Statsutskottets Utlåtande N:o 72 (Utlåtande 1895:Su72 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

N:o 72.

Ank. till Riksd. kansli den 2C> april 1895, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående
försäljning af kronan tillhöriga halfva gården n:o 71
med halfva tomten n:o 127 a inom qvarter et Stor- och
Vretroten m. in. i Arboga.

... . .-.hjul! t rj i;, I < j; . ... ! ", i.''-''. ii \ Un

i i (I. A.) I

no!» :i imu/i -J ,11 ih j:. = t .v?t;«i »uni bo i.»

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden
för den 26 mars innevarande år har Kong!. Maj:t i en samma dag till
Riksdagen aflåten proposition (n:o 49) föreslagit Riksdagen att medgifva,

att den Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga halfva gården n:o 71
med halfva tomten n:o i27 a inom qvarteret Stor- och Vretroten i Arboga
stad jemte dertill hörande ntmarkslott måtte till Arboga stadsförsamling
försäljas mot en köpeskilling af fem hundra kronor, med
skyldighet för församlingen ätt vidkännas de med köpet förenade
kostnader,

samt att försäljningssumman måtte få användas på enahanda sätt,
som vore bestämdt i fråga om köpeskillingar för de hemman och
lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl. brefvet den
29 maj 1874.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att rådstufvurätten i
Arboga, på yrkande af advokatfiskalsembetet i kammarkollegium, genom
laga kraft vunnet utslag den 9 januari 1893 förklarat qvarlåtenskapen
efter aflidne kyrkvaktaren Johan Norgrens förut aflidna hustru Margreta
Eib. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 48 Raft. (N:o 72.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Norgren skola såsom danaarf tillfalla Kongl. Maj:t och kronan; och
att vid bodelning efter makarne Norgren den 12 augusti 1893 tillskiftats
Kongl. Maj:t och kronan, förutom ett kontant belopp, den i
nämnda qvarlåtenskap ingående fastigheten halfva gården n:o 71 med
halfva tomten n:o 127 a inom qvarteret Stor- och Vretroten i Arboga
stad, hvarmed tillika följt viss andel i stadens utmark. Efter det sedermera
en af två personer hos Kongl. Maj:t gjord ansökan rörande efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter hustru Norgren den 2
februari 1894 blifvit afslagen, hade lagfart å berörda fastighet, enligt
domstolens fastighetsbok förekommande under benämning: halfva gården
n:o 71 med hälften i tomtdeleu n:o 127 a, den 4 juni 1894 beviljats
Kongl. Maj:t och kronan.

Den andra hälften af gården n:o 71 och af tomten n:o 127 a med
dertill hörande utmark egdes af Arboga stadsförsamling, som genom
köpebref den 24 september 1878 af ofvanbemälde Norgren tillhandlat
sig sagda fastighet, utgörande dennes andel i sterbhusel efter hustru
Norgren. Redan derförinnan hade församlingen å den med tomten n:o
127 a sammanhörande utmarksandel fått uppföra ett småskolehus; och
efter omförmälda köp hade år 1879 ingåtts eu öfverenskommelse mellan
församlingen och Norgren, hvarigenom denna utmarkslott delats dem
emellan på det sätt, att Norgren, såsom på grund af testamente till sin
död innehafvare af hustruns rätt, bekommit den östra och församlingen
den vestra delen, hvarå småskolehuset vore beläget och hvarest församlingen
ytterligare uppfört ett; folkskolehus, som dock sedermera
nedbrunnit. ,r>

Enligt hvad till statsrådsprotokollet vidare meddelas, vore församlingen,
som anordnat platsen med planteringar och trädgård för
barnens undervisning, betänkt på att å sin sålunda erhållna andel af
utmarkslotten låta uppföra nytt folkskolehus i det nedbrunnas ställe.
Församlingen ville likväl dessförinnan till trygghet för sig söka'' förvärfva
. eganderätt till hela utmarkslotten. För detta ändamål hade
församlingen vändt sig till Kongl. Maj:t med en ansökning, deruti för*
samlingen sade sig befara, att den mellan densamma och Norgren
verkstälda sämjedelningen af utmarkslotten kunde förklaras ogiltig vid
det förhållande, att någon klyfning jemväl af tomten ej skett dem
emellan. En klyfning af tomten finge dock ej ega rum på grund af
tomtens obetydliga areal, hvarför, och då utmarkslotten ej kunde från
tomten skiljas och afhändas eller särskildt pantsättas, församlingen
önskade få af kronan tillhandla sig halfva gården n:o 71 i qvarteret
Stor- och Vretroten med hälften i tomten n:o 127 a jemte tillhörande

Statsutskottets Utlåtande- N:o 72-

utmarkslott. Med hänsyn till tomtens taxeringsvärde samt brandförsäkringsvärdet
af dess åbyggnader, äfvensom sakkunnige personers värdering,
ansåge församlingen sig kunna såsom skälig köpeskilling erbjuda
ett belopp af fem hundra kronor.

Ett vid ansökningen fogadt utdrag af 1893 års taxeringslängd
öfver fast egendom i Arboga, för hvilken bevillning erlades, utvisade
ett taxeringsvärde af sammanlagdt 500 kronor å kronans ifrågavarande
fastighet; och enligt ett i afskrift jemväl bilagdt, den 28 augusti 1894
ut färd ad t brandförsäkringsbref, utgjorde försäkringsvärdet af de å hela
omförmälda tomt n:o 127 a uppförda byggnader 600 kronor. Vidare
åtföljdes ansökningen af instrument öfver eu den 24 augusti 1894 åt
landtbrukaren B. Silfverling och byggmästaren C. O. Wattenström, efter
anmodan af Arboga stadsförsamlings skolråd, verkstäld värdering å
kronans hälft i berörda fastighet. Värderiugsinstrumentet, hvaraf framginge,
att de å tomten uppförda oansenliga husen befunne sig i ett
förfallet skick, utvisade, att hela tomten n:o 127 a, enligt af stadens
byggnadsnämnd den 23 maj 1894 godkänd mätning, inuehölle 293,11
qvadratmeter. Vidare hade i fråga om utmarksskiftet omförmälts, att
Kongl. Maj:ts och kronans andel deri, hvilken angåfves till vid pass
37 ar, utgjordes dels af omkring 25 ar odlad mark af sandig, stenbunden
och mindre fruktbar beskaffenhet, dels till återstående del af
ett. ouppodladt, än mera stenbundet samt skoglöst område; varande
kronans andel i utmarksskiftet obebyggd, hvaremot å församlingens
finnes en till skolhus använd mindre byggnad jemte ett par uthus.
Slutligen innehåller instrumentet följande värdering:

gården n:o 71.......................................... kronor 500:

tomten n:o 127 a..................................... „ 300:

Summa kronor 800: —

hvari kronans andel sålunda utgjorde 400 kronor. Dertill komme värdet
af kronans skifte af utmarkslotten, upptaget till belopp af 90 kronor.
Sammanlagda värdet af kronans ifrågavarande fastighet vore
sålunda af värderingsmännen uppskattadt till 490 kronor. „

Öfver ifrågavarande ansökning — som med dervid fogade handlingar
till Kongl. Maj:t iusändts af Kongl. Maj:t,s befallningshafvande
i Vestmanlands län, hvilken myndighet dervid förklarat sig icke hafva
något att erinra mot den gjorda framställningen — hade kammarkollegium
anbefalla att,, efter kammaradvokatfiskalsembetets hörande,
afgifva utlåtande. Advokatfiskalsembetet hade med anledning deraf

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

uttalat, att det vore med Kongl. Maj:ts och kronans fördel bäst förenligt,
att ifrågavarande obetydliga fastighet blefve för ett skäligt pris
försåld, och att den af stadsförsamlingen erbjudna köpeskillingen syntes
motsvara egendomens värde. Vid sitt yttrande hade advokatfiskalsembetet
fogat eganderätts- med flera handlingar rörande ifrågavarande
fastighet, deribland en af stadsingeniören O. Käck år 1878 upprättad
karta, utvisande bland annat, att arealen af tomten utgör 293,11
qvadratmeter.

Kammarkollegium hade för sin del i sitt afgifna utlåtande beträffande
den staden Arboga tillhöriga jord meddelat: att hertig Carl
genom bref den 30 januari 1600 upplåtit till staden den derinvid belägna
Kungsgård eller, såsom det i brefvet uttrycktes, Gårdsens egor,
med undantag af Hamre äng och Kohagen, mot ränta i stångjern; att
all stadens jord, hvaraf en del skulle egas af enskilde, blifvit enligt
kammarkollegii utslag den 28 februari 1827 skattlagd för salpetergärds
utgörande till 27 mantal; samt att utmarken, som benämndes Norra
och Södra Skogen, dels bestode af instängda odlingar, hagar och torp,
dels vore indelad å tomterna, hvilken indelning i magistratens berättelse
af den 1 december 1852 till komitén för undersökning af grunderna
för städernas beskattning uppgåfves hafva egt rum på grund af Kongl.
Majrts befallningshafvandes utslag den 22 februari 1813 och den 5 maj
1815 med föreskrift, att utmarkslott ej finge genom något laga fång
från tomt afsöndras eller särskildt pantförskrifvas, så länge Arboga
stad till dåvarande egenskap och privilegier förblefve oförändrad.

På grund af hvad i ärendet blifvit anfördt och upplyst samt hvad
kammarkollegium tillstyrkt, hade departementschefen hemstält, att Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen afgifva det förslag föreliggande proposition
innefattar.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna framställning
blifvit hänvisad, har icke haft något att anmärka emot den föreslagna
försäljningen af ifrågavarande fastighet och den derför erbjudna
köpeskillingen.

Beträffande denna köpeskillings användande har utskottet velat
erinra, hurusom med hänsyn till behofvet af embetslokaler för de centrala
verken och andra offentliga institutioner i Stockholm 1893 års
Riksdag enligt Kongl. Maj:ts förslag beslöt, att de inflytande köpeskillingarna
för viss kronan tillhörig mark derstädes skulle inlevereras
till statskontoret för att förvaltas och förräntas såsom en särskild »fond
för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hnfvudstaden». Med

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

afseende härå och då, likasom köpeskillingarna för statens försålda
domäner ansetts böra användas till inköp af annan fastighet å landet,
det torde vara lämpligt att vid försäljning af kronans egendomar i stad
de inflytande medlen afses för förvärfvande af annan stadsfastighet,
har utskottet visserligen ansett förenämnda försäljningssumma böra ingå
till omförmälda fond; men då förslag i sådant hänseende icke föreligger,
saknar utskottet anledning att göra någon hemställan i berörda
syfte. Deremot anser sig utskottet icke kunna biträda Kongl. Maj:ts
hemställan om att denna försäljningssumma skall användas på enahanda
sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingar för de hemman och
lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt kongl. brefvet den 29
maj 1874, eller till inköp af skogbärande eller till skogsbörd lämplig
mark. För sådant ändamål synas nemligen allenast de för försålda
kronoegendomar å landet inflytande köpeskillingar böra användas. Hvad
åter beträffar försäljningssummorna för kronans stadsfastigheter, är i eu
af de utaf innevarande Riksdag redan godkända paragraferna till reglemente
för riksgäldskontoret stadgadt, att riksgäldskontoret eger mottaga
de medel, hvilka kunna inflyta för försäljning af kronan tillhöriga
hus i städerna; och vid det förhållande att, såsom ofvan nämnts, särskild
föreskrift om ifrågavarande medels användande icke ansetts böra meddelas,
lära dessa medel, med tillämpning af berörda reglementes omförmälda
föreskrift, komma att ingå till riksgäldskontoret.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver,

att den Kong]. Maj:t och kronan tillhöriga halfva
gården n:o 71 med halfva tomten n:o 127 a inom
qvarteret Stor- och Vretroten i Arboga stad jemte
dertill hörande utmarkslott må till Arboga stadsförsamling
försäljas mot en köpeskilling af fem hundra
kronor, med skyldighet för församlingen att vidkännas
de med köpet förenade kostnader.

Stockholm den 26 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Biksd. Frot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 48 Iläft.