Statsutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1895:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till ltiksd. kansli den 15 mars 1895, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen:

att — med uppförande i riksstaten för år 1896 af anslaget t\å\. Angående afflottans
corpser och stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor — flottans corpmedgifva
att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnum- ser och stater.
mer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan [1 och 2.]
på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut borde inräknas bland
tillgångarne till aflöning för flottans corpser och stater finge likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under
år 1896 användas; samt

att i öfrigt för genomförande af senast beslutade lönereglering för
flottan anvisa ett anslag af 30,000 kronor å extra stat, att gemensamt
med anslaget till aflöning åt flottans corpser och stater redovisas.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Magt har statsrådet och
Bih. Ull Riksd. l\ot. 1895. 4 Samt. 1 Afd. (J lläft. (N:o Ö.J 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

chefen för sjöförsvarsdepartementet till en början erinrat, att till aflöning
för flottans corpser och stater vore för innevarande år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag... kronor 1,732,052: —
dels det till ersättning för vakanta rusthålls nummer
i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda
anslag ........................................................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan beviljade... » 40,000: —

eller tillhopa kronor 1,886,052: —

Enligt en af marinförvaltningen uppgjord beräkning öfver medelsbehofvet
under denna anslagstitel, mot hvilken beräkning departementschefen
icke hade något att erinra, skulle detsamma för år 1896 uppgå
till ett belopp af 1,889,463 kronor 95 öre, för bestridande af hvilket
behof beräknats såsom tillgång:

det ordinarie aflöningsanslaget.................................. kronor 1,732,052: —

anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län ...................................................... » 114,000: —

samt tillgång i följd af vakanser ............................. » 43,411: 95

Summa kronor 1,889,463: 95

Det extra anslag till genomförande af senast beslutade lönereglering
för flottan, som allt sedan år 1876 (med undantag af ett enda år,
då tillfälliga besparingar gjorde detsamma obehöfligt) utgått med
50,000 kronor, men för år 1895 blifvit nedsatt till 40,000 kronor,
skulle alltså enligt denna marinförvaltningens beräkning icke vidare
behöfva tagas i anspråk. Nämnda anslag uppfördes på extra stat, emedan
detsamma icke skulle blifva erforderligt, sedan de medel, som utgå
till aflöning åt de på reserv- och indragningsstaterna qvarstående officerare,
genom afgång på dessa stater blifvit för aflöning af flottans
corpser och stater disponibla. Detta hade nu inträffat, så att för den aflöning,
som hittills utgått från aflöningsanslaget, ifrågavarande extra anslag
icke vidare vore behöflig!; men dagaflöningen hade hittills icke, såsom
meningen dock varit vid löneregleringens genomförande, helt och hållet
kunnat utgå af aflöningsanslaget, utan måst till någon del bestridas af
anslaget till flottans öfningar, jemlikt Kongl. Maj:ts bref den 26 maj

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1876, hvarigenom förordnats, att dagaflöning under tjenstgöring ombord
tillsvidare och intill dess, efter det medel blifvit å aflöningsanslaget för
ändamålet tillgängliga, annorlunda kunde varda förordnadt, skulle utgå
af anslaget till flottans öfningar. Sistnämnda anslag hade emellertid
visat sig till hela sitt belopp väl behöflig! för sitt egentliga ändamål,
särdeles som den nya sjökrigsmaterielens mera komplicerade beskaffenhet
fordrade mer^ öfning för såväl befäl som manskap. Detta hade
också framhållits i de af högste befälhafvarens för de båda sista årens
eskaderöfningar afgifna berättelser angående dessa.

För att på sådant sätt bereda ett nödigt antal af flottans officerscorps
erforderlig öfning, borde emellertid dels den nu till vanligtvis endast
sex veckor inskränkta öfningstiden om möjligt något förlängas, dels ett
så stort antal af fartygen, som tillgängliga medel medgåfve, beredas
tillfälle att i eskaderöfningarne deltaga. Skulle sålunda öfningarne på det
ändamålsenligaste sätt kunna bedrifvas utan att öfningsanslaget höjdes,
måste detta anslag befrias från alla sådana utgifter, hvilka vore af beskaffenhet
att rätteligen böra drabba andra anslagstitlar. Det vore derför,
enligt departementschefens åsigt, synnerligen angeläget, att den
aflöning, som varit afsedd att utgå från aflöningsanslaget, men som
hittills af brist på medel från detta måst utgå af öfningsanslaget, finge
så fort som möjligt komma att bestridas från det förra anslaget, och
för att möjliggöra detta kräfdes att ännu några år få behålla det extra
anslag till löneregleringens genomförande, som Riksdagen hittills för
detta ändamål beviljat. Enligt från marinförvaltningen erhållen upplysning
hade till dagaflöning ombord under de jemförelsevis alltför
kortvariga öfningar på sjön, som hittills kunnat anordnas, från öfningsanslaget
i medeltal utgått omkring 70,000 kronor årligen. Af detta
belopp torde 40,000 kronor kunna bestridas dels af besparingar på
aflöningsanslaget i följd af vakanser och andra orsaker, dels af ökade
tillgångar på samma anslag genom ytterligare afgång på reserv- och
indragningsstaterna, men för fyllande af behofvet vore ett extra anslag
å 30,000 kronor af nöden, och ansåge departementschefen derför, att af
det extra anslag till genomförande af den senast beslutade löneregleringen,
för innevarande år utgörande 40,000 kronor, som Riksdagen
hittills beviljat, ofvannämnda belopp, 30,000 kronor, fortfarande borde
för ifrågavarande ändamål begäras.

Då, enligt hvad departementschefen erinrat, det extra anslaget för
genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen för flottans
corpser och stater icke skulle blifva vidare erforderligt, sedan medel för
behofvets fyllande blifvit disponibla genom afgång på reserv- och in -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dragningsstaterna, och detta nu inträffat, så borde detta extra anslag
numera rätteligen kunna helt och hållet indragas. Men då, såsom departementschefen
jemväl anfört, aflöning, som egentligen borde af aflöningsanslaget
bestridas, fortfarande utgår af öfningsanslaget, och handhafvande!
af den nya sjökrigsmaterielen otvifvelaktigt betingar mera
öfning för såväl befäl som manskap, än som erfordras för den gamlas
handterande, anser sig utskottet höra på det sätt. tillstyrka Kongl.
Maj:ts förevarande förslag, att Riksdagen må för år 1896 för det afsedda
ändamålet bevilja ett belopp af 15,000 kronor, dock endast i
afvaktan på att motsvarande belopp varder genom ytterligare afgång å
reserv- och indragningsstaterna tillgängligt och att således detta extra
anslag ej vidare blifver behöflig!

Utskottet, som med afseende å Kongl. Majrts förevarande förslag
i öfrigt icke haft något att erinra, får alltså hemställa:

a) att Riksdagen må — med uppförande i riksstaten
för år 1896 af anslaget till flottans corpser och
stater till oförändradt belopp af 1,732,052 kronor —
medgifva att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom
föregående år användas för fyllande af behofvet under
denna anslagstitel under år 1896; samt

b) att Riksdagen må i öfrigt för genomförande
af senast beslutade lönereglering för flottan på extra
stat för år 1896 anvisa ett anslag af 15,000 kronor,
att gemensamt med anslaget till aflöning åt flottans
corpser och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och under hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 5) hemställer
utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1896 uppföra
anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna
till samma belopp som för innevarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

år, eller 268,100 kronor, samt medgifva, att till utlemnande
af den, innan anslaget erhöll reservationsanslags
natur, derå uppkomna, från år 1887 oförändradt (kvarstående
brist, må få användas jemväl den besparing,
som under år 1896 må kunna å anslaget beredas.

Båtsmansindelningen.

3:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet, under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 14 januari innevarande år angående inkomstberäkningen
(sid. 7 och 8) finnes i ärendet anfördt, hemställa

att det å anslaget till båtsmansindelningen under
rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: friheters uppförda belopp 2,600 kronor må
ur riksstaten uteslutas.

Flottans nybyggnad och underhåll.

4:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
hemställan och under erinran, att af det utaf 1887 års Riksdag beviljade
anslag af 100,000 kronor till anställande af daglönare å varfven i
båtsmännens ställe hittills anvisats 80,000 kronor, får utskottet hemställa,

att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,
nu 1,280,000 kronor, må till anställande af daglönare
vid flottans varf ökas med 20,000 kronor till
1,300,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

5:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att medgifva
sådan ändring i staten för skeppsgosseskolan, att lönen åt skollärarne
vid skolan höjdes till 1,225 kronor om året med tre ålderstillägg, hvartdera
å 100 kronor, att utgå efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring, samt
att i följd häraf förhöja anslaget till skeppsgosseskolan med 675 kronor
eller från 8,780 kronor till 9,455 kronor; och dels att den sålunda

Angående
anslaget till
båtsmansindelningen.

[40

Angående ökning
af detta
anslag.

[5.]

Angående

skeppsgosse skolan.

[6 och 7.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ändrade staten jemväl finge tillämpas å nuvarande lärarne vid skolan
Johan Alfred Genström, Carl Wilhelm Svensson och Ernst Gustaf Lång
på det sätt, att de, jemte tillgodonjutande från 1896 års början af den
förhöjda lönen, måtte för ålderstilläggens bestämmande få tillgodoräkna
sig den tid, de redan varit vid skolan anstälda.

Af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1895
(sid. 7—9) inhemtas, att lärarne vid skeppsgosseskolan Johan Alfred
Genström, Carl Wilhelm Svensson och Ernst Gustaf Lång uti en till
Kongl. Maj:t stöld skrift anhållit om någon förbättring i sina nuvarande
aflöningsförmåner samt till stöd för denna framställning anfört,
att af alla lärare vid läroverken i Carl skrona stad, elementarskolan
undantagen, sökandena vore de sämst aflönade, då det ordinarie lönebeloppet
för <en folkskolelärare utgjorde 1,225 kronor, som efter nio
års tjenstgöring ökades till 1,525 kronor, under det lärarne vid skeppsgosseskolan
först efter tjugu år erliölle 1,400 kronor med afdrag till
såväl pensions- som gratialskassa; att, då några biförtjenster icke för
dem stode att erhålla, de vore hänvisade att uteslutande lefva af sin
aflöning; att de ringa inkomsterna icke tilläte dem några utgifter för
anskaffande af nödiga böcker för sjelfstudium, hvilket vore nödigt, om
de skulle kunna följa med sin tid på undervisningens område, och att
vid läseårets början 1893 antalet gossar i skeppsgosseskolan utgjorde
i första klassen 152, i andra 95, i tredje 99 och i fjerde klassen 52,
hvadan arbetet i synnerhet med disciplinens upprätthållande i denna
skola måste vara mera ansträngande än i en folkskola, hvarest lärjungeantalet
i allmänhet icke öfverstege 50 i hvarje klass. Derest
Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att öka deras ursprungliga löner,
hade sökandena anhållit, att perioderna för ålderstilläggens utgående
måtte minskas från fem till tre år samt ålderstilläggens antal ökas från
fyra till fem.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Carlskrona hade, vid
öfverlemnande af ifrågavarande ansökan, i skrifvelse den 30 december
1893 anfört, att, enligt den under den 1 juni 1877 fastställa stat
för skeppsgosseskolan, lönen för en skollärare utgjorde 1,000 kronor,
med tillägg efter 5, 10, 15 och 20 års tjenstetid af 100 kronor hvarje
gång; hvarigenom han således först efter 20 års tjenstgöring komme
till den högsta aflöningen af 1,400 kronor, från hvilken summa likväl
afginge pensions- och gratialsafgifter till flottans pensionskassa
med tillsammans 63 kronor 6 öre om året; att en ordinarie lärare
vid amiralitetsförsamlingens folkskola, med hvilken sökandena lämpligen
kunde jern föras, åtnjöte en årlig aflöning till belopp af lägst

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

l, 225 kronor, hvilken ökades med 3 ålderstillägg å 100 kronor hvardera
efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring, men hvarifrån afginge föreskrifna
pensionsafgifter; och att af sökandena Genström tjenat sedan
den 21 september 1877 eller mera än 16 år och på grund deraf åtnjöte
tre ålderstillägg å tillsammans 300 kronor, hvaremot ingen af de öfriga
sökandena då ännu vore berättigad till sådan lönetillökning. Stationsbefälhafvaren
hade tillika hemstält, att den äskade löneförbättringen
måtte tillgodokomma skollärarne vid skeppsgosseskolan på sådant sätt,
att de i likhet med en del civile tjenstemän vid flottan finge komma i
åtnjutande af hela den till dem enligt gällande stat utgående lönetillökning,
sammanlagdt 400 kronor, efter endast tio års tjenstgöring samt
att denna lönetillökning måtte utgå med 200 kronor efter fem års tjenstgöring
och med 400 kronor efter tio års tjenstgöring, äfvensom att de
föreskrifter, hvilka härom kunde blifva utfärdade, finge tillämpas på sökandena,
hvad särskildt Genström beträffade på sådant sätt, att han
genast finge komma i åtnjutande af hela tillökningen 400 kronor.

Uti infordradt utlåtande hade marinförvaltningen den 27 februari
1894 i ärendet anfört: att, då framställningen syntes vara på billighet
grundad, marinförvaltningen ansåge, att åt skollärarne vid skeppsgosseskolan
borde beredas åtminstone så stor ökning i aflöning, att deras
ställning härutinnan blefve densamma som de ordinarie lärarnes vid
amiralitetsförsamlingens i Carlskrona folkskola, med hvilka stationsbefälhafvaren
ansett dem närmast böra jemföras och hvilkas aflöning, på
sätt stationsbefälhafvaren jemväl meddelat, utgjorde lägst 1,225 kronor
med tre ålderstillägg hvardera å 100 kronor efter 3, 6 och 9 års tjenstgöring;
hvarför, då staten för skeppsgosseskolan blifvit af Riksdagen
åren 1876 och 1877 godkänd och en ändring af skollärarnes löneförhållanden
icke kunde ske utan Riksdagens hörande, marinförvaltningen
hemstält, dels att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition
om sådan ändring i berörda stat, att lönen åt skollärarne vid
skeppsgosseskolan höjdes till 1,225 kronor om året med tre ålderstilllägg,
hvartdera å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjenstgöring,
dels att den sålunda ändrade staten jemväl måtte få tillämpas
å sökandena.

Sedan Kongl. Maj: t vid föredragning af ärendet den 17 mars samma
år besluta, att ifrågavarande ansökning då icke skulle till annan åtgärd
föranleda, än att marinförvaltningen förständigades att i sammanhang
med infordradt yttrande från förvaltningen i fråga om utbildningstiden

m. m. för skeppsgossarne göra den förnyade framställning i förevarande
hänseende, som förvaltningen funne påkallad, hade marinförvaltningen,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

uti utlåtande den 20 juli nästlidet år angående höjande af åldersgränsen
för skeppsgosses antagning med deraf följande kortare utbildningstid,
— i anledning hvaraf Kongl. Maj:t under den 12 sistlidne
oktober meddelat beslut om nämnda antagningsålders höjande från
14 till 16 år, — förnyat sin hemställan om utverkande af sådan löneförbättring
åt lärarne vid skeppsgosseskolan, att deras ställning i löneliänseende
blefve densamma som de ordinarie lärarnes vid amiralitetsförsamlingens
i Carlskrona folkskola.

Den ifrågasatta löneförbättringen ansåge departementschefen af billighet
och behof påkallad, helst genom den vidtagna förändringen i
ålder för skeppsgosses antagning, hvarigenom skeppsgossecorpsen med
mindre kostnad komme att under numera förändrade förhållanden bättre
fylla sin uppgift att rekrytera sjömanscorpsen, lärarnes vid skolan arbete
komme att ytterligare ökas, enär undervisningen i skolan enligt föreslagen
plan skulle fortfara jemväl någon tid under sommaren.

Enär för ifrågavarande lärare ej fordras större kompetens än för
folkskolelärare, hvilka i de flesta fall åtnjuta en lägre aflöning än dessa
lärare, samt någon svårighet, så vidt utskottet känner, ej mött att med
nuvarande löneförmåner erhålla kompetente sökande till berörda lärarebefattningar,
har utskottet ej funnit skäl tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, så vidt densamma innebär en ökning af dessa
lärares aflöningsförmåner och i följd deraf ökning i anslaget till skeppsgosseskolan.
Deremot har utskottet, enär dessa lärare nu eg a rätt till
fyra ålderstillägg, hvardera å 100 kronor efter 5, 10, 15 och 20 års
tjenstetid, eller alltså i ålderstillägg sammanlagdt 400 kronor, funnit
billigt, att Kongl. Maj:ts framställning i öfrigt på det sätt bifalles, att
de medgifvas rätt till ålderstillägg med 200 kronor efter 5 års väl
vitsordad tjenstgöring och med ytterligare 200 kronor efter 10 års väl
vitsordad tjenstgöring, hvarigenom dem bereddes förmånen att tidigare
erhålla den högre aflöning, till hvilken de kunna blifva berättigade.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att jemväl nuvarande
skollärare vid omförmälda skola komma i åtnjutande af sådan förmån,
hemställer alltså:

a) att Riksdagen må, med uppförande i 1896 års
riksstat af anslaget till skeppsgosseskolan med oförändradt
belopp af 8,780 kronor, medgifva sådan ändring
i staten för nämnda skola, att skollärarne vid
skolan må ega rätt till ålderstillägg med 200 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring och med ytterligare
200 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;
samt

b) att den sålunda ändrade staten jemväl må få
tillämpas å nuvarande lärarne vid skolan Johan Alfred
Genström, Carl Wilhelm Svensson och Ernst Gustaf
Lång, på det sätt, att de må för ålderstilläggens bestämmande
få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit
vid skolan anstälda.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penninganslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats, eller till 1,400,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor,
utföras med 1,400,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,
att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
måtte såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda
ändamål.

Under erinran, att Kongl. Majrts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad af 1894 års Riksdag beslutats och jemväl vid föregående
riksdagar blifvit godkändt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

7:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att detta förslagsanslag,
nu utgörande 46,929 kronor, måtte, till jemnande af ordinarie anslagens
slutsumma, höjas med 25 kronor till 46,954 kronor.

Utskottet hemställer,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in. må få jemkas i deri mån, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

Bill. Ull Rikad. Blot. I89ft. 4 Samt. 1 Afd. ti Haft. 9

Angående
lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[8.]

Angående
jemkning af
detta anslag.

[9.] ‘

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Angående
anslag till
fartygsmateriel
m. m.

[10.]

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel liar Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring;
och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka icke blifvit i föregående punkter
af detta utlåtande särskildt omförmälda, må i 1896
års riksstat upptagas till oförändrade belopp.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag, om hvilket utskottet här ofvan under
punkt l:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof inom sjöförsvaret
följande extra anslag för år 1895 ifrågakommit.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja
ett anslag af 12,250,000 kronor att utgå under åren 1896—1900
till nyanskaffning af fartygsmateriel i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 14 januari
innevarande år intagna program samt att deraf för år 1896 anvisa: till
afslutande af pansarbåten »Oden» 690,000 kronor samt till anskaffning
af ett rekognosceringsfärtyg, tre l:a klassens minbåtar och två 2:a klassens
minbåtar 1,710,000 kronor eller tillsammans 2,400,000 kronor.

Uti två inom Första Kammaren väckta motioner har föreslagits:

dels af friherre Klinckowström (motion n:o 14), att Riksdagen ville
afstå Kongl. Maj:ts här ofvan omnämnda förslag till anskaffande af
medel på extra stat för nybyggnad af flottans sjögående fartygsmateriel,
och att deremot Riksdagen ville besluta att för anskaffning af medel
härtill anbefalla riksgäldskontoret upptagandet af ett från de enskilda
lånegifvarnes — allmänhetens — sida ouppsägbart, statslån på 50 millioner
kronor, med samma bestämmelser i öfrig!, som blifvit faststälda
beträffande 1887 års endast från statens sida uppsägbar lån, löpande
med 3Vin % ränta, att halfårsvis af riksgäldskontoret utbetalas;

dels ock af herr af Buren (motion n:o 29), att staten genom sin
inhemska statskredit måtte ställa ett belopp af 50 millioner kronor med
3 procent ränta, som halfårsvis betalades uti ouppsägbara obligationer,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilka borde vara strida på mindre valörer i 10, 20, 50 och 100 kronor
att försäljas med den kapitalrabatt, som tidsförhållanden kunde
kräfva, och att dessa obligationer borde vara textade så, att de icke
kunde belånas i utlandet, och hållas till försäljning på behöriga platser
icke ensamt i de stora städerna, utan äfven vid hvarje postkontor och
riksbankens afdelningskontor i landsorterna, der räntan äfven borde
betalas; samt

att använda nettobeloppet häraf att dermed i första rummet inom
svenska verkstäder så mycket som der kunde tillverkas på möjligast
kortaste tid fullständiga vårt sjöförsvar med anskaffande af den krigsmateriel
för flottans räkning, som Kongl. Maj:t i sin proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit, så att flottan alltså
måtte kunna fylla sin uppgift i försvaret och vår armé derigenom på
verksammaste sätt kunde motsvara sitt ändamål och de ökade uppoffringar,
nationen för dess stärkande underkastat sig.

Dessutom har uti två inom riksdagen väckta motioner, den ena i
Första kammaren af herr R. Almström in. fl. (motion n:o 39) och den
andra i Andra Kammaren af herr H. H. Lilliehöök m. fl. (motion n:o
122) sammanstämmande hemstälts, att Riksdagen ville besluta en skrifvelse
till Kongl. Maj:t med begäran, att Kongl. Maj:t behagade låta upprätta
och för Riksdagen framlägga förslag till, bland annat, flottans nybyggnad,
äfvensom till kostnadernas bestridande med inom landet upplånade
medel, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigter, som i
motionerna blifvit angifna.

Efter att i statsrådsprotokollet (sid. 10 och 11) ha redogjort för hvad
i ärendet förekom vid 1894 års riksdag erinrar departementschefen
(sid. 12 och 13) om sjöförsvarets stora betydelse för vårt land samt huru
på senare tider full enighet mellan fackmän vunnits om hurudant vårt
sjöförsvar borde vara beskaffad!, för att fylla sin uppgift i försvaret, i
det såväl den år 1880 nedsatta sjöförsvarskomitén som den år 1892
förordnade komité af sakkunnige varit af i hufvudsak samma mening
rörande såväl fartygstyper som det erforderliga antalet fartyg af hvarje
typ. Sålunda borde vår sjökrigsmateriel ännu fortfarande bestå af
pansarbåtar af Sveas cert, större och mindre minbåtar samt avisoeller
rekognosceringsfartyg. De senaste årens eskaderöfningar, hvilka
man, så mycket den obetydliga matcrielen och tillgångarne på medel
medgifvit, sökt göra lärorika ur rent yrkesmessig synpunkt och upplysande
i strategiskt hänseende, hade äfven ytterligare ådagalagt, att
de antagna fartygstyperna vore särdeles lämpliga för försvaret af våra
kuster.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Den nu rådande enigheten i åsigter beträffande de för vårt sjöförsvar
lämpligaste fartygstyper hade äfven, fortsätter departementschefen
å sid. 12, gjort sig gällande i fråga om den ungefärliga styrka, som
erfordrades för att göra detta försvar något så när betryggande och
på samma gång icke öfverstege vår förmåga att åstadkomma, och hvilken
vore beräknad till 14 å 15 pansarbåtar, 50 (1880 års komité 80)
stycken minbåtar och 5 rekognosceringsfartyg.

Då kostnaden för en l:a klassens pansarbåt med senast vidtagna
förbättringar beräknats till omkring 3,190,000 kronor, för en l:a klassens
minbåt till 215,000 kronor, för en 2:a klassens minbåt till 105,000
kronor och för ett rekognosceringsfartyg till 880,000 kronor, utgjorde kostnaden
för hela ofvannämnda fartygsmateriel något öfver 61,500,000
kronor, hvaraf för den redan anskaffade färdiga delen af denna materiel
borde beräknas 11,447,000 kronor; och då en pansarbåt ej kunde antagas
vara krigsduglig mera än 25 å 30 år, en minbåt 15 å 20 år och
ett rekognosceringsfartyg omkring 25 år, kunde varaktigheten af denna
materiel öfver hufvud beräknas till 25 år; och det insåges häraf lätt,
att, för att kunna erhålla densamma och bibehålla den i krigsdugligt
skick, erfordras ett årligt anslag af omkring 2,500,000 kronor. Med
ett mindre årsanslag vore således denna anskaffning ej möjlig, och med
så otillräckliga anslag, som alltsedan 1880 till fartygsmaterielens förnyelse
varit att tillgå, kunde vi, såsom af det ofvan sagda tydligt framginge,
aldrig erhålla ett sjöförsvar af åtminstone den styrka, som enligt
alla sakkunniges åsigt vore erforderlig för att det skulle kunna motsvara
de anspråk, som på detsamma med all rätt borde ställas; ty långt innan vi
under sådana förhållanden hunnit bygga det afsedda antalet fartyg af
de särskilda typerna, vore de först byggda till mera än tredjedelen af
antalet för krigsbruk otjenliga och endast användbara såsom öfningsfartyg,
logementsfartyg in. m. dylikt.

Skulle flottan alltså fylla sin uppgift i försvaret och vår armé derigenom
på verksammaste sätt kunna motsvara sitt ändamål och de ökade
uppoffringar, nationen för dess stärkande underkastat sig, så måste
flottans anslagsbehof mera än hittills tillgodoses.

Vid föregående tillfällen, då frågan om beredande af medel för
flottans nybyggnad varit före, hade departementschefen lika med marinförvaltningen
framhållit det vigtiga och önskvärda deri, att ett fast anslag
på ordinarie stat af åtminstone 2,500,000 kronor kunde för ändamålet
erhållas. Inom Riksdagen hade vid olika tillfällen framhållits
tanken på att för anskaffande af erforderlig fartygsmateriel upptaga ett
obligationslån, en utväg som naturligen fortast skulle leda till målet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 13

Då likväl, efter hvad hittills i dessa frågor förekommit, utsigt knappast
syntes förefinnas att för närvarande kunna genomföra något af de nu
nämnda alternativen, ansåge departementschefen sig böra hemställa, att
Riksdagen lemnades tillfälle att ånyo taga under ompröfvande det af departementschefen
nästlidet år uppgjorda och af Kong!. Maj:t gillade förslag, att
för en tid af fem år på extra stat få erforderliga medel till nyanskaffning af
fartygsmateriel anvisade. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
då framlagda planen, hade departementschefen låtit uppgöra följande
program för en sådan nyanskaffning under åren 1896—1900, hvarvid
han förutsatte, att, derest större prisbillighet skulle derigenom kunna
uppnås eller omständigheterna eljest dertill föranleda, Kongl. Maj:t borde
ega att inom programmet förändra ordningen för deri upptagna fartygs
och båtars anskaffning, så vidt sådant kunde ske utan öfverskridande af
det för hvarje år utaf Riksdagen anvisade anslag:

år 1896

afslutas den fjerde pansarbåten »Oden»,
anskaffas ett rekognosceringsfartyg,

» 3 st. l:a klassens minbåtar,

» 2 st. 2:a klassens minbåtar;

är 1897 anskaffas:

'' o pansarbåt,

3 st. l:a klassens minbåtar,

2 st. 2:a klassens minbåtar;

är 1898

V, pansarbåt,

3 st. l:a klassens minbåtar,

2 st. 2:a klassens minbåtar;

är 1899

12 pansarbåt,

3 st. l:a klassens minbåtar,
2 st. 2:a klassens minbåtar;

är 1900

12 pansarbåt,

ett rekognosceringsfartyg.

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med tillämpning af detta program skulle vi vid slutet af år 1900
ega 6 st. pansarbåtar, 18 st. l:a klassens minbåtar och 17 st. 2:a klassens
minbåtar samt 2 minbåtsjagare eller rekognosceringsfartyg.

Hela den för dessa fem år erforderliga summa uppginge, efter de
ofvan uppgifna prisen för de särskilda fartygstyperna, till 12,250,000
kronor eller i medeltal per år till 2,450,000 kronor.

Men med fästadt afseende på att man, med kännedom om hvad ett
följande år kan för nyanskaffning påräknas, med ledning deraf kunde
planmessigt ordna beställningarne och derigenom vinna nedsättning i
anskaffningskostnaden, hyste departementschefen den åsigten att, fastän
den här ofvan för år 1896 upptagna anskaffningskostnaden vore beräknad
till 2,425,000 kronor, ett belopp af 2,400,000 kronor skulle för
nämnda anskaffning vara tillräckligt, äfvensom att under de öfriga nämnda
åren afsevärd minskning i den beräknade anskaffningskostnaden kunde
erhållas.

Med anledning af Kongl. Maj:ts framställning till 1894 års Riksdag
om beviljande af medel till fartygsmateriel för flottan yttrade
Riksdagen bland annat: »Riksdagen har icke nu ansett sig böra ingå

i pröfning åt den utaf departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
plan för anskaffning under den närmaste framtiden af fartygsmateriel
för flottan. Riksdagen har, då liknande framställningar varit
föremål för dess pröfning, icke visat sig benägen att fatta beslut om
beviljande på en gång af hela det betydande belopp, som för genomförande
af sådan flerårig anskaffningsplan varit erforderligt, utan hellre
velat, begränsa sitt beslut till det för hvarje budgetsår angelägnaste;
och har Riksdagen derför icke heller nu ansett sig böra härifrån afvika.
Vid pröfning åter af det belopp, som för år 1895 torde böra af Riksdagen
för ändamålet anvisas, bär Riksdagen af hänsyn till andra anslagsbehof
och nuvarande mindre gynsamma ekonomiska förhållanden i landet
funnit sig böra bestämma detsamma till allenast 1,500,000 kronor.»

Med hänsyn härtill och då den tryckta ställningen i landet icke
heller nu synes medgifva att. på eu gång bevilja så betydande belopp,
som nu äskats, anser utskottet, som icke haft något att erinra mot de
af Kongl. Maj:t föreslagna fartygstyperna, Riksdagens beslut böra begränsas
till hvad som för ifrågavarande ändamål kan för nästa budgetsår af
statsregleringsmedel anvisas; och har utskottet, hvad beträffar anslagsbeloppet
för år 1896, ansett lämpligt föreslå, att detsamma bestämmes
till samma summa som för innevarande år anvisats, eller 1,500,000
kronor. För detta belopp kan dels pansarbåten »Oden» färdigbyggas,
hvilket ansetts medföra en kostnad af 690,000 kronor, dels ock i det

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

närmaste anskaffas antingen ett rekognosceringsfartyg, betingande en
beräknad kostnad af 880,000 kronor, eller ock 3 stycken l:a klassens
ocli 2 stycken 2:a klassens minbåtar, hvilka beräknats kosta tillsammans
855,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet velat uttala önskvärdheten deraf,
att sådan för flottans nybyggnad erforderlig pansarplåt, som kan tillverkas
inom landet till lika god beskaffenhet som i utlandet, icke måtte framdeles
tagas från utlandet, derest icke priset derå väsentligt understiger priset
å den inhemska.

Öfver den i ofvannämnda fyra motioner, af hvilka herrar Almströms
m. fl. och Lilliehööks m. fl. endast afse en skrifvelse till Kongi. Maj:t
i ämnet, väckta frågan om upptagande af inhemskt lån för, bland annat,
anskaffande af sjökrigsmateriel, kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande; men då utskottet nu velat tillstyrka Riksdagen att för sådan
anskaffning på extra stat för år 1896 anvisa 1,500,000 kronor, följer
deraf, att friherre Klinckowströms och herr af Burens motioner, i hvad
de kunna antagas afse upptagande af lån för åstadkommande af den
materiel, som utskottet på grund af Kongi. Maj:ts framställning föreslår
att under år 1896 anskaffas, torde få anses derigenom besvarade.

Utskottet hemställer derför:

a) att Kongi. Mapts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen för anskaffning af
ny fartygsmateriel på extra stat för år 1896 anvisar
ett belopp af 1,500,000 kronor; samt

b) att friherre Klinckowströms och herr af Buréns
omförmälda motioner må, i hvad de kunna anses afse
upptagande af lån för berörda anskaffning, anses härigenom
besvarade.

Och kommer utskottet att öfver friherre Klinckowströms och herr
af Buréns nämnda motioner i öfrigt äfvensom öfver herrar Almströms
och Lilliehööks motioner i hvad de beröra sjöförsvaret framdeles afgifva
utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat

c) för Riksdagen anmäla.

10:o. Kongi. Maj:t har till artillerimateriel odi ammunition för fartyg
på extra stat för år 1896 äskat 84,900 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 16) inhemtas, hade marinförvaltningen
i sin skrifvelse angående anslagsbehofven för år 1896 •— under

Angående
anslag till
artillerimateriel
och
ammunition
för fartyg.

[U.J

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

erinran att för de kanonbåtar, i bvilkas bestyckning den föråldrade 27
cm.-kanonen hunnit ersättas af en 15 cm. kanon, både i förråd varande,
förut den nu utrangerade fregatten Vanadis tillhöriga kanoner kunnat
användas, men att af dessa kanoner nu ej flere funnes att tillgå — till
anskaffning bland artillerimateriel för fartygen upptagit en 15 cm.
kanon med lavettage och skyddsskärm för en kostnad af 29,000 kronor,
på det den sålunda påbörjade vigtiga förändringen i bestyckningen
af första klassens kanonbåtar skulle kunna utan afbrott fortsättas.

Sedan emellertid fråga uppstått, huruvida icke de moderna 12 cm.
snabbskjutande kanonerna möjligen med större fördel kunde användas
och derför borde anskaffas, hade marinförvaltningen i förnyad skrifvelse
i ämnet den 6 sistlidne november föreslagit, att — enär det
syntes fördelaktigare, att pansarbåten »Svea», som för närvarande vore
bestyckad med bland annat 4 stycken 15 cm. kanoner af vår äldsta
modell, finge dessa ersatta med motsvarande antal 12 cm. kraftiga
snabbskjutande kanoner af nyaste modell, af samma slag som de för
pansarbåten »Oden» afsedda, hvarigenom vår först byggda pansarbåt
»Svea» skulle erhålla en afsevärdt ökad artillerikraft — Sveas 15 cm.
kanoner måtte utbytas mot moderna 12 cm. snabbskjutande sådana, samt
att de förra måtte användas för förändringen af bestyckningen å l:a
klassens kanonbåtar; i öfverensstämmelse hvarmed marinförvaltningen
framlagt följande nya förslag till anskaffning under år 1890 af artillerimateriel,
nemligen:

Vapen:

4 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsskärm
....................................................................... 100,000: —

Ammunition:

ammunition till snabbskjutande kanoner och kulsprutor
..................................................................... 34,900: —

ersättning för under föregående år förbrukadt krut 18,000: —

Ehuru det naturligtvis vore önskvärdt att vid ändring af bestyckningen
å kanonbåtarne kunna använda pjeser af nyaste modell, ansåge
departementschefen den besparing, som genom marinförvaltningens förslag
skulle vinnäs, beaktansvärd, helst kanonbåtarne äfven med de från
pansarbåten »Svea» erhållna 15 cm. kanonerna skulle vinna betydliga
fördelar. Då härtill komme, att, under det pansarbåtarne Göta och

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Thule vore försedda med 15 cm. kanoner af nyaste konstruktion, hvilka
icke borde ifrågakomma att utbytas mot andra, Sveas 15 cm. kanoner,
såsom nämnts, vore af vår äldsta 15 cm. modell och icke obetydligt
svagare än de å Göta och Thule, samt att Svea genom det föreslagna
utbytet skulle komma att erhålla samma slags bestyckning som den
under byggnad varande fjerde pansarbåten »Oden», hvilken komme att
förses med 12 cm. snabbskjutande kanoner såsom sekundär bestyckning,
funne departementschefen sig böra tillstyrka marinförvaltningens
ifrågavarande förslag beträffande utbytet af kanonerna; men då ej flera
än 2 kanonbåtar kunde under år 1896 hinna blifva i ordning att mottaga
denna nya bestyckning, borde för närvarande anslag böra begäras
till endast 2 af de ofvan nämnda 4 stjmken 12 cm. kanonerna med
hälften af det utaf marinförvaltningen upptagna belopp eller med 50,000
kronor.

Den senaste erfarenheten hade visat, att med den moderna bestyckningen
ammunitionsåtgången under strid vore betydlig, och då
man ej ännu kunnat för flottan skaffa i förråd något per pjes afsevärdt
antal patroner för de snabbskjutande kanonerna, vore det af stort behof
att söka fylla den nuvarande bristen, hvarför departementschefen tillstyrkte
marinförvaltningens framställning om äskande för ändamålet af
34,900 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för anskaffning af artillerimateriel
och ammunition för fartyg, på extra stat för
år 1896 anvisa 84,900 kronor.

ll:o. I enlighet med marinförvaltningens derom gjorda hemställan
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1896
anvisa 18,000 kronor till ersättning af under föregående år förbrukadt krut.

Under erinran att medel till samma belopp under de senare åren
för ändamålet anvisats och ingått i anslaget till artillerimateriel, får
utskottet, som vunnit upplysning, att, sedan arméförvaltningen, efter det
det dyrare prismatiska krutet införts, icke kunnat förse flottan med
erforderlig myckenhet krut, brist i flottans krutförråd uppstått, hvilken
brist ifrågavarande anslag afsåge att till en del fylla, hemställa,

att Riksdagen må, för ersättning af under föregående
år förbrukadt krut, på extra stat för år 1896
anvisa 18,000 kronor.

Bill. till Riksd. Vrot. 1805. 4 Sami. 1 AJd, 0 Höft. 3

Angående
anslag till
ersättning af
förbrukadt
krut.
[12.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
skjutförsök,
krutprof in. m

[13.]

Angående
anslag till
elektriska
läsmaskiner.

[14-]

Angående
anslag till
minväsendet.

[15.]

12:o. Under tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och med erinran, att Riksdagen för åren 1894 och 1895
beviljat enahanda belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till skjutförsök, krutprof m. m.
på extra stat för år 1896 anvisa ett belopp af 10,000
kronor.

13:o. Kongl. Maj:t har för anskaffande af elektriska lysmaskiner för
sjöbefästningarna vid Karlskrona på extra stat för år 1896 äskat ett belopp
af 35,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 18) inhemtas, att marin förvaltningen
gjort framställning om anskaffande af 2 sådana maskiner för berörda
befästningar samt att departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kongl. Maj:t erinrat, att dylika maskiner numera inginge i hvarje
ordnad fästnings utrustning och att det vore nödvändigt för en sjöfästning
att kunna belysa och mäta afståndet till eu om natten anfallande
fiende, hvars alla fartyg ju vore försedda med elektriska lysapparater,
medelst hvilka de punkter på fästningen, hvilka skulle beskjutas, blefve
belysta.

Under de senaste eskaderöfningarna vid Oscar-Fredriksborgs fästning
utgjorde bristen på dylika apparater just anledningen till att under
beskjutningen fästningens eld måste anses såsom jemförelsevis föga
verksam mot de om natten anfallande fartygen.

Då nu fästningen Kungsholmen, för hvilken ifrågavarande apparater
afsåges, erhållit moderna kraftiga kanoner, vore det af vigt för
att dessa kanoner skulle kunna i mörker verksamt användas mot en
anfallande, att denna kunde från fästningen belysas.

Utskottet, som icke haft något emot förevarande framställning att
erinra, hemställer,

att Riksdagen må, till anskaffning af elektriska
lysmaskiner för sjöbefästningarna vid Karlskrona, på
extra stat för år 1896 anvisa ett belopp af 35,000
kronor.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till minväsendet
på extra stat för år 1896 bevilja 100,000 kronor.

Enär 1894 års Riksdag i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag för

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ifrågavarande ändamål anvisade endast 75,000 kronor, och utskottet,
icke anser tillräckliga skäl föreligga att för år 1896 tillstyrka högre
belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till minväsendet på extra stat
för år 1896 anvisa ett belopp af 75,000 kronor.

15:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till löneförbättring
åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1896 bevilja 1,860
kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen under en följd af åt- i ämnet beslutat,
hemställer utskottet,

att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan
må, utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888
års Riksdags medgifvande få dertill användas, anvisas
för år 1896 ett extra anslag af 1,860 kronor med det
dervid för löneförbättringens erhållande fästade vilkor,
att den, som vill deraf komma i åtnjutande, icke må,
jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva
lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola.

Stockholm den 15 mars 1895.

På statsutskottets vägnar:

Angående
löneförbättring
åt
lärarne vid
sjökrigsskolan.

[16.]

GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1895 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. 17,000 26,800 38,600	Ö. —	Kronor.	ö.	Kronor.	ö. —	Kronor. 17,000 26,800 38,600	Ö.
82,400	_				_	82,400
1,732,052 293,795 32,000 . 6,400 268,100 i 419,870	—	—		___	—	1,732,052 293,795 32,000 6,400 268,100 419,870	—
j 2,834,617 —				—	2,834,617

Sjöförsvars Departementet

och

Departementschefen...............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ...................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater ...............

Karlskrona artillericorps, reservationsanslag............

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................

Pensionering af reservhefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Lätt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen

personal.

reservationsanslag

Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i		Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
kontant.
		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000 26,800 38,600		—	—	—	—	17,000 26,800 38,600	—i
82,400	—	—	—		—	82,400	—
1,732,052 293,795 32,000 6,400 268,100 419,870	—	—	—	—	—	1,732,052 293,795 32,000 6,400 268,100 419,870	““
2,834,617	—	—	—	—	—	2,834,617	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Tr:pt

1895 års riksstat anslår:

S:gr

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig
anvisning
på förslag.

Summa.

kontant.	Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
2,834,617	_	___	_	. _	_	2,834,617	_
—	—	2,600		26,400	—	29,000	—
114,000						114,000
33,300	—	—	-	—	—	33,300
2,899,517	—	2,600	—	26,400		2,928,517	—
1,280,000	—	—	—	—		1,280,000	—
670,000						670,000
256,500	—	—	—	—	—	256,500	—
39,820	—	—	—	—	—	39,820	—
60,000						60,000
12,000	—	—	—		_	12,000	—
39,000	—	__	—		_	39,000	—
19,175	—	__	—	__	_	19,175	—
23,500	—	—	—	—	—	23,500	—
46,929	—				—	46,929	—
12,500	—	—	—	—	—	12,500	—
1,179,424	—	—■—	—	—	—	1,179,424	—
5,441,341	1	2,600	!_	\| 26,400	\|-	\| 5,470,341	_

Båtsmansindelningen. Nuvarande belopp..............

Minskas med det å »Indelning och dermed
beter» upptagna belopp, som uteslutes ur

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för -

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsÖkas
med...............................................................

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag........................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
L ndervisningsverken:

Sjökrigsskolan

Si ökarte verket, reservationsanslag ...........................

Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

Sjukvård ..................................................................

Diverse behof ..........................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för slag sÖkas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter ...........................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till blifvande riksstat:
		Indelning och dermed jern-
		förlig anvisning
Anvisning i		på förslag.
						Summa.
kontant.
		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
2,834,617	■ —				—	2,834,617	—
				26,400		26,400
114,000	—	—	—	—	—	114,000	—
33,300	—				—	33,300	—
2,899,517	—	—■	—	26,400	_	2,925,917	—
1,300,000		—	—	—	—	1,300,000	—
670,000						670,000
256,500	—	—	—	—	—	256,500	—
39,820						39,820
60,000					—	60,000	—
12,000		—	—		—	12,000	—
39,000	—				—	39,000	—
19,175	—	—	—	—	—	19,175	—
23,500	—				—	23,500	—
46,954						46,954
12,500	—	—	—	—	—	12,500
1,179,449	—				—	1,179,449\|—
5,461,366	_	—	—	26,400	—	5,487,766)—

jemförlig anvisning på förslag: Fririksstaten
..........................................

län och Södra Möre härad af Kalmar län
slag san slag......................................................

materiel.

Tr:pt
29,000:

2,600

S:gr

anslag. Nuvarande belopp................. 1,280,000:

............................................................ 20,000:

anslag.

ersättning derför, förslagsanslag.......

31,040:

8,780:

under anställning eller kommendering utrikes.....

anslag. Nuvarande belopp ............... 46,929:

med...................................................... 25:

S:gr

Tr:pt

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1895 års riksstat anslår:

	Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
	kontant.
			Friheter.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö
Tr:pt	5,441,341	—	2,600	—	26,400	—	5,470,341	—
	1,400,000 86,150 9,000 13,000	—	405	1 1 1 1	4	—	1,400,409 86,150 9,000 13,000	—
S:gr	1,508,150	—	405	-	4	—	1,508,559	—
S:ma	6,949,491	—	3,005	-	26,404		6,978,900	—

Han Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstal Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska hyr ån .................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska
hyrån, förslagsanslag.................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

(leln.

terna, reservationsanslag.

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk -

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning pa förslag.	Summa.
kontant.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	KroDor.	Ö.
5,461,366	—	—	—	26,400	—	5,487,766	—
1,400,000 86,150 9,000	—	405	—	4	—	1,400,409 86,150 9,000	—
13,000		—	—	---	—	13,000	1
1,508,150	—	405	—	4	—	1,508,559
6,969,516		405		26,404	—	6,996,325	I 1

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. tl Iläft.

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

F e in t e hufvudtitel.

	Kronor.	ö. \|
Sjöförsvarsdepartementet.
j För genomförande under år 1896 af lönereglering för flottan	15,000	—
» anskaffning af ny fartygsmateriel...............................................	1,500,000	H
» »af artillerimateriel och ammunition för fartyg ......	84,900	— \|
» ersättning af under föregående år förbrukadt krut ..................	18,000	\|
! Till skjutförsök, krutprof m. m......................................................	10,000
i » anskaffning af elektriska lysmaskiner för sjöbefästningarna vid	35,000
Karlskrona ..............................................................................	—
» minväsendet..................................................................................	75,000	—
» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan..........................	1,860	:
Summa	1,739,760	j

Stockholm, K. L. Beckmana Boktryckeri, 1895