Statsutskottets Utlåtande N:o 73 (Utlåtande 1890:Su73 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

N:o 73.

Ank. till Riksd. kansli den 1C maj 1890, kl. 3 e. in.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

(I. A.)

l:o) Sedan samtliga de till Riksdagens pröfning framlagda förslag,
hvilka kunnat hafva inflytande på beräkningen af statsverkets ordinarie
inkomster, blifvit af Riksdagen afgärda, har statsutskottet till behandling
förehaft Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, i hvad densamma rörer inkomstberäkningen; och får utskottet,
jemlikt 53 § regeringsformen och 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen
härmed uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie
inkomsterna under nästkommande statsregleringsperiod anses kunna
upptagas.

Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af
hvarje särskild inkomsttitel, som i det den kongl. propositionen bilagda
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 januari innevarande
år och statskontorets dervid fogade skrifvelse af den 6 december
1889 finnes meddelad, får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar,
öfver hvilka särskildt yttrande ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Kongl. Maj:t, som i särskild proposition föreslagit
Riksdagen att under vissa förutsättningar besluta, att i de å viss jord
hvilande grundskatter, som med tillämpning af bestämmelserna i kongl.
kungörelserna den 5 juni 1885 och den 3~ februari 1888 samt kongl.
brefven den 13 juli och 25 november 1887 blifvit nedsatta med trettio
procent, ytterligare nedsättning skulle från och med år 1891 ega rum
med tio procent af det belopp, hvarå föregående nedsättning beräknats,
har i sammanhang dermed hemstäit, att inkomsttiteln grundskatt, som
i den af statskontoret föreslagna beräkningen för år 1891 upptagits
till samma belopp, hvarmed den i riksstaten för år 1890 är uppförd,
Bill. till Riksd. Frot 1890. 4 Sami. 1 Åfd. 54 Raft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

eller 4,185,000 kronor, måtte minskas med ett nedsättningen motsvarande
belopp af 460,481 kronor 93 öre till 3,724,518 kronor 7 öre,

eller i rundt tal 3,724,000 kronor.

Då Kong], Maj:ts omförmälda förslag i fråga om ytterligare nedsättning
i de på viss jord hvilande grundskatter äfvensom säl skilda
inom riksdagen i samma ämne väckta motioner genom kamrarnes
skiljaktiga beslut förfallit, torde inkomsttiteln grundskatt, på sätt statskontoret
jemväl föreslagit, böra för år 1891 upptagas till samma belopp,
hvarmed den är i 1890 ars riksstat uppförd, eller 4,185,000 kionor.

Telegraf me dlen. Enligt hvad af {örenämndci statsradsprotokoll^öiver
finansärenden inhemt-as, hade telegrafstyrelsen i skrifvelse till Kougl.
Makt den 8 november nästlidet år meddelat, att telegrafmedlen, hvilka
beräknats för år 1889 till 1,200,000 kronor och föi ai 1890 till 1,260,000
kronor, under år 1888, eller det sista, för hvilket afslutad räkenskap
förefunnes, uppgått till ett sammanlagdt belopp af 1,447,510 kionor
68 öre, hvaraf 1,406,825 kronor 98 öre influtna telegramportoafgifter
och 40,684 kronor 70 öre under åtskilliga andra inkomsttitlar, såsom
registrering af telegramadresser, hyres- och underhållsbidrag af kommuner,
ersättning från statens eller enskilda jernvägar för begagnande a
telegrafverkets stolpar med mera. Under erinran att telegrafstyrelsen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 9 november 1888 framhållit, hurusom
svårighet då ännu mötte för beräkningen åt telegrafverkets inkomster
under år 1890, enär det inländska telegramportot körnare att med början
af år 1889 väsentligen förändras, och det icke vore möjligt att- på
förhand med någon grad af visshet bedöma, hvilken inverkan på inkomsten
den då nyss beslutade portonedsättningen komma att medföra,
hade styrelsen vidare anfört, att den under de nio första månaderna
af år 1889 vunna erfarenheten rörande berörda förändrings
inflytande på portoinkomsterna gåfve vid handen, att, under det den
inländska telegraf korrespondensen ökats med 243,797 telegram, eller
med nära 54 procent, portoinkomsten, hvilken kunde befaras komma
att åtminstone i början lida väsentlig minskning, varit i det närmaste

lika med eller blott''0,9 procent understigande nästföregående års porto inkomst

under motsvarande månader, samt att den utländska telegramvexlingen
visat fortfarande tillväxt, nemligen med omkring 2 procent
i telegramantalet och 4 procent i portoinkomsten. På grund haraf och
under antagande beträffande telegrafkorrespondensens omfattning under
årets sista qvartal, att förhållandena kom me att blifva i det närmaste
oförändrade, hade, enligt hvad departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll
vidare meddelat, telegrafstyrelsen ansett portoinkomsterna
för hela år 1889 kunna beräknas uppgå till omkring 1,400,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

Då emellertid det icke syntes med säkerhet kunna påräknas, att de
jemförelsevis gynsamma förhållanden i afseende på affärsverksamheten
inom landet, livilka för närvarande egde rum, komme att äfven framgent
fortfara, hade telegrafstyrelsen icke vågat beräkna telegrafverkets
inkomster för år 1891 till lika högt belopp, hvartill de ansåges komma
att uppgå för år 1889, utan föreslagit, att samma inkomster måtte för
år 1891 beräknas till 1,350,000 kronor. I denna af statskontoret
biträdda hemställan hade departementschefen ansett sig böra instämma;
och har förevarande inkomsttitel i öfverensstämmelse dermed blifvit
af Kongl. Maj:t föreslagen till sistnämnda belopp.

Emot denna beräkning har utskottet icke haft något att erinra.

Skogsmedel. Denna inkomsttitel hade af statskontoret beräknats
till 2,200,000 kronor, hvilket skulle innefatta en förhöjning af 200,000
kronor utöfver det belopp, hvartill berörda medel i riksstaten för innevarande
år vore upptagna. Som emellertid statsverkets skogsmedel
under år 1889 influtit med 2,720,370 kronor 16 öre, eller med icke
mindre än 1,120,370 kronor 16 öre utöfver det belopp, 1,600,000 kronor,
hvarmed de i riksstaten för samma år upptagits, och med 520,370
kronor 16 öre utöfver det belopp, hvartill de enligt statskontorets beräkning
skulle komma att för år 1891 uppgå, ansåge departementschefen
att en icke obetydlig höjning i det af statskontoret antagna
inkomstbeloppet kunde ega rum, utan att nödig försigtighet i beräkningen
derigenom blefve åsidosatt. Ifrågavarande statsinkomst berodde
visserligen af en del förhållanden, som icke på förhand med
någon säkerhet kunde förutses, men härvid borde likväl ihågkommas,
att den under nästlidet år inträffade tillökningen i väsentlig mån uppkommit
genom stegring af de pris, staten kunnat betinga sig vid de
under året afslutade virkesförsäljningar, samt att de sålunda erhållna
prisen komme att utöfva inflytande äfven på beloppet af skogsmedlen
år 1891. Af nyssnämnda virkesförsäljningar, hvilka i allmänhet utfallit
särdeles fördelaktigt, hade nemligen, enligt hvad från domänstyrelsen
meddelats, åtskilliga omfattat flera årsafverkningsbelopp, i följd hvaraf
köpeskillingen komme att till vissa delar inflyta under år 1891. Exempelvis
ville departementschefen nämna, att för tre årsafverkningsbelopp
i mellersta Ångermanlands revir betingats nära en half million kronor,
hvaraf minst 200,000 kronor komme att inflyta år 1891. Då till nu
antydda förhållanden komme, att i mån af skogsuppskattningarnas fortgång
årsafverkningen inom vissa af de norrländska reviren komme att
under innevarande år ökas, hvilket naturligen ock verkade stegring af
1891 års skogsmedelsinkomst, borde, enligt departementschefens åsigt,

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

den af statskontoret för sistnämnda år antagna ökningen i skogsmedlen
af 200,000 kronor Titan betänklighet kunna höjas till 500,000
kronor; och hemstälde departementschefen i öfverensstämmelse härmed,
att inkomsttiteln skogsmedel måtte i riksstaten för år 1891 upptagas
med ett belopp af 2,500,000 kronor.

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört har utskottet
ansett förevarande inkomsttitel böra beräknas till sistnämnda, af Kongl.
Maj:t föreslagna belopp.

Skolat''gifter. Kongl. Maj:t, som i sin till Riksdagen aflåtna proposition,
angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna
läroverken och pedagogierna, föreslagit, bland annat, att lärjungarne
vid de allmänna läroverken skulle från och med vårterminen 1891,
utom förut bestämda afgifter, erlägga en terminlig, till statsverket ingående
afgift till vissa belopp, hade i sammanhang dermed hemstält,
att den inkomst af terminsafgifter, som komme att till statsverket inflyta,
skulle i riksstaten för år 1891 upptagas bland statsverkets inkomster
under benämningen »skolafgifter» och beräknas till belopp af
263,000 kronor.

Sedan emellertid frågan om lönereglering för lärarne vid de allmänna
läroverken och den i samband dermed stälda frågan om införande
af till statsverket ingående terminsafgifter genom kamrarnes
skiljaktiga beslut förfallit, är någon inkomsttitel af förevarande beskaffenhet
icke för år 1891 att beräkna.

På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet, som i öfriga
hänseenden icke haft något att erinra mot den af Kong!. Maj:t föreslagna
beräkningen af statsverkets ifrågavarande inkomster, hemställa,

att statsverkets ordinarie
må beräknas på följande sätt:

Grundskatt...................................

Kyrkotionde .................................

Kavalleriregementenas häst vakansspanmål

........................

Afgifter för persedelunderhållet

vid rusthållsinfanteriet .........

Trosspassevolansafgift ............

Tillfälliga rotevakansafgifter

Soldatvakansafgift .....................

Båtsmansvakansafgift ...............

Arrendemedel ..............................

Transport

inkomster för år 1891

kronor 4,185,000: —

„ 250,000: —

„ 300,000: —

„ 51,000: -

„ 26,000: —

„ 68,000: —

„ 110,000: —

„ 350,000: —

„ 2,600,000: —

kronor 7,940,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

Mantalspenningar ....

Bötesmedel...................

Kontrollstämpelmedel
Fyr- och båkmedel ....

Telegrafmedel ............

Jernvägstrafikmedel .

Skogsmedel ................

Extra uppbörd ..........

Transport kronor 7,940,000: —

................. „ 665,000: —

................. „ 240,000: —

............... „ 25,000: —

................ „ 1,200,000: —

................ „ 1,350,000: —

................ „ 6,500,000: —

............... „ 2,500,000: —

................ „_ 100,000: —

Summa kronor 20,520,000:^“

KnnI propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Sf7:t J sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster
behfnnrW <?X|traor(,nane inkomsterna eller bevillning^, rörande h vilkas
°k® ^kommer statsutskottet att ingå i pröfning, föreslagit,
c A Riksbankens vinst for ar 1889 måtte anvisas 1,300,000 kronor

T r•tt!)VerketS, beh°f tlU utbetalning vid den tid under år 1891, som
R»e? .ko,nme att. bestämmas. I enlighet med hvad bankoutskottet
i afgifvet memorial n:o 9 hemstält, har Kongl. Harts berörda
förslag bhfvit af Riksdagen godkändt. g J °rdcl

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång till förevarande
statsreglering _ måtte få beräknas och användas odisponeradt

5,750^000 kroVof6® mg3r,la “ 1888 °ch »"**«*’ är> förande

MfP ‘ detta hänseende föreslagit kommer
för Riksdagenmedde a 8arSklldt yttrande, hvilket utskottet härmed får -

anmäla.

Stockholm den 16 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE. •

Bih. till Bilisd. Vrot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 54 Häft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret		Statsutskottets
beräknat för		förslag för
år 1891.			är 1891.
Kronor.	ö.		Kronor.	ö.
4 1 Rf) 000		fr rii tidskrift ...........................................................................	4,185,000	_
250,000		Kyrkotionde ..........................................................................	250*000

300,000	—	Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................	300,000	—
51,000	—	Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet....	51,000	—
26.000	—	Trosspassevolansafgift............................................................	26,000	—
68,000	—	Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................	68,000	—
110,000	—	Soldatvakansafgift ................................................................	110,000	—
35.0,000	—	Båtsmansvakansafgift .............................................................	350,000	—
2,600,000	—	Arrendemedel .......................................................................	2,600,000	—
665,000	—	Mantalspenningar....................................................................	665,000	—
240 000		Bötesmedel ..........................................................................	240,000	_
25,000	_	Kontrollstämpelmedel............................................................	25^000	—
1,300,000	—	Fyr- och båkmedel................................................................	1,200,000	—
1,350,000	—	Telegrafmedel ........................................................................	1,350,000	—
6,500,000	—	Jernvägsmedel........................................................................	6,500,000	—
2 200 000		Skogsmedel ............................................................................	2,500,000	_
’l00,000	__	Extra uppbörd........................................................................	100,000	—
20,320,000	—	Summa	20,520,000	—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.