Statsutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1896:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 19 mars 1896, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(ha U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — med upp- Angående afförande
i riksstaten för år 1897 af anslaget till flottans corpser och fl1^ f0urrp.
stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor — medgifva att hvad ser och stater.
af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län [1.]
och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och
1876 årens riksdagsbeslut borde inräknas bland tillgångarne till aflöning
för flottans corpser och stater finge likasom löregående år för
fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1897 användas.

Bih- till ltiksd. Prot. 1886. 4 Band. 1 A/d. 6‘ Bä/t. (N:o 6.J 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har, enligt hvad af
statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande
år inhemtas, statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet anfört,
bland annat, att om gällande stater toges till utgångspunkt, skulle
enligt marinförvaltningens beräkning, mot hvilken departementschefen
icke hade något att erinra, till aflöning för flottans corpser och stater
erfordras ett sammanlagdt belopp af 1,878,986 kronor 45 öre.

Till bestridande af denna utgiftssumma hade marin förvaltningen
beräknat

det ordinarie aflöningsanslaget.................................... kronor 1,732,052:_

anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län ......................................................... » 114,000: —

samt tillgång i följd af vakanser m. m................... » 32,934: 45

Summa kronor 1,878,986: 45.

Sålunda skulle, fortsätter departementschefen, för fyllande af behofven
under denna anslagstitel icke erfordras det extra anslag till
genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan, hvilket af

1895 års Riksdag beviljades med 15,000 kronor, dock endast i afvaktan
på att motsvarande belopp blefve genom ytterligare afgång å reservoch
indragningsstaterna tillgängligt. På dessa stater hade, sedan berörda
anslag för år 1896 beviljades, blifvit tillgängligt ett belopp af
9,930 kronor, och enligt marinförvaltningens beräkning skulle under år

1896 ytterligare åtminstone 5,070 kronor blifva disponibla å samma
stater. Vid sådant förhållande ansåge departementschefen något extra
anslag till löneregleringens genomförande icke böra äskas för år 1897.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke
något att erinra.

Då Riksdagen år 1887 beslöt, att båtsmanshållet skulle sättas på
vakans och en ny sjömanscorps i dess ställe inrättas, blef på Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning af Riksdagen dels medgifvet, att till
anställande af daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe förhöjning
i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll framdeles måtte efter
hand ega rum med högst 100,000 kronor, att utgå i den mån, som det
dittills vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom
uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas, och
således till hela beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i
följd af vakanssättningen funnes att tillgå, dels ock beslutadt, att vakanssättningen
skulle ega rum i mån af uppkommande afgång inom båts -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

manshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän till den nya
sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden till den nya organisationen
med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen,
Kongl. Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordrades och
funnes utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum, kunna
medgifva en något större årlig vakanssättning.

Oaktadt de åtta åren redan förflutit, är, enligt hvad utskottet inhemtat,
berörda vakanssättning icke på långt när fullbordad, utan ^betingar
båtsmanshåll fortfarande icke obetydliga kostnader för såväl
befäl som manskap. Utskottet har derför ansett Riksdagen böra hos
Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärder för påskyndande af
båtsmanshållets vakanssättning.

Utskottet hemställer fördenskull:

a) att Riksdagen må — med uppförande i riksstaten
för år 1897 af anslaget till flottans corpser
och stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor
— medgifva att hvad af anslaget till ersättning för
vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af
1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas
bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser
och stater må under år 1897 likasom föregående år
få användas för fyllande af behofvet under denna
anslagstitel; samt

b) att Riksdagen må, vid anmälan af detta sitt
beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder
för påskyndande af båtsmanshållets vakanssättning.

2:o. Kongl. Makt har föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år Angående
1897 höja anslaget till flottans öfningar från 670,000 kronor till öf 825,

000 kronor eller med 155,000 kronor. ningar.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 4) inhemtas, _ har departements- [2.]
chefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anfört, att erfarenheten
från de senaste årens eskaderöfningar ådagalagt, att det nuvarande
anslaget till flottans öfningar icke kunde anses vara tillräckligt
för vinnande af det dermed afsedda mal: att bibringa och underhålla
fullt tillfredsställande kännedom om materielens handhafvande på verksammaste
sätt. Hufvudorsaken härtill vore uppenbarligen att söka i

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

den genomgripande förändring, som sjelfva beskaffenheten af flottans
öfningar undergått i sammanhang med omdaningen af stridsfartygen,
hvilka numera, efter tacklingens borttagande, uteslutande rörde sig
med ångkraftens tillhjelp. En fullständig insigt och färdighet i handhafvandet
af nutidens invecklade krigsmaskiner på sjöförsvarets område
kunde icke vinnas utan samöfningar af större både långvarighet och
omfattning än forna enklare förhållanden kräfde.

Den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén, som föreslog öfningsanslagets
höjande till dess nuvarande belopp och dervid framhöll den
stora vigten af personalens tidsenliga utbildning, beräknade, att med
ett anslag af 670,000 kronor följande antal öfningsdagar per man borde
erhållas, nemligen för officer af högre grad än kaptens 51, för kapten
46, för subalternofficer 146, för underofficer 59 och för stammanskap
112. Detta antal öfningsdagar hade emellertid de senare åren ej kunnat
uppnås, under det att, såsom nämndt, fordringarna på personalens
mångsidiga utbildning i betydlig mån stigit i följd af materielens alltmera
komplicerade beskaffenhet.

Bland de förnödenheter, hvilkas förbrukning, till följd af den förändring
öfningsmaterielen undergått, på senare tider i högst betydlig
mån ökats och måste växa med antalet af de i öfningarna deltagande
fartyg, borde i första rummet nämnas stenkol, hvarför kostnaden under
de senaste årens ingalunda långvariga eskaderöfningar uppgått till betydliga
belopp och under eskaderöfningarna år 1895 öfverstigit 70,000
kronor.

Förutom den ökade åtgången af stenkol bidroge äfven, bland
annat, de höga prisen på nutidens artilleriammunition, hvaraf ej obety
dliga q vantite ter måste förbrukas, till att göra öfningsanslaget otillräckligt,
De projektiler, som under skjutöfningar förbrukades vid sjöbefästningarna
vid Karlskrona, bekostades från öfningsanslaget, och
denna . utgift, som tydligen måst ökas efter tillkomsten af Karlskrona
artillericorps, vore för öfningsanslaget ganska känbar. Den utgjorde år
1894 7,346 kronor, och kostnaden för projektiler vid öfningarna med
flottans fartyg samt vid exercisskolorna hade samma år uppgått till
78,155 kronor.

Expeditionskostnaderna ökades äfven af det skäl, att de nya fartygstyperna
kräfde större personal för maskinernas skötsel än de äldre
typerna. Sålunda erfordrades af maskinpersonal å en l:a kl. pansarbåt
56 maskinister och eldare, å en torpedkryssare 24 och å en torpedbåt
8. Härvid vore ytterligare att märka, att för maskinpersonalen

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

alltid kräfdes högre aflöning än för öfrig med densamma likstäld personal
ombord.

Dessa omständigheter, som medförde ökade kostnader för flottans
öfningar, hade förorsakat, att för vidmagthållande af personalens tjenstbarhet
behöfliga expeditioner måste ''helt och hållet indragas eller förkortas.
Under flere år hade befälhafvarne för öfningseskadrarne framhållit,
att tiden för de så ytterst vigtiga öfningarna i eskader varit så
kort, att ett stort antal öfningar antingen alls icke kunnat företagas
eller ock måst så afkortas, att de ingalunda medfört åsyftadt resultat,
hvilket ju ej borde förvåna, då man för kostnadens skull ej kunde låta
eskaderöfningarna utsträckas öfver 5 å 6 veckor. Och dessa öfningar,
hvilka de senare åren blifvit utförda med så pass stor materiel, som
hädanefter under vanliga förhållanden torde vara af behofvet påkallad
men ej på länge syntes behöfva ökas, vore dock nödvändiga för att
erhålla en befälspersonal, som kände sin materiel och sitt blifvande
stridsfält samt hade praktiskt studerat sätten för den förras användande.

Till expeditioner å aflägsna farvatten ansåg 1880 års sjöförsvarskomité
böra årligen användas två korvetter, hvardera med en expeditionstid
af omkring åtta månader.

Efter att å sid. 6 utvecklat betydelsen af sådana expeditioner anför
departementschefen vidare, att dessa expeditioner, i hvilka ett långt
större antal af flottans personal, än för närvarande kunde ske, borde
lemnas tillfälle att deltaga, hade emellertid under senare tiden måst
inskränkas derhän, att endast ett fartyg utsändts, och detta för en tid
af blott sju månader. Följden häraf blefve minskad sjömannautbildning
hos manskapet, och dertill komme, att, under det förr en nyutnämnd
underlöjtnant redan första året efter sin utnämning kunde sändas
på Ten för hans utbildning vigtiga s. k. långresan, så hade nu de allra
flesta officerarne af underlöjtnantsgraden ännu icke erhållit dylik kommendering;
och då utrymmet ombord å våra öfningskorvetter icke medgåfve
plats för flere än 6 eller högst 7 officerare af nämnda grad,
under det att i medeltal åtta elever hvarje år utexamineras från sjökrigsskolan,
kunde af brist på medel dessa olägenheter under nuvarande
förhållanden ej afhjelpas. Slutligen borde äfven omnämnas, att
utom det fasta minförsvaret, som kräfde specialöfningar, hade på senare
tider, efter det en helt ny materiel för tillfälliga minspärrningar tillkommit,
framträdt behofvet af särskilda öfningar med dylika spärrningar,
åt hvilka allmänt tillmätes en stor betydelse. I följd häraf hade
kostnaderna vuxit icke blott för fasta minförsvarets specialöfningar,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utan ock för sådana med det mera rörliga sjöförsvaret gemensamma
öfningar, hvilka vore nödvändiga för ett tillfredsställande samarbete
mellan de båda nämnda delarne af sjöförsvaret.

Då sålunda den utveckling, vårt sjöförsvars väsen undergått sedan
anslaget för flottans öfningar bestämdes till sitt nuvarande belopp, å
ena sidan med bjudande nödvändighet kräfde, att öfningarna utsträcktes
utöfver hvad nu egde rum, men å andra sidan också medfört sådan
ökning i kostnaderna för desamma, att de måste i följd af anslagets
otillräcklighet inskränkas eller åtminstone endast med svårighet kunde
uppehållas i sin nuvarande utsträckning, borde, enligt departementschefens
åsigt, ifrågavarande anslag ökas, åtminstone så mycket att
tiden för eskaderöfningarna kunde förlängas med omkring två veckor,
hvilket beräknats medföra en ökad kostnad af omkring 50,000 kronor,
samt att ytterligare ett fartyg kunde årligen utsändas på expedition
till aflägsnare farvatten under 7 å 8 månader, hvilket, enligt hvad erfarenheten
visat, påkallade en utgift af omkring 105,000 kronor.

Enär häraf framgår att genom stegrade kostnader för stenkol,
ammunition och andra förbrukningsartiklar ifrågavarande anslag icke är
tillräckligt att bereda flottans personal erforderlig öfning, har utskottet
ansett ökade medel härför böra anvisas. Härvid har utskottet dock
velat erinra att, enligt den af Riksdagen år 1894 godkända förändrade
stat för sjömanscorpsen, ett sammanlagdt belopp af 73,665 kronor beräknats
att utgå i dagaflöning till sjös för 90 dagar, hvilken kostnad
likväl jemlikt Kongl. Maj:ts beslut bestrides af anslaget till flottans
öfningar och icke från aflöningsanslaget. Emellertid har Riksdagen i
skrifvelse den 11 april 1894 i fråga om förändrad organisation af sjömanscorpsen
antydt en utväg, hvarigenom besparing å aflöningsanslaget
kunde vinnas, i det Riksdagen uttalat önskvärdheten deraf, att ytterligare
all skälig hänsyn måtte tagas till den manskap stillgång, som den till
såväl öfnings- som tjenstetid numera utsträckta allmänna värnpligten
tillförde flottan och att derför, så snart ske kunde, antagningstiden för
det på viss tid anstälda manskapet vid denna corps måtte förkortas till
hvad som funnes nödigt för bibringandet af erforderlig utbildning af
detta manskap, och derigenom den aflöning, som skulle utgå under
permitteringstiden, besparas. Genom vidtagande af berörda åtgärd
skulle, enligt utskottets mening, en minskning i utgifterna å aflöningsanslaget
uppstå, hvilken skulle göra det möjligt att från berörda anslag
utgöra de hittills från öfningsanslaget bestridda kostnaderna för dagaflöningen
till sjös. Härigenom skulle således å sistnämnda anslag
kunna för utsträckning af flottans öfningar blifva tillgängligt ett mot -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

svarande belopp af omkring 75,000 kronor och anslaget således ej
behöfva höjas med såsom Köngl. Maj:t föreslagit 155,000 kronor, utan
endast med 80,000 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att anslaget till flottans öfningar,
nu 670,000 kronor, höjes med 80,000 kronor till

750,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penninganslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats, eller till 1,400,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor,
utföras med 1,400,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,
att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
måtte såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda
ändamål.

Under erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad af 1895 års Riksdag beslutats och jemväl vid föregående
riksdagar blifvit godkändt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.

Öfriga ordinarie anslag.

4:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring;
och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka icke blifvit i föregående punkter
af detta utlåtande särskild!, omförmälda, må i 1897
års riksstat upptagas till oförändrade belopp; dock

Angående
lots■ och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[3.]

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få göras den jemkning, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.

Extra anslag.

Ang. nyan- 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till anskaffning af
slcafartygs-af tv^ }.:a ^1- pansarbåtar, fyra torpedkryssare och sex l:a kl. torpedbåtar
materiel, bevilja på extra stat, att utgå under åren 1897 och 1898, ett anslag af
[4.] 11,780,000 kronor och deraf anvisa för år 1897 ett belopp af 5,890,000

kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 16) har herr
af Buren hemstält, att Riksdagen, med gillande af den af Kongl. Maj:t
för åren 1897 och 1898 föreslagna nybyggnadsplan, måtte till densammas
genomförande dels anvisa på extra stat för år 1897 ett belopp
af 2,500,000 kronor, dels och bemyndiga Kongl. Maj:t att, i den mån
öfverskottsmedel å 1897 och 1898 årens statsregleringar icke blifva af
Riksdagen dertill anvisade, upptaga ett inhemskt lån till belopp af
10,000,000 kronor uti ouppsägbara obligationer, löpande med 3 procents
ränta, som halfårsvis betalas, på sätt motionären uti en vid 1895 års
riksdag väckt motion (n:o 29) närmare angifvit,

I en likaledes inom Första Kammaren väckt motion (n:o 42) har
af herr R. Almström m. fl. föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att,
till bestridande af kostnaderna för de i motionen angifna försvarsändamål,
uppdraga åt riksgäldskontoret att på fördelaktigaste vilkor och med
en amorteringstid af omkring trettio år upplägga ett inhemskt obligationslån,
stort sextiosex millioner kronor, af hvilket belopp 31’/66 skulle
användas för sjöförsvarets och 29/66 för landtförsvarets behof, samt detsamma
försälja under loppet af tio år med början år 1897 i serier om
sex millioner sexhundratusen kronor; och att utgifterna för bestridandet
af annuiteten å detta lån skulle upptagas i statsregleringen med
37/66 på femte och 29/ee på fjerde hufvudtiteln.

Vidare har i en inom samma kammare väckt motion (n:o 41), herr
C. E. Ljungberg föreslagit, att vid de stora anslag för försvarsverkets behof,
som efter all anledning nu komme att beviljas, det förbehåll eller
uttalande måtte från Riksdagens sida göras, att för utförandet af ifrågavarande
och andra för statens behof påkallade beställningar, inhemska
verkstäder må företrädesvis, och så långt möjligt vore, anlitas, äfven

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

om priset skulle i någon mån, dock icke öfver 10 procent, öfverstiga
utländska fabrikers pris.

Slutligen har herr Ollas A. Ericsson, med hvilken herr S. M. Olsson
m. fl. instämt, i en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 122)
yrkat, bland annat, att Riksdagen måtte för anskaffning af ny fartygsmateriel
på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 1,500,000
kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 2 januari innevarande år har statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet anfört, bland annat, att beträffande
frågan om det antal fartyg utaf de särskilda typerna, som borde anskaffas,
hade 1879 års certkomité och 1880 års sjöförsvarskomité uttalat
nästan sammanstämmande åsigter, hvilka af 1892 års certkomité
närmare angifvits sålunda, att vår flotta borde ega 15 st. l:a kl. pansarbåtar,
6 st. torpedkryssare samt 30 st. l:a kl. och 20 st. 2:a kl.
torpedbåtar. Enligt den af 1880 års sjöförsvarskomité, under antagande
af ett nybyggnadsanslag å 1,900,000 kronor årligen, uppgjorda beräkning,
skulle vi år 1896 ega 3,5 korvetter af Sagas cert (korvetten
Balder oberäknad), 6,8 st. l:a kl. pansarbåtar, 17 st. l:a kl. och 12 st.
2:a kl. torpedbåtar. Af dessa fartyg egde vi för närvarande endast
respektive 2—3,5—6—9. De i denna beräkning förekommande korvetterna
vore dock upptagna att kosta 1,200,000 kronor hvardera, eller

320.000 kronor mera än den torpedkryssare, som nyligen börjat byggas.

Häraf framginge, att utvecklingen af vår sjö krigsmateriel blifvit

betydligt eftersatt, ej blott vid jemförelse med hvad man ansett att
denna materiel borde utgöra, utan äfven vid jemförelse med hvad den,
medelst ett i tid gifvet, relativt ganska måttligt nybyggnadsförslag för
hvarje år, nu skulle i verkligheten kunnat vara.

Af ifrågavarande materiel återstode således, oberäknade de fartyg,
som vore under byggnad, att anskaffa: 11 st. l:a kl. pansarbåtar, 23
st. l:a kl. och 11 st. 2:a kl. torpedbåtar samt 5 st. torpedkryssare
(torpedbåtjagare). Kostnaden för anskaffande af dessa fartyg borde,
då hänsyn jemväl toges till nödvändigheten att tillgodogöra sig de
förbättringar, som den moderna tekniken erbjöde, böra beräknas till

3.400.000 kr. för en l:a kl. pansarbåt, 230,000 kronor för en l:a kl.
torpedbåt, 180,000 kronor för en 2:a kl. torpedbåt och 900,000 kronor
för en torpedkryssare. Sålunda skulle sammanlagda kostnaden för de
fartyg, hvilka, enligt hvad förut nämnts, återstode att anskaffa, utgöra

49.170.000 kronor.

I fråga om sättet att bereda tillgångar för denna såsom behöflig

Bill. till Rikad. Prot. 1806. 4 Rami. 1 Afil. 6 lldft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ansedda nyanskaffning af fartygsmateriel hade 1892 års komité ansett,
att ett fast nybyggnadsanslag af 2,800,000 kronor om året borde beviljas
samt derjemte för en gång, inom den närmaste framtiden, ett
belopp tillräckligt för anskaffande af 3 st. l:a kl. pansarbåtar, 6 st. l:a
kl. torpedbåtar och 2 torpedkryssare jemte komplettering af materielen
för beslutade minpositioner.

Marinförvaltningen hade i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 17
september 1895 förnyat sin vid flera föregående tillfällen gjorda framställning
om uppförande i riksstaten af ordinarie anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll med ett väsentligen ökadt belopp, deraf den
större delen skulle afses för flottans nybyggnad med inbegrepp af
kostnaden ej blott för nybyggda fartygs artilleriutrustning utan äfven
för rörliga och fasta minförsvaret äfvensom för minväsendet i öfrigt
samt återstoden för flottans underhåll. Anslagets totalsumma hade af
marinförvaltningen upptagits till 3,800,000 kronor; och borde enligt
marinförvaltningens mening deraf 2,500,000 kronor afses för flottans
nybyggnad samt 1,300,000 kronor till flottans underhåll, således för
sistnämnda ändamål samma summa, som i riksstaten för innevarande
år vore uppförd såsom ordinarie anslag till flottans nybyggnad och
underhåll.

Utan tvifvel skulle ett fast anslag vara den fördelaktigaste och
ändamålsenligaste utvägen att åstadkomma en jemn och lugn ökning
af vår sjö krigsmateriel, som också, enligt hvad vid föregående tillfällen
blifvit erinradt, derigenom skulle kunna anskaffas för en afsevärdt
mindre kostnad än eljest. För att ett stillastående eller en tillbakagång
i afseende på vår sjökrigsmateriel ej i framtiden måtte inträda, ansåge
departementschefen ett dylikt anslag komma att visa sig nödvändigt.
Riksdagen hade emellertid flere gånger förklarat sig ej vilja binda sig
vid ett fast nybyggnadsanslag ens för en så kort tid som fem år, och
då upptagande för ändamålet af ett lån icke torde nu böra ifrågasättas,
funne departementschefen sig böra föreslå Kongl. Maj:t att af Riksdagen
begära ett extra anslag för ifrågavarande ändamål till så stort
belopp, som förhållandena kunde medgifva.

För ett sådant tillvägagående hade han dessutom funnit stöd i den
omständighet, att flottans behof af ny materiel icke kunde med önskvärd
skyndsamhet fyllas ensamt genom ett ordinarie nybyggnadsanslag,
ej ens genom ett jemförelsevis ganska betydligt sådant, utan i alla
händelser kräfde ett extra anslag för den närmaste tiden. Rörande behofvet
af ett extra anslag, äfven under förutsättning att ett ordinarie
anslag för ändamålét uppfördes i riksstaten, ville departementschefen

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hänvisa ej mindre till hvad förutnämnda, år 1892 tillsatta komité i
detta hänseende anfört än ock till det uttalande i samma syfte, som
gjordes af marinförvaltningen i skrifvelse den 22 september 1893
angående anslagsbehofven för år 1895. I denna skrifvelse framhöll
embetsverket, hurusom, äfven med ett fast anslag å 2,500,000 kronor,
för nybyggnaden af vår flotta skulle åtgå en lång tidsperiod. Derunder
skulle vi fortfarande förblifva ur stånd att vid krig mellan främmande
sjömagter, som berörde vårt land omgifvande vatten, afvärja kränkningar
af vår neutralitet, och vid den långa periodens slut skulle det
vara tvifvelaktigt, huruvida de vid dess början anskaffade fartygen ännu
bibehölle sitt värde såsom tidsenlig försvarsmateriel. För ett verkligt
främjande af den genom ovissheten och otillräckligheten af de hittills
beviljade nybyggnadsanslagen efterblifna utvecklingen af vår flotta
kunde således, enligt marinförvaltningens tanke, det ifrågasatta fasta
byggnad sanslaget icke ensamt beräknas vara tillfyllest. Dertill kräfdes
ytterligare medel, och i sådant hänseende syntes det af 1892 års
komité framstälda förslag att för en gång äska ett större extra anslag
antyda en rigtig utväg.

Under förutsättning att en del af öfverskotten å 1894 och 1895
års statsregleringar finge tagas i anspråk för fartygs byggande, samt
med fästadt afseende å planen för flottans användning vid mobilisering
och önskvärdheten af att vid dylikt tillfälle ega åtminstone 2 divisioner
pansarbåtar och 3 grupper l:a kl. torpedbåtar med de till nyssnämnda
taktiska enheter hörande, för försvaret så behöfliga och särdeles användbara
torpedkryssare, ansåge departementschefen, att vi, under sträfvandet
att åt flottan gifva den styrka i afseende på fartygsmateriel,
som han förut angifvit såsom erforderlig, böra i främsta rummet och
snarast möjligt anskaffa 2 st. l:a kl. pansarbåtar, 4 st. torpedkryssare
(torpedbåtjagare) och 6 st. l:a kl. torpedbåtar, samtliga enligt senast
faststälda typer. Det belopp, hvartill anskaffning af dessa fartyg skulle
uppgå, utgjorde enligt förut anförda prisberäkningar 11,780,000 kronor.

I sammanhang med den i det föregående framlagda beräkningen
af det belopp, som erfordrades för anskaffning af fartygsmateriel, hade
departementschefen äfven låtit verkställa en beräkning af de belopp,
som skulle erfordras till anskaffande af all den för ett, fullständigt ordnande
af försvarspositionerna vid Carlskrona behöfliga materiel, som
det tillhörde marinförvaltningen att ombesörja; och upptoge denna beräkning
för artilleriförsvaret 2,889,980 kronor, för rörlig elektrisk belysning
och telefonförbindelser 220,000 kronor samt för minförsvaret
59,800 kronor, eller tillhopa 3,109,780 kronor.

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande ifrågavarande anskaffning har departementschefen vidare
till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande
år (sid. 8), under hänvisning till förenämnda statsrådsprotokoll
öfver finansärenden, anfört, att den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén
yttrat, att för den då närmaste framtiden nyanskaffningen borde omfatta
ett antal af 3 pansarbåtar af certen A (motsvarande hvad som numera
benämndes l:a kl. pansarbåtar), men att detta antal visserligen vore
väl litet och syntes böra efterföljas af till eu början en grupp af ytterligare
tre dylika pansarbatar. Man kunde nu med fog anse tiden vara
inne att förverkliga det sålunda uttalade önskningsmålet att erhålla
ännu en giupp sadana pansarbåtar, hvilket skulle uppnås genom byggande
af ytterligare två. Priset a dessa fartyg måste emellertid beräknas
blifva något högre än för dem, till hvilka anslag förut beviljats, och
borde icke sättas lägre än 3,400,000 kronor för hvardera, hvilket till
stor del berodde på ökad kostnad för pansaret.

Hvardera gruppen af tre l:a kl. pansarbåtar skulle bilda en division,
och till hvarje division borde finnas torpedkryssare (torpedbåtjagare).
Angående behofvet af flere fartyg af sistnämnda cert ansåge departementschefen
sig nu böra framhålla vigten af att 4 dylika snarast anskaffades.
Priset för hvardera borde beräknas till omkring 900,000
kronor.

Af l:a kl. torpedbåtar egde vi för närvarande 6 färdiga samt en
under byggnad. För att ej göra slutsumman af det belopp, som nu
kunde äskas, allt för stor, ville departementschefen ej ifrågasätta anskaffande
af flere än 6 st. l:a kl. torpedbåtar, beräknade att kosta

230.000 kronor hvardera.

Sammanlagda kostnaden för de fartyg, till hvilkas anskaffande
medel nu borde beredas, skulle enligt angifna prisberäkningar utgöra

11.780.000 kronor. Pansarbåtarne och torpedkryssarne samt antagligen
de flesta af torpedbåtarne kunde beräknas blifva byggda vid inhemska
verkstäder under två år efter skedd beställning.

I afseende å de skäl, motionärerna till stöd för sina framställningar
åberopat, får utskottet hänvisa till motionerna och vill här endast
erinra, att herr R. Almström m. fl. i afseende å beloppet af det utaf
dem föreslagna försvarslånet anfört, att de behof af försvarsåtgärder
till flottans nybyggnad, till det fasta försvaret och till arméns förseende
med eldhandvapen, hvilka vederbörande departementschefer inför Konungen,
enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den
2 januari innevarande år, anmält såsom mest oundgängliga för värnandet
af vårt land, utgjordes af följande, nemligen:

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för flottan:

anskaffning af 11 pansarbåtar af

l:a klassen.......................................... å 3,400,000 kr.

23 torpedbåtar l:a klass ............ » 230,000 »

11 d:o 2:a d:o ......... » 180,000 »

5 torpedkryssare ........................... » 900,000 »

med en sammanlagd kostnad af.............................. 49,170,000 kr.

för fasta försvaret:

(under förutsättning, att årliga anslag varda anvisade till Karlsborgs
fästnings fullbordande)

i Stockholms skärgård....................... 5,900,000 kr.

i Karlskrona d:o ....................... 2,350,000 )>

för Tingstädes befästande och Fårösund
................. 5,217,800 »

för en fästning i Norrland, förslagsvis 7,000,000 »

i Göteborgs skärgård .................. 3,880,000 » 24,347,800 kr.

för arméns beväpning med tidsenliga eldhandvapen:

200.000 st. repetergevär.................. 11,944,000 kr.

5,000 » mauser-karbiner ......... 295,500 »

6,500 » revolvrar.................... 208,000 » 12,447,500 kr.

I händelse allt, hvad Kongl. Maj:t för ofvan angifna ändamål äskat,
skulle af Riksdagen beviljas, återstode nedanskrifna anskaffningskostnader,
nemligen:

för flottan:

49.170.000 kr. med afdrag af 11,780,000 kr. = 37,390,000 kr.
för fasta försvaret:

24,347,800 kr. med afdrag af 3,399,000 kr. = 20,948,800 »
för arméns beväpning:

12,447,500 kr. med afdrag af 4,687,000 kr. = 7,760,500 »

19,866,000 kr. - 66,099,300 kr.

S:ma 85,965,300 kr.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med afseende å vigten deraf att flottan, så fort ske kan, blir försatt
i sådant skick, att den kan fylla de betydelsefulla uppgifter i afseende
å fosterlandets försvar, henne böra tillkomma, och då flottan
visserligen genom de beslut, Kongl. Maj:t och Riksdagen på den senare
tiden fattat, måste anses hafva erhållit behöflig bemanning, men utan erforderlig
materiel hvarken kan motsvara sitt ändamål eller ens bereda personalen
tillfälle till den öfning, som för användande af nutidens invecklade
^krigsmateriel är nödvändig, har utskottet ansett kraftiga åtgärder böra
vidtagas för ökande af berörda materiel, dervid den anskaffningsplan,
departementschefen efter af särskilda komitéer verkstäld utredning
framlagt, synes böra i hufvudsak följas.

I afseende å sättet för anskaffande af härför erforderliga medel
hafva såsom ofvan nämnts, inom riksdagen framställningar gjorts om
upptagande af ett större inhemskt lan för detta och andra försvarsändamål.
Vid behandling vid 1895 års riksdag af då väckta motioner
i samma syfte uttalade statsutskottet sina betänkligheter mot att genom
upplåning anskaffa samtliga de medel, som för fyllande af flottans behof
af materiel enligt uppgjord plan erfordrades, och ansåg, att detta behof
skulle för framtiden lämpligare tillgodoses, om jemte anvisande af ett
årligt nybyggnadsanslag, motsvarande hvad som kunde erfordras för
sjökrigsmaterielens vidmakthållande enligt nämnda komitéers förslag,
upplåningen inskränktes till 10 å 11 millioner kronor.

Då nu emellertid genom de rikligare inkomster, som under åren
1894 och 1895 influtit samt för innevarande år med all sannolikhet
komma att tillflyta statskassan, utsigt förefinnes att direkt af statsregleringsmedel
för flottans nybyggnad, utöfver hvad som erfordras för
sjökrigsmaterielens vidmagthållande, för de närmaste åren anvisa ett
belopp, ungefär motsvarande berörda lånesumma, har utskottet, i öfverensstämmelse
med den åsigt, som uttalats till statsrådsprotokollet för
den 2 januari innevarande år, och i enlighet med den mening statsutskottet
vid 1895 års Riksdag yttrade ej funnit lämpligt tillstyrka
Riksdagen att genom upplåning bereda tillgångar till ytterligare anskaffning
af fartygsmateriel, helst utskottet är öfvertygadt, att, sedan
den materiel, för hvilken Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen bevilja
medel, blifvit anskaffad, flottans vidare utveckling i enlighet med den
uppgjorda planen kan. åstadkommas medelst ett årligt anslag till belopp,
som,° då hufvudtiteln icke skulle behöfva tyngas med någon annuitet å
upplänga medel, ej torde möta svårighet att å budgeten anvisa.

Såsom här ofvan omförmälts, af ser Kongl. Maj:ts förevarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

framställning anskaffning under åren 1897 och 1898 af följande fartygsmateriel: -

2 l:a kl. pansarbåtar å 3,400,000 kr. st.

4 torpedkryssare å 900,000 kr. st...........

6 l:a kl. torpedbåtar å 230,000 kr. st.....

............... kr.	6,800,000: —
............... ))	3,600,000: —
............... »	1,380,000: —
Summa kr.	11,780,000: —

hvaraf hälften eller 5,890,000 skulle anvisas för 1897 motsvarande
alltså kostnaden för

1 l:a kl. pansarbåt.....................................

2 torpedkryssare å 900,000 kr. st.......

3 l:a kl. torpedbåtar å 230,000 kr. st.

............... kr.	3,400,000: —
............... »	1,800,000: —
.............. D	690,000: —
Summa kr.	5,890,000: —

Emot detta Kongl. Maj:ts förslag har utskottet icke annan erinran än
att med hänsyn till den svårighet, som synes förefinnas att utan någon
minskning i det för ifrågavarande ändamål afsedda anslag för år 1897
kunna tillgodose andra jemväl vigtiga anslagsbehof för flottan, och enär
en redan beslutad torpedkryssare snart är fullbordad, kostnaden för
en af de två torpedkryssare, för hvilka Kongl. Maj:t föreslagit, att
medel skulle anvisas för år 1897, har synts utskottet utan olägenhet
kunna fördelas på två år, hvarigenom anvisningen för år 1897 skulle
kunna minskas med 450,000 kronor till 5,440,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet, med anledning af herr Ljungbergs
omförmälda motion, velat uttala önskvärdheten deraf, att fartygsmaterielen,
i den mån lämpligen ske kan, anskaffas inom landet.

Beträffande herr af Buréns i omförmälda motion framstälda förslag
derom, att, endast i den mån öfverskottsmedel å 1897 och 1898 årens
statsregleringar icke blifva af Riksdagen anvisade till genomförande af
den utaf Kongl. Maj:t för nämnda år föreslagna ^byggnadsplan, ett
inhemskt lån skulle upptagas till belopp af 10,000,000 kronor och för
nämnda ändamål användas, torde densamma, då utskottet velat tillstyrka
Riksdagen att för berörda ändamål anlita ifrågavarande öfverskottsmedel,
få anses vara härigenom besvarad, likasom också, genom
utskottets berörda tillstyrkan herr Ollas A. Ericssons motion i denna
del blifvit bemött.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottet hemställer derför:

a) att, med afslag å herr Ollas A. Ericssons
ofvannämnda motion, Kongl. Maj:ts förevarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen för
anskaffning af ny fartygsmateriel beviljar ett belopp
af 11,780,000 kronor och deraf på extra stat för år
1897 anvisar 5,440,000 kronor;

b) att, vid bifall härtill, herr af Burens omförmälda
motion må anses besvarad;

c) att R. Almströms m. fl. ofvannämnda motion,
i hvad den afser upptagande af lån för anskaffning
af fartygsmateriel för flottan, ej må af Riksdagen bifallas;
samt

d) att, med anledning af herr Ljungbergs omförmälda
motion, Riksdagen må, vid anmälan för
Kongl. Maj:t af förenämnda beslut, uttala önskvärdheten
deraf, att fartygsmaterielen, i den mån lämpligen
ske kan, anskaffas inom landet.

Angående 6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

af lianoner i 1397 bevilja 90,000 kronor till anskaffande af kanoner i reserv för

reserv för flottans fartyg.

^fartyg. Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den

[5.] sistlidne. januari (sid. 9) inginge i de beräkningar af kostnaderna

för ny sjökrigsmateriel, hvilka han framlagt, visserligen bestyckning till
de särskilda fartygen, men hänsyn hade icke tagits till behofvet af kanoner
i reserv för såväl denna materiel som den redan befintliga. Departementschefen
hade emellertid ansett sig böra särskildt framhålla
vigten af detta behofs tillgodoseende. Pansaret och de moderna, jemförelsevis
tunga men ytterst kraftiga kanonerna hade gemensamt bidragit
dertill, att nutidens krigsfartyg förde ett i förhållande till deras
stol lek inskränkt antal kanoner. Men ju färre pjeser som inginge i
ett fartygs bestyckning, af desto större vigt vore också hvarje särskild
pjes för fartygets stridsduglighet. Det moderna artilleriet vore af flera
oi saker, såsom projektilernas mycket stora utgångshastighet, de nya
krutsorternas inverkan på kanonens inre m. m., utsatt för stark slitning
och kunde derför icke, såsom t. ex. de förr använda men numera föråldrade
slätborrade kanonerna, göra tjenst för ett snart sagdt obegränsadt
antal skott. De moderna kanonernas ömtåliga och temligen in -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 17

vecklade konstruktion föranledde ej sällan kortare eller längre afbrott i
deras användbarhet äfven under fredliga öfningar. Att vår flotta under
en följd af år varit nog lycklig att undgå sådana olyckshändelser, som
inträffat och fortfarande tid efter annan inträffade under skjutöfningar
inom främmande mariner, finge ej låta oss glömma den fara, man i nu
antydda hänseende löpte vid artilleriets användande mot en fiende. Det
syntes derför vara oundgängligen nödvändigt, att för våra stridsfartyg
anskaffades reservkanoner, som kunde vid mobilisering ersätta under
skjutöfningar i fredstid förslitna eller under krig tilläfventyrs skadade
pjeser; och denna nödvändighet framträdde så mycket starkare, som
vår flottas fartyg, i följd af sina jemförelsevis obetydliga dimensioner,
endast kunde föra ett högst ringa antal kanoner. Flere af dessa fartyg
förde sålunda endast två artilleripjeser af samma slag, och gjordes
den ena af dem obrukbar, så. reducerades fartygets stridsduglighet på
ett högst betänkligt sätt,

Behofvet af kanoner i reserv hade länge varit insedt.; men det hade
visat sig omöjligt att med hittills beviljade anslag bereda tillgång till
dess fyllande. Departementschefen hade derför funnit sig böra hemställa
om äskande af ett extra anslag för ändamålet i sammanhang med
anslaget till ny fartygsmateriel. Det vore härvid visserligen önskvärdt,
att detta anslag kunde bestämmas till så högt belopp, att man kunde
anskaffa reservkanoner af alla de certer, som å flottan tillhörande fartyg
kommit till användning; men då kanoner af de större certerna betingade
efter våra förhållanden mycket höga pris, borde man för närvarande
inskränka sig till anskaffande af 4 stycken 12 cm. och 5 stycken
57 mm. kanoner, alla af inhemsk tillverkning, och för hvilka sammanlagda
kostnaden skulle uppgå till 90,000 kronor.

Enär denna anskaffning synes kunna tillsvidare anstå, får utskottet
hemställa,

att Kongl. Maj ds förevarande framställning ej må
af Riksdagen bifallas.

7:o. Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1897 bevilja 70,000 kronor till fullbordande af den under byggnad
varande torpedkryssaren.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet (sid. 10) har departementschefen
erinrat, att, sedan Kongl. Maj:t i proposition till 1895 års Riksdag
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1896 anvisa till afsilande
af pansarbåten Oden 690,000 kronor samt till anskaffning af
en torped kryssare, hvarför kostnaden beräknats till 880,000 kronor, 3

lull. till Uifod. Prat. 18UU. 4 Samt. 1 A/d. 6 Iläft. ;i

Angående
anslag till
fullbordande
af den under
byggnad
varande
torpedkryssaren.

[6.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
kanoner för
sjöbefästningarna.

‘[7-]

st. l:a kl. torpedbåtar och 2 st. 2:a kl. torpedbåtar 1,710,000 kronor,
eller tillsammans 2,400,000 kronor, Riksdagen för anskaffning af ny
fartygsmateriel anvisade ett belopp af allenast 1,500,000 kronor. Då
kostnaden för Odens fullbordande beräknats uppgå till 690,000 kronor
och den torpedkryssare, som under innevarande år bestälts, beräknats
komma att kosta 880,000 kronor, erfordrades för sistnämnda fartygs
fullbordande, utöfver de af Riksdagen för år 1896 beviljade 1,500,000
kronor ytterligare ett belopp af 70,000 kronor, som borde begäras på
extra stat för år 1897.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för fullbordande af den under
byggnad varande torpedkryssaren, på extra stat för
år 1897 anvisa 70,000 kronor.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1897 bevilja till kanoner för sjöbefästningarna 90,000 kronor.

Till det vid den kongl. propositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1896 (sid. 11) har departementschefen
angående artillerimateriel m. m. anfört, att marinförvaltningen
i skrifvelse den 17 september 1895 erinrat, att i den bestyckning,
. som enligt af Kongl. Maj:t faststäld bestyckningsplan för sjöbefästningarna
vid Karlskrona skulle finnas å dessa befästningar, fortfarande
fattades följande pjeser:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner,

10 i) 8 )) gevärskulsprutor och
8 » 25 » tvåpipiga kulsprutor,

hvilka pjeser, enär de vore behöfliga för grafförsvaret samt för flankering
af några bland fästningslinierna, snarast möjligt borde anskaffas.

Vidare hade marinförvaltningen, som i skrifvelse den 6 november
1894 föreslagit till anskaffning under år 1896, bland annat, 4 st. 12
cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsskärm, att användas
för ändring af bestyckningen å l:a kl. pansarbåten Svea, framhållit,
att, då af Riksdagen äskades anslag till endast 2 af dessa 12
cm. kanoner, det vore nödvändigt, att, derest den föreslagna förändringen
skulle kunna medhinnas före utgången af år 1897, medel för anskaffning
af ytterligare 2 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner blefve anvisade.

Efter att hafva erinrat om behofvet af kanoner i reserv, hade
marinförvaltningen till frågan om behofvet af ammunition för fartygen
anfört, att, enär uti kostnaden för nyanskaffning af fartyg för flottan
beräknades artilleriammunition till endast en utredning för fartygets

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

bestyckning, men det vore af stor vigt, att i förråd funnes tillgång å
minst två dylika utredningar för alla stridsfartygen, erfordrades, i den
mån nya fartyg blefve färdigbyggda eller bestyckningen å äldre blefve
utbytt mot en mera tidsenlig, medels anvisning för materialförrådets
komplettering med sådan ammunition af olika slag, för hvars anskaffning
hvarken nybyggnadsanslaget ej heller från öfningsanslaget utbetald
ersättning för konsumerad artilleriammunition lemnade tillgång.

Slutligen erfordrades jemväl för år 1897 medel för anställande af
skjutförsök och för anskaffning af bomullskrut till stångtorpeder.

Enligt marin förvaltningens på nu anförda grunder stödda förslag
skulle behofvet af extra anslag för år 1897 till artillerimateriel utgöra:

för sjöbefästningarna:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner......

10 » 8 b gevärskulsprutor.....................

8 b 25 b tvåpipiga kulsprutor ............

................. kr.	90,000: —
.................... B	53,000: —
.................... B	42,000: —
Summa kr.	185,000: —

för fartygen:
vapen:

st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med

skyddsskärm .............................................

b 57 mm. snabbskjutande kanoner.......

lavettage och

......................... kr.

........................ B

50,000: —
32,500: —

ammunition:

ammunition till snabbskjutande
kanonkrut........................................

till anställande af skjutförsök ..
för anskaffande af bomullskrut

kanoner..............................	B B	30,000: — 18,000: —
Summa	kr.	130,500: —
	B	10,000: —
till stångtorpeder...........	B	4,000: —

Af de uti nämnda förslag upptagna särskilda poster ansåge departementschefen
att de för anskaffande af kulsprutor å sjöbefästningarna
afsedda beloppen, tillhopa 95,000 kronor, kunde utgå, då denna
anskaffning utan nämnvärd olägenhet kunde anstå ännu någon tid,
eller till dess den beslutade ändringen å Kungsholms fästning börjat
utföras. De af marinförvaltningen för fartygen upptagna 5 .st. 57 mm.
kanonerna vore inberäknade uti den reservmateriel, hvartill departementschefen
redan under en föregående punkt hemstält om anslag.

Med anledning af hvad sålunda anförts hade departementschefen

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till kanoner
och ammunition
för
fartygen.

[8.]

hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat
för år 1897 anvisa

a) till kanoner för sjöbefästningarna .................................... kr. 90,000: _

b) till kanoner och ammunition för fartygen ..................... » 98,000: _

c) till skjutförsök och anskaffande af bomullskrut........... » 14,000: —

Enär sjöbefästningarna utan fullständigt artilleri uppenbarligen icke
äro i stånd att afvärja fiendtligt anfall, får utskottet under hänvisning
till punkterna 9:o och 10:o i afseende å anvisande af anslag till kanoner
och ammunition för fartygen samt bill skjutförsök och anskaffande
af bomullskrut, hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffning af kanoner för
sjöbefästningarna, på extra stat för år 1897 anvisa
90,000 kronor.

9:o . Till kanoner och ammunition för fartygen har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja 98,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet, för hvars innehåll utskottet här ofvan
under punkt 8:o redogjort, hade marinförvaltningen framhållit, att, då af
Riksdagen förut äskats anslag till endast 2 stycken af de 4 12 om.
snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsvärn att användas för
ändring af bestyckning å 1 kl. pansarbåten Svea, det vore nödvändigt
att, derest den föreslagna förändringen skulle kunna medhinnas
före utgången af år 1897, medel för anskaffning af ytterligare 2 stycken
sådana kanoner blefve anvisade.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle till nu ifrågavarande ändamål
erfordras

för 2 stycken 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsvärn.
................................................................................................ 50,000: —

» ammunition till snabbskjutande kanoner ............................. 30,000: _

» kanonkrut......................................................................................... 18,000: _

Utskottet, som finner ifrågavarande behof ådagalagdt, hemställer,

att Riksdagen må, till anskaffning af kanoner och
ammunition för fartygen på extra stat för år 1897
anvisa 98,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 21

10:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet, under hänvisning till hvad här ofvan under punkt 8:o
uti ifrågavarande afseende finnes anfördt, hemställa,

att Riksdagen må, till skjutförsök och anskaffande
af bomullskrut, på extra stat för år 1897 anvisa 14,000
kronor.

ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förrådshus
för fasta minförsvaret och inredning af förråd för torpeder i Karlskrona
bevilja 92,490 kronor och deraf för 1897 anvisa hälften eller
46,245 kronor.

''Enligt omförmälda statsrådsprotokoll för den 13 sistlidne januari
(sid 13) funnes för fasta minförsvaret och för uppläggning af torpeder
för närvarande i Karlskrona ett gemensamt förrådshus. I följd af ökad
tillgång på torpeder hade det i denna byggnad befintliga utrymmet för
förvaring af sådana blifvit allt mera otillräckligt, så att för de stationen
tillhörande torpeder icke kunnat inom förrådshuset beredas plats
på annat sätt än genom deras uppläggande i så höga staplar, att den
nödvändiga tillsynen och skötseln af desamma högeligen försvårades.
För att bereda det ökade utrymme, som sålunda kräfdes för uppläggning
af torpeder, hade af cheferna för min- och ingeniördepartementen
vid flottans station i Karlskrona uppgjorts ett förslag, enligt hvilket,
ett nytt förrådshus för fasta minförsvaret skulle uppföras vester om
sjöinstrument- och sjökarteförrådet och det nuvarande förrådshuset i sin
helhet inredas till förvaringsrum för torpeder. Det härtill hörande kostnadsförslaget
slutade å ett belopp af 92,490 kronor, fördeladt på föl -

jande poster:

nytt förrådshus för fasta minförsvaret........................................ 30,500: —

spåranläggningar mellan nyssnämnda förrådshus och nuvarande
spår............................................................... 2,860: —

brygga af sten och flytande vågbrytare af trä för fasta minförsvaret.
..................................................................................... 32,390: --

spårväg mellan nyssnämnda brygga och förrådshuset för

fasta minförsvaret...................................................................... 4,670: —

inredning af förråd för torpeder i den del af förrådsbyggnaden,
som nu innehafves af fasta minförsvaret ............ 14,970: —

brygga för uttagande af torpeder.................................................. 5,210: —

spårväg » » )) » ................................................. 1,890: —

Summa 92,490: —

Angående
anslag till
skjutförsök
och anskaffande
af bomullskrut.

[9.]

Angående
anslag till
förrådshus
för fasta minförsvaret
och
inredning af
förråd för torpeder
i Karlskrona.

[10.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Enär, i jemförelse med andra anslagsbehof under denna liufvudtitel,
ifrågavarande byggnadsföretag synts utskottet kunna utan större olägenhet
för tillfället anstå, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

12:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till ny docka i Karls.
krona bevilja 475,000 kronor och deraf för år 1897 anvisa 150,000.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 122) har herr
Ollas A. Ericsson, med hvilken herr S. M. Olsson m. fl. instämt, framstält
bland annat, att Kongl. Maj:ts framställning om anläggning af
en ny docka i Karlskrona ej måtte vinna Riksdagens bifall.

Vidare har herr Sven Palme i en likaledes inom Andra Kammaren
väckt motion (n:o 17) hemstält, att Riksdagen, med afslag å Kongl.
Maj:ts framställning angående anslag till ny dockbyggnad i Karlskrona,
ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade
dels taga under ompröfning, huruvida icke svenska flottans hufvudstation
borde förläggas till Stockholm, medan Karlskrona förändrades
till depot, samt huruvida icke, i sammanhang härmed och till beredande
af nödiga medel för ett nytt flottetablissement i Stockholms närhet,
de af flottan nu disponerade områden i Stockholm borde försäljas, samt
dels derefter till Riksdagen inkomma med förslag, som af denna ompröfning
kunde föranledas.

Derjemte har uti en inom samma kammare väckt motion (n:o 174)
herr Edv. Svensson, med hvilken herr P. Pehrson m. fl. instämt, föreslagit,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att
Kong], Maj:t täcktes, så skyndsamt som möjligt låta utreda, huruvida
icke Stockholms station af kongl. flottan kunde förändras till depöt,
samt, att i händelse sådant visade sig kunna och böra ske, huruvida
icke den för depöten erforderliga materielen kunde förläggas till galérvarfvet,
under det att detta, sedan plats för nämnda materiel samt för
erforderliga minverkstäder och förråd jemte kasern till minörkompaniet
m. m. blifvit undantagen, utarrenderas till enskild spekulant, med förbehåll
att för flottan erforderliga reparationsarbeten skulle der i första
rummet verkställas; äfvensom huruvida icke Skepps- och Kastellholmarne
borde försäljas och derför inflytande medel användas till anskaffande
af sjökrigsmateriel.

Af det den kongl. propositionen bifogade statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden den 13 sistlidne januari (sid. 14) inhemtas, att sedan
marinförvaltningen i skrifvelse den 9 november 1894 hemstält, att Kongl.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Maj:t täcktes kos 1895 års Riksdag äska anslag för ny docka i Karlskrona;
men Kongl. Magt den 30 i nämnda månad funnit marinförvaltningens
ifrågavarande framställning då ej till någon åtgärd föranleda,
embetsverket i skrifvelse den 17 september 1895 förnyat berörda
framställning, till stöd för hvilken hufvudsakligen anförts följande.

De så kallade nya dockorna i Karlskrona vore vid tiden för deras
anläggning hufvudsakligen afsedda för de större träfartygens förvaring
torra under fredstid samt för nybyggnad; och vid berörda tid förekomme
ej, att fartygen intoges i docka fullt rustade och med fulla förråd. Då
emellertid nutidens förbättrade hjelpmedel för fartygs bergning äfvensom
de i senare tid i jernfartygen anordnade celler m. m. möjliggjorde
att hålla flytande ett fartyg, som genom skada blifvit betydligt vattenfyldt
och som kunde hafva slagsida, men dess intagande i sådant skick
genom nuvarande sättöppning icke vore möjligt, förefunnos behof af
tillgång å en docka af sådant djup och sådan bredd, att ett skadadt
fartyg kunde, utan att högre vattenstånd behöfde afvaktas, i docka
införas jemväl med de anordningar, som för att hålla det flytande
kunde vara vidtagna på dess utsidor. Med anledning häraf både blifvit
ifrågasatt, huruvida icke behofvet af ökadt dockutrymme skulle, äfven
med afseende å erforderlig kostnad, blifva lämpligast tillgodosedt genom
*■ anläggning af eu ny docka. Marinförvaltningen, som ansett, att en ny
sådan lämpligen kunde anläggas vester om det utanför de nu befintliga
så kallade nya dockorna varande yttre svajningsrummet och sträckas i
rigtning ungefär nord och syd, hade anmodat varfschefen vid flottans
station i Karlskrona att låta utarbeta och insända kostnadsberäkning för
det fall, att dockan till en början gjordes endast så lång, som funnes
behöfligt för att inrymma fartyg af 90 meters längd, hvarvid skulle
förutsättas endast en portöppning, men att djup och bredd i port såväl
som dockans beskaffenhet i öfrigt skulle öfverensstämma med en tidigare
uppgjord ritning, som samtidigt öfverlemnades till varfschefen och hvilken
afsåge en docka, försedd på två sidor med portöppningar af 20,78
meters bredd, och 7,5 meters medelvattendjup på tröskel, ämnade att
bereda inträde till den vester om nya dockorna befintliga grop, derest
denna framdeles skulle tagas i anspråk för att inrymma fartyg.

På grund häraf hade bemälde varfschef med skrifvelse den 29
oktober 1894 till marinförvaltningen öfverlemnat den infordrade, af ny
ritning åtföljda kostnadsberäkningen, mot hvilken marinförvaltningen
icke framstäit någon anmärkning.

Enligt denna kostnadsberäkning skulle för sjelfva dockbyggnaden
erfordras ett belopp af 475,000 kronor, hvartill ytterligare skulle komma

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för åtskilliga ändringsarbeten, föranledda af dockbyggnaden, 28,300
kronor. Detta sistnämnda belopp hade dock marinförvaltningen ansett
kunna bestridas af ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Behofvet af en ny docka i Karlskrona syntes departementchefen vara
tydligt ådagalagdt och framträda så mycket starkare, då man toge i
betraktande, att på Sveriges vestra och södra kuster ej funnes en docka,
som kunde mottaga en rustad l:a kl. pansarbåt. Det ökade antalet
pansarbåtar hade ock gjort det synnerligen önskvärdt att i Karlskrona
ega tillgång till en docka förutom den nu befintliga, som nästan ständigt
vore upptagen.

Då det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke den i det föregående
omförmälda stora gropen eller fördjupningen vester om de nuvarande
dockorna kunde med mindre kostnad användas för anläggning
af en ny docka eller om ej en af de redan befintliga dockorna kunde
utvidgas, så att den erhölle erforderlig längd, hade departementschefen
i båda dessa afseenden låtit verkställa kostnadsberäkningar, hvarvid befunnits,
att, i följd af ogynsamma lokala förhållanden, dockans anläggning
i berörda fördjupning skulle medföra en kostnad af 917,530 kronor
samt att kostnaden för förlängning af en bland de nu befintliga dockorna
till 93 meters längd skulle uppgå till omkring 337,000 kronor, ehuru *
bredden i dess portöppning då måste inskränkas till 16 meter.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hade departementschefen
ansett det af marinförvaltningen förordade förslaget ega företräde och
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska för byggande af ny
docka i Karlskrona, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med berörda förslag,
ett extra anslag af 475,000 kronor, hvilket han ansåge kunna på
tre år fördelas, hvadan på extra stat för år 1897 borde för ändamålet anvisas
150,000 kronor.

Beträffande de skäl, herrar Ollas A. Ericsson, Sven Palme och Edv.
Svensson för sina ofvan omförmälda framställningar anfört, får utskottet
hänvisa till de särskilda motionerna.

Vid 1893 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren motioner i
samma syfte som herrar Palmes och Svenssons ifrågavarande. Vid behandling
af förstberörda motioner åberopade statsutskottet hvad 1882
års sjöförsvarskomité i ämnet yttrat, nemligen:

»I sammanhang med hvad komitén sålunda fått i underdånighet
anföra angående vårt kustförsvars ändamål samt beskaffenheten af dess
materiel, torde komitén böra uttala sin åsigt i fråga om dess förlägg -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ning under fred, det är om flottans stationer. Det har i sådant hänseende
icke undgått komiténs uppmärksamhet, att fråga understundom
förekommit, huruvida det icke ur ekonomisk synpunkt skulle medföra
af se vård a fördelar, derest flottan kunde å ett ställe förläggas, så att
icke flere än en station erfordrades. Ehuru visserligen besparing såmedelst
skulle kunna vinnas dels genom någon minskning af den för
stationstjenstgöringen erforderliga militära och civila personalen och
dels genom koncentrerande å en punkt af de för flottan erforderliga
etablissement, hus och byggnader, förråd m. m. dylikt, lärer emellertid
tanken på en så genomgripande ändring af nu bestående förhållanden
böra öfvergifvas, och detta af såväl militära som äfven ekonomiska skäl.

I sådant hänseende torde böra erinras, att, om också icke hufvudstadens
och dermed det mellersta Sveriges försvar är allt, så är dock
dess utanverk, den densamma omgifvande vidlyftiga skärgården, från
Landsort till Öregrund, af så stor betydelse i strategiskt hänseende,
att ensamt denna nödvändiggör den ständiga närvaron derstädes af ett
flytande försvar, hvars naturliga förläggningsort i fred och replipunkt
i krig är Stockholm. Att upphäfva denna station och flytta den der
befintliga afdelning af vår flotta till Karlskrona lärer således redan af
detta skäl icke kunna ifrågakomma, äfven om det icke skulle möta betänkligheter,
hvarom meningarna knappast lära vara delade, att draga
alla denna administrations detaljer så långt undan från den plats, der
centralstyrelsen har sitt säte och utöfva!'' sin verksamhet. För att verkliggöra
tanken på en gemensam station för hela vår flotta, återstod?,
således endast alternativet, att Karlskrona station indroges. Men häremot
resa sig otvifvelaktigt svårigheter af mångahanda art, För att.
icke nämna, att den traditionella uppfattningens förkärlek för vårt örlogsvapens
största station, hvilken förkärlek af helt naturliga skäl i
mångt och mycket sammanfaller med intresset för vapnet i sin helhet
och just derför i en sådan fråga som denna visserligen icke är utan
sin störa betydelse, skulle häraf känna sig på det smärtsammaste berörd,
så lärer det icke kunna förnekas att, utan fall af högsta nöd, vore
det nästan vandalism att låta förstörelsen öfvergå de arbeten, sekler
till vår flottas gagn skapat — och detta blefve dock under den antagna
förutsättningen måhända nödvändigt för att icke lemna dem i en blifvande
fiendes hand — liksom det ock skullo för statsverket komma
att medföra allt för stora ekonomiska uppoffringar att sedermera på
annat ställe upprätta nya dylika anläggningar. Skulle för öflig t hela
vår sjömagt vara samlad i Stockholm, så finge don vägen väl lång till
våra '' södra och vestra kuster för att vid ett plötsligt inbrytande lerig

Bill. till llihd. Blot. IMG. 4 Sami. J Afd. G lliift. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
förrådshus
för bomullskrut
m. m. i
Karlskrona.
[12.]

kunna skydda desamma. Förlagd åter i Karlskrona, med dess tidigt
isfria redd, har den lättare att fylla denna uppgift, hvartill kommer den
omständigheten, att en allierad flotta derstädes finner en välbelägen och
rymlig hamn.»

I enlighet med statsutskottets hemställan blefvo de då väckta motionerna
i ämnet af Riksdagen afslagna.

Utskottet, som är öfvertygadt, att en förändring i afseende å flottans
stationer, vare sig på det sätt herr Palme ifrågasatt eller enligt hvad
herr Svensson föreslagit, skulle vid utförandet visa sig betydligt mindre
ekonomiskt fördelaktigt än motionärerna förestält sig, och derjemte befarar
att en sådan förändring skulle innebära ett försvagande af rikets
försvarskraft, har alltså funnit berörda motioner icke böra föranleda
någon Riksdagens åtgärd.

Hvad åter angår det af Kongl. Maj:t föreslagna dockbyggnadsarbetet
i Karlskrona, har utskottet, som icke funnit den i ämnet förebragta
utredningen vara så fullständig, att utskottet derå kan grunda
ett tillstyrkande, i allt fall ansett andra ifrågasatta anslagsbehof under
denna hufvudtitel vara mera angelägna att tillgodose än det nu föreliggande.

Utskottet hemställer derför:

a) att Kongl. Maj:ts framställning angående beviljande
af anslag för anläggande af ny docka i Karlskrona
icke må af Riksdagen bifallas;

b) att vid bifall härtill, herrar Ollas A. Ericssons
och Palmes omförmälda motioner, i hvad de afse
Kongl. Maj:ts berörda framställning, må anses besvarade;
samt

c) att herr Palmes ifrågavarande motion i öfrigt
äfvensom herr Edv. Svenssons omförmälda motion
ej må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1897 bevilja 50,170 kronor till förrådshus för bomullskrut m. m. i
Karlskrona.

Behofvet. af ett förrådshus för bomullskrut vid flottans station i
Karlskrona hade, yttrar departementschefen till statsrådsprotokollet
(sid. 16), redan länge varit insedt och af stationsmyndigheterna vid flera
tillfällen blitvit framhållet. Det nu å Drottningskär befintliga bomullskrutförrådet
innebure en verklig fara icke blott för den närliggande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tätt bebygda delen af Aspö utan äfven för fästningen Kungsholmen.
Genom marinförvaltningens försorg både numera en fullständig utredning
skett rörande såväl lämpligaste platsen för ett nytt kruthus som
ock kostnaderna för en dylik anläggning.

Hvad platsen anginge hade visserligen varit önskvärd!, att för anläggningen
kunnat begagnas någon kronan tillhörig holme i Karlskrona
skärgård, hvarigenom särskild kostnad för sjelfva platsens förvärfvande
kunnat undvikas. Men vid den af cheferne för ingeniör- och mindepartementen
vid nämnda station i sådant afseende verkställa undersökning
hade utrönts, att någon för ändamålet fullt lämplig plats icke
funnes inom det kronan tillhöriga område. Deremot hade bemälde
chefer ansett, att en inom Förkärla socken belägen, under Trorntö fideikomissegendom
hörande holme, benämnd Ifö, vore i alla afseenden
synnerligen tjenlig för uppförande af förrådshus för bomullskrut och
laddade bandminor. Genom anläggning af en brygga utaf föreslagen
beskaffenhet erhölles en vid hvilka vindförhållanden som helst god tillläggningsplats
för minbåtar och kruttransportfartyg. De för förrådshusen
afsedda platserna å holmen vore belägna på ett afstånd af mera
än 4,5 kilometer från Karlskrona stad och varf. Slutligen erbjöde holmens
läge den synnerligen beaktansvärda fördel, att förrådshusen kunde
å densamma så förläggas, att intet af dem blefve synligt från utom
sjöbefästningarna varande fartyg.

Innehafvare!! af Trorntö fideikommissegendom hade förklarat sig
villig att — under förutsättning att Kongl. Majfi.s samtycke dertill i
vederbörlig ordning meddelades — för all framtid afstå eganderätten
till holmen mot en köpeskilling af 10,000 kronor, eller ock för en tid
af 50 år till kronan upplåta nyttjanderätt till densamma mot en årlig
afgäld af 400 kronor.

Till de byggnader och öfriga anläggningar, som skulle vara för
ifrågavarande ändamål behöfliga, hade cheferna för ingeniör- och mindepartementen
vid stationen uppgjort ritningar och kostnadsförslag,
de sistnämnda upptagande för

förrådshus för bomullskrut ............

» » laddade handminor

laddhus ................................................

vaktarebostad.......................................

uthusbyggnad.......................................

frostfri källare för tvåledare .........

12,200

3.600

1.600
9,170

720

1,370

Transport 28,660

Angående
anslag till
minväsendet.

[13.]

Angående anslag
till beklädnad
åt
värnpligtige.

[14.]

28 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport 28,660: —

................... 670: —

.................. 940: —

................... 2,900: —

................... 1,100: —

.................. 5,900: —

Summa 40,170: —

Lika med marinförvaltningen ansåg departementschefen, att holmen
Ifö borde för ifrågavarande ändamål, såvidt ske kunde, med eganderätt
förvärfvas åt kronan; hvadan han, som icke funnit något att erinra
mot de uppgjorda kostnadsförslagen, hemstält, det täcktes Kong!.
Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja till inköp
af holmen Ifö samt anordnande derstädes af förrådshus för bomullskrut
och för laddade handminor m. m. i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med berörda ritningar och kostnadsförslag ett belopp af 50,170 kronor.

Enär kostnaderna för ifrågavarande anläggning synts utskottet såväl
i afseende å jordlösen som byggnader för höga och utskottet följaktligen
ansett ytterligare utredning i ärendet erforderlig, får utskottet
hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej må
af Riksdagen bifallas.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till minväsendet
på extra stat för år 1897 bevilja 100,000 kronor.

Enär 1894 och 1895 årens Riksdagar för ifrågavarande ändamål
anvisat endast 75,000 kronor, och utskottet icke anser tillräckliga skäl
föreligga att för år 1897 tillstyrka högre belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till minväsendet på extra stat
för år 1897 anvisa ett belopp af 75,000 kronor.

15:o. Till beklädnad åt värnpligtige har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja 92,000 kronor.

Af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet (sid. 18)
inhemtas, att vid en allmän mobilisering af flottan med tillämpning af
1894 års organisation af sjömanscorpsen erfordrades, enligt beräkning af
chefen för flottans stab, följande antal värnpligtige:

källare för reageradt. bomullskrut............................

åskledare för bomullskrutförrådet .............................

spårväg ................................................................................

två sky dds vallar ...........................................................

brygga och utfyllning....................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 29

för sjötjenstgöring........................................................ omkring 2,969 man,

» stati onstjenstgöring och såsom ersättningsper sonal

........ ....... ...........................;;....................... » 1,513 » ,

» stationernas och varfvens verkstäder................. » 550 » ,

hvartill komme för ersättande af sannolika vakanser
inom sjömanscorpsen till sjötjenstgöring

ytterligare ................................................................. ^_300 » ,

eller tillhopa omkring 5,332 man.

Om från dette antal afdroges de för stationernas och varfvens
verkstäder erforderliga 550 man, hvilka i nödfall kunde begagna egna
kläder, återstode 4,782 man, af hvilka den största delen, såsom varande
afsedd för sjötjenstgöring, borde beklädas i enlighet med den af Kongl.
Maj:t för beklädnad vid dylik tjenstgöring faststälda stat och återstoden
enligt beklädnadsstat för värnpligtige under öfning eller annan
tjenstgöring i land.

Med hänvisning till nu anförda förhållanden hade marinförvaltningen
i skrifvelse den 27 november 1894 liemstält om äskande af
anslag till anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen och dervid anfört,
bland annat, att för det dåvarande funnes i förråd beklädnad för
endast 1,500 man under öfning eller annan tjenstgöring i land, motsvarande
beklädnad för 750 man under tjenstgöring till sjös; att således
skulle återstå att anskaffa beklädnad för ytterligare 4,032 man, af
hvilka de flesta vore afsedda för tjenstgöring till sjös och således
borde beklädas enligt den för dylik tjenstgöring gällande stat; att anskaffningskostnaden
för beklädnad enligt ifrågavarande stat för omkring

4,000 man uppginge till omkring 500,000 kronor, hvilket belopp
syntes vara alltför betydligt för att kunna på en gång för ändamålet
erhållas; men att behofvet kunde i någon mån fyllas genom ett anslag
af 92,000 kronor, för hvilket belopp 750 man värnpligtige, afsedda till
sjötjenstgöring, ansåges kunna beklädas.

'' Med hänsyn till vigten att få andra, mera trängande behof tillgodosedda,
hade departementschefen likväl ansett sig icke böra hos Kongl.
Maj:t göra hemställan om aflåtande af proposition i ämnet till sistlidna
års Riksdag.

Sedermera hade Kongl. Maj:t genom särskilda bref den 8 mars
och den 24 maj 1895 för anskaffning af beklädnader åt värnpligtige
anvisat medel af anslaget till sjöbeviiringens vapenöfningar och beklädnad
samt ersättning derför; och både förrådet af beklädnader härigenom
kunnat i någon mån ökas, så att för närvarande funnes omkring

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående löneförbättring

åt lärarne
vid sjölcrigsslcolan.

[15.]

1,100 beklädnader, afsedda för sjötjenstgöring. Det genom marinförvaltningens
förberörda skrifvelse anmälda behofvet qvarstode emellertid
fortfarande i sådan omfattning, att särskildt anslag för detsamma as fyllande
borde begäras. Marinförvaltningen hade derför i skrifvelse den
17 sistlidne september förnyat sin hemställan om proposition till Riksdagen
i nämnda syfte, och då anskaffandet af beklädnad för sjötjenstgöring
åt ett större antal värnpligtige syntes departementschefen icke
böra längre uppskjutas, hade han tillstyrkt förslag till Riksdagen om
anslag för berörda ändamål till nämnda belopp af 92,000 kronor.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må, till beklädnad åt värnpligtige,
på extra stat för år 1897 anvisa 92,000 kronor.

16:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till löneförbättring
åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1897 bevilja 1,860
kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen under en följd af år i ämnet beslutat,
hemställer utskottet,

att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan
måj utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888
års Riksdags medgifvande få dertill användas, anvisas
för år 1897 ett extra anslag af 1,860 kronor med det
dervid för löneförbättringens erhållande fästade vilkor,
att den, som vill deraf komma i åtnjutande, icke må
jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva
lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola.

Stockholm den 19 mars 1896.

På'' statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reservationer:

vid punkt 2:o (angående anslaget till flottans öfningar):

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, A. P. Danielson, S. G. von
Frusen, L. Jönsson, IC. A. Kildberg, P. Pehr son, C. Persson, 0. Erickson,
I. Månsson, P. G. Näslund och N. Petersson, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort haft följande lydelse:

»Enär en utsträckning af eskaderöfningarna i våra egna farvatten
sktdle bereda flottans personal den ökade öfning inom flottans verkliga
verksamhetsområde, som synes erforderlig, har utskottet velat tillstyrka
Riksdagen att höja detta anslag med det belopp af 50,000 kronor,
som departementschefen angifvit såsom härför behöfligt. Då deremot
den nu årligen utgående expeditionen till främmande farvatten
synts utskottet tillräcklig för det flottans ändamål, som härmed afses,
har utskottet ansett sig icke böra förorda den ytterligare förhöjning
af anslaget, som för utsändande af en andra sådan expedition om året
af Kongl. Maj:t föreslagits.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att anslaget till flottans öfningar,
nu 670,000 kronor, höjes med 50,000 kronor till

720,000 kronor»;

vid punkt 5:o (angående nyanskaffning af fartygsmateriel):

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, A. P. Danielson, S. G. von
Frusen, L. Jönsson, K. A. Kildberg, P. Pehr son, C. Persson, O. Erickson,
I. Månsson, P. G. Näslund och N. Petersson, hvilka ansett utskottets
yttrande och förslag hafva bort pa följande sätt affattas.

»Jemväl vid 1895 års riksdag väcktes motioner i syfte att genom
upptagande af inhemskt lån bereda medel till anskaffande af erforderlig
krigsmateriel och stärkande af landets fasta försvar. Vid statsutskottets
utlåtande öfver berörda motioner var fogad eu reservation, deri på
anförda skäl hemstäldos, att motionerna icke måtte föranleda någon

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Riksdagens åtgärd. Med 180 röster mot 30 biföll Andra Kammaren
denna reservation. De hufvudsakligaste skälen för berörda hemställan
voro dels den fara, en sådan utväg att skaffa medel för improduktiva
ändamål skulle medföra för statens kredit i utlandet, dels ock att användande
nästan på en gång af så betydande medel för ifrågavarande
försvarsändamål icke skulle blifva försvaret till varaktigt gagn, i ty att
med de hastiga förändringar, typer och modeller vore underkastade,
den sålunda förvärfvade materielen, i synnerhet den som tillhörde
flottan, snart icke längre blefve tidsenlig, hvarför fara förelåge, att
följden skulle blifva, att nya lån måste för ändamålet upptagas. Tryggast
syntes derför vara att fortgå på den väg, Riksdagen i detta afseende
dittills beträdt, nemligen att för ifrågavarande ändamål anvisa skattemedel.
På senare tid hade af Kong!. Maj:t åtskilliga framställningar
gjorts om anskaffande af nödig krigsmateriel och stärkande af det
fasta försvaret. Så vidt skattemedlen dertill lemnat tillgång hade Riksdagen
sökt att fylla det oundgängligaste behofvet i berörda hänseende,
och kunde man hysa den vissa tillförsigt, att, i den mån statens inkomster
dertill lemnade tillgång, Riksdagen icke skulle underlåta att,.
om så erfordrades, ytterligare tillgodose ifrågavarande behof.

Utskottet, som delar de i berörda reservation uttalade åsigter,
anser så mycket, mindre skäl nu förefinnas att tillstyrka Riksdagen att
anlita den af herr R. Almström m. fl. och herr af Buren föreslagna
utvägen att upplåna medel för försvarsändamål, som statens tillgångar
för det närvarande synas medgifva att i något större mån än förut
kunnat ske, anvisa statsregleringsmedel till berörda ändamål.

Med hänsyn till andra statsbehof har utskottet emellertid ansett
sig icke kunna tillstyrka anskaffande af fartygsmateriel i den omfattning,
Kongl. Maj:t föreslagit. Enligt utskottets förmenande skulle det heller
icke vara för anskaffande af sådan materiel lämpligt, om det ena året
anvisades ett betydligt större belopp, än som med visshet kunde beräknas
att statens tillgångar ett annat år medgåfve att anslå. Utskottet
har derför ansett den af Kongl. Maj:t för 1895 års Riksdag framlagda
plan för nyanskaffning af fartygsmateriel under de närmaste fem åren,
enligt hvilken plan skulle för hvartdera af dessa år anvisas 2,450,000
kronor, vara i detta fall lämpligare att följa. I nära anslutning härtill
har utskottet velat tillstyrka Riksdagen att för nyanskaffning af fartygsmateriel
bevilja ett belopp af 5,000,000 kronor och deraf för år 1897
anvisa 2,500,000 kronor, livilket sistnämnda belopp jemväl är det högsta
årsanslag, som förut af marinförvaltningen och Kongl. Maj:t varit för
ändamålet ifrågasatt; ankommande sedan på Kongl. Maj:ts pröfning

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilka fartyg af de antagna certerna kunna vara angelägnast att med
berörda anslag anskaffa. Och har utskottet ansett för beställningen
af materielen af fördel, om Riksdagen redan nu beviljade nämnda
5,000,000 kronor, oaktadt endast hälften deraf blefve för år 1897 anvisad.
Med anledning af herr Ljungbergs omförmälda motion, har utskottet,
i likhet med hvad af statsutskottet vid föregående riksdagar
uttalats, velat framhålla önskvärdheten deraf att ifrågavarande materiel,
i den mån lämpligen ske kan, anskaffas inom landet.

Genom hvad utskottet i denna punkt uttalat torde jemväl herr
Ollas A. Ericssons omförmälda motion i hithörande del få anses besvarad.
Utskottet hemställer alltså:

a) att, med afslag å herr Ollas A. Ericssons omförmälda
motion, Kongl. Maj:ts förevarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen för anskaffning
af ny fartygsmateriel beviljar ett belopp af
5,000,000 kronor och deraf på extra stat för år 1897
anvisar 2,500,000 kronor;

b) att herr R. Almströms in. fl. och herr af
Burens ofvannämnda motioner, i hvad de afse upptagande
af lån för anskaffning af fartygsmateriel, ej
må af Riksdagen bifallas; samt

e) att, med anledning af herr Ljungbergs omförmälda
motion, Riksdagen må, vid anmälan för Kongl.
Maj:t af förenämnda beslut, uttala önskvärdheten deraf,
att fartygsmaterielen, i den mån lämpligen ske kan,
anskaffas inom landet»;

vid punkt 12w (angående anslag till ny docka i Karlskrona):
beträffande den del af utskottets motivering, som berör herrar S.
Palmes och E. Svenssons motioner:

af herrar H. P. P. Tamm, O. Jonsson, H. Andersson och S. G. von
Frusen samt

af herr P. Pehr sson;

vid punkt 13 :o (angående förrådshus för bomullskrut in. m. i Karlskrona)
:

af herrar C. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Fuling, K. Bohnstedt,
Ar. Fosser, friherre F. W. von Utter, I. Wijk, G. I). R. Tornur hjelm,
E. Fränekel, friherre C. Klingspor, C. U. S. Lybeck och T. Nyström,
Bih. till Riksd. Prot. 181)6. 4 Rami. 1 Afd. 6 Häfl. 5

34 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande
lydelse:

»Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har utskottet funnit
ifrågavarande anläggning af behofvet påkallad. Som emellertid den
uppgjorda kostnadsberäkningen synts utskottet väl hög, i synnerhet
hvad den afser kostnaden för vaktarebostad samt för brygga, har utskottet
ansett det äskade anslaget kunna utan olägenhet minskas till

45,000 kronor, hvarför utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till förrådshus för bomullskrut
in. m. i Karlskrona, på extra stat för 1897 anvisa

45,000 kronor».

Herr A. G. L. Billing har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af det under punkt 5:o i förestående utlåtande upptagna
ärende.

Bilagor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil:

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1896 års riksstat anslår:
Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
kontant.
		Friheter		Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000 26,800 38,600	—	— •	—	—	—	17,000 26,800 38,600	—
82,400	—	—	—-	—	_	82,400	—
1,732,052 293,795 32,000 6,400 268,100 419,870	—		—	—-	—	1,732,052 293,795 32,000 6,400 268,100 419,870	— 1
2,834,617	—		—	—	—-	2,834,617	_1 i

Sjöförsvars -

Departementet och

Departementet och öfverstyrelsen .........................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ..................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater ...............

Karlskrona artillericorps, reservationsanslag............

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

lätt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning i		Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
	kontant.
			Friheter.		Ersättningar.
departementet.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
öfver styr elsen.	17,000						17,000
samt kommandoexpeditionen.....................................	26,800 38,600	—	___	—		—	26,800 38,600	—
S:gr	82,400	—	—	—	—-	—	82,400	_
personal.	4 1,732,052 293,795 32,000		-—	—	—	—	1,732,052 293,795 32,000
reservationsanslag...................................................	6,400 268,100 419,870	_	-t—	—	—	—	6,400 268,100 419,870	I l-l
Tr:pt\| 2,834,617]—	i .—	—	—	j_	\| 2,834,617	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1896 års riksstat anslår:
		Indelning ocli dermed jern-
		förlig anvisning
Anvisning	1	på förslag.
						Summa.
kontant.
		Friheter.	Ersättning	ar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	1 °	Kronor.	1 ö-	Kronor.	Ö.
2,834,617	—	—	—	—	—	2,834,617	—
—	—		i	26,400	1_	26,400
114,000		—	—	—	i_	114,000	_
33,300	—	—	:-	---	i_	33,300	—
2,899,517	—		—	26,400	—	2,925,917	—
1,300,000	—	—	—			. 1,300,000	—
670,000						670,000
256,500	—	—	—	—	_	256,500
39,820	—	—	—	—	—	39,820	—
60,000						% 60,000
12,000	—	—	—		_	12,000	_
39,000	—	—	—		_	39,000	_
19,175	—	—	—	—	_1	19,175	_
23,500	—	—	--1	—	_1	23,500	_
46,929	-i	—	—	—	i	46,929	_
12,5001	—!	—	-1	—	—1	12,500	—

Tr:pt

S:gr

Tr:pt

1,179,424 -

1,179,424 —

5,461,341i

26,400,1-1 5,487,7411-

Båtsmansindelningen ...............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- ock roteringsbesvären, för -

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations -

Dlverse

Flottans öfningar, reservationsanslag. Nuvarande
ukas med ...............................................................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan .................................................

Skeppsgosseskolan ...............................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

.Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

Sjukvård ...................................................................

Diverse behof ..........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsExtra
utgifter ...........................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

		Förslag till blifvande riksstat:
		Anvisning i		i Indelning ocli dermed jern- ] förlig anvisning på förslag.	Summa.
		kontant.		Friheter.	Ersättningar, j
	1	Kronor. \|	Ö.	Kronor, j	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
	Tr:pt	2,834,617	—	''			—	2,834,617	—
län och Södra Möre härad af Kalmar slag sanslag................................i............	län ..............1	114,000 33,300	—	—		26,400	—	26,400 114,000 33,300	—
S:gr	2,899,517	—	i i	—	26,400	—	2,925,917	—
materiel.
anslag .................................................		1,300,000	—		—			1,300,000	—
anslag.
belopp ...............................................	670,000: — 80,000: —	750,000	—					750,000
ersättning derför, förslagsanslag		256,500	_	—		"	—	256,500	—
............................................... 31,040: — .................................................................. 8,780: — under anställning eller kommendering utrikes......... anslag .......................................................................	39,820 60,000 12,000 39,000 19,175 23.500 46,929 12.500	r _ _ _		— — ;_ _		1 1 1 1	39,820 60,000 12,000 39,000 19,175 23.500 46,929 12.500	_ _
	S:gr	1,259,424		—■	i_	—	\|-	j 1,259,424
	Tr:pt	5,541,34l\|—	1__	1_	26,400	\|—	j 5,567,741!—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1896 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. o. 5,461,341 — l,400,00ol— 86,150 — 9,000:-13,000!-	Kronor. 405	Ö.	Kronor. 26,400 . 4	ö.	Kronor. 5,487,741 1.400,409 86,150 9,000 13,000	<5. _ ’
1,508,150 —	405 —	4	—	1,508,559)—
6,969,491;—j	405\|—j	26,404	—\| 6,996,300\|—

Han -

Lots- och fyrinrättningen med lifrfiddningsanstal Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska
byrån, förslagsanslag.................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till blifvande riksstat:

deln.

Cl % l * 4 # i	Anvisning i kontant. \A_	Indelning och förlig ai Pa fö Friheter.	dermed jem-lvisning rslag. Ersättningar.	Summa. •
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Tr:pt	5,541,341	—		—	26,400		5,567,741	—
	1,400,000		405		4		1,400,409	_
	86,150	—	—	—	—	—	86,150	—
	9,000	—	—	—	—	—	9,000
för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-	13,000		__	_	__	—	13,000
Sgr	1,508,150		405	—	4	—	1,508,559	—
Summa	7,049,491	405	—	26,404	—	7,076,300	_

Bih. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte hufvudtitel.

	Kronor;	1 Ö. i
Sjöförsvarsdepartementet.
För anskaffning af ny fartygsmateriel ........................................... Till fullbordande af den under byggnad varande torpedkryssaren » anskaffning af kanoner för sjöbefästningarna......................... > » anskaffning af kanoner och. ammunition för fartygen............... » skjutförsök och anskaffande af bomullskrut ............................ » minväsendet .................................................................................. » beklädnad åt värnpligtige .................... » löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.........	5,440,000 70.000 90.000 98.000 14.000 75.000 92.000 1,860	llllllll
Summa	5,880,860	—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1896.