Statsutskottets Utlåtande N:o 7 c

Utlåtande 1896:Su7c

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 c

N:o 7 c.

Ank. till Riksd. kansli den 28 februari 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående förhöjning
i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde
hanvakters löneförmåner.

(2:a U. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden
för den 7 februari innevarande år, har Kong!. Maj:t i en samma dag till
Riksdagen aflåten proposition (n:o 27) föreslagit Riksdagen medgifva, att af
jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor finge under år 1897,
efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i vissa fall af
de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner utöfver det nu
medgifna högsta arfvodesbeloppet med högst 60 kronor för hvarje banvakt,
som af förhöjningen komme i åtnjutande.

Under erinran, att Riksdagen för hvart och ett af åren 1893, 1894,
1895 och 1896 beviljat enahanda belopp som det nu föreslagna, att användas
till förhöjning i vissa fall af banvakternas löneförmåner, samt att den sålunda
medgifna förhöjningen tilldelats banvakter, som under fem år eller längre
tid med godt vitsord tjenstgjort och fortfarande tjenstgjorde å bandelar norr
och öster om Ljusdal, har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet
anmält, att jern vägsstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2
december 1895 hemstält om aflåtande af proposition till Riksdagen i fråga
om beviljande af enahanda förmån äfven för år 1897.

Vidare har departementschefen meddelat, att den af Kongl. Maj:t
den 2 juni 1893 tillsatta komité, som fått i uppdrag, bland annat, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 c. 3

afgifva förslag till nytt aflöningsreglemente för jernvägsstaten, den 14
november 1895 inkommit med betänkande och förslag i ämnet, deri, bland
annat, föreslagits, att maximiaflöningen för banvakt i allmänhet skulle bestämmas
till 600 kronor eller 60 kronor utöfver den nu till 540 kronor bestämda
högsta kontanta aflöningen för banvakt. Dä emellertid jernvägsstyrelsen,
som erhållit befallning att i anledning häraf afgifva utlåtande,
ännu icke hunnit fullgöra detta uppdrag, syntes förslag till definitivt bestämmande
af banvakternas aflöning icke kunna till denna Eiksdags afgörande
framläggas; och har departementschefen med anledning häraf ansett sig böra
förorda, att enahanda provisoriska anordning för förbättrande af vissa banvakters
ställning måtte vidtagas äfven för år 1897, som under de senaste
åren af Riksdagen medgifvits.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kongl. Majrts förevarande
framställning, hemställer alltså,

att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000
kronor må under år 1897, efter jern vägsstyrelsens bepröfvande,
användas till förhöjning i vissa fall af dervid
statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner
utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med
högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen
kommer i åtnjutande.

Stockholm den 28 februari 1896.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.