disposition, att bland Konungens befallningshafvande i
länen fördelas för att användas till vägundersökningar, måtte för år
1891 höjas till 40,000 kronor.

Till stöd för sin ifrågavarande framställning har motionären hufvudsakligen
åberopat hvad som i fråga om behofvet af förbättrade lands -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

vägskommunikationer anförts i eu af honom inom kammaren väckt
motion (n:o 30), angående förhöjning i anslaget till bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar. Med erinran att utskottet uti afgifvet utlåtande
n:o 13, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader in. m., på anförda skäl afstyrkt sistnämnda
motion samt att detta utlåtande blifvit af Riksdagen godkändt,
får utskottet, då en förhöjning af det så nyligen som år 1886 till sitt
nuvarande belopp faststälda anslaget till vägundersökningar icke synes
utskottet böra ifrågakomma annat än efter framställning af Kongl.
Maj:t, som bäst torde vara i tillfälle att bedöma, huruvida anslagsbeloppet
är för ändamålet tillräckligt eller ej, hemställa,

att Herr Biesérts förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.

Ålcierstiiiägg.

6:o.) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen måtte medgifva, att andre instruktören i husslöjd Wilhem
Nordin linge, derest han blefve anstäld såsom instruktör i husslöjd å
ordinarie stat, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han
såsom slöjdinstruktör å extra stat tjenstgjort.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen,
enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, erinrat,
att från sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till befrämjande i allmänhet
af slöjderna aflöning till en instruktör i husslöjd utginge med 2,000
kronor, hvarjemte denne tjensteman vore berättigad att komma i
åtnjutande af tre ålderstillägg, hvart å 500 kronor, efter respektive 5,
10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring. Härjemte hade Riksdagen
för hvarje år från och med år 1878 på extra stat anvisat medel för
aflönande af en andre undervisare eller instruktör i husslöjd. Intill år
1885 hade aflöningen åt denne undervisare utgått med 2,000 kronor,
men sedan innehafvaren af befattningen, Wilhelm Nordin, under mer
än fem år med berömligt nit och skicklighet skött densamma, hade
aflöningen för nämnda år höjts till 2,500 kronor. Vid detta belopp
hade densamma sedermera förblifvit-, till dess Riksdagen år 1889 för
innevarande år anvisat 500 kronor såsom personligt ytterligare ålderstillägg
åt Nordin, derest han fortfarande blefve såsom andre instruktör
använd. Nordins aflöning utgjorde således för innevarande år 3,000
kronor.

Ang. ålders
tillägg titan
dre instrwk
tören i hus
slöjd W.

Nordin.

[5]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. förste
fiskeriassistentens
lön
samt ålderstillägg
åt
fiskeriassistenterne.

[6 och 7.]

Sedan irmehafvaren af förstnämnda instruktörsbefattning A. Th.
Ramström emellertid i maj månad 1889 aflidit, hade — meddelar departementschefen
vidare — såsom sökande till den sålunda ledigblifna tjensten
hos landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält sig, bland
andre, ofvannämnde Nordin, hvilken dock, enligt hvad komitén anmält,
vid sin ansökning fogat det förbehåll, att han skulle ega rätt till tjenståreberäkning
från sitt antagande såsom slöjdinstruktör.

Då förvaltningskomitén ansett Nordin böra föredragas framför de
öfrige sökande på grund af hans under en elfvaårig, städse väl vitsordad
tjenstgöring såsom slöjdinstruktör ådagalagda framstående skicklighet,
men Nordin genom utnämning till slöjdinstruktör å ordinarie
stat skulle komma att gå miste om de båda ålderstillägg, hvilka tillkomme
honom såsom instruktör å extra stat, hade förvaltningskomitén
hemstält om medgifvande för Nordin att, i händelse han blefve anstäld
såsom slöjdinstruktör å ordinarie stat, få räkna sig till godo sin tjenstgöring
såsom instruktör å extra stat.

Öfver denna framställning hade utlåtande afgifvits af statskontoret,
som dervid på anförda skäl förordat framställningen och hemstält om
aflåtande till Riksdagen af förslag i det syfte, förvaltningskomitén
ifrågasatt.

Kongl. Maj:ts förevarande förslag har icke gifvit anledning till
någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att andre instruktören
i husslöjd Wilhelm Nordin må, derest han varder
anstäld såsom instruktör i husslöjd å ordinarie stat,
i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid,
han såsom slöjdinstruktör å extra stat tjenstgjort.

Fiskerinäringens understöd.

7:o.) Kongl. Maj:t bär under denna anslagstitel föreslagit, dels att
förste fiskeriassistentens lön måtte för tiden från och med år 1891
bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande sammanlagda beloppet af
den nu till honom anslagna lön, 1,500 kronor, och det till honom på
grund af kong], brefvet den 24 mars 1876 utgående arfvode, 500
kronor; dels ock att Riksdagen måtte medgifva, att såväl förste som
andre hskeriassistentens lön finge, efter innehafvarens af sådan befattning
väl vitsordade tjenstgöring såsom fiskeriassistent under eu tid af
fem år, höjas med 500 kronor, efter tio års sådan tjenstgöring med
ytterligare 500 kronor och efter dylik tjenstgöring under femton år

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med ytterligare 500 kronor, med iakttagande, hvad hvarje af dessa
förhöjningar anginge, att den högre afiöningen ej finge tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd, samt med rätt för de nuvarande innehafvarne af dessa
befattningar, förste fiskeriassisteuten Filip Trybom och andre fiskeriassistenten
Johan Viktor Wahlberg, att i fråga om dylikt tillägg tillgodoräkna
sig den tid efter år 1874, de innehaft sina befattningar.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, har Kong!.
Maj:ts förevarande framställning föranledts deraf, att ofvanbemälde
Trybom och Wahlberg i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hemstält,
att Kongl. Maj:t måtte bereda dem den förbättring i lönevilkor, Kongl.
Maj:t kunde finna lämplig, samt att, derest ålderstillägg dem beviljades,
de måtte få räkna sig den tid till godo, de redan tjenstgjort, Trybom
sedan början af år 1879 och Wahlberg från är 1868.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att departementschefen
vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, att Kongl.
Maj:t genom kongl. brefvet den 29 maj 1874, i enlighet med hvad
Riksdagen medgifvit, bestämt förste och andre fiskeriassistenternes lön
till 1,500 kronor för hvardera.

Från det anslag, hvarifrån dessa löner utginge, eller sjette hufvudtitelns
anslag till fiskerinäringens understöd, hade dessutom redan
genom kongl. brefvet den 12 februari 1864 förste assistenten för vården
af eu normalstation för fiskodling tillagts ett arfvode af 500 riks
daler om året; och då Kongl. Maj:t sedermera genom ofvannämnda
kongl. bref den 24 mars 1876, i sammanhang med öfverlemnande till
Vesternorrlands läns hushållningssällskap af normalanstalten för fiskodling
vid Ostanbäck och förste fiskeriassistentens befriande från skyldigheten
att sköta eu statens normalanstalt för fiskodling och vid densamma
vara bosatt,'' förordnat, att förste fiskeriassisteuten i stället
skulle efter plan, som af landtbruksakademiens förvaltningskomité årligen
faststäldes, utföra de reseförrättningar och undersökningar rörande
fiskerierna, som kunde honom anförtros, äfvensom vid fiskodlingsanstalter
i riket meddela undervisning åt elever, hade Kongl. Maj:t tillika
medgifvit, att förste assistenten skulle ega att för denna undervisninguppbära
nämnda, för normalanstaltens skötsel anvisade arfvode af 500
kronor årligen.

Förutom den aflöning, som fiskeriassistenterne sålunda åtnjöte,
eller förste assistenten 2,000 kronor och andre assistenten 1,500 kronor,
vore dessutom för bekostande af deras tjensteresor anvisade för
hvardera 1,000 kronor; men då assistenterne skulle för dessa belopps
Bih. till Riksd. Frot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

användande för det afsedda ändamålet redovisa, kunde dessa medel,
af Indika de egde att tillgodoräkna sig den rese- och traktamentsersättning,
som vore bestämd för fjerde klassen i resereglemente!, icke
antagas lemna dem någon behållen inkomst.

Uti yttrande, som landtbruksakademiens förvaltningskomité efter
erhållen remiss å den ofvan omförmälda, af Trybom och Wahlberg
gjorda ansökningen, infordrat från dåvarande fiskeriintendenten, hade
denne förordat bifall till ansökningen på det sätt, att antingen assistenternes
aflöning reglerades till likhet med landtbruksingeniörernes eller
ock assistenterne tillädes förmånen af tre ålderstillägg, hvart å 500
kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års tjenstgöring, med
rätt för nuvarande assistenterne att tillgodoräkna sig den tid, de tjenstgjort,
sedan deras nuvarande lön bestämdes; och hade förvaltningskomitén
tillstyrkt bifall till det senare af de utaf fiskeriintendenten
framstälda alternativen.

För egen del har departementschefen anfört, att om fiskeriassistenternes
nuvarande aflöning jemfördes med den aflöning, som vore bestämd
för de för landtbrukets befrämjande tillsatte tjenstemän, med
hvilka de kunde anses närmast jemförliga, nemligen landtbruksingeniörerne
samt instruktörerne i särskilda delar af landt.hushållningen, visade
det sig, att fiskeriassistenterne vore försatte i en betydligt sämre
ställning än nämnde tjenstemän. Desse åtnjöte nemligen en lön af
2,000 kronor med rätt att få sig tillagda tre ålderstillägg, hvart å 500
kronor, hvadan deras aflöning efter femton års tjenstgöring uppginge
till 3,500 kronor, medan förste fiskeriassistenten under hela sin tjenstetid
måste åtnöjas med en aflöning af 2,000 kronor och andre assistenten
med 1,500 kronor. Det borde dessutom anmärkas, att såväl landtbruksingeniörerne
som instruktörerne egde åtnjuta, förutom ersättning
för de resor, som af dem företoges, äfven dagarfvode för sina förrättningar,
och att landtbruksingeniörerne dessutom egde bekomma särskild
godtgörelse för kartor och dylikt, som af dem upprättades. I
följd häraf och med hänsyn till de åliggganden, som tillhörde fiskeriassistenterne,
ansåge departementschefen deras begäran om förbättrade
atlöningsvilkor fullt befogad. Departementschefen ansåge sig dock icke
nu böra ifrågasätta någon förhöjning i de aflöningsbelopp, som tillko
m m e desse tjenstemän under de första tjenståren, utan den afsedda
löneförbättringen syntes honom böra åstadkommas genom att tillägga
dem tre ålderstillägg, hvart å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och
15 års tjenstgöring. Men då icke någon anledning förefunnes att bibehålla
den nuvarande fördelningen af förste assistentens aflöning i 1,500
kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode, borde i sammanhang

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dermed denna tudelning borttagas och lönen bestämmas til! belopp,
motsvarande summan af nuvarande lönen och arfvodet.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit erinradt synes det
utskottet vara till fullo ådagalagdt, att en förbättring i fiskeriassistenternes
nuvarande aflöningsförmåner är af rättvisa och billighet påkallad;
men det förslag, Kong]. Maj:t i sådant afseende nu framstält, finner
utskottet sig dock icke kunna till alla delar förorda. Enligt utskottets
förmenande skulle nemligen den förhöjning, som, derest förslaget i
dess helhet blefve bifallet, komme att inträda uti de båda ifrågavarande
tjenstemännens aflöning, blifva allt för stor. Hvad särskildt den
nuvarande andre assistenten angår, skulle denne sålunda på grund af
det antal tjenstår, han enligt förslaget egde att tillgodoräkna sig,
redan från löneförbättringens början komma i åtnjutande af alla de tre
ifrågasatta ålderstilläggen och i följd häraf på en gång få sina löneinkomster
fördubblade; men en så betydande tillökning i bemälde
tjenstemans aflöningsförmåner torde icke skäligen kunna anses af omständigheterna
påkallad. Utskottet föreställer sig i sjelfva verket, att
andre assistentens anspråk på löneförbättring må kunna anses vara
tillgodosedt derigenom, att han berättigas "att uppbära det första af
de för honom föreslagna ålderstilläggen. Den förste assistentens löneförmåner
anser utskottet deremot böra sättas något högre än den
andre assistentens, helst det belopp af 500 kronor, hvarmed den förres
lön enligt den kongl. propositionen skulle komma att öfverstiga den
senares, efter hvad i statsrådsprotokollet meddelats egentligen torde
få anses tillkomma honom såsom särskild ersättning för den undervisning,
han är skyldig meddela åt elever vid de inom riket befintliga
fiskodlingsanstalterna. Utskottet tror sig derför böra tillstyrka
Riksdagen att åt förste assistenten anvisa två ålderstillägg, hvardera
å 500 kronor, att utgå det första efter fem och det senare efter tio års
tjenstgöring.

Utskottet, som deremot icke har något att erinra vare sig mot
förslaget, att de båda nuvarande innehafvarne af assistentbefattningarna
skola i fråga om ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid efter år 1874
de innehaft sina befattningar, eller mot förslaget, att förste assistentens
lön bestämmes till 2,000 kronor, motsvarande sammanlagda beloppet
af den nu till honom anslagna lön och det till honom utgående arfvode,
får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen dels beslutar,
att förste fiskeriassistentens lön må för tiden från

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

jLng. ifrågasatta
anslag
till fiskerinäringens
befrämjande■ -

och med år 1891 bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande
sammanlagda beloppet af den nu till honom
anslagna lön, 1,500 kronor, och det till honom på
grund af kong!, brefvet den 24 mars 1876 utgående
arfvode, 500 kronor, dels ock medgifver, att förste
fiskeriassistentens lön må, efter innehafvarens af sådan
befattning väl vitsordade tjenstgöring såsom fiskeriassistent
under en tid af fem år, höjas med 500 kronor
och efter 10 års sådan tjenstgöring med ytterligare 500
kronor, samt att andre fiskeriassistentens lön, 1,500
kronor må, efter innehafvarens af sådan befattning väl
vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, höjas
med 500 kronor, med iakttagande, hvad hvarje af
dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd,
samt med rätt för de nuvarande innehafvarne af dessa
befattningar, förste fiskeriassistenten Filip Trybom
och andre fiskeriassistenten Johan Viktor Wahlberg,
att i fråga om dylikt tillägg tillgodoräkna sig den tid
efter år 1874, de innehaft sina befattningar.

8:o) I fråga om fiskerinäringens befrämjande hafva följande förslag
inom Riksdagen blifvit framstälda:

af herr J. Kerfstedt (motion i Första Kammaren n:o 15),
att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp
af 200,000 kronor, i ändamål att på billigast möjliga vilkor deraf
lemna lån åt behöfvande fiskare för inköp af tidsenliga fiskebåtar eller
redskap och anläggande af salterier eller andra dermed jemförliga inrättningar,
äfvensom bestämma, att ansökningar om undfående af
sådana lån skulle pröfvas så väl af lokalkomitéer, hvilka Kong]. Maj:ts
befallningshafvande inom de respektive länen utsett, som ock af bemälde
befallningshafvande, hvarefter fördelningen skulle af Kongl.
Maj:t verkställas;

af herr F. D. Carlborg (motion n:o 38 i Första Kammaren),
att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 8,000 kronor eller det
mindre belopp, som kunde anses tillräckligt, att användas till ai-fvoden
åt en komité, som skulle erhålla uppdrag att undersöka anledningen
till de missgynnande konjunkturer, hvarmed den bohuslänska sillfiskebedriften
trycktes, samt att afgifva förslag till de åtgärder, som borde
ifrågakomma för afhjelpandet af sagda ogynsamma förhållanden;

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

af herr Sven Nilsson (motion n:o 125 i Andra Kammaren),
att Riksdagen, med syfte att åstadkomma och understödja försäkringsföreningar
för fiskemateriel, måtte höja det nuvarande reservationsanslaget
till fiskerinäringens understöd med 25,000 kronor; samt
af herr A. P. Danielson (motion i Andra Kammaren n:o 176),
att Riksdagen måtte dels på extra stat för 1891 anvisa 48,000
kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att med 3,000 kronor
tilldelas de landsting eller hushållningssällskap, med undantag af
dem, som förefunnes i Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs, Örebro,
Vestmanlands, Elfsborgs, Vermlands, Kopparbergs och Jemtlands län,
som ettdera eller gemensamt med minst 1,000 kronor bidroge till
fiskerinäringens understödjande inom sitt område, med rätt för landstinget
eller hushållningssällskapet att af det sålunda dem tillkommande
belopp utdela 2,000 kronor, jemte 500 kronor af det af dem gifna
anslag, såsom understöd utan äterbetalningsskyldighet till enskilde eller
föreningar, som idkade fiske och vore i behof af understöd till anskaffande
af fiskeredskap och båtar eller andra för fisket nödiga åtgärder,
såsom salterier, eller för transport af den erhållna fångsten, och återstoden,
1,000 kronor, jemte 500 kronor af de af landsting eller hushållningssällskap
tillsammans eller ensamt anvisade 1,000 kronor, såsom
lån för fiskerinäringens enahanda befrämjande, att återbetalas under
de närmaste o åren med en femtedel årligen dock utan ränta;
dels ock i sammanhang dermed besluta, att de vilkor, som borde iakttagas,
då understöd utan återbetalningsskyldighet meddelades, och de,
som borde stadgas för den afsedda utlåningen, borde af landstinget,
derest det ensamt lemnat bidraget, 1,000 kronor, eller af hushållningssällskapet,
om det så gjort, eller af begge gemensamt, om begge dertill
bidragit, bestämmas, samt att alla de åtgärder, som med medlens
utdelande och utlånande erfordrades, borde på enahanda sätt handliafvas,
dervid som förberedande nämnd härtill skulle utväljas lämpliga personer,
minst en för hvarje härad inom landstings eller hushållningssällskapets
område, Indika skulle vid gemensamt sammanträde afgifva yttrande öfver
de ansökningar, som inkommit dels om understöd utan återbetalningsskyldighet
och dels om lån, hvarefter ansökningarna borde vid landstinget
eller vid allmän sammankomst med hushållningssällskapet pröfvas
och afgöras, med iakttagande att, om ansökningarna komme att
pröfvas af både landsting och hushållningssällskap och de dervid stannade
i olika beslut, landstingets mening borde gälla som afgörande.

1 sin ofvan nämnda motion har herr Kerfstedt erinrat, att han
vid senaste riksdag framstält ett med det nu väckta lika lydande förslag,
med den skilnad allenast att lånefondens storlek då före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

slagits till 20,000 kronor, samt att mot detta förslag, som ej lyckats
att tillvinna sig Riksdagens bifall, invändts, att beloppet af det
äskade anslaget vore allt för ringa i betraktande af det omfattande
syfte, som dermed skulle tillgodoses; och vore motionären numera
desto hellre böjd att instämma i detta omdöme, som han, efter tagen
kännedom om hvad inom främmande länder uti ifrågavarande afseenden
åtgjorts, funnit, att statens mellankomst borde påkallas i långt
större utsträckning än han vid senaste riksdag förestält'' sig, om något
väsentligt skulle blifva vunnet. Beträffande för öfrigt den säkerhet,
som för lånen borde ställas, ville motionären meddela, att, enligt de
bestämmelser, som för Skoband vore gällande, båtar och redskap
kunde pantförskrifvas intill £ af deras värde. En nödvändig förutsättning
härför vore emellertid, att desamma blifvit försäkrade, och läge
följaktligen stor magt på åvägabringande af sådana föreningar eller
bolag, något hvartill penningeuuderstöd från det allmännas sida oafvisligen
erfordrades.

Herr Carlborg har hufvudsakligen andragit, att, ehuru det nu vore
tretton år sedan det periodvis återkommande ymniga sillfisket vid bohuslänska
kusten för denna gång tagit sin början, hvarken Bohuslän eller
landet i sin helhet af denna sillfiskeperiod hittills tillskyndats några
fördelar, jemförliga med dem, som förra århundradets sillfiskeperioder
medfört. De stora förhoppningar, som genom sillens insteg i bohuslänska
skärgården 1878 års vinter väckts till lif, hade nästan helt och
hållet blifvit svikna. Sillen hade visserligen allt ymnigare i ofantliga
mängder stött till vid vår vestra kust, och salterier för dess beredning
hade äfven uppstått i hundratal (de utgjorde för närvarande öfver
400); men någon synnerlig vinst af de ofantliga sillmassorna hade icke
tillfallit dem, som arbetat med sillen, emedan större delen af den sill,
som erhållits, måst säljas till så lågt pris, att detta mången gång icke
motsvarat arbetskostnaden. Orsaken härtill vore tvifvels utan att söka
i det förhållande, att denna stora mängd af salterier icke iakttoge enahanda
förfaringssätt för sillens tillgodogörande. Hvart och ett af dem
ville förskaffa sig så många tunnor saltad sill som möjligt, och med
undantag för de större etablissementen iakttoges icke den omtanke,
som erfordrades vid saltningen för att erhålla en fullgod handelsvara.
Saknaden af kommunikationer för sillens transporterande till de större
handelsplatserna hade äfven bidragit att förringa fördelarne, som bort
vara förenade med sillfisket. Då emellertid motionären hyste den åsigten,
att åtgärder borde från statens sida vidtagas för att den stora
nationalrikedom, som bohuslänska sillfisket representerade, måtte komma

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att medföra större nytta för landet än hittills varit förhållandet, hade
han ansett sig böra väcka sitt ifrågavarande förslag.

Efter att hafva erinrat, att senaste Riksdag, på Kongl. Majrts
framställning, höjt anslaget till »fiskerinäringens understöd» med 24,400
kronor, eller från 17,600 kronor till 42,000 kronor, har herr Sven Nilsson
anmärkt, att ett anslag af 42,000 kronor för befrämjande af eu så stor
och omfattande näring som fisket i vårt land med skäl kunde sägas
vara ganska ringa, i synnerhet som denna näring på många ställen i
landet bedrefves på ett ganska otillfredsställande sätt. Att fiskerinäringen
lika som andra näringar i landet behöfde upphjelpas och derför
borde af staten mer än hittills skett understödjas, vore för öfrigt
obestridligt, men i fråga om sättet, på hvilket understödet skulle lemna®,
både meningarna hittills varit mycket delade. Om staten emellertid
underlättade fiskarenas arbete på det sätt, att tillfälle bereddes dem
att för billiga premier få sin fiskemateriel försäkrad i assuransbolag
emot förstörelse på hafvet, skulle detta enligt motionärens förmenande
vara en god hjelp, i synnerhet som premierna i dylika bolag vanligen
vore så höga, att fiskarena icke förmådde eller funne med sin fördel
förenligt att intressera sig i dem.

Herr Danielson har anfört, att om man jemförde det belopp, som
Riksdagen anslagit till fiskerinäringens befrämjande, eller 42,000 kronor,
och som till rätt betydlig del åtginge till aflöningar och reseersättningar,
vetenskapliga forskningar m. m., med åtskilliga i riksstaten för andra
näringar och statsbehof anvisade belopp, man ej kunde annat än finna,
att den vigtiga fiskeribandteringen vore från Riksdagens sida allt för
litet uppmärksammad. Från många delar af vårt land hördes också
klagan, att så vore förhållandet, och denna klagan ansåge motionären
fullt berättigad, i synnerhet då den läte sig förspörjas från den kustbefolkning,
som idkade fiske i öppna hafvet. Motionären vågade emellertid
tro, att Riksdagen skulle finnas villig att understödja denna för
vårt land så vigtiga näring mera direkt än hittills varit förhållandet,
äfven der fisket ej kunde drifvas i så stor omfattning som det s. k.
vestkustfisket, och förestälde sig motionären, att Riksdagen borde anvisa
något belopp att utgå dels som understöd och dels som lån till
enskilde fiskare eller föreningar, som idkade fiske i öppna hafvet, d. v. s.
vid stränderna utefter Östersjön, Öresund samt vidare i Kattegatt. Det
fiske, som idkades i landets öfriga fiskevatten och insjöar, ansåge
motionären deremot ej vara af den risk eller svåra art för dess idkare,
att detsamma redan nu behöfde understödjas. De län, som icke begränsades
af hafvet vore derför ej medräknade i den framställning om anslag,
motionären ansett sig böra göra.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af det ofvan meddelade framgår, att ehuru de särskilda motionärerne
föreslagit i viss mån olika åtgärder till befrämjande af fiskerinäringen,
de likväl alla äro öfverens derutinnan, att staten bör på ett
mera kraftigt sätt, än hitintills skett, söka befordra den ifrågavarande
näringens intressen. I sjelfva verket torde också en med motionärernes
i detta hänseende likartad uppfattning under senare tiden allt mera
gjort sig gällande inom landet. Af åtskilliga omständigheter att döma
synes nemligen den öfvertygelsen blifvit allt allmännare, att, derest
tjenliga åtgärder vidtoges, fiskerinäringen skulle kunna blifva af ojemförligt
större betydelse för vårt land än den för närvarande är. hör
sin del hyser också utskottet denna öfvertygelse, i-följd hvaraf utskottet
äfven håller före, att det anslag, hvarmed staten understödjer näringen
i fråga, jemväl efter den vid senaste riksdag vidtagna förhöjningen i
beloppet, är allt för ringa, en uppfattning, hvars rigtighet synes utskottet
bekräftas bland annat deraf, att vårt grannland Danmark, hvars
fisken dock anses ega mindre värde än våra, för näringens befrämjande
offrar ojemförligt större belopp.

Ehuru således ett mera verksamt understöd synes böra från statens
sida komma fiskenäringen till del, ligger det likväl enligt utskottets
förmenande i sakens natur, att sådant icke bör ske, innan säkerhet
erhållits, att de medel, som kunna varda anvisade, blifva använda på
ett sätt, som verkligen är för näringen fruktbringande. Och med fästadt
afseende härå anser sig utskottet till en början icke kunna förorda
bifall till herr Sven Nilssons föreliggande motion, ty ehuru det deri
framstälda förslaget att söka befrämja inrättandet af föreningar för
försäkring af fiskeredskap synts utskottet i hög grad förtjent af uppmärksamhet,
icke minst derför att befintligheten åt dylika föreningar,
på sätt äfven herr Kerfstedt antydt, i viss mån torde utgöra eu förutsättning
för att den fattigare delen af den fiskeriidkande befolkningen
må vid behof kunna erhålla låneunderstöd, saknas i motionen all utredning
angående storleken af det belopp, som skulle erfordras för att
det med densamma afsedda syftet skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt ernås. Enahanda anmärkning synes utskottet kunna framställas
jemväl mot herrar Kerfstedts och Danielsons i och för sig bohjertansvärda
förslag, hvarförutom utskottet, beträffande särskildt den sistnämndes
förslag, anser sig kunna ifrågasätta lämpligheten af att det äskade
anslaget i så lika proportion, som motionären tänkt sig, fördelades
mellan de olika kustlänen. Mot herr Carlborgs förslag har utskottet
åter att erinra, att det samma afser allenast det stora sillfisket i den
bohuslänska skärgården. Om emellertid eu framställning af den art,
motionären föreslagit, skall hos Kongl. Maj:t göras, synes densamma,

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

då fiskerihandteringen öfver hela vårt land befinner sig i en tryckt
ställning, böra gälla handteringen i dess helhet.

Då utskottet sålunda icke anser sig kunna tillstyrka någon af
de framlagda motionerna, sådana de föreligga, hyser utskottet deremot
den uppfattning, att det med motionerna afsedda syftet, eller fiskerinäringens
befrämjande, af Riksdagen under nuvarande förhållanden
bäst befordras genom, att Riksdagen fäster Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på angelägenheten deraf, att omförmälda näring må i högre grad än hvad
för närvarande är förhållandet, af staten understödjas, äfvensom i sammanhang
dermed anhåller att Kongl. Maj:t, efter det vederbörlig utredning
i ämnet verkstälts, dervid de i motionerna framhållna omständigheter
och behof lära blifva föremål för närmare pröfning, täcktes för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill omständigheterna kunna föranleda.
En sådan "utredning, som synes utskottet böra kunna ske genom
vederbörande embetsmyndigheter, torde icke böra föranleda hvarken
nämnvärda kostnader eller tidsutdrägt.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt får utskottet med
anledning af föreliggande motioner hemställa

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes efter behörig utredning
taga i öfvervägande, hvilka åtgärder till fiskerinäringens
befrämjande, särskild! i de af motionärerne
föreslagna syften, böra vidtagas, samt om möjligt till
nästinstundande Riksdag inkomma med de framställningar
i ämnet, hvartill ärendets pröfning kan föranleda.

Skiften och afvittringar.

9:o) Med afseende å hvad under denna anslagstiteln blifvit i
statsrådsprotokollet (sid. 10 och 11) meddeladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må dels för år 1891 bevilja
förhöjning i styresmannens för storskiftesverket
i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; dels
medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af
tjensten under år 1891 för afvittringslandtmätare i
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 3

Ang. höjning
i årsarfvoäet
för styresmannen
för
storskiftesverket
m. m.

[8.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang■ öfriga
ordinarie anslag.

[9.]

Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län kunna komma att
understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första
lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund
af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må
desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch
afvittringsverken; dels för år 1891 åt föredraganden
af afvittringsärendena i Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af
400 kronor i det åt honom anslagna belopp; dels ock
bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarfvode för år
1891 med 200 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

10:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag å sjette hufvu dtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring
än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte ökas med
280 kronor, eller från 117,531 kronor till 117,811 kronor. Utskottet
hemställer,

att samtliga under sjette liufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan
föreslagit förändring, må för år 1891 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom de
redan i punkterna l:o), 3:o) och 8:o) nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

ll:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och under
hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 12) derom anförts, hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll å
försäkring sanstalterna, för år 1891, i likhet med hvad
alltifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa, till Kong-l.
Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Kommerskollegium.

12:o) Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 12) i
ämnet anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, för år 1891, i likhet med
hvad för åren 1888, 1889 och 1890 egt rum, på extra
stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor till bestridande af
kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståthållareembetet.

13:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1891, till utgifvande
under samma år af -»Polisunderrättelser», på extra
stat anvisa 15,000 kronor.

Ang. anslag
för kontrollen
å försäkringsanstalterna.

[10.]

Ang. anslag
för kartritning
vid
grufkartekontoret.

[11.]

Ang. anslag
till utgifvande
af “Polisunderrättelser'' [12.

]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
till särskild
polisstyrka
på landet.

[13.]

Ang. arfvoden
åt lappfogdar
m. m.

[14.]

Landsstaterna i länen.

14:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
äskat och i likhet med hvad unde<r flera föregående år
egt rum, må för år 1891 ställa till Kongl Maj:ts förfogande
ett extra anslag af 50,000 kronor att användas
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på
landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande, allt enligt förut
tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den
11 januari 1890 angifna grunder.

!5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till ersättning för
juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar och
lappförmän, på extra stat för år 1891 anvisa 10,000 kronor.

I fråga om den del af det sålunda äskade anslaget, som är afsedd att
användas till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge,
har departementschefen till statsrådsprotokollet erinrat, att sedan Riksdagen
i skrifvelse den 3 maj 1871 hemstält, huruvida icke åtgärder kunde vidtagas
för att på statens bekostnad förskaffa de svenske lapparne nödigt biträde
vid de tvister och rättegångar, som under deras vistande i Norge
kunde emellan dem och den derstädes jordbrukande befolkningen uppstå,
Kongl. Maj:t dels den 5 augusti 1873 beslutit, att för hvardera af åren
1874 och 1875 skulle ställas ett belopp af 1,500 riksdaler riksmynt till
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län disposition för att i mån
af behof användas till arfvode åt ett i Tromsö stad stationeradt ombud, hvilket
Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde antaga och som skulle hafva till
åliggande att enligt närmare angifna grunder i Norge meddela de svenske
lapparne råd och biträde i omförmälda tvister och rättegångar mot åtnjutande
af det arfvode, som vid antagandet bestämdes, jemte ersättning för
resekostnader efter enahanda beräkningsgrund, som i Norge vore gällande
för sakförare i offentliga ärenden, äfvensom godtgörelse af lapparne särskilt
för hvarje förrättning, dels ock, efter det Kongl. Maj:ts befallningshafvande
till ombud i Tromsö antagit en norsk sakförare mot årligt arfvode af 1,200
riksdaler jemte reseersättning enligt ofvan angifna beräkningsgrund samt
arfvode till tolk, hvilka sistnämnda kostnader ansetts icke kunna öfverstiga

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

300 riksdaler om året, den 30 januari 1874 förordnat, att ifrågakomna
arfvoden och reseersättning skulle af vissa statsverkets tillgångar utgå. För
enahanda ändamål hade Kongl. Maj:t sedermera genom särskilda beslut
jemväl för tiden från och med år 1876 till och med innevarande år 1890
stält medel till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förfogande. Dessa medel
hade intill år 1888 utgått med enahanda belopp som före år 1876 eller
1,500 kronor om året; men sedan nuvarande ombudet, öfverrättssakföraren
P. Kjerschow, hvilken år 1881 förordnats att öfvertaga befattningen och enligt
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes vitsord med framstående skicklighet
och nit fullgjorde de med befattningen förenade åligganden, år 1888 anhållit
om förhöjning i sitt arfvode hufvudsakligen på grund af den allt större omfattning
ombudets uppdrag tagit efter det förordningen angående de lappar, som
med renar flyttade emellan Sverige och Korge, af den 6 juni 1883 trädt i kraft,
hade Kongl. Maj:t för år 1888 och, uppå derom gjorda särskilda ansökningar.
jemväl för åren 1889 och 1890 förhöjt arfvodet med 600 kronor eller till
1,800 kronor, hvarjemte för år 1890 i öfrigt stälts till Kongl. Majrts befallningshafvandes
disposition en bestämd summa af 400 kronor till bestridande af
kostnaderna för ombudets resor och arfvode till tolk. De belopp, hvaröfver
Kongl, Maj:ts befallningshafvande för år 1890 egde att uti ifrågavarande hänseende
förfoga, utgjorde således sammanlagdt 2,200 kronor. Jemlikt Kongl.
Maj:ts föreskrift hade ombudet för hvarje år från och med år 1884 till och med
år 1888 till Kongl. Maj:t afgifvit berättelse, huru ofvannämnda förordning
verkade och om svårighet mötte vid tillämpningen af någon utaf dess bestämmelser.
Dessa berättelser hade gifvit vid handen, att numera lappande i betydligt
högre grad än tillförene invecklats i tvister och rättegångar med den bofasta
norska befolkningen, i följd hvaraf de jemväl i motsvarande ökad mån måst
taga ombudets biträde i anspråk. I betraktande häraf kunde behofvet af
ifrågavarande, till de svenske lapparnes hjelp anstälda ombud icke antagas
vara af snart öfvergående natur.

Beträffande vidare den del af anslaget i fråga, hvarmed aflöningen af
lappfogdar skulle bestridas, inhemtas af statsrådsprotokollet, att den komité,
som haft sig uppdraget att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående
de svenske lapparne och deras förhållande till landets bofasta befolkning, —
under framhållande deraf, hurusom anställande af en uppsyningsman för vissa
lapptrakter i Jemtlands län vore en bjudande nödvändighet, om man derstädes
skulle vinna ordning i lappväsendet och sämja emellan den bofaste
och nomaden — föreslagit, det Kongl. Maj:t måtte besluta, att en sådau
uppsyningsman skulle tillsättas. I anledning häraf hade Kongl. Maj:t den
24 april 1885 förordnat länsmannen Adolf Suwe att under återstoden af
samma år vara lappfogde i länet med tjenstgöringsområde, omfattande Ilerjeådalens,
Ovikens och Undersåkers renbetesfjell med dertill angränsande ren -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

betesmarker; hvarjemte bestämts, att lappfogden skulle åtnjuta, utom reseersättning,
såsom arfvode ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt. Derefter
hade Suwe årligen, på förslag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
länet, fortfarande af Kongl. Maj:t förordnats till lappfogde mot åtnjutande
af enahanda aflöningsförmåner, som år 1885 honom tillförsäkrats, men med
skyldighet att under tiden afstå sina löneförmåner såsom länsman. Efter
det lagen angående de svenske lapparnes rätt till renbete i Sverige af den
4 juni 1886 med år 1889 trädt i full kraft i Jemtlands län, kunde, enligt
departementschefens uppfattning, en lappfogde derstädes, åtminstone under de
närmaste åren, icke heller undvaras. Kong]. Maj:ts befallningshafvande
hade ock uti skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 19 december 1889 angående
förordnande af lappfogde jemväl för innevarande år framhållit, att med de
funktioner i afseende å lappväsendet, som blifvit Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
särskildt genom åberopade lagen af den 4 juni 1886, ålagda, vore
det alldeles nödvändigt, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade till sitt
biträde en tjensteman med lappfogdens ställning och skyldigheter.

Under åberopande deraf att, i anseende till bristande utrymme inom
Enontekis socken af Norrbottens län, det blefve nödvändigt att förflytta åtskilliga
af de till nämnda socken hörande lappar med deras renar till Jockmocks
och Arjepluogs i södra delen af länet belägna lappmarker, hade
Kong]. Maj:ts befallningshafvande i sistnämnda län uti skrifvelse den 26
sistlidne augusti gjort framställning derom, att en uppsyningsman måtte förordnas
för att ej mindre leda lapparnes flyttningståg till Jockmocks och
Arjepluogs lappmarker än äfven under de två eller tre närmast derpå följande
åren ordna de förhållanden, som genom inflyttningen uppkomme emellan
lapparne samt de förutvarande invånarne i de trakter, dit inflyttningen komme
att ega rum. Med föranledande af denna hemställan hade Kongl. Maj:t den
22 november 1889 förordnat länsmannen Frans Bruno Forsström att för
innevarande år vara lappfogde i Norrbottens län, med tjenstgöringsskyldighet
hufvudsakligen inom Piteå och Luleå lappmarker, äfvensom bestämt, att
Forsström skulle i egenskap af lappfogde åtnjuta, jemte reseersättning, 3,000
kronor såsom arfvode, dock med förpligtelse att under året afstå sina löneförmåner
såsom länsman.

Yidkommande derefter det belopp af det äskade anslaget, som är afsedt
att utgå till lappförmän, har departementschefen meddelat, att Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län år 1883 väckt fråga om anvisande
af medel till gratifikationer åt de förmän och andre förmän, Indika jemlikt
förordningen af den 6 juni 1883 lapparne inom sig valde i de särskilda
distrikten. I sådant afseende hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört,
att isynnerhet inom de distrikt, der större antal lappar och renar uppehölle
sig, bemälde förmän blefve af dem åliggande göromål så upptagne, att de

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nödgades eftersätta egna sysslor och öfverlemna sina egna renar i sitt husfolks
och tjenares vård, i följd hvaraf och då det icke skäligen kunde åläggas
lapparne att aflöna sina förmän, annan utväg icke funnes än att staten
trädde emellan för att, åtminstone i någon mån hålla förmännen skadeslöse
för de uppoffringar, de måste vidkännas; och hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansett att 1,500 kronor om året för ändamålet erfordrades. Med
anledning häraf hade Kong]. Maj:t den 7 december 1883 beslutit, att högst
1,500 kronor skulle tillhandahållas Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i
mån af behof användas till gratifikationer åt lappförmän under år 1884.
Sedermera hade Kong]. Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande att
förmansinstitutionen vore af väsentligt gagn för lappväsendet samt att förmännen
i allmänhet väl fullgjorde sina uppdrag, äfven för hvardera af åren
1885—1889 gjort hemställan om beviljande af medel till ifrågakomma
gratifikationer. Också dessa framställningar hade vunnit Kongl. Maj:ts bifall,
och de för ändamålet anvisade medel, högst 1,500 kronor för hvarje år,
hade stälts till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes disposition.

Med erinran att af det sålunda anförda framginge, att samtliga ifrågavarande
till lappväsendet hörande behof kräfde årliga utgifter till belopp af
omkring 10,000 kronor, har departementschefen slutligen anmärkt, att då
ärendena angående tillsättande af ombudet i Tromsö och lappfogdarne samt
om anslag till gratifikationer åt lappförmännen hittills af Kongl. Maj:t blifvit
afgjorda på justitiedepartementets föredragning, de för ifrågavarande ändamål
nödiga medel i allmänhet anvisats att utgå af andra hufvudtitelns besparingar,
men att, som dessa besparingar numera betydligt nedgått och berörda ärenden
rätteligen tillhörde civildepartementets handläggning samt äfven besparingarna
å anslagen under detta departement måste för andra ändamål i
hög grad anlitas, det blefve nödvändigt, att särskilda medel anvisades till
bestridande under år 1891 af ifrågakomma utgifter.

För så vidt Kongl. Maj:ts förevarande framställning afser beviljande
af anslag till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge
samt till gratifikationer åt lappförmän, har densamma icke gifvit anledning
till någon utskottets erinran.

Beträffande framställningen i den del, som afser beredande af medel
till aflönande under år 1891 af två lappfogdar, har utskottet af hvad till
statsrådsprotokollet meddelats rörande behöfligheten af att sådana fogdar
fortfarande anställas fått den uppfattning, att desamma ännu ett eller annat
år icke utan olägenhet för så väl lapparne som den bofasta befolkningen uti
de ifrågavarande trakterna kunna undvaras; och då beloppet af det arfvode,
som för en hvar af dem beräknats, icke synts utskottet för högt samt de
för ändamålet nödiga medlen, på sätt departementschefen erinrat, icke längre

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
till anordnande
af
högre undervisning
i mejerihushållning.

[15-]

Ang. anslag
till allmänna
landtbruksmöten.

[16.]

kunna erhållas från besparingarne å vare sig andra eller sjette hufvudtiteln,
har utskottet icke heller hyst tvekan att tillstyrka Riksdagen att bifalla hvad
Kong]. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för juridiskt biträde
åt de svenske lapp ar ne i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän, på extra stat för år 1891 anvisa

10,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

16:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af högre undervisning
i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut,
för år 1891 anvisa å extra stat ett anslag
af 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

17:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten å extra stat för år
1891 anvisa 15,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har föredragande departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört, att Riksdagen under förestående anslagstitel
plägat å extra stat årligen anvisa 5,000 kronor såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten, men att departementschefen
för tillgodoseende af ett särskildt ändamål ansett sig böra för nästkommande
år ifrågasätta eu förhöjning af nämnda anslagsbelopp. Bestyrelsen
för sjuttonde allmänna svenska landtbruksmötet, hvilket vore afsedt att
hållas i Göteborg år 1891, hade nemligen uti en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift anhållit, att ett belopp af 10,000 kronor måtte ställas till bestyrelsens
förfogande för anordnande af en i samband med mötet stående pröfning af
landtbruksmaskiner och redskap. En sådan grundlig och noggrann pröfning
som den ifrågasatta i förening med ett landtbruksmöte hade i vårt land första
gången egt rum i sammanhang med det sextonde allmänna landtbruksmötet

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

i Stockholm år 1886. De maskiner och redskap, hvilka dervid underkastats
pröfning, hade varit plogar, såningsmaskin^ maskiner för spridning af konstgjord
gödsel, redskap och maskiner för ogräsrensning samt maskiner för
rensning och sortering af säd och frö. Pröfningarna hade företagits dels
hösten 1885 dels ock våren och försommaren 1886 å två egendomar i närheten
af Stockholm samt vid landtbruksakademiens experimentalfält; och
angående resultaten af desamma hade af de prisnämnder, som verkstält pröfningarna,
afgifvits utförliga berättelser, hvilka spridts i ett stort antal exemplar.

Med afseende å den störa betydelse, dylika pröfningar egde såväl för
den jordbrukaude befolkningen som för tillverkarne af landtbruksmaskiner
och redskap, hade — enligt hvad bestyrelsen i sin omförmälda ansökning
meddelat — bestyrelsen ansett sig böra inbjuda landtbrukare samt tillverkare
och försäljare af dylika maskiner till ett möte i Göteborg för öfverläggning
i ämnet. Dervid hade uttalats önskvärdheten af att en sådan pröfning
som den nyss omförmälda blefve anordnad i samband med 1891 års
allmänna landtbruksmöte; och med anledning deraf hade bestyrelsen ock beslutat
att anordna en dylik, derest erforderliga medel kunde anskaffas. Denna
pröfning, hvilken skulle ega rum under loppet af år 1890, vore ämnad att
omfatta slåtter- och skördemaskiner af alla slag, tröskverk af alla slag,
klöfvernötningsmaskiner deri inberäknade, samt skyddsinrättningar för tröskverk.
De med en sådan pröfning förenade kostnader — såsom rese- och
traktamentsersättning åt prisnämnderna, aflönande af arbetsbiträde, ersättning
för nödig drifkraft, godtgörelse för de olägenheter, som vid pröfningen orsakades
egarne af de gårdar, der pröfningen egde rum, tryckning, annonsering
m. ro. — vore emellertid icke obetydliga. Då utgifterna för redskapspröfningen
vid 1886 års landtbruksmöte uppgått till öfver 11,000 kronor
och den nu ifrågasatta pröfningen vore ämnad att omfatta större och mera
komplicerade maskiner än dem, som vid nämnda möte pröfvats, hade bestyrelsen
för den nu tillämnade pröfningen icke kunnat beräkna kostnaderna
— till hvilkas betäckande de statsmedel, som i öfrig t vore för mötet påräkneliga,
icke lemnade någon tillgång — lägre än till 12,000 kronor,
hvaraf dock 2,000 kronor antagits komma att inflyta i afgifter för anmälningar
till deltagande i pröfningen.

Öfver ifrågavarande ansökning hade — yttrar departementschefen vidare
— utlåtande den 14 september nästlidna år afgifvits af landtbruksakademiens
förvaltningskomité, som dervid tillstyrkt bifall till ansökningen
med åberopande af hvad komitén i utlåtande den 12 december 1884 anfört
i anledning af då begärdt understöd för redskapspröfningen vid 1886 års
landtbruksmöte i Stockholm.

För innehållet i sistnämnda utlåtande har departementschefen redogjort
Bih. titt Ri.ksd, Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 4

Statsutskottets Utlåtande N: o 7.

på sidan 19 i statsrådsprotokollet; hvarefter departementschefen för egen
del anfört, att då gagnet af en dylik pröfning som den ifrågasatta syntes
vara stäidt utom allt tvifvel samt i afseende å det af bestyrelsen begärda
beloppet, hvilket vore iika med det anslag, som Kongl. Maj:t för redskapspröfningen
vid 1886 års landtbruksmöte i Stockholm af tillgängliga besparingar
anvisat, icke något vore att erinra, departementschefen ansåge raötesbestyrelsens
ansökning vara förtjent af bifall. Då emellertid hvarken från det
å ordinarie stat uppförda anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmannanäringar eller från befintliga besparingar tillgångar kunde för
ifrågavarande ändamål beredas utan åsidosättande af andra berättigade kraf,
måste framställning hos Riksdagen göras om beviljande af de erforderliga
medlen; och förestälde sig departementschefen, att detta lämpligen kunde ske
genom att för år 189i bestämma anslaget till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten till 15,000 kronor, dervid dock, enär ifrågavarande
redskapspröfning komme att företagas redan under detta år och de
för dermed förenade kostnaders bestridande afsedda medel följaktligen redan
vid samma tid behöfde tagas i anspråk, det blefve nödigt, att de erforderliga
medlen från statskontoret förskötes mot godtgörelse under 1891 af det
anslag, som för ändamålet kunde varda beviljadt.

Lika med departementschefen finner utskottet ändamålsenligheten af
att den föreslagna redskapspröfningen kommer till stånd ligga*i öppen dag,
och då hvarken beloppet af den derför beräknade kostnaden kan anses för
högt eller medel till gäldande af samma kostnad lära i vidsträcktare mån
än hvad af mötesbestyrelsen antagits kunna på annat sätt beredas, anser sig
utskottet böra tillstyrka Riksdagen att bevilja det för ändamålet ifrågasatta
anslagsbeloppet, 10,000 kronor. Men då berörda belopp är afsedt att fylla
ett specielt behof, synes det utskottet lämpligare, att beloppet uttryckligen
beviljas för detta särskilda behof än att det, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
beredes genom en förhöjning af det förut utgående anslaget till bestridande
af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten. Utskottet, som finner sistnämnda
anslag fortfarande vara till oförändradt belopp erforderligt, får alltså
hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1891 anvisa:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten enahanda belopp, som under
flera föregående år för samma ändamål beviljats, eller

5,000 kronor; samt

b) för anordnande i sammanhang med sjuttonde
allmänna svenska landtbruksraötet i Göteborg år 1891
af eu pröfning af landtbruksmaskiner och redskap 10,000
kronor.

Statsutskottets Utlutande N:o 7.

18:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under flera
år egt rum, må för år 1891 till prisbelöningar vid allmänna
landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
på extra stat anvisa 10,000 kronor.

19:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hänvisning
till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 20 och 21) derom anförts, hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, till den agrikulturkemiska försöksanstalten vid
Ultuna på extra stat för år 1891 anvisa 4,500 kronor.

20:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte såsom bidrag
till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof
på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af 28,000 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligga tre
inom Riksdagen väckta motioner, nemligen en af herr C. Lundeberg (motion
n:o 28 i Första Kammaren), en af herr friherre C. F. K. Barnekow, med
hvilken herrar Ola Nilsson och C. Ehrenborg instämt, (motion n:o 29 i
Första Kammaren) och eu af herr Sven Nilsson (motion n:o 126 i Andra
Kammaren), uti hvilka motioner hemstälts:

af herr Lundeberg, att Riksdagen måtte såsom bidrag till underhåll
af eu kemisk station i Gfefle — under förbehåll, att landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening forbonde sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta, jemte bostad och hvresmedel för kemist
och assistent, samt bekosta aflöningen till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom
årliga utgifter för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag
af 4,000 kronor; samt

af herrar friherre Barnekow och Sven Nilsson, sammanstämmande, att
Riksdagen måtte såsom bidrag till underhåll af en kemisk station för jordbrukets
och näringarnes behof i Kristianstad, då landstinget eller hushållningssällskapet
i länet, hvart för sig eller i förening, förbunde sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel för kemist
och assistent samt bekosta aflöning till desse och laboratoriitjenaren äfvensom
årliga utgifter för laboratoriets underhåll samt inköp af böcker och inven -

Ang. anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna
landtbruksmöten.

■[17.]

Ang. anslag
till agrikulturkemiska

försöksanstalten
vid TJItana.

[18-]

Ang. anslag
till agrikulturkemiska

stationer.

[19.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

tarier för stationens behof, på extra stat för år 1891 bevilja ett anslag af

4,000 kronor.

Med erinran att Riksdagen för innevarande år såsom bidrag till underhåll
af sju kemiska stationer beviljat ett anslag af 4,000 kronor för hvarje
station eller tillhopa 28,000 kronor och att de sålunda beviljade anslagen
åtnjötes af stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping
och Hernösand, har departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat,
att landtbruksakademiens förvaltningskomité i afgifna utlåtanden afstyrkt
de ansökningar om anslag till kemiska stationer i Gefle och Kristianstad,
hvilka i statsrådsprotokollet den 12 januari 1889 (bilagdt 1889 års statsverksproposition)
af dåvarande chefen för civildepartementet omförmälts såsom
kort förut till Kongl. Maj:t ingifna, liksom ock en senare inkommen förnyad
ansökning om anslag till en kemisk station i sistnämnda stad. Förvaltningskomitén
hade i dessa utlåtanden uttalat, att det med afseende å nutidens
utvecklade samfärdsmedel syntes vara likgiltigt, huruvida ett prof, som behöfde
undersökas, skickades till en kemisk station i grannskapet eller till
en mera aflägset belägen station, hvaremot det vore af stor vigt att profvet
blefve fort och noggrant undersökt och resultatet af undersökningen vore
tillförlitligt; att otvifvelaktigt några få, med tillräckliga anslag försedda, väl utrustade
och skötta samt flitigt anlitade anstalter, hvilkas föreståndare vunnit
stor och ständigt ökad erfarenhet, så att undersökningarna kunde skyndsamt
och noggrant utföras, vida mera gagnade landtbruket än ett större antal
mindre och ofullständigare, der undersökningarna icke kunde utföras på ett
sätt, som motsvarade nutidens betydligt stegrade anspråk; samt att det följaktligen
på goda skäl syntes kunna ifrågasättas, om det vore välbetänkt att,
utan omsorgsfull utredning och tydligt ådagaläggande af ett trängande behof,
öka antalet kemiska stationer, samt huruvida det ej vore bättre att koncentrera
krafterna på de redan befintliga anstalternas vidmagthållande och fullkomnande.

Efter det departementschefen vidare erinrat, att omförmälda ansökningar
förklarats icke till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, har departementschefen
med anledning af Riksdagens uttalande i dess skrifvelse den
11 maj 1888 rörande behöfligheten af föreskrifter, bland annat, till vinnande
af mera enighet i afseende på de metoder, som för undersökning vid olika
stationer begagnas, upplyst, att på grund af stadgandet i 4 § punkten c)
af reglementet för de kemiska stationerna den 18 maj 1888, landtbruksakademiens
förvaltningskomité den 15 februari 1889 faststält instruktion för dessa
stationer, innefattande bland annat föreskrifter om metoder för undersökning
af jord, gödslingsämnen, fodermedel och mejeriartiklar samt för pröfning på
arsenik.

Beträffande de skäl, herr Lundeberg anfört till stöd för sin framställ -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ning, tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen i fråga och vill
här endast meddela, det motionären upplyst, att den station, som af honom
förordats till erhållande af statsunderstöd, inrättats år 1885 af enskild person;
att Gefleborgs läns hushållningssällskap årligen lemnat bidrag till stationen,
men att denna under de senare åren arbetat under synnerligen ofördelaktiga
ekonomiska förhållanden, så att det, såsom omständigheterna numera
gestaltat sig, endast vore en tidsfråga, när stationen skulle upphöra, om den
ej blefve tilldelad statsanslag; samt att under de år, stationen varit i verksamhet,
vid densamma utförts följande undersökningar:

År 1885 År 1886 År 1887 År 1888 År 1889.

Prof, som ej pröfvats på arsenik ............... 160. 155. 168. 250. 199.

Prof, som pröfvats på arsenik .................. 209. 121. 117. 133. 285.

Summa 369. 276. 285. 483. 484.

Herrar friherre Barnekow och Sven Nilsson hafva i sina förevarande
motioner anfört hufvudsakligen följande.

Kristianstads läns hushållningssällskap hade allt sedan 1886 med tillhjelp
af enskilde uppoffringar oaktadt sina små tillgångar uppehållit en kemisk
station i Kristianstad, men motionärerne befarade, att, om ej bidrag af
staten dertill erhölles, stationen icke längre skulle kunna uppehållas.

För att visa beskaffenheten af de vid denna station gjorda undersökningarne
ansåge sig motionärerne ur de af föreståndaren lemnade redogörelserna
böra anföra följande specificerade uppgifter:

			1886—87.11887—88.	1888—89.
Analyser	å jord	och jordförbättringsmedel............	! 37; 81	39
11	11	gödningämnen .........................	18 23	62
n	11	fodermedel .................................	25 28	15
ii	n	vatten.........................................	23! 12	19
ii	n	mejeriprodukter .....................	2,133 3,219	12,037
ii	ii	näringsmedel...........................	— —	57
V)	ii	giftprof......................................	1261 156	71
11	ii	tekniska prof och diverse ......	66 70	81
		Summa	2,428] 3,589	12,381

Enligt offentliggjord redogörelse för de med statsanslag försedda kemiska
stationerna under år 1887 hade deremot vid dessa utförts följande
antal analyser:

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	Skara.	Halm- stad.	Kalmar.	Örebro.	Yesterås.	Hemö- sand.	Jön- köping.
Jord- och jordförbättrings-
medel ................................	33	33	39	35	33	10	128;
Gödningsämnen.......................	25	186	41	50	21	12	39!

Fodermedel ............................	28	26	15	48	11	30	!3j
Vatten......................................	15	5	13	34	24	6	119
Mejeriprodukter......................	57	19	91	374	8,065	15	85!
Näringsmedel...........................	9	31	7	124	4	12	31
Gift prof..............................	124	703	96	374	493	172	108
Tekniska fabrikat och diverse	20	27	30	239	18	18	62
Summa	391	1,030	332	1,246	8,669	295	585!

Häraf framginge, att den kemiska stationen i Kristianstad år från år
blifvit allt mer och mer anlitad och att den under sin tillvaro årligen utfört
ett större antal undersökningar än flertalet af de med statsanslag försedda
kemiska stationerna under år 1887 verkstält. Såsom bevis åter på det gagn
denna kemiska station under sin tillvaro redan uträttat kunde anföras, att
genom densamma upptäckts ett mägtigt kaolinlager, som redan börjat bearbetas,
så att anledning funnes för antagandet, att eu lönande industriverksamhet
under den närmaste tiden skulle uppkomma, samt att genom stationens
initiativ inom länets norra del upptäckts rika tillgångar på värderik
mergel.

Motionärerne kunde i öfrigt icke dela den af landtbruksakademiens
förvaltningskomité uttalade åsigten, att det med afseende på nutidens utvecklade
samfärdsmedel vore likgiltigt, huru vida ett prof, som behöfde
undersökas, skickades till en kemisk station i grannskapet eller till eu mera
aflägset belägen sådan. Det vore nemligen ofta af största vigt för den, som
behöfde anlita en kemisk station, att kunna påräkna föreståndarens personliga
inställelse, hvilket till och med kunde vara alldeles nödvändigt vid
profvets tagning, plombering och liknande förrättningar.

Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har icke gifvit anledning
till någon utskottets erinran.

Hvad åter de föreliggande motionerna angår, hyser utskottet den uppfattning,
att frågan om inrättande af nya, med statsanslag understödda
kemiska stationer bör med stor varsamhet behandlas samt att med beslut i
denna fråga i alla händelser bör anstå intill dess någon tids erfarenhet
vunnits om verkan af den i statsrådsprotokollet omförmälda, af landtbruks -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

akademiens forvaltningskomité den 15 februari 1889 utfärdade instruktionen
för de befintliga kemiska stationerna. Med afseende härå och då det enligt
utskottets förmenande tillika kan ifrågasättas, huruvida icke ett beviljande
af anslag till nya anstalter af ifrågavarande art bör föregås af en utredning,
i hvilka landsdelar dylika anstalter företrädesvis äro behöfliga, anser sig utskottet
icke kunna förorda bifall till motionärernas förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning, men med utslag å herrar Lundebergs,
friherre Barnekows och Sven Nilssons ofvan omförmälda
motioner, må såsom bidrag till underhåll af sju kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom
de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel
för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — på extra stat för år
1891 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station
eller tillhopa 28,000 kronor.

21:o.) På grund åt Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang. anslag
under åberopande af de skäl, .som till stöd derför anförts i statsrådsproto- tilj frökonkollet
(sid. 23), hemställer utskottet, tro anstalter.

att Riksdagen, i likhet med hvad allt ifrån år 1887
egt rum, må på extra stat för år 1891 till Kongl. Maj:ts
förfogande anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att
med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas till
understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting
eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och
föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,
som af Kongl. Majrt fastställas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag 2‘2:o.) Med afseende å hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hän TosZtiur''-

visning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) derom anförts, hemföreningen.
ställer utskottet,

[21.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, till understöd åt svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af

5,000 kronor.

Ang. anslag 23:o.) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

till de geo- h d åberopande af de skal, som till stöd derför anförts i statsrådsdersöknin-
protokollet (sid. 24—26), hemställer utskottet,

g ar ne.

22] att Riksdagen må, för fortsättande under år 1891

af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå
grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja
ett extra anslag för samma år till belopp af 89,500
kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Ang. anslag 24:0.) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat

till en andre ?ir |g91 bevilja till anställande af en andre instruktör i husslöjd och.
husslöjd01 och en elev, hvilken borde åtfölja en af instruktörerne i husslöjd för att af denne
en elev. handledas och utbildas, så att han kunde såsom lärare i husslöjd användas,
[2.).] 3^000 kronor.

Rörande denna anslagsbegäran har departementschefen, med erinran
att sistlidna års Riksdag på extra stat för innevarande år beviljat 3,500
kronor till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en elev samt
500 kronor såsom personligt ytterligare ålderstillägg åt andre instruktören
Wilhelm Nordin, derest han fortfarande blefve i denna egenskap använd, till
statsrådsprotokollet anfört, att om hvad under anslagstiteln »ålderstillägg»
föreslagits bifölles, full anledning funnes till antagande att Nordin skulle
blifva utnämnd till slöjdinstruktör på ordinarie stat och att vid sådant förhållande
icke allenast sistberörda såsom ålderstillägg åt Nordin beviljade
belopp, utan äfven det belopp, 500 kronor, som af ofvannämnda 3,500
kronor utgått till honom såsom första ålderstillägg, för nästkommande år
blefve obehöfligt, hvadan det åt andre instruktören i husslöjd jemte en elev,
erforderliga anslagsbeloppet således kunde minskas till 3,000 kronor.

Utskottet, som under punkten 6:o) här ofvan hemstält om bifall till

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

omförmälda under auslagstiteln »ålderstillägg» gjorda framställning, får med
anledning af Kong], Maj:ts föreliggande förslag hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 bevilja,
till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en
elev, hvilken bör åtfölja en af instruktörerna i husslöjd
för att af denne handledas och utbildas, så att han må
kunna såsom lärare i husslöjd användas, 3,000 kronor.

. 25:o.) Vidare hemställer utskottet, Ang. anslag

till väfskolan
i Borås

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom m- mgjorda
framställning, må på extra stat jemväl för år 1891 t24-]

bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften
af statsanslaget, 3,800 kronor, och dels såsom bidrag till
aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000
kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda läns landsting'' eller eljest tillskjutet.

Befrämjande t allmänhet af handel och sjöfart.

26:o.) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang. anslag
och under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts till s
protokollet (sid. 27—29), hemställer utskottet,

att Riksdagen må jemväl för år 1891 på extra stat
anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maj:t
användas för att åt alster af svensk industri och svenska
näringar bereda afsättning i främmande länder.

tatsråds- fl fredande
af svenska
alsters afsättning
i utlandet
in. m.

[25.]

27:o.) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 189) har herr An-1-anordM.
Dahn föreslagit, att Riksdagen måtte dels till Kongl. Maj:t aflåta en
skrifvelse med anhållan, det Kong!. Maj:t täcktes ingå i underhandling med nikation melPreussen
och Jyska riket om beredande af en daglig samfärdsel mellan sydkust nh
Rugen och Skånes sydkust, på sätt i motionen närmare angifvits, samt åstad- ön Bugen.
komma utredning om lämplig anknytningslinie mellan nämnda kust och södra
Bih. till Rilcsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. o Höft. 5

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stambanan; dels ock bevilja ett förslagsanslag af 1,000 kronor för nämnda
ärendes utredning.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill här endast anmärka,
att enligt motionärens åsigt den af honom förordade dagliga kommunikationen
mellan Sverige och Tyskland lämpligen borde anordnas från staden Trelleborg
till den under anläggning varande örlogshamnen Sassnitz på Riigen
samt upprätthållas medelst två första klassens postångare, af hvilka Sverige
och Tyskland hvartdera skulle anskaffa en.

Enligt hvad utskottet inhemtat, hafva vederbörande myndigheter redan
fäst sin uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet samt gått i författning
om ärendets utredning; och då frågan således under den närmaste tiden
torde komma att blifva föremål för Kongl. Maj:ts pröfning, lärer någon framställning
i ämnet från Riksdagens sida icke vara af omständigheterna påkallad,
hvarför utskottet hemställer,

att herr Dahns förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Ang. ifråga- 28:0.) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 16) har herr

för åväga- J- Kerfstedt föreslagit, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts förfogande
iringande af ställa ett förslagsanslag af 200,000 kronor årligen under en tid af 3 år,
r&ngbåtsför” för åvägabringande af regelbunden ångbåtsförbindelse hvarannan månad
bindelse mel- mellan svenska hamnar och La Plata-floden i Syd-Amerika medelst tvenne,
^amna^och inhemskt rederi tillhöriga, ändamålsenliga ångare af åtminstone 2,000 tons
La Platå- lastdryghet samt under de närmare vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t kunde

^°Amerikad~ pröfva nödigt bestämma.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Enligt hvad utskottet inhemtat, har styrelsen för Sveriges allmänna
exportförening i en den 8 januari innevarande år till Kongl. Maj:t ingifven
skrifvelse hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition angående
subvention till det inhemska ångfartygsrederi, som kunde finnas villigt att
upprätta ångbåtsförbindelse mellan svenska hamnar och La Plata-floden, hvilken
skrifvelse jemte en från berörda styrelse den 17 i samma månad inkommen
ytterligare skrifvelse i ärendet den 23 sistlidne januari remitterats
till kommerskollegium för afgifvande af utlåtande.

Då således den af motionären väckta frågan för närvarande är föremål
för Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, anser sig utskottet icke hafva skäl

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att i anledning af motionen tillstyrka någon vidare framställning, utan hemställer,

att herr Kerfstedts förevarande motion ej må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

29:o.) Med anledning af hvad Kong!. Maj:t under denna anslagstitel
äskat hemställer utskottet,

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1891 fortsätta sin
verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills
och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner
skäligt bestämma — må i likhet med hvad förut för flera
år egt rum, på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp
af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmägtige i
jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

30:o.) På grund af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning och under
hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 29
och 30) i ämnet anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksinspektion,
på extra stat för år 1891 anvisa till aflöning
åt tre inspektörer 15,000 kronor, med 5,000 kronor till
hvardera, för år räknadt, och till bestridande af kostnaden
för skrifbiträden och likartade utgifter 1,800 kronor, eller
tillhopa 16,800 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

31:o.) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har nämnda
embetsverk förskjutit följande belopp, nemligen:

Ang. anslag
till bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.

[26.]

Ang. anslag
till anordnande
af fabriksinspektion.

[27.]

Ang. anslag
till ersättning
för af
statskontoret
gjorda förskott.

[28.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

den sterbhusdelegarne efter den 25 juli 1887 aflidne länsmannen i
Rumla socken och Hardemo härad af Örebro län A. L. Flyckt för tiden
från den 22 mars 1887 till den 14 mars 1889 tillkommande ränta efter 5
procent å det belopp, 1,425 kronor, som till statsverket influtit för ett till
Rumla—Txhults jernväg exproprieradt jordområde från länsmansbostället

| mantal n:r 4 Rumla i Rumla socken............................... kr. 140: 92

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt
kongl. brefvet den 31 maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster,
hvarmed boställen varit förenade, egt undfå i anledning
deraf att företrädarne åtnjutit fardagsår, samt aflöningsfyllnad
enligt kongl. brefvet den 27 april 1883 till
tjenstförrättande länsman under den tid, företrädaren i
tjensten innehaft dertill hörande boställe, hvars afkastning

uppskattats till högre belopp än kontanta lönen ......:.......

till betäckande af kostnader för aflönings- och pen sionsstatistiken

under år 1889 ...........................................

arfvoden till ordföranden och två ledamöter i den
af Rongl. Maj:t tillsatta komité för utarbetande af förslag
till föreskrifter i fråga om upphandlingar, leveranser och
entreprenader för statens räkning samt ersättning till en

ledamot i komitén för bestridda sekreteraregöromål .........

arfvoden samt rese- och traktamentsersättning åt
ledamöterna och sekreteraren i den af Rongl. Maj:t tillsatta
s. k. arbetareförsäkringskomitén, diverse utgifter för

komitén m. m...........................................................................

åtskilliga kostnader för verkstäld undersökning af
riksgränsen mellan Sverige och Finland..............................

Summa kronor 198,682: 5 8.

På grund häraf liar Rongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen om
anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, hemstält, att Riksdagen måtte
till betäckande åt ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter anvisa ett extra anslag af 198,683 kronor.

Jemte meddelande att den s. k. arbetareförsäkringskomitén den 4
november 1884 började och i november 1889 afslutade sina arbeten, får
utskottet, till närmare upplysning angående de för denna komité förskjutna,
betydliga kostnader, anföra, att, enligt hvad af den från statskontoret till
Rongl. Maj:t aflåtna skrifvelsen i ''ämnet inhemtats, detta förskott, som
i sj elfva verket utgjort tillhopa 187,517 kronor 55 öre, deraf dock 442
kronor 18 öre, afsedda för diverse utgifter, blifvit till räntekammaren återlevererade,
utbetalts för följande utgifter, nemligen:

)) 4,081: 7 4

» 1,874: 2 5

» 800: —

» 187,075: 37

» 4,710: 3 0

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 37

till arfvoden samt resekostnadsersättning och traktamente till komiténs ledamöter.
.................................................................................... kr. 50,918: 04

till diverse utgifter för komitén ............................................... „ 109,000: —

till arfvoden till komiténs sekreterare...................................... „ 24,000: —

till en af komiténs ledamöter såsom ersättning för en af honom
enligt uppdrag företagen resa till utlandet i ändamål
att inhemta kännedom om derstädes vidtagna åtgärder

rörande arbetareförsäkring ................................................ „ 1,900: 5 5

till fyra uppgifna personer för komitén i vissa hänseenden

lemnadt biträde, tillsammans ............................................. „ 1,698: 9 6

Summa kr. 187,517: 5 5.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till betäckande af ofvan omför -

mälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa
ett extra anslag af 198,683 kronor.

Statens järnvägstrafik.

32:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1891 anvisa
dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 800,000 kronor, deraf till fullbordande
af arbetena för Malmö stations utvidgning 438,500 kronor, dels
ock å riksstaten utom hufvudtitlarne till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernvägar 1,300,000 kronor.

Beträffande först det anslag, som Kongl. Maj :t äskat till nya byggnader
och anläggningar, inhemtas af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11
sistlidne januari, att jernvägsstyrelsen för berörda ändamål ifrågasatt ett anslag
af 900,000 kronor, att användas på sätt följande i statsrådsprotokollet intagna
utdrag af styrelsens till Kongl. Maj:t i ämnet aflåtna skrifvelse gifver vid
handen:

))Byggnader och anläggningar.

Beräknad kostnad.

Kälarne: uppförande af såghusbyggnad, torkhus, och
arbetarebostad vid Ansjön för försågning af en del af det

för jernvägens eget behof erforderliga virket ........................ kr. 17,600: —

För detta ändamål upptogs i det underdåniga för Trantport

kr. 17,600: -

Ang. anslag
till statens
jernvägstrafik.

[34o.35.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

slaget för 1890 ett belopp af 7,600 kronor, men enär
det till utförande af nya byggnader och anläggningar
under nämnda år begärda anslaget nedsattes, finnas
inga medel för anläggningen tillgängliga. Kostnaden
har nu upptagits högre än i berörda förslag, dels derför
ätt förutom de hus, som förut afsågos att uppföras
å platsen, har beräknats att ett vid Håsjö station befintligt
och, sedan stationen upphörde att vara ändpunkt,
derstädes obehöfligt boställshus för betjente
skulle för användning till arbetarebostad flyttas till
Ansjön, dels emedan det visat sig att den vid Östersunds
station befintliga byggnad, som ansågs kunna
derstädes undvaras för att användas till inrymmande
af sågverket vid Ansjön, är behöflig såsom förrådshus
vid Östersund, och följaktligen en ny byggnad måste
å platsen uppföras för sågverket.

Nyhem: utläggning af sidospår till Idsjön........................... ,,

Detta var äfven begärdt för 1890, men till följd
af nyssnämnda nedsättning i anslagssumman kan arbetet
icke utföras under det året.

Dufed: uppförande af nya kolbås, emedan de förut der

befintliga äro otillräckliga.................................................. ,,

Undersåker: uppförande af en lastkaj och i sammanhang

dermed utläggning af ett sidospår............................................ ,,

Lastkaj finnes ej vid stationen och kan ej ändamålsenligt
anordnas utan i sammanhang med ett nytt
sidospår. Den behöfs för lastning hufvudsakligen af
s. k. cellulosavirke, som i stor mängd sändes till Ranheim
i Norge.

Hjerpen: utvidgning af det till följd af trafikens betydliga
tillväxt otillräckliga spårsystemet....................................... ,,

Gällt): utvidgning af spårsystemet jemte inköp af dertill
erforderlig jord och i sammanhang dermed flyttning af

magasinet ....................................................................................... „

Den ökade timmer- och planktrafiken på platsen
kan numera icke på ett någorlunda tillfredsställande
sätt skötas, utan att spårsystemet betydligt utvidgas.

Yid denna utvidgning måste äfven magasinet flyttas,

Transport kr.

17,600: —

22,000: —

1,500: —
4,400: —

4,800: —

10,000: -

60,300: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

emedan det ligger å en plats, öfver hvilken det nya
spåret skall framdragas.

Bräcke: uppförande af stall af sten för 6 lokomotiv...... „

Vid stationen finnas redan stall för 4 lokomotiv,
men dessa äro af trä. Då nu två nya stall behöfvas,
har styrelsen, som funnit det med afseende å eldfara
vara i hög grad äfventyrlig! att inrymma flera så
dyra fordon, som lokomotiven äro, i stall af trä, ansett
sig böra föreslå att ett sammanhängande stall af sten
för 6 lokomotiv uppföres i Bräcke, då de förut der
befintliga trästallen kunde flyttas till stationer, der
blott ett eller två lokomotiv äro placerade och riskerna
vid eldsvåda följaktligen mindre.

Nedläggning af eu 6" vattenledning till stallen............ „

Utvidgning af spårsystemet, som behöfver ökas............ ,,

Fränsta: d:o d:o ............ „

Sundsvall: tillbyggnad af godsmagasinet ........................... „

Utläggning af ett spår framför d:o ............................... ,,

Förlängning af hamnbrygga, utläggning af spår å densamma
och anskaffning af skjutbord ....................................... „

Den alltjemt ökade rörelsen å Sundsvalls station
fordrar inom kort tid betydligt större spårutrymme vid
hamnkaj än hvad som inom den nuvarande bangården
kan erhållas; och hafva derför undersökningar och
andra förberedande åtgärder vidtagits för tillgodoseende
af nämnda behof, men då fullständig plan öfver en
sådan vidsträcktare utvidgning ännu ej kunnat upprättas,
nödgas styrelsen för tillfället inskränka sig till
att begära medel för här ofvan uppgifna arbeten. Genom
hamnbryggans förlängning m. m. skulle äfven
underlättas kollossningen från större fartyg, hvarigenom
jernvägens omkostnader vid sådan lossning skulle i afsevärd
mån minskas.

Östavall: utvidgning af sparsystemet, som är otillräckligt
för godsrörelsen på platsen och de dagligen der förekommande
tågmötena........................................................................... ,,

Mellansjö-, uppförande af ett vattentorn.............................. ,,.

Vattentorn finnes ej vid stationen, men är behöflig!,
emedan vattenförbrukningen för lokomotiven med

Transport kr.

60,300: —

30,000: —

4,800: —
5,200: —
2,300: —
11,000: —
1,900: —

6,000: —

5,100: —
5,200: —

131,800: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

anledning af de svåra stigningarna till stationen är så
stor, att af brist på vatten fulla tåg icke alltid kunna
framföras.

Ljusdal: uppförande af ett vattentorn i norra ändan af

stationen, hvarest vatten nu icke kan tagas........................... ,,

Tornet är behöfligt, dels emedan full vattentillgång
icke alltid är påräknelig i det vid södra
ändan af stationen befintliga vattentornet, dels ock
för att de norrut gående tågen icke må behöfva uppehållas
utanför stationen, när vatten skall tagas, hvilket
är olägligt både för tågexpeditionen och de resande.
Uppförande af kolbås, emedan de förut befintliga äro

otillräckliga............................................................................... ,,

Uppförande af ett boställe för stationsbetjening............. ,,

Nämnda betjening bor nu kringspridd i den vidsträckta
byn till olägenhet för tjensten, jemväl i det
afseendet att personalen delvis har svårt att undvika
mindre lämpligt umgänge å fristunderna.

Hudiksvall: uppförande af stall för 2 lokomotiv ............ ,,

Bollnäs: uppförande af stall för 4 lokomotiv med jordinköp.
............................................................................................... ,,

Värtan: uppförande af ved- och cokesbod, som nu icke
finnes, hvarför dessa materialier för närvarande inrymmas
i lokomotivstallet till olägenhet och hinder för dettas användning
till sitt ändamål ........................................................ ,,

Norrtull: utvidgning af spårsystemet ................................. ,,

Stationen, som användes för större delen af Yasastadens
trafik af ved, tegel m. m., saknar erforderligt
spårutrymme.

Södertelge: nedläggning af en vagnvåg, erforderlig för
vågning af vagnslastgods, som icke karl vägas i magasinet „
Anslaget begärdes redan i förslaget för år 1890.
Gnesta: uppförande af nytt restaurationshus af sten, emedan
det gamla är helt och hållet otillräckligt och obeqvämt
för de resande och dessa olägenheter icke kunna till följd

af grundens beskaffenhet afhjelpas genom tillbyggnad......... „

Flen; utvidgning af spårsystemet samt flyttning af stationshuset,
godsmagasinet och lastkajen för beredande af

Transport kr.

131,800: —

6,000: —

2,500: —
20,000: —

10,000: —
25,000: —

1,600: —
8,300: —

2,000: —

42,000: —
249,200: —

Statsutskottets Utlåtande N:o T1. 41

Transport kr. 249,200: —

erforderligt utrymme och för minskande af faran för de

resande vid vagnflyttningar till och från magasinet ............ „ 30,000: —

Spårsystemet är otillräckligt för den trafik, som
numera passerar stationen på statens och den enskilda
Yestmanland—Oxelösundbanan. Samma förhållande eger
äfven rum med afseende å lokalerna i stationshuset,
hvarför en utvidgning af dessa är behöflig. Godsmagasinets
läge är nu sådant att, när vagnar skola
föras till eller från magasinet, måste de skjutas å spår,
som de resande hafva att passera på väg mellan stationshuset
och tågen, hvarvid de äro utsatta för olyckstillbud,
som genom den nu afsedda anordningen kunna
undanrödjas.

Det uppgjorda kostnadsförslaget öfver dessa arbeten
uppgår till 138,000 kronor, men af denna summa
anser styrelsen endast 30,000 kronor erforderliga för

arbetenas påbörjande under 1891.

Fiskeby: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet...... „ 8,500: —

Linköping: uppförande af 2 lokomotivstall med jordlösen „ 20,000: —

Hallsberg: tillbyggnad af matsalarne i restaurationslokalen,
hvilka äro otillräckliga, särdeles vid dagsnälltågen, hvilkas

resande der hafva middagsspisning ......................................... 11,100:_

Töreboda: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet... „ 5,500: —

Motala verkstad: flyttning af godsmagasinet och i sammanhang
dermed utvidgning af spårsystemet.............................. ,, 5,400: —

När stationen byggdes, fans ej någon dit ledande
allmän väg och förlädes magasinet på östra sidan om
spåren, hvilket läge numera, sedan landsväg blifvit
byggd och inmynnar på vestra sidan om spåren, är olägligt
och utsätter de trafikerande, som skola till eller
från magasinet, för fara att öfverköras, hvarför till
styrelsen äfven inkommit från i orten boende personer
en petition att magasinet måtte flyttas. I sammanhang
härmed föreslås utvidgning af spårsysiemet.

Motala: nedläggning af en vagnvåg för vågning af vagns -

lastgods, som icke kan vägas i magasinet.............................. 2,000: —

Fogelsta: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet ... „ 5,400: —

Cliarlottenberg: utvidgning af spårsystemet samt derför
erforderligt jordinköp och husflyttning .................................... „ 41,500:_-

Transport kr. 378,600: —

Bill. till Rihsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. '' G

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport

Den växande genomgående trafiken, stationens
egen trafik och behofvet af utrymme för de från stationen
utgående tågen kräfva en betydlig utvidgning
af spårsystemet, för hvars utförande ytterligare jord
måste inköpas samt den nuvarande lastkajen och magasinet
något flyttas. Deraf den jemförelsevis stora kostnaden.

Fager ås: anläggning af ny vattenledning till vattentornet,
emedan den äldre icke lemnar tillräckligt med vatten
Fry Test a: utfyllning i sjön för beredande af större upplagsplats
för virke......................................................................

Utrymmet vid stationen för emottagande af allt
dit å sjön Fryken ankommande virke är alldeles otillräckligt
och måste derför ökas, hvilket lämpligast kan
ske genom en utfyllning i sjön på föreslaget sätt.

A bandelen Läxa—Kristinehamn: anläggning af en ny
morseledning, behöflig till följd af betydligt ökad telegraf korrespondens.

...............................................................................

Nässjö: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet och

lastkajen................-...................................................................

Säfsjö: utvidgning af det otillräckliga spårsystemet.........

Elmhult: uppförande af 2 dubbla lokomotivstall.............

Hessleholm: förändrad inledning af Kristianstad—Hessleholmsbanan
för beredande af bättre spårutrymme å stationen
..........................................................................................

Anslaget var begärdt redan för år 1890.

Arlöf: utvidgning af spårsystemet, som är otillräckligt,
hufvudsakligen till följd af sockerfabrikens utomordentligt
stora transporter af hvitbetor och stenkol under de tider af

året, då den s. k. kampanjen pågår .......................................

I sammanhang härmed måste äfven magasinet
flyttas och bör jemväl utvidgas, emedan det är för
litet.

Malmö: återstående arbeten för stationens utvidgning och

delvis ombygnad...........................................................................

För ifrågavarande utvidgning hafva anvisats för
åren 1889 och 1890 resp. 150,000 och 250,000
kronor.

Diverse arbeten ...........................:............................................

kr. 378,600: —

„ 1,200: -„ 10,000: —

„ 3,200: —

„ 3,650: —

„ 3,500: —

„ 12,000: —

„ 6,000: —

„ 15,700: —

„ 438,500: —

27,650: —

Summa kronor 900,000: —))

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Beträffande denna jernvägsstyrelsens framställning har departementschefen
anfört, att med det belopp, 438,500 kronor, som vore afsedt för
arbetena å Malmö stations utvidgning, dessa arbeten skulle komma att bringas
till slut. Då följaktligen en minskning åt det af styrelsen härför beräknade
anslagsbeloppet skulle medföra, att stationens utvidgning icke kunde, såsom
afsedt vore, fullbordas år 1891, ansåge sig departementschefen böra tillstyrka,
att berörda belopp oförminskadt beviljades. Deremot kunde ett eller annat
de öfriga arbeten, till hvilka styrelsen ifrågasatt anslag, såsom t. ex. förändringarna
af restaurationslokalerna vid Gfnesta och Hallsberg utan alltför
stora olägenheter någon tid uppskjutas, och det af styrelsen begärda anslaget
för nya byggnader och anläggningar syntes derför kunna minskas med
100,000 kronor, eller till 800,000 kronor.

I fråga om det af Kongl. Maj:t för anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernväg ar äskade anslag inhemtas af statsrådsprotokollet,
att jernvägsstyrelsen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att för detta ändamål för år 1891 bevilja ett anslag af 1,500,000
kronor.

I afseende härå hade styrelsen — meddelar departementschefen —
åberopat den utförliga motivering, styrelsen i sin skrifvelse den 7 december
1888 (till hufvudsakligaste delen införd i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1889) lemnat i fråga om behofvet af den rörliga
materielens ökning, och erinrat, att den för ändamålet under innevarande år
nödiga summan beräknats till 1,500,000 kronor, hvaraf 490,000 kronor
varit afsedda för det minimum af nyanskaffning, som den ökade trafiken
till eu början gjorde oundgängligt. Yidare hade styrelsen anfört, att då af
den begärda summan endast 1,000,000 kronor beviljats samt den under år
1888 inträdda trafikförhöjningen ej allenast visat sig bestå, utan äfven fortfarande
ökats, det vore att befara, att styrelsen inom kort måste komma i
valet mellan att antingen tillbakavisa en del af den trafik, som erbjödes,
eller ock försumma materielens underhåll, samt att, hvilkendera utvägen än
komme att väljas, bristen på rörlig materiel komme att utöfva en högst
menlig inverkan på statens jernvägars ekonomi. För att, i den mån sådant
ännu vore möjligt, afhjelpa detta missförhållande, vore det högst angeläget
att för år 1891 anvisades 1,500,000 kronor, motsvarande anskaffningskostnaden
för 8 lokomotiv, 30 personvagnar samt 500 godsvagnar med axlar
och hjul jemte reservdelar.

Sedermera hade styrelsen, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,
uti en aflemnad promemoria i fråga om behofvet af det begärda anslaget
ytterligare anfört, att det under de senare åren, i den mån virkesförsändelserna
i Norrland tillväxt, under månaderna mars—oktober varit förenad!

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med största svårighet att med den befintliga materieltillgången tillhandahålla
vagnar till den omfattning, som af trafikanterna ej mindre i Norrland
än äfven inom det öfriga riket påfordrats; att också klagomål ofta till
styrelsen och vederbörande distriktsbefäl ingått öfver omöjligheten att i rätt
tid erhålla vagnar, i hvilka klagomål betonats de stora förluster affärsmännen
måste vidkännas, bland annat, genom utbetalande af liggepenningar
till på last väntande ångbåtar; att styrelsen visserligen, för att i någon mån
afhjelpa det öfverklagade förhållandet, ofta låtit, om än till stort men för
jernvägens ekonomi, uppskjuta egna transporter af materialier in. m., men
att anledningarna till klagomålen dock icke derigenom kunnat undanrödjas;
samt att, derest icke tillgången på materiel bragtes i närmare öfverensstämmelse
med trafikanternas behof af transportmedel, statens jernvägar icke
med afseende å skyndsam godsbefordran kunde motsvara de anspråk, den
trafikerande allmänheten hade rätt att på dem ställa. Särskild! ansåge sig
styrelsen böra påpeka, att virkestrafiken i Norrland måste försiggå inom en
bestämd, ganska begränsad tid; att till följd af de långa afstånden i Norrland
och det fåtal genomgående tåg, som trafikerade de norrländska linierna,
omsättningen af materielen eller förflyttning från annan ort af lediga vagnar
till stationer, der last väntade, icke kunde ske med tillbörlig hastighet;
samt att framdragandet af tomvagnar från ofta långt aflägsna orter vore
förknippadt, utom med tidsutdrägt, äfven med en tillökning i kostnad, hvari
någon lindring icke kunde väntas, med mindre den för närvarande knappa
tillgången å materiel afhjelptes. Den begärda tillökningen i materiel vore
derför en oafvislig nödvändighet och, såsom i någon mån upplysande med
afseende å behofvet, ansåge sig styrelsen böra meddela, att under månaderna
januari—november år 1889 mängden af det transporterade fraktgodset utgjort
2,760,917 ton mot 2,445,804 ton under motsvarande månader år
1888 och således ökats med omkring 13 procent, under det att det belopp,
som nu af styrelsen begärts, vore allenast omkring 3 procent af den vid
1888 års slut befintliga materielens bokförda värde.

För egen del har departementschefen beträffande nu ifrågavarande
ansiagsbehof yttrat, att han af hvad jernvägsstyrelsen anfört ansåge ådagalagd!,
att en afsevärd tillökning af den rullande materielen påkallades såväl
af trafikanternas billiga anspråk att utan oskäliga dröjsmål få sina transporter
besörjda som ock af hänsyn till statsjernvägarnes egen ekonomi.
I sistnämnda afseende ville departementschefen först och främst fästa uppmärksamheten
derå, att då en alltför knapp tillgång på materiel måste i
följd af trafikens kraf föranleda, att materielen icke i behörig tid kunde
underkastas behöflig^ reparationer, materielen i förtid komme att förslitas,
hvilket orsakade ökade kostnader genom nödvändigheten att ersätta den
materiel, som sålunda blifvit i förtid obrukbar. Vidare erinrade departements -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

chefen att, på sätt jernvägsstyrelsen ock framhållit, bristen på rullande
materiel medfört ökade direkta utgifter för jernvägen, såsom extra kostnader
för emottagande och uppläggande af dess kolförråd i följd af omöjligheten
att i rätt tid besörja transporterna deraf samt ökade omkostnader för den
stationstjenst, som besörjdes medelst lokomotiv.

Med hänsyn till de öfriga statsbehof, hvilkas fyllande af Riksdagen
äskades, ansåge departementschefen dock det belopp, som borde för nu ifrågavarande
ändamål begäras, kunna inskränkas till 1,300,000 kronor, hvarmed
de angelägnaste behofven af ny rullande materiel kunde anses för år 1891
tillfredsstälda.

Kongl. Maj:ts framställning om anslag till utförande af nya byggnader
och anläggning har, för så vidt densamma afser utvidgningen af Malmö
station, icke gifvit anledning till någon utskottets erinran.

Hvad berörda framställning i öfrigt vidkommer, får utskottet till en
början erinra att, enligt hvad ofvan meddelats, i det belopp å 100,000
kronor, hvarmed det af jernvägsstyrelsen för byggnader och anläggningar
ifrågasatta anslag minskats, ingått den till sammanlagdt 53,100 kronor beräknade
kostnaden för arbetena vid Gnesta och Hallsberg, men att icke
blifvit upplyst, genom hvilka af de i öfrigt föreslagna arbetenas undanskjutande
den återstående, till 46,900 kronor uppgående minskningen ansetts
kunna åstadkommas. Med anledning häraf tillåter sig utskottet såsom sin
åsigt uttala, att uppskof synes böra ega rum särskilt med de vid Flens
station tillämnade arbetena. Ehuru jernvägsstyrelsen för år 1891 vid denna
station blott ifrågasatt arbeten för eu kostnad af 30,000 kronor, framgår
nemligen af styrelsens i ämnet aflåtna skrifvelse, att det kostnadsförslag, som
uppgjorts för samtliga såsom erforderliga ansedda arbeten vid stationen, slutar
å ett belopp af 138,000 kronor. Åf berörda kostnadsförslag, som för utskottet
varit tillgängligt, framgår, att bland utgiftsposterna upptagits »uppsättning
af ett nytt stationshus af sten, med grund» för en beräknad kostnad af
50,000 kronor. Det har likväl synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida en
så dyrbar nybyggnad vid denna station i verkligheten är af behofvet påkallad;
och då utskottet tillika af kostnadsförslaget trött sig finna, att påbörjandet
af vissa arbeten, som enligt jernvägsstyrelsens åsigt borde under år
1891 verkställas, skulle hafva till följd, att en del andra i kostnadsförslaget
upptagna arbeten, om hvilkas behöflighet utskottet icke känner
sig fullt öfvertygadt, måste under följande år utföras i enlighet
med den nu uppgjorda planen, har utskottet icke tvekat att uttala den
mening, att de nu ifrågasatta arbetena vid berörda station lämpligen
böra uppskjutas. I sådan händelse blefve Kongl. Maj:t för öfrigt i tillfälle
att, efter förnyad pröfning af samtliga de föreslagna arbetenas
behöflighet, för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till stationens

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ifrågasatt
statsbidrag
förbyggande
och
underhåll af
Långebro i
Kristianstads
län
m. m.

utvidgning; och föreställer sig utskottet, att i sammanhang med den
förnyade pröfningen bordo tagas i öfvervägande, huruvida icke, då behofvet
af en utvidgning af stationen väsentligen lärer hafva föranledts
af den ökade trafik, som på Oxelösund—Flen-Vestmanlands jernväg
passerar stationen, nämnda jernvägsaktiebolag borde, åtminstone i någon
mån, deltaga i de För utvigdningen erforderliga kostnaderna.

Då flera andra poster å det af jernvägsstyrelsen till nya byggnader
och anläggningar ifrågasatta anslag synts utskottet väl högt upptagna,
anser sig utskottet slutligen böra framhålla, att genom ändamålsenliga
åtgärders vidtagande kostnaden för de å ifrågavarande poster
upptagna arbeten torde böra kunna i verkligheten ej obetydligt nedbringas
under den nu beräknade.

Med dessa erinringar har utskottet, som i öfrigt icke haft något
att invända mot Kong!. Maj:ts förevarande förslag om anslag till uppförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,
ansett sig böra tillstyrka, att det begärda anslaget måtte i sin helhet
beviljas.

Beträffande Kongl. Maj:ts anslagsbegäran för anskaffande af ny
rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, har det synts
utskottet genom hvad till statsrådsprotokollet meddelats vara till fullo
ådagalagdt, att någon nedsättning uti det visserligen i och för sig betydliga
belopp, Kongl. Maj:t äskat, icke skulle utan de mest afsevärda
olägenheter för trafiken kunna vidtagas, hvarför utskottet icke tvekat
att tillstyrka Riksdagen att bevilja ifrågavarande belopp.

Med anledning af hvad under förevarande anslagstitel blifvit föreslaget,
hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen må anvisa:

a) å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,
800,000 kronor, deraf till fullbordande af Malmö
stations utvidgning 438,500 kronor,

b) å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar, 1,300,000 kronor.

Om sättet för anskaffande af det i mom. b) omförmälda belopp
kommer utskottet framdeles att afgifva förslag.

33:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 137) har
herr friherre W. von Schwerin, med hvilken herr Nils Nilsson i Skärhus
instämt, hemstält, att Riksdagen måtte besluta underdånig skrif -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ve]se, att Kong]. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom skyldigheten
att bygga och underhålla Långebro invid Kristianstad öfver
Helgeå bragtes i öfverensstämmelse med de i nu gällande lag och författningar
stadgade grunder; att ett anslag af 6,000 kronor om året
måtte ställas till disposition af Kongl. Majits befallningshafvande i
Kristanstads län eller annan lämplig myndighet för att användas till
förräntning och amortering af brointressenternas skuld; samt att) om
detta bitölles, i skrifvelsen till Kongl. Maj:t måtte inryckas, att Kongl.
Maj:t täcktes förordna allmänt ombud att deltaga i årliga revisionen af
brons räkenskaper och afgifva berättelse om huru anslaget användts.

Ehuru den i föreliggande motion väckta frågan, efter den framställning
deraf motionären lemna!, synes utskottet i viss mån förtjent
af uppmärksamhet, håller utskottet likväl före, att någon åtgärd från
Riksdagens sida i det af motionären angifna syftet icke i sakens nuvarande
outredda skick bör vidtagas, helst utskottet anser, att Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet å de ornförmälda förhållandena bör i första hand
genom de i saken intresserades åtgörande påkallas.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att herr friherre von Schwerins förevarande
motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om
anvisande på extra stat för år 1891 af medel till väg anläggning ar och vägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer och torrläggning
utaf vattensjuka marker har utskottet i sitt utlåtande n:o 13 afgifvit
yttrande.

Beträffande Kongl. Maj:ts likaledes under sjette hufvudtiteln framlagda
förslag till fortsättning af arbetena å stambanan till Vännäs och
anskaffande aj rörlig materiel till bansträckan Anundsjö—Vännäs samt
till påbörjande af arbetena å banan till Ofver-Luleå kommer utskottet
att framdeles afgifva utlåtande.

Likaledes kommer utskottet framdeles att yttra sig med anledning
af väckta och till utskottet remitterade motioner om beviljande
af anslag för byggande af en bibana från Mellansel till Örnsköldsvik.

Stockholm den 17 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservation er:

vid punkten 7:o (angående förste fiskeriassistentens lön samt ålderstillägg
åt fiskeriassistenterne):

af herrar C. E. Carsparsson, friherre B. A. Leijonhufvud, P. J. von
Ehrenheim och R. G. von Hedenberg, som, under ogillande af utskottets
förslag i öfrig!, ansett detsamma hafva bort innefatta hemställan om att
andre fiskeriintendentens lön, 1,500 kronor, måtte, efter innehafvarens af
sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, höjas
med 500 kronor och efter 10 års sådan tjenstgöring med ytterligare 500
kronor;

vid punkten 20:o (angående anslag till agrikulturkemiska stationer):
af herrar grefve A. G. Barnekow och S. Nilsson, hvilka yrkat, att utskottet,
med anledning af Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och de väckta
motionerna om anvisande af bidrag till underhåll af de kemiska stationerna
i Gefle och Kristianstad, bort hemställa, att Riksdagen måtte såsom bidrag
till underhåll af nio kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart för
sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal
för detta jemte bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna för
laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof —- på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag af 4,000
kronor för hvarje station eller tillhopa 36,000 kronor;

af herr L. Jönsson;

vid punkten 32:o (angående anslag till statens jernvägstrafik):

af herr grefve G. Sparre;

af herrar C. E. Carsparsson, F. Boström och P. J. von Ehrenheim,
hvilka ansett, att utskottets motivering bort erhålla följande förkortade och
förändrade lydelse:

Statsutskottets Utlåtande No 7.

“Kongl. Maj:ts framställning om anslag — — — — erinran.

Hvad berörda framställning i öfrig! vidkommer — —--kostnad

af 50,000 kronor. Det har likväl synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida
en så dyrbar nybyggnad vid denna station i verkligheten är af behofvet
påkallad; och då utskottet tillika trött sig finna, att flera andra poster å
det af jernvägsstyrelsen till nya byggnader och anläggningar ifrågasatta anslag
äro väl högt upptagna, anser sig utskottet böra framhålla, att genom
ändamålsenliga åtgärders vidtagande — — — nu beräknade.

Med dessa erinringar — — — — beviljas.

Beträffande Kongl. Maj:ts — — — belopp.14

af herrar FL. P. P. Tamm, V. Ekenman och E. Fränekel: hvilka
ansett, att utskottets motivering bort på följande sätt affattas:

“Kongl. Maj:ts framställning---erinran.

Då den ökade trafik, som framkallats af de nu förbättrade konjunkturerna,
utvisat ökade behof af utvidgade anordningar vid en del af statens
jernvägsstationer och inkomsterna af jernvägarne samtidigt varit i ökning,
har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon nedsättning för ifrågavarande
ar uti det anslag, Kongl. Maj:t i öfrigt äskat till nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik.

Beträffande Kongl. Maj:ts — — — belopp.44

Bill. till Pikset. Prof. 1890. 4 Sami 1 Afä. o Afä.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

	Anvisning i kontant.	indelning och d anvisning, Friheter.	ermed jemförlig på förslag. Ersättningar.	Summa.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
	6,500	__	_ _	_	_ _	—	6,500	—
	36,000	—	- -	—	:— —	—	36,000	—
	17,000	—	- -	—	— —	—	17,000	—
	76,700	—	- -	—	— —	—	76,700	—
	83,500	—	- -	—	— —	—	83,500	—
	59,900						59,900
	108,800						108,800
	6,000	—	- -	—	—— —	—	6,000	—
	87,422	—		—	— —	—	87,422	—
	2,646,992	—					2,646,992	—
	131,200	—	—	—	—	—	131,200
	27,800	_	_ _	_	_ _	—	27,800
	239,000	—	---	—	— —	—	239,000	—
	10,847	—	6,635	—	1,664	—	19,146	—
	250,000	—	___	—	- -	—	250,000	—
	354		25	—	—	—	379
S:gr	j 3,788,015		6,660\|—	1,664		j 3,796,339	1-
Tpt	\| 3,788,015		\| 6,660\|—	1,661		\| 3,796,339	1-

Civil Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor......

Departementschefen...........................................•_.......

Departementets afdelning af Kong], Maj:ts kansli......

Kommerskollegium ..................................................

Statistiska centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån ... .......

Ueservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.............................

arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats „

officiella statistiska trycket ............................

„ en statistisk tidskrift .......................................

n utarbetande åt en aftönings- och pensionsstatistik

Landtmäteristaten.....................................................

Rikets-ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet..............................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsTillkommer
det belopp, hvartill afkastningen åt fyra
Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda
manna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera

Landtbruksstyrelsen...................................................

Äldersti Hägg, förslagsanslag ....................................

Gästgifvares friheter ...............................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...........

Färjor och färjekarlar.................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

		Förslag till blifvande riksstat:
		Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
departementet.				iFriheter.	Ersättningar.
	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
		6,500 36,000	—	—	—	—	—	6,500 36.000 17.000 76,700 83,500	—
		17,000 76,700	—					—
		83,500	—					—
	..... 28,400: —
.............................................. 1,500: ersättningar ........................... 12,200: ............................................... 15,800: ............................................... 1,000: ............................................... 1,000:	— 31,500: —	59,900						59,900
	108,800	_	_ .	_	___	_	108,800 6,000 87,422 2,649,022	_
		6,000 87,422 2,649,022		__	_	____	_
			__		__	_	_
anslag). Nuvarande belopp................ indragna boställen är beräknad .........	. 2,646,992: — 2,030: —
reservationsanslag till expenser för all ä 30 000 kronor! ......		131,200 27,800 239.000 10,847 250.000 354						131,200 27,800 239.000 19,146 250.000 379
	—	6,635 25	—	1,664	—	—
		—	—	—	_
	S:gr	3,790,045	—	6,660j—	1,664	_	3,798,369	—
	Transport	3,790,045		6,660	—	1,664	—	3,798,369	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	1890 års riksstat anslår:
			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning i kontant.		anvisning, på förslag.		Summa.
			Friheter.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
Tpt	3,788,015	—	6,660		1,664	—	3,796,339	—
	12,000						12,000
	190,400	—	— —	—	— —	—	190,400	—
	47,500	_	_ _	_	_ _	_	47,500	_
	55,000	—	---	—	- -	—	55,000	—
	48,000	—	- —	—	---	—	48,500	—
	63,500	—	- -	—	_ ___	—	63,500	—
	11,500	—	- -	—	- -	—	11,500
	•8,700	—	- —	—	- ---	...	8,700
	42,000	—	—	—	—	—	42,000	_
S:gr	479,100						479,100
	63,000						63,000
	50,000	—	- -	—	- -	—	50,000	—
	4,500	—	- -	—	- -	—	4,500	—
	2,700	—	1,560	—	4,567	—	8,827	—
	108,550	—	1,070	—	- -	—	109,620	—
	30,000	—	- -	—	- -	—	30,000
	15,850	__	---	—	- -	—	15,850	—
	43,000	—	- -	—	--- -	—	43,000	—
	117,531	—	— —	—	—	—	117,531	—
	12,000	—					12,000
S:gr	447,131	—\| 2,630	—	4,567		454,328	1-
S:a	4,714,246	—	9,290	—	6,231	—	4,729,767	\|—

Jordbruket, handeln

Reservations Vägar

och kommunikationer .......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna understöd

åt landtmannaskolor) .............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden.....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna Länsveterinärer

..........................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Fiskerinäringens understöd......................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.................

Utfiyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

Odlingshjelp för krouonybyggare, förslagsanslag........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förHästafvelns
förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill
förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsO/cas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med
Extra utgifter, reservationsanslag................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	Förslag till blifvande riksstat:
			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning kontant.		anvisning,	på förslag.		Summa.
			Friheter.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Transport	3,790,045	—	6,660	—	1,664	—	3,798,369	—
och näringanie.
anslag.	12,000						12,000
näringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till
	190,400	—	- -	—	---	—	190,400	—
	47,500	—	- -	—	- -	—	47,500	—
näringar.......................................................................	55,000	—	—	—	— —	—	55,000	—
	48,500	—	— .—.	—	---	—	48,500	-’
	63,500	—					63,500	—
	11,500	—	— —	—	—	—	11,500	—
	8,700	—	- -	—	- -	—	8,700	—
	42,000	—	—	—	—	—	42,000	—
S:gr	479,100				- -	—	479,100	—
anslag.	63,000						63,000
	50,000	—	-	—	- -	—	50,000	—
	4,500		---			—	4,500	—
slagsanslag .............................................................	2,700	—	1,560	—	4,567	—	8,827	—
skridt 50,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...	108,550	—	1,070	—	- -	-	109,620	—
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag...............	30,000	—	— —■	—	- -	—	30,000	—
	15,850	—	- --	—	---	—	15,850	—
	43,000	—					43,000	—
anslag. Nuvarande belopp ................... 117,531: —
................................................................ 280: —	117,811	—	- -	—	- -	—	117,811	—
	12,000	—	—	—	— —	—	12,000	1
S:grj 447,411	—	2,630	—	4,567	—	[ 454,608	j—
Summa	\| 4,716,556j—	9,290	\|__	6,231 j —	\| 4,732,077	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna......................

Kommerskollegium:

För tillfällig löneförbättring.............................................. 7,640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret
.................................................................. 2,500: —

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 —
„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000 —

O fverståth altar eembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser" ..............................................

Landsstaterna i lånen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ...... 50,000: —

„ ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän......... 10,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna
och Alnarps landtbruksinstitut .....................................................

liefrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt bruksmöten

............................................................... 5,000: —

Transport 5,000: —

Kronor.

4,500

10,140

76,000

15,000

60,000

10,000

175,640)—

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport 5,000:

För anordnande i sammanhang med sjuttonde allmänna
svenska landtbruksmötet i Göteborg år 1891 af en pröfning
af landtbruksmaskiner och redskap ........................ 10,000:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m.................................... 10,000:

„ den agrikulturkemiska försöksanstalten vid Ultuna ...... 4,500:

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof.......................................... 28,000

Till understöd åt frökontrollanstalter ............................... 10,000

„ „ „ svenska mosskulturföreningen ............. 5,000

För de -geologiska undersökningarne................................. 89,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.s :

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och en

elev ............................................................................ 3,000:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af
afsättning i främmande länder ......................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..........................................

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion .................................................

Diverse anslag:

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter........................................................................ 198,683: —

„ utförande af nya byggnader och - anläggningar vid

.............................................. 800,000: —

statens jernvägstrafik

Kronor.

175,640

162,000

7,800

20,000

14,000

16,800

998,683

Summa |1,394,923|— j

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.
.............................................................................................

'' Kronor.

1,300,000

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ P.OKTIl YCK K l-M-A K TIE BOLAG, 1890.