Statsutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1904:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N;o 6.

Ank. till Eiksd. kansli den 15 april 1904, kl, 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till
sjöförsvarsdepartementet. (l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater.

l:o) Under åberopande af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 sistlidne januari har Kungi. Maj:t i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln punkt 1 föreslagit Riksdagen

dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,
för flottans sjömanskår, å dagaflöning till officerare och underofficerare
vid flottan samt för marinintendenturkåren i flottans reserv
af den lydelse, bilagorna nås 1—5 vid statsrådsprotokollet utvisade;

dels att höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater
från 3,669,075 kronor till 3,921,774 kronor eller med 252,699 kronor;

dels ock att medgifva, att de besparingar, som kunde uppkomma
å det i staten för marinintendenturkåren anvisade belopp, måtte i män af
Bih. till Ilihd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 A/d. 6 Höft. (N-.o 6.J 1 .

Ang. höjning
af anslaget till
aflöning för
flottans kårer
och stater.

[1]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

behof få användas till bestridande af utgifter för genomförande af marinintendenturkårens
organisation.

Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande
denna framställning anfört följande:

»Till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari
1900, bifogadt statsverkspropositionen till samma års Riksdag, var såsom
bilaga fogadt ett upprättadt sammandrag öfver den ökning i behofvet.
af personal för flottans mobilisering, som då beräknades uppstå från och
med år 1902 och intill dess antalet l:a kl. pansarbåtar samt l:a och 2:a
kl. torpedbåtar uppbringats till respektive 15, 30 och 20 under förutsättning
af att 1 st. l:a kl. kanonbåt hvarje år blefve utrangerad.
Denna plan har hitintills blifvit i sina hufvuddrag följd, därest icke
särskilda vid tidpunkten för planens uppgörande icke beräknade förhållanden
nödvändiggjort rubbning af densamma. Så har bland annat
ökning af flottans materiel utöfver hvad år 1900 antagits naturligen föranledt
ett ökadt behof af personal vid flottan, hvarjämte ^rangering*
af l:a kl. kanonbåtar hitintills ansetts icke böra ske.

Då det emellertid med hänsyn till det ytterligare behof af ökning
utaf flottans personal, som föreligger från och med år 1905, nu synes
böra tagas under öfvervägande, huruvida icke samtidigt dylik utrangering
af l:a kl. kanonbåtar bör begynna, aflät jag den 14 sistlidna
september en ämbetsskrifvelse till chefen för flottans stab med
anmodan att inkomma med yttrande, huruvida enligt hans åsikt från
försvarssynpunkt hinder mötte att med ingången af år 1905 öfverföra
två af de nuvarande l:a kl. kanonbåtarna från att vara stridsfartyg
till att vara öfningsfartyg.

I det svar, som med anledning häraf inkommit från chefen för
flottans stab, erinrar denne, att vid uppgörande år 1900 af ofvanberörda
plan det antal l:a kl. kanonbåtar, som skulle vara tillgängligt
vid 1902 års ingång, beräknats till 8 och antalet torpedverkstadsfartyg
till 2. Flottans rulla upptoge emellertid fortfarande 9 st. l:a
kl. kanonbåtar såsom stridsfartyg. I beräkningarna öfver behofvet
af personal för flottans mobilisering beräknades emellertid personal
endast för 8 st. l:a kl. kanonbåtar (stridsfartyg), i det den återstående
(Blenda) upptagits att mobiliseras såsom verkstadsfartyg. Uti
det underdåniga betänkande och förslag angående sjökrigsmaterielen,
som afgifvits den 9 november 1901 af därtill utsedda kommitterade,
hade sju af kanonbåtarna upptagits för det lokala försvaret. Beträffande
de öfriga båda l:a kl. kanonbåtarna hade kommitterade före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

slagit, att en skulle förändras till liandmiuefartyg och förses med 2 st.
57 mm. kanoner i stället för den nuvarande bestyckningen samt att eu
skulle inredas till verkstadsfartyg. Då, såsom kommitterade i sitt betänkande
framhållit, behofvet af bevakningsfartyg vid mobilisering vore synnerligen
kännbart och l:a kl. kanonbåtarna, helst om bestyckningen å
de kanonbåtar, som ännu icke erhållit ändrad sådan, ökades med 2 st.
57 mm. kanoner, på grund af sitt byggnadssätt med vattentäta celler
samt maskiner och pannor under vattenlinjen lämpade sig för fyllande
af detta behof, ansåge chefen för flottans stab, att 7 st. l:a kl. kanonbåtar
tills vidare borde bibehållas såsom stridsfartyg samt att, under förutsättning
att af de båda återstående den ena afsåges till handminefartyg
och den andra till verkstadsfartyg, något hinder från försvarssynpunkt
icke mötte för att de sistnämnda kanonbåtarna icke längre upptoges
såsom stridsfartyg.

I anledning af hvad sålunda utaf chefen för flottans stab anförts
torde böra erinras, att, ehuru kanonbåten Blenda fortfarande hänföres
till stridsfartygen, dess bemanning likväl redan i 1900 års statsverksproposition
beräknades sådan densamma borde vara sammansatt, då
Blenda användes såsom verkstadsfartyg. Den bemanning, som nu är
afsedd för Blenda, är således mindre än för de öfriga l:a kl. kanonbåtarna.
Skulle därför Blenda utrangeras och vidare den andra l:a
kl. kanonbåten, som utrangerades, användas såsom handminefartyg,
så skulle, då sistberörda kanonbåt därvid borde ersätta ett förhyrdt
handelsfartyg, för hvilket bemanning såsom handminefartyg enligt gällande
mobiliseringsplan är beräknad, vid utrangering af Blenda och den andra
l:a kl. kanonbåten såsom stridsfartyg i själfva verket bemanning för
endast en l:a kl. kanonbåt komma att inbesparas.

Af denna anledning har detta förslag utaf chefen för flottans stab
icke synts mig tillfredsställande. De ifrågavarande kanonbåtarnas stridsvärde
är icke af den beskaffenhet, att deras bibehållande allt framgent
såsom stridsfartyg, särskildt med hänsyn till den bemanning af fartygen,
som i sådant fall erfordras, är lämpligt. Med 1905 års ingång synes
mig därför början böra göras med dessa kanonbåtars utrangering såsom
stridsfartyg, och torde med hänsyn till det uppskof, som redan ägt
rum med förverkligandet af 1900 års plan i fråga om utrangeringen,
år 1905 två af de ifrågavarande kanonbåtarna böra utrangeras såsom
stridsfartyg. Då, såsom nämnts, den bemanning, som redan nu är afsedd
för Blenda, inskränker sig till hvad som erfordras för bemanning af fartyget
såsom verkstadsfartyg och kanonbåten allt fortfarande bör för detta ända -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mål afses, är det för nu förevarande fråga af ingen betydelse, om samma
kanonbåt utrangeras såsom stridsfartyg eller icke. Utrangeringen bör därför
afse två af de andra l:a kl. kanonbåtarna. För att erhålla uppgift å den
besparing, som genom en dylik åtgärd skulle kunna göras, har jag uti
ämbetsskrifvelse den 5 nästlidna oktober anmodat marinförvaltningen och
chefen för flottans stab att inkomma med upplysning angående den
minskning af stampersonal, med undantag af officerare, och däraf följande
minskning i utgifter, som skulle uppstå, därest två af de nuvarande
l:a kl. kanonbåtarna öfverfördes från att vara stridsfartyg till
att vara öfningsfärtyg, och hafva nämnda myndigheter med anledning
häraf inkommit med uppgift i berörda hänseende, för hvilken jaganhåller
att strax få redogöra.

På sätt jag redan anfört, är en ökning af flottans stampersonal
utöfver det antal, som är upptaget uti innevarande års stat, erforderlig.
Af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari nästlidna år,
bilagdt sistnämnda års statsverksproposition, framgår, att den ökning
af flottans stampersonal med undantag af officerare, som Eders Kungl.
Maj:t då föreslog 1903 års Riksdag, var beräknad för bemanning af en
l:a kl. pansarbåt, en pansarkryssare och ett ballongfartyg. Riksdagen
biföll emellertid icke detta förslag i sin helhet, utan uteslöt ur de föreslagna
staterna för innevarande år 25 underofficerare och 160 sjömän,
motsvarande ungefärligen den stampersonal af underofficers- och sjömanskårerna,
som är erforderlig för bemanning af pansarkryssaren
Fylgia.

Hvad nu beträffar personalbehofvet för år 1905, så torde, vid det
förhållande att sistnämnda fartyg skall vara färdigt i november månad
nämnda år, det vara uppenbart, att med ökningen af underofficers-och
sjömanskårernas personal, i den mån samma ökning betingas af den
erforderliga personalen för bemanning af detta fartyg, icke längre
kan anstå.

Vidare skall enligt träffadt leveransaftal pansarbåten Oscar II vara
färdig innan den 1 februari 1906. De skäl, som talade för Eders
Kungl. Maj:ts förslag till 1903 års Riksdag att redan för 1904 bevilja
medel för aflöning af den personal, som erfordras för pansarkryssaren
Fylgia, gälla jämväl för beviljande af anslag för bemanning
af nämnda pansarbåt redan för 1905, oaktadt fartyget icke blifver
färdigt förrän 1906. Beträffande bemanningen till pansarkryssaren
Fylgia hade, på sätt framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 12 januari 1903, chefen för flottans stab anfört, att, ehuru pansar -

Statsutskottets Utlåtande N:o <>.

kryssaren icke antoges blifva färdig under loppet af år 1904, lian
ansåge det icke böra ifrågasättas att till ett följande år uppskjuta
.åskande af medel till uppsättning af underofficerare och stammanskap
för kryssaren, alldenstund den utbildningstid, som erfordrades, innan
personalen blefve kompetent att fylla de poster ombord, för hvilka
den vore afsedd, i hvarje fall öfverstege den tid, inom hvilken fartyget
kunde beräknas blifva färdigt. Yidtoges icke denna åtgärd,
komme pansarkryssaren, då densamma blefve färdig, att sakna bemanning,
eller ock måste bemanningen uttagas bland den för öfrig materiel
afsedda, redan synnerligen knappt tillmätta stampersonalen, hvaraf
skulle följa, att denna materiel erhölle en underhaltig bemanning.

Såsom nämndt, mana dessa skäl äfven till anskaffande af bemanning
för pansarbåten Oscar II redan år 1905. Och anhåller jag därjämte att
få påpeka, att, under det att pansarkryssaren Fylgia icke skall blifva
färdig förrän i slutet af 1905, pansarbaten Oscar II skall levereras
redan i början af 1906. Förhållandena synas därför ännu kraftigare
än hvad de gjorde vid 1903 års Riksdag i fråga om bemanningen af
pansarkryssaren Fylgia tala för anvisande af medel redan nu för bemanningen
af pansarbåten Oscar II. Det synes icke böra ifrågasättas att,
då pansarbåten skall vara färdig den 1 februari 1906, anskaffa bemanningen
för fartyget först den 1 januari samma år.

På grund af dessa skäl har jag i min ofvanberörda ämbetsskrifvelse
den 5 oktober 1903 jämväl anmodat marinförvaltningen att gemensamt med
chefen för flottans stab inkomma med uppgift å den ökning, af flottans
stampersonal med undantag af officerare, som vid mobilisering blefve
behöflig för bemanning af nämnda två fartyg, äfvensom å den förhöjning
af utgifter, som af denna ökning blefve en följd, hvarjämte jag i
samma skrifvelse anmodat nämnda myndigheter att äfvenledes inkomma
med uppgift å den ökning af antalet officerare vid flottan, som ansåges
böra äga rum med 1905 års ingång, samt å de utgifter, som följde af
en dylik ökning.

I ämbetsskrifvelse den 10 oktober 1903 hafva de nämnda myndigheterna
inkommit med de sålunda begärda uppgifterna. Och har
marinförvaltningen uti eu sedermera inkommen underdånig skrifvelse
angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1905 i
hvad anginge anslagen till aflöning för flottans kårer och stater in. fl.
anslag för egen del anfört, att, ehuru personalökningen för största delen
af de fartyg, för hvilkas anskaffande ämbetsverket ansåge medel böra
äskas af 1904 års Riksdag, borde taga sin början 1905 och åtminstone

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hälften af därför erforderliga medel då vara att tillgå, marinförvaltningen
dock, då personalbehofvet för de redan under byggnad varande
pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren Fylgia vore ännu mera öfverhängande
och oundgängligen måste med anslag för år 1905 tillgodoses,
ansett anslagsäskandena hos 1904 års Riksdag böra inskränkas
därtill.

Hvad nu först beträffar den ifrågasatta ökningen af flottans officerskår,
hafva marin förvaltningen och chefen för flottans stab i sin berörda
skrifvelse med afseende härå erinrat, att den af Riksdagen för
år 1904 godkända staten för flottans officerskår upptoge 235 officerare,
under det att behofvet vid mobilisering för den år 1902 befintliga materielen
beräknats till minst 250. Då sedan dess tillkommit ny materiel,
för hvilkens bemanning en ytterligare ökning af officerskåren erfordrades,
vore det för att så snart ske kunde i möjligaste mån afhjälpa officersbristen
saväl för flottans mobilisering som för tjänstgöringen i fredstid
af synnerlig vikt, att ökningen af sagda kår äfven under år 1905 finge
fortgå med samma antal som år 1904, hvarigenom kåren skulle uppbringas
till ett antal af 250 officerare enligt den fördelning, som i
1900 års proposition angåfves. Härvid torde som hittills få förutsättas,
att reservofficerare, hvilka därtill befunnes villiga, finge, i den mån
vakanserna lämnade tillgång till deras aflönande från anslaget till
aflöning för flottans kårer och stater, inkallas till tjänstgöring vid
flottan.

Det förslag till ökning af flottans officerskår vid ingången af år
1905, som med anledning häraf framlagts af marinförvaltningen och
chefen för flottans stab, upptager:

1 kommendör,

1 kommendörkapten af l:a graden,

1 kommendörkapten af 2:a graden,

4 kaptener af l:a klassen,

6 löjtnanter och

2 underlöjtnanter.

I fråga om underofficers- och sjömanskårerna skulle, enligt nämnda
myndigheters beräkningar af stampersonal förutom officerare, erfordras
för bemanning af pansarkryssaren Fylgia 25 underofficerare och 162 man
af sjömanskåren och för bemanning af pansarbåten Oscar II 26 underofficerare
och 155 man af sjömanskåren, eller sålunda tillhopa 51 underofficerare
och 317 man af sjömanskåren, sålunda fördelade:

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Underofficerskåren:

Flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare)

» (maskinister).................................................................. *

Flaggunderofficer (rustmästare, torpedmästare eller kvartersman).... 1

Underofficerare af 2:a graden (styrmän, konstaplar eller skeppare)... It»

» » » b (maskinister)......................................................

), » » (rustmästare, torpedmästare eller kvarters män)

............................................................................................................-—-

Summa 51

Sjömanskåren:

l:a lönegraden

2:a

3:e

3:e\

4:eJ

4:e

115

Summa 317

Beträffande ifrågavarande anslagstitel liar marinförvaltningen vidare
anfört, att enligt det af kommitterade för utredning af frågan afgående
omorganisation af flottans civilstat år 1902 afgifna betänkande skulle
den föreslagna marinintendenturkåren i flottans reserv beräknas kunna
komma till stånd år 1905. Den föreslagna reservinstitutionen torde,
förklarar marinförvaltningen, få anses godkänd af Riksdagen, som bifallit
förslaget om reservpersonalens pensionering vid viss ålder etter
fullgjord tjänstgöringsskyldighet. Då med hänsyn till de bestämmelser
rörande den nya marinintendenturkåren, hvilka vid tiden för sknfvelsens
aflåtande vore under utarbetande, kunde ifrågakomma, rekrytering
af reserven så tidigt, att medel för reservpersonals aflöning ar lJOo
blefve erforderliga, hade i beräkningen ingått det i forslaget till stat

härför upptagna belopp. .

Medelsbehofvet för reserv- och indragnmgsstaterna samt batsmanskompanierna
hade beräknats, för reserv- och indragnmgssteterna

.................................................................................. * ^

och för båtsmanskompanierna till ........................................ » 10,000:

Summa kronor 58,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Officerskåren.

Underoffieersoch
sjömanskårerna.

Marinförvaltningen liar vidare ingifvit följande på förvaltningens
sålunda afgifna förslag grundade beräkning af medelsbeliofvet för år
1905 å anslagstiteln till aflöning för flottans kårer och stater:

	För år 1904	För år 1905
	af Riksdagen anvisadt.	beräknadt behof.	Ökning.	Minskning.
Officerskåren ...........	605,080		Ad 3 £9n		38,540

Reservofficersaspiranter...........	26,700 473,760 1,373,585		26,700 non
Underofficerskåren...			58,260 146,285
Sjömanskåren.......... .		1 M Q Ö7n
				oU
Skeppsgossekåren ..........	18,706 100,500 233,189	25
Mariningenjörstaten ............	100,500 233,189 4,285
Marinintendenturkåren.....	50	50
« i flottans reserv......		4,285
Ecklesiastikstaten ........	. 8,550 77,635 46,900		8,550 77,635 46100
Marinläkarekåren ........
Poliskåren ..............						~1
Inkvarteringsbidrag för officerare och under-
officerare, förslagsvis.....	195,980		213,580
Reserv- och indragningsstater samt båtsmans-
kompanierna, förslagsvis .....	66,300 442,188		58,000 479,557				8,300
Dagafiöning till officerare och underofficerare	75	75;	37,369
I riksstaten afrundadt med.....		50\|	_	-1				50
Samma kronor]	3,669,075 \|	-\|	3,963,114	-I	302,339 \|50\|	8,300 \|ö0

hvadan således den erforderliga ökningen utöfver för år 1904 å ifrågavarande
anslagstitel anvisadt belopp i jämnadt tal skulle komma att
utgöra 294,039 kronor.

Mot hvad marinförvaltningen och chefen för flottans stab anfört i
fråga om ökningen af flottans officerskår har jag intet att erinra.

Hvad beträffar underofficers- och sjömanskårerna bör, såsom fram
går af det ofvan anförda, enligt min åsikt, den ökning år 1905 ske af
nämnda kårer, som betingas af bemanning utaf pansarkryssaren Fylgia
och pansarbåten Oscar II, sedan för fyllande af berörda behof tagits i
anspråk den bemanning, som. för närvarande är beräknad för de två
l:a kl. kanonbåtar, hvilka enligt min mening då böra öfverföras från
att vara stridsfartyg till att vara öfningsfartyg.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I marinförvaltningens ofvannämnda beräkningar bär emellertid berörda
^rangering af de två l:a kl. kanonbåtarna icke förutsatts.
Enligt ofvanberörda af marinförvaltningen och chefen för flottans stab
afgifna utlåtande den 10 oktober 1903 skulle den personal af underofficers-
och sjömanskårerna, som beräknades för bemanning åt tva
fartyg af detta slag, utgöra 6 underofficerare och 74 man åt sjomanskåren.

Följaktligen skulle, därest dessa två l:a kl. kanonbåtar utrangerades
på uppgifvet sätt, den för fartygen Fylgia och Oscar II erforderliga
ökningen kunna inskränkas till 45 underofficerare och 243 man åt
sjömanskåren. Då staterna för ifrågavarande kårer för 1904 upptaga
420 underofficerare och 3,160 man af sjömanskaren, skulle således, för
den händelse mitt ofvanberörda förslag vinn er. bifall, för 1905 i samma
stater böra upptagas 465 underofficerare och i fråga om sjömanskaren
med jämnadt tal 3,400 man.

Efter eu sådan ökning torde staten för underofficerskåren böra

89 flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare).

57 flaggunderofficerare (maskinister).

9 flago-underofficerare (rustmästare, torpedmästare eller kvartersman).

180 underofficerare af 2:a graden (styrman, konstaplar eller skeppare).

114 underofficerare af 2:a graden (maskinister).

16 underofficerare af 2:a graden (rustmästare, torpedmästare eller

465.

samt staten för sjömanskåren:

470 man tillhörande l:a lönegraden,

1,235 »

685 »

505 b

3,400.

» 2:a »

3:e »

(3:e lönegraden i 6 månader,

» 6 b

(4:e

4:e

mer med. de ueraKmugar, v±±x

ökningen af underofficers- och sjömanskårern;

„ .. -1 1 -in*_______: 1 nnn U

ökningen al underomcers- ocn
för sjöförsvarsärenden den 13 januari 1900, bifogadt samma ars stats -r.

. inn/, A o.u.7 1 JM ft TTnff, 2

Då emellertid den sålunda föreslagna ökningen icke öfverensstämmed
de beräkningar, som legat till grund för den plan angående

Bih. till Rited. Prot. 1904. 4 Sami. 1 Afl. 6 Häft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

verksproposition, då blifvit framlagd af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,
får jag anhålla att nu något närmare, än som
redan skett i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari
1903, få redogöra för anledningen till att ofvannämnda plan icke fullständigt
kan följas.

I det utlåtande, som enligt statsrådsprotokollet den 13 januari
1900 då afgifvits uti förenämnda fråga af chefen för flottans stab,
uttalades, att vid 1902 års ingång borde finnas 400 underofficerare och
3,100 man af sjömanskåren, samt att under 10-årsperioden 1902—1911
underofficerarna borde ökas med 100 och sjömanskåren med 555 man.
Chefen för sjöförsvarsdepartementet anmärkte med anledning häraf, att
med hänsyn till den ifrågasatta nya organisationen af kustartilleriet och fasta
minförsvaret den del af den föreslagna personalökningen för år 1902,
som vore afsedd för tjänstgöring vid nämnda minförsvar och å befästningarna
vid Karlskrona, icke borde upptagas, hvarför den enligt
stabschefens förslag vid 1902 års ingång erforderliga ökningen af
stampersonal kunde minskas med 10 underofficerare och 100 gemenskap.
Härjämte tilläde chefen för sjöförsvarsdepartementet, att år 1912
torde, därest kustartilleriets och fasta minförsvarets omorganisation
genomfördes på ifrågasatt sätt, personalen vid kustartilleriet hafva
öfvertagit minförsvaret och sjöbevakningen vid kustbefästningarna,
hvadan den för denna tjänstgöring af stabschefen beräknade personal
från flottans kårer borde kunna frånräknas den af denne föreslagna
ökningen, och kunde med anledning häraf den personal, som af chefen
för flottans stab beräknats såsom ytterligare erforderlig vid ingången
af 1912, minskas med 31 underofficerare, däraf 14 vid minörafdelningen,
och 336 manskap, hvaraf 139 vid minörafdelningen. Enligt chefens
för sjöförsvardepartementet beräkningar borde således vid 1912 års
ingång finnas 459 underofficerare och 3,219 man af sjömanskåren.
Chefen för sjöförsvarsdepartementet erinrade emellertid tillika, att, om
ökningen af sjökrigsmaterielen skulle komma att äga rum snabbare
eller eljest i annan ordning, än som föreslagits af 1892 års kommitté
för utredning af vissa frågor rörande berörda materiel, ökningen af
personalen måste därefter rättas.

Den ökning af ifrågavarande två kårer, som, efter det dessa beräkningar
uppgjorts, i själfva verket ägt rum, framgår däraf, att de
af Riksdagen godkända staterna upptagit

för år 1901: 337 underofficerare och 2,650 man i sjömanskåren

» » 1902: 362 » » 2,825 3) » 3>

» 33 1903: 390 33 33 3,000 3) 33 3)

3) 33 1904: 420 33 x> 3,160 33 3) 3)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Hitintills bär således icke antalet man inom de båda kårerna öfverskridit
hvad som 1900 beräknats böra finnas vid 1912 års ingång,
men kommer, därest det af mig framlagda förslaget vinner bifall, ett
dylikt öfverskridande att äga rum 1905.

Anledningarna härtill äro följande. .

På sätt af det ofvan sagda framgår, förutsattes år 1900, att till töljd åt
kustartilleriets uppsättning antalet minörunderofficerare vid flottan och
gemenskap vid minörkompanierna skulle kunna i afsevärd män minskas.
In sådan minskning har också efter kustartilleriets uppsättning bill vit
af Eders Kungl. Maj:t föreskrifven, men då det sedermera visat sig
lämpligt, att all bevakning vid handminepositionerna bestrides af mmöipersonal,
hvilket icke förut afsetts skola äga rum, samt mmeringarnas
snabba utförande visat sig kräfva större antal fullt utbildad personal
än förr antagits, har minörpersonalen åter måst något ökas. Minskningen
af nämnda personal har därför icke kunnat äga rum i den

utsträckning, som från början beräknats. .

Vid 1900 års beräkningar antogs vidare, att, sedan kustartilleriets
organisation blifvit genomförd, personal från flottan icke skulle erfordras
för de permanenta minpositionerna och ej heller i allmänhet
för kustpositionernas sjöbevakning. Det är emellertid att märka, att,
enligt hvad statsrådsprotokollet den 13 januari 1900 utvisar, dåvarande
chefen för sjöförsvarsdepartementet icke förutsatt, att personalen vid
kustartilleriet skulle hafva öfvertagit ifrågavarande åligganden förrän
1912 och således först sedan detsammas organisation bill vit fullt genomförd.
Och erfarenheten har också visat, att, ehuru synnerlig vikt fästes
vid kustartilleriets utbildning för sjöbevakningen vid kustpositlönerna,
behofvet dock ännu kräfver, att vid mobilisering personal från flottan

afses för sistberörda ändamål.

Den minskning af flottans personal, som 1900 beräknades blifva
en följd af kustartilleriets uppsättning, bär således ännu icke kunnat

fullständigt genomföras. .... .

Sedan 1900 bär härjämte ökadt behof af personal vid mobilisering

i vissa afseenden uppstått. Så har på några fartyg personalen måst ökas
med anledning af förstärkning utaf bestyckning^ och järn val till följd åt
vunna erfarenheter andra jämkningar i besättningslistorna måst vidtagas,
särskildt med hänsyn till behof af ökning utaf yrkesbildad personal.
Framför allt har dylik jämkning måst äga rum i fråga om den nyaste
pansarbåtstypen, hvars ökade bestyckning och större maskinkraft kräfva
icke obetydlig ökning i behofvet af berörda personal. Och vidare bär
ökning därjämte måst ske af den del af signalstationernas bemanning,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

som bestrides af flottans kårer, samt för transportväsendet m. m., hvarjemte
det visat sig nödvändigt att för vissa tillfälliga befästningar vid
ett af inloppen till Stockholm afse personal af flottan.

o De anledningar till ytterligare personalbehof utöfver hvad 1900
ansågs erforderligt, som jag sålunda vidrört, äro emellertid af mindre
betydenhet emot den, till hvilken jag nu anhåller att få öfvergå, nämligen
den ökning af fartygsmaterielen, som ägt rum utöfver hvad som
beräknats år 1900.

Enligt hvad statsrådsprotollet för den 13 januari nämnda år utvisar,
förutsattes då, att vid 1902 års ingång skulle finnas 10 stycken l:a kl.
pansarbåiar och att den tolfte pansarbåten skulle vara under byggnad
år 1905. Detta kommer också att äga rum, i det att fartyget Oscar II,
som nämnda år kommer att vara under byggnad, blifver den tolfte
pansarbåten. År 1900 beräknades vidare, att vid ingången af 1905
skulle finnas 19 stycken l:a kl. torpedbåtar färdiga och 1 under
byggnad samt 14 stycken 2:a kl. torpedbåtar färdiga. Antalet torpedbåtar,
som nu äro färdigbyggda eller till hvilka anslag äro beviljade,
uppgår till 19 af l:a kl. och 12 af 2:a kl.

På sätt jag ofvan omförmält, förutsattes vidare uti berörda program,
att från och med år 1902 en l:a kl. kanonbåt skulle blifva utrangerad
hvarje år, hvarför dessas antal 1905 antogs blifva 5. I denna
del bär programmet icke följts förrän genom det förslag jag nu
framlagt, enligt hvilket två af de ifrågavarande fartygen skulle komma
att öfverföras från att vara stridsfartyg till att vara öfningsfartyg samt
antalet såsom stridsfartyg beräknade l:a kl. kanonbåtar vid 1905
års ingång följaktligen blifva 6 förutom den såsom torpedverkstadsfartyg
i mobiliseringsplanen upptagna och såsom sådan bemannade
kanoubåten Blenda. Att redan nu öka berörda utrangering med ytterligare
en kanonbåt torde, med hänsyn till hvad af chefen för flottans stab
anförts, icke vara lämpligt.

Uti berörda afReenden komma således vid 1905 års ingång endast
att föreligga de afvikelser från 1900 års program, som bestå däri, att
antalet l:a kl. kanonbåtar, för hvilka bemanning afses, skulle utgöra
en mer än som förutsatts samt antalet 2:a kl. torpedbåtar två
mindre.

Däremot hafva fartyg af för svenska flottan nya certer tillkommit
utöfver hvad 1900 beräknades, och därutaf har naturligen blifvit en
gifven följd, att bemanningsbehofvet ökats utöfver hvad år 1900 antogs.

Dessa fartyg äro pansarkryssaren Fylgia, jagaren Mode, ballongfartyget
n:o 1 och undervattensbåten Hajen. För dessas bemanning af

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

stampersonal beräknas å stat erfordras 39 underofficerare och 251 man
af sjömanskåren.

Utgår man från att 1900 års plan i fråga om ökningen under
10-årsperioden 1902—1911 bort på så sätt tillämpas, att ökningen
skulle fördelats lika på hvart och ett af åren, skulle i 1905 års stat
hafva upptagits 390 + f(T 69 = 418 underofficerare och 3,000 + A 219 =
3,088 man af sjömanskåren. Lägger man härtill ofvanberörda antal
39 underofficerare och 251 man af sjömanskåren samt skillnaden i
personalbehof för en l:a kl. kanonbåt, som skulle komma att finnas
mer än som beräknats, och två 2:a kl. torpedbåtar, som skulle finnas
mindre än enligt programmet, utgörande 1 underofficer och 5 man,
erhålles såsom å stat erforderligt antal 458 underofficerare och 3,344
man af sjömanskåren. Då jag i stället föreslagit 465 underofficerare
och 3,400'' man af sjömanskåren, utgöres skillnaden följaktligen endast
af 7 underofficerare och 56 man af sjömanskåren. Denna skillnad har förorsakats
af det personalbehof, som uppstått af de anledningar jag här
ofvan omförmält förutom den utöfver programmet ökade matenelen.

I detta sammanhang anhåller jag att få nämna, att chefen för
flottans stab den 14 augusti 1903 till sjöförsvarsdepartementet iugifvit
en hemlig skrifvelse angående mobiliseringsbehofvet af underbefäl
och gemenskap vid flottan år 1904. Af densamma framgår, att de nuvarande
staterna för underofficers- och sjömanskårerna endast lämna tillgång
att fylla det allra nödvändigaste behofvet af stampersonal för samtliga
färdiga fartyg och för de försvarsanordningar i öfrigt, som bemannas
af flottan, samt för under byggnad varande l:a kl. pansarbåten Manligheten
och l:a kl. torpedbåten Plejad, men däremot hvarken för
pansarkryssaren Fylgia eller pansarbåten Oscar II.

Af den utredning, jag sålunda framlagt, torde framgå, att den
ökning af personalen vid underofficers- och sjömanskårerna, jag här
ofvan föreslagit, icke öfverskrider de år 1900 gjorda beräkningarna
i vidare mån än som betingats af de nya erfarenheter angående person
albehofvet, som sedan den tiden gjorts, samt vidare och hufvudsakligen
af den fartygsmateriel, som anskaffats eller om hvars anskaffande
beslut fattats utöfver hvad år 1900 beräknades. Det gifna
programmet följes således allt fortfarande sa vidt möjligt är.

Beträffande den stat, som vid 1903 års riksdag antogs för den då
beslutade marinintendenturkåren, har icke ifrågasatts någon förändring.

Genom nådigt bref den 24 juli 1903 har emellertid Edeis Kungl.
Maj:t bestämt, att de vid flottan anställda e. o. kammarskrifvare, som
därtill antagits efter den 1 januari 1899, skulle för att vinna anställning

Marin in ten dcntuikåren.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid marinintendenturkåren vara pliktiga att vid den flottans station, som
Eders Kungl. Magt bestämde, undergå vederbörlig utbildning, de, som
antagits till e. o. kammarskrifvare före den 1 januari 1902, under en
tid af ett år, de, som antagits år 1902, under en tid af två år, och
de, som antagits år 1903, under en tid af tre år.

De under år 1903 särskildt tillkallade sakkunniga för att utarbeta
erforderliga föreskrifter vid omorganisation af flottans civilstat till en
marinintendenturkår m. m. hafva dock beträffande berörda utbildning, enär
det vid flottans stationer förevarande personalbehofvet förorsakade svårighet
att längre tid undvara ett större antal af de e. o. kammarskrifvarna från
tjänstgöring samt dessa under sin tjänstgöring vid flottan redan borde
hafva hunnit inhämta afsevärd erfarenhet om tjänsten, ansett, att
aspirantutbildningstiden för e. o. kammarskrifvare, som antagits under
eller före år 1902, kunde inskränkas, för dem, som antagits under år
1902, till ett och ett hälft år och för dem, som antagits före år 1902,
till ett hälft år. Beträffande berörda utbildning hafva de sakkunniga
vidare anfört, att, enär hela den ifrågavarande personalen utgjordes af vid
endera af flottans stationer antagna e. o. kammarskrifvare och sådan
personal, jämlikt gällande reglemente vore tillförsäkrad att vid förordnande
till ordinarie befattning vid civilstaten åtnjuta arfvode till belopp
ej understigande ett hundra kronor i månaden, samt denna personal
vid tjänstgöring utan särskildt förordnande erhölle gratifikation
till belopp, som af vederbörande stationsbefälhafvare bestämdes, samtliga
e. o. kammarskrifvare, hvilka komme att undergå utbildning, borde,
enär deras tjänst vid endera stationen äfven under den föreslagna utbildningstiden
vore för upprätthållande af tjänstegöromålen därstädes
oundgängligt nödvändig, bibehållas vid nuvarande aflöningsförmåner i
så måtto, att den, som samtidigt med undergående af utbildningen tjänstgjorde
vid annan flottans station än den han tillhörde, måtte berättigas
erhålla arfvode till belopp af ett hundra kronor i månaden, samt att
den, som tjänstgjorde vid den flottans station han tillhörde, måtte åtnjuta
arfvode till belopp af femtio kronor i månaden. Enligt de sakkunnigas
mening borde dessa arfvoden utgå enligt de bestämmelser,
som gällde för flottans civilstat i fråga om motsvarande aflöningsförmån.
Den, som kommenderades att för utbildning och samtidig tjänstgöring
uppehålla sig på annan station än han tillhörde, borde dessutom åtnjuta
ersättning enligt gällande resereglemente för resa från och till sin
station, men däremot ej traktamente eller flyttningsbidrag.

Vidare hafva de sakkunniga anfört, att för genomförande af marinintendenturkårens
organisation torde under de närmaste åren uppstå

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utgifter, livilka ej vore i staten för nämnda kår upptagna, hvaremot
behållning å det i staten anslagna belopp torde komma att under
samma tid uppstå, enär dels i afvaktan på utbildning af eu del af de
nuvarande e. o. kammarskrifvarna, dels i följd af att medel borde reserveras
för aflöning åt dem, som vid civilstaten kvarstode, samtliga
platser vid marinintendenturkåren ej kunde vid dennas uppsättande
besättas. Särskildt under åren 1904—1906, under hvilken tid utbildning
af e. o. kammarskrifvare fortginge, erfordrades medel för de arfvoden,
som borde till dem vid tjänstgöring utgå. Äfvenledes torde komma
att kräfvas medel för aflönande af tillfälliga skrifbiträden, som torde
under de båda första åren efter omorganisationen erfordras, synnerligast
med hänsyn till den minskning af för marinintendenturkåren föreslagen
personal, som af 1903 års Riksdag vidtagits. För betäckande af sålunda
uppstående utgifter vore det af synnerlig vikt, att de besparingar,
som kunde å anslaget till marinintendenturkåren uppstå, finge
i mån af behof användas till bestridande af utgifter för genomförande
af marinintendenturkårens organisation. Och hafva de sakkunniga
med anledning häraf hemställt om utverkande af Riksdagens medgifvande
därtill, att de besparingar, som kunde uppkomma å det i staten
för marinintendenturkåren anvisade belopp, finge i mån af behof
användas till bestridande af utgifter för genomförande af marinintendenturkårens
organisation.

Då man af ifrågavarande e. o. kammarskrifvare ansett sig böra
fordra, att de underkasta sig en särskild utbildningskurs, innan de kunna
vinna anställning vid marinintendenturkåren, synes billigheten fordra,
att till dessa, som enligt förut gällande bestämmelser skulle kunnat
erhålla ordinarie anställning vid flottans civilstat utan att behöfva undergå
någon dylik kurs, utbetalas de måttliga aflöningsförmåner, som
af de sakkunniga föreslagits. På sätt af de sakkunniga påpekats,
torde jämväl andra utgifter komma att erfordras, innan den beslutade
organisationen af den nya marinintendenturkåren hunnit blifva genomförd.
Och synes under sådana förhållanden intet vara att erinra mot
de sakkunnigas förslag till täckande af dessa utgifter.

Hvad därefter beträffar den af marinförvaltningen vidrörda frågan om
upprättande af stat för marinintendenturkåren i flottans reserv, så hade,
enligt hvad som framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den
12 januari 1903, den kommitté, som afgifvit utlåtande angående omorganisation
af flottans civilstat till en marinintendenturkår, föreslagit, att till
marinunderintendenter i reserven skulle utnämnas marinintendentsaspiranter,
hvilka genomgått särskildt stadgad utbildningskurs. Eu så -

Marinintondenturkåren
i
flottans reserv.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Roscrv- och
indragningsstaterna
samt
båtsmanskompanierna.

lunda utnämnd marinunderintendent skulle vara skyldig att, efter erhållen
kommendering därtill, omedelbart efter afslutandet af sin kurs vid
skolan för marinintendentsaspiranter, tjänstgöra ett år vid marinintendenturkåren.
Beträffande reservkårens aflöning hade kommittén ansett densamma
för det på den afskräde aspirantutbildningskursen närmast följande
tjänstgöringsåret kunna inskränkas till ett belopp, motsvarande
dagaflöning och inkvarteringsbidrag till marinunderintendenterna i stammen.
I berörda statsrådsprotokoll finnes jämväl intaget ett af kommittén
upprättadt förslag till stat för marinintendenturkåren i flottans
reserv att gälla från och med det år, då reserven kunde komma till
stånd, med anmärkning tillika att detta tidigast kunde ske år 1905.
Detta förslag upptager för de närmaste åren dagaflöning och inkvarteringsbidrag
för tre marinunderintendenter med tillhopa 4,285 kronor.
Slutligen bär 1903 års Riksdag, såsom af marinförvaltningen erinrats,
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag medgifvit, att marinintendent
eller marinunderintendent i flottans reserv, hvilken fullgjort den
tjänstgöringsskyldighet, som vore eller kunde varda stadgad, skulle
efter uppnådda femtiofem års ålder under sin återstående lifstid åtnjuta
årlig pension till belopp af trehundra kronor.

På sätt af marinförvaltningen anmärkts, torde Riksdagen genom
sistberörda beslut få anses hafva godkänt förslaget om upprättande af
en marinintendenturkår i flottans reserv. Och har Riksdagen icke framställt
någon anmärkning mot ofvanberörda förslag till aflöning åt ifrågavarande
marinunderintendenter under deras första tjänstgöring.

Enligt den nämnda kommitténs förslag skulle på sätt ofvan nämnts
till marinunderintendenter i reserven utnämnas marinintendentsaspiranter,
som genomgått en särskilt stadgad utbildningskurs eller ock vid genomgåendet
af kurs för anställning i stammen icke blifvit godkända. Då det
emellertid kan tänkas, att af de e. o. kammarskrifvare vid flottans civilstat,
som af Eders Kungl. Maj:t berättigats att, efter vederbörlig utbildning
under år 1904, erhålla anställning vid marinintendenturkåren, någon
eller några skulle komma att i stället vid ingången af år 1905 öfvergå
till marinintendenturkåren i flottans reserv, torde, på sätt af marinförvaltningen
föreslagits, denne eller dessa böra beredas de aflöningsförmåner,
som för en marinunderintendent i reserven varit afsedda under
hans första tjänstgöring såsom sådan. Och synas därför medel böra
afsättas för berörda ändamål och stat upprättas, allt i öfverensstämmelse
med det af den nämnda kommittén i sådant afseende upprättade förslag.

Hvad marinförvaltningen anfört i fråga om medelsbehofvet för
reserv- och indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna synes icke
föranleda någon erinran.

Statsutskottets Utlåtande N:o C>.

Enligt de beräkningar, jag sålunda anfört, skulle medelsbekofvet
under anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1905 blifva
följande:

	För år 1904 af Riksdagen anvisadt.	För år 1905 beräknadt behof.	Ökning.		Minskning.
Officerskåren.................................	605,080	_	643,620	_	38,540	_	_	_
Reservofficersaspiranter..................	26,700	—	26,700	—	—	—	—	—
Underofficerskåren ........................	473,760	—	525,180	—	51,420	—	—	—
Sjömanskåren ...............................	1,373,585	—	1,488,924	50	115,339	50	—	—
Skeppsgossekåren...........................	18,706	25	18,706	25	—	—	—	—
Mariningenjörstaten.......................	100,500	—	100,500	—	—	—	—	—
Marinintendenturkåren ..................	233,189	50	233,189	50	—	—	—	—
> i flottans reserv	—	—	4,285	—	4,285	—	—	—
Ecklesiastikstaten...........................	8,550	—	8,550	—	—	—	—	—
Marinläkarekåren...........................	77,635	—	77,635	—	—	—	—	—
Poliskåren .................................... Inkvarteringsbidrag för officerare och	46,900	—	46,900	—	—	—	—	—
underofficerare, förslagsvis ......... Reserv- och indragningsstater samt	195,980	—	212,380		16,400	—	"	—
båtsmanskompanierna, förslagsvis Dagaflöning till officerare och under-	66,300	—	58,000		--	—	8,300	—
officerare, förslagsvis..................	442,188	75	477,203	25	35,014	50	—	—
I riksstaten afrundadt med ............	—	50	—	50	—	—	—	—
Summa	3,669,075	\|-	3,921,774		260,999		8,300

Den erforderliga ökningen utöfver för år 1904 anvisadt belopp
uppgår alltså i jämnadt tal till 252,699 kronor.

Då den i bil. A. till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 7 januari 1901, bifogadt samma års statsverksproposition, gjorda
beräkning af ifrågavarande anslag under år 1905 upptager ett belopp
af 3,287,081 kronor 9 öre och den erforderliga storleken af samma
anslag nu beräknas till 3,921,774 kronor, förefinnes således en skillnad
af cirka 634,693 kronor.

Åtskilliga omständigheter hafva medverkat till uppkomsten af samma
skillnad.

Enligt mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902
beräknades den då föreslagna och af Riksdagen sedermera bifallna

Bih. till Riks. Prat. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 6 Käft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. on inom
Andra Kammaren
väckt
motion.

löneregleringen för flottans officerskår komma att, sedan denna uppbringats
till ett antal af 250, verka en ökning af aflöningsanslaget med
214,330 kronor. Den vid sistnämnda års riksdag jämväl beslutade omorganisationen
af flottans läkarestat till en marinläkarekår beräknades,
enligt hvad samma statsrådsprotokoll jämväl utvisar, komma att medföra
en ökning å ifrågavarande anslag med 32,585 kronor. Samma år
höjdes jämväl poliskårens stat med 19,100 kronor.

Vid 1903 års riksdag beslöts dels omorganisation af flottans civilstat
till en marinintendenturkår, hvarigenom förevarande anslag ökades med
94,189 kronor 50 öre, dels ock en lönereglering för flottans underofficerskar,
. som, därest hänsyn jämväl tages till den ökning af samma
kår, som jag föreslagit, föranleder en höjning af ifrågavarande anslagmed
83,700 kronor.

Aflöningsanslaget har alltså hufvudsakligen oberoende af de afvikelser,
som ägt rum från 1900 års bemanningsplan, ökats med ungefär
följande belopp, nämligen för

lönereglering för officerskåren .......................... 214,330

underofficerskåren

omorganisation af läkarestaten...........

» » civilstaten..............

» » poliskåren.............

83,700

32,585

94,189

19,100

Summa 443,904 kronor.

Skillnaden mellan detta belopp och ofvannämnda 634,693 kronor
eller 190,789 kronor utgör enligt verkställda beräkningar ungefärligen
det belopp, hvarmed aflöningsanslaget, sådant det för år 1905 föreslås,
kan anses vara höjdt med anledning af den personalökning, som tillkommit
utöfver den år 1900 beräknade.»

I sammanhang med denna punkt har utskottet förehaft till behandling
en från Andra Kammaren till utskottet remitterad motion
(n:o 111) af herr S. A. K. Natt och Dag, med hvilken instämt beträffande
motionen i dess helhet herr J. G. Pettersson i Södertälje och
beträffande dess syfte herr G. W. Roos.

I sagda motion har föreslagits att Riksdagen, för att bereda kungl.
flottans och kungl. kustartilleriets underofficerare och underofficerskorpraler
en ökad dagaflöning med 50 öre pr dag, måtte öka här nedan
upptagna anslag under femte hufvudtiteln för år 1905 med följande summor:

1) anslaget till aflöning för flottans kårer och stater med 170,637
kronor 50 öre till 4,092,383 kronor 50 öre;

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

2) anslaget till aflöning för kustartilleriets personal med 53,655 kronor
till 1,061,341 kronor;

3) reservationsanslaget till flottans öfningar med 20,000 kronor till
1,220,000 kronor; samt

4) reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar med 2,000 kronor
till 162,000 kronor.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd, för de i motionen framställda
förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till själfva motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning alser, hvad flottans officerskår
vidkommer, dennas ökning med 15 beställningar, så att sammanlagda
antalet skulle blifva 250.

Då likväl, enligt hvad utskottet inhämtat, de vid innevarande års
ingång befintliga vakanser bland officerarne icke kunna antagas blifva
fyllda förrän under slutet af nästkommande år, har utskottet ej ansett
sig för sistnämnda år kunna förorda en ökning med mer än 7 beställningar,
nämligen

en kommendörkapten af l:a graden,

två kaptener af l:a klassen,

två löjtnanter och

två underlöjtnanter.

Beträffande den ökning i numerären för under officer skår en, som
Kungl. Maj:t föreslagit och som uppgår till 45, hvarefter hela antalet
skulle blifva 465, får utskottet, då anledning till erinran emot detta
förslag ej förekommit, tillstyrka bifall till detsamma..

I fråga om herr Natt och Dags ofvan berörda motion (n:o 111), i hvad
den afser° ökad dagaflöning till underofficerare och under officer skorpraler
vid flottan, har utskottet, vid det förhållande att dessas aflöningsförmåner
blifvit nyligen af Riksdagen vid flera tillfällen förbättrade samt
enär Riksdagen redan afslagit en inom Andra Kammaren väckt motion
(n:o 50), däri framställts liknande förslag om löneförbättring för underofficerare
med vederlikar vid armén, icke ansett sig kunna förorda motionen
i hvad densamma nu kan komma i betraktande.

Vid bifall till den af utskottet föreslagna nedsättningen i officersantalet
skulle uppstå en minskning i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag
af 22,800 kronor i staten för officerskåren och af 11,315 kronor
i staten å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan eller
af sammanlagdt 34,115 kronor, hvartill komme, att det för år .1905
förslagsvis till 212,380 kronor beräknade behofvet af inkvarteringsbidrag
för officerare och underofficerare borde minskas med 3,500 kronor till
208,880 kronor.

UttskottetB

yttrande.

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1 afseende å sjömanskaren har Kung!. Maj:t föreslagit en öknino- af
240 man, sa att hela antalet skulle blifva 3,400 man

till Zl1V Ökning ?T- att ^kaffa fullt antal atbil(iadt stammanskap
t il pansarkryssaren Fylgia och pansarbåten Oscar II, hvilka fartyg

^fet^ari 1906. ga fö™ 1 n0Vember 1905 ocb det senare den

Kungl Maj:ts förslag har icke, hvad pansarkrysaren Fylgia vidkommer,
gifvit utskottet anledning till erinran. g

af mnf^:rtditremce de+n1,del af ökningen, som åsyftar uppsättning
åt funt antal stammanskap till pansarbåten Oscar II, har utskottet visser .

g , funnit sannolikt att, därest medel därtill icke nu, utan först nästa
ar evi jades och med anskaffningen förty måste anstå till år 1906, den

fttdteanfagna f perS0.nalen.lcke skulle hinna att, tills pansarbåten blefve
färdig, förvärfva nodi g kompetens för de platser ombord, för hvilka
den vore ansedd men dock ansett, att för den händelse uppsättningen

Ä tdl åy 1906 allrst beträffande en mindre» de? af det för
p nsarbaten beraknade manskapsbehofvet, hvilket, enligt hvad departe l^Tanualrdett81*»

w® ^ protokoIIet för sjöförsvarsärendena den
kfrpn ? detta ar upplyst, komme att uppgå till 155 man af sjömans olägenhet

af ett sådant uppskof beträffande 55 man
fötst år 190fiTa Uppsff’ °m bIott det manskap, som sålunda skulle

... Utskottet har därför funnit sig böra ur sitt förslag till stat för
slag blffve? i«r Uta 55 llVadaU1 ökninSen enliS''t utskottets för mai

Slända fedel™": °°h heI" an‘”le‘ k°mmer att "PP*4 ‘;11 3.345

l:a lönegraden................................................. ^

r* * 1,215

1 674

3:e|

4:ej * 497

4:e ’ 497

Summa 3,345

skulWf?™ rtättning- * ,det af Kungb MaJ:t föreslagna antalet sjömän
skulle föranleda en minskning i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag

slutsumman a staten for sjomanskåren från 1,488,924 kronor 50 öre

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

mod 20,267 kronor 20 öre till 1,468,657 kronor 30 öre, hvartill komme
minskning i anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
med 6,105 kronor och i anslaget till naturaunderliall åt personal vid flottan
med 12,045 kronor.

Vidkommande marinintendenturkåren får utskottet, som inhämtat,
att de e. o. kammarskrifvare, hvilka för sin utbildning till marinintendenter
skola genomgå viss kurs i marinintendenturskolan, fördelad på
en 1.-årig elevkurs i Karlskrona och en 2-årig aspirantkurs i Stockholm,
antagligen komma att till antalet utgöra för år 1905 sex och för
år 1906 tre, förorda bifall till hvad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.

Hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande marinintendenturkåren i
flottans reserv samt reserv- och indragningsstaterna äfvensom båtsmanskompanierna
anser sig utskottet böra förorda.

Enligt utskottets förslag skulle medelsbehotvet under anslagstiteln
flottans kårer och stater blifva följande:

	För år 1904 af Riksdagen anvisadt.	För år 1905 beräknadt behof.	Ökning.		Minskning.
Officerskåren...............................	605,080	—	620,820	—	15,740		—	—
Reservofficersaspiranter ................	26,700	—	26,700	—	—	—	—	—
Underofficerskåren ........................	473,760	—	525,180	—	51,420	—	—	—
Sjömanskåren .............................	1,373,585	—	1,468,657	30	95,072	30	—	—
Skeppsgossekåren .......................	18,706	25	18,706	25	—	—	—	—
Mariningenjörstaten .....................	100,500	—	100,500	—	—	—	—	—
Marinintendenturkåren..................	233,189	50	233,189	50	—	—	—	—
» i flottans reserv	—	—	4,285	—	4,285	—	—	—
Ecklesiastikstaten ........................	8,550	—	8,550	—	—	—	—	—
Marinläkarekåren.................. .......	77,635	—	77,635	—	—	—	—	—
Poliskåren.................................... Inkvarteringsbidrag för officerare och	46,900		46,900
underofficerare, förslagsvis......... Reserv- och indragningsstater samt	195,980		208,880		12,900
båtsmanskompanierna, förslagsvis Dagaflöning till officerare och under-	66,300	"	58,000				8,300
officerare, förslagsvis ................	442,188	75	465,888	25	23,699	50	—	—
I riksstaten afrundadt med............	—	50	—	70		20	—	—
Summa	3,669,075	! i	3,863,892		203,117	—	8,300	1-

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Den af Kungl. Maj:t ifrågasatta ökningen i detta anslag skulle
sålunda enligt utskottets förslag nedbringas med 57,882 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må

a) öka flottans officerskår med en kommendörkapten
af l:a graden, två kaptener af l:a klassen,
två löjtnanter och två underlöjtnanter;

b) bifalla den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen
af flottans underofficerspersonal;

c) , öka flottans sjömanskår med 185 man till 3,345
man, fördelade å de olika lönegraderna på sätt bilagan
n:o 5 vid detta utlåtande utvisar;

d) medgifva att de besparingar, som kunna uppkomma
å det i staten för marinintendenturkåren anvisade
belopp, må i mån af behof få användas till
bestridande af utgifter för genomförande af marinintendenturkårens
organisation;

e) bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående uppförande
å en särskild stat af tre marinunderintendenter
i marinintendenturkåren i flottans reserv;

/) bifalla hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande
reserv- och indragningsstaterna äfvensom båtsmanskompanierna; g)

afslå herr Natt och Dags ofvanberörda motion
i hvad ifrågavarande anslag rörer; samt

It) med godkännande af de vid detta utlåtande
fogade förslag till stater (bil. n:is 1—5) för flottans
officerskår, för flottans underofficerskår, å dagaflöning
till officerare och underofficerare vid flottan, för marinintendenturkåren
i flottans reserv samt för sjömanskåren
höja anslaget till aflöning för flottans kårer och
stater från 3,669,075 kronor med 194,817 kronor till
3,863,892 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

2 3

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

2;o) Under punkt 2 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj fl föreslagit Angåondo höj.
Riksdagen att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och n8\a|eftyj
skeppsgossekårerna från 387,260 kronor till 413,900 kronor, eller med beklädnad^

26,640 kronor. , . .. ... skeppsgosse Departementschefen

har i fråga härom anfört, att med hänsyn till kåren.»,
den af honom föreslagna ökningen af personalen vid flottans sjömans- [2.]
kår marinförvaltningen beräknat den från anslaget till beklädnad åt
siömans- och skeppsgossekårerna erforderliga -utgiften för ar 1905 till
413 900 kronor; samt att han mot denna beräkning, hvilken verkställts
enligt samma grunder, som vid föregående höjningar af detta anslagtillämpats,
icke hade något att erinra.

På grund af de ändringar i staten för sjömanskåren, som utskottet
här ofvan uti punkt 1 föreslagit, kommer höjningen att begränsas till
20,535 kronor, så att anslaget skulle behöfva upptagas till 407,795
kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema från
387,260 kronor till 407,795 kronor, eller med 20,535
kronor.

Naturaunderhåll åt personal vid flottan.

3:o) Under punkt 3 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj fl föreslao-it
Riksdagen att höja förslagsanslaget till naturaunderhall åt per- anBiaget tm
sonal vid flottan från 674,200 kronor till 769,200 kronor, eller med

95,000 kronor. Tid flottan Departementschefen

har härom anfört följande.

»Enligt statsrådsprotokollet den 7 januari 1901, bifogadt samma ars
statsverksproposition, anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
beträffande verkställda beräkningar af anslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan intill år 1912, att samma anslag vore för
åren 1902 och 1903 beräknadt enligt dittills följda grunder eller med

[3-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

en underhållskostnad för underofficer af 62 öre per dag i 365 dagar
och för manskap af 52 öre per dag under 275 dagar i land och 53
öre per dag- under 90 dagar ombord. Då emellertid kostnaderna för
naturaunderhållet ej oväsentligt öfverstege det för detsammas bestridande
anvisade förslagsanslaget och då detta förhållande, på grund af att
kostnaden för naturaunderhallet för personalen ombord å på expedition
varande fartyg städse ställde sig något dyrare än i land, torde komma
att fortfara, så hade vid berörda beräkningars uppgörande, för att såvidt
möjligt angifva de verkliga kostnaderna, för år 1912 naturaunderhållsanslaget
beräknats efter en underhållskostnad för underofficer
af 62 öre och för manskap af 60 öre per dag för hela året. Under
hvardera af åren 1904—1912 vore i beräkningarna ifrågavarande anslag
höjdt med 1 9 af den ökning, som uppstode dels genom den under
samma tid förutsatta ökningen af stampersonalen dels genom den ändrade
beräkningsgrunden.

Berörda beräkningar, som återfinnas i bil. A till nämnda statsrådsprotokoll,
utvisa, att det då antagits, att ifrågavarande anslag skulle
komma att höjas från år 1904 till år 1905 med 36,310 kronor.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1903 uttalade
jag såsom min åsikt, att ifrågavarande anslag för år 1904 borde
ökas dels . med det belopp, som i sådant afseende beräknats i ofvanberörda
bil. A, dels ytterligare med det belopp, som blefve en följd
af den då af mig föreslagna ökningen af underofficers- och sjömanskårerna,
som icke varit förutsatt vid uppgörande af ofvanberörda beräkningar,
därvid jag tillika föreslog, att sistnämnda kostnader skulle beräknas
efter ett portionspris af 62 öre för underofficer och 60 öre för
manskap.

Mot de sålunda gjorda beräkningsgrunderna fann Riksdagen af anförda
skäl icke anledning göra någon erinran.

Uti underdånig skrifvelse den 25 september 1903 har marinförvaltningen
beträffande beräknandet af ifrågavarande anslag för år 1905
anfört, att ämbetsverket ansåge den i statsrådsprotokollet den 7 januari
1901 omförmälda beräkningsgrund böra så tillämpas, att af skiilnaden
mellan det belopp, hvartill enligt ofvannämnda bilaga förevarande anslag
beräknats vid beräkningsperiodens slut 1912 eller..... 922,858: 70

och vid periodens början 1904 eller .......................................... 632,375: _ ''

hvilken skillnad utgjorde............................................................... 290 483: 70

en niondel eller.................................................................................... 32^275: 96

borde upptagas såsom erforderlig ökning för år 1905.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle till berörda förhöjning
läggas den ökning, som föranleddes af den utaf ämbetsverket samtidigt
föreslagna ökningen af personalen vid underofficers- och sjömanskårerna.

Sedan jag härefter af marinförvaltningen begärt utlåtande, huru
utgifterna under ifrågavarande anslagstitel enligt ämbetsverkets åsikt
borde beräknas, därest personalen vid underofficers- och sjömanskårerna
ökades för år 1905 allenast enligt mitt härofvan framlagda förslag i
sådant afseende, har marinförvaltningen inkommit med följande beräkning: Af

Riksdagen anvisadt för år 1904 674,200: —

För den för år 1905 föreslagna personalökningen:

45 underofficerare (portionsersättning å 62 öre om dagen

i 365 dagar) .......................................................................... 10,183: 50

240 man (portion å 60 öre om dagen i 365 dagar) 52,560: —

Tillägg enligt ofvan angifven grund .......................................... 32,275: 96

Summa kronor 769,219: 46

Anslaget skulle således enligt marinförvaltningens förslag böra
ökas för år 1905 med i jämnadt tal 95,000 kronor.

Då erfarenheten visat, att med de nu gällande höga prisen å lifsförnödenheter
samt den längre öfning till sjöss, stammanskapet numera
erhåller, ifrågavarande förslagsanslag måst öfverskridas, torde mot de sålunda
uppgjorda beräkningarna intet vara att erinra.»

Med afseende å förevarande framställning har utskottet velat uttala
önskvärdheten däraf, att beräkningen af anslaget framdeles komme att
grundas, icke, såsom nu skett, på ett medelportionspris oberoende af
tjänstgöringens art, utan på hvad den verkliga kostnaden kan, efter
särskilda portionspriser vid tjänstgöring i land och till sjöss, antagas
utgöra per man med hänsyn till sannolikt antal tjänstgöringsdagar dels
i land och dels till sjöss.

Vid bifall till hvad utskottet under punkt 1 här ofvan föreslagit i
fråga om ökning af sjömanskåren, bör den af Kungl. Maj:t ifrågasatta
höjningen af detta anslag nedsättas med 12,045 kronor. Utskottet
hemställer alltså,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan från 674,200 kronor
till 757,155 kronor, eller med 82,955 kronor.

Bih. till Rikd. Prat. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 6 Raft.

Utskottets

yttrande.

2 fi

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Ersättning för rustning och rotering.

Angående
minskning af
anslaget till
ersättning
för rustning
och rotering.

[4.]

4:o) Under punkt 4 af femte hufvudtiteln har Kung! Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning
och rotering från 30,000 kronor till 25,000 kronor, eller med 5,000
kronor.

Departementschefen liar härom anfört följande:

»Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riksstaten
för innevarande år upptaget till ett belopp af 30,000 kronor.

Uti ämbetsskrifvelse den 6 november 1903 har jag anmodat marinförvaltningen
och statskontoret att gemensamt inkomma med yttrande,
huruvida ifrågavarande anslag må kunna i riksstaten för år 1905 minskas;
och hafva nämnda ämbetsverk uti en med anledning häraf aflåten
skrifvelse anfört, att då antalet af de rotenummer vid båtsmanshåll,
som vid 1905 års ingång ej blifvit vakanssatta och således vid denna
tidpunkt ännu kvarstode i indelningsverket såsom effektiva, enligt lämnade
uppgifter torde komma att uppgå till omkring 225, medelsbehofvet
under förevarande anslagstitel kunde approximativt beräknas till 24,750
kionor eller i jämnadt tal 25,000 kronor, hvarför ämbetsverken föresloge,
att anslaget måtte i riksstaten för år 1905 upptagas med ett till

25,000 kronor nedsatt belopp.»

Utskottet, som icke haft något emot denna framställning att erinra
hemställer,

att Riksdagen må minska förslagsanslaget till ersättning
för rustning och rotering från 30,000 kronor
till 25,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Kustartilleriet.

Aflöning för kustartilleriets personal.

Angående
anslaget till
aflöning för
kustartilleriets
personal.

[5-]

5:o) Uti punkt 5 af femte hufvudtiteln har Kungl. Makt föreslå vit
Riksdagen *

dels att godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse bilagan
n.o 6 vid förberörda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 12
januari detta år utvisar;

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

dels att minska anslaget till aflöning för kustartilleriets personal
från 1,016,086 kronor till 1,007,686 kronor, eller med 8,400 kronor.

Härom har departementschefen anfört följande:

»Enligt bilagan A. till det vid 1901 års statsverksproposition fogade
utdrag af statsrådsprotokollet öfver sj oföre varsärendon den 7 januari
samma år skulle anslaget för aflöning af kustartilleriets personal uppgå
till samma belopp år 1905 som år 1904, eller för hvartdera året 943,166
kronor. Med anledning af de regleringar af officerares och underofficerares
löner m. m., som beslutats vid 1902 och 1903 arens riksdagar,
utgör emellertid beloppet för innevarande år l,016,0b0 kronor.

I det förslag till stat för kustartilleriet för år 1905, som uppgjorts
af chefen för kustartilleriet, har denne upptagit officerare, reservofficersaspiranter
och manskap till samma antal och med samma fördelning,
officerarna i grader och manskapet i lönegrader, som uti den för år 1904
fastställda staten. Jämväl underofficerare har bemälde chef föreslagit
till samma antal som i sistnämnda stat. Däremot har han i fråga om
fördelning af sistberörda antal å de båda underofficersgraderna föreslagit
den olikhet med 1904 års stat, att antalet i l:a graden måtte
ökas med två på den grund, att i den graden borde upptagas aflöning för två
stabstrumpetare (musikdirektörer). Åt samma skäl framställde chefen
för kustartilleriet samma förslag beträffande staten för år 1904, men
förklarade jag mig då, på sätt framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 januari 1903, icke finna berörda framställning
höra föranleda ändring i den framlagda organisationsplanen, och har sedan
dess intet tillkommit, som föranled! mig att frångå denna mm
åsikt.

Jämväl i fråga om aflöningsbeloppen för nu nämnd personal har
1904 års stat blifvit följd i det af chefen för kustartilleriet framlagda
förslag till stat.

Beträffande den civilmilitära personalen har chefen för kustartilleriet
föreslagit, dels att till regementsintendent och fästningsförvaltare utgående
lön och tjänstgöringspenningar skulle förändras till lön och dagaflöning
till respektive samma belopp som för marinintendent åt l:a graden
l:a löneklassen och marinintendent af 2:a graden, hvarvid de regementsintendent
och fästningsförvaltare enligt nu gällande stat tilllagda
ålderstilläggen skulle bortfalla, dels att regementsläkare och förste
bataljonsläkare skulle erhålla ålderstillägg, den förre lika med förste
marinläkare eller 600 kronor efter fem år och den senare lika med
marinläkare af 1 :a graden eller efter fem och tio ar hvardera gången
500 kronori

28 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I sm underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 angående utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel för år 1905 bär marinforvaltnmgen
med anledning häraf anfört, att, då en förändring i aflonmgen
för regementsintendent och fästningsförvaltare till likhet med
motsvarande grader inom marinintendenturkåren icke torde böra ifrågakomma
utan att på samma gång toges under öfvervägande, huruvida
dessa tjänstemän borde införlifvas med nämnda kår, men frågan om
deras ställning inom kåren icke torde kunna pröfvas, innan kårens organisation
blifvit genomförd, för närvarande syntes böra anstå med den
ifrågasätta aflönmgsförändringen. Icke heller den genom förslaget om
alderstillägg för läkare vid kustartilleriet åsyftade ändringen i staten
tor det tor så kort tid sedan organiserade kustartilleriet ansåge sig marintörvaltmngen
höra förorda, enär dels de nuvarande läkarna vid kustartilleriet,
hviska i olikhet med flottans läkare kunde söka och vinna befordran
jämväl inom fältläkarekåren, dymedelst intoge en annan ställning
än nyssnämnda läkare, dels ändring därutinnan icke syntes böra äga
rum torr an i sammanhang med en lösning af frågan om det fullständiga
mforlifvandet af kustartilleriets läkare med marinläkarekåren.

Pa satt åt marinförvaltningen anförts, synes en förändring i de
ofvannämnda tjänstemännens aflöningsförhållanden icke böra företagas
utan eu föregående pröfning af frågan, huruvida icke nämnda regementsmtendenter
och fästningsförvaltare böra införlifvas med marinintendenturkåren
och de nämnda läkarna med marinläkarekåren. Väl äro
numera beslut fattade om organisationen af båda dessa kårer, men
k ar erna äro dock ännu så nya, att en förändring i deras organisation icke
redan nu synes böra vidtagas. Ifrågavarande framställning af chefen
tor kustartilleriet torde därför icke för närvarande böra föranleda något
torslag till Riksdagen. &

Arfvoden och rekryteringskostnader hafva i det af chefen för kustartilleriet
afgifna förslag till stat upptagits till samma belopp som för
innevarande ar, hvaremot han, under anförande att, därest de i Vaxholms
och Oscar-Frednksborgs fästning under byggnad varande officers- och
underolficersbostaderna blefve användbara under år 1905, anslaget till
mkvartenngsbidrag kunde minskas, i förslaget till stat upptagit sistberorda
anslag till ett belopp af 8,400 kronor mindre än för år 1904 och
har marinförvaltningen för sin del icke haft något att häremot erinra
Anslaget till aflöning för kustartilleriets personal, hvilket anslag för år

J90i4nntnl,lgt nksstaten uPPgår til1 1,016,086 kronor, skulle således för
ar 1905 komma att utgå med 1,007,686 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N.o 6.

Det är emellertid äfven eu annan fråga Horn i detta sammanhang
synes mig böra tagas under ompröfning.

Uti en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift bär chefen för kustartilleriet
med anledning af det stora antal vakanser bland underofficerskorpralerna
och korpralerna vid kustartilleriet, uppgående enligt då
senast afgifna kvartalsrapport till 53 procent af antalet på stat af de
förra och 61 procent af antalet på stat af de senare, föreslagit åtskilliga
åtgärder för afhjälpande af berörda missförhållande. Förutom, bland
annat, förlängning af första anställningstiden, hvilken nu utgör för
minörafdelningen 4 år och för de öfriga 3 år, till 3 eller 4 år för samtliga
afdelningarna samt rättighet att utbetala lega jämväl till den, som utan
att vara underofficerskorpral efter första kapitulationstidens slut önskar
kvarstå i tjänst, har af chefen för kustartilleriet tillika föreslagits, att
till dem, som sålunda erhölle förnyad anställning, legan skulle, utgå
med ett belopp af 16 2/s kronor för hvart år den förnyade anställningen
afsåge. Förslaget innebär således, att, under det att nu gällande stat
upptager »lega å 50 kronor», skulle detta belopp, som är afsedt för en
anställning af 3 eller för minörerna 4 ar, vid rekapitulation fa fördelas
med 16 2 s kronor för hvarje år rekapitulationen omfattade. Öfver detta
förslag bär yttrande infordrats från chefen för flottans stab, och har
denne i nu ifrågavarande afseende anfört, att det torde med hänsyn till
att legan i den af Riksdagen godkända staten för kustartilleriet vore upptagen
till ett belopp af 50 kronor per man kunna ifrågasättas, huruvida
icke för genomförandet af den föreslagna bestämmelsen, att vid rekapitulation
lega skulle utgå efter 162 a kronor per år, kräfdes en ändring
i sagda stat. För den händelse sådan ändring vidtoges, hvilket på
grund af de skäl chefen för kustartilleriet anfört syntes högeligen
önskvärd!, borde det dock tagas under öfvervägande, huruvida icke
ändringen borde gå i den riktning, att legan saväl vid första anställning
som vid förnyad sådan utginge efter visst belopp för år af anställningstiden.
Med nu gällande stat för kustartilleriet syntes däremot
lega vid förnyad anställning kunna utbetalas endast då anställningstidens
förlängning uppginge till minst 3 år.

Uti härefter ingifven skrift har chefen för kustartilleriet, .förutom
det att han förklarat sig icke kunna finna staten för kustartilleriet lägga
hinder i vägen för genomförande af hans förslag, tillika anfört, att för
åtgärden att medgifva rekapitulation på endast 1 år i sänder talade,
utom den omständigheten att de flesta icke ville binda sig för så afsevärd
förlängning af tjänstetiden som 3 år på en gång, äfven en annan viktig

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

omständighet, nämligen den, att en så lång rekapitulationstid som 3 år vore
ofördelaktig med hänsyn till disciplinens upprätthållande särskild! hos
dem, som under rekapitulationstiden visade sig olämpliga för vidare befordran.
För att erhålla tillräckligt antal rekapitulanter, hvaribland erforderligt
antal af de bästa sedermera kunde utväljas i och för befordran,
måste nämligen regementschefen låta äfven sådana rekapitulera
som efter den första tjänstetidens slut icke med visshet kunde säo-as
vara lämpliga till framtida befordran. För den, som hade erfarenhet
om värfvade trupper, vore det noga bekant, att en mycket
lång tjänstetid inverkade ofördelaktigt på manskapspersonalen i allmänhet
i afseende på uppförande och pålitlighet. Redan under tredje tjänsteåret
förekomma ganska ofta bestraffningar för bristande godt uppförande
och för opålitlighet i öfrigt äfven för sådana, som under de två första
åren förhållit sig oförvitligt eller åtminstone tillfredsställande; och säkert
\ ore, att de vore lätt räknade, mot hvilka under tre tjänsteår ej den
minsta anmärkning förekommit. Ökades tjänstetiden, minskades också
utsikten, att de, som stannade kvar i tjänst, fortfarande skulle visa ett
godt uppförande och pålitlighet. Om det därför föreskrefves, att rekapitulation
skulle ^ ske på minst 3 år i sänder, så vore hira å färde,
att man, därest så lång rekapitulation komme att ske för ett större
antal, finge under ganska lång tid inom truppen dragas med en del
element, som kunde utöfva ett ofördelaktigt moraliskt inflytande. Om
däremot rekapitulation medgåfves för ett år i sänder, kunde man utan
svårighet inom relativt kort tid göra sig af med sådana element till
stor fördel för clen öfriga och bättre delen af truppen.

Utan att för närvarande vilja inlåta mig på frågan om lämpligheten
af lång eller kort anställningstid för stamanställdt manskap, synes
mig gällande stat icke böra vara affattad i sådana ordalag, att därigenom
förhindras utbetalande af lega, afpassa^ efter den anställningstid
som under förhanden varande förhållanden anses lämpligast, under förutsättning
dock att därigenom icke förorsakas statsverket större kostnader
än de, som enligt af Riksdagen redan lämnadt medgifvande få
tor rekrytering utgå, Nu gällande stat för kustartilleriet upptager såsom
i ekryteringskostnader »lega å 50 kronor förslagsvis för 250 man —
12,500 kronor» samt »rekryteringskostnader å 40 kronor, däraf högst
30 kronor till värfvaren, förslagsvis för 250 man — 10,000 kronor»
eller således sammanlagdt 22,500 kronor. Härjämte innehåller emellertid
staten efter upptagande åt do olika lönerna för manskapets olika fyra
lönegrader, att, därest det bestämda antalet i någon af de tre hö^re
lönegraderna icke funnes fulltaligt, finge de löner, som till följd däraf

Statsutskott ris Utlåtande N;o fl.

saknade innehafvare, till så stor del, som erfordrades, användas till aflöning
åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och
rekryteringskostnader, om rekryteringen skulle behöfva omfatta flera än
det förslagsvis upptagna antalet af 250 man. Då, enligt hvad af chefen
för kustartilleriet lämnade uppgifter synes framgå, svårighet möter att
erhålla beräknadt. antal rekapitulanter, därest icke lega till dem utbetalas,
torde tillåtelse därtill böra lämnas, och synes därvid staten böra
vara så affattad, att genom dess ordalag icke, såsom förhållandet är med
den nu gällande staten, förhindras legaus utbetalande med visst belopp
för hvarje år rekapitulationstiden anses böra omfatta i enlighet med
bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t torde finna skäligt meddela,
därvid emellertid legan icke torde böra få öfverskrida det nu i allmänhet
utgående beloppet af 10 "Vn kronor för hvarje år anställningstiden omfattar.
Under alla förhållanden synes mig emellertid någon förändring icke
böra ske i fråga om den lega, som nu utgår vid första anställningen,
utgörande 50 kronor vare sig anställningstiden omfattar 3 eller 4 år.
Då det icke ifrågasättes att öka beloppen af de anslag, som enligt
Riksdagens redan lämnade medgifvande få för rekryteringen användas,
utan endast afses bemyndigande att inom den sålunda medgifna gränsen
ordna anställningen af manskap på sätt lämpligast synes, torde
mot en sådan ändring af staten intet vara att erinra. Staten för kustartilleriet
synes med hänsyn till hvad jag sålunda anfört böra ändras
så, att ofvanberörda två under rubriken rekryteringskostnader upptagna
anslagstitlar utbytas mot en anslagstitel af följande lydelse: »lega, som
vid första anställning utgår med 50 kronor och vid rekapitulation enligt
af Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, dock icke öfver 162/3 kronor
för hvarje år af anställningstiden, samt öfriga rekryteringskostnader,
beräknade efter 40 kronor per man, däraf högst 30 kronor till
värfvaren, förslagsvis — 22,500 kronor», hvarjämte ofvannämnda anmärkning
under anslagstitlarna för manskapets löner torde böra erhålla
ändrad lydelse med hänsyn därtill att enligt mitt nämnda förslag under
rubriken rekryteringskostnader något visst antal man icke vidare skulle
finnas förslagsvis angifvet.»

Uti förenämnda af herr Natt och Dag väckta motion (n:o 111) bär
hemställts bland annat, att Riksdagen ville höja ifrågavarande anslag
med 53,655 kronor till 1,061,341 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 1 beträffande
sagda motion anfört, hvithet i tillämpliga delar torde äga
giltighet äfven angående kustartilleriet, får utskottet, som ej funnit
anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
höjning af
anslaget till
underhåll af
kustartilleriets
byggnader
och materiel.

[6.]

att Riksdagen må

a) afslå herr Natt och Dags berörda motion i hvad
detta anslag rörer; samt

b) dels godkänna stat för kustartilleriet af den
lydelse bilagan n:o 6 vid detta utlåtande utvisar; och

dels minska anslaget till aflöning för kustartilleriets
personal från 1,016,086 kronor till 1,007,686
kronor eller med 8,400 kronor.

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

6:o) Uti punkt 6 af denna hufvudtitel har Kungl. Makt föreslagit
Riksdagen att höja reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel från 156,562 kronor till 258,277 kronor eller
. med 101,715 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Af de till statsrådsprotokollen den 7 och 11 januari 1901 afgifna
yttranden af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet framgår
att i det vid kustartilleriets uppsättning beräknade anslaget för underhåll
åt kustartilleriets byggnader och materiel ingingo dels det belopp af 40 000
kronor, hvarmed anslaget till flottans nybyggnad och underhåll från
och med år 1902 skulle minskas, dels ett belopp af 86,450 kronor, som
enligt af armé- och marinförvaltningarna afgifvet gemensamt utlåtande
borde för underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel öfverflyttas
tran fjärde till femte hufvudtiteln, dels kostnaden för underhåll af
kasernmventarier m. m., beräknad efter 8 kronor per man och år för
1,144 man till 9,152 kronor om året, dels slutligen ett belopp af 10 000
kronor, motsvarande hvad som, därest förslaget om sjöfästningarnas
stallande under sjöförsvarsdepartementet vunne bifall, borde anvisas å
femte hufvudtiteln af beräknad erforderlig höjning af visst anslag å
fjärde hufvudtiteln. På Eders Kungl. Majrts förslag blef ock i riksstaten
för år 1902 uppfördt ett anslag för ändamålet af 145,602 kronor,
utgörande summan af de fyra ofvannämnda beloppen. Sedermera har
anslaget blifvit höjdt för år 1903 med 10,000 kronor och för år 1904
med anledning af ökning af manskapet med 120 man och då bland utgifterna
från anslaget, såsom ofvan angifvits, beräknades en kostnad af
8 kronor per man årligen för underhåll af kaserninventarier m. in.

lgare 960 kronoU hvadan anslaget för år 1904 uppgår till
lo6,562 kronor. De sålunda för åren 1903 och 1904 företagna höj -

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

ningarna uti ifrågavarande anslag hafva skett i enlighet med de beräkningar,
som framlagts uti bilagan A till det vid 1901 års statsverksproposition
fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 7 januari samma år.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 angående
utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel anförde emellertid marinförvaltningcn,
på sätt omförmäldt blifvit i protokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 januari 1903 angående reglerandet af utgifterna under
femte hufvudtiteln för år 1904, att erfarenheten nogsamt visat, hurusom
ifrågavarande anslag, äfven med den för år 1903 beviljade ökningen
i beloppet, vore alldeles otillräckligt i förhållande till de utgifter,
som skulle från anslaget bestridas och af hvilka kunde särskildt
nämnas: underhåll af kaserninventarier, sjöförbindelser inom fästningarna,
yttre renhållning å fästningarna, underhåll af dessas artillerimateriel
och öfriga inventarier samt aflönande af tillsyningsmän vid
kruthus och batterier. Rörande beloppet af den höjning, som. skulle
erfordras, förelåge i vissa delar utredning, men sådan saknades i andra
delar och kunde icke förebringas, innan, bland annat, fullständig öfversikt
öfver ett helt års utgifter kunnat erhållas. Marinförvaltningen
ansåge sig därför böra till ett kommande år uppskjuta framställningen
om ökning af anslaget.

Uti marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 25 september
1903 angående utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1905 har
ämbetsverket förklarat, att numera sådan utredning gjorts beträffande
de delar af ifrågavarande anslag, som måste höjas, och har förvaltningen
i anledning däraf anfört följande.

Hvad först beträffade den del af anslaget, som afsåges för underhåll
af fästningsbyggnader, hus och kaserner in. m.: så hade visserligen
med den 1 januari'' 1902 från fjärde till femte hufvudtiteln blifvit öfverförd,
för underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, en summa
af 86,450 kronor, utgörande medeltalet af motsvarande underhållskostnader
under de närmast föregående åren, men detta medeltal motsvarade
dock ej på långt när verkliga medelsbehofvet, ty särskildt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement skulle upprepade gånger hafva
ingått till Eders Kungl. Maj:t med underdånig anhållan, att. ordinarie
anslaget till arméns byggnader m. m. måtte, såsom otillräckligt, höjas.
Af den sålunda öfverlämnade summan hade emellertid ej för 1902
kunnat till underhåll af fästningsbyggnader, hus och kaserner m. m.
disponeras större belopp än 75,811 kronor, under det att de från vederbörande
fortifikationsbefälhafvare inkomna underhållsförslagen för

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Åfd. 6‘ Häft. 5

Statsutskottets Utlåtande _X:o G.

samma år slutat å en summa af 82,456 kronor 96 öre, hvartill bort
läggas ett belopp af åtminstone 10,000 kronor till marinförvaltningens
disposition för oförutsedda utgifter. Behofvet beträffande ifrågavarande
del af ordinarie underhållsmedlen för 1902 hade sålunda öfverstigit
tillgången med cirka 16,646 kronor. Detta hade haft till följd, att såväl
de af fortifikationsbefälhafvarna begärda beloppen som den till marinförvaltningens
disposition för oförutsedda utgifter erforderliga summan
måst betydligt nedsättas, men denna nedsättning hade ej kunnat göras
utan stort men för byggnaders m. m. rationella vård och vidmakthållande,
ty å underhållsförslagen hade ej andra arbeten varit upptagna,
än sådana som ansetts vara oundgängligen nödvändiga.

För 1903 hade ifrågavarande del af anslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel visserligen kunnat höjas till 77,000
kronor, därigenom att anslaget i sin helhet för samma år höjts med

10,000 kronor, men då fortifikationsbefälhafvarnas underhållsförslag för
1903 uppgått till ett sammanlagdt belopp af ej mindre än 123,776 kronor
67 öre, hvartill återigen bort läggas 10,000 kronor för oförutsedda
utgifter, hade föga mer än hälften af de begärda underhållsmedlen
kunnat anvisas, hviiket naturligen ej kunnat göras utan ytterligare och
stort men för fästningsverks och byggnaders m. m. vidmakthållande.

En bättre proportion för framtiden mellan de erforderliga underhållsanslagens
slutsumma och den för täckande af underhållskostnaderna
tillgängliga. delen af underhållsanslaget vore ej heller att vänta med
hittills anvisade anslagsbelopp, ty dels hade, sedan kustbefästningarna
öfverförts till femte hufvudtiteln, en mängd vid tidpunkten för öfverförandet
ännu under arbete varande befästningar såväl å Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs samt Karlskrona fästningar som vid Fårösund och
Göteborg nu fullbordats och kräfde sålunda underhåll, som visserligen
till en början ej komme att medföra några större kostnader, men som
efter ett eller annat år måste göra sig kännbart; dels hade under senare
år många nya vägar, bryggor, kajer, vågbrytare och stängsel tillkommit
och kräfde redan dryga underhållskostnader; dels hade genom lägenheten
Brännuddens vid Oscar-Fredriksborg inköpande och en del af
nya Varfvets vid Göteborg återlämnande till sjöförsvaret tillkommit en
mängd träbyggnader in. m., som genast från början kräft mycket stora
underhållskostnader; dels vore flera nya befästningar ännu under arbete
och blefveinom kort färdiga, hvarjemte större kasernetablissement för
kustartilleriet vore under uppförande vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg
samt i Karlskrona och blefve inom två år färdiga, hviiket allt
komme att åtminstone från och med år 1906 öka behofvet af under -

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

hållsmedel; dels skulle med 1904 åtskilliga nya träbyggnader in. m. för
minförsvarets ordnande samt inkvartering vid mobilisering börja att
uppföras; och dels slutligen hade ofvannämnda stora nedsättningar i
begärda anvisningar för underhållet gifvetvis höjt underhållsbehofvet

tmder kommande år. . .

Med stöd häraf ansåge marinförvaltningen, att en större höjning
åt den del af ifrågavarande anslag, som kunde disponeras för underhåll
af fästningsbyggnader, hus och kaserner m. in., vore oundgängligen
nödvändig, om ej vården och underhållet af befästningar, kasernetablissement
och öfriga byggnader, vägar, biyggor, kajer, stängsel in. m.
skulle försummas. Då emellertid de nya befästningarna och andra
byggnader ännu ej på någon tid komme att kräfva afsevärdare underhållskostnader,
ansåge ämbetsverket, att ifrågavarande del åt underhållsmedlen
ännu ej behöfde höjas till det belopp, som efter alla nu under
arbete varande eller annars för kustartilleriet afsedda byggnaders m. m.
fullbordande erfordrades, utan torde det belopp, hvarmed ifrågavarande
anslagsdel borde höjas, för år 1905 kunna inskränkas till endast 48,000
kronor, hvilket belopp dock måste anses såsom ett minimum.

Hvad vidare beträffade den del af ordinarie anslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel, som tilldelats varfseheferna
för underhåll af mininventarier och ångkranpråmar m. m. eller 22,000
kronor under i902 och 26,600 kronor under 190o, hade äfven denna
del visat sig otillräcklig. Uti sitt förslag till arbetsplan för år 1902
hade varfsehefen i Karlskrona för sistnämnda underhåll upptagit 17,500
kronor och varfsehefen i Stockholm 29,340 kronor, men hade till deras
disposition kunnat ställas allenast respektive 9,000 kronor och 13,000
kronor. Uti förslagen till arbetsplan för 1903 hade varfsehefen i Karlskrona
upptagit för samma inventariers underhåll 17,o00 kronor och
varfsehefen i Stockholm 29,700 kronor, men hade dem kunnat anvisas
allenast respektive 10,000 kronor och 16,600 kronor, och vore dessa
anvisningar redan vid den underdåniga skrifvelsens afgifvande öfverskridna.
Den på grund af underhållsanslagets otillräcklighet nödvändiga
reduceringen af de utaf varfseheferna begärda anslagen hade oisakat,
att minutläggningsmaterielen ej kunnat erhålla den skötsel och
vård, som varfsdepartementscheferna ansett behöflig. Härtill hade äfven
bidragit, att de årligen återkommande mineringsöfningarna vid kustartilleriregementena
numera kräfde en större årlig användning af fartygsmateriel
än förhållandet varit före minförsvarets förening med kustartilleriet,
då mineringsöfningar utförts endast vid en af flottans stationer
årligen, och hade härigenom reparationskostnaden för den använda

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

materielen i betydlig grad ökats. En ytterligare ökning af nu ifrågavarande
del af underhållsanslaget betingades jämväl af en under senare
åren tillkommen minspärrning med dess inventarier och utläggningsmateriel
samt de elektriska anläggningarna inom Vaxholms—ställningen,
lör hvilka senare chefen för Vaxholms kustartilleriregemente beräknat
den årliga underhållskostnaden till 2,150 kronor.

För mininventariernas och minutläggningsmaterielens hållande i
fullt krigsdugligt skick kräfdes därför en höjning af anslaget för deras
underhåll; och torde för år 1905 underhållskostnaden för mininventarier
och ångkranpråmar m. in. böra beräknas till 46,600 kronor.

Sedan Notholmen vid Skanssundet blifvit förvärfvad åt Kungl.
Maj:t och kronan och byggnader blifvit uppförda på holmen samt
diverse inventarier ditförts för att därstädes förvaras, vore nödvändigt,
till dess personal från kustartilleriet dit förlädes, att någon i närheten
af holmen bosatt privat person hade tillsyn öfver därstädes befintliga
byggnader och materiel. För arfvode åt en vaktkarl vid Notholmen
borde därför å förevarande anslag afses 150 kronor, hvadan ifrågavarande
del af underhållsanslaget borde ökas med sammanlagdt 20,150
kronor.

Hvad slutligen beträffade underhållet af de kustbefästningarnas inventarier,
som ej vore att räkna till fasta minför svar et, erinrades, att af
anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel tilldelats
för åren 1902 och 1903 Karlskrona fästning respektive 14,824
kronor och 16,285 kronor samt Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning
respektive 10,000 kronor och 10,950 kronor. Kostnaderna för
underhåll och komplettering af de till Karlskrona fästning hörande
fortens inventarier under åren 1900—1902 hade emellertid i medeltal
uppgått till 29,720 kronor 43 öre och varfschefen vid flottans station
i Karlskrona hade för år 1903 beräknat denna utgift till 26,000 kronor,
på grund hvaraf, om detta år äfven medräknades, utgiften för Karlskrona
fästning i medeltal utgjorde 28,800 kronor. För samma ändamål
hade vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning under år 1902
åtgått 18,400 kronor, hvilken summa på grund af sedermera tillkommen
materiel borde ökas till omkring 22,000 kronor. Marinförvaltningen
ansåge sålunda, att ifrågavarande del af underhållsanslaget borde, för
bestridande af underhållskostnaderna för kustbefästningarnas inventarier,
med undantag af de till fasta minförsvaret hörande, höjas med 23,565
kronor.

Från ifrågavarande underhållsanslag skulle äfven bestridas kostnaderna
för sjö förbindelserna inom kustbefästningarna. Förhållandet mellan

Statsutslcottets Utlåtande N:o 6.

utgifterna för detta ändamål under år 1902 och förra hältten åt 1903,
å ena sidan, och, å andra sidan, de belopp, som kunnat af det knappa
anslaget anvisas, framginge af följande tablå:

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning:

Utgifvet med afdrag af inkomster............■

Anvisadt enligt stat (för 1903 hälften åt årsan visningen)

..............................................................

Brist.................................................................................

Karlskrona fästning:

Utgifvet med afdrag af inkomster..........................

Anvisadt enligt stat (för 1903 hälften af årsan visningen).

................................................................

Brist...............................................................................

Behållning ......................................................................

1902.	Jan.—Juni 1903.
5,982: 55	4,834: 03
2,000: — 3,982: 55	1,150: — 3,684: 03
8,243: 37	85: 81
5,000: — 3,243: 37	2,850: — 2,764: 19

Behållningen för Karlskrona fästning berodde naturligtvis därpå,
att endast en ringa del af utgifterna afförts under första hälften af året.
Medelsbehofvet hade af vederbörande regementschefer angifvits

sålunda:

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning:

För år 1901 .................................................................

» » 1905 .................................................................

6,000: —
9,000: —

Karlskrona fästning:

För år 1904 .....................

» T> 1905 ......................

7,000: —
9,000: —

Såsom grund för det för år 1905 ökade medelsbehofvet för sjöförbindelserna
hade vederbörande regementschef anfört, beträffande Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning, vunnen erfarenhet, och, beträffande
Karlskrona fästning, det förhållande, att ifrågavarande förbindelse
inom fästningen framgent måste upprätthållas med tre angslupar
i stället för såsom förut med två, hvadan eu half gång till sa

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mycket som den under de sista fem åren till i medeltal 6,000 kronor
om året uppgående utgiften blefve erforderligt.

För Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästnings sjöförbindelser
hade utöfver ofvan omförmälta utgiftsbelopp under år i 902 utgifvits
5,034 kronor, hvilket belopp, liksom ofvan angifna brister i samma års
anvisningar för ändamålet, blifvit jämlikt nådigt bref den 17 juni 1903
betäckt af femte hufvudtitelns allmänna besparingar. Det af regementscheferna
angifna medelsbehofvet för år 1905 af 9,000 kronor för hvardera
fästningen hade marinförvaltningen på grund af ofvanstående icke
ansett vara för högt beräknadt.

Skillnaden mellan angifna behofvet för båda fästningarna kr. 18 000:_

och för år 1903 anvisade tillhopa .......................................... » S^OO-_

hvilken anvisning ej kunde beräknas blifva höjd år 1904

utgjorde .................................................................................... » 10,000: —

hvarmed alltså för sjöförbindelserna inom kustbefästningarna marinförvaltningen
ansåge ifrågavarande anslag böra ökas.

På grund af hvad sålunda anförts borde anslaget till underhåll af
kustartilleriets byggnader och materiel ökas med följande belopp:

för underhåll af fästningsbyggnader, hus och kaserner

mj n!;,n ,........................................................................... kr. 48,000: —

» underhall åt mininventarier och ångkranpråmar m. m. » 20 150: _

^ _ » öfriga fästningsinventarier.......................... » 23,565: _

samt för sjöförbindelser inom fästningarna ........................ » 10,000: _

Summa kronor 101,715: —

Marinförvaltningen hemställde alltså, att i nådig proposition till
Riksdagen måtte föreslås, att reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel för år 1905 måtte höjas från 156,562
kronor med 101,715 kronor till 258,277 kronor.

• Den llöjnillg af ifrågavarande anslag, som sålunda af marinförvaltningen
föreslagits, utgör en afvikelse från den beräkning af framtida
kostnader, som framlagts uti ofvannämnda bilaga till statsrådsprotokollet
for sjöförsvarsärenden för den 7 januari 1901. En dylik afvikelse bör
naturligen icke äga rum utan att synnerligen tvingande skäl för densamma
föreligga.. Hvad af marinförvaltningen uti förevarande fråga
anförts, synes mig emellertid innefatta sådana skäl för afvikelse. Det
kan icke vara med god hushållning öfverensstämmande att uppförda
byggnader och anskaffade inventarier m. m. på grund af bristande vård
och underhåll förfaras eller åtminstone förminskas i värde.»

Statsutskottets Utlåtande N:o ti.

Utskottet, som visserligen lunnit det vara utredt, att en höjning
af ifrågavarande anslag är af behofvet pakallad, har emellertid icke
ansett, att underhållsanslagen behöfva ökas så hastigt som Kungl. Maj.t
föreslagit, hvarförutom det synts utskottet som om kostnaderna för sjöförbindelserna
inom kustbefästningarne borde kunna i någon mån nedbringas
under de ofvan beräknade.

Utskottet, som på grund häraf funnit en höjning i anslaget för år
1905 med 75,000 kronor vara tillfyllest, får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till
underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel
från 156,562 kronor till 231,562 kronor, eller med

75,000 kronor.

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

7:o) Uti punkt 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska förslagsanslaget till ålderstillägg från 37,000
kronor till 27,700 kronor, eller med 9,300 kronor.

Departementschefen har i detta ämne anfört, att anslaget till ålderstillägg,
som vore ett förslagsanslag, hade för såväl 1903 som 1904 upptagits
till ett belopp af 37,000 kronor och skulle enligt bilagan A. till
statsrådsprotokollet för den 7 januari 1901 komma att upptagas till samma
belopp jämväl för 1905.

Uti sin oftanämnda skrifvelse den 25 september 1903 hade emellertid
marinförvaltningen förmält, att ämbetsverket, med hänsyn därtill
att största delen af personalen vid flottans civilstat anmält sig till öfvergåno-
till den nya marinintendenturkåren, beräknat, att utgiften från
ifrågavarande anslag skulle från och med ar 1904 komma att minskas
med 21,500 kronor. Marinförvaltningen ansåge fördenskull, att, om från
summan af beräknade ålderstillägg för år 1903, hvilken summa

utgjorde................................................... kronor 49,200: —

droges omförmälda.............................. » 21,500: —

återstående ............................................. kronor 27,700: —

utgjorde det belopp, hvartill ifrågavarande, i gällande riksstat till 37,000
kronor upptagna förslagsanslag kunde nedsättas; och då pa sätt marin -

Utskottets

yttrande.

Angående
minskning i
anslaget till
ålderstillägg.

[7-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
höjning af
anslaget till
rese- och
traktamentspenningar.

[8-]

Angående
höjning i
anslaget till
skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. m.

[9-]

förvaltningen antagit, största delen af personalen vid flottans civilstat
med innevarande års ingång öfvergått till den nya marinintendenturkåren,
föreslog departementschefen, att förenämnda framställning måtte
till Riksdagen aflåtas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må minska förslagsanslaget till
ålderstillägg från 37,000 kronor till 27,700 kronor,
eller med 9,300 kronor.

Rese- och traktamentspenningar.

8:o) Uti punkt 8 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att höja förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 28,800 kronor till 31,450 kronor eller med 2,650 kronor.

Departementschefen har därom anfört följande:

»Enligt den i oftanämnda bilaga A. till statsrådsprotokollet den 7
januari 1901 framlagda och vid 1902 och 1903 årens riksdagar följda
plan skulle anslaget till rese- och traktamentspenningar, som för år
1904 utgör 28,800 kronor, för år 1905 höjas med 2,650 kronor eller
till 31,450 kronor.

Ifrågavarande anslag har under de senare åren blifvit årligen
öfverskridet, hvadan, äfven om hänsyn icke nu tages till den mindre
afsevärda ökning i utgifterna från detta förslagsanslag, som torde föranledas
af marinintendenturkårens tillkomst, höjning af ifrågavarande
anslag torde böra göras i enlighet med ofvanberörda plan.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot denna framställning,
hemställer,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från 28,800 kronor till 31,450
kronor, eller med 2,650 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

9:o) Uti punkt 9 af denna hufvudtitel har Kung]. Maj:t föreslagit
Riksdagen att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. från 122,795 kronor till 132,149 kronor, eller med 9,354
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 41

Departementschefen har härom anfört, att jämväl i afseende å höjning
af detta anslag hade 1902 och 1903 årens Riksdagar tillämpat den
i nyssnämnda bilaga till statsrådsprotokollet framlagda plan. Denna
upptoge för år 1905 anslaget med ett belopp af 132,125 kronor. Da
anslaget för år 1904 utgjorde 122,79o kronor, skulle ökningen för ar
1905 uppgå till 9,330 kronor. Någon hänsyn syntes ej nu böra tagas
till den mindre afsevärda ökning i utgifterna från detta förslagsanslag,
hvilken föranleddes af marinintendenturkårens tillkomst, och någon
annan afvikelse från den nämnda planen borde tillsvidare icke ske, an
som erfordrades för jämnande af liufvudtitelns slutsumma.

Med anledning af denna framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. från 122,795
kronor till 132,149 kronor, eller med 9,354 kronor;
dock att detta anslags belopp må få jämkas i den mån,
som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan
finnas erforderligt.

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

10:o) Uti punkten 10 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda
belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och bakmedel beräknats, eller

1,500,000 kronor och följaktligen, med inberäkning af däruti ingående
friheter och ersättningar 409 kronor, utföras med 1,500,409 kronor,
under förutsättning därjämte att de å inkomsttiteln fyr- och bakmedel
uppkommande öfverskott fortfarande matte såsom hittills fa användas
för de med anslaget afsedda ändamål.

Under erinran att Kungl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med de grunder, som i afseende å förevarande anslag blifvit
af föregående Riksdagar godkända, hemställer utskottet,

Bill. till Rihd. Prat. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 6 Iläft. G

Angående
anslaget till
lots- och
fyrinrättningen
med
lifräddningsanstaltorna.

[10.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Angående
anslag till
nyanskaffning
af krigsfartygsxnateriel.

[il.]

att, under förutsättning att inkomsttiteln fyr- och
båkmedel blifver af Riksdagen beräknad till 1,500,000
kronor, Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

ll:o) Beträffande öfriga i riksstaten för innevarande år under
femte hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, kvilka icke här ofvan
blifvit särskildt omförmälda, har förändring icke af Kung]. Makt ifrågasatts.

Uti förenämnda af herr Natt och Dag väckta motion (n:o 111) har
hemställts bland annat, dels att anslaget till flottans öfningar måtte af
Riksdagen ökas med 20,000 kronor till 1,220,000 kronor;

dels ock att anslaget till kustartilleriets öfningar måtte ökas med

2,000 kronor till 162,000 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet under punkterna 1 och 5 beträffande
denna motion anfört, får utskottet hemställa:

a) att berörda motion må af Riksdagen afslås i
hvad densamma afser anslaget till flottans öfningar;

b) att samma motion må afslås jämväl beträffande
anslaget till kustartilleriets öfningar; samt

c) att Riksdagen må i riksstaten för år 1905 till
oförändrade belopp uppföra samtliga de ordinarie anslag
under denna hufvudtitel, i afseende å hvilka icke
af utskottet här ofvan framställts särskilda förslag.

Extra anslag.

Flottan.

Nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.

12:o) I punkt 11 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja på
extra stat för år 1905 ett anslag af 6,262,550 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o ti.

Departementschefen har härom anfört följande:

)>I det belopp, som Eders Kungl. Maj:t föreslog 1903 ars Riksdag
att bevilja på extra stat för år 1.904 till nyanskaffning af krigslartygsmateriel,
ingick, på sätt framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 12 januari förstnämnda år, ett belopp af 3,542,900 kronor föi påbörjande
af eu l:a kl. pansarbåt, hvilken beräknades i sin helhet med en
andra ammunitionsutredning komma att kosta 7,085,800 kronor.^ Riksdagen
beviljade väl medel till påbörjande af en ny l:a kl. pansarbåt, men
förklarade sig anse den beräknade kostnaden för fartyget böra föi delas
på tre år samt anvisade för år 1904 för ändamålet 2,000,000 kronor.

Följaktligen lärer, på sätt marinförvaltningen i sin underdåniga
skrifvelse den 25 september 1903 hemställt, böra på extra stat för år
1905 äskas för fortsättande af ifrågavarande nybyggnad ett anslag, motsvarande
hälften af den återstående beräknade kostnaden föi fartyget,

eller således 2,542,900 kronor. ,

Enligt mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902
skulle deri pansarkryssare, för hvars påbörjande jag då gjorde hemställan
om att medel måtte af Riksdagen äskas, komma att betinga en
kostnad af 6,415,500 kronor, oberäknad! kostnaden för en andra utredning
artilleriammunition, och ingick femtedelen af nämnda belopp
eller 1,283,100 kronor i det anslag, som, i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts proposition, af Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljades
för nyanskaffning af krigsfartygsmateriel. .

I det belopp, som af 1903 års Riksdag beviljades till nyanskaffning
af krigsfartygsmateriel, ingingo dels ytterligare två femtedelar af anskaffningskostnaden
för ifrågavarande fartyg med 2,566,200 kronor dels
ock hälften af den till 294,900 kronor beräknade kostnaden för en
andra ammunitionsutredning till fartyget eller sålunda tillhopa 2,713,650 1

1 enlighet med planen för fartygets byggande och i öfverensstämmelse
med marinförvaltningens framställning torde nu för fullbördande
af ifrågavarande fartygsbyggnad på extra stat för år 1905
böra äskas ett anslag af 2,713,650 kronor, utgörande de sista två
femtedelarna af den beräknade kostnaden för själfva fartyget och
den sista hälften af kostnaden för en andra utredning artillenammu nition.

... .

Redan i sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 föreslog
marinförvaltningen, att till påbörjande af ytterligare en pansarkryssare
måtte vid 1903 års riksdag äskas ett anslag, motsvarande en femtedel
af anskaffningskostnaden för ett dylikt fartyg med två utredningar

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

artilleriammunition. Af hänsyn till nödvändigheten att tillgodose andra
anslagsbehof under femte hufvudtiteln fann jag mig emellertid då icke
kunna tillstyrka äskande af ett anslag för sådant ändamål och föranledde
marinförvaltningens framställning icke nådig proposition till Riksdagen
i ämnet. Marinförvaltningen har nu åter^ under anförande, att
ämbetsverket fortfarande vore af den tanke att nybyggnad af fartyg
af ifrågavarande typ borde fortgå, gjort framställning i enahanda syfte
och föreslagit, att till påbörjande af en pansarkryssare af Fylgias typ
måtte vid innevarande års riksdag äskas ett extra anslag af 1,283,100
kronor, utgörande en femtedel af anskaffningskostnaden utan tillägg af
kostnaden för eu andra ammunitionsutredning.

Med hänsyn därtill att anslagsäskandena måste inskränkas till de
allra nödvändigaste, anser jag mig emellertid icke heller nu kunna
tillstyrka förslag om beviljande af anslag för berörda ändamål.

Med erinran att den jagare, hvartill 1901 års riksdag beviljat medel,
enligt afgifven besiktningsrapport på ett tillfredsställande sätt uppfyllt
kontraktsenliga prof samt att jagare typen syntes vara särdeles väl
skickad att fylla den brist på snabbgående rekognosceringsfartyg, som
förefunnes inom flottan, framlade marinförvaltningen i sin underdåniga,
skrifvelse den 23 september 1902 förslag, enligt hvilket för år 1904 medel
borde anvisas till byggande af 1 Va jagare, hvarigenom antalet fartyg af
denna typ skulle vid utgången af samma år komma i jämnhöjd med
hvad 1901 ars materielkommitté föreslagit angående utvecklingen af flottans
fartygsmateriel, men fann Eders Kungl. Maj:t icke lämpligt att, i
nådig proposition till Riksdagen upptaga detta förslag oförändradt utan
äskade ett extra anslag af 1,212,000 kronor för anskaffande af en jagare^
Detta anslag förklarade sig emellertid Riksdagen icke kunna då
bevilja.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 har marinförvaltningen,
då ämbetsverket ansåge, att den betänkliga brist på
rekognosceringsfartyg, som förefunnes inom flottan, ovillkorligen borde
afhjälpas och att tillika det af oftanänmda materielkommitté föreslagna antalet
jagare icke vore för högt beräknadt utan torde vara det minsta
behofvet kräfde, samt på det att det beköfliga antalet dylika fartyg
måtte förefinnas inom beräknad tid, föreslagit, att i nådig proposition
till 1904 års riksdag måtte göras framställning om anskaffande af två
jagare, hvar och en med två utredningar artilleriammunition och full
utredning af torpeder, till en beräknad kostnad af tillhopa 2,424,000
kronor att fördelas på två år; och hemställdes därför, att till påbör -

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

jande och utförande intill hälften af två fartyg af nämnda typ måtte
för år 1905 äskas ett extra ordinarie anslag af 1,212,000 kronor.

Beträffande det fartyg af ifrågavarande typ, som redan linnés
inom svenska flottan, eller jagaren Mode har högste befälhafvaren för
1903 års kusteskader, vid hvars öfningar berörda fartyg bland andra
användes, i den af honom afgifna rapport anfört, att den för flottan
nya fartygstyp, som representerades af nämnda jagare, samma, ar för
första gången deltagit i eskaderöfningarna. Den både därvid visat sig
icke blott som ett för våra förhållanden mycket lämpligt snabbgående
mindre rekognosceringsfartyg, utan äfven. som en synnerligen farlig
motståndare för torpedbåtarna. Den hade. jämväl fått tillfälle att nattetid
utföra torpedanfall och därvid visat sig äfven lämplig att fylla en
siögående torpedbåts uppgift, i det att den lyckats att, innan
densamma öppnades, komma inom torpedhåll till pansarbåtarna. Utningarna
hade äfven genom denna fartygstyps införlifvande med var
flotta vunnit i värde och intresse, och särskildt för torpedbåtarna hade
det varit af stor nytta att erhålla öfning i att uppträda mot en ''ned
fartyg af denna typ försedd motståndare. Högste befälhafvaren unge
därför om denna fartygstyp uttala det omdöme, att densamma i allt
väsentligt vore ägnad att väl fylla en hittills varande lucka inom sjöförsvarets
materiel och att erforderligt antal fartyg af denna typ sa

snart ske kunde borde anskaffas. ... . ,

Ifrågavarande fartygstyp, som särskildt är afsedd att jaga och löistöra
torpedbåtar samt för spaningstjänst, har sålunda, efter hvad erfarenheten
visat, på ett synnerligen tillfredsställande sätt motsvarat de
förväntningar, man vid anskaffandet af den första jagaren ansåg sig
kunna ställa på fartyg af detta slag. Under sådana förhållanden synes
det mig vara af stor vikt att flera fartyg af denna typ anskaffas. Med
hänsyn till andra anslagsbehof torde emellertid för närvarande anslag
icke böra äskas för byggande af mer än ytterligare en jagare samt
medel för år 1905 endast behöfva anvisas för betäckande af halfva
kostnaden för densamma eller således 606,000 kronor..

För att Riksdagen redan vid beviljande af medel till ett nytt fartyg
skall kunna få kännedom om, hvilka kostnader utöfver utgifterna för
siälfva anskaffandet måste blifva en följd af det nya fartygets inföilifvande
med svenska flottan, anbefallde Eders Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 17 juni 1903 marinförvaltningen att, vid afgifvande af underdånigt
förslag om framställning till Riksdagen om beviljande af anslag
till nytt fartyg, samtidigt med kostnadsförslag för byggandet af fartyget
till Eders Kungl. Maj:t ingifva en i samråd med chefen för flottans stab

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

nPPg''.Jord beräkning- utaf den ökning af utgifterna å de ordinarie anslagen
under riksstatens femte hufvudtitel utöfver redan upptagna belopp
å samma anslag, som skulle uppstå, sedan fartyget blifvit färdigbyggdt.

Tåligt den uppgift, marinförvaltningen till åtlydnad häraf och efter
samråd med chefen lör flottans stab ingifvit angående berörda kostnader
för en jagare, skulle för ett fartyg af detta slag å stat erfordras
4 officerare, 8 underofficerare och 55 man af sjömanskåren, hvaraf skulle
förorsakas ökningar å aflöningsanslaget med 53,154 kronor 45 öre, å
bekladnadsanslaget med 6,105 kronor, å anslaget till naturaunderhän
5 kronor 40 öre, å anslaget till flottans nybyggnad och underhall
med 6,000 kronor och å öfningsanslaget med''21,038 kronor eller
således sammanlagdt 100,152 kronor 85 öre årligen.

Anf ,1901 års sjökrigsmaterielkommittés betänkande framgår, att
järn val frågan om för flottan lämpligaste slag af torpedbåtar af kommittén
tagits i noggrant öfvervägande och att kommittén därvid funnit,
att flottan vore i behof af två torpedbåtstyper, nämligen såväl l:a kl.
som 2:a kl. torpedbåtar med ungefär samma storlek och af ungefär
samma typer, som de för flottan senast byggda fartyg af dessa slag:
och har marinförvaltningen icke funnit något att erinra mot hvad
kommittén sålunda förordat.

o F°r, att öka stridsvärdet och användbarheten af l:a kl. torpedbåtar
ansag likväl kommittén, att vid nybyggnad af dylika fartyg vissa förändringar
i jämförelse med senast byggda båtar af denna typ borde
vidtagas, och antydde kommittén, att frågan om lämpligaste l:a kl. torpedbåtar
borde tagas under förnyad ompröfning, innan ytterligare fartyg af
denna klass anskaffades. J °

I sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 har marinlorvaltningen,
på sätt närmare framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 12 januari 1903, anfört, att ämbetsverket med anledn’nS
- , 1Vado sålunda förekommit företagit en närmare ompröfning
a berörda fråga, och hade såsom resultat däraf framgått den åsikt
att, sa snart ske kunde, en eller flera torpedbåtar af ungefär samma
storlek^ som våra nuvarande l:a kl. torpedbåtar borde byggas hos någon
eller nagra framstående skeppsbyggerifirmor i utlandet, på det att de
erfarenheter, som kunde vinnas angående sålunda anskaffade torpedbåtar,
därefter kunde komma det inhemska torpedbåtbyggandet till godo
och medverka till erhållande inom landet af en passande torpedbåtstyp.
Illa emellertid erfarenheterna i detta afseende icke kunde göra sig omedelbart
gällande, helst sålunda anskaffade nya torpedbåtar icke kunde
paraknas leveransfärdiga före midten af år 1905, förklarade sig marin -

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

förvaltningen icke kunna tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att till dess
undanskjuta frågan om vidare byggande af fartyg af denna för värf
försvar så viktiga typ, utan ansåg, att, oafsedt eu eventuell beställning
utomlands, det inhemska byggandet åt l:a kl. torpedbåtar borde tillsvidare
fortgå samt omfatta en typ af ungefär samma storlek som våra
senast byggda l:a kl. torpedbåtar, men med förbättrade egenskapei i
den mån sådant läte sig göra och i den riktning 1901 års kommitté
angifvit. I öfverenstämmelse med denna åsikt föreslog marinförvaltningen,
under uttalande af önskvärdheten af att en l:a kl. torpedbåt kunde
anskaffas från utlandet, äskande af anslag för år 1904 till byggande af
tre torpedbåtar af l:a kl. och tre torpedbåtar af 2:a kl. Hela kostnaden
för anskaffandet af en l:a kl. torpedbåt från utlandet och byggandet
aftvå l:a kl. och tre 2:a kl. torpedbåtar vid inhemska varf beräknades
till 1,655,000 kronor.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1903 yttrade
jag med anledning häraf, att då beloppet af de medel, som för ar 1904
''kunde afses för nyanskaffning af krigsfartygsmateriel, icke torde medgifva
anskaffande af torpedbåtar i sådan omfattning, som af marinförvaltningen
föreslagits, denna anskaffning syntes lämpligen kunna begränsas
till en l:a kl. torpedbåt, byggd utom landet för en beräknad
kostnad af 455,000 kronor, samt två 2:a kl. torpedbåtar, byggda inom
landet, för hvilka kostnaden beräknades till sammanlagdt 400,000
kronor. Och ingingo dessa två belopp i den summa, som Eders Kungl.
Maj:t af 1903 års Riksdag äskade till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.
Riksdagen beviljade emellertid endast det för anskaffning
från utlandet af en l:a kl. torpedbåt beräknade beloppet af 455,000
kronor.

I sin oftanämnda underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 anför
marinförvaltningen, att då 1903 års riksdag sålunda icke beviljat medel
till några 2:a kl. torpedbåtar och af de två dylika båtar, för hvilka
medel senast beviljats, den ena vore levererad och den andra väntades
blifva levererad inom 1903 års utgång, i anskaffandet af denna för
vårt skärgårdsförsvar så viktiga och lämpliga fartygsmateriel uppstått
ett afbrott, som snarast möjligt borde upphöra. Enligt den af 1901
års sjökrigsmaterielkommitté uppgjorda nybyggnadsplanen borde den 1
januari 1906 finnas af l:a kl. torpedbåtar 24 stycken och af 2:a kl.
''torpedbåtar 19 stycken, men, därest nybyggnader ej innan dess kunde
åvägabringas, skulle vid nämnda tidpunkt antalet af ifrågavarande slags
fartyg endast utgöra, af förstnämnda fartygsklass 19 stycken och af
den sistnämnda 12 stycken, sedan en till bevakningsbat ändrad toipedbat

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

från räknats. Då marin förvaltningen ansåge det vara af allra största
vikt,, att numerären af flottans torpedbåtar uppbringades så nära som
möjligt i öfverensstämmelse med den uppgjorda planen, ansåge ämbetsverket,
att nu borde bos Riksdagen väckas förslag, hvad l:a kl.
båtarna beträffade, om anskaffning af åtminstone två dylika, för hvilka
anskaffningskostnaden lämpligen torde böra fördelas på två år. Hvad
beträffade 2:a kl. torpedbåtarna, vore dessa relativt billiga och fordrade
jämförelsevis kort byggnadstid, på grund hvaraf behöfligt anslag för
desamma borde beviljas att utgå under ett år; och erfordrades, sedan
en torpedbåt ändrats till bevakningsbåt, anslag till sju dylika båtar för
att byggandet af åtminstone detta slags fartyg skulle kunna följa ofvannämnda
plan.

För den. händelse medel sålunda beviljades till anskaffning af två
l:a kl. och sju 2:a kl. torpedbåtar, skulle vid ingången af år 1906
flottan tiga 21 stycken l:a kl. och 19 stycken 2:a k_. torpedbåtar,
hvilket antal dock med tre stycken l:a kl. båtar understege det antal,
som 1901 års kommitté beräknat böra finnas vid nämnda tidpunkt.

Beträffande kostnaden för ifrågavarande fartyg med två utredningar
af artilleriammunition och full utredning af torpeder, kunde densamma,
hvad 2:a kl. torpedbåtarna vidkomme, beräknas till samma belopp, eller

200,000 kronor stycket, som angifvits i marinförvaltningens 1902 afgift^
underdåniga framställning rörande utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1904. Hvad åter anginge l:a kl. torpedbåtarna
både ämbetsverket enligt sin nyssberörda skrifvelse beräknat kostnaderna
för desamma, byggda vid inhemska verkstäder, till 300,000
kronor stycket, men med tillämpning af de förbättringar, som torde
kunna blifva att vinna af den l:a kl. torpedbåt, beställd hos utländsk
firma, hvartill Riksdagen 1903 beviljat ett anslag af 455,000 kronor,
kunde kostnaden för nu ifrågavarande l:a kl. torpedbåtar icke anslås
till lägre belopp än 400,000 kronor stycket.

Med åberopande af hvad sålunda anförts och under hänvisning till
hvad marinförvaltningen i sin ofvanberörda skrifvelse af den 23 september
1902 för öfrigt andragit beträffande frågan om flottans behof
af torpedbåtar och lämpligaste typerna för desamma, för hvilket anförande
jag närmare redogjort i mitt nämnda yttrande till statsrådsprotokollet
den 12 januari 1903, har marinförvaltningen nu i underdånighet
föreslagit, att Eders Kungl. Maj:t behagade af Riksdagen på
extra stat för år 190o äska dels 400,000 kronor, eller hälften af totala
anskaffningskostnaden, till påbörjande af två l:a kl. torpedbåtar med
två utredningar artilleriammunition och full utredning torpeder och

Statsutskottets Utlåtande N:o ti.

4!)

dels 1,400,000 kronor till byggande af sju 2:a kl. torpedbåtar, likaledes
med två utredningar artilleriammunition och full utredning
torpeder, eller i ett för allt 1,800,000 kronor till byggande åt torpedbåtar.
_

På sätt af marinförvaltningen framhållits torde ett afbrott i anskaffandet
af ett för vårt land så viktigt försvarsmedel som torpedbåtar
icke böra ske, utan synes byggandet af sådana fartyg alltjämt
böra fortgå. Beviljande af medel för detta ändamål för år 1905 i så
stor omfattning som marinförvaltningen föreslagit torde dock icke höra
ifrågasättas. Med hänsyn till andra anslagsbehof synes anskaffningen
böra inskränkas till två 2:a kl. torpedbåtar. Byggandet af dessa, hvilket
bör ske inom landet, betingar en kostnad af tillhopa 400,000 kronor.

Enligt de beräkningar, marinförvaltningen efter samråd med chefen
för flottans stab anställt, borde en ny 2:a kl. torpedbåt medföra en ökning
af flottans stampersonal med 1 löjtnant, 1 underofficer och 16
man af sjömanskåren samt en förhöjning af nedannämnda anslag med
följande belopp, aflöningsanslaget 12,023 kronor 30 öre, beklädnadsanslaget
1,776 kronor, anslaget till naturaunderhåll 3,730 kronor 30 öre,
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll 2,500 kronor samt öfningsanslaget
5,652 kronor eller således tillhopa 25,681 kronor 60 öie.
Två nya 2:a kl. torpedbåtar skulle följaktligen komma att medföra en
årlig ökning å berörda anslag med 51,363 kronor 20 öre.

Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda, enligt
min åsikt, på extra stat för år 1905 äskas:

för fortsättande af arbetet å en l:a kl. pansarbåt ......... 2,542,900

» fullbordande af arbetet å en pansarkryssare............... 2,713,650

y> påbörjande af en jagare ................................................... 606,000

» anskaffande af två 2:a kl. torpedbåtar ....................... 400,000

eller tillhopa kronor 6,262,550: —)

Mot anvisande å extra stat för år 1905 af de för fortsättandet åt
arbetet å en l:a kl. pansarbåt och för fullbordandet af arbetet å eu
pansarkryssare samt för påbörjande af en jagare nu afsedda belopp,
tillhopa 5,862,550 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Beträffande däremot Kungl. Maj:ts framställning i fråga om anskaffande
af två 2:a kl. torpedbåtar har utskottet, vid det förhållande
att den torpedbåt af l:a kl., till hvars byggande utomlands medel af
1903 års Riksdag beviljades, blifver, enligt hvad utskottet inhämtat,
färdig först i juli månad 1905 och densamma därför ej, såsom afsett
Bih. till Rihd. Prot. 1904. 4 Sami. 1 Åfd. G Hiift. 7

Utskottets

yttrande.

Anslag till
bestyckning
af bevakningsbåtar
m. m.

ris.]

50 Statsutskottets Utlåtande N:o C.

var, torde kunna tjäna såsom modell vid byggande inom landet af l:a
eller 2:a kl. torpedbåtar förrän under år 1906, ansett sig böra tillstyrka
beviljande för nästkommande år af medel till allenast en torpedbåt
af 2:a kl. med 200,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till nyanskaffning af krigsmateriel
bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 6,062,550
kronor.

Bestyckning af bevakningsbåtar m. m.

13:o) Uti punkt 12 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till bestyckning af bevakningsbåtar m. in. bevilja
på extra stat för år 1905 ett anslag af 83,000 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 29 november 1901 hemställde mariniörvaltningen
på anförda skäl om nådig proposition till 1902 års Riksdag
därom, att på extra stat för år 1903 måtte beviljas dels till bestyckning
af fem minförsvaret tillhörande ångslupar samt till ammunitionsutredning
45,000 kronor och dels till bestyckning, ammunitionsutredning,
dynamomaskiner, strålkastare och öfrig bevakningsutrustning jämte
ändringsarbeten för tio privata ångslupar eller bogserbåtar, afsedda att
omedelbart kunna användas till bevakningsändamål, ett efter 16,600
kronor för hvarje båt beräknadt belopp af 166,000 kronor.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 förklarade
jag mig inse önskvärdheten af att medel kunde genom anslagför
år 1903 beredas för tillgodoseende af ifrågavarande behof i den utsträckning,
marinförvaltningen föreslagit, men ansåg dock, af hänsyn
till andra anslagsbehof, att för år 1903 endast borde äskas medel till
bestyckning och ammunitionsutredning för de fem minförsvaret tillhörande
ångsluparna. Den i enlighet med denna min åsikt aflåtna nådiga
propositionen till 1902 års Riksdag om beviljande af 45,000 kronor
för sistnämnda ändamål blef af Riksdagen bifallen.

Sedan härefter marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den
23 september 1902, enär sålunda behofvet af medel för bestyckning
och bevakningsutrustning m. m. jämte ändringsarbeten för tio privata
ångslupar eller bogserbåtar kvarstode, hemställt om äskande för detta
ändamål af ett extra ordinarie anslag af 166,000 kronor, anförde jag i

Statsutskottets Utlutande N:o (i.

Öl

mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1903, att jag ansåge
det äskade beloppet böra för ifrågavarande ändamål begäras, men
hemställde, med hänsyn därtill att beloppet lämpligen torde kunna fördelas
på två år, att leders Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1903 års Riksdag
att för berörda ändamål bevilja pa extra stat för ar 1904 ett anslag
af 83,000 kronor. Den nådiga proposition, som i enlighet med
denna min hemställan afläts, blef af Riksdagen bifallen.

Det återstående behofvet af medel för bestyckning och bevakningsutredning
in. in. jämte ändringsarbeten för berörda tio privata ångslupar
eller bogserbåtar utgör således 83,000 kronor.»

Under hänvisning till hvad sålunda förekommit och i enlighet med
af marin förvaltningen i skrifvelse till Kungl. Magt den 2o september 190^
framställdt förslag tillstyrkte departementschefen framställning till Riksdagen
om beviljande af ifrågavarande anslag.

Utskottet, som icke haft något häremot att erinra, hemställer,

att Riksdagen må till bestyckning af bevakningsbåtar
m. in. bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag
af 83,000 kronor.

Artilleri- och torpedmateriel för striösfartygen m. m.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1905 bevilja

till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor;

till anskaffning af kanoner i reserv 110,150 kronor;

till anskaffning af torpeder 100,000 kronor; samt

till försök med torped- och gnistsignalmateriel 10,000 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Uti sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 framhöll
marinförvaltningen, att, förutom inskjutningar af nyanskaffade kanoner
och de omfattande skjutförsök, som föranleddes af pågående anskaffningar
af ny materiel, äfven pröfningsskjutningar årligen i ganska stor utsträckning
måste vidtagas för att vinna visshet om, att flottans störa och dyrbara
ammunitionsförråd befunne sig i fullgodt skick, hvartill komme, att,
i den mån pansar- och projektiltillverkningen gjorde framsteg, det vore
nödvändigt att tid efter annan utföra skjutförsök för att utröna projektilens
verkan mot pansaret; och anhöll marin förvaltningen på grund

Angående
anslag till
artilleri- och
torpedmateriel
för stridsfartygen
m. m.

[13—16.]

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

häraf, att extra anslaget till skjutförsök och inskjutning af kanoner måtte
bestämmas till 30,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition beviljade 1902 års
Riksdag för ändamålet ett anslag af 25,000 kronor.

Sedan marinförvaltningen härefter vid fråga om äskande af anslag
för år 1904, under åberopande af att de omständigheter, som föranledt ämbetsverket
att hemställa om ett anslag af 30,000 kronor för år 1903,
fortfarande vore för handen, för berörda ändamål tillstyrkt förslag om
beviljande af sistnämnda belopp för 1904, blef, efter nådig proposition
af Eders Kungl. Maj:t, detta belopp, 30,000 kronor, af 1903 års Riksdag
för ändamålet beviljadt.

Nu har marinförvaltningen, då jämväl för år 1905 erfordrades lika
belopp för inskjutningar af beställda kanoner äfvensom för de pröfningsskjutningar
af mångahanda slag, hvilka årligen måste äga rum,
förklarat sig anse, att för år 1905 borde äskas ett anslag af 30,000 kronor
för skjutförsök och inskjutning af kanoner.

I sin underdåniga skrifvelse angående anslagsbeliofven för år 1903
angaf marinförvaltningen kostnaden för anskaffande af erforderliga kanoner
i reserv för fartygen enligt grunder, för hvilka jag närmare redogjort
i mitt yttrande till statsrådsprotokollet för den 11 januari 1902,
till 325,300 kronor. Häraf har, efter nådiga propositioner, Riksdagen
beviljat för 1903 ett belopp af 105,000 kronor och för innevarande år
110,150 kronor. Marinförvaltningen har nu ansett, att återstoden borde
äskas för 1905 med 110,150 kronor.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att under stockholmseskaderns
öfningar behof yppat sig af en lättare artilleripjäs, hvilken skulle kunna
användas dels såsom bestyckning å eskaderns ångslupar, då dessa gjorde
bevakningstjänst, och dels såsom en bevakningspjäs i land, bland annat
för . att försvara en tillfällig minspärrning. Varfschefen vid flottans
station i Stockholm hade föreslagit anskaffning till stockholmseskaderns
ångslupar af en automatisk gevärskulspruta i bårlavettage, och ansåge
sig marinförvaltningen böra förorda äskande hos Riksdagen af ett extra
ordinarie anslag af 44,000 kronor till anskaffande af 12 stycken automatiska,
g ev är skulsprutor med lämpligt lavettage att användas såsom bestyckning
å stockholmseskaderns ångslupar och såsom bevakningspjäser
i land.

Sedan de anslag, som af Riksdagen anvisats för åren 1900 och
1901 till anskaffande af torpeder, nämligen 149,500 kronor för det förstnämnda
året och 91,900 kronor för det senare, enligt hvad marinförvaltningen
anmält, satt ämbetsverket i tillfälle att för samtliga fartyg,

Statsutskottets Utlåtande N:o ti.

bestyckade med torpedtuber af 38 och 45 cm. kaliber, anskatta full utredning
af torpeder, samt marinförvaltningen med anledning häraf hemställt
endast om ett anslag för år 1902 till anskaffning af reservtorpeder
m. in. af 80,000 kronor och för år 1903 för samma ändamål af

60,000 kronor, hvilka båda anslag i enlighet med Eders Kungl. Maj ds
propositioner af Riksdagen beviljats, anförde marinförvaltningen i sin
underdåniga skrifvelse den 23 september 1902, att den sålunda undei
de senare åren fortgående minskningen af ifrågavarande'' belopp varit
delvis föranledd däraf, att marinförvaltningen afvaktat utredning angående
lämpligaste torpedtyp, hufvudsakligen till anskaffande af 35 cm.
torpeder och ersättande af äldre sådana. Marinförvaltningen, som ämnade
använda 1903 års anslag för anskaffning af torpeder hufvudsakligen
till anskaffande af 35 cm. torpeder, hade emellertid ansett nödigt,
att denna anskaffning under år 1904 påskyndades, enär det visat sig, att.
befintliga torpeder af sagda typ, förskrifvande sig från åren 1888 och
1891, vore betydligt slitna genom flitig användning för öfningskjutnmg.
På grund häraf förklarade sig marinförvaltningen hafva funnit det önskvärd^,
att för år 1904 ett större belopp än under de närmast föregående
åren kunde ställas till marinförvaltningens förfogande för anskaffande
af torpeder, och hemställde fördenskull, att hos Riksdagen måtte för år
1904 äskas ett anslag af 150,000 kronor till anskaffning af torpeder.

Uti mitt i anledning häraf afgifna yttrande till statsrådsprotokollet
den 12 januari 1903 förklarade jag, att ifrågavarande anslag syntes
böra begränsas till 100,000 kronor, och föreslog Eders Kungl. Maj.t i
enlighet härmed hos 1903 års Riksdag, att sistnämnda belopp måtte
för år 1904 för ifrågavarande ändamål beviljas. Detta Eders Kungl.
Maj:ts förslag blef af Riksdagen bifallet. .

Nu har marinförvaltningen på grund af den inskränkning af anslaget,
som sålunda under de senaste åren vidtagits, och med hänsyn
till vikten däraf, att, så länge anskaffningen af torpeder skedde från
utlandet, det för fartygen erforderliga antalet torpeder så vidt möjligt
alltid hölles komplett, förklarat sig anse erforderligt, att för 1905 äskades
ett extra ordinarie anslag af 150,000 kronor till anskaffning af
torpeder.

Till försöksskjutningar med torpeder hafva för aren 1903 och 1904
anvisats hvartdera året 8,000 kronor, och, enär dylika försök visat sig
särdeles verksamt bidraga till torpedvapnets utveckling, har marinförvaltningen
ansett samma anslag böra äskas äfven för år 1905.

Marinförvaltningen har vidare uti sin oftanämnda skrifvelse den
25 september 1903 anfört, att sedan under åren 1902 och 1903 ma -

Statsutskottets Utlåtande N\o 6.

teriel för gnistsignalering blifvit anskaffad för såväl flottans större stridsfartyg
som för vissa signalstationer i land och då jämväl denna materiel
för sin vidare utveckling vore beroende af ständigt fortgående försök
och föibättringar, för hvilket ändamål medel hittills icke funnits anvisade,
anslag torde böra äskas äfven för sådana försök, däri inbegripen
anskaffning af för försöken erforderlig materiel. Detta anslag syntes
för år 1905 icke böra bestämmas lägre än till 4,000 kronor. Men då
gnistsignalmaterielen vid flottan omhänderhades af samma personal, som
omhänderhade torpedmaterielen, och de ifrågasatta anslagen till försök
med dessa slag af materiel vore jämförelsevis små, syntes de utan olägenhet
kunna sammanföras till ett anslag å sammanlagdt 12,000 kronor.

De skäl, som af marinförvaltningen anförts i fråga om anslag till
skjutförsök och inskjutning af kanoner samt till anskaffning af kanoner
i. reserv, synas mig böra föranleda till aflåtande af nådig proposition
till Riksdagen om beviljande för berörda ändamål af de belopp, som i
dessa afseenden af marinförvaltningen föreslagits. Hvad däremot beträffar
förslaget om anskaffande af tolf stycken automatiska gevärskulsprutor,
synes behofvet af dessa icke vara af den art, att icke deras
anskaffande kan till ett följande år uppskjutas, likasom anslaget till anskaffande
af torpeder torde, i likhet med hvad som ägde rum för 1904,
jämväl för 1905 kunna begränsas till 100,000 kronor. Hvad slutligen
beträffar hemställan om anslag för anställande af försök med torpedoch
gnistsignalmateriel torde väl för försöken med torpedmaterielen
samma belopp, som beviljats för 1903 och för 1904, eller 8,000 kronor,
vara erforderligt, men synes däremot för försöken med gnistsignalmaterielen
ett belopp af 2,000 kronor böra vara för behofvet tillräckligt.»

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, mot hvilket utskottet ej
funnit anledning* till erinran, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1905 bevilja

a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner

30.000 kronor;

b) till anskaffning af kanoner i reserv 110,150

kronor;

c) till anskaffning af torpeder 100,000 kronor;

samt

d) till försök med torped- och gnistsignalmateriel

10.000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6\

Mobiliseringskaj å varfvet i Karlskrona.

15:o) Uti punkt 17 af denna kufvudtitel har Kungl. Maj :t föreslagit Angående^anRiksdagen
att till fortsättande af mobiliseringskajen å flottans varf i3 “frände °f
Karlskrona bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 187,000 ™°bi“™eat

krOnOr. i Karlskrona.

Departementschefen bär härom anfört följande: . . . [17.]

»I anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902, bi lagd t
samma års statsverksproposition, har jag redogjort för ett uppgjordt
förslag till en mobiliseringskaj å varfvet i Karlskrona. Enligt detta
förslag skulle kajbyggnadsarbetet kunna utföras i fyra delar, så att af
den beräknade kostnaden för hela kajanläggningen, 761,170 kronor,
skulle belöpa å

delen n:o 1 .

» » 2 .

» » 3 .

» » 4 .

..............kronor 191,170

.............. » 184,000

.............. » 187,000

.............. )) 199,000

summa kronor 761,170. I

I enlighet härmed har på Eders Kungl. Maj:ts förslag af Riksdagen
anvisats för år 1903 kostnaden för l:a delen med 191,1/0 kronor
och för år 1904 kostnaden för 2:a delen med 184,000 kronor.»

För fullföljande af ifrågavarande arbete och i enlighet med marinförvaltningens
i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 25 september 1903
framställda förslag, har departementschefen tillstyrkt, att förevarande
anslagsbegäran måtte göras hos Riksdagen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till fortsättande af mobiliseringskajen
å flottans varf i Karlskrona bevilja på extra
stat för år 1905 ett anslag af 187,000 kronor.

Statsutskottets Utlutande N:o G.

Angående
anslag till
anordnande af
nya arrestlokaler
för skeppsgossekasernen

i Karlskrona
ni. m.

[18-]

Anordnande af nya arrestlokaler för skeppsgossekåren

i Karlskrona m. m.

16:o) Uti punkt 18 af denna hufvudtitel tiar Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till anordnande af nya arrestlokaler och ångkokinrättning
för skeppsgossekasernen i Karlskrona m. m. bevilja på extra stat för
år 1905 ett anslag af 37,300 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

J)I sin berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1901 hafva Riksdagens år 1902 församlade revisorer anmält, att de beträffande
den i Karlskrona förlagda skeppsgossekåren funnit en del förhållanden
ägnade att ådraga sig särskild uppmärksamhet. Så hade,
enligt den vid kåren förda straff] ournalen, ett stort antal skeppsgossar
blifvit bestraffade för olika förseelser och brott, särskildt rymning och
stöld. Vidare hade af befälet uppgifvits, att exempel därpå att förtryck
af de äldre skeppsgossarna utöfvades mot de yngre icke saknades samt
att erfarenheten gifvit vid handen, att genom det dåliga inflytandet af
de sämre elementen inom kåren skapats en mindre god anda inom densamma.
Utan att ingå i närmare undersökning om, i hvad män orsakerna
till dessa missförhållanden kunde Arara att söka i det uppfostringssystem,
som gjort sig gällande vid denna militära ^bildningsanstalt,
ansåge sig dock revisorerna böra påpeka vissa anordningar inom densamma,
hvilka kunde betecknas såsom bidragande till berörda missförhållanden.
Sålunda inrymdes i hvart och ett af skeppsgossekasernens
10 logement omkring 40 skeppsgossar, hvilket antal ur både trefnadsoch
ordningssynpunkt måste anses vara alldeles för stort. Såsom en
annan brist inom kasernen borde äfven nämnas, att anordningarna för
beredande åt gossarna af nyttig förströelse vore otillräckliga, hvilken
brist med fästadt afseende vid deras ungdom vore af afsevärd betydelse.
Vidare vore de till skeppsgossekårens kasernbyggnad hörande
arrestlokalerna synnerligen dåliga och oändamålsenliga, hvartill
komme det bristande utrymmet inom desamma. Det syntes revisorerna
icke vara något tvifvel därom, att lokaler, som företedde sådana
brister i hygieniskt afseende som de ifrågavarande, måste anses vara
icke blott af hälsofarlig beskaffenhet utan äfven ägnade att motverka
det med bestraffningen afsedda ändamålet. Revisorerna framhöllo på
grund af hvad sålunda förekommit vikten däraf, att genomgripande

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

.r>7

åtgärder snarast möjligt vidtoges för att afhjälpa de vid skeppsgossekåren
i Karlskrona rådande missförhållandena.

Sedan med anledning af berörda erinringar marinförvaltningen
med underdånigt utlåtande den 13 januari 1903 öfverlämnat ett åt stationsbefälhafvaren
vid flottans station i Karlskrona afgifvet yttrande
järnte ett därvid fogadt, af chefen för skeppsgossekåren afgifvet memorial
i ämnet, har Riksdagen uti skrifvelse den 16 maj 1903 meddelat,
att Riksdagen delade revisorernas uppfattning, att genomgripande åtgärder
borde vidtagas för att afhjälpa de vid skeppsgossekåren i Karlskrona
rådande missförhållanden, hvarför Riksdagen ansåge sig böra
fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på denna angelägenhet.
Och anhöll Riksdagen därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga.i
öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas, pa det att de utaf revisorerna
omförmälda missförhållanden vid ifrågavarande skeppsgossekår
måtte varda på ett tillfyllestgörande sätt afhulpna.

Marinförvaltningen, som i anledning häraf anbefallts att efter vederbörandes
hörande inkomma med underdånigt utlåtande uti förevarande
fråga, har deu 20 november 1903 ingifvit dylikt utlåtande, därvid
fogats ett af stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona
afgifvet yttrande i ärendet.

Stationsbefälhafvaren har med sitt yttrande öfverlämnat ett utlåtande
af chefen för skeppsgossekåren. Denne anför därvid, att hvad
revisorerna anmärkt angående skeppsgossarnas sedliga förhallanden
borde utgöra ett synnerligen talande skäl för att bestraffningarna borde
så lämpas, att de i någon mån afskräckte från ett förnyande af förseelsen.
I sådant afseende åberopades en redan förut gjord framställning,
att gossar under 18 år skulle få med tjänlig aga tillrättavisas.

Hvad beträffade anordningarna inom kasernen så kunde, enligt
chefens för skeppsgossekåren åsikt, 40 gossar mycket väl inrymmas i
hvarje logement. Detta bestyrktes ytterligare af förste läkaren vid
stationen, som tillkännagifvit, att från sanitär synpunkt hinder icke mötte
för så stor beläggning, som nu i skeppsgossekasernen ägde rum.

Däremot kvarstode revisorernas anmärkning, att logementen ej
längre borde få vara så illa underhållna, som nu vore fallet. Och anhölle
chefen för skeppsgossekåren därför om medel för vidtagande af
reparation af skeppsgossekasernen.

Redan i förut afgifna skrivelser hade han påvisat, att vissa af
kasernens inrättningar vore otillräckliga, sedan kåren numera blifvit
ökad, och att vissa byggnader vore bristfälliga, samt anhållit om nya
byggnaders uppförande. Dessa byggnadsförslag omfattade ny tvättin Ddi.

tiii Riksd. Prat. 11)04. 4 Samt. 1 Afd. 6 Häff. 8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

rättning, nya arrestlokalers inredande på den plats, hvarest tvättinrättningen
förut varit, inredning af ångkokinrättning, som borde blifva en
följd af att tillgång på ånga komme att finnas genom den nya tvättinrättningens
byggande, nytt afträde samt kaserngårdens omgifvande
pa dess öppna sidor med ett helt plank i stället för det nuvarande
öppna spjälstaketet.

Hvad beträffade anmärkningen att anordningarna för nyttig förströelse
vore otillräckliga, hade af chefen för skeppsgossekåren redan
förut framhållits, att med uppförande af nytt exercishus det blefve
lättare att kunna anordna förströelse för gossarna, Redan nu hade
under det gångna året mycket gjorts i sådant afseende.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har uti sitt afgifna utlåtande i
hufvudsak åberopat hvad af chefen för skeppsgossekåren sålunda anförts.

I sitt utlåtande anför marinförvaltningen, att hvad revisorerna
anfört i fråga om vid skeppsgossekåren begångna förseelser och brott
samt visadt förtryck af äldre skeppsgossar mot yngre med mera dylikt
afsåga, enligt ämbetsverkets tanke, förhållanden, som hänförde sig
hufvudsakligen till de pedagogiska och disciplinära uppgifterna med
afseende å kåren, hvadan underdånigt yttrande i den delen af ärendet
icke torde från marin förvaltningen förväntas.

I fråga om utrymmet i de olika logementen ville marinförvaltningen
erinra, att förut i ärendet blifvit upplyst, att kubikinnehållet i hvart
och ett af logementen utgjorde 600 kubikmeter, och torde, då ett logement
med 40 mans beläggning sålunda lämnade en luftkub af 15 kubtkmeter
för hvar man och ventileringen vore fullt tillfredsställande, intet
vara att med fog anmärka beträffande skeppsgossarnas inrymmande i
logementen pa sätt, som skett. För öfrigt hade genom korvetten Norrköpings
numera verkställda inredning till kasernfartyg för skeppsgossar
ett väsentligt ökadt utrymme vunnits för denna personals inlogerande.

Att kasernens logement vore i stort behof af reparation hade emellertid
af myndigheterna vitsordats, och hade af ämbetsverket vidtagits
åtgärder för utförande af nödig reparation af såväl logementen som de
öfriga lokaler inom kasernen, som däraf vore i behof."

Rörande erinran, att anordningarna för nyttig förströelse vore otillräckliga,
finge ämbetsverket meddela, att arbetena å det för skeppsgossekåren
afsedda exercishuset nu nalkades sin fullbordan och att,
sedan desamma blifvit afslutade, lämpliga anordningar för gossarnas
sysselsättning på lediga stunder eller förströelse läte sig lättare verkställas.
Dessutom hade marinförvaltningen under utredning frågan om
att låta förse kaserngården med eu effektivare belysning, hvilket skulle

Statsutskottets Utlutande N:o <>.

Öl)

under den mörkare årstiden mera än hittills möjliggöra gårdens användande
för anordnande af lekar och idrottsöfningar.

Hvad sist vidkomme de för skeppsgossarna afsedda arrestlokalerna,
så hade frågan om anordnande åt nya dylika lokaler blifvit, pa sätt åt
kårchefens ofvanberörda yttrande framginge, satt i samband med frågan
om utförande af de öfriga af honom angifna arbetena och anordningarna;
och erinrade marinförvaltningen rörande denna del af ärendet, att ämbetsverket
i sin underdåniga skrifvelse samma dag med förslag till
stater och arbetsplan för år 1904 dels öfverlämnat två beträffande de
nu ifrågavarande nybyggnads- och andra arbeten för skeppsgossekasernetablissementet
af * vederbörande varfschef upprättade alternativa kostnadsförslag,
slutande alternativ I å 118,868 kronor och alternativ II a
39,800 kronor, för hvilka arbetens utförande medel likväl icke kunde
afsättas af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll utan måste
äskas hos Riksdagen, hvarom ämbetsverket ansåge sig böra göra särskild
underdånig framställning, dels ock, under anförande att ämbetsverket
icke funne den i båda alternativen upptagna förändringen af
spjälstaketet till ett tätt plank vara lämplig, i öfrigt ansett sig böra
förorda alternativ I, men hemställt, att endast kostnaden för uppförande
af nytt afträde måtte få utgå af det belopp från anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, om hvars afsättande till marinförvaltningens
disposition ämbetsverket i samma skrifvelse gjort framställning och åt
hvilket marinförvaltningen jämväl afsett, att kostnaden för otvan omförmälta
reparation skulle ’ bestridas i den mån samma kostnad icke
kunde gäldas af medel, som stode till varfschefens förfogande. _ Beträffande
öfriga vid skeppsgossekasernen erforderliga arbeten, för hvilkas
utförande ämbetsverket, enligt hvad förut vore sagdt, ansåge medel böra
äskas hos Riksdagen, hade det emellertid under ärendets vidare handläggning
visat sig nödvändigt, att ämbetsverket läte verkställa ytterligare
undersökningar på platsen i syfte att utröna, huruvida icke sådana
anordningar kunde vidtagas, att de nödvändiga nybyggnaderna och
ändringsarbetena för skeppsgossekåren kunde åstadkommas för en lägre
kostnad än den i alternativet I beräknade, men ändock utföras på ett
fullt tillfredsställande sätt. Ämbetsverket ämnade därför, sedan berörda
undersökningar verkställts, afgifva det förslag, som däraf kunde föranledas.

På grund af hvad sålunda anförts samt med hänsyn till redan vidtagna
eller tillämnade åtgärder ansåge marinförvaltningen de åt Riksdagens
revisorer anmärkta missförhållandena vid skeppsgossekåren blifva
på tillfyllestgörande sätt afhulpna.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

De två alternativ, livarom sålunda förmäles i marinförvaltningens
skrifvelse, innefattade förslag till följande arbeten, nämligen enligt
alternativ I dels uppförande af byggnad, inrymmande tvättinrättning,
försedd med torkrum och torkvind, hvaraf den nuvarande tvättinrättningen
är i saknad, kasernvakt samt bostad för tvätterskan jämte inrymmande
af arrester uti kokhusbyggnaden, dels uppförande af nytt
afträdeshus, dels förändring af ett spjälstaket till tätt plank, dels ock
nuvarande kokinrättningens utbytande mot ångkokinrättning samt enligt,
alternativ II dels tillbyggnad af kok- och tvätthuset, dels uppförande
af byggnad, inrymmande kasernvakt och arrestlokaler, samt nytt afträdeshus,
dels ock förändring af spjälstaketet.

Det förra alternativet skulle, såsom nämnts, medföra en kostnad af
118,868 kronor och det senare af 39,800 kronor samt, därest man frånser
från den del af förslagen, som innefattar uppförande af afträdeshus och
förändring af spjälstaket, hvarom nu ej vidare är fråga, det förra 96,700
kronor och det senare 28,300 kronor.

Uti nytt utlåtande af den 15 december 1903 har marinförvaltningen
förmält, att sedan för de omnämnda undersökningarnas verkställande
cheferna för ämbetsverkets intendent- och ingenjörafdelning besökt
Karlskrona, hos marinförvaltningen blifvit ifrågasatt, huruvida icke,
därest nya arrestlokaler inreddes i lokalen för skeppsgossarnas nuvarande
tvättinrättning, dessas linne- och yiletvätt kunde verkställas
i sjömanskårens tvättinrättning. Härigenom skulle åtminstone för närvarande
kunna undvikas den ej obetydliga kostnaden för byggande af
särskild tvättinrättning för skeppsgossekåren. För utredande af denna
fråga hade stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona anmodats
att inkomma med upplysning, huruvida hinder ansåges möta
i berörda hänseende, samt med kostnadsförslag ej mindre beträffande
arrestlokalernas inredande och sjömanskårens tvättinrättnings förseende
med fullt tidsenlig tvättredskap än äfven beträffande såväl väckt förslag
att i skeppsgosseetablissementets kokhus anbringa ångkokinrättning och
värmeledning samt att för sadant ändamål vid östra sidan af trapphuset
till nämnda byggnad låta uppföra en byggnad för anbringande af ångpanna
till ångkokinrättningen och värmeledningen samt badrummet,
som äfven förslaget att anordna effektivare belysning1 af skeppsgossekaserngården.

I anledning häraf hade stationsbefälhafvaren inkommit med yttranden
från vederbörande myndigheter jämte ritning, innefattande förslag till
inredning af arrestlokaler, installering af ångkokinrättning och värme -

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

(>1

ledning i kokhuset jämte tillbyggnad af ångpannehus äfvensom kostnads
förslag å samtliga här ofvan angifna anordningar m. m.

Det ingifna kostnadsförslaget upptager:
för inredning af nya arrestlokaler i skeppsgossarnas nuvarande

tvättinrättning

))

gammal ångpanna jämte byggnad för densamma.....................

installering af ångkokinrättning och värmeledning
effektivare belysning af skeppsgossekaserngården .....
sjömanskårens tvättinrättnings förseende med fullt tidsenlig
tvättredskap .........................................

4,300

4,400

11,400

1,200

16,000

eller summa kronor 37,300.

De i frågan afgifna yttrandena jämte ritning hafva blifvit mannförvaltningens
utlåtande bifogade. Häraf framgår, att chefen för skeppsgossekåren
afstyrkt förslaget att förändra sjömanskårens tvättinrättning
så, att där äfven kunde ombesörjas skeppsgossarnas linne- och ylletvatt.
Äfven om detta vore möjligt, vore det otvifvelaktigt, att den senare
skulle komma att fullgöras'' i andra hand, d. v. s. först sedan sjömanskårens
tvätt blifvit färdig. Äfven för ombestyrandet af lagning, i sammanhang
med tvättningen, af skeppsgossarnas kläder skulle det ifrågasätta
förfarandet möta svårigheter. 1 „

Jämväl kasernbefälhafvaren i sjömanskårens kaserner har tunni
svårigheter möta för genomförande af marinförvaltningens förslag och
uppgifvit, att med den personal, som i allmänhet funnes å stationen,
sjömanskårens tvättinrättning toges fullt i anspråk för sistnämnda kars
behof. För genomförandet af marinförvaltningens förslag erfordrades,
bland annat, i sistnämnda tvättinrättning ytterligare ett torkrum och en
mangel, hvar jämte förrådsrum för förvaring af såväl tvättade som otvättade

persedlar saknades. „ „ o1 , ,.

Under åberopande af hvad utaf kasernbefälhafvaren sålunda ansetts

erforderligt har stationsbefälhafvaren anfört, att hinder för att bita skeppsgossarnas
ylle- och linnetvätt verkställas i sjömanskårens tvättinrättning
endast i det fall icke syntes möta, att sjömanskårens tvattlokal
försåges med så tidsenlig tvättredskap, att tvätten för såväl sjomanssom
skeppsgossekårerna där kunde ombesörjas och att ofvanberörda fordringar
å torkrum, förrådsrum och mangel blefve tillgodosedda.

I sitt utlåtande anför marinförvaltningen vidare, att då af stationsbefälhafvarens
yttrande framginge, att hinder icke mötte för att skeppsgossarnas
tvätt utfördes vid sjömanskårens tvättinrättning, därest densamma
försåges med fullt tidsenlig tvättredskap, samt då tvätt, som ej

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

i behörig tid kunde medhinnas å nämnda tvättinrättning, utan svårighet
torde kunna verkställas å privata dylika inrättningar, ämbetsverket i
betraktande särskildt däraf att fråga förelåge om anordnande af tvättinrättning
jämväl för varfvets i Karlskrona räkning och att ärendet angående
anordningar för ombesörjande af all manskapstvätt vid flottans station
i Karlskrona borde på en gång i hela dess omfattning afgöras, ansett
lämpligaste utvägen vara, att den nuvarande tvättinrättningen vid
skeppsgosseetablissementet slopades och att i den för detta ändamål nu
använda lokalen bereddes plats och inredning för de nya, ounde-äno-Wn
erforderliga arrestlokalerna. ö ö °

Vid de i sådant afseende uppgjorda förslag och kostnadsberäkningar
hade marinförvaltningen intet att erinra; och då af femte hufvudtitelns
ordinarie anslag icke kunde för de erforderliga arbetena och anordningarna
vid skeppsgosseetablissementet afses större belopp än det,
som enligt ämbetsverkets underdåniga skrifvelse den 20 november 1903
beräknats skola dels för reparation af skeppsgossekasernen, dels till uppbyggande
af nytt afträdeshus utgå af anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll, hemställdes, att Eders Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska ett extra ordinarie anslag af 37,300 kronor för anordnande
af nya arrestlokaler och ångkokinrättning m. in. för skeppsgossekåren.

Till början ber jag att beträffande den af chefen, för skeppsgossekåren
omförmälda, af honom redan förut gjorda framställningen
om införande af den bestämmelse i strafflagen för krigsmakten, att aga
skulle kunna tilldelas skeppsgosse under 18 år, få nämna, att berörda
framställning blifvit öfverlämnad till den af Eders Kungl. Maj:t tillsatta
kommitté för revision af strafflagen för krigsmakten in. in., och
torde därför denna kommittés yttrande höra afvaktas, innan beslut fattas,
om eller . i hvad mån någon vidare åtgärd bör i anledning af berörda
framställning vidtagas.

Hvad beträffar de föreslagna anordningarna i skeppsgossekasernen
har Eders Kungl. Maj:t redan genom beslut den 11 december 1903 bifallit.
marinförvaltningens hemställan om anvisande af medel från anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll afsedda till såväl reparation
af skeppsgossekasernen som till uppbyggande af nytt afträdeshus
för skeppsgossarna.

I fråga om de båda af marin förvaltningen omförmälda alternativa
förslagen till ordnande af arrest- och tvättningslokalerna in. in. vid
skeppsgossekasernen, vid hvilka förslags bedömande afseende numera
icke behöfver fästas vid den del af desamma, som innehåller framställ -

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

lång om uppbyggande af nytt afträdeshus för skeppsgossarna, då, på satt
nyss nämnts, medel för detta ändamål redan blifvit anvisade, är att
märka, att det i alternativ II upptagna kostnadsbelopp visserligen betydligt
understiger motsvarande belopp i alternativ I enligt sistnämnda
förslags ursprungliga lydelse, men att å andra sidan förstberörda omslag
hvarken innefattar någon ångkokinrättning eller någon värmeledning
i kokhuset. Med hänsyn till den stora prisskillnaden torde dock
kunnat ifrågasättas, huruvida icke det oaktadt alternativ II bort föredraons,
därest icke såväl sistnämnda alternativ som alternativ 1 i dess
ursprungliga form medfört den olägenheten, att en byggnad biefve
uppförd vid skeppsgossekasernens ena. gafvel och såmedelst omöjliggjorde
kasernens utvidgning åt den sidan. Då en dylik utvidgning
framdeles torde kunna komma att ifrågasättas, synes uppförande åt en
byggnad på berörda plats icke böra ske. _

Under sådana förhållanden synes marinförvaltningen halva funnit en
lycklig lösning af den föreliggande frågan genom forslaget att inreda
nya arrestlokaler i den nuvarande tvättinrättningen och låta frågan om
ny tvättinrättning för skeppsgossarna tills vidare anstå samt under tiden
ombestyra tvättning af dessas kläder i sjömanskårens tvättinrättning.
Detta förslag torde vara desto lämpligare, som fråga väckts om uppförande
af ny tvättinrättning för varfvet i Karlskrona och det icke
synes vara med god hushållning öfverensstämmande, att varfvet och
hvarje kasern i Karlskrona har egen tvättinrättning med särskild personal.
Genom antagande af marinförvaltningens förslag erhallas således
nya arrestlokaler för skeppsgossarna samt ångkokinrattmng och
värmeledning i det till deras kasern hörande kokhuset, hvarjamte sjömanskårens
tvättinrättning erhåller fullt tidsenlig och för ändamalet
tillräcklig tvättredskap. Med hänsyn till dessa fördelar anser jag mig
böra förorda marinförvaltningens förslag.))

Under meddelande af att, enligt hvad utskottet inhämtat, uti sjömanskårens
tvättinrättnings förseende med fullt tidsenlig tvättredskap,
hvarför kostnaden skulle uppgå till 16,000 kronor, afses ingå anskaffande
af motor och tvättmaskiner, som för det närvarande saknas,
äfvensom af mangel, tvättkar och torkcentrifuger, får utskottet, som
ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställa, 1 . .. ,

att Riksdagen må till anordnande åt nya arrestlokaler
och ångkokinrättning för skeppägossekasernen
i Karlskrona m. m. bevilja på extra stat för år 1905
ett anslag af 37,300 kronor.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
kustsign alväsendet.

[19.]

Angående
anslag till
uppvärmning
och belysning
af beklädnadsförrådshuset

å Stumholmen
i Karlskrona.

[20.]

Kusfcsignalväsendet.

17:?) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kung]. Makt i ämnet
föreslagit, hemställer utskottet,

. Riksdagen må af det utaf 1902 års Riksdagbeviljade
anslag för kustsignalväsendet å 300,000
kronor anvisa på extra stat för år 1905 återstående

100,000 kronor.

Uppvärmning och belysning af beklädnadsförrådshuset
å Stumholmen i Karlskrona.

18:?) Under punkt 20 af denna hufvudtitel har Kungl. Makt
föreslagit Riksdagen att för anordnande af uppvärmning och belysning
af beväringens beklädnadsförrådshus å Stumholmen i Karlskrona be^
vilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 34,500 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

)>Uti skrifvelse till stationsbefälhafvaren i Karlskrona den 31 juli
1902 fäste, dåvarande beväringsbefälhafvaren därstädes uppmärksamheten
å nödvändigheten att, då från och med år 1903 största delen af till flottan
inskrift]a värnpliktiga komme att inrycka vintertid eller i januari månad
i stället för såsom förut under den varmare årstiden, beväringens beklädnadsförrådshus
å Stumholmen på ett eller annat sätt blefve försedt
med värmeledning eller kaminer samt med gas eller elektrisk ledningför
belysningsändamål. Stationsbefälhafvaren öfverlämnade skrifvelse^
till varfschefen vid stationen med anmodan till denne att låta träffa
anstalter för åstadkommande af erforderlig uppvärmning och belysning
af ifrågavarande byggnad under påpekande af, att beträffande belysningen
endast provisoriska anordningar borde ifrågakomma i afvaktan
på afgörandet af frågan om införande af elektrisk belysning vid stationens
samtliga etablissement. Sedan ärendet härefter blifvit af varfschefen
remitteradt till chefen för ingenjördepartementet vid stationen,
anförde denne uti afgifvet utlåtande, att uppvärmning af förrådet medelst
centralvärmeapparat och värmeelement skulle tillsammans med anbringandet
af erforderlig underpanel under yttertaket och nödiga innanfön -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ster draga eu anläggningskostnad af omkring 22,200 kronor. Uppvärmning
af förrådshuset medelst så kallade Gurneyska ugnar skulle,
tillsammans med uppmurandet af erforderligt antal rökstockar och med
anbringandet af underpanel under yttertaket och nödiga innanfönster,
medföra en anläggningskostnad af 10,500 kronor. Den stora skillnaden
i anläggningskostnaden, uppgående således till 11,700 kronor, jämte
det förhållande att en temperatur af cirka 10 å 15 grader vore mer
än nog och endast tidtals behöflig, syntes tydligen angifva, att uppvärmningsmetoden
med Gurneyska ugnar vore att föredraga. Hvad
därefter beträffade förrådets belysning, så, enär denna vore afsedd att
vara provisorisk och då belysningsanläggning för vanlig lysgas skulle
kosta cirka 5,500 kronor samt belysning med 45 stycken skottlampor
och fotogen skulle medföra en anskaffningskostnad af cirka 800 kronor,
under det att acetylengasverk ej vore att för ändamålet förorda, föresloges,
att förrådet i fråga måtte belysas med så kallade skottlampor,
gjorda för fotogenbränning. Hela den utgift, som skulle erfordras för
beklädnadsförrådets förseende med nödig värme- och lysanordning,
skulle sålunda kunna inskränkas till cirka 11,300 kronor.

Öfver detta förslag hördes ofvanbemälte beväringsbefälhafvare.
Denne anförde härvid, att det af chefen för ingen]ördepartementet förordade
förslaget att uppvärma förrådshuset med Gurneyska ugnar syntes
honom högst olämpligt från alla synpunkter sedt med undantag af anläggningskostnadens.
Man måste taga i betraktande de stora olägenheter,
som vore förenade med berörda förslag. Först och främst skulle
genom anbringande af kaminer i förrådshusets båda våningar och a
vinden till ett antal af tio stycken betydlig eldfara uppstå, och det dyrbara
förrådet, värdt omkring 500,000 kronor, skulle således utsättas för
en större risk än eljest skulle blifva fallet. Vidare skulle säkerligen
i längden det föreslagna uppvärmningssättet blifva dyrbarare genom
större kolåtgång och större arbetskraft i och för skötseln, hvartill
komme, alt beklädnaden gifvetvis skulle komma att taga skada af
koldamm och rök, att uppvärmningen skulle blifva ringare, att en del
utrymme i det redan trånga förrådet skulle upptagas af rökstockar till
de respektive kaminerna samt att det skulle blifva svårare att öfvervaka
förrådet, därigenom att flera personer måste hafva tillträde till
detsamma än vid centraluppvärmning, då endast en man vore behöflig.
På grund häraf tillstyrkte beväringsbefälhafvaren anbringande af centralvärmeapparat
och värmeelement, men ansag beträffande belysningen,
i likhet med chefen för ingenjördepartementet, att 45 stycken skottlampor
för fotogenbränning vore tillräckliga för närvarande under afvakliih.
till Rihd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Åfd. 6 Haft. 9

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tan på afgörandet af frågan om införandet af elektrisk belysning vid
stationens samtliga etablissement.

Stationsbefälhafvaren förklarade i afgifvet utlåtande, att då beväringsmanskapets
inryckning till tjänstgöring å stationen hädanefter komme
att äga rum under den kalla årstiden, därvid omklädnad måste i förrådshuset
företagas, han i likhet med beväringsbefälhafvaren, ansåge
uppvärmning af berörda byggnad vara eu oafvislig nödvändighet. Och
på de af denne anförda skäl ansåge jämväl stationsbefälhafvaren anbringande
af centralvärmeapparat och värmeelement vara, oafsedt den
dyrare anläggningskostnaden, att föredraga.

Uti ämbetsskrifvelse den 3 april 1903 anförde härefter marinförvaltningen,
med. öfverlämnande af handlingarna i ärendet, att ämbetsverket
från stationsmyndigheterna inhämtat, att det föreslagna anordnandet
af centraluppvärmning i förrådshuset ansåges icke inverka menligt
på den därstädes förvarade proviant; och enär uppvärmning medelst
vanliga kaminer eller ugnar icke borde få förekomma inom det dyrbara
förrådet, hvaremot anbringandet af centralvärmeapparat och värmeelement
syntes vara att förorda, hemställde marinförvaltningen, att till
anordnande af uppvärmning medelst centralvärmeapparat af ifrågavarande
förrådshus och till anbringande därstädes af 45 skottlampor för
fotogenbränning måtte anvisas tillhopa 23,000 kronor.

Då jag emellertid med hänsyn till det synnerligen dyrbara förråd,
som. förvaras uti ifrågavarande byggnad, och nödvändigheten af att i
möjligaste måtto undvika hvarje eldfara för detsamma ansåg icke allenast,
i likhet med marinförvaltningen, att uppvärmningen af byggnaden
borde ske förmedelst centralvärmeapparat, utan äfven, att belysningen
i byggnaden icke borde få ske genom fotogenlampor eller andra med
eldfara förenade belysningsanordningar, anmodade jag marinförvaltningen
att inkomma med förslag till införande af elektrisk belysning uti ifrågavarande
förrådshus. Chefen för ingenjördepartementet vid stationen i
Karlskrona, hvilkens yttrande i anledning häraf infordrades, uppgjorde
härefter ett förslag i berörda afseende, enligt hvilket kostnaden för
den ifrågasatta elektriska belysningen skulle uppgå till 11,000 kronor,
och anhöll häruppå marinförvaltningen uti aflåten ämbetsskrifvelse, att
förutom till anordnande af uppvärmning medelst centralvärmeapparat,
hvilket, på sätt förut omförmälts, skulle kosta 22,200 kronor, måtte till
anbringande i förrådshuset, i stället för den af ämbetsverket förut föreslagna
anordningen för fotogenbelysning, af elektrisk belysning anvisas
ett belopp af 11,000 kronor.

Ofvanberörda förslag till uppvärmning af ifrågavarande förrådshus

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 67

innehöll, bland annat, att erforderligt ångpannerum skulle anordnas i
en del af byggnadens bottenvåning, i hvilken inrymmes stationens förråd
af salt kött, salt fläsk och dylikt. Emot detta förslag har emellertid
förvaltningsdirektionen vid stationen anmärkt, att inrättandet af
eldstad och ångpanna i lakegodsmagasinet skulle medföra ett högst betänkligt
intrång i samma magasin. Direktionen höll i stället före, att
lämpligt rum för eldstad och ångpanna mycket väl kunde uppföras utanför
magasinet, i hvilket fall, därest billigare byggnadsmateriel än tegel,
exempelvis korrugerad järnplåt, i vidsträckt mån komme till användning,
en ganska afsevärd minskning i kostnaden skidle kunna. påräknas.
Chefen för ingenjördepartementet förklarade uti ett i anledning af berörda
yttrande afgifvet utlåtande, att kostnaden för anordnandet af
centraluppvärmning skulle, om ångpannerummet byggdes af tegel och
förlädes utanför lakegodsmagasinet, uppgå till omkring 53,500 kronor.
Uppfördes ångpannerummet af korrugerad plåt på läkt, minskades kostnaden
med omkring 2,000 kronor. Stationsbefälhafvaren anförde med
anledning häraf, att det syntes honom icke kunna förnekas, att förslaget
att förlägga ångpannerummet utanför lakegodsmagasinet vore att
föredraga framför det förut afgifna förslaget, samt hemställde, att, då
ångpannerummet torde böra uppföras af tegel och icke af korrugerad
plåt, ett belopp af 23,500 kronor måtte för ifrågavarande ändamål ställas
till hans förfogande.

I anledning af hvad sålunda förekommit har marinförvaltningen
afgifvit nytt yttrande i ämnet och därvid anfört, att det syntes ämbetsverket
vara i alla afseenden fördelaktigare, att ångpannan för värmeledningen
förlädes utanför förrådshuset i särskild, af tegel uppförd byggnad.
Då emellertid kostnaden uppginge för uppyärmningsanordniugarna
till ej mindre än 23,500 kronor och för belysningen till 11.000 kronor
samt förvaltningen icke disponerade medel, som kunde afses för ifrågavarande
arbeten, hemställdes, att Eders Kungl. Maj:t ville i nådig proposition
till Riksdagen föreslå, att ifrågavarande kostnad, uppgående
till sammanlagdt 34,500 kronor, måtte få bestridas af medel från anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
därför.

På sätt i ärendet blifvit framhållet, synes den omständigheten att
flottans beväring numera inrycker under den kalla årstiden nödvändigt
betinga, att den byggnad, där beväringens beklädnad förvaras och till
beväringen utlämnas, kan uppvärmas. Det är uppenbart, att de värnpliktigas
hälsa i hög grad äfventyras, om så icke kan ske. För att
undvika en dylik fara måste under 1903 och 1904 beklädnaden en tid

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

före användandet uttagas ur förrådet och särsldldt uppvärmas. Detta
medför emellertid flera olägenheter, som göra att ett dylikt förfaringssätt
endast kan provisoriskt användas. Härtill kommer att ifrågavarande
. beklädnadsförrad måste vara färdigt för användning vid
mobilisering under hvilken årstid som helst äfvensom att i förrådshuset
måste under hela hösten förrättas åtskilligt arbete för att efter föregående
användning försätta beklädnaden ånyo i skick att kunna utlämnas,
hvadan jämväl af denna anledning förrådshuset bör kunna uppvärmas!
Nödvändigheten af att kunna utlämna beklädnad från förrådet äfven
under de tider af dygnet, då det icke är dager, samt att då äfven
kunna förrätta ofvanberörda arbete betingar införandet jämväl af belysning
i förrådshuset. För lämpligheten af att vidtaga sistberörda åtgärd
talar jämväl den omständigheten, att uti ifrågavarande förrådshus
härjämte inrymmes en stor del af Karlskrona stations proviantförråd och
är det naturligen äfven af den anledningen lämpligt att belysning införes i
byggnaden. Såsom jag förut framhållit, måste emellertid med hänsyn
till det synnerligen dyrbara förrådet vid anordnandet af uppvärmningen
och belysningen de medel användas, som kunna anses medföra minsta
eldfara, och torde i sådant afseende centraluppvärmning och elektrisk
belysning vara att förorda. Kostnaderna härför hafva beräknats till
34,500 kronor. Att, på sätt af marinförvaltningen föreslagits, låta denna
utgift bestridas från förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför torde icke vara lämpligt, utan
synas i stället särskilda medel böra för nämnda utgift anvisas.»

Ehuru det .uppenbarligen måste vara af största vikt att de värnpliktigas
hälsa icke äfventyras genom bristande uppvärmning af den
byggnad, där beklädnaden till beväringen utlämnas, anser dock utskottet
att denna fara kan, utan att uppvärmning1 och belysning behöfver anordnas
uti förrådshuset, där beklädnaden förvaras, undvikas därigenom, att densamma
eu tid före användandet uttages ur förrådet och särskildt uppvärmes,
helst som, enligt hvad utskottet inhämtat, ifrågavarande förrådshus
ligger i närheten till flottans exercishus, där uppvärmning och
utlämning af beklädnaden torde vid behof liksom hittills kunna ske.
Härtill kommer att, då, enligt hvad departementschefen i sitt anförande
till statsrådsprotokollet upplyst, i förrådshuset jämväl inrymmes
stationens förråd af salt kött, fläsk och dylikt, det med hänsyn till
faran ^ för dessa varors försämring vid förhöjd temperatur icke synes
lämpligt, att detta hus förses med värmeledning1.

Statsutskottets Utlåtande N:o (i. ö9

Då utskottet vidare föreställt sig, att utlämning af beklädnad från
förrådet icke skulle i allmänhet behöfva ske annat än vid dager, hai
utskottet jämväl ansett, att det hufvudsakligen med hänsyn till denna
beklädnadsutlämning föreslagna införandet af elektrisk belysning uti
ifrågakomna förrådshus icke heller vore af oafvisligt behof pakalladt,
synnerligast som vid de tillfällen, då utlämning annat än vid dager
skulle behöfva ske, belysning af annat slag torde kunna anordnas.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning
icke må af Riksdagen bifallas.

Tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen.

19:o) Uti punkt 21 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen
bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 8,700 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Då förvaltningen af sjöärendena år 1877 ombildades till en marinförvaltning,
fastställdes för detta ämbetsverk i fråga om den civila
tjänstepersonalen jämte vaktbetjäningen följande stat:

	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Missräk- ningspen- ningar.	Summa.
Civila fde Inin gen.	4,400 3,000 1,800 1,800		2,000				6,400		{Efter 5 år kan lönen \| höjas med l 600 kr. Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kr. och
		1,500				4,500
	_	1,200	_	500	_	3,500	—
j 2 revisorer och bokhållare .............	—	1,200	—		"	6,000		efter 10 år med ytter-ligare 500 kr.

Angående
anslag till
förstärkning
af arbetskrafterna
i
marinförvaltningen.

[21.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

			Tjänst-	Missräk-
	Lön.		görings-	ningspen-	Summa.
			penningar	ningar.
Kansliet.
1 sekreterare, som tillika förrättar
a (lycka tfiskalens göromål i marin-förvaltningen och vid Stockholms									fEfter 5 år
station ......................................									kan lönen
3,000	—	1,500	—	—	—	4,500	—	höjas med
1 notarie....................................... 1 registrator och aktuarie...............	1,800	—	1,200	—	—	-	3,000	—	< 500 kr. och
1,800		1,200		—		3,000	—	med ytter-ligare 500

Vakt}) etj aning.									kr.
1 förste vaktmästare .....................	800	—	300	—	—	—	1,100	—	(Efter 5 år
2 vaktmästare .............................. Till vikariatsersättningar, renskrif-	500		300				1,600	''	) kan lönen 1 höjas med ( 100 kr.


ning, flitpenningar och tillfälliga biträden .................							5,000	-

Efter framställning af marinförvaltningen och med anledning af
den ständigt växande arbetsbördan beslöt, på Eders Kungl. Maj:ts förslag?
1899 års Riksdag att böja den i staten för ämbetsverket uppförda
anvisning till vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga
biträden med 3,500 kronor och vid 1901 års riksdag blef, likaledes
på Eders Kungl. Maj:ts förslag, i staten för ämbetsverket upptagen
en särskild advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen
vid Stockholms station, med ett arfvode af 2,500 kronor.
Några andra förändringar i staten för marinförvaltningen hafva hitintills
icke blifvit vidtagna med undantag af att öfverkommissariens
titel förändrats till amiralitetsråd.

I sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1900 öfver kustartillerikommitténs
betänkande och förslag anförde emellertid marinförvaltningen,
att då det enligt berörda förslag skulle tillkomma ämbetsverket,
utöfver dittill svarande åligganden, att handlägga ärenden, som
anginge kustbefästningarnas uppförande och underhåll, för så vidt de ej
vore åt chefen för fortifikationen personligen uppdragna, äfvensom att
dels för kustartilleriets personal och materiel utöfva den tillsyn, som

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

jämlikt § 4 i instruktionen för ämbetsverket ålage detta beträffande
personal och materiel vid flottan, dels tillhandahålla regementscheferna
vid kustartilleriet samt fortifikationsbefälhafvarna å kustbefästningarna för
dem erforderliga penningebelopp från femte hufvudtiteln, hvaraf syntes
följa, att jämväl öfriga åligganden enligt berörda instruktion skulle med
afseende å kustartilleriet fullgöras af ämbetsverket, vore det uppenbart
att dettas göromål, därest förslaget godkändes, komme att så betydligt
ökas, att en förstärkning af arbetskrafterna därstädes blefve oundgängligen
erforderlig. Det kunde redan da förutses, att kustartilleriärendenas
tillkomst skulle föranleda behof af ytterligare en revisor i ämbetsverket
å ordinarie stat, hvarför marinförvaltningen i sitt statförslag då
upptog eu sådan. Otvifvelaktigt vore äfven, förklarade ämbetsverket,
att ökning af tjänstemännens antal i kansliet blefve behöflig. I hvad
mån den förstärkning i arbetskrafterna, som genom anställande af eu
särskild advokatfiskal skulle vinnas, kunde blifva af betydelse för behofvet
af ytterligare ökning af kanslipersonalen, läte sig icke då med
någon grad af visshet bedömas. Om sättet för detta behofs tillgodoseende
anhölle marinförvaltningen därför att få framdeles yttra sig, sedan
någon erfarenhet kunnat vinnas, huru den då ifrågasatta utvidgningen
af marinförvaltningens åligganden komme att verka i tillämpningen.
Slutligen gjorde marinförvaltningen i sitt berörda underdåniga utlåtande
framställning om ökande af den ordinarie vaktbetjäningen i ämbetsverket
med ytterligare en vaktmästare.

Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den
11 januari 1901, anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
i anledning häraf, att det visserligen vore tydligt, att den nya organisationen
af kustartilleriet komme att medföra ökadt arbete för marinförvaltningens
civila tjänstemän och möjligen äfven för ämbetsverkets
vaktbetjäning; men huruvida detta ökade arbete borde föranleda den af
marinförvaltningen föreslagna ökningen å ämbetsverkets stat åt ytterligare
en revisor och en vaktmästare, syntes honom då icke kunna med
den säkerhet bedömas, att någon framställning i sådant syfte borde
göras till 1901 års Riksdag.

Uti underdånig skrifvelse den 24 september 1901 anförde marmför
vältning en ånyo uti föreliggande ämne, att ur den kraftiga utveckling,
hvaråt flottan beträffande såväl ökningen af dess materiel som ock
däraf påkallad ökning af den militära personalen haft att glädja sig
under de senare åren, framträdt krafvet på ökad kraftutveckling af den
del af flottans administrativa maskineri, som utgjordes af den civila
tjänstemannapersonalen inom marinförvaltningen. Detta kraf hade ej

Statsutskottets Utlåtande JS:o 6.

blott låtit sig af nämnda allmänna grund förnimmas, utan kunde till
följd af tillkomsten af en helt ny organisation, kustartilleriet, förväntas
blifva inom den allra närmaste framtiden ännu mera kännbart. Svårigheten
att med tillgängliga krafter motsvara samma kraf hade vid olika
tillfällen blifvit påpekad, men, om man undantoge uppförandet å ordinarie
stat af en advokatfiskal i marinförvaltningen, hade icke någon
åtgärd vidtagits i syfte att ordna hithörande förhållanden. Under påpekande
af att med 1902 års början den nya organisationen af kustartilleriet
skulle träda i tillämpning, hvaraf följde en särskild ökning af
göromålen för ämbetsverkets civilafdelning och kansli, förklarade marinförvaltningen,
att, såvida med visshet skulle kunna påräknas, att ämbetsverket
skulle blifva i stånd att i behörig ordning fullgöra sina åligganden,
detsammas arbetskrafter måste förstärkas. Vid anställd beräkning
af behofvet hade marin förvaltningen funnit detta kunna tillsvidare
afhjälpas, om ämbetsverkets civilafdelning och kansli erhölle ytterligare
hvar sin amanuens och om den till gratifikationer åt extra ordinarie
tjänstemän i öfrigt anvisade medelstillgången blefve i någon mån förstärkt.
Med anledning häraf hemställdes om anslag dels för ökning
af de dåvarande tre amanuensernas årliga arfvoden från 1,000 kronor
till hvar och en af dem till 1,200 kronor dels för anställande af ytterligare
två amanuenser med likaledes hvardera 1,200 kronors årligt
arfvode och dels till gratifikationer åt öfriga e. o. tjänstemän samt aflöning
af ytterligare en e. o. vaktmästare med 1,500 kronor eller således
med tillhopa 4,500 kronor. Med anledning af denna framställning
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att för tillfällig förstärkning
af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för
år 1903 ett anslag af 4,500 kronor; och blef detta anslag af Riksdagen
beviljadt.

I underdånig skrifvelse den 23 september 1902 framhöll marinförvaltningen,
att behofvet af förstärkning af ämbetsverkets civila arbetskrafter
fortfarande gjorde sig synnerligen kännbart. Då marinförvaltningen
emellertid ännu icke ansett sig kunna med full visshet bedöma,
i hvad mån den, bland annat genom kustartilleriets tillkomst, under
senare tiden uppkomna ökningen af göromålen inom ämbetsverket
kunde komma att kräfva ändring i staten för marinförvaltningen, hvartill
komme, att frågan härom i viss mån kunde vara beroende af civilstatens
förändrade organisation, hade marinförvaltningen icke ansett
sig böra ifrågasätta något annat sätt för tillgodoseende af nämnda behof
än att ett extra anslag jämväl för år 1904 beviljades till samma belopp
som för år 1903 eller 4,500 kronor. Och blef på Eders Kungl. Maj:ts
förslag detta belopp af Riksdagen beviljadt för år 1904.

Statsutskottets Utlåtande N:o (i. Tå

Marinförvaltningen har nu uti underdånig skrifvelse den 18 september
1903 inkommit med framställning om aflåtande af proposition
till Riksdagen angående ökning af personalen i ämbetsverkets civilafdelning
och kansli. För att ådagalägga, i hvilken grad göromålen
ökats sedan 1877, har marinförvaltningen åberopat, bland annat, följande
uppgift för åren 1878—1902 å antalet ärenden under ämbetsverkets

handläggning in. m.

År.	O af-gärda 7rån före-gående år l	Inkomna.	i Summa-!	Af- gjorda.	Kommuni- cerade eller under hand-läggning	Summa.	Koncept i till af-gående i skrif-velser.
från före-gåen-de år.	för året. i
1878 ...........................	11	2,395	2,406	2,390	5	ii	1 2,406 i	1,301 \|
1 1879 ...........................	16	2,370	2,386	2.348	7	31	2,386	1,266
1 1880 ...........................	38	2,240	2,278 1	2,230	9	39	2,278	1,100
j 1881 ..........................	48	2,210	2,258	2,200	13	45	2,258	1,048
1882 ...........................	58	2,371	2,429	2,367	13	49	2,429	1,098
i 1888 ...........................	62	2,519	2,581	2,533	19	29	2,581	1,199
1 1884 ...........................	48	2,628	2,676	2,631	18	27	2,676	1,243
1885 ...........................	45	2,726	2,771	2,718	21	32	2,771	1,177
1886 ..........................	53	2,809	2,862	2,816	15	31	2,862	1,229
1887 ...........................	46	2,985	3,031	2,994	7	30	3,031	1,273
1888 ...........................	38	2,982	3,020	2,966	9	45	3,020	1,333
1889 ..........................	54	3,019	3,073	3,027	15	31	3,073	1,398
1890 ...........................	46	3,291	3,337	3,270	18	43	3,337	1,564
1891...........................	61	3,145	3,206	3,162	17	27	3,206	1,497
1892 ..........................	44	3,246	3,290	3,253	9	28	3,290	1,475
1893 ...........................	37	3,508	3,545	3,501	6	38	3,545	1,625
1894 ...........................	44	3,502	3,546	3,488	10	48	3,546	1,526
1895 ..........................	58	3,640	3,698	3,645	8	45	3,698	2,039
1896 ...........................	53	4,241	4,294	4,239	12	43	4,294	2,526
1897 .......................	55	4,621	4,676	4,603	14	59	4,676	2,653
1898 ..........................	73	i 4,757	4,830	4,759	18	53	4,830	2,737
1899 ..........................	71	4,901	4,972	4,925	5	42	4,972	2,845
1900 ..........................	47	5,455	5,502	5,458	5	39	5,502	3,248
1901 .........................	44	1 6,319	6,363	6,291	9	63	6,363	3,768
1902 ..........................	1 72	\| 7,483	7,555	1 7,479	1 11	65	7,555	4,483

Ä ...........................| • | * f *

Bih. till Biksd. Prot. 1904. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

^ I1 Öl första hälften af 1903 utgjorde antalet af marinförvaltningens
afgångna skrifvelse!’ 2,260. I ofvanstående siffror »nginge icke de s. k.
hemliga ärendena, hvilkas antal, sedan särskilda diarier däröfver begynt
föras, år 1902 utgjorde 131 och för första hälften af nästlidna år 94.

Af andra tablåer, som jämväl bifogats, framgår beträffande tiden
från och med år 1878 till närvarande tid, att beloppet af de anslagsmedel,
hvilkas uppbärande, användande och redovisande åligger marinförvaltningen,
mer än tredubblats samt att äfven omfånget af de räkenskapshandlingar,
ämbetsverkets civilafdelning haft att genomgå och
granska, vuxit i samma proportion. Marinförvaltningen har vidare i
sin berörda skrifvelse anfört, att jämte denna tillväxt af målens antal
inträdt en motsvarande eller ännu starkare tillväxt af deras omfattning,
och slutligen erinrat, att beskaffenheten af den administration, som vore
ämbetsverket anförtrodd, ofta kräfde i ärendenas behandling en skyndsamhet,
som i hög grad bidragit att öka den växande arbetsbördans
tryck. Behotvet af en väsentlig förstärkning af ämbetsverkets civila
arbetskrafter, hade fördenskull blifvit oafvisligt. Endast genom att i
stor omfattning anlita extra ordinarie tjänstemäns beredvilliga hjälp
hade det hittills varit möjligt att få utförda de under årens lopp så
betydligt ökade, den civila personalen åliggande göromålen. För behörig
handläggning af göromålen erfordrades emellertid ordinarie tjänstemän,
hvilka, jämte det de ägde den sjelfständighet i utöfvandet af
tjänstemannakallet, som i regel endast innehafvandet af befattning på
ordinarie stat medförde, kunde uteslutande inom ämbetsverket förlägga
hela sin tjänstgöring.

Den förstärkning i ämbetsverkets civila arbetskrafter, som, därest
göromålen skulle kunna behörigen utföras, enligt ämbetsverkets tanke
vore nödvändig, måste fördenskull gå därpå ut, dels att handläggningen
af de amiralitetsrådet nu åliggande göromålen fördelades på två
ledamöter, dels att därutöfver ytterligare anställdes å civilafdelningen
minst eu och å kansliet två ordinarie tjänstemän, hvarförutom erfordrades
att anställa ytterligare en vaktmästare, äfvensom att något höja anvisningen
till vikariatsersättningar m. m.

Marinförvaltningen har därefter närmare redogjort för de skäl, som
synas ämbetsverket tala för anställande af ytterligare en civil ledamot
därstädes, och därvid, under erinran, bland annat, att amiralitetsrådet vore
pliktig att, förutom att bereda och föredraga de till hans egen rotel
hörande ärenden, jämväl deltaga i handläggningen af alla öfriga ärenden,
som förekomme vid ämbetsverkets sammanträden m. m., anfört,

Statsutskottets inlåtande N:o ti. 75

att bland de amiralitetsrådet till beredning och föredragning åliggande
ärendena kunde såsom en särskild klass urskiljas de ärenden, som anginge
uppbörden, förvaltningen, användandet och redovisningen af alla
till marinförvaltningens befattning hörande medel och persedlar; och
marinförvaltningen har på anförda skäl lunnit det riktigare, att dessa
rent ekonomiska ärenden finge sin egen föredragande, medan de administrativt
juridiska hade sin. Ämbetsverket har dock ansett den nye
ledamoten endast böra förordnas å extra ordinarie stat och såsom skäl
härför anfört, att, när i framtiden den nya marinintendenturkåren hunnit
den utveckling, att chefskapet för kåren kunde besättas med någon
inom densamma utbildad marinintendent, tidpunkten då syntes vara
inne att vidtaga den omorganisation af marinförvaltningen, att marinöfverintendenten
däri inträdde som själfskrifven ledamot och chef fölen
ny afdelning, motsvarande den nuvarande intendentafdelningen, och
att genom nu vidtagna åtgärder hinder icke borde uppställas för genomförande
af eu dylik omorganisation.

Med afseende å behofvet i öfrig! af arbetskrafternas ökning i marinförvaltningens
civilafdelning och kansli har ämbetsverket ansett, att,
hvad civilafdelningen vidkomme, där fordrades en förstärkning med
minst en tjänsteman, som skulle erhålla anställning som revisor och
bokhållare. I fråga om arten och antalet af de nya befattningar, som
erfordrades å kansliet, vore det, säger marinförvaltningen, visserligen
önskvärd! och gagneligast, att efter enahanda principer, som följts vid
ombildningen t. ex. af kommerskollegium, där hvarje byrå fått sin sekreterare,
åtminstone de större afdelningarna i ämbetsverket erhölle hvardera
sin egen sekreterare, som uppsatte koncept till och kontrasignerade
expeditioner i de å afdelningen föredragna mål. Emellertid ansåge sig
ämbetsverket böra inskränka sig till att föreslå inrättande af allenast
en ny sekreterare- och en ny notariebefattning. Med denna förstärkning
af de ordinarie arbetskrafterna å kansliet torde, under förutsättning
att anslaget till vikariatsersättningar in. in. komme att lämna tillgång
till anställande af ytterligare en amanuens, kansliet kunna fungera på
ett tillfredsställande sätt.

Slutligen har marinförvaltningen framhållit behofvet af ökning af
de hos ämbetsverket anställda ordinarie vaktmästarnas antal. Redan
i underdånig skrifvelse den 14 december 1900 hade ämbetsverket anfört,
att där tjänstgjorde förutom chef och sex ledamöter en personal
af inalles 23 officerare, ingenjörer och ordinarie civila tjänstemän och
att under sådana förhållanden ett antal af endast 3 ordinarie vakt -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mästare måste vara otillräckligt, samt att vaktbetjaningens otillräcklighet
ingalunda varit afhjälpt genom anställandet af extra ordinarie vaktmästare,
af It vilka på grund af otillräckligheten af den i ämbetsverkets stat upptagna
anvisningen till, bland annat, tillfälliga biträden endast en kunde inkallas
till daglig tjänstgöring. Utom dessa redan år 1900 anförda förhållanden
har marinförvaltningen nu vidare åberopat, att sedan berörda tid dels
kustartilleriet tillkommit och blifvit ställdt under teknisk och ekonomisk
öfverstyrelse af marinförvaltningen dels ämbetsverket tillökats med två
afdelningar, nämligen fortifikations- och sanitetsafdelningarua. Behofvet
att i staten uppföra aflöning för ytterligare en vaktmästare torde således
få anses oeftergiflig!.

I enlighet med nu angifna grunder har marinförvaltningen upprättat
ett förslag till ny stat för ämbetsverket, upptagande, förutom
redan befintliga befattningar, en revisor och bokhållare, en sekreterare,
en notarie och en vaktmästare, hvarjämte anslaget till vikariatsersättningar
m. in. ökats med 1,200 kronor, och har med anledning häraf i
förslaget, statens slutsumma blifvit ökad med 12,500 kronor utöfver den
nu gällande statens. Härtill skulle enligt marinförvaltningens hemställan
komma ytterligare 6,400 kronor å extra ordinarie stat för anställande
af den nye civilledamoten. Och har marinförvaltningen hemställt om
aflåtande af proposition till Riksdagen i enlighet med de förslag, ämbetsverket
sålunda framlagt.

Af den här ofvan intagna tablån öfver ökningen af marinförvaltningens
göromål sedan 1878 torde otvetydigt framgå, att denna ökningägt.
rum i sådant omfång, att densamma ingalunda kan anses motvägas
af den förstärkning af arbetskrafterna, som skett inom ämbetsverkets
civilafdelning och kansli. Det måste därför, synes det mig,
tagas under allvarligt öfvervägande, huruvida icke en omorganisation af
ämbetsverket bör göras, för att detsamma skall kunna i längden på ett
tillfredsställande sätt lösa de omfattande och svåra uppgifter, som äro
det anförtrodda. Då emellertid den af Eders Kungl. Maj:t tillsatta
kommitté för afgifvande af utlåtande och förslag rörande reglering af
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden jämväl erhållit
i uppdrag att taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar
i förvaltningen tillfälle kan beredas till indragning af tjänster, som
genom de förändrade anordningarna kunna undvaras, och kommittén
följaktligen icke torde underlåta att underkasta marinförvaltningens nu
gällande organisation eu ingående granskning, torde det icke böra
ifrågasättas att redan nu, innan berörda granskning ägt rum, å ämbete -

Statsutskottets Utlåtande K:o 0.

verkets ordinarie stat uppföra nya tjänster. Huru olämpligt det än är
att låta en afsevärd del af ämbetsverkets göromål skötas af tjänsteman,
som icke innehafva sina platser å ordinarie stat, synes dock denna utväg
vara den enda, som för närvarande bör anlitas.

Hvad beträffar förslaget om anställande af ytterligare en civil ledamot
har marinförvaltningen själf icke ifrågasatt annat än att denne tillsvidare
skulle uppföras på extra stat. Anställandet af en sådan, ät\en
om det blott skulle ske på extra stat, är emellertid en åtgärd åt sa
genomgripande art, att den synes, om möjligt, icke höra ifrågasattas torr
In i sammanhang med fastställande af den nya organisation af ämbetsverket,
hvilken, såsom jag nyss nämnt, synes höra komma till stånd.
Tillsvidare torde man därför böra lätta amiralitetsrådets nuvarande aibetsbörda
endast genom att ställa flera arbetskrafter till hans förfogande.
Skulle man kunna förmå personer att helt ägna sig åt ämbetsverket,
därest man erbjöde dem sådan aflöning, som af marinförvaltningen nu
ifrågasatts för de föreslagna nya tjänstemännen å ordinarie stat, torde
anledning förefunuits för ett dylikt erbjudande, men då dessa löner
endast skulle komma att uppföras å extra stat, lärer ingen lämplig
person kunna förmås att afstå från hvarje utsikt till befordran i andra
ämbetsverk och uteslutande ägna sig åt marinförvaltningen, och andamålet
med erbjudande af högre löner än de vanliga amanuensarfvodena
skulle sålunda''ändock icke blifva uppnådt. Det synes darfor icke hora
ifrågasättas annat än att öka antalet af de nuvarande amanuenserna
Dessa äro för närvarande fem med hvar och. en ett ärligt arfvode åt
1 200 kronor, och tjänstgöra två af dem å civilafdelningen och tre a
kansliet. Af de utaf marinförvaltningen föreslagna ordinarie tjänstemännen
har en afsetts för förstnämnda afdelning och två for kansliet,
hvar jämte anhållits om ytterligare en amanuens. Med hänsyn härtill
och till den ökning af göromålen, som under de senare åren ägt ruin,
svnes mig amanuensernas antal böra ökas med ytterligare tre, dåra! en
för civilafdelningen och två för kansliet, Anställandet af ett sa stort
antal amanuenser som åtta kan naturligen endast blifva en provisorisk
åtgärd men torde under för handen varande förhållanden vara den enda,
som lämpligen kan vidtagas för arbetets behöriga skötande inom ämbetsverket.
c , ,,

Hvad slutligen beträffar framställningen om ökning åt vaktbetjäningen
inom marinförvaltningen, torde med hänsyn till de nya aldelningar
inom ämbetsverket, som under senare år tillkommit, och mec
fästadt afseende därå, att marinförvaltningens lokaler aro belägna i lyra

Stats utskottets Utlåtande N:o 6.

våningar uti den af ämbetsverket hufvudsakligen disponerade byggberörda
ökning få anses vara af behofvet synnerligen påkallad.
Af lörut^ anförda skäl lärer anslag för eu dylik ökning endast böra beV1?
ofi extra sbit. En extra vaktmästare inom marinförvaltningen

erhaller för närvarande 2 kronor för hvarje dag han tjänstgör, och då
åkning af vaktmästarnas antal ämbetsverket synes böra beredas
tillfälle att under hvarje söckendag i veckan anlita ytterligare en extra
vaktmästare, torde den ökning i anslaget, som för ifrågavarande ändamål
ar erforderlig, böra uppgå till i rundt tal 600 kronor.

På sätt förut omförmäldt blifvit, har för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna
i marinförvaltningen under åren 1903 och 1904 af Riksagen
beviljats för hvartdera året 4,500 kronor. Lägges härtill för
ytterligare tre amanuenser och en vaktmästare 4,200 kronor, skulle det
belopp, som för 1905 är erforderligt, uppgå till 8,700 kronor.»

... Utskottet, som finner behofvet af ökade arbetskrafter inom marinförvaltnmgen
vara ådagalagdt, har dock icke ansett sig nu kunna in^å
i ompröfning i hvad man detta behof skall genom ett visst antal
amanuensers anställande tillgodoses, enär dessförinnan bör afvaktas den
utredning och det förslag, som är att emotse från den för afgifvande
al utlåtande rörande regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden tillsätta kommitté. Vid sådant förhållande anser
sig utskottet hora föreslå beviljande af ett visst belopp till förstärkande
åt arbetskrafterna mom berörda ämbetsverk utan att uttala sio- om beloppets
fördelning, och föreställer sig utskottet, att detta belopp lämpligen
bör kunna begränsas till 7,500 kronor. 1

Utskottet får därför hemställa

att Riksdagen må till förstärkning af arbetskrafterna
i marinförvaltningen bevilja på extra stat för
ar 190o ett anslag af 7,500 kronor.

Statsutskottets Utlåtande 2V:o C.

7!)

Tillfällig förstärkning af arbetskrafterna å marin ingenjörstaten.

20:o) Uti punkt 22 af denna kufvudtitel liar Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för aflönande af ytterligare 4 ingenjörer, 1 torpedingenjör
och 1 miningenjör till förstärkning af mariningenjörstatens
arbetskrafter bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 18,000
kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Den nu gällande staten för flottans mariningenjör stat upptager
följande personal och aflöningsförmåner:

	Fast		Tjänst- görings-	Fast		Tjänst- görings-	Summa.
	lön.		pennin-	arfvode.	pennin-
			gar.				gar.
1 Öfverdirektör............					7,000		2,000		9,000
1 Direktör..................	4,500	—	1,500	—	—	—	—	—	6,000	—
2 d:o ..................	9,000		3,000						12,000
1 Ingenjör..................	3,750		250						4,000
6 d:o ...................	22,500	—	1,500	—		—		—	24,000	—
1 Byggmästare ............	3,750	—	250	—		—		—	4,000	—
1 d:o ............	3,750	—	250	—		—		—	4,000	— •
1 Miningenjör..............	3,750	—	250	—		—		—	4,000	—
1 Torpedingenjör .........	3,750	—	250	—	- ‘	—		—	4,000	—
1 d:o .........	3,750		250				t	i	4,000
Transport	--''[—	1 -	k	1 —	1-	\|	1-	\| 75,000	1-

jör, hvilken forordnas
att i succession efter
till öfverdirektör förordnad
direktör förrätta
dennes befattning, bekommer
efter 5 års
tjänstgöring inom denna
grad löneförhöjning med
500 kronor.

Ingenjör af högsta lönegraden,
byggmästare
samt min- och torpedingenjör
äfven som ingenjör
af lägre lönegrad,
hvilken förordnas att i
succession efter till direktör
förordnad ingenjör
af högsta lönegraden
bestrida dennes befattning,
åtnjuter efter 5
års väl vitsordad tjänstgöring
inom samma grad
on förhöjning af 500
kronor och efter 10 års
sådan tjänstgöring ytterligare
500 kronor i
innehafvande aflöningsförmåner.

Angående anslag
till förstärkning
af
arbetskrafterna
å mariningenjörstaten.

[22.]

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin-	Fast arfvode.	Tjänst- görings- pennin-	Summa,	j
			gar.				gar.
Transport	—			—	--	-	—		75,000	—	Ingenjörer af de två lägre i
1 Ingenjör ...	3,250		250						3,500		lönegraderna åtnjuta ef-
3 clio ____								ter 5 års väl vitsordad tjänstgöring förhöjning
9,750	750	10,500

1 Ingenjör........	2,250		250						2,500		af 500 kronor i inne-
1 d:o ...								hafvande aftöningsför-
2,250		250						2,500 2,000 4,000		o
1 Extra ingenjör..			2,000 4,000
2 d:o
Tillkommer fast arfvode
för den direktör, som förordnas till öfver- direktörsassistent.......					500				500
Summa kronor	—		—		—	—	_	100,500	—

Denna stat blef antagen vid 1900 års riksdag med det undantag
att i den då godkända staten upptogs endast en extra ingenjör, hvarefter
ytterligare en sådan ingenjör upptogs i staten vid hvardera af
1901 och 1902 årens riksdagar.

Uti underdånig skrifvelse den 14 oktober nästlidna år har nu öfverdirektören
och chefen för mariningenjörstaten ingifvit ett förslag till
ökning af samma stats personal samt till ändring och förbättring af
personalens aflöning under anhållan, att Eders Kungl. Maj:t ville aflåta
nådig proposition till 1904 års Riksdag om beviljande af de medel, som
kräfdes för förslagets genomförande.

Chefen för mariningenjörstaten erinrar i sin nämnda skrifvelse
därom, att marinförvaltningen uti ämbetsskrifvelse den 8 december 1899,
i fråga om erforderlig ökning af mariningenjörstaten, anfört, att från
och med år 1902 erfordrades i denna stat, för tjänstgöring i marinförvaltningen,
å Karlskrona och Stockholms varf samt å de nyssnämnda
år färdiga 10 st. l:a kl. pansarbåtarna, tillsammans 27 personer, hvarför,
då den dåvarande mariningenjörstaten upptoge en numerär, som med inräknande
af två obesatta och sedermera indragna underingenjörsbefattningar,
uppginge till 19, en brist förefunnes af 8, hvilken brist föreslogs att
fyllas därigenom, att aflöning anvisades till 1 direktörs-, 4 ingenjörsoch
3 extra ingenjörsbefattningar. Härjämte hade emellertid marinförvaltningen
förklarat, att den ansåg, att, äfven om den sålunda ifrågasatta

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

tillökningen af mariningenjörstatens personal komme till stånd, behof
af ytterligare ingenjörspersonal dock i en ej långt aflägsen framtid
skulle gifva sig tillkänna, särskildt vid mobilisering af större omfattning.

Det förslag till ökning af ingen] örspersonalen, som emellertid i
sammanhang med berörda skrifvelse framlades af marinförvaltningen,
hade föranledt antagandet af ofvan intagna för mariningenjörstaten nu
gällande stat.

Sedermera hade marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 27
maj 1902, angående ändring i en del till femte hufvudtiteln hörande
lönestater, rörande mariningenj örstaten på anförda skäl framhållit dels att
öfverdirektörens lön borde höjas dels att den öfriga personalens aflöningar
borde upptagas till belopp, hvilka så nära som möjligt ställdes
lika med motsvarande militära graders aflöning vid officerskåren, samt
på grund häraf uppgjort ett nytt förslag till stat för mariningenj örstaten,
upptagande samma personal som den nuvarande men med ökade aflöningsförmåner.
Enligt detta förslag hade statens slutsumma uppgått
till 124,700 kronor förutom ålderstillägg.

Detta förslag af den 27 maj 1902 upptoge emellertid ej den
ökning af mariningenj örstaten, som nu vore oafvisligt behöflig med
hänsyn till den sedan år 1900 ökade flytande materielens såväl underhåll
som bemanning, och de föreslagna lönebeloppen syntes därjämte
böra undergå någon modifiering. Den i marinförvaltningens skrifvelse
den 8 december 1899 omnämnda, ej långt aflägsna framtid, då behof
af ytterligare ökad ingenjörspersonal skulle gifva sig tillkänna, hade
redan inträdt, och behofvet vore nu mera oafvisligt, sedan den
flytande materielen inom kort komme att ökas med l:a kl. pansarbåten
Manligheten, hvartill år 1906 borde räknas de då färdiga fartygen
Oscar II och Fylgia. Dessa samtliga kräfde tillgång på ingenjörer att
kommenderas som fartygsingenjörer, hvadan behofvet för närvarande
af ingenjörer vid inträffande mobilisering, utom dem, som vore behöfliga
för ärendenas och arbetenas gång i marinförvaltningen och å
varfven, med ^beräkning af två i reserv, utgjorde 15. Då antalet
ingenjörer af olika grader, som staten nu upptoge, utgjorde 16, läge
det i öppen dag, att samtliga ifrågavarande behof ej kunde tillgodoses
förr än behöflig ökning ägt rum.

En tjänstbar och duglig mariningenjörstatsreserv torde medföra,
att antalet af på stat fast anställda mariningenjörer ej behöfde vara
så stort, att det försloge till såväl sjökommendering å flottans samtliga

Bih. till Rihd, Prat. 1004. 4 Sami. 1 Åfd. 6 Raft. • It

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

fartyg, i hvilkas besättningslista fartygsingenjör inginge, som till att
besätta behöfliga ingenjörstjänster i land.

Sedan därefter chefen för mariningenjörstaten framlagt ett förslagtill
ny organisation för mariningenjörstatens reserv, för hvithet ej
torde vara erforderligt att för närvarande närmare redogöra, anför han
vidare, att han ansåge, med fästadt afseende på såväl de omständigheter,
som nu vore rådande, som på dem, hvilka kunde förutses skola
under närmare framtid uppstå, vara skäl att mariningenjörstaten
vid flottans stam skulle bestå af tio olika lönegrader, däribland två
nya underdirektörer, hvarefter närmare redogöres för, huru rekryteringen
. af kåren borde äga rum samt för hvilka ändamål de nya
underdirektörerna vore afsedda. I skrifvelsen utvecklas härefter de
skäl, som syntes föreligga för en höjning af marininge njörstatens löner,
och lämnas häruppå en uppgift å den personal, som, enligt chefens för
mariningenjörstaten åsikt, för närvarande borde finnas såsom stamanställd
vid samma stat. Enligt denna uppgift skulle den nuvarande
mariningenjörstaten böra ökas med 2 underdirektörer, 5 ingenjörer, 1
miningenjör samt 1 torpedingenjör och minskas med de tre nuvarande
extra ingenjörerna. Personalen vid mariningenjörstaten skulle därefter
komma att uppgå till ett antal af 31.

Af vid skrifvelsen fogade förslag till stater för mariningenjörstaten
samt å dagaflöning för samma stat framgår, att den förstnämnda staten
skulle komma att enligt förslaget sluta å ett belopp af 106,600 kronor
och den senare staten å 46,355 kronor, hvartill skulle komma inkvarteringsbidrag
till ett beräknadt belopp af 14,000 kronor. Chefen för
mariningenjörstaten anmärker emellertid, att han vid förslagets uppgörande
beräknat, att inga ålderstillägg och ej heller några verkstadsioreståndarearfvoden
skulle utgå.

Da emellertid denna, af chefen för mariningenjörstaten gjorda
framställning innefattade förslag af så genomgripande natur, att deras
pröfning och närmare utredning, enligt min åsikt, kräfde längre tid
än som vid skrifvelsens ingifvande återstod för beredande af förslagtill
1004 ars riksdag och därjämte frågan om förhöjning af lönerna
för personalen vid mariningenjörstaten vore föremål för särskild utredning
af eu utsedd kommitté, men å andra sidan det mest trängande
behofvet af ökad personal vid mariningenjörstaten syntes mig snarast
möjligt böra tillgodoses, anmodade jag med anledning af ofvanberörda
skrifvelse marinförvaltningen att inkomma med förslag till den ökning
af nämnda personal, som i berörda afseende vore erforderlig, samt till
de förändringar i gällande stat för samma personal, som däraf blefve

Statsutskottets Utlåtande N:0 ti.

8;$

en följd, därvid emellertid borde iakttagas, att den nya personalen
erliölle samma aflöningsförmåner, som enligt nu gällande stat utginge
till motsvarande personal.

1 anledning häraf har marinförvaltningen inkommit med en ämbets skrifvelse

af den 27 oktober 1903.

Marinförvaltningen anför häri, att antalet ingenjörer och extra
ingenjörer — torped- och miningenjörer häruti ej medräknade — som funnes
att tillgå för tjänstgöring i land och för sjökommendering uppginge
för närvarande till sammanlagdt 16. För sj(''»kommendering å de elfva
pansarfartyg, hvilka 1904, då pansarbåten Manligheten blifvit levererad,
tillhörde flottan, fordrades 11 ingenjörer. Det minsta antal ingenjörer,
som, under det nyssnämnda ingenjörers sjökommendering påginge, kunde
ifrågasättas för uppehållande af tjänstgöringen i land, vore:

3 för tjänstgöring i marinförvaltningen

4 » » å flottans station i Karlskrona och

2 » » å flottans station i Stockholm.

I nyssnämnda personals åligganden beräknades äfven ingå kontrollantskap
vid enskilda verkstäder, där nybyggnader för flottan påginge, för
livilket ändamål för närvarande erfordrades en ingenjör i Stockholm,
en i Göteborg och en i Malmö.

Behofvet af ingenjörer och extra ingenjörer utgjorde således, sammanlagdt
20. Då tillgången för närvarande vore 16, förefunnes således
en brist af 4. Det minsta antal ingenjörer, med hvilket ämbetsverket
ansett sig böra ifrågasätta en ökning af personalen v kl den egentliga
mariningenjörsdetaljen, vore således fyra, men da marinförvaltningen
inskränkte behofvet till denna siffra, måste ämbetsverket betona, att
sådant skett endast för att kunna af hjälpa den mest trängande bristen
på ingen]örspersonal.

Sedan de nu för flottan under byggnad varande fartygen, pansarkryssaren
Fylgia och pansarbåten Oscar II, år 1906 blifvit färdiga och
i den män annan mera afsevärd flottans materiel anskaffades, blefve
ytterligare ökning af ingenjörspersonalen erforderlig.

I sammanhang härmed finge marinförvaltningen upptaga äfven
frågan om det länge kända behofvet af ökning i arbetskrafterna, i hvad
rörde flottans torped- och mindetalj. I ämbetsskrifvelse den 20
september 1901 hade marinförvaltningen gjort framställning om anställande
vid flottan af ytterligare två torpedingenjörer, och i underdånig
skrifvelse den 23 september 1902 hade berörda framställning förnyats,

84 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

därvid ämbetsverket äfven väckt förslag om uppförande å marmingenjörkårens
stat af anslag till ytterligare en miningenjör.

I sina berörda skrifvelser hade marinförvaltningen såsom skäl för
behofvet af flera torpedingenjörers anställande vid flottan anfört, bland
annat, hurusom under senare åren de i rikligare mått anvisade medel
för torpedvapnets utveckling möjliggjort en större anskaffning af torpedmateriel
än förut, och hurusom till följd häraf behofvet af ökade
arbetskrafter för denna detalj gjort sig allt mer och mer gällande dels
för utöfvande af kontroll och besiktning vid gjorda beställningar dels för
en mera noggrann tillsyn och vård af materielen m. in. dels ock för
inseendet öfver gnisttelegrafmaterielen. Vidare hade marinförvaltningen
påpekat,^ att antalet af de nu anställda torpedingenjörerna bestämts
redan 1887, men att ^torpeder och torpedtuber sedan dess mångdubblats,
att, till följd af de mångahanda göromålen vid torpedvapnet, utredningar
i förekommande ärenden mången gång icke kunnat verkställas på önskvärdt
sätt samt att utbildade torpedingenjörer, utom de vid flottan
anställda, icke funnes att tillgå inom landet utan först efter flera års
tjänstgöring vid flottan vore fullt användbara för denna särskilda slags
tjänstgöring.

De skäl, som. sålunda anförts för ökande af torpedingenjörernas
antal, ägde ännu sin giltighet och gjorde sig nu till och med i högre
grad gällande, sedan materielens utveckling efter tiden för berörda
skrifvelses aflåtande oafbrutet fortgått. Den förhoppning ämbetsverket
hyste om torpedvapnets fortsatta ytterligare förkofran gjorde det nödvändigt,
att personalen åtminstone i någon mån ökades; och hade
marinförvaltningen fördenskull på de skäl, hvarom nu erinrats och i
(ifrigt anförts i berörda två skrifvelser, ansett mariningenjörstaten ovillkorligen
böra snarast ökas med åtminstone en torpedingenjör.

Såsom ofvan nämnts hade marinförvaltningen i sin skrifvelse den
23 september 1902 gjort framställning om anställande å ifrågavarande
stat af ytterligare en miningenjör, därvid marinförvaltningen anfört,
hurusom en fortgående ökning i materiel ägt rum jämväl beträffande
den gren af flottans förvaltning, som rörde minförsvaret, och hurusom
berörda förhållande, hvilket berodde på tillkomsten af den tillfälliga
nnnspärrningsmaterielen och skärgårdstelefonmaterielen m. m., gjorde

°afvisligen nödvändigt, att ännu en miningenjör ställdes till minafdelningens
förfogande för att biträda vid min försvarets arbeten.

Marinförvaltningen ansåge sig nu böra förnya sin framställning på
de skäl, som förut i detta afseende anförts, och ville därvid blott erinra,
att dessa skäl naturligen tilltagit i styrka i den män materielen

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tillväxt i omfattning, och att denna omständighet sålunda gjort krafvel
på en personalökning än mera tvingande.

Af hvad sålunda i ena som andra hänseendet anförts ansåge marinförvaltningen
det med full klarhet framgå, att mariningenjörstaten
snarast möjligt borde ökas samt att denna ökning icke borde omfatta
mindre antal än fyra ingenjörer, en torpedingenjör och eu miningenjör
eller tillsammans sex nya beställningar. o

Hvad aflöningarna för de nya tjänsterna beträffade, så och då frågan
om en enligt marinförvaltningens åsikt behöflig reglering af löneförhållandena
vid mariningenjörstaten ej i detta sammanhang borde behandlas,
ansåge sig marinförvaltuingen icke nu kunna ifrågasätta annat
än att desamma skulle utgå efter samma grunder som gällde for den
vid mariningenjörstaten nu befintliga personalen, hvadan de nya torpedoch
miningenjörbeställningarna borde upptagas med samma aflöningssiffror,
som afsåge förut i staten upptagna torpedingenjörer och nnningenjörer.
Öfriga nu ifrågasatta tjänstemän kunde intagas bland någon
eller några af de tre aflöningsgrader, i hvilka & staten upptagna ingenjörer
vore fördelade, därvid emellertid marinförvaltningen, med hänsyn
dels till de små befordringsutsikterna vid mariningenjörstaten och
dels till de knappa aflöniugsförmånerna, ansåge det vara oafvisligt, att
ifrågavarande ingenjör sbeställningar upptoges i högsta ingenjör slönegraden,
hvarigenom'' antalet af de till denna lönegrad hörande ingenjörer
skulle ökas från sju till elfva. ....

Marinförvaltningen har härjämte öfverlämnat förslag till stat tor
mariningenjörstaten för år 1905, enligt hvilket förslag, i öfverensstämmelse
med hvad sålunda anförts, statens slutsumma höjts från 100,500
kronor till 124,500 kronor; och har marinförvaltningen hemställt, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå innevarande års Riksdag att godkänna
berörda förslag till stat och till följd däraf höja ordinarie anslaget
till aflöning för flottans kårer och stater med 24,000 kronor.

I sammanhang härmed har emellertid marinförvaltningen än en
gång erinrat, att den ökning af mariningenjörstaten, som sålunda blifvit
föreslagen, icke kunde anses innebära annat än en tillfällig lösning åt
frågan om den omfattning, staten rätteligen bolde äga.

De af chefen för mariningenjörstaten och marinförvaltningen sålunda
anförda skäl synas otvetydigt påkalla en ökning snarast möjligt
af mariningenjör statens nuvarande personal. De synpunkter, som gjorde
sig gällande vid pröfning af frågan om ökning af personalen i marinförvaltningen
och som föranledde mig att tillstyrka, att medel för anönande
af den personal, som i sistnämnda ämbetsverk ytterligare erfor -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

diacles, endast skulle anvisas å extra stat, föreligga emellertid jämväl
med afseende på nu förevarande fråga. Till kommittén för afgifvande
af utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och
myndigheters löneförhållanden har äfven blifvit öfverlämnad frågan om
höjning af lönerna för den nuvarande personalen vid mariningen jörstaten,
och vid pröfning häraf har kommittén, likasom med afseende å
alla andra löneförhöjningar, att taga under öfvervägande, huruvida
genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kan beredas till indragning
af tjänster, som genom förändrade anordningar kunna undvaras. Lika
litet som i fråga om marinförvaltningen torde därför med afseende å
marimngenjörstaten en förändring af den nu gällande ordinarie staten
höra äga rum, innan kommittén behandlat den till densamma sålunda
hänskjutna frågan; och någon annan utväg för aflijälpande af det mest
trängande behofvet torde därför icke förefinnas än att föreslå Riksdagen
att anvisa medel till den ytterligare erforderliga personalens
aflönande ä extra stat. Den nu erforderliga ökningen af personalen
svnes på grund af de utaf marinförvaltningen anförda skäl icke kunna
inskränkas till mindre än af ämbetsverket föreslagits eller fyra ingenjörer
vid den egentliga mariningenjörsdetaljen, en torpedingenjör och
en miningenjör.

Hvad beträffar de aflöningsförmaner, som böra till ifrågavarande
ingenjörer utgå, så har marinförvaltningen föreslagit, att aflöningen till
en hvar af dem borde utgöra 4,000 kronor om året. Då emellertid
vid mariningenjörstaten för närvarande finnas fyra ingenjörer hvar och
en med en årlig aflöning af 3,500 kronor samt två ingenjörer hvardera
med eu aflöning af 2,500 kronor om året, skulle antagligen beviljandet
af medel till fyra nya beställningar med en aflöning af 4,000 kronor
för hvar och en. af dem hafva till följd, att de nya beställningarna
med hänsyn därtill att desamma borde tilldelas dem, som till deras
erhållande vore mest förtjänta, körnare att besättas med de ingenjörer,
som för närvarande åtnjuta en aflöning af 3,500 kronor, och att två af
dessas platser komme att tilldelas de ingenjörer, som nu hafva en
aflöning af 2,500 kronor, eller att med andra ord en allmän löneförhöjning
komme att äga rum för de nämnda ingenjörerna.

Ehuru det synes mig snarast möjligt böra tagas under öfvervägande,
huruvida icke mariningenjörernas löneförmåner böra förbättras såväl
med anledning af de numera ökade lefnadskostnaderna som med hänsyn
till statens intresse att behålla och ytterligare förvärfva framstående förmågor
å ingenjörsvetenskapens område, torde, på sätt jag ofvan nämnt,
tidpunkten ännu icke vara inne för aflåtande till Riksdagen af ett för -

Statsutskottets Utlutande N:o (i.

slag, som skulle hafva en dylik löneförhöjning till följd, utan synes
för närvarande endast en sådan åtgärd böra vidtagas, soin äi nödvändig
för att provisoriskt anskaffa erforderligt antal ingenjörer. För ett dylikt
ändamåls vinnande torde icke erfordras högre löner för de nya ingenjörerna
än de, som nu utgå till de yngsta ingenjörerna å den ordinarie
staten, eller 2,500 kronor till en hvar af dem.

Emot ett sådant förslag skulle visserligen kunna invändas, att det
torde blifva svårt att erhålla kompetenta sökande till ingenjör splatser
med så låg aflöning på extra stat, och till stöd för en dylik invändning
skulle kunna anföras, att det för närvarande visat sig omöjligt att förmå
någon kompetent ingenjör att söka en nu ledig plats såsom extra ingenjör
vid mariningenjör staten med ett arfvode, som endast är 500 kr.
lägre än det af mig nu ifrågasatta. Eu plats såsom extra ingenjör har
nämligen för närvarande varit två gånger kungjord ledig till ansökning
utan att någon kompetent sökande anmält sig. Dessa extra ingenjörsbeställningar,
som endast afse en anställning för tre ar, torde
dock, oafsedt skillnaden af 500 kronor i aflöning, få anses mindre fördelaktiga
än de ifrågavarande platserna å extra stat, hvilkas skötande
till belåtenhet torde komma att utgöra en god befordringsgrund för
erhållande af tjänst å ordinarie stat.

I fråga åter om de två platserna som torpedingenjör och rnmgenjör
är att märka, att de nuvarande ingenjörerna å dessa detaljer
uppbära samtliga en årlig aflöning af 4,000 kronor. Detta skulle visserligen
icke kunna hindra att de nya anställdes med en lägre aflöning,
men emellan förevarande två platser och de förut ifrågasatta nya tjänsterna
är dock den skillnaden, att, under det att en ingenjör vid den
egentliga mariningenjör sdetalj en, äfven om han skulle nödgas lämna
flottan, bör kunna lätt vid enskilda verkstäder få användning för den
erfarenhet han under sin tjänstgöring vid flottan förskaffat sig, så torde
däremot en torped- eller miningenjör icke här i landet kunna få bruk
för de motsvarande kunskaper han förvärfvat. Dessa senare ingenjörer
löpa därför genom att taga anställning vtö flottan endast på extra stat
större risk än de förra, och det torde därför vara nödvändigt, för att
kunna erhålla lämpliga personer, att erbjuda dem högre löner än de
förut omförmälda ingenjörerna. .Tåg anser mig därför höra förorda
marinförvaltningens hemställan, att till den föreslagna torpedingenjören
och miningenjören anvisas till en hvar af dem en årlig aflöning af

4,000 kronor.

Det belopp, som skulle erfordras för anställande å mannmgenjörstaten
af 4 ingenjörer, 1 torpedingenjör och 1 miningenjör, uppgår således
till 18,000 kronor.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utekottets yttrande.

Angående anslag
till sjökrigsskolan.

[23.]

Till Kungi. Maj:ts förslag, i hvad detsamma afser beviljande af
medel till anställande af ytterligare 1 torpedingenjör och 1 miningenjör
med en aflöning af 4,000 kronor om året till hvardera, anser sig utskottet
böra förorda bifall.

Bett äflande Kungi. Maj ds framställning’ om ökning af mariningenjörstatens
personal jämväl med 4 nya ingenjörer vid den egentliga mariningenjörsdetaljen
har utskottet, som funnit behofvet af arbetskrafternas
förstärkning äfven härutinnan vara ådagalagdt, ansett sig böra, utan att
ingå på frågan om det nödiga antalet nya ingenjörer och deras aflöningsförmåner,
tillstyrka, att på extra stat anvisas för år 1905 till anskaffande
af behöflig! ingen] örsbiträde ett anslag af 10,000 kronor.

Utskottet hemställer därför,

_ att Riksdagen må på extra stat för år 1905
bevilja:

a) till aflönande af ytterligare 1 torpedingenjör
och 1 miningenjör 8,000 kronor samt

b) till aflönande af behöflig! ingenjörsbiträde vid
den egentliga mariningenjörsdetaljen 10,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

21:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och i likhet med hvad de senare åren ägt rum hemställer utskottet,

att Riksdagen ma till löneförbättring åt lärarna
vid sjökrigsskolan utöfver de belopp, som enligt medgifvande
af 1881 och 1888 års riksdagar få användas
af kadetternas terminsafgifter, anvisas för år 1905
ett extra anslag af 1,860 kronor med det därvid för
löneförbättringens erhållande fästade villkor, att den,
som vill däraf komma i åtnjutande, icke må, jämte
sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet
vid någon privat läroanstalt för inträde i
nämnda skola.

Statsutskottets Utlåtande. N.-o 6.

Kustartilleriet.

Kustb efästningarna.

22:o) Uti punkterna 24 och 25 under denna hufvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att af det utaf 1902 ars Riksdag för fort ningarna.
sättande af arbetena å rikets kustbefästningar beviljade anslag af ^4, 25.]

1,696,400 kronor anvisa på extra stat för år 1905 återstående 516,400
kronor samt att för anskaffning till befästningarna å Västerberget vid
Göteborg af kanoner med tillhörande ammunition utöfver för sådant
ändamål redan beviljadt belopp bevilja på extra stat för samma år ett
anslag af 135,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande åt departementsehefen
*

»Af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902,
bilagdt samma års statsverksproposition, framgår, att enligt en af marinförvaltningen
då uppgjord beräkning det belopp, som kräfves för
stärkande af rikets fasta försvar i hvad anginge under sjöförsvaret
hörande kust fästningar, skulle för perioden 1903 1905 utgöra.

till befästningsarbeten vid Karlskrona............ kr.

» bestyckningsarbeten vid Göteborg............ »

» befästningsarbeten »_» ............ »

eller tillsammans kronor

463,400

375.000

858.000

1.696,400

Enligt nämnda beräkning skulle häraf erfordras för år 1903:

till befästningsarbeten vid Karlskrona kr. 154,000:

» bestyckningsarbeten vid Göteborg » 150,000:

» befästningsarbeten »_» » 286,000:

eller tillsammans kronor 590,000: — I

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts på denna beräkning stödda
förslag beviljade 1902 års Riksdag till fortsättande af arbetena å rikets
kustbefästningar ett anslag af 1,696,400 kronor och anvisade däraf på
extra stat för år 1903 ett belopp af 590,000 kronor.

Af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1903 inhämtas,
att chefen för fortifikationen uti då afgifvet memorial anfört,
Bih. till Riksd. Peot. It)04. 4 Sami. I Afd. 6 ljuft. 12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att det syntes vara lämpligt att fördela de återstående summorna för

°“nFarbetena Karlskrona 309,400 kronor och vid Göteboro 572.

000 kronor ungefär lika på ifrågavarande periods båda återstående
fL0.4*. saledes afse for Karlskrona 154,000 kronor under år 1904 och

155,400 kronor under år 1905 samt för Göteborg 286,000 kronor under
hvartdera af de_ båda åren. Detta förslag biträddes af marinförvaltningen,
som härjämte för egen del hemställde, att det belopp af 440 000
kronor, som sålunda enligt berörda förslag borde för år 1904 anvisas
åt ifrågavarande anslag, måtte ökas med 150,000 kronor, utgörande en
cl et åt den i anslaget ingående artillerikostnaden, 375,000 kronor för
bestyckmngsarbeten vid Göteborg.

I enlighet med Eders Kungl. Majrts med anledning af berörda försko
gJ01''da framställning anvisade 1903 års riksdag af ifrågavarande

- no aF, 11,696,4°° kronor’ På extra stat för år 1904 ett belopp af

090.000 kronor. 11

Af det ^utaf 1902 års Riksdag beviljade anslaget för fortsättande
åt arbetena a rikets kustbefästningar återstår således ett ännu icke anvisa^
belopp af 516,400 kronor. Enligt den från början uppgjorda
beräkningen skulle åt detta belopp afses:

för befästningsarbetena vid Karlskrona ............ kr. 155,400

» bestyckningsarbetena vid Göteborg ............ » 75^000

» befästningsarbeten » » » 286''qOO

Under erinran härom har chefen för fortifikationen uti en den 14
september 1903 afgifven underdånig skrifvelse hemställt, att af ofvannamnda
anslag å 1,696,400 kronor en summa af 441,400 kronor måtte
tor belastmngskostnader anvisas på extra stat för år 1905.

... V*1. Sln underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 har marin orvaltmngen

förklarat sig emot detta förslag intet hafva att erinra
men anmärkt, att till sistnämnda summa af 441,400 kronor borde
äggas ofvannämncla 75,000 kronor artillerikostnad, utgörande återstoden
af ofvanberorda 375,000 kronor för bestyckmngsarbeten vid Göteboro-.
Uch har mannföryaltningen med anledning häraf hemställt, att Eders
Kungl. Maj:t ville hos Riksdagen föreslå, att af det utaf 1902 års riksdag
beviljade anslaget för fortsättande af arbetena å rikets kustbefäst eu

a tf e för år 1905 å extra ordinarie stat anvisas ett belopp af

516,400 kronor. 11

Chefen för fortifikationen har uti sin ofvanberorda skrifvelse vidare
anlort, att 1903 års riksdag visserligen på extra stat för år 1904 beviljat
ett anslag af 60,000 kronor till täckande af uppkommen brist i

Statsutskottets Utlutande N:o ti

de för ordnande af försänkningarna i Bullerholmssundet förut anvisade
inedlen, nien att detta, såsom lian upprepade gånger i underdånighet
framhållit, icke vore den enda brist, soni uppstått uti de för befästningsarbeten
å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning anvisade
anslagen. Återstående brister hade dock ej kunnat uti chefens för
fortifikationen underdåniga skrifvelse den 11 september 1902 angifvas,
enär ifrågavarande befästningsarbeten då ännu ej hade varit tillräckligt
nära sin utslutning. Men nu kunde de, enär alla af 1897 års befästningskommitté
upptagna befästningsarbeten inom kort komme att alslutas,
exakt angifvas i hvad rörde sådana arbeten. Däremot vore den
uti chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 september
1901 berörda markfrågan å Edholmen fortfarande oafgjord, liksom det
ännu ej vore bestämdt, huru stora områden i och framför Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs positioner borde af kronan förvärfvas, särskildt
för att man alltid skulle hafva uti sill hand att hålla skymmande skogröjd
och skylande skog vid makt. Då dessa markförvärf emellertid
kunde anses mera såsom frågor för sig och sålunda ej behöfde sammanblandas
med den egentliga befästningsfrågan och då dessutom ännu
kunde dröja länge, innan markförvärfven blefve af gjorda, men det
däremot vore angeläget att få cten uppkomna bristen i befästningsanslaget
täckt ej allt för långt efter samtliga befästningsarbetens afsilande,
så ansåge chefen för fortifikationen, att nödigt anslag till
denna brists täckande redan af 1904 års Riksdag torde böra äskas.
Denna meromnämnda brist, som uppstått till följd af de såväl sedan
1897 så betydligt ökade arbets- och materialprisen som de synnerligen
ogynnsamma arbetsförhållanden, hvilka rådde inom det nära Stockholm
liggande Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningsområde, uppginge
till 455,000 kronor. Och hemställde chefen för fortifikationen, att af
1904 års Riksdag måtte äskas ett anslag på extra stat för år 1905 å
berörda belopp för täckande af den sålunda uppkomna bristen.

Marinförvaltningen har uti sin underdåniga skrifvelse den 25 september
1903 förklarat sig mot denna hemställan icke hafva annat att
erinra, än att till det nämnda beloppet, 455,000 kronor, äfven måste
läggas en summa af 205,000 kronor, afsedd att täcka den brist i anslaget
för nämnda befästningsarbeten, som under bestyckningsarbetenas
utförande af enahanda orsaker, som de af chefen för fortifikationen
angifna, uppstått. Och har marinförvaltningen med. anledning häraf
hemställt, att Eders Kungl. Magt ville föreslå Riksdagen att på
extra ordinarie stat för 1905 bevilja ett anslag af 660,000 kronor lör
täckande af uppkommen brist å den del af anslaget till lortsättande af

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

arbetena å rikets kustbefästningar, som anvisats till arbeten å Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Då hvad sålunda i fråga om berörda brist anförts af myndigheterna
icke innefattade någon närmare utredning, huru bristen uppstått, anmodade
jag marinförvaltningen genom ämbetsskrifvelse den 7 oktober
1903 att efter inhämtande af chefens för fortifikationen yttrande inkomma
med specificerad utredning i nämnda hänseende.

Till svar härå har marinförvaltningen, med öfverlämnande af ett
yttrande af bemälte chef, däri lämnats en specificerad utrednino- öfver
storleken af och orsakerna till ifrågavarande brister i befästnino-sarbetena,
for egen del anfört, att hvad först beträffade sistnämnda brister
ämbetsverket intet annat hade att erinra i afseende å den af chefen
för fortifikationen förebragta utredningen än att en mycket stor del af
denna brist förefunnits redan före kustbefästningarnas öfverlämnande
Iran andt- till sjöförsvaret. Under loppet af 1902 hade nämligen arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet icke allenast icke kunnat
ofverlämna några medel för bestridande af kostnaderna för från föregående
år återstående ännu icke verkställda befästningsarbeten, utan
både i stället måst anmäla en brist af 178,742 kronor 8 öre, med hvithet
belopp anslaget till befästningsarbetena den 31 december 1901
öfversiridits. I själfva verket både dock bristen vid denna tidpunkt
vant vida större, ty flera anvisningar för ännu icke påbörjade eller
afslutade arbeten hade måst tagas i anspråk för att möjliggöra fortsättandet
och fullbordandet af andra angelägnare. Det för år 1902
anvisade anslaget till befästningsarbeten å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning, hvithet anslag direkt disponerats på marinförvaltnino-en
både för (ifrigt icke heller varit tillräckligt för bestridande af kostnaderna
för de arbeten, som voro afsedda att med detsamma utföras. Vid
tidpunkten för aflåtande af skrifvelsen den 25 september 1903 hade
ännu återstått att utföra anbefallda arbeten för en kostnad, som af
chefen för fortifikationen beräknats till 222,610 kronor. Samtliga dessa
arbeten beräknades vara fullbordade inom 1903 års slut eller åtminstone
^nder1.loPPet af vintern 1903—1904 med undantag af infanterivärn å
Varmdon. Den för dessa senare beräknade kostnaden, 30,000 kronor,
vore emellertid just den summa, som ursprungligen afsetts för detta
fnda™å .och hvilken sålunda icke hade öfverskridits och ej heller
behöfde öfverskridas, ty den del af infanterivärnen, som ej för ifrågavarande
belopp kunde utföras, vore, enligt hvad ämbetsverket inhämtat,
atsedd att så småningom och utan särskild kostnad anordnas af Svea
ingenjörkårs fästningsingenjörkompani.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Hvad åter beträffade bristen i artillerikostnad, 205,000 kronor, så
hade, då Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning från och med den
1 januari 1902 ställts under sjöförsvaret, arméförvaltningens artilleridepartement
till marinförvaltningen afgifvit två tablåer öfver befintlig
tillgång och brist af fästningsmateriel vid ifrågavarande fästning m. in.
Dessa tablåer hade upptagit bland annat förteckning å den materiel,
som då ännu återstode att anskaffa af anslag, som vid samma tillfälle
till marinförvaltningen öfverlämnades. Af dessa medel afsåges för Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning 280,984 kronor. För Vaxholmspositionen
återstode enligt öfverlämningstablån att anskaffa materiel
och ammunition till en beräknad kostnad åt sammanlagdt 510,984
kronor. Till bestridande af dessa kostnader hade funnits, förutom
ofvannämnda öfverlämnade belopp 280,984 kronor, 1902 års anslag t Öl
Vaxholmspositionen, 30,000 kronor eller sålunda det beräknade erforderliga
beloppet 310,984 kronor.

För dessa medel hade redan större delen af hvad som enligt olverlämningstablån
skulle återstått att färdigställa anskaffats och bragts
till fullbordan. Om öfverlämningstablåen rörande Vaxholmspositionen
sålunda varit rätt beräknad och i densamma upptagits alla de artilleristiska
arbeten m. m., som verkligen varit nödvändiga att bringa till
utförande, hade ingen brist behöft anmälas, men så både ingalunda
varit förhållandet, enär vissa oundgängliga arbeten antingen ej upptagits
eller i hvarje händelse beräknats för knappt, hvarjämte an slagen
till arbeten rörande eldens ledning från början varit alldeles otillräckligt;
och då fästningens artilleristiska anordningar måste färdigställas
jämsides med de fortifikatoriska, uppstode den brist, uppgående till

205,000 kronor, som närmare vore angifven i eu bilagd specificerad

utredning. _ o , ,

Denna specificerade utredning upptager åtskilliga arbeten, blåna

hvilka nämnas betonbäddningar, för hvilka inga medel beräknats eller
af tillgängliga medel kunnat afses, men utan hvilka kanonerna skulle
vara oanvändbara, vidare anordningar inom fort och batterier i ändamål
att därsammastädes redan i fredstid kunna förvara den för desamma
afsedda ammunitionsmängden, hvilket måste anses oefterginigt
vid kustfästningar, men för hvilka medel ej heller syntes hafva beräknats
eller i hvarje fall beräknats för knappt, samt slutligen anordningar
för eldens ledning, hvilka vore nödvändiga, om fästningen
skulle kunna motsvara de anspråk, som man därå måste ställa i detta
afseende. Om en del af dessa arbeten anmärkes i den specificerade
utredningen, att de redan vore verkställda eller att de beräknades vara

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

afslutade under 1903 års höst, under det att om åtskilliga andra af ifrågavarande
arbeten förmäles, att en del af dem vore under utförande.

Slutligen har chefen för fortifikationen, som redan uti underdånigt
memorial den 11 september 1902 framhållit, att det syntes vara på
tiden, att de fortifikationsförråd upprättades, som vid mobilisering oundgängligen
erfordrades för att de särskilda kustbefästningarnas fortifikatoriska
armering skulle kunna utan tidsutdräkt utföras, uti sin ofvannämnda
skrifvelse den 14 september 1903 anhållit att återigen få fästa
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på berörda behof, och detta så
mycket mera, som arbetena å nämnda befästningar nu än ytterligare
närmat sig sin afslutning, hvarför upprättandet, af fortifikationsförråden
ej längre torde kunna uppskjutas. Anordnandet af dessa förråd skulle,
såsom i hans ofvannämnda memorial den 11 september 1902 utredts
kräfva en kostnad af 106,000 kronor.

Marinförvaltningen har emot skälen för detta belopps äskande icke
käft något att erinra och hemställt, att Eders Kungl. Maj:t ville
föreslå Riksdagen att på extra ordinarie stat för år 1905 bevilja ett
anslag åt 106,000 kronor för upprättande af ifrågavarande fortifikationsförråd
vid kustbefästningarna.

På sätt af chefen för fortifikationen och af marinförvaltningen föreslagits
torde framställning böra göras till Riksdagen om anvisande för
år 1905 af det nu återstående beloppet, 516,400 kronor, som af 1902
års Riksdag beviljats för fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar.

Hvad åter beträffar den af nämnda myndigheter gjorda hemställan
om iörslag till Riksdagen att för år 1905 bevilja 660,000 kronor för
betäckande af uppkommen brist å den del af anslaget till fortsättande af
arbetena å rikets kustbefästningar, som anvisats till arbeten å Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning, så framgår af myndigheternas yttranden
i ämnet, att såväl de fortifikatoriska som de artilleristiska arbetena,
hvarå de omförmäla bristerna skulle uppstått, ännu icke blifvit afslutade.
De förra hafva ansetts skola blifva fullbordade under innevarande
vinter, under det att den tidpunkt, då de senare antagas skola
hafva bragts till slut, icke blifvit angifven. Under sådana förhållanden
torde de belopp, hvartill bristerna uppgifvits, icke kunna anses angifva
de summor, hvartill bristerna å ifrågavarande arbeten slutligen komma
att uppgå, och synes det under dylika omständigheter vara lämpligast
att uppskjuta framställningen till Riksdagen om beviljande af medel
för bristens betäckande, till dess förevarande arbeten blifvit fullt afslutade
och det belopp, som bör ersättas, sålunda kan noggrann! angifvas.

Statsutskottets Utlåtande N.o (L

I fråga om anslag för upprättande af fortifikationsförråd torde
härmed i °år likasom nästlidna år, med hänsyn till andra anslagsbehol

under hufvudtiteln, böra anstå. . ..

I detta sammanhang anhåller jag emellertid att äfven få redogöra

för en annan fråga. . .

Af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902, bifogadt
samma års statsverksproposition, framgår, att i fråga om sjöbefästningarna
utanför Göteborg så mycket blifvit redan under törsta
byggnadsperioden åtgjordt, att till den andra byggnadsperioden, omfattande
åren 1903 — 190o, endast återstått fortet a Västerbeige t. Af
det belopp, som beräknats för arbetena å befästningarna vid Göteborg,
hade arméns myndigheter ansett, att 885,000 kronor borde användas till
artillerikostnader. Af dessa medel hade redan under första perioden

100,000 kronor anvisats. Enligt 1897 års befästningskommittés förslag,
enligt hvilket artillerikostnaden till Göteborgs befästningar skulle uppgå
till 1,010,000 kronor, skulle för artillerikostnaden under andra perioden
anvisas 500,000 kronor. Sedan emellertid från detta belopp, 1,010,000
kronor, blifvit afdraget 125,000 kronor, som öfverförts från artilleritill
befästningskostnad, hvarefter återstått ofvanberörda, af armens myn
digheter beräknade belopp 885,000 kronor, har för förstnämda kostnad
under andra perioden återstått allenast 375,000 kronor. Åt detta belopp
hafva. 150,000 kronor anvisats för hvardera af aren 1903 och
1904, och har, på sätt ofvan omförmäldt. blifvit, marinförvaltningen
hemställt, att återstående beloppet, 75,000 kronor, måtte ingå i det
belopp, som af Riksdagen borde äskas för år 1905.

1 bestyckningsplanen för Västerberget ingår anskaffandet åt, biand
annat, 2 stycken 24 cm. kanoner och 2 stycken 15 cm. kanoner.

Uti ämbetsskrifvelse den 19 juni 1903 öfverlämnade maiinförvaltningen
ritning öfver 24 cm. kanon, afsedd för ifrågavarande befästning.
Ämbetsverket anförde därvid, att ifrågavarande två kanoner med
lavettage enligt från aktiebolaget Bofors-Gullspång infordradt, skrilvelsen
bifogadt anbud visserligen vore ej obetydligt dyrare än som
antagits skola blifva förhållandet, då kostnadsberäkningarna öfver bestyckningen
för befästningarna vid mloppet till Göteborg på sin tid i
arméförvaltningen uppgjordes, hvarför, och da ammunitionen till denna
kraftigare kanon också blefve dyrare än beräkna^ vore, en brist a
bestvckningsmedlen för Göteborg komme att uppstå, men att då nödvändigheten
fordrade, att så kraftiga kanoner af den i bestycknmgsplanen
bestämda kaliber, som på teknikens nuvarande ståndpunkt kunde
framställas, för dessa befästningar anskaffades på samma gång, som

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

därför afsåges ammunition af bästa slag, marinförvaltningen hemställde,
att ifrågavarande ritning måtte fastställas.

Genom nådigt bref den 14 därpå följande augusti förklarade emellertid
Eders Kung], Maj:t, att, då ifrågavarande kanoner, till följd däraf
att de föreslagits att göras kraftigare än från början afsetts, skulle
komma att betinga ett betydligt högre pris än som beräknats vid beviljandet
af det anslag, från hvilket kostnaderna för kanonerna skulle
utgå, fastställelse af den ingifna ritningen icke då kunde äga rum,
men ägde marinförvaltningen inkomma med den närmare utredning af
frågan, som kunde synas . erforderlig för framläggande för 1904 års
Riksdag af förslag till beviljande af de medel, som för anskaffning af
kanoner m. m. utaf ifrågavarande slag erfordrades utöfver de belopp,
som för ändamålet redan beviljats.

''bill åtlydnad däraf har nu marinförvaltningen inkommit med en
hemlig underdånig skrifvelse af den 13 oktober 1903. I denna skrifvelse
har ämbetsverket lämnat en utredning af de belopp, hvarmed
anskaffningskostnaderna skulle komma att öfverstiga de beräknade, ej
allenast för 24 cm. kanonerna utan äfven för öfrig- bestyckning
å ifrågavarande befästningar. Ämbetsverket anför vidare, att detsamma,
som ansett att för befästningarna å Västerberget nödvändigtvis
måste anskaffas de bästa kanoner af i bestyckningsplanen angifna
kabbel, som kunde erhallas, oaktadt desamma måste blifva dyrbarare
än den typ af 24 cm. kanoner, som vid arméförvaltningens kostnadsberäkning
afsetts, haft för alsikt att föreslå den uppkommande bristens
täckande under den sista fästningsbyggnadsperioden. Af en utaf marinlörvaltningen
upprättad, skrifvelsen bilagd tablå framginge, att för
Västerbergets bestyckning med pjäser af nyaste konstruktion och anskaffning
af nödigt förråd af bästa ammunition för desamma kostnaden
beräknades uppgå till ett belopp af i afrundadt tal 1,130,000
kronor, under det att enligt arméförvaltningens äldre kostnadsberäkning
åt ofvannämnda belopp, 885,000 kronor, skulle för Västerbergets
bestyckning erfordras allenast cirka 775,000 kronor. Utöfver det äldre
förslagets slutsumma skulle således kräfvas ett belopp af 355,000 kronor.

Då marinförvaltningen funne sig icke kunna frångå sin redan flera
gånger uttryckta åsikt om nödvändigheten däraf, att befästningarna å
Västerberget försåges med den möjligast kraftiga bestyckning och ammunition
af bästa slag, anhölles i underdånighet, att för anskaffning af
kanoner till samma befästningar i enlighet med nu upprättadt förslag
måtte af 1904 års riksdag för år 1905 äskas 135,000 kronor, hvilket
belopp jämte de för åren 1903 — 1905 beviljade medel, 375,000 kronor,

Statsutskottets Utlåtande N;o 6.

skulle möjliggöra anskaffning till sistnämnda ars utgång åt 15 cm.
kanonerna samt erläggande åt två förskott å leveranssumman för 24
cm. kanonerna.

Marinförvaltningens ifrågavarande törslag innebär, såsom åt det
ofvan anförda framgår, icke framställning om anskaffande af kanoner
af annan kaliber än som i den ursprungliga bestyckningsplanen åsyftats
och hvilkas anskaffande beräknats vid uppgörande af det kostnadsförslag,
som legat till grund för hitintills beviljade anslag för ifrågavarande
ändamål. Förslaget innebär således en begäran om att
vid anskaffandet af ifrågavarande kanoner, hvilka äro afsedda att
tillverkas inom landet, få tillgodogöra sig de uppfinningar för att
göra kanoner af ifrågavarande slag kraftigare, som blifvit gjorda
efter det ursprungliga kostnadsförslagets upprättande. Då emellertid
ett dylikt medgifvande skulle föranleda betydliga kostnader utöfver
det från början beräknade beloppet för ifrågavarande kanoner, ansåg
sig Eders Kungl. Maj:t, på sätt framgår af ofvanberörda nådiga
bref den 14 augusti nästlidna år, icke kunna lämna samma medgifvande
förr än frågan blifvit till Riksdagen hänskiuten och dess bifall utverkadt.
Hvad därefter beträffar själfva det medgifvande, som nu begärts, så
framgår af marinförvaltningens utredning, att detsamma skulle föranleda
kostnader, som med 355,000 kronor skulle öfverstiga de från början
beräknade; men å andra sidan torde det icke vara riktigt att beställa
kanoner, som icke längre stå i jämnhöjd med hvad man på
kanontillverkningens nuvarande ståndpunkt kan åstadkomma. Oafsedt
försvarets intresse att erhålla de kraftigaste kanoner af den från början
afsedda kaliber, som för närvarande kunna erhållas, skulle det säkerligen
i längden icke visa sig vara någon god hushållning att anskaffa
kanoner, som redan nu icke anses fullgoda. Framställning synes däiföi
höra göras till Riksdagen om beviljande af medel för anskaffande af
kanoner utaf de slag, som af marin förvaltningen nu föreslagits.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t, föreslå Riksdagen

a) att af det utaf 1902 års Riksdag för fortsättande af arbetena
å rikets kustbefästningar beviljade anslag af 1,696,400 kronor anvisa
på extra stat för år 1905 återstående 516,400 kronor;

b) att för anskaffning till befästningarna å Västerberget vid Göteborg
af kanoner med tillhörande ammunition utöfver för sådant ändamål
redan beviljadt belopp bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag
af 135,000 kronor.»

Bill. till Rilcsd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Åfd. 6 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag
till nybyggnader
för
kustartilleriets
förläggning

m. ra.

[26.]

Med hänsyn _ till hvad i statsrådsprotokollet sålunda anförts har
utskottet ansett sig höra biträda Kung!. Maj:ts föreliggande förslag och
får alltså hemställa,

att Riksdagen ma, med bifall till Kung!. Maj:ts
framställning,

a) af det utaf 1902 års Riksdag för fortsättande
åt arbetena å rikets kustbefästningar beviljade anslaoåt
1,696,400 kronor anvisa på extra stat för år 1905
återstående 516,400 kronor; samt

b) för anskaffning till befästningarna å Västerberget
vid Göteborg af kanoner med tillhörande ammunition
utöfver för sådant ändamål redan beviljadt
belopp bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af

185,000 kronor.

Nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. m.

23:o) Kung! Maj:t har uti punkt 26 under femte hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till nybyggnader för kustartilleriets förläggning
m. in. bevilja på extra stat för år 1905 ett anslag af 318,386 kronor!

. Departementschefen har uti sitt anförande till statsrådsprotokollet
erinrat, hurusom enligt det statsverkspropositionen till 1901 års Riksdag
vid fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11
januari samma år beräknades, att af erforderliga medel till nybyggnader för
kustartilleriets förläggning i fredstid borde under år 1905 utgå 318,386
kronor. Den uppgjorda planen för beviljande af medel för berörda nybyggnader
följdes vid beviljande af anslag för ifrågavarande ändamål
åt 1901 års Riksdag, under det att anslaget af särskildt tillkommen anledning
höjdes utölver det från början beräknade beloppet vid 1902
och 1903 ars liksdagar, men funnes däremot icke någon anledning- att
trångå den ursprungliga planen i livad densamma afsåg år 1905.

Under tillstyrkan af bifall till Kung!. Majrts förevarande framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till nybyggnader för kustartilleriets
förläggning in. in. bevilja på extra stat för
ar 1905 ett anslag af 318,886 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N;o 6,

Minförsvarets ordnande samt minpersonalens inkvartering

vid mobilisering.

24:o) Uti denna punkt har Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen att Ang. anslag till
för fortsättande af arbetena för minförsvarets ordnande och rninpersonålens
inkvartering vid mobilisering bevilja på extra stat för år 1905 samt in inett
anslag af 137,824 kronor. personalens

o / ^ inkvartering

Departementschefen har i fråga om detta anslag erinrat, att, enligt vid mobilisoden
i sammanhang med 1901 års statsverksproposition framlagda plan rins och

kostnadsberäkning för bland annat minförsvarets ordnande samt [27.]

minpersonalens inkvartering vid mobilisering, skulle för hvardera åt
åren 1904 och 1905 för ifrågavarande ändamål erfordras 137,824 kronor,
hvilket belopp jämväl blef af 1903 års Riksdag för år 1904 beviljadt.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för fortsättande af arbetena för
minförsvarets ordnande och minpersonalens inkvartering
vid mobilisering bevilja på extra stat för år
1905 ett anslag af 137,824 kronor.

Fasta minförsvaret.

25:o) Under punkt 28 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för fasta minförsvaret bevilja på extra stat för år
1905 ett anslag af 40,410 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Uti sin underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 har marinförvaltningen
i fråga om det fasta minförsvaret anmält följande anslagsbehof.

För minförsvaret vid Karlskrona beliöfde de nu använda äldre
minantändningsinstrumenten under hand ersättas med nya tillförlitligare
instrument, för Indika anskaffningskostnaden för år 1905 beräknades
till 5,000 kronor. Vidare måste för att möjliggöra kännedom om tillståndet
af de för krigsbruk afsedda elektriska min- och telefonkablar,
Indika förvarades i förråd, kablarna underkastas regelbundet återkommande
undersökningar i afseende å deras elektriska egenskaper; dylik
undersökning erfordrades äfven vid ut- och inleverering samt nyan -

Ang. anslag till
fasta rninförevaret.

[28.]

100

Statsutskottets Utlåtande N;o 6,

skaffning af kablar. De för dessa undersökningar afsedda instrument
in. m., som funnes vid flottans varf i Stockholm, vore föråldrade och
otillförlitliga. Anskaffningskostnaderna för nya mätinstrument jämte
vidtagande af nödiga anordningar för undersökning af elektriska
kablar beräknades till 6,0(J0 kronor. Minspärrningarnas vid Karlskrona
inventarier behöfde ökas med diverse materiel såsom bojar,
lanternor, telefoner, skyddstält samt fem stycken utläggningsbåtar
med tillbehör. Anskaffningskostnaden för denna materiel beräknades
till 8,800 kronor. För komplettering af elektriska kabelförrådet vid
Karlskrona station beräknades under 1905 erforderliga 8,700 meter
minkabel och 6,000 meter telefonkabel, för hvilken materiel anskaffningskostnaden
beräknades till 11,610 kronor. För komplettering, förbättring
och ökning af i förråd befintlig handminmateriel beräknades
för år 1905 ett belopp af 20,000 kronor. För minspärrningarnas snabba
mobilisering syntes det vara ett oafvisligt villkor, att en utredning
tändkolfvar ständigt hölles förvarade fullt klargjorda till omedelbart
krigsbruk. _ Detta _ förvaringssätt fordrade emellertid, att tändkolfvarna
förvarades i särskilda källare, belägna så långt från hvarandra inbördes,
att eventuell explosion af tändkolfvarna i en sådan källare ej kunde
skadligt inverka på någon af de öfriga, hvarigenom endast ett mindre
antal kolfvar behöfde ersättas från respektive minmagasin, där ett lämpligt
antal oapterade reservtändkolfvar borde hållas i förråd. För anskaffning
utaf reservtändkolfvar till i förråd befintliga minor af olika
slag samt för uppförande af mindre tändkolfkällare vid de olika minförråden
beräknades därför tillhopa 65,000 kronor. Slutligen motsvarade
den å fortet Kungsholmen befintliga lysapparaten n:r 2 ingalunda
de fordringar, man numera ställde på dylik belysningsmateriel. Flera
gånger reparerad, torde den möjligen endast under de närmaste åren
kunna fortfarande användas för afsedt ändamål. En ny lysapparat borde
därför så fort ske kunde anskaffas för att genast vid behof kunna ersätta
den gamla apparaten. Anskaffningskostnaden för en ny lysapparat
med tillbehör och uppställningsanordningar beräknades till 24,000
kronor. Marinförvaltningen hemställde därför, att för tillgodoseende af
nu anmälda behof af Riksdagen måtte äskas för år 1905 ett extra
ordinarie anslag till fasta minförsvaret af i jämnt tal 140,400 kronor.

De anslagsbehof, som sålunda af marinförvaltningen anmälts, äro
säkerligen alla förefintliga. Med hänsyn till andra nödvändiga anslag
torde emellertid äskandena böra inskränkas till sådana, hvilkas uppskjutande
till ett följande år icke synes böra ifrågasättas. Till dylika äskanden
måste räknas framställningarna om anslag för ökning af in veu ta -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

101

rierna till minspärrningarna vid Karlskrona, 8,800 kronor, för komplettering
af elektriska kabelförrådot vid Karlskrona station, 11,610 kronor
samt för komplettering, förbättring och ökning af i förråd befintlig handminmateriel,
20,000 kronor eller tillhopa således 40,410 kronor.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer

att Riksdagen må för fasta minförsvaret bevilja
på extra stat för år 1905 ett anslag af 40,410 kronor.

Fasta undervattenstorpedbatterier vid Oxdjupet och Störa

inloppet till Karlskrona.

26:o) Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till statsutskottet
remitterad motion (n:o 214) hafva herr S. A. K. Natt och Dag m. fl. föreslagit,
att Riksdagen, för anläggande af fasta undervattenstorpedbatterier såväl
vid Oxdjupet som vid Stora inloppet till Karlskrona, ville för ar
bevilja ett belopp af 900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att genast
låta påbörja dessa arbetens utförande samt af tillgängliga medel förskjuta
det belopp, som härför kan erfordras redan under innevarande
år, samt vid anmälan af detta beslut anhålla, att Kungl. Maj:t behagade
låta omedelbart påbörja och med största möjliga skyndsamhet fullborda

ifrågavarande arbeten. . .

I fråga om de för detta förslag anförda skäl tillåter sig utskottet

att hänvisa till själfva motionen.

Angående motion
om anslag
till fasta undervattenstorpodbattorier

yid Oxdjupet
och Stora inloppet
till
Karlskrona.

Beträffande de ifrågasatta fasta undervattenstorpedbatterierna, får uumm
utskottet erinra, hurusom Kungl. Maj:t visserligen i framställning till
nästlidet års Riksdag föreslog inrättande af ett dylikt batteri vid UscarFredriksborg
för en kostnad af 348,000 kronor, men att detta förslag
framkom allenast under förutsättning af en betydlig fördjupning åt
segelrännan förbi berörda fästning. Utskottet hemställde da i afgiivet
utlåtande af anförda orsaker, att Kungl. Maj:ts sagda framställning om
den ifrågasatta fördjupningen icke måtte af Riksdagen bifallas, i en lghet.
med hvilken hemställan Riksdagens beslut också fattades.

Då någon fördjupning af omförmälda segelränna ej nu är ltragasatt
och då ej heller någon plan för inrättande af ett fast undervatten
s torp ed batteri vid Störa inloppet till Karlskrona, utskottet veter -

102

Statsutskottets Utlåtande N:o tf.

Anslag till be -

ligeu, blifvit utarbetad eller kostnadsberäkning därför uppgjord bär
utskottet ansett sig böra afstyrka bifall till det i motionen framställda
förslaget helst som det icke synes tillrådligt, att Riksdagen i frågor

a:..„? V1 oc , omfattning som den föreliggande fattar beslut på framställning
af enskilde motionärer.

Utskottet hemställer därför

att. herr Natt och Dags med flere ifrågavarande
motion icke må af Riksdagen bifallas.

Beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid kustartilleriet.

Uti punkt 29 af denna hufvudtitel har Kuugl. Makt före rlarvr^

___1,„Dt» • n i i i.. i J .

27:0)

klädnad och i •, ” "* ,----“u‘,uu>''Ira “««■ ivuugl. iuaill IOre s.

ingacrvis till slagit Riksdagen att för anskaffning af beklädnad och säng-servis för
T.T2Ä 1;!.,stftl!leriets värnpliktiga bevilja ett anslag af 1,508,000 kronor och
daiaf pa extra stat för år 1905 anvisa ett belopp af 215,430 kronor.

leriet.

[29.]

Departementschefen bär härom anfört följande:

»Med Embetsskrifvelse den 11 april 1903 öfverlämnade chefen för
kustartilleriet förslag till beklädnads- och sängservisstat för kustartillenets
värnpliktiga och föreslog, att beklädnaden måtte indelas i två
stall som hvardera borde utgöras af det i beklädnadsstaten föreslagna
antalet persedlar samt vara afsedt, l:a stället för mobiliserino- och
mgsbruk, hvarför det skulle bestå af uteslutande obrukade persedlar,
och 2:a stället för bruk under fredstjänstgöring, samt att persedlar af
_.a stallet, i den män de försletes, skulle kasseras och ersättas från
J.:a stallet, som borde kompletteras genom ny tillverkning-; härjämte
oreslog chefen för kustartilleriet det antal dylika ställ, som borde hållas
i förråd vid kustartilleriets etablissementcr i Karlskrona, Vaxholm
Alfsborg och Fårösund. ’

Öfver donna framställning afgaf marinförvaltningen den 21 april
U03 infordrad t yttrande, hvarvid ämbetsverket tillstyrkte fastställelse
åt forslaget till beklädnads- och sängservisstat, men hvad beträffade det
oieslagna antalet ställ, som borde hållas i förråd, erinrade därom, att
cet för kustartilleriets värnpliktiga, Indika torde vara afsedda att vid
mobiliserings- och krigstillfällen tjänstgöra hufvudsakligen å de förläggmngsplatser,
som kustartilleriet i fredstid innehade, icke torde vara
nödvändigt att, i likhet med arméns värnpliktiga, tillhörande regemente11’*0111.
försattes på fältfot, erhålla fullständigt ny beklädnad vid
mobiliserings inträffande. Marinförvaltningen ansåg på den grund det
vara mindre behöfhgt att förutom 2:a stället hålla i förråd ett l:a dy -

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

103

likt nytt, bcrukmidt för hela ant niet beväring, som skulle inställa sig
vid mobilisering, och anförde, att detta synnerligen gällde för fästningarna
Karlskrona samt Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, hvarest verkstäder
för tillverkning af beklädnad funnes. Hvad däremot beträffade
Fårösund och Ålfsborg, ansåg marinförvaltningen, att det antal ställ,
som föreslagits att där finnas i förråd, ej borde minskas, hvarjämte ämbetsverket
tilläde, att, enligt dess åsikt, det antal beklädnadsställ för
kustartilleriets värnpliktiga, som skulle finnas i förråd, borde blifva
föremål för förnyad ompröfning.

Genom nådigt bref den 15 maj 1903 fastställde Eders Kungl.
Maj:t härefter beklädnads- och sängservisstat för kustartilleriets värnpliktiga
samt uppdrog därjämte åt marinförvaltningen och chefen för
kustartilleriet att gemensamt inkomma med förslag beträffande det antal
ställ af beklädnad för ifrågavarande värnpliktiga, som skulle finnas i förråd.

Till åtlydnad häraf hafva nämnda myndigheter afgifvit ett underdånigt
utlåtande af den 8 september 1903. I detta redogöres till en
början för det antal värnpliktiga, som vid mobiliseringstillfälle erfordras
i och för bemallning af Karlskrona och Ålfsborgs samt Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästningar med Fårösund. I sådant afseende åberopas
kustartillerikommitténs betänkande den 16 oktober 1900. Enligt
detta skulle mobiliseringsbehofvet af underbefäl och manskap uppgå till
nedanstående:

	Vax-	Fårö- 1 Karls-	Älfs- i
	holm.	sund. ■ krön a.	borg. !
Stam, f. cl. stam och värnpliktiga, el dåre....................................	107	14! 132	! 27
» » » » > öfriga ....................................	4,024	341 3,350	504 \|
Droges härifrån den påräkneliga stampersonalen, underofficerare
och manskap, utgörande
eldare....................................................................-c...........	17	7 j 33	4!
öfriga..............................................................................	658	43: 583	52
så erhölles det antal, för hvilket beklädnad vid mobilisering borde
afses, utgörande		j
eldare.................................................................................	90	7! 99	23 i
öfriga.................................................................................	3,366	298! 2,767	452
Vid Fårösund och Göteborg borde dessutom finnas beklädnad för
den årligen vapenöfvade kontingenten.
utgörande eldare........................................................................	—	3	5
öfriga ........................................................................	—	381 —	65

104

Statsutskottets Utlåtande N''-o 6.

Det antal värnpliktiga, för hvilket vid mobilisering beklädnad borde
finnas, uppginge således till 219 eldare och 6,883 öfriga eller tillsammans
7,102 man.

Vid befästningarna vid Göteborg och Fårösund borde, såsom förut
anförts, förutom beklädnader för fredsbehofvet, äfven finnas tillräckligt
antal beklädnader för hela mobiliseringsbehofvet af värnpliktiga, under
det att vid Karlskrona samt Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningar
särskildt antal beklädnader för fredsbehof utöfver mobiliseringsbehofvet
torde vara obehöflig!. Ofvan omnämndt antal behöfliga beklädnader
för värnpliktiga vid mobiliseringstillfälle borde således ökas med antalet
behöfliga dylika för under fredstid vid Göteborg och Fårösund öfvade
värnpliktiga eller med beklädnad för 7 eldare och 103 öfrige. Hela
antalet beklädnader, som borde finnas i förråd, uppginge således till
226 för eldare och 6,986 för öfriga värnpliktiga eller "inalles till 7,212.
Af dessa beklädnader skulle, som af ofvanstående tabell framginge, 99
eldare- och 3,702 vanliga beklädnader tillhöra Vaxholms kustartilleriregemente
samt 127 eldare- och 3,284 vanliga beklädnader tillhöra
Karlskrona kustartilleriregemente. Vid förstnämnda regemente funnes
inga beklädnader i förråd, afsedda för värnpliktiga, utan bekläddes
dessa från regementets förråd mot anbefalld ersättning från anslaget
till värnpliktigas vapenöfning^’ samt beklädnad och ersättning därför.
I förråd befintliga uniformspersedlar af äldre modellen ansåges dock
redan under år 1905 blifva utslitna, och ersättningen, som af nämnda
anslag utginge till förrådet, skulle naturligen användas för stammanskapets
beklädnad.

Vid Karlskrona kustartilleriregemente funnes däremot ett beväringsbeklädnadsförråd,
innehållande 600 fullständiga beklädnader med undantag
af 300 lägermössor, och vore dessutom under tillverkning dylika
för genom nådiga bref den 14 mars och 17 april 1903 för ändamålet
anvisade medel, tillhopa 21,968 kronor 20 öre, för hvilket belopp
inalles 105 beklädnader komme att tillverkas, hvarjemte sängservis
anskaffats för 148 värnpliktiga.

Af ofvan angifna antal beklädnader, behöfliga för Karlskrona kustartilleriregemente,
127 för eldare och 3,284 för öfriga, erfordrades således
att anskaffa hela antalet för eldare och 2,579 för öfriga. Härigenom
nedbringades det totala antalet beklädnader, för hvilkas anskaffning
medel erfordrades, till 226 för eldare och 6,281 för öfriga.

Kostnaden för eu eldarebeklädnad uppginge vid Vaxholms kustartilleriregemente
till 219 kronor 90 öre och vid Karlskrona kustartilleriregemente
till 212 kronor 37 öre samt kostnaden för beklädnad till

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

105

annan värnpliktig vid samma regementen till respektive 192 kronor 11
öre och 186 kronor 14 öre.

Anskaffningskostnaden för totala behofvet åt beklädnad kunde således
beräknas uppgå till:

för 99 eldarebeklädnader å kr. 219: 90 till kr. 21,770:10
» 127 » »» 212:37 » » 26,970: 99 48,741:09

» 3,702vanliga beklädnader» » 192:11» » 711,191:22

)) 2,579 » » » 186:14 » » 480.055:06 1^9^246:28

Summa kronor 1,239,987:37

Härtill måste dock läggas anskaffningskostnad för sängservis till

7,064 värnpliktiga. ,

Enligt från kustartilleriregementena inkomna uppgilter utgjorde
anskaffningskostnaden för sängservis, vid Karlskrona kustartilleriregemente
36 ''"krönor 50 öre och vid Vaxholms kustartilleriregemente 39 kronor
för man, hvadan kostnaden för sängservis utgjorde för 3,263 värnpliktiga
vid Karlskrona kustartilleriregemente 119,099 kronor 50 öre och för
3,801 värnpliktiga vid Vaxholms kustartilleriregemente 148,239 kronor,
eller för de värnpliktiga vid kustartilleriet, för hvilka sängpersedlar ej
redan anskaffats eller af redan beviljade medel kunde anskaffas, tillhopa
267 338 kronor 50 öre. Om denna summa lades till ofvannämnda belopp
för anskaffning af beklädnader för värnpliktiga, utgjorde sammanlagda
medelsbeliofvet för anskaffning af erforderlig beklädnad och sängservis
för kustartilleriets värnpliktiga 1,507,325 kronor 87 öre.

Marinförvaltningen ansåge likväl, att utan allt för stor risk anskaffningen
af beklädnad och sängservis kunde fördelas på en jämförelsevis
lån o- tidsperiod, och hade denna period ansetts böra föreslås till 7 år.
Det årliga behofvet af medel för uppsättning af beklädnad och sängservis
till kustartilleriets beväring skulle således komma att belöpa sig
till i rundt tal 215,430 kronor; och hemställde marinförvaltningen därför,
att i nådig proposition till 1904 års riksdag måtte föreslås, att för
anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga
måtte beviljas ett anslag af i rundt tal 1,508,000 kronor och att häraf
å extra stat för år 1905 måtte anvisas 1 7-del af anslaget eller ett belopp

af 215,430 kronor. ... , x ... . ,

Slutligen hafva marinförvaltningen och chefen för kustartilleriet
enats om, att ifrågavarande beklädnad icke borde indelas uti ställ, utan
i likhet med de värnpliktigas beklädnad vid flottan i ett visst antal
Bill. till Bifall. Vrot. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 0 Edil. lä

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

klasser, hvarje klass utmärkande beskaffenheten och värdet af den beklädnad,
som tillhörde klassen.

Den sålunda gjorda framställningen innebär således hufvudsakligen
förslag om anskaffande af beklädnad och sängservis till de värnpliktiga vid
kustartilleriet i händelse af mobilisering. En dylik anskaffning för de värnpliktiga
vid flottan vid mobilisering har redan, efter det Riksdagen för
ändamålet beviljat medel, ägt rum; och synes anskaffning af motsvarande
beklädnad för kustartilleriet vara nödvändig. Vid flottan utlämnas från
det anskaffade förrådet i män af behof beklädnad till de värnpliktiga
under fredstjänstgöring emot ersättning af anslaget till sjöbeväringens
vapenöfnmgar samt beklädnad och ersättning därför, och varda de under
sådan tjänstgöring förbrukade persedlarna ersatta med nya för de sålunda
från berörda anslag influtna medlen. Genom ett dylikt förfarande,
som befordrar en jämn omsättning af förrådet, undvikes den fara, som
eljest skulle uppstå, att förrådet blefve förlegadt och således vid behof
mindre användbart. Samma förfaringssätt synes böra begagnas i fråga
om beklädnaden åt kustartilleriets värnpliktiga vid mobilisering. Då nu
myndigheterna, pa sätt ofvan förmälts, anmält, att den nu använda
beklädnaden åt ifrågavarande värnpliktiga vid Vaxholms kustartilleriregemente
redan under år 1905 kommer att blifva utsliten, torde anskaffning
af nya beklädnader icke längre kunna uppskjutas. Och som en
längre anskaffningsperiod än den af myndigheterna föreslagna af sju år
icke synes lämpligen böra ifrågasättas, torde framställning böra göras
till Riksdagen i enlighet med den gjorda hemställan.»

Utskottet har angående förevarande framställning inhämtat, dels
att skiljaktigheten mellan kostnaderna vid Vaxholms kustartilleriregemente
och vid Karlskrona kustartilleriregemente för anskaffning af beklädnad
åt de värnpliktige vid kustartilleriet beror på olikheten i arbetspriser
i Vaxholm och i Karlskrona, hvarest nu ifrågakomna beklädnader
förfärdigas på kronans däriör afsedda verkstäder, dels ock att
skillnaden mellan dessa kostnader å ena sidan och det vida mindre
pris af omkring 125 kronor, som låg till grund lör Kungl. Maj:ts framställning
till 1896 års Riksdag angående beklädnad åt värnpliktige vid
flottan,, å andra sidan, har sin orsak däri att de värnpliktige vid kustartilleriet
erhålla utöfver hvad som år 1896 afsågs åt värnpliktige vid
flottan följande persedlar, nämligen en kappa, ett par stöflar, ett par
kalsonger, en yllehalsduk och en undertröja af ylle, värda tillhopa omkring
57 kronor.

Då . utskottet icke haft något att emot förevarande framställning
erinra, får utskottet, som i sammanhang härmed velat uttala den upp -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

107

fattning, att, därest en sådan förändring af arméns beklädnad blifver
beslutad, att det i dess förråd befintliga mörkblåa klädet icke. varder
behöfligt för arméns räkning, detsamma bör användas tör tillgodoseende
af flottans behof, i detta afseende hemställa,

att Riksdagen må för anskaffning af beklädnad
och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga bevilja
ett anslag åt 1,508,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1905 anvisa ett belopp af 215,430 kronor.

Handeln.

Påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för påskyndande
af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1905
ett anslag af 41,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen hänvisat
till hvad han i sitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 11 januari 1902, bifogadt samma års statsverksproposition,
anfört rörande behofvet. af extra anslag under de närmaste åren till
påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, för påskyndande af sjömätningarna
vid rikets kuster bevilja pa extra stat
för år 1905 ett anslag af 41,000 kronor.

Dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag
angifva grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän
och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning åt Kungl.

Anslag till
påskyndande
af sjömätningarna
vid
rikets kuster.

[30.]

Angående
dyrtidstillägg
åt vissa statens
tjänstemän
och betjänte.

[31.]

108

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Angående
dyrtidstillägg
åt tjänstemän
och vaktmästare
vid
flottans pensionskassa.

[32.]

Angående
tre inom
Andra Kammaren
väckta
motioner.

Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk,
karer och stater, på extra stat för år 1905 anvisa såsom förslagsanslagett
belopp af 36,000 kronor.

Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för
Riksdagen

anmäla.

Dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa.

_30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att
dyrtidstillägg, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
denna dag beträffande dyrtidstillägg för vissa statens tjänstemän
och betjänte angifna grunder, må för år 1904 utgå till tjänstemän och
vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Jämväl öfver denna framställning kommer utskottet framdeles att
afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed får

anmäla.

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning därför.

31.o) Uti tre särskilda inom Riksdagens Andra Kammare väckta
motioner hafva nedannämnda motionärer angående dagaflöningen åt
de värnpliktige under öfningstiden framställt följande förslag:

Herr J. Andersson i Baggböle har i motionen n:o 73 föreslagit, att
Riksdagen måtte besluta, det dagaflöningen till de värnpliktige äfven
under deras rekrytutbildning bestämmes till 50 öre pr dag samt att
denna dagaflöning måtte utgå äfven innevarande år.

Herr S. Nordström i Höglunda har i motionen n:o 79 hemställt,
att Riksdagen måtte besluta, att dagaflöningen till de värnpliktige såväl
under rekrytöfningarna som under repetitionsöfningarna, in- och
utryckningsdagarna däri jämväl inberäknade, måtte bestämmas till femtio
öre per man och dag, att taga sin början från och med nästa år
och som skola utbetalas, den ena hälften månatligen under öfnings -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6,

109

tidens fortgång och den andra hälften årligen efter de olika öfnings tidernas

afsilning. . .

Herr O. G. Eriksson i Odensvi med flere har i motionen n:o 1-1

föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att höja de värnpliktiges dagaflönino-
till 50 öre per dag såväl under rekrytskolan som under repetitionsöfningarne
att oafkortadt utbetalas månatligen under öfningstiden.

I afseende å de skäl, som i hvar och en af ofvanberörda motioner
anförts till stöd för de i dem framställda yrkanden, tillåter sig utskottet

att hänvisa till själfva motionerna. ko

Utskottet, som i sitt till Riksdagen afgifna utlåtande n:o o angående
regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande
anslagen till landtförsvaret, afstyrkt de i berörda, motionei
framställda förslag, i hvad de angå hären, får med åberopande åt de i
samma utlåtande anförda skäl, hvilka i tillämpliga delar torde äga giltighet
äfven beträffande flottan och kustartilleriet, hemställa,

att herrar Anderssons, Nordströms och Erikssons
ofvanberörda motioner må i hvad de beröra flottan
och kustartilleriet af Riksdagen afslås.

32:o) Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till utskottet
för förberedande behandling remitterad motion (n:o o3), har heri A. T. maren Täckt
Carlheim-Gyllensköld föreslagit, att Riksdagen måtte besluta aflåtandet motion.
till Kungl. Maj:t af en skrifvelse med anhållan, att Kungl. May t genom
en kommitté, bestående af ett lika antal militära och icke militära ledamöter,
de förra till halfva antalet landtmilitärer och andra hälften sjömilitärer
(inbegripet officerare från kustförsvaret) samt bland de icke
militära ledamöterna minst en finansman, en statsekonom och en med
de mellanfolkliga lagarne förtrogen rättslärd, och de öfriga valda bland
Riksdagens icke militära ledamöter, måtte låta utreda.

1) hvilken landtarmé med beväpning, ammunition, förråd och häst 2)

flotta med besättning, bestyckning, ammunition och förråd samt

3) hvilka befästningsanläggningar kräfvas, detta för att utrönt må
blifva, huru allt hvad till vårt försvarsväsen hörer må kunna ordnas så
att landet för en årlig kostnad, till proportionen fast fördelad till armé,
flotta och fästningar, ej öfverstigande endera 40 procent af den totala
statsbudgeten, dock oräknadt eventuellt statslån till järnvägsbyggnader
eller annat, eller årligen högst 75 miljoner kronor, häruti jämväl inberäknadt
statsverkets tillskott till den militära pensioneringen, erhåller

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

största möjliga trygghet emot både fientligt infall och emot maritima
anfallsformer, äfvensom att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder,
hvartill en dylik utredning kan föranleda

och slutligen att Riksdagen måtte till betäckande af kostnaderna
för denna kommittés arbeten anslå 15,000 kronor.

Denna motion har redan i hvad densamma angår hären af Riksdagens
båda kamrar afslagits; och får utskottet hemställa,

att herr Carlheim-Gyllenskölds ifrågavarande motion,
i hvad densamma afser sjöförsvaret, icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1904.

På statsutskottets vägnar:
Hugo Tamm.

Reservationer:

vid punkt l:o angående höjning af anslaget till aflöning för flottans
kårer och stater:

af herrar H. P. P. Tamm, K. E. Bohnstedt, friherre N. A. H. Palmstierna,
I. Wijk, A. G. L. Billing, F. E. Pettersson, grefve K. A. Posse,
friherre J. T. Gripenstedt, E. Fränekel, P. Sörensson, grefve C. O. Taube
och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande — — — — — —-------

— — — den 1 februari 1906.

Då anledning till erinran häremot ej förekommit, får utskottet förorda
bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vidkommande — — — — — — — — — — — — — — _

— — — blifva följande:

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 111

j	För år 1904 af Eiksdagen anvisadt.	För år 1905 beräknadt behof.	Ökning.		Minskning.
Officerskåren..............................	605,080	_	620,820	—	15,740	—	—	—
Eeservoffieersaspiranter.................	26,700	—	26,700	—	—	—	—	—
Unclerofficerskåren........................	473,760	—	525,180	—	51,420	—	—	—
Sjömanskåren...............................	1,373,585	-	1,488,924	50	115,339	50	—	—
1 Skeppsgossekåren..........................	18,706	25	18,706	25	—	—	—	—
Mariningeniörstaten.......................	100,500	—	100,500	—	—	—	—	—
\| Marinintendenturkåren...............	233,189	50	233,189	50	—	—	—	—
» i flottans reserv	—	—	4,285	-	4,285	—	—	—
Ecklesiastikstaten...........................	8,550	—	8,550	—	—	—	—	—
Marinläkarekåren.........................	77,635	—	77,635	—	—	—	—	—
1 Poliskåren..................................	46,900	—	46,900	—	—	—	—	—
Inkvarteringsbidrag för officerare och
underofficerare, förslagsvis.........	195,980	-	208,880	—	12,900	—	—	—
Eeserv- och indragningsstater samt
båtsmanskompanierna, förslagsvis	GG,300	—	58,000	—	—	—	8,300	—
i Dagaflöning till officerare och under-
officerare, förslagsvis.................	442,188	75	465,888	25	23,699	50	—	—
I riksstaten afrundadt med...........	—	50	—	50		—		—
Summa	3,669,075	—	3,884,159	-	223,384	—	8,300

Den af Kungl. Maj:t ifrågasatta ökningen i detta anslag skulle
sålunda enligt utskottets förslag minskas med 37,615 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må,

a) öka — — — — — — — — — — — —
— — — underlöjtnanter;

b) bifalla — — — — — — — — — — —
underofficerspersonal;

c) bifalla den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen
af flottans sjömanskår med 240 man till 3,400 man;

d) medgifva — — — — — — organisation;

e) bifalla —----------reserv;

f) bifalla — — — — — — — — — — —
— — — båtsmanskompanierna;

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

— — —--rörer; samt

h) med godkännande af följande förslag till stater,
nämligen för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,
å dagaflöning till officerare och underofficerare
vid flottan och för marinintendenturkåren i
flottans reserv (bil. n:is 1—4 vid utlåtandet) samt
för flottans sjömanskår (bil. n:o 5 vid denna reservation)
höja anslaget till aflöning för flottans kårer och
stater från 3,669,075 kronor med 215,084 kronor till
3,884,159 kronor;

vid punkt 2:o angående höjning af anslaget till beklädnad åt sjömans-
och skeppsgossekårerna,

af herrar H. P. P. Tamm, K. E. Bohnstedt, friherre JV7”. A. H.
Palmstierna, I. Wijk, A. G. L. Billing, F. E. Pettersson, grefve K. A.
Posse, friherre I. T. Gripenstedt, E. Fränekel, P. Sörensson, grefve C. O.
Taube och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottet bort
hemställa,

att Riksdagen måtte höja reservationsanslaget till
> beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från

387,260 kronor till 413,900 kronor, eller med 26,640
kronor.

vid punkt 3:o (angående höjning af anslaget till naturaunderhåll vid
flottan):

af herrar H. P. P. Tamm, K. E. Bohnstedt, friherre N. A. H.
Palmstierna, I. Wijk, A. G. L. Billing, F. E. Pettersson, grefve K. A.
Posse, friherre J. T. Gripenstedt, E. Fränekel, P. Sörensson, grefve C. O.
Taube och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottet bort
hemställa,

att Riksdagen måtte höja förslagsanslaget till
naturaunderhåll åt personal vid flottan från 674,200
kronor till 769,200 kronor eller med 95,000 kronor.

vid punkt 31:o (angående dagaflöning åt de värnpliktige under öfningstiden): af

herr G. Lindgren.

Det skulle här antecknas, att herr D. Persson icke deltagit i denna
hufvudtitels behandling inom utskottet.

Statsutskottets Utlåtande N:o (>.

113

Bil n:o i.

Stat

för flottans officerskår.

Antal.	---!— --------------------------- ----- - "!	Fast lön.
	Kr.	ö.
1	Flaggman................................................................................................	8,000	—
3 1	P«0 ........................................................................	24,000	—
Kommendör............................................................................................	6,000	—
6	D:o .............................................................................................	36,000	—
1	Kommendörkapten af l:a graden..............................................................	4,500	—
16	D-.o af d:o ...............................................................	72,000	—
1	D:o af 2:a graden...............................................................	4,000	—
15	D:o af d:o ...............................................................	60,000	—
		3,400	—
1 57	D:o af d:o ..............................................................................	193,800	—
1	D:o af 2:a klassen ..............................................................................	2,400	—
27	D:o af d:o ..............................................................................	64,800	—
T „ • i	1,500	—
1 75 1		112,500	—
Underlöjtnant.........................................................................................	720	—
35	TVr» ...............................................................	25,200	—
Kronor	618,820
242	Tillkommer: Årligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin-förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab eller stationsbefälhafvare-befattning, därest han icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande, att, om två af nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, till-skall tilldelas den. som ar i sin befattning äldst........................	2,000
	Summa kronor	620,820

Anmärkningar :

Ilo. Dagaflöning å 7 kronor tiU flaggman, 6 kronor till kommendör, 5 kronor till kommendörkapten
af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant
och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i den ordning,
reglemente för flottan bestämmer.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 4 Samt. 1 Afd. 6 Höft.

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

2:o. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans lins, utgår, i den ordning reglemente för
flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

flaggman ............. vid Karlskrona station 1,200 kronor; vid Stockholms station 1,500 kronor.

kommendör.......... » » » 900 > » » » 1,200 »

kommendörkapten.. » » » 600 > > > > 1 000 »

kapten................. » s » 400 » * > » 500 »

löjtnant och j

underlöjtnant/...... * ’ » 300 » » > » 400 »

3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälhafvareämbetena i Karlskrona innehafvas af en
och samma person, åtnjuter innehafvaren ett särskildt arfvode af 3,000 kronor om året.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

115

Bil. n:o 2.

Stat

för flottans underofficerskår.

	-!!_L........."J—---	Fast lön.	Beklädnads-	Summa.
An-				ersättning.
tal.		Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre
1	Flaggunderofficer (styrman, konstapel eller skep-
	pare) ......................................................	900	—	200	—	1,100	—
88	D:o ......................................................	79,200	—	17,600	—	96,800	—
1	D:o (maskinist).......................................	1,140	—	200		1,340	—
56	D:o ......................................................	63,840	—	11,200	—	75,040	—
1	D:o (rustmästare, torpedmästare eller kvar-
	tersman) .......................................	900	—	200	—	1,100	—
8	D:o ......................................................	7,200		1,600	—	8,800	—
1	Underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel
	eller skeppare)..........................................	900		200	—	1,100	—
179	Iko ......................................................	161,100	—	35,800	—	196,900	—
1	D:o (maskinist) ....................................	900	—	200	—	1,100	—
113	D:o ......................................................	101,700	—	22,600	—	124,300	—
1	D:o (rustmästare, torpedmästare eller kvar-
	tersman) .......................................	900	—	200	—	1,100	—
15	Ilo ...................................................	13,500	—	3,000	—	16,500	—
465	Summa kronor	\| 432,180	—	93,000	—	i 525,180	1-

Anmärkningar:

Ilo. Dagaflöning iv 2 kronor till flaggnnderofficer (maskinist), 1 krona 65 öre till flaggunderofficer
(styrman, konstapel, skeppare, rustmästare, torpedmästare eller kvartersman) och underofficer af
2-a "raden (maskinist) samt 1 krona till underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel, skeppare, rustmästare,
torpedmästare eller kvartersman) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående, belopp
tillkommer i den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

flaggunderofficer............ vid Karlskrona station 240 kronor; vid Stockholms station 300 kronor.

underofficer af 2:a graden » * » 180 » » i > 240 »

11G

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 3.

Stat

å dagaflöniug till officerare och underofficerare vid flottan.

Kr.	ö	Kr.	Ö	Kr.	Ö.
r 10,220	—
15,330	—
60,225
125,560	—
122,640	—	333,975	—
—	—	25,000	—	308,975	—
53,600	25
41,610	—
5,420	25
65,700	—
68,656	50
5,840	—	240,827\|	-
- \|	-\|	240,827)	-\|	308,975

Officerskåren.

4 Flaggman .................. dagaflönin

7 Kommendörer............. »

33 Kommendörkaptener.... »

86 Kaptener........... >

112 Löjtnanter och ]

__underlöjtnanter J

» 6
» 5

> 4

242

Af går förslagsvis:

verket.

Underofflcerskåren.

89 Flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare)

dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 365 dagar..................

57 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr

365 dagar ...........................................................

9 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller
kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 365 dagar
180 Underofficerare af 2:a gr. (styrmän, konstaplar eller

skeppare) dagaflöning k 1 kr. i 365 dagar...........

114 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning å

1 kr. 65 öre i 365 dagar ..........................................

16 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare

_ eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar

465

Transport

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

117

	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Transport	—	—	240,827	—	308,975	-
Af går dagaflöning under tjänstgöring på varfvet förslagsvis: för 57 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning ä 2 kr. » 9 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller kvartersmäll) dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 225 dagar » 114 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 225 dagar...................................... » 16 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 225 dagar ... > Underofficerare af öfriga stater....................................	25,650 3,341 42,322 3,600 9,000	25 50	83,913	75	156,913	25
Summa kronor	—		—	—	465,888125

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 4.

Stat

för marinintendenturkåren i flottans reserv.

Kr.	ö.	Kr.	Ö.
1,095
2,190	—	3,285	—
1,000	_	1,000
—	—	4,285	—

Antal.

Marinunderintendent, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.

D:o <j:o d:o

Inkvarteringsbidrag (å 300 kronor per år vid Karlskrona
station och 400 kronor per år vid Stockholms station),
förslagsvis..............

Summa

Statsutskottets Utlåtande N:o (1.

Hit

Bil. n:o 5.

Stat

för flottans sjömanskår.

Antal.

461

1,214

673

496

3,345

.(12 månaders månadslön å 30 kr..
l:a lönegrad^dagaflölling & 80 öre j 365 dagar.

D:o

d:o

_ ,112 månaders månadslön å 20 kr.....

2:a löneSrad|dagaflöning å 50 öre i 365 dagar....

D:o

d:o

„ ,(12 månaders månadslön å 12 kr.....

3:e lönegrad^daga(löning ä 40 öre i 365 dagar....

d:o

månadslön å 12 kr......

å 40 öre i 184 dagar....

D:o

d:o

, , (6 månaders månadslön å 12 kr

|3:e lönegradjdagaflöning å

D:o

d:o

Lega å 50 kr., förslagsvis för 650 man.............................

Ilek ry te rings k o stil åder ä 40 kr., däraf högst 30 kr. till värfvare^
förslagsvis för 650 man..................................

Arfvode för 115 kompanikorpraler å 5 kr. i månaden........

Uppmuntringspenningar, förslagsvis ................................

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis......................................

	Kr.	Ö.
......\ ......f	652
300,572	—
......\ ......f	422	50
512.915	—
......\ ......(	290
195,170	—
......)	238	90
	118.494	40
.......\ ......./	187	50
93,000	—
	1,221,942	30

Summa kronor

Kr.

1,191,942	30
32,500	—
26,000
6,900	—
52,000	—
159,315
1,468,657\|30

Anmärkningar:

l:o. Skulle det sålunda bestämda autalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt,
må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen
skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 650 man.

2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a
eller 3:e uppmuntringsklassen med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder.

3.o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1,705
man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under
annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficerskorpral vid
Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den
förra stationen af 5 kronor och vid den senare af 10 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

121

Bil. n:o 6.

Stat

för kustartilleriet.

	T		Krono	r.
Antal.
	I. Lön och dagaflöning.
	Officerare.
1	Chef för kustartilleriet:
	lön....................................................................	8,000
	dagaflöning å 7 kronor......................................	2,555		10,555
1	Öfverste:
	lön....................................................................	G,000
	dagaflöning å 6 kronor.......................................	2.190;		8,190	—
1	Öfverste..................................................................	—	-	8,190	—
1	Öfverstelöjtnant:
	lön....................................................................	4,500	—
		1,825	—	6,325	_
1	Öfverstelöjtnant ......................................................	—	—	6,325	—
1	Major:
	lön....................................................................	4,000	—
		1.825	—	5,825	__
3	Majorer ..................................................................	—	—	17,475	—
1	Kapten af l:a klassen:
	lön...................................................................	3,400	—
	dagaflöning a 4 kronor......................................	1,460		4,860	—
14	Kaptener af l:a klassen...........................................	—		68,040
1	Kapten af 2:a klassen:
	lön...................................................................	2,400	—
	dagaflöning å 4 kronor.....................................	1,460	—	3,860	—
12		—		46,320	—
37	Transpor	—		185,965	—	1 1

Bill. till Riksd. Prat. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haj t.

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal
				Krön	O	r.
37	Transpor	—		185,‘965 —
1	Löjtnant:
	lön..........	1,5CK	)-
	dagaflöning å 3 kronor...........	1,091		2,59!
27	Löjtnanter.................	—		70,06!
1	Underlöjtnant:
	lön...............	72C	—
	dagaflöning å 3 kronor . .	1,09E		1,815	—
14	Underlöjtnanter................	—	—	25,410	—	285,850	_
SO
	Reservofflcersaspiranter.
1	Reservofficers aspir ant:
	dagaflöning å 4,50 kronor.............................	_	_	1,642	50
5	Reservofflcersaspiranter.........	—	—	8,212	50	9,855
6	Underofficerare.
1	Underofficer af l:a graden:
	lön...............................................	1,200	—
	dagaflöning: å 2 kronor	730	—	1,930
47	Underofficerare af l:a graden	_	_	90,710
1	Underofficer af 2:a graden:
	lön................	900	_
	dagaflöning å 1,50 kronor.....	547	50	1,447	50
99	Underofficerare af 2:a graden...	—	—	143,302	50	237,390
148
	Manskap.
1	l:a lönegrad (underofficerskorpral):
	lön...............................................	300
	dagaflöning å 70 öre....................................	255	50	555	50
145	l:a lönegrad (underofficerskorpraler'')	_		80,547	50
1	2:a lönegrad:
	lön..........	204
	dagaflöning å 50 öre.....	182!	50	386!	50
341	2:a lönegrad .....			1 Q1 7Qfi
488	Transport	—	-\|	213,286		533,095\|-

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

123

Antal.		Kronor.
488	Transport	—		213,286		533,095	—
1	3:e lönegrad:
	lön....................................................................	144
		146		290
225	3:e lönegrad............................................................	—	—	65,250	—
1	4:e lönegrad:						:
	lön....................................................................	78	—
		109	50	187	50
599		_	_	112,312	50	391,326	_

1,314
	Amu Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af
	de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt, må de löner,
	som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som
	erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löne-
	grad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader,
	om det under in här nedan förslagsvis beräknade belopp
	därtill visar sig otillräckligt.
	Ciyilmilitär personal.
1	Regements intendent *) :
	lön....................................................................	3,000	—
	tjänstgöringspenningar.......................................	1,000	—	4,000	—
1	Regementsintendent *) ..............................................	—	—	4,000	—
1	Fästningsförvaltare *):
	lön....................................................................	2,200	—
		300	—	2,500
1	Regementsläkare:
	lön....................................................................	3,400
	dagaflöning å 5 kronor......................................	1,825	—	5,225
1	Förste bataljonsläkare:
	lön....................................................................	2,400
		1,460		3,860	—
1	Förste bataljonsläkare ............................................	—		3,860	—	23,445	—
6	Transport			—	1-	947,866

>) Efter 5 års tjänstgöring i samma grad ökas lönen med 500 kronor och efter 10 års tjänstgöling
i samma grad med ytterligare 500 kronor.

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal

II. Arfvoden.

Transport

Auditör..................................................

Kegementspastor............................................

Fästningspredikant...............................................

III. Rekrytering-skostnader.

Lega, som vid första anställning utgår med 50 kronor
och vid rekapitulation enligt af Kungl. Maj:t utfärdade
bestämmelser, dock icke öfver 162/3 kronor
för hvarje år af anställningstiden, samt öfriga rekryteringskostnader,
beräknade efter 40 kronor per
man, däraf högst 30 kronor till värfvaren, förslagsvis

IV. Inkvarteringsbidrag.

Inkvarteringsbidrag för officerare, underofficerare,
läkare, regementsintendenter och fästningsförval tare,

förslagsvis ..................................

Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags -

Anm. 1. Officer, underofficer, läkare, regementsintendent
och fästningsförvaltare, som icke åtnjuta fri bostad i
kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år
räknadt belopp af:

	å kust-	i Stockholm
	fästning	eller Göteborg
	kr.	kr.
generalsperson..............	—	1,500
öfverste ..............	900	1,200
öfverstelöjtnant eller major...	600	1,000
kapten.....................	400	500
subalternofficer ............	300	400
regementsläkare.................	600	1,000
förste bataljonsläkare..........	400	500
regementsintendent .............	400	500
fästningsförvaltare............	300	400
underofficer af l:a graden....	240	300
underofficer af 2:a graden....	180	240

Anm. S. Af de underofficerskorpraler, som erhållit
vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 50
att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp
å kustfästning af 10 kr. och i Stockholm eller Göteborg
af 15 kr.

Summa

Kronor.

800

1,000

120

— 947,866

1,920

22,500

29,160

6,240

22,500

35,400

—''1,007,686

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

125

Bil. n:o 5.

( Vid reservationen.)

Stat

för flottans sjömanskår.

Antal.		Kr.	ö.	Kr.	3.
	, , , (12 månaders månadslön å 30 kr...................\	652
1	l:a löneSracl\dagaflöiiiiig å 80 öre i 365 dagar................../
469	D:o d:o ..................	305,788	—
	,112 månaders månadslön å 20 kr...................t	422	50
1	2:a lönegrad^dagaflöning ä 50 ör0 j 365 dagar................../
1,234	D:o d:o ..................	521,365	—
	,112 månaders månadslön å 12 kr...................\	290	_
1	d:e iönegrad^dagaflöning å 40 öre i 365 dagar..................1
684	D:o d:o ..................	198,360	—
	1„ ,16 månaders månadslön å 12 kr......................1
	I3:e lönegrad^iagaflöning å 40 öre i 184 dagar..................1	238	90
	\| ,16 månaders månadslön å 6,50 kr.................*-(
	J4:e iönegra(l\|(laga(lölling å 30 öre ; 181 dagar..................J
504	D:o d:o ..................	120,405	60
	jl2 månaders månadslön å 6,50 kr.................\	187	50
1	4:e lönegrad^cjagaflöIling ^ 30 öre ; 365 dagar................../
504 3,400		94,500	—
	1,242,209	50
	Afgår dagaflöning under tjänstgöring å varfvet, förslagsvis...	30,000	—	1,212,209	50

	Lega å 50 kr., förslagsvis för 650 man ..............................	—	—	32,500	—
	B-ekryteringskostnader å 40 kr., däraf högst 30 kr. till värf-			26,000
•	varen, förslagsvis för 650 man ....................................	—
	Arfvode för 115 kompanikorpraler å 5 kr. i månaden .........	—		6,9UU	—
	i TJppmuntringspenningar, förslagsvis...................................	—		52,000	—
		1 -		l59,31t	—
	Summa kronor		\|-	1,488,924(50

Anmärkningar:

l:o. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt,
må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, anvandas till

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen
skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 650 man.

2:o. Uppmuntringspenningar åtgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2 a

:Suta?deT™dlrÄSen reSPektiVe 10 °Ch 5 016 °m dag6n’ de fÖr ^^flönings

3:o. Af det manskap, som erhålUt vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1 705
man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under
annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficerskorpral vid
Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den
törra stationen af o kronor och vid den senare af 10 kronor.

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Tabell

		1904 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.	i	Indelning ocl förlig a på ft Friheter.	därmed jäm-nvisning yrslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000	_					17,000	_
29,200	—	—	—	—	_	29,200	_
49,600	—	—	—		—	49,600	_
95,800		—-	—	—	—	95,800,—
3,669,075						3,669,075
387,260	—	—	—	-—	—	387,260	—
674,200	—		—	—	—	674,200	—
30,000	—	—	—		—	30,000	—
1,685,000	—		_			1,685,000
1,200,000 14,900	—		—	—	—	1,200,000 14,900	—
780,000	—	—	—		_	780,000
71,890					''	71,890	—
69,000						69,000
8,581,325		— 1	1	—	i	8,581,325!	_
8,677,125''	_	— 1	i	—	—\|	8,677,125;	—

Bil.

öfver ordinarie anslagen under

Sjöförsvars Departementet

och

Departementschefen.......................................

Departementets afdelning af Kungl. Mai:ts kansli
Marinförvaltningen ......................................

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater. Nuvarande
Okas med.............................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
Okas med ..................................................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslagsOkas
med ....................................................

Ersättning för rustning och rotering, förslags Minslcas

med............................................

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations Flottans

öfningar, reservationsanslag........................

Repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan,
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
Undervisningsverken :

Sjökrigshögskolan, reservationsanslag..................

Siökrigsskolan ......................................................

Skeppsgosseskolan ................................................

Marinintendentskolan, reservationsanslag............

Sjukvård åt flottans personal, reservationsanslag...

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

129

Litt. A.

riksstatens Femte hufvud titel.

departementet.

öfverstyrelse!!.

samt kommandoexpeditionen.

belopp ..............................................

reservationsanslag. Nuvarande belopp

anslag. Nuvarande belopp..................

anslag. Nuvarande belopp ..............

anslag ...................................................

reservationsanslag........................

ersättning därför, förslagsanslag

Förslag till blifvande riksstat:

S:gr|

3,069,075

191,817

387,200

20,535

074,200

82,955

30,000

5,000

10,100

33,540

13,650

8,000

Anvisning i
kontant.

Bill. till Riksd. Prot. 1904.

S:gr
Tr:pt
4 Sand. 1

Indelning och därmed jämförlig
anvisning
på förslag.

Friheter, i Ersättningar.

Summa.

Kronor. ö. Kronor. ■ ö. Kronor, ö. ] Kronor. ö. j

17,000

29,200

49,600

95,800

3,803,892

407,795

757,155

25,000

1.085.000

1.200.000

14,900

780,000

17,000

29,200

49,600

71,890-j
69,000-;

_| 95,800 —

—! 3,803,892
407,795
757,155

25,000!—
1,685,000!—
1,200,000;—
14,900 —
780,000 —

71,890

09,000

8,874,032 -

8,874,032

8,970,432|—| ■
Afd. 6 Ilä fl.

I-! 8,970,432-17

loft

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1904 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed jäm-förlig anvisning
på förslag.

Summa,

’

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Kronor. ; ö. Kronor.

Tr:pt

S:gr

8,677,125

1,016,086

145,704

249,397

156,562

160,000!
290,000;-14,000:-

8,677,125-

1,010,086

145,704 -219,397 -156,562j

160,000

290,000''

14,000

2,031,749-

— - 2,031,749;

S:gr

37.000

13.000

2,000

22,254

28,800

122,795

12,500

238,349 —

65.000
1,500,000

100,800

9,000

13.000

S:gr

1,687,800,

— 405

—i 405 —

12,635,023

4051—

37.000

13.000

2,000

22,254
28,800 -

122,795
12,5001—I

238,349,

65.000
1,500,409

100,800

9,000

13.000

4—| 1,688,209!—;

12,635,432!-

Kust Aflöning

för kustartilleriets personal. Nuvarande
Minskas med.........................................

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsNaturaunderhåll
åt kustartilleriets manskap, förUnderhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel,
Okas med...............................................

Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag............

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beSjukvård
för kustartilleriets personal, reservations IMvcrsc Alderstillägg,

förslagsanslag. Nuvarande belopp...
Minskas med ............................................

Ersättning åt officerare och ingenjörer under anResestipendium
åt läkare vid flottan och kust Diverse

behof ....................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
Okas med ............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsOkas
med ....................................................

Extra utgifter .......................................................

Han Sjökarteverket,

reservationsanslag ...........................

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal Undervisningsanstalter

för sjöfart ..........................

ISiautisk-meteorologiska byrån .................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska
byrån, förslagsanslag.................

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

131

artilleriet.
belopp ........

anslag .......................................................................

slag sanslag ...............................................i-c räö."

reservationsanslag. Nuvarande belopp . 15b,5b2.

............................... 75,000:

klädnad och ersättning därför, förslagsanslag ......

anslag ......................................................................

anslag.

37,000: —
9,300: —

ställning eller kommendering utrikes..........

artilleriet, reservationsanslag.........................

Nuvarande belopp...................

anslag. Nuvarande belopp

28,800

2,650

122,795

9,354

Sgr

(teln.

terna, reservationsanslag .............................................

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk -

Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i		Indelning ocli därmed jäm-förlig anvisning på förslag.	Summa.
kontant.			1
		Friheter.	''	Ersättningar.
Kronor.	\| ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
8,970,432	—		—	—	—	8,970,432	—
1,007,686 145,704 249,397	—		—		_	1,007,686 145,704 249,397
231,562 160,000 290,000 14,000	—	—	—	1	—	231,562 160,000 290,000 14,000	—
r 2,098,349] -	\|--	1	1		j 2,098,349

Sgr

Summa

27,700

13,000

2,000

22,254

31,450

132,149

12,500

241,053

65.000
1,500,000

100,800

9,000

13.000

405

27,700

13,000

2,000

22,254

31,450

132,149

12,500

241,053

65.000
1,500,409

100,800

9,000

13.000

1,687,800
12,997,634 -

405-

4|-

1,688,209

12,998,043

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatcns
F e in t e hufviidtitel.

: Tin

För

Till

Sjöförsvarsdepartementet:

Flottan.

nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ..............

bestyckning af bevakningsbåtar m. in..............

skjutförsök och inskjutning af kanoner
anskaffning åt kanoner i reserv

anskaffning af torpeder ..............................

försök med torped- och gnistsigualmateriel .... ...
fortsättande af mobiliseringskajen å flottans varf

i Karlskrona..........................................

anordnande af nya arrestlokaler och ångkokinrätt
ning för skeppsgossekasernen i Karlskrona

in. in..............................................

kustsignalväsendet..............................

förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt
ningen ..........................................

aflönande _ af ytterligare en torpedingenjör och

en miningenjör ..............................

aflönande af behöfligt ingenjörsbiträdo vid den

egentliga mariningenjörsdetaljen.......................

löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan

Transport

Kronor.

! ö. | Krono!''.

6,062,550;

83,000!

30,000|-

110,150|

100,000!-

10,000!

187,000

37,300

100,000

7,500

8,000
'' I
10,000j
1,860!

6,747,360 —
6,747,360!—,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

233

	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.
Transport	---	—	6,747,360	—
Kustartilleriet. Till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar » kanoner m. m. för befästningarna å Västerberget vid Göteborg ........ ......;................................. » nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. in. » minförsvarets ordnande och xninpersonalens in-kvartering vid mobilisering................................. » fasta minförsvaret...............................;................ » anskaffning af beklädnad och sängservis för kust-artilleriets värnpliktige.......................................	516,400 135.000 318,386 137,824 40,410 215,430	—	1,363,450
Handeln.
Till påskyndande af sjömätuingarna vid rikets kuster Summa			41,000
		8,151,810	—

Bih. till Biksd. Prof. 1904,

4 Sami.

1 Afd. 6 Haft.