Statsutskottets Utlåtande N:o 78 (Utlåtande 1897:Su78 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

K:o 78.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1897, kl. 9 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Hvetlanda bysamhälle af viss del utaf förra
liäradshöfdingebostället 1 mantal Hvetlanda Thomas- och
Kullagården n:is 4 och 6 i Jönköpings län.

(I. A.)

I en till Riksdagen den 19 mars innevarande år afla ten, till statsutskottets
förberedande behandling remitterad proposition (n:o 58) omförmäles,
hurusom Hvetlanda bysamhälle, enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens
beslut, till kännedom meddeladt genom kongl. bref den 16 maj 1890, erhållit
tillstånd att mot bestämdt pris från förra häradshöfdingebostället
1 mantal Hvetlanda Thomas- och Kullagården n:is 4 och 6 tillösa sig vissa
jordområden om tillhopa 27 hektar 1 l,7ie ar,-som inginge i det för bysamhället,
enligt plan, som af Kongl. Maj:t gillats, upptagna område till
tomter och allmänna platser.

Sedan den till bysamhället sålunda upplåtna del af bostället åsätta
pg mantal och köpebref derå af domänstyrelsen utfärdats, hade återstående
jjj mantal af bostället med undantag af de afsöndring;!,r, som egt rum dels
Bill. till Riksd. Prot. 181)7. 4 Sand. 1 Afd. ,57 Höft. (.Nås 78-80.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

på grund af kongl. blefven den 11 augusti 1863, den 1 juni 1877 och
den 23 maj 1879, dels ock med en areal af 5 hektar 59,8 ar till Hvetlanda-Säfsjö
jernväg, genom domänstyrelsens kontrakt den 11 januari 1895
utarrenderats på tjugu års tid från den 14 mars 1896 mot en årlig arrendeafgift
af 700 kronor.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 24 oktober 1896 hade Hvetlanda
municipalstyrelse, å bysamhällets vägnar, anhållit om tillstånd för bysamhället
dels att få ytterligare af staten inköpa det staten ännu tillhöriga
f| mantal af ifrågavarande boställe mot det pris, som vid hållen värdering
af domänintendenten i länet jemte biträdande värderingsman blifvit hemmansdelen
åsatt, eller 19,800 kronor, dels ock att få tillösa sig de årliga
afgälder om tillsammans 160 kubikfot lf kanna spanmål, hälften råg och
hälften korn, som nu utgjordes till staten för de enligt sistberörda tre
kongl. bref medgifna afsöndringar, mot erläggande på en gång af det kapital,
hvarå dessa afgälders belopp utgjorde ränta efter fem procent.

Till stöd för denna ansökning hade municipalstyrelsen anfört, att
bysamhället under de senare åren till följd af inflyttningar och en del
industriella anläggningar vunnit en så väsentlig tillväxt, att byggnadsplan^’
med lämpligt läge numera vore mycket svåra att för rimligt pris erhålla;
att befolkningen inom bysamhället, som för närvarande utgjordes af omkring
1,400 personer, vore i stadig tillväxt och säkerligen endast i följd
af pågående anläggning af två större fabriker koinme att inom ett år hafva
vunnit en tillökning af omkring 300 personer, i följd hvaraf nödvändigt
vore, att större område förvärfvades för en fortsatt utvidgning af bysamhället;
samt att det enda lämpliga området härför vore den återstående
delen af bostället, hvilken, belägen invid och till eu del omslutande bysamhällets
nuvarande område, vore desto tjenligare, som densamma, utom
att nödiga byggnadsplats^’ derå kunde erhållas, medgåfve återstodens
sönderdelning i små jordbrukslotter, hvarigenom en del mindre bemedlade
personer kunde beredas tillfälle förvärfva egen torfva; och hade municipalstyrelsen
beträffande de ifrågavarande årliga afgälderna framhållit, att debiteringen
och uppbörden af dessa från den 14 mars 1896 till statsverket
ingående afgälder koinme att för framtiden till följd af tid efter annan inträffade
sönderdelningar och förändringar af de afsöndrade lägenheterna
blifva svåra och invecklade att verkställa.

Af instrumentet öfver den i ansökningen åberopade, den 4 augusti
1896 hållna uppskattningsförrättning hade inhemtats, bland annat, att. arealen
till ifrågavarande f| mantal Hvetlanda upptagits till 172 hektar 62,7
ar, deraf 21 hektar 86,5 ar åker, 8 hektar 75,5 ar äng samt 142 hektar
0,7 ar betes- och skogsmark samt att uppskattningsmännen, med hänsyn

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

till hvad beträffande liemmansdelens beskaffenhet blifvit utrönt och till dess
fördelaktiga läge samt under antagande att skogstillgången något öfverstege
husbehofvet, beräknat hemmansdelens saluvärde sålunda, att åkern
uppskattats efter 430 kronor per hektar, ängen efter 150 kronor per hektar
samt betes- och skogsmarken till 50 kronor per hektar, hvartill lagts värdet
af skog till afsalu med 2,000 kronor, hvarigenom erhållits ett totalvärde å
hemmansdelen af 19,815 kronor 20 öre, som afrundats till 19,800 kronor.

Jemte berörda instrument hade vid ansökningen äfven fogats skriftligt
förklarande af hemmansdelens nuvarande arrendator, att han, för den
händelse hemmansdelen blefve till Hvetlanda bysamhälle försåld, förbunde
sig att när som helst till köparen aflemna hemmansdelen utan något slags
ersättning från statsverket.

På grund af Kongl. Maj:ts befallning hade domänstyrelsen den 26
februari innevarande år öfver ansökningen afgifvit utlåtande och dervid
tillika öfverlernnat infordrade yttranden från fögderiförvaltningen i orten
samt domänintendenten och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, af
hvilka fögderiförvaltningen och domänintendenten, med vitsordande af de
i ansökningen åberopade förhållanden, tillstyrkt bifall till densamma.

Kongl. Majrts befallningshafvande hade meddelat, att lösen för afgälderna
för ofvanberörda afsöndringar, som omfattade 12 hektar 98 ar
44,95 qvadratmeter, jemlikt sist faststäld markegång uppginge till 338
kronor 71 öre, motsvarande efter fem procent ett kapitalvärde af 6,774
kronor 20 öre. Vidare hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att
af hvad i ärendet förekommit kunde antagas vara ådagalagdt, att det för
Hvetlanda bysamhälle vore en lifsfråga att fa förvärfva återstående ]g
mantal af ifrågavarande boställe; och hade Kongl. Majrts befallningshafvande,
som icke hade något att erinra vare sig mot köpeskillingen, 19,800
kronor, eller mot afgäldernas kapitalvärde, 6,774 kronor 20 öre, derför
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, på det att bysamhället
måtte blifva berättigad! att, mot erläggande af omförmälda köpeskilling
och kapitalvärde, tillösa sig ifrågavarande hemmansdel.

För egen del hade domänstyrelsen ansett otvifvelaktigt, att Hvetlanda
bysamhälle för sin fortgående utveckling vore i behof af åtminstone
den del utaf de till j§ mantal Hvetlanda hörande egor, som läge
intill bysamhällets nuvarande område. Då de åsterstående egorna ej
skulle lämpa sig att för kronans räkning förvaltas vare sig såsom
jordbruksegendom eller såsom kronopark, hade styrelsen derför intet
att erinra mot att bysamhället finge förvärfva ifrågavarande hemmansdel
med undantag af ofvanberörda för everdlig tid afsöndrade jordområden.
Den erbjudna köpeskillingen, 19,800 kronor, ansåge deremot

Statsutskottets Utlåtande J\:o 78.

styrelsen långt ifrån nöjaktig. Köpeskillingens belopp öfverensstämde
visserligen med det saluvärde, som vid ofvanberörda uppskattningsförrättning
blifvit hemmansdelen åsatt, men enligt hvad af värderingsinstruinentet
inhemtades, hade jorden uppskattats endast efter det värde,
densamma slftille hafva, i fall den fortfarande användes för jordbruksändamål.
Om än de värden, som af förrättningsmännen upptagits å de
från bysamhället aflägsna trakterna af hemmansdelen, möjligen kunde godkännas
med afseende derå, att dessa trakter äfven i bysamhällets ego
sannolikt under en längre tid ej kunde erhålla annan användning än den
nuvarande, så vore förhållandet helt annat med den mark, som läge i närheten
af det område, bysamhället förut disponerade. Derest bysamhället
blefve egare af hemmansdelen, kunde med temlig säkerhet antagas, att
tillfälle icke komme att saknas för detsamma att till tomtplatser inom kort
få försälja den mark, som läge i närheten af bysamhället, och ännu säkrare
syntes vara, att de pris, som dervid betingades, komme att mångdubbelt
öfverstiga det värde, marken, bedömd endast i jordbrukshänseende,
kunde ega. Beträffande den å hemmansdelen befintliga ståndskogen, hvilken
vid beräknande af hemmansdelens saluvärde upptagits till ett belopp
af 2,000 kronor, motsvarande den virkesqvantitet, hvarmed skogstillgången
ansåges öfverskjuta husbehofvet, förekomme, att enligt uppräkning af skogen,
som af vederbörande revirförvaltare på domänstyrelsens föranstaltande
företagits, virkesmassan finge anses utgöra omkring 3,100 kubikmeter
gagn virke och omkring 3,400 kubikmeter vedvirke, h vilket virke efter de
i uppräkningsinstrumentet angifna pris skulle ega ett värde af mer än
16,000 kronor.

Domänstyrelsen ansåge derför den af domänintendenten med biträden
hållna värdering ej böra godkännas och annan utväg för ett rätt bestämmande
af köpeskillingens belopp ej förefinnas, än att hemmansdelen
uppskattades i den ordning, som vore stadgad angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof.

Slutligen hade domänstyrelsen erinrat, hurusom^enligt gällande arrendekontrakt
förbehåll gjorts derom, att Nils Peter Petersson, såsom innehafvare
af en till hemmansdelen hörande lägenhet, Rylund kallad, derå
boningshuset tillhörde honom, skulle i sin lifstid och, der han vore gift,
hans hustru, så länge hon lefde, ega att lägenheten fortfarande bruka mot
erläggande till arrendatorn af 25 kronor årligen och mot öfriga i arrendekontraktet
närmare angifna vilkor. Derest försäljning af hemmansdelen
komme att ske, ansåge domänstyrelsen kronan ej böra underlåta att trygga
lägenhetsinnehafvaren vid den honom enligt arrendekontraktet nu tillkommande
besittningsrätt, helst som ett vilkor i denna rigtning ej borde kunna

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

i någon man inverka på hemmansdelens köpvärde, då lägenheten läge på
ett afstånd af /0 mil från den helt nära bysamhället varande hufvudgården
samt afgälden i betraktande af den ringa, till lägenheten hörande åkerareal
eller 28,5 ar borde anses fullt nöjaktig.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att ifrågavarande {§ mantal af förra häradshöfdingebostället
Hvetlanda Thomas- och Kullagården n:is 4 och 6 måtte försäljas till
Hvetlanda bysamhälle mot köpeskilling, som skulle på bysamhällets bekostnad
bestämmas i den ordning, som i kongl. förordningen den 14 april
1866 vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof, samt under vilkor i öfrigt,

att hemmansdelen måtte, såvidt kronans rätt anginge, tillträdas den
14 mars 1898;

att köpeskillingen skulle af bysamhället erläggas senast vid tillträdet
;

att från försäljningen undantoges ej mindre de jordområden, som
enligt kongl. blefven den 11 augusti 1868, den 1 juni 1877 och den
23 maj 1879 blifvit afsöndrade, än äfven den till Hvetlanda-Säfsjö jernväg
upplåtna mark;

att hemmansdelen skulle, sedan köpebref derå utfärdats, i jordeboken
upptagas under titel allmänt frälse och för betecknande af denna
dess natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar
i orten;

att bysamhället skulle ensamt vidkännas lagfartskostnaden och öfriga
med köpet förenade utgifter;

samt att ofvanbemälde Nils Peter Petersson i hans lifstid och,
om han vore gift, hans hustru, så länge hon lefde, skulle ega mot en
afgäld af 25 kronor, att erläggas inom januari månads utgång hvarje
år eller å annan tid, hvarom öfverenskommelse mellan vederbörande
träffades, bruka ofvannämnda till dem upplåtna lägenhet utan rätt för
köparen att dem derifrån skilja, så länge de inom bestämd tid betalade
afgälden samt ej beträddes med åverkan eller ohägn å hemmansdelens
mark eller förargelseväckande uppförande i öfrigt;

dels ock att bysamhället måtte fä tillösa sig de årliga afgälder, som
nu utgjordes till staten för de enligt nyss berörda tre kongl. bref medgifna
jordafsöndringar, mot ett kapital, hvarå dessa afgälders belopp utgjorde
ränta efter fyra procent, med iakttagande dervid, att afgäldernas
värde vid kapitaliseringen beräknades efter de markegångspris, som gälde

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

vid tiden för hemmansdelens tillträdande af bysamhället, å hvilken tid
lösesumman senast skulle till statsverket inbetalas;

och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva, att
de medel, som i följd af ifrågavarande afyttringsåtgärder kunde till statsverket
inflyta, matte, på samma sätt som köpeskillingar för försålda mindre
kronoegendomar, fa användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark.

Utskottet har icke haft något att erinra emot hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit; hvadan utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts omförmälda framställning må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:
CHR, LUNDEBERG.