Statsutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1893:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1893, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. I Kong].. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd Aflöning för
och behof har Kongl. Ma_j:t föreslagit, att det i nu gällande riksstat [er och stater.
till aflöning åt flottans corpser och stater anvisade anslag å 1,647,934 [1 — 3.]
kronor måtte förhöjas:

dels med det för år 1894 till förändrad organisation af sjömanscorpsen
erforderliga belopp 67,000 kronor;

dels ock med de för ökning af underofficerscorpsens maskiniststat
med 8 flaggunderoflicerare och 2 underofficerare af 2:a graden behöfliga
11,120 kronor, eller till 1,726,054 kronor.

Bih. till Riksd. Blot. 1893. 4 Sami. 1 Afl. 4 Häjt. (N:o Ö.J

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande år

anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag......... kr. 1,647,934: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i
Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast beslutade
lönereglering för flottan................................ » 50,000: —

eller tillhopa kr. 1,811,934: —

Härutöfver erfordrades, enligt hvad i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari
1893 meddelas, för fortsatt genomförande af nya sjömanscorpsens organisation
under år 1894 en förhöjning af 67,000 kronor.

Dessutom hade marinförvaltningen i skrifvelse af den 27 september
1892 hemstält om ytterligare höjning af detta anslag dels för ökning
af underofficerscorpsens maskiniststat med 8 flaggunderofficerare

och 2 underofficerare af 2:a graden med ........................... kr. 11,120: —

dels för anställande å mariningeniörstaten af 3 maskiningeniörer
med ......................................................................... » 5,500: —

eller tillhopa med kr. 16,620: —

Till stöd för sin framställning i förstberörda afseende hade marinförvaltningen
anfört:

att under en följd af år vid förefallande expeditioner med ett
större antal af flottans fartyg på en gång flottans maskinistpersonal
visat sig otillräcklig, en brist, som i allt högre grad framträdt i mån
som flottan erhållit tillökning af med ångkraft och maskiner för olika
ändamål försedda fartyg och minbåtar; till följd hvaraf det varit nödvändigt
att redan för de vanliga fredsöfningarne förhyra privata maskinister
stundom till ganska stort antal, till exempel hvarå anförts att
under åren 1885—1890 förhyrts maskinister till ett sammanlagdt antal
af 167 mot ersättning förutom sjöportion, der sådan förekommit, till
ett sammanräkuadt belopp af 39,686 kronor 52 öre;

att den sålunda förefintliga bristen på maskinister måste blifva
ännu större vid krigsrustningar eller mobilisering af hela flottan;

att, då den stora vigten af att de nutida krigsfartygens många
och delvis alldeles speciella maskiner i behofvets stund icke svika
fordrade, att de i görligaste måtto sköttes af dugliga och med dem

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

förut väl förtrogna maskinister, det vore nödigt att icke ett alltför stort
antal för tillfället anstälda maskinister inginge i hvarje fartygs maskinpersonal; att

faststälda staten för flottans underofficerare af maskiniststaten
för närvarande upptoge endast 42, deraf 8 flaggunderofficerare, under
det att, enligt gällande besättningslistor för flottans samtliga i klass
varande med ångkraft försedda fartyg, deruti inberäknade under byggnad
varande pansarbåten Thule och 2:ne minbåtar, ett antal af 99
underofficerare af maskiniststaten erfordrades; så att tillgången af maskinistunderofficerare
understege behofvet, ensamt för fartygen, med 57;

att det befintliga antalet maskinistunderofficerare icke ens medgåfve,
att en sådan underofficer afsåges för hvarje af flottans nuvarande
stridsfartyg, minbåtar och ångkranpråmar och naturligtvis blefve ännu
otillräckligare i mån som flottan erhölle tillökning af sådan stridsmateriel;
och

att det derför vore oundgängligen nödvändigt, att det för närvarande
i stat upptagna antalet maskinistunderofficerare, så snart ske
kunde, ökades så, att eu underofficer af denna stat kunde afses till
hvarje flottans nuvarande med ångkraft försedt fartyg, minbåt och ångkranpråm
samt att derutöfver en tillgång af 10 procent funnes för att
ersätta sjuka och för att möta det ökade behof, som i närmaste framtid
kunde förväntas framträda, för hvilket ändamål erfordrades, att
maskinistunderofficerarnes antal uppbringades till 62.

Den tillökning af 20 maskinistunderofficerare, som sålunda föreslagits,
hade marinförvaltningen ansett kunna åstadkommas sålunda, dels
att, på sätt förvaltningen redan tidigare ifrågasatt, 2:a gradens underofficerare
af artilleri-, styrmans-, skeppare- och ekonomi-staterna minskades
med 10 och derigenom ledigblifvande löner användes till lika
stort antal nya maskinistunderofficerare af samma grad, hvilket icke
skulle medföra någon ökad kostnad, dels ock att 10 nya underofficerare
af maskiniststaten tillsattes, af hvilka, för att bereda erforderliga utsigter
till befordran, 8 platser borde tillhöra flaggunderofficersgraden och
2 andra underofficersgraden.

Till aflöning af detta ökade antal maskinistunderofficerare skulle
årliga utgiften från aflöningsanslaget blifva:
för 8 flaggunderofficerare, fast lön och beklädnads penningar.

............................................................................... kr. 9,280: —

för 2 underofficerare af 2:a graden, fast lön och be klädnadspenningar

............................................................. » 1,840: —

eller tillsammans kr. 11,120: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Denna marinförvaltningens åsigt om nödvändigheten af tillökning
i maskinistunderofficersstaten såväl som om sättet för åstadkommandet
af denna tillökning har departementschefen förklarat sig i allo dela.

I fråga om anställande af maskiningeniörer hade marinförvaltningen
uttalat den åsigt, att dessa ingeniörer borde vara särskilda för ändamålet
specielt utbildade fackmän, under det att öfverdirektören och
chefen för mariningeniörsstaten ansett de denna stat tillhörande mariningeniörer
kunna nöjaktigt fullgöra de åligganden, som skulle tillkomma
maskiningeniörer, och ehuru departementschefen, i fråga om behofvet af
dugliga och erfarna maskiningeniörer ombord på de större fartygen för
öfvervakande af de många olika maskinernas rätta skötande och för att
leda istånd sättandet af tillfälliga maskinskador, fullkomligt delade marinförvaltningens
uppfattning, som hade stöd af erfarenheten ombord å så
väl främmande nationers som våra egna stridsfartyg, ansåge han likväl,
då meningarne om sättet för tillgodoseende af detta behof vore delade,
frågan erfordra en närmare utredning, innan anslag för ändamålet af
Riksdagen äskades.

Den tillökning i aflöningsanslaget för år 1894, som departementschefen
ansåge sig böra ifrågasätta, skulle således uppgå till 78,120 kronor.

Utskottet har till en början velat erinra, att Kongl. Maj:t i särskild
proposition (n:o 42) angående vissa ändringar i organisationen af Karlskrona
artillericorps, bland annat, föreslagit beträffande en del af ifrågavarande
anslag en något annan användning än den hittills beslutade.
Då emellertid sistnämnda framställning icke utöfvar inverkan på beloppet
af ifrågavarande anslag, torde, enligt utskottets åsigt, frågan om berörda
belopp redan här böra pröfvas utan hänsyn till meranämnda
framställning, öfver hvilken utskottet afger särskilt utlåtade (n:o 6 a.)

Hvad angår den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen af ifrågavarande
anslag dels med 67,000 kronor, dels ock med 11,120 kronor,
har utskottet deremot icke haft något att invända. Förhöjningen med

67,000 kronor är nemligen endast en följd af Riksdagens år 1887 fattade
beslut angående ändrad organisation af sjömanscorpsen, och för den ifrågasatta
ökningen med 11,120 kronor för förstärkning af underofficerscorpsens
maskiniststat synas utskottet fullt giltiga skäl blifvit i statsrådsprotokollet
förebragta.

Mot den i statsrådsprotokollet antydda användningen af 10 andreofficerslöner
till aflöning af ett lika antal maskinistoflicerare har utskottet
icke haft något att erinra. Utskottet hemställer:

a) att anslaget till aflöning för flottans eorpser och
stater må förhöjas med det för år 1894 till förändrad

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

organisation af siömanscorpsen erforderliga belopp

67,000 kronor;

b) att samma anslag må, för ökning af underofficerscorpsens
maskiniststat med 8 flaggunderofficerare
och 2 underofficerare af 2:a graden, höjas med 11,120
kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer anslaget
till aflöning för flottans corpser och stater, nu 1,647,934 kronor,
att ökas med sammanlagdt 78,120 kronor till 1,726,054 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och under erinran, att densamma öfverensstämmer med
hvad. vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och
af Riksdagen godkändt, samt under hänvisning till den utredning i ämnet,
som af statsutskottet vid 1892 års riksdag lemnades, får utskottet hemställa,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af
Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna
anslagstitel under år 1894 användas.

3:o. Kongl. Maj:t har under samma anslagstitel föreslagit, att i
öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade
lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1894 anvisas, att
gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas.

I afseende på behofvet af detta extra anslag har departementschefen
till statsrådsprotokollet (sid. 4) erinrat, att detsamma erfordrades
till oförminskadt belopp ända till dess de på reserv- och indragningsstaterna
uppkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000
kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerscorpsens tillökning;
och då nämnda besparingar vid sistlidet års slut allenast lemnat en tillgång
för berörda ändamål af 102,866 kronor 66 öre, erfordrades ifrågavarande
extra anslag äfven för år 1894.

Då alltså, först sedan genom fortsatt afgång å sistnämnda stater
ett ytterligare belopp af 11,133 kronor 34 öre blifvit förden beslutade

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

officerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning af förevarande
anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan å extra stat för år
1894 anvisa ett anslag af 50,000 kronor, att gemensamt
med anslaget till aflöning för flottans corpser
och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

anshfet^ili 4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, jemte ifrågabMädnad,
låt varande anslags uppförande i riksstaten till samma belopp som för
sjömans- och innevarande år, medgifva, att, till utjemnande af den från år 1887 qvar*corpserrux.
stående bristen, måtte användas jemväl den besparing, som under år
[4.] 1894 kunde på anslaget beredas.

Utskottet har här velat erinra, att Kongl. Maj:t i särskild proposition
(n:o 42) angående vissa ändringar i organisationen af Karlskrona
artillericorps bland annat föreslagit beträffande en del af ifrågavarande
anslag en något annan användning än den hittills beslutade. Då emellertid
sistnämnda framställning icke utöfvar inverkan på beloppet af ifrågavarande
anslag, torde, enligt utskottets åsigt, frågan-om berörda belopp
redan här böra pröfvas utan hänsyn till meranämnda framställning,
öfver hvilken utskottet afger särskildt utlåtande (n:o 6 a).

Utskottet får, under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 5)
i ämnet innehåller, hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1894 uppföra
anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna
till samma belopp som för innevarande
år, samt medgifva, att, till utjemnande af den från
år 1887 qvarstående bristen, må användas jemväl den
besparing, som under år 1894 må kunna på anslaget
beredas.

Båtsmansindelningen.

Angående 5:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

båtsmansin- under hänvisning till hvad utskottet i utlåtandet n:o 48 angående be delningen.

[5.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

räkningen af statsverkets ordinarie inkomster (sid. 1—6) i ämnet anfört,
får utskottet hemställa,

att det å anslaget till båtsmansindelningen under
rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag: friheten uppförda belopp 75,500 kronor må
minskas med 72,900 kronor och sålunda upptagas till
2,600 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring i
rustnings- och roteringsbesvären, nu 53,300 kronor, måtte för år 1894
bestämmas till 33,300 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
för de rust- och rotehållare, som utgöra dessa besvär
effektivt, och hvilket anslag erfordras till lägre belopp i samma mån
som genom fortgående vakanssättning af båtsmanshållet antalet rotar,
som från anslaget böra erhålla lindring, nedgår, hade, såsom inhemtas
af statsrådsprotokollet (sid. 6), marinförvaltningen, som icke bestrede de
från anslaget utgående utgifter, anfört, att, enligt planen för genomförandet
af nya sjömanscorpsens organisation och på grund deraf beräknade
förändringar i afseende å en del anslag under femte hufvudtiteln, ifrågavarande
anslag, som för år 1893 i riksstaten upptagits med ett belopp
af 40,000 kronor, skulle för år 1894 kunna nedsättas till 20,000 kronor.
Detta anslagsbelopp vore likväl beräknadt endast för den lindring
med 30 procent af det uppskattade värdet af förenämnda besvär, hvilken
år 1885 beslutats.

Sedermera hade emellertid, enligt hvad departementschefen erinrat,
1892 års urtima Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, beslutat, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären
skulle utgå under innevarande år med 40 procent och från och med år
1894 med 50 procent af besvärens uppskattade värde, samt anvisat den
för innevarande år erforderliga anslagstillökning med 13,300 kronor.
Då nu för år 1894 lindringen skulle utgå med 50 procent i stället för
med de vid beräkningen antagna 30 procent, borde det efter denna beräkning
föreslagna anslagsbelopp, 20,000 kronor, förhöjas med två tredjedelar,
eller med i rundt tal 13,300 kronor.

Angående
anslaget till
lindring i
rustnimgsoch
roteringsbesvären.

[6.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
flottans
underhåll.

[7-]

Utskottet hemställer,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären må för år 1894 bestämmas till 33,300
kronor.

Flottans underhåll.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det i nuvarande rikstat under
titel »flottans nybyggnad och underhåll» upptagna anslag å 1,239,000
kronor måtte, förhöjdt med 21,000 kronor till anställande af daglönare
vid flottans varf, i riksstaten för år 1894 upptagas med förändrad titel:
»flottans underhåll» till belopp af 1,260,000 kronor.

I riksstaten för innevarande år funnes, enligt hvad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, under
rubriken »flottans nybyggnad och underhåll» uppfördt ett belopp af

1,239,000 kronor, hvaraf 39,000 kronor utaf det anslag å 100,000
kronor, Riksdagen år 1887 i sammanhang med båtsmanshållets vakanssättning
beviljat till anställande af daglönare vid flottans varf i båtsmännens
ställe, att utgå i den mån, som det dittills vanligen vid varfven
använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring af qvarvarande
manskap vid båtmanshållet erhållas. Ifrågavarande anslag,
hvilket af Kongl. Maj:t vid 1886 års riksdag föreslogs att förhöjas
till 1,440,000 kronor, men af Riksdagen förhöjdes till endast 1,200,000
kronor, vore, enligt gällande föreskrifter, afsedt till årligen återkommande
utgifter för underhållet af flottans fartyg och båtar samt skeppsdockor,
hus och byggnader, för aflöning af personalen å varfvens stater,
för varfsförrådens förstärkande och för åtskilliga andra behof icke
blott vid varfven utan äfven vid stationerna i öfrigt, och hade för
dessa ändamål under en lång följd af år visat sig så otillräckligt, att
årligen en del ganska behöfliga underhålls- och reparationsarbeten måst
undanskjutas. Några medel till flottans nybyggnad hade således från
detta anslag icke kunnat erhållas, utan hade anslag härtill årligen måst
af Riksdagen på extra stat begäras och anvisas. Olägenheterna att på
sådant sätt vara för förnyande af flottans materiel och dennas bringande
i tidsenligt skick hänvisad till icke alltid påräkneliga, till beloppet
ovissa och vexlande anslag, hvarigenom en genomgående plan
för nybyggnadsverksamheten omöjliggjorts, hade föranledt marinförvaltningen
att i sin förut berörda skrifvelse angående anslagsbehofven för

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

år 1894 förnya sitt hvarje år allt sedan år 1887 framstälda förslag om
anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan, för
hvilken framställning utskottet närmare redogör under nästföljande punkt.

Marinförvaltningen hade, enligt hvad departementschefen vidare
meddelat, sammanfört det beliöfliga fasta ny by ggnadsan slaget med det
nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och underhåll», i
hvilket dei’jemte föreslagits den förhöjning genom anvisande af 21,000
kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor till anställande
af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som för år 1894
af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det nuvarande
anslaget, såsom här ofvan nämnts, till hela sitt belopp toges i anspråk
ensamt för underhållet och icke hade kunnat eller kunde antagas framdeles
kunna påräknas till nybyggnad, ansåge departementschefen, att detsamma
borde fortfarande bibehållas såsom särskildt anslag med den
förändrade benämning, »flottans underhåll», som af dess ändamål och
användning betingades, och uppföras med sitt nuvarande belopp, förhöjdt
med de 21,000 kronor marinförvaltningen föreslagit, samt att det nu
ifrågasatta nybyggnadsanslaget borde upptagas såsom ett särskildt anslag.

Emot den föreslagna förhöjningen med 21,000 kronor af de utaf
1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor till anställande af daglönare
å flottans varf i båtsmännens ställe har utskottet icke haft något att
erinra; och då utskottet i nästföljande punkt af detta utlåtande tillstyrker
bifall till Kongl. Maj:ts framställning om uppförande i riksstaten
af ett särskildt anslag till flottans nybyggnad, finner utskottet
jemväl lämpligt, att nuvarande reservationsanslaget till flottans nybyggnad
och underhåll erhåller den af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade benämningen:
flottans underhåll, hvarför utskottet hemställer:

a) att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,
nu 1,239,000 kronor, må till anställande af daglönare
vid flottans varf ökas med 21,000 kronor till

1,260,000 kronor; samt

b) att berörda anslag må, under vilkor af bifall
till hvad utskottet i punkt 8:o af detta utlåtande föreslår,
uppföras med förändrad benämning af »flottans
underhåll, reservationsanslag».

Bill. till Utfall. Blot. 1333. 4 Sami. 1 A/d. 4 lläft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
■flottans nybyggnad.

[8.]

Flottans nybyggnad.

8:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att till nyanskaffning af fartygsmateriel
med tillhörande artilleri- och minutredning på ordinarie stat i
riksstaten med titel: »flottans nybyggnad» måtte uppföras ett reservationsanslag
å 2,000,000 kronor med dervid fästadt vilkor, att detsamma
icke finge utan Riksdagens medgifvande användas för byggande af
fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen.

Uti en inom Andra Kammaren af herr A. Peterson i Hasselstad
väckt motion (n:o 186) har yrkats, dels att Kongl. Maj:ts förevarande
framställning icke måtte af Riksdagen bifallas, dels ock, att Riksdagen
ville till byggande af ytterligare en pansarbåt af Sveas cert bevilja

2,868,000 kronor och deraf på extra stat för år 1894 anvisa 1,000,000
kronor.

Såsom i nästföregående punkt af detta utlåtande meddelats, har
departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat,
hurusom det under rubriken »flottans nybyggnad och underhåll» af
Riksdagen sistlidet år beviljade belopp, 1,239,000 kronor, visat sig till
flottans underhåll och dermed sammanhängande behof otillräckligt, så
att några medel till flottans nybyggnad från detta anslag icke kunnat
erhållas. Då enahanda förhållande under eu lång följd af år egt rum,
i följd hvaraf alla för detta ändamål erforderliga anslag hvarje år
blifvit på extra stat af Riksdagen anvisade, men en genomgående plan
för nybyggnadsverksamheten derigenom omöjliggjordes, hade marinförvaltningen
i skrifvelsen till Kongl. Maj:t angående anslagsbehofven
för år 1894 förnyat sitt allt sedan år 1887 årligen framstälda förslagom
anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan.

Marinförvaltningen hade såsom skäl för denna sin framställning
hufvudsakligen anfört:

att endast genom bifall dertill det blefve möjligt att inom beräknelig
tid nå det mål, hvartill sjökrigsmaterielens utveckling syftade, men
i sitt beroende af extra ordinarie anslag endast kunde alltför osäkert
fortskrida, nemligen ett något så när betryggande sjöförsvar;

att ett fast anslag skulle tillåta upprättande af kontrakt för längre
tid och om större leveranser på en gång samt mer än hittills möjliggöra
begagnandet af fördelaktiga konjunkturer och undvikande af mindre
gynsamma, hvarigenom skulle ernås en betydlig besparing i utgifter;

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att ett sådant fast anslag, till största delen användt inom landet,
skulle tillföra dettas näringslif en betydande insats; och

att underhållskostnaderna derigenom kunde för framtiden begränsas
inom det derför nu bestämda anslag med tillägg allenast af redan beviljad
tillökning för anställande af daglönare å varfvet.

Det belopp af 2,000,000 kronor, som på grundvalen af 1882 års
sjöförsvarskomités beräkning förut angifvits såsom erforderlig ökning i
ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, kunde, enligt
hvad marinförvaltningen i sin ofvanberörda skrifvelse anfört, icke vidare
anses tillräckligt. Förutom den omständigheten att de under senaste
åren för anskaffning af fartygsmateriel beviljade anslagens otillräcklighet
till b a ka h ålli t utvecklingen af vår flotta, som i fråga om nämnda materiel
ej vore jemförlig med nationers, hvilka vore mindre än vår, hade nemligen
förhållandena på hit hörande områden sedan år 1882 undergått
väsentliga förändringar; sålunda kunde man numera med afseende å
stridsfartygens bestyckning icke med fördel använda sådana pjeser, som
då ansågos tillfredsställande; ett nutida stridsfartyg måste förses med
vida kraftigare och mycket dyrare artilleripjeser, för hvilka erfordrades
ej blott betydligt dyrare projektiler, utan äfven krut i större myckenhet
och kostsammare att anskaffa; artilleriets snabba utveckling hade nödvändiggjort
ett allt mer utsträckt pansarskydd å fartygen med^ deraf
följande dryga kostnader, och slutligen måste det af erfarenheten ådagalagda
behofvet af ökad fart ej obetydligt öka fartygens anskaffningskostnad;
af hvilka orsaker för anskaffningen af den materiel, som numera
ansåges erforderlig, ett väsentligen ökadt belopp måste beräknas.
Den ökning i anslaget, som marinförvaltningen velat ifrågasätta, hade
emellertid, med fästadt afseende å de öfriga behof för vårt försvar, hvilka
fordrade att varda tillgodsedda, icke kunnat bestämmas så högt, som
betingades af uteslutande hänsyn till behofvet, men hade likväl ej kunnat
beräknas till mindre än 2,500,000 kronor, för att det dermed afsedda
ändamålet skulle kunna något så när uppnås.

Fn utaf Kongl. Maj:t under den 16 september sistlidna år tillsatt
komité för utredande af frågor rörande sjökrigsmaterielen hade, i likhet
med marinförvaltningen, ansett att ett nybyggnadsanslag af fast natur
för anskaffande af dylik materiel vore oeftergifligen erforderligt. Komitén
hade dock af skäl, som återfinnas i statsrådsprotokollet (sid. 9—13),
ansett ifrågavarande anslag böra bestämmas till 2,800,000 kronor.

Riksdagen hade visserligen, erinrar departementschefen, med erkännansvärd
offervillighet numera beslutat väsentliga förstärkningar af
vårt landtförsvar; incn om dessa offer skulle medföra hela det gagn

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

till bevarande af fred och betryggande af sjelfständighet för vårt land,
som dermed åsyftats att vinna, så syntes det departementschefen alldeles
oundgängligt, att samma omtänksamhet komme det för ernående
af nyssberörda önskningsmål icke mindre vigtiga och såsom stöd för
en afgifven neutralitetsförklaring synnerligen betydelsefulla sjöförsvaret
till godo; och en sådan omtänksamhet erfordrades ovilkorligen, om vi
skulle kunna erhålla ett sjöförsvar äfven af måttliga dimensioner, innan
den nu nya materielen till följd af ålder blefve oanvändbar, hvilket ju
måste inträffa, om nyanskaffningen skedde lika långsamt och lika ojemnt
som fallet varit på senare tider, i hvilken händelse man väl aldrig
kunde hoppas, att vår sjökrigsmateriel nådde eu sådan utveckling, att
vi kunde säga oss verkligen ega ett försvar för våra kuster.

Det första och vigtigaste steget till ett sålunda nödvändigt stärkande
af sjöförsvaret vore, såsom ofvan framhållits, beviljande på
ordinarie stat af ett nybyggnadsanslag af tillräcklig storlek; i afseende
hvarå departementschefen till fullo instämde i nyssnämnda komités
yttrande och förslag. Om likväl till följd af hinder af ekonomisk
natur, hvilka det ej varit möjligt att för närvarande öfvervinna, ett årligt
nybyggnadsanslag till det af komitén föreslagna beloppet 2,800,000
kronor nu icke torde kunna af Riksdagen äskas, utan ifrågavarande
anslag måste begränsas till 2,000,000 kronor, ville departementschefen
dock hoppas, att behöflig förhöjning i detta anslag snarast möjligt kunde
erhållas samt utväg beredas för vinnande af den snara förstärkning af
materielen, som erfordrades.

Marinförvaltningen hade, såsom utskottet redan under punkten 7:o
omförmält, ansett det behöfliga fasta nybyggnadsanslaget böra sammanföras
med det nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och
underhåll», i hvilket derjemte föreslagits den förhöjning genom anvisande
af 21,000 kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000
kronor till anställande af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som
för år 1894 af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det
nuvarande anslaget, såsom bär ofvan nämnts, till hela sitt belopp toges
i anspråk ensamt för underhållet och icke heller framdeles kunde påräknas
till nybyggnad, ansåge departementschefen, att detsamma borde
fortfarande bibehållas såsom särskilt anslag med den förändrade benämning,
»flottans underhåll», som af dess ändamål och användning
betingades, samt att det nu ifrågasatta nybyggnadsanslaget borde upptagas
såsom ett särskildt anslag och, med hänsyn till den användning
det komme att få, som gjorde att det icke alltid kunde tagas i anspråk
till lika belopp hvarje år, gifvas naturen af reservationsanslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Departementschefen ansåge slutligen, i motsats till hvad marinförvaltningen
föreslagit, att de för fasta minförsvaret och minväsendets
utveckling erforderliga medel, med undantag af dem, som afsåge anskaffande
af sjelfgående minor, hvilka vore att hänföra till fartygsmaterielen,
fortfarande kunde och borde på extra stat för hvarje år
äskas, enär anskaffandet af materiel af förstnämnda slag icke kunde
anses vara af lika stadigvarande natur som nyanskaffningen af fartygsmaterielen.

På grund af de skäl, som sålunda blifvit i frågan anförda, och då
antagas måste, att med anvisande af ett ordinarie nybyggnadsanslag
en mera planmessig anordning i afseende å nyanskaffning af fartygsmateriel
med dertill hörande utredning må kunna genomföras, samt
dertill kommer, att lägre anskaffningskostnader torde kunna genom ett
fast anslags beviljande beredas, har utskottet, som icke haft något att
erinra mot det äskade anslagsbeloppets storlek, ansett sig böra tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning samt afslag å
motionärens i ämnet gjorda yrkande.

Utskottet hemställer derför:

a) att, utan afseende å herr A. Petersons omförmälda
motion i denna del, Riksdagen må till nyanskaffning
af fartygsmateriel med tillhörande artillerioch
min-utredning på ordinarie stat i riksstaten med
titel »flottans nybyggnad» uppföra ett reservationsanslag
å 2,000,000 kronor med dervid fästadt vilkor,
att detsamma icke må utan Riksdagens medgifvande
användas för byggande af fartyg af större cert än
den nu antagna pansarbåttypen; samt

b) att herr A. Petersons motion, i hvad den
innefattar förslag om anvisande af extra anslag till
byggande af en pansarbåt af »Sveas» cert, ej må af
Riksdagen bifallas.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till sjöbeväringens Angående
vapenöfningar måtte i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp gina vapenaf
256,500 kronor, utgörande 41,800 kronor mera än det belopp, hvar- öfning ar.
till detsamma blifvit för innevarande år bestämdt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 15, 16) inhemtas, har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom
1892 års lagtima Riksdag för sjöbeväringens vapenöfningar med
beklädnad och ersättning derför i riksstaten för detta år uppfört ett belopp
af 100,000 kronor.

Då den urtima Riksdagen sedermera godkänt det af Kongl. Maj:t
framlagda förslag till förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen,
enligt hvilket de värnpligtiges öfningstid skulle utsträckas till 66 dagar
under år 1893 och till 90 dagar från och med 1894, hade Riksdagen,
som tillika beslutat en förhöjning i den till beväringsmanskapet utgående
dagaflöningen från 20 till 50 öre, anvisat den häraf och af den förlängda
öfningstiden betingade anslagstillökningen för år 1893 med
114,700 kronor, till följd hvaraf ifrågavarande anslag för innevarande
år blifvit bestämdt till ett sammanlagdt belopp af 214,700 kronor. Enligt
den beräkning, som i statsrådsprotokollet till propositionen rörande
anslagstillökningen å femte hufvudtiteln i följd af de föreslagna ändringarne
i värnpligtslagen förelädes den urtima Riksdagen, skulle förhöjningen
i det af den lagtima Riksdagen bestämda anslaget, med en öfningstid
af 90 dagar och efter en beräknad styrka af 1,500 värnpligtige,
utgöra i rundt tal 116,000 kronor. Denna beräkning hade likväl varit
uppgjord efter en dagaflöning för de värnpligtige af 20 öre; efter den
med 30 öre förhöjda dagaflöningen, som för 90 dagar utgjorde (0,30 x
90 x 1,500) 40,500 kronor, uppginge den erforderliga anslagsförhöjningen
till 156,500 kronor, i följd hvaraf anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
borde i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp af
256,500 kronor, utgörande 41,800 kronor mera än det belopp, hvartill
detsamma blifvit för innevarande år bestämdt.

Utskottet hemställer,

att anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
må i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp
af 256,500 kronor.

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk
tjenst eller kommendering utrikes.

Angående° 10:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

^officerare utskottet, under hänvisning till hvad departementschefen till stats[10.
] rådsprotokollet (sid. 16, 17) i ärendet anfört, hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under
anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes
må under förändrad titel: »Ersättning åt officerare
och ingeniörer vid flottan under anställning eller
kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett
från 15,000 kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp.

Durchmarschkostnader.

ll:o. Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet å sid. 17
i ämnet meddelas, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, hemställa,

att anslaget till durchmarschkostnader, nu 10,000
kronor, må minskas med 4,000 kronor till G,000 kronor.

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars
underhåll.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till signal- och telefonstationers
betjenande samt telefonledningars underhåll måtte uppföras ett
årligt anslag till belopp af 6,400 kronor.

Sedan 1891 och 1892 årens Riksdagar till anläggande af signaloch
telefonstationer anvisat tillhopa 92,000 kronor, hade, såsom inhemtas
af statsrådsprotokollet (sid. 17—18), chefen för flottans stab
anmält, att till bestridande af utgifterna för underhåll af telefonledningarne
till dessa stationer samt för abonnementsafgifter till telegrafverket
och de enskilda bolag, med hvilka stationerna komme att stå i
förbindelse, erfordrades, enligt verkstälda beräkningar, åidigen 7,750
kronor, hvartill komme arfvoden till ett belopp af 25 kronor vid hvarje
station åt dem, som omhänderhade vården och uppbörden af stationernas
materiel; och då antalet ifrågavarande stationer vore 49, skulle
alltså de föreslagna arfvodena medföra en årlig kostnad af 1,225 kronor.

Chefen för flottans stab hade, i fråga om beredande af medel till
bestridande af ofvanomförmälda kostnader, vid hvilkas beräknande man
utgått från den förutsättningen, att underhållet af såväl landledningarne

Angående

durchmarsch kostnader [H-3 -

Angående
anslag till
signal- och
telefonstationers
betjenande
samt
telefonledningars
underhäll.

[12.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

som kablarne skulle ombesörjas af telegrafverket mot derför beräknad
afgift, samt att lotsverket skulle, mot rätt att erhålla de från allmänheten
inflytande telefonafgifterna, bekosta utgifterna för uppassningen å stationerna,
föreslagit, att då lotsverket hade att af ifrågavarande stationer påräkna
ganska stort gagn, lotsmedel! borde lemna något bidrag till gäldande
af kostnaderna för ledningarnes underhåll och för abonnementsafgif
terna. Ifrågavarande bidrag hade chefen för flottans stab ansett
lämpligen kunna bestämmas till en tredjedel af nämnda till 7,750 kronor
beräknade kostnader, eller till ett belopp af 2,583 kronor 34 öre,
samt att återstående beloppet af sistnämnda kostnader, utgörande 5,166
kronor 66 öre, äfvensom det till arfvoden för vård och uppbörd af stationernas
materiel erforderliga belopp af 1,225 kronor, skulle bestridas
af anslag för flottan, på grund hvaraf för ifrågavarande stationers betjenande
samt underhåll af telefonledningar erfordrades å flottans stat
ett anslag af tillhopa 6,391 kronor 66 öre, eller i rundt tal 6,400 kronor.

Departementschefen har till alla delar instämt i chefens för flottans
stab förevarande framställning, emot hvilken lotsstyrelsen och telegrafstyrelsen,
i hvad dem anginge, icke heller haft något att erinra.

Utskottet, som anser att ifrågavarande årliga kostnader, i den mån
de icke finnas böra utgå af lotsverkets medel, böra bestridas af flottans
underhållsanslag, får hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej
må af Riksdagen bifallas.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Angående
lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[13.]

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas med ett från 1,200,000 kronor till 1,400,000 kronor förhöjdt
belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, och
följaktligen anslaget med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,
409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, livilket, innebure
en ökning af 200,000 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att
de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Med erinran, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel blifvit af Riksdagen
i enlighet med utskottets förslag i utlåtandet n:o 48, angående stats -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

verkets ordinarie inkomster för år 1894, beräknad till 1,400,000 kronor,
samt att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer med
de grunder, som i afseende å förevarande anslag blifvit vid föregående
riksdagar godkända, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla, hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

14:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att detta anslag, som
nu vore upptaget till 46,852 kronor, måtte för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma höjas med 46 kronor 48 öre till 46,898 kronor 48 öre.
Utskottet hemställer,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. måtte få jemkas i den mån, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.
Uti särskild proposition (n:o 42) angående vissa ändringar i
organisationen af Karlskrona artillericorps har Kong]. Maj:t visserligen i
fråga om, bland annat, anslaget till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne
vid Karlskrona samt delar af anslagen till naturaunderhåll
och till rese- och traktamentspenningar föreslagit en något annan
användning än den hittills beslutade. Men då berörda särskilda framställning,
hvaröfver utskottet i utlåtande n:o 6 a meddelar yttrande,
icke inverkar på nämnda anslags belopp, får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka icke blifvit i föregående punkter
af detta utlåtande särskildt omförinälda, må i 1894
års riksstat upptagas till oförändrade belopp.

Bill. till Kihd. Brot. 1H93. 4 Sami. 1 Afä. 4 Saft.

Angående
jemkning af
detta anslag.

[14.]

Angående

öfriga

ordinarie

anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
underbefälsskolans
hus
i Karlskrona.

[15.]

Angående
anslag till
artillerimateriel
för fartyg.
[16.]

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet
här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof
inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1894 af Kongl. Maj:t
blifvit ifrågasatta.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona.

16:o. Under erinran att 1892 års lagtima Riksdag för tillbyggnad
af underbefälsskolans hus i Karlskrona beviljade 125,000 kronor och
deraf för år 1893 anvisade dels hos marinförvaltningen innestående
odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de för tioårsvakanserna i Blekinge
län och Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmausvakan
saf gifter, dels ock såsom extra anslag 56,000 kronor, får utskottet,
i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställa,

att till fullbordande af tillbyggnaden å underbefälsskolans
hus i Karlskrona ett belopp af 54,583 kronor
52 öre må på extra stat för år 1894 anvisas.

Artillerimateriel.

17:o. Till anskaffning af artillerimateriel för fartyg har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja ett belopp af
252,900 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet [sid. 19—20] inhemtas, hade
marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål för år 1894 ansett följande
anslagsbehof erforderliga:

Vapen:

2 st. 15 cm. kanoner med lavettage.................................... kr. 56,000: —

2 » 57 mm. kanoner med d:o .................................... » 13,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 19

Ammunition:

50 st. 25 cm. pansargranater af stål......................... kr. 15,000: —

50 s eko eko af tackjern.................. » 6,250: —

50 » eko granater................................................... » 5,250: —

22 » eko granatkartescher................................. » 2,600: —

2,000 » 57 mm. patroner (stålgranat) ........................... » 31,500: —

2,000 » eko eko (jerngranat) ........................ » 28,400: —

25.000 » 25 mm. eko ............................................... » 37,500: —

14.000 kg. brunt prismatisk krut................................... » 42,000: —

till ersättande af förbrukadt kanonkrut........................... » 18,000: —

Summa kr. 255,500: —

Vid hvad marinförvaltningen föreslagit hade departementschefen
icke haft annat att erinra, än att, då de bland ammunitionen för fartygen
upptagna 22 st. granatkartescher kunnat bekostas af andra tillgängliga
medel, departementschefen ansåge det för fartygen upptagna belopp,
255,500 kronor, böra nedsättas till 252,900 kronor.

Till hvad marinförvaltningen anfört har departementschefen i öfrigt
endast tillagt, att, om medel till anskaffning af de af förvaltningen nu
upptagna effekter erhölles och sålunda den nu befintliga bristen kunde
hufvudsakligen fyllas, hädanefter, under förutsättning att det begärda
fasta byggnadsanslaget komme att beviljas, särskilda anslag i allmänhet
ej behöfde begäras till annan ammunition än krut, samt att, då tillverkning
af de nya stora stålprojektilerna erfordrade en jemförelsevis lång
tid, och patronhylsor till de snabbskjutande kanonerna icke ännu kunde
tillverkas inom landet, det vore af synnerlig vigt att anskaffningen af
här upptagna ammunition icke blefve uppskjuten.

Utskottet, som anser, att för ifrågavarande ändamål icke skäligen
bör anvisas större belopp än af 1892 års Riksdag derför anvisades, får
hemställa,

att Riksdagen må till artillerimateriel för fartyg
på extra stat för år 1894 bevilja 100,000 kronor.

18:o. Till anskaffning af artillerimateriel för sjöbefästning änne har
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja
ett belopp af 62,500 kronor.

Marinförvaltningen hade, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet
(sid. 19—20), i skrifvelse till Kongl. Maj: t anfört, att för fyllande af
ifrågavarande behof borde för år 1894 äskas:

Angående
anslag till
artillerimateriel
för
sjöbefåstninqarnc.

[17.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
skjutförsök.

[18.]

Angående
anslag till
minväsendet.

[19.]

för

60 st. 24 cm. pansargranater af stål

90 » » granater..........................

12,000 kg. brunt prismatiskt krut.............

.............. kr. 17,500: —

............. » 9,000: —

.............. » 36,000: —

Summa kr. 62,500: —

Departementschefen har vid hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit
icke haft någonting att erinra, och har i öfrigt endast velat tilllägga,
att snar anskaffning af ammunitionen för fästningarne vore så
mycket nödvändigare, som till de nya kraftiga kanonerna till Kungsholms
fästning, hvilka skulle levereras före den 1 juni innevarande år,
endast en del af behöfliga projektiler hittills kunnat beställas och ej
något krut anskaffas.

Utskottet, som anser att utgifterna för ifrågavarande ändamål
skäligen kunde begränsas till 50,000 kronor, hemställer,

att till artillerimateriel för sjöbefästningarne må
på extra stat för år 1894 anvisas ett belopp af 50,000
kronor.

19:o. Under tillstyrkande af bifall till KoDgl. Majds derom gjorda
framställning och med erinran att 1892 års lagtima Riksdag för enahanda
ändamål beviljat samma belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till skjutförsök på extra stat för
år 1894 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Minväsendet.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till minväsendet
på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning har departementschefen anfört, att han
ansåge nödiga medel för det fasta minförsvaret och minväsendets utveckling^
fortfarande böra på extra stat anvisas; och då marinförvaltningen
härtill i det för fartygsmaterielen föreslagna anslag å 2,500,000
kronor beräknat ett belopp af 100,000 kronor, ansåge departementschefen
detta belopp, som vore lika med hvad i medeltal under flera föregående
år härför användts, äfven böra för år 1894 äskas.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att Riksdagen må till minväsendet på extra stat
för år 1894 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Kruthus m. m. på Kalsholmen.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till kruthus
m. m. på Kalsholmen på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af

57,000 kronor.

Marinförvaltningen både, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet
(sid. 22), uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anmält, att varfschefen vid
flottans station i Karlskrona allt sedan år 1882 i sina årliga förslag till
beräknande af utgifterna för hans förvaltning under andra året derefter
upptagit beliofvet af ett nytt kruthus för stationen, förlagdt på Kalsholmen
invid Karlskrona. Marinförvaltningen hade jemväl funnit vigtiga
skäl tala derför. De alldeles invid staden på dess östra sida liggande
gamla otidsenliga kruthusen af sten, hvilka kunde af en fiende upptäckas
på långt håll, kunde ej länge rymma den qvantitet krut, som numera
borde finnas i förråd. Ett kruthus å Kalsholmen skulle förskaffa behöfligt
utrymme och derjemte genom sitt tillbakadragna läge erbjuda
säkrare skydd för det derstädes förvarade krutet; och slutligen blefve
Karlskrona stad befriad från de nuvarande kruthusens farliga granskap.
Vid föredragning af bemälde varfschefs ifrågavarande framställning år
1891 hade marinförvaltningen, som ansåge helt andra fordringar beträffande
utrymme och byggnadssätt för ett hus af ifrågavarande slag
föreligga då än år 1882, anmodat varfschefen att inkomma med ritningar
och kostnadsförslag till ett kruthus för stationen, lämpadt efter
nutida fordringar. Varfschefen hade nu inkommit med å stationens
ingeniörsdepartement i samråd med chefen för artilleridepartementet
upprättade ritningar och kostnadsförslag. Af dessa handlingar framginge,
att kruthuset, såsom år 1882 föreslagits, borde förläggas å Kalsholmen
samt att kostnaden för kruthus, våghus, brygga, vakthus och
uthusbyggnad beräknats till 53,000 kronor, hvarutöfver varfschefen
ansett ytterligare 4,000 kronor erforderliga för expropriering af ön
Kalsholmen.

Departementschefen, som i likhet med marinförvaltningen ansåge
kruthusanläggningen vara af behof påkallad, har tillstyrkt den af marinförvaltningen
i ämnet gjorda framställningen.

Med hänsyn dertill, att kostnaden för kruthuset å Bergholmen, för
hvilket Riksdagen åren 1891 och 1892 anvisat medel, uppgick till endast

Angående
anslag
till kruthus
m. m. på
Kalsholmen.
[20.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
löneförbättring
åt
lärarne rid
sjökrigsskolan.

[21.]

42,500 kronor, har utskottet ansett kostnaden i sin helhet för nu ifrågasatta
kruthus å Kalsholmen utan olägenhet kunna nedbringas till 53,000
kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till kruthus in. m. på Kalsholmen
på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af

53,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

22:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till löneförbättring åt lärarne
vid sjökrigsskolan måtte på extra stat för år 1894 anvisas ett belopp
af 1,860 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 23) inhemtas, har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom
Riksdagen år 1888 medgifvit, att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan
dels finge användas af kadetternas terminsafgifter, så vidt
de dertill lemnade tillgång, ett belopp af 1,300 kronor, dels ett extra
anslag af 1,860 kronor för år 1889 anvisades. Riksdagen hade sedermera
för hvarje år på extra stat anvisat enahanda belopp, 1,860 kronor,
att, utöfver nyss berörda 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter,
användas till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan, jemte det
Riksdagen åren 1891 och 1892 dervid för löneförbättringens erhållande
fäst det vilkor, att den, som ville deraf komma i åtnjutande, icke finge,
jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid
någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till löneförbättring åt lärarne
vid sjökrigsskolan, utöfver de 1,300 kronor, som enligt
1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas,
anvisa för år 1894 ett extra anslag af 1,860 kronor
med det dervid för löneförbättringens erhållande fästa
vilkor att den, som vill deraf komma i åtnjutande,
icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan,
utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23:o. Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner, nemligen
n:o 69 af herr N. Persson och n:o 90 af herr C. Svensson, har yrkats:

af herr Persson, att Riksdagen måtte besluta aflåtande af skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan om utredning af hvad som erfordrades
för sammanslagning af de nuvarande flottetablissementen i Stockholm
och Karlskrona, vare sig i eller vid endera af dessa städer eller å annan
derför lämplig plats, äfvensom af den årliga besparing i varfs- och stationsutgifter,
som deraf skulle följa;

samt af herr Svensson, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, så skyndsamt som möjligt, låta
utreda,

huruvida icke Stockholms station af kongl. flottan kunde förändras
till en depot, och den sålunda då der öfverflödig vordna materielen och
personalen öfverflyttas till Karlskrona station,
samt, i händelse sådant visade sig böra ske,

huruvida icke den för depöten erforderliga materielen kunde förläggas
till galervarfvet, under det att detta, sedan plats för nämnda
materiel samt för erforderliga minverkstäder och förråd samt för kasern
för minörkompaniet m. m. blifvit undantagen, utarrenderades till enskilda
spekulanter, med förbehåll att för flottan erforderliga reparationsarbeten
skulle der i första rummet verkställas; äfvensom

huruvida icke Skepps- och Kastellholmarne borde försäljas och derför
inflytande köpesumma användas till anskaffande af sjökrigsmateriel.

Beträffande de skäl, som motionärerna till stöd för berörda framställningar
anfört, tillåter utskottet sig hänvisa till motionerna.

I afseende å dessa frågor har utskottet här velat erinra, att 1882
års sjöförsvarskomité i ämnet yttrat följande:

»I sammanhang med hvad komitén sålunda fått i underdånighet
anföra angående vårt kustförsvars ändamål samt beskaffenheten af dess
materiel, torde komitén böra uttala sin åsigt i fråga om dess förläggning
under fred, det är om flottans stationer. Det har i sådant hänseende
icke undgått komiténs uppmärksamhet, att fråga understundom
förekommit, huruvida det icke ur ekonomisk synpunkt skulle medföra
afsevärda fördelar, derest flottan kunde å ett ställe förläggas, så att
icke flere än en station erfordrades. Ehuru visserligen besparing såmedelst
skulle kunna vinnas dels genom någon minskning af den för
stationstjenstgöringen erforderliga militära och civila personalen och
dels genom koncentrerande å en punkt af de för flottan erforderliga
etablissement, hus och byggnader, förråd in. m. dylikt, lärer emellertid

Angående
sammanslagning
af
flottetablissementen
i
Stockholm
och Karlskrona
m. m.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tanken på en så genomgripande ändring af nu bestående förhållanden
böra öfvergifvas, och detta af så väl militära som äfven ekonomiska skäl.

I sådant hänseende torde böra erinras, att, om också icke hufvudstadens
och dermed det mellersta Sveriges försvar är allt, så är dock
dess utanverk, den densamma omgifvande vidlyftiga skärgården, från
Landsort till Öregrund, af så stor betydelse i strategiskt hänseende,
att ensamt denna nödvändiggör den ständiga närvaron derstädes af ett
flytande försvar, hvars naturliga förläggningsort i fred och replipunkt
i krig är Stockholm. Att upphäfva denna station och flytta den der
befintliga afdelning af vår flotta till Karlskrona lärer således redan af
detta skäl icke kunna ifrågakomma, äfven om det icke skulle möta betänkligheter,
hvarom meningarne knappast lära vara delade, att draga
alla denna administrations detaljer så långt undan från den plats, der
centralstyrelsen har sitt säte och utöfvar sin verksamhet. För att
verkliggöra tanken på en gemensam station för hela vår flotta, återstode
således endast alternativet, att Karlskrona station indroges. Men
häremot resa sig otvifvelaktigt svårigheter af mångahanda art. För att
icke nämna, att den traditionella uppfattningens förkärlek för vårt örlogsvapens
största station, hvilken förkärlek af helt naturliga skäl i mångt
och mycket sammanfaller med intresset för vapnet i sin helhet och just
derför i en sådan fråga som denna visserligen icke är utan sin stora
betydelse, skulle häraf känna sig på det smärtsammaste berörd, så lärer
det icke kunna förnekas att, utan fall af högsta nöd, vore det nästan
vandalism att låta förstörelsen öfvergå de arbeten sekler till vår flottas
gagn skapat — och detta blefve dock under den antagna förutsättningen
måhända nödvändigt för att icke lemna dem i en blifvande fiendes hand
— liksom det ock skulle för statsverket komma att medföra allt för
stora ekonomiska uppoffringar att sedermera på annat ställe upprätta
nya dylika anläggningar. Skulle för öfrigt hela vår sjömagt vara samlad
i Stockholm, så finge den vägen väl lång till våra södra och vestra
kuster för att vid ett plötsligt inbrytande krig kunna skydda desamma.
Förlagd åter i Karlskrona, med dess tidigt isfria redd, bär den lättare
att fylla denna uppgift, hvartill kommer den omständigheten, att en
allierad flotta derstädes finner en välbelägen och rymlig hamn.»

Delande de åsigter, som af nämnda komité sålunda uttalats, vill
utskottet derjemte erinra, att den erfarenhet, som hittills vunnits i afseende
å försäljning af tomter för kronans räkning, icke torde gifva
anledning’ att framkalla förhoppningar om någon snabb eller särdeles
fördelaktig försäljning af ännu flera kronan tillhöriga tomter.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottet hemställer derför,

att herrar N. Perssons och E. Svenssons omförmälda
motioner icke må föranleda någon Riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 11 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

Reservationer:

vid punkt 7:o mom. b. (angående förändrad benämning å anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll):

af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Pehr son, H. Andersson,
0. Jonsson, L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, C. Persson,
P. Holm och N. Nilsson i Wrängebol;

vid punkten 8:o (angående anslag till flottans nybyggnad):
af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Pehrson, H. Andersson,
0. Jonsson, L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, C. Persson,
P. Holm och N. Nilsson i Wrängebol, hvilka ansett, att utskottets
förslag till yttrande och beslut i denna punkt bort hafva följande
lydelse:

»Då utskottet anser nödigt, att anskaffande af tidsenlig fartygsmateriel
fortgår så, som under en följd af år varit förhållandet, men icke
trott det vara lämpligt, att Riksdagen undandrages pröfning af det belopp,
som hvarje år bör anvisas, äfvensom dess användning, har utskottet
funnit sig böra afstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
men. i stället förorda den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må, i enlighet med herr A.

Bih. till Rlksd. Prof. 181)3. 4 Sand. 1 Afd. 4 Höft. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Peterssons omförmälda motion, till byggande af en
pansarbåt af Sveas cert bevilja 2,868,000 kronor
och deraf på extra stat för år 1894 anvisa 1,000,000
kronor»;

vid punkten 17:o (angående anslag till artillerimateriel för fartyg):
af herrar V JV. Ekenman, R. G. von Hedenberg, H. P. P. Tamm,
F. A. Boström, friherre F. W. von Otter, K. Bohnstedt, G. D. R. Tornérhjelm,
C. E. Casparsson, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C. G. A.
Klingspor och I. Wijk, hvilka yrkat, att utskottet skulle hemställa om
bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet;

vid punkten 18:o (angående anslag till artillerimateriel för sjöbefästningarna): af

herr R. G. von Hedenberg, som yrkat att Kongl. Maj:ts förslag
i ämnet måtte oförändradt af utskottet förordas.

Det skulle här antecknas, att herrar C. Lundeberg, A. G. Svedelius
och S. G. von Friesen icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling
inom utskottet.

Bilagor.

Statsutskottets Utlåtande N;o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1893 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.
17,000	__	__	_	__	_	17,000	_
26,800	—	—	—	—	—	26,800	—
38,600	—	—	—	—	—	38,600	—
82,400			—		—	82,400	—
1,647,934	—		—	—	-	1,647,934	—
189,600						189,600
32,000	—				—	32,000	—
6,400	—	—	—	—	—	6,400	—
287,500	—	—	—	—	—	287,500	—
452,450	—	—	—	—	—	452,450	—
—	—	75,500	—	26,400	—	101,900	—
2,698,284		75,500	_	26,400	—	2,800,184	_

Sjöförsvars Departenientet

och

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ...............................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuvarande
Höjes för sjömanscorpsens förändrade organisaoch
för ökning af underofficerarnes maskinistoch
2 underofficerare .......................................

Till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne

Alderstillägg, förslagsanslag .................................

Pensionering af reservhefäl, förslagsanslag högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

Båtsmansindelningen. Nuvarande belopp..............

Minskas å »Friheter» med ...............................

Tr:pt

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

IÄtt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen

personal.

belopp ..............................................

tion med ........................... 67,000:

stat med 8 flaggunderofficerare
............................................ 11,120:

vid Karlskrona, reservationsanslag ...

reservationsanslag..

S:gr 1,647,934: - ~ 78,120: -	Förslag till blifvande riksstat:
\| Anvisning i \| kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa,
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. 17,000 26,800 38,600	Ö. —	Kronor.	!	Kronor.	ö.	Kronor. 17,000 26,800 38,600	Ö.
82,400	—	—	—	—	—	82,400	—
1,726,054 189,600 32,000 6,400 287,500 452,450		2,600	_ —	26,400	—	1,726,054 189,600 32.000 6,400 287,500 452,450 29.000	—

101,900 -72,900 -
Tr:])t	2,776,404	\|—\| 2,600		26,400	—\| 2,805,404!-

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

1893 års riksstat anslår:

Anvisning kontant.	.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
2,698,284	_	75,500	_	26,400	_	2,800,184
114.000	—	—	—	—	—	114,000	_
40,000	—	—	—	—	—	40,000	—
2,769,884	—	75,500	—	26,400	—	2,871,784	—
1,239,000	—	—	—	—	—	1,239,000	—
670,000	_					670,000
100,000	—	—	—	—	—	100,000	—
39,820	—		—			39,820	—
60,000						60,000
15,000						15,000
10,000	—	—		—	—	10,000	—
39,000		—	—	—	—	39,000	—
5,025,104	1	75,500	—	26,400	—	5,127,004	—

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas
med ......................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsÖkas
med............................................................,..

hvarjemte rubriken ändras till Flottans unFlottans
nybyggnad, reservationsanslag (Nytt) ......

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag........................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

Nuvarande belopp............................................

Ökas med..............................................................

Undervisningsverket:

Siökrigssholan ........................ .............................

Skeppsgosseskolan ..............................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utan
dras till:

Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

utrikes. Nuvarande belopp................................

Minskas med.....................;..................................

Durchmarscbkostnader, reservationsanslag. NuMinskas
med......................................................

Sjukvård .....................................................................

Tr:pt

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Tr:pt län och Södra Möre härad af Kalmar län ............. slagsanslag. Nuvarande belopp .......... 40,000: — ...........o............................i................... 6,700: —
materiel.	S:gr
anslag. Nuvarande belopp.................	1,239,000: -21,000: —
derbåll, reservationsanslag.	S:gr
anslag.
ersättning derför, förslagsanslag.	100,000: — 156,500: —
	31,040: — 8,780: —
ländsk tjenst eller kommendering utrikes. Rubriken under anställning eller kommendering ........................................................... 15,000: — ........................................................... 3,000: —
varande belopp ....................................	10,000: -4,000: —

Tp:rt

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning pa förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
2,776,404		2,600	_	26,400	_	2,305,404
114,000 / r •	—	—	—	——	—	114,000	—
33,300	-		—	—	—	33,300	—
2,841,304	—	2,600	—	26,400	—	2,870,304	—
1,260,000						1,260,000
2,000,000	—	—	—	—	—	2,000,000	—
3,260,000	—	—	—	—	—	3,260,000	—
670,000	—					670,000	—
256,500	—	---		—	—	256,500	—
39,820						39,820
60,000						60,000	“
12,000	—	—	—		—	12,000	-
6,000	_	____	_,	__	_	6,000
39,000	—	---	—	—	—	39,000	—
7,267,024	—	2,600	—	26,400	-	7,296,024	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1893 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
5,025,104	_	75,500	_	26,400	_	5,127,004	_
19,175	—	—	—	—	—	19,175	—
25,000	—	—	—	—	—	25,000	—
46,852	—	—	—		—	46,852	—
12,500	—	—	—	—	—	12,500
1,037,347	—					1,037,347	—
1,200,000	—	— 405	—	4	—	1,200,409	—
86,150						86,150
9,000	—		—	—		9,000	-1
13,000	_	—	—			13,000
1,308,150 —	405	—	4	_	\| 1,308,559	—
6,436,781		75,905		26,404	\|-	j 6,539,090

Diverse behof.........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. ..
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsÖkas
med............................................................

Extra utgifter .......................................................

Hall

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal

anvisning i kontant ..........................................

Ökas med.........................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart ..........................

Nautisk-meteorologiska byrån ................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstal
meteorologiska byrån, förslagsanslag................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i kontant.	Indelning och förlig an på fö Friheter.	dermed jem-visning •slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor. Tr:p 7,267,024 19,175 ........................... ............... 25,000 nslag. Nuvarande belopp......... ...... 46,852: .......................................................... 46: 48 46.898	Ö. 48	Kronor. 2,600	Ö.	Kronor. 1 26,400	Ö.	Kronor. 7,296,024 19,175 25,000 46,898 12,500	Ö. 48
12,500		—
S:gr 1,186,893 48		—	—	—	1,186,893	48
deln.
terna, reservationsanslag. Nuvarande
................. 1,200,000: —
............................................................. 200,000: — 1 400.000	_	405	_	4	—	1,400,409	—
......... 86,150	_	—	—	—	—	86,150	—
........................ ........ 9,000	—		—	—	—	9,000	—
terna för sjöfarts- och. föreståndaren vid nautisk- ............. 13,000	_	__	—			13,000	—
1,508,150	—	405	—	4		1,508,559	—
8,878,747	48	3,005	—\| 26,404	I-	8,908,156	48

Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 4 Hiift.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. IÄtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte liufvudtitel.

r~ Sjöförsvarsdepartementet. För genomförande under år 1894 af lönereglering för flottan ... Till tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona ..	Kronor.	Ö.
50,000 54,583 100,000 50.000 10.000 100,000 53,000 1,860	52
» artillerimateriel för fartyg » artillerimateriel för siöbefästningarne .............. » skjutförsök ..... » mmväsendet...................................... » kruthus m. m. på Kalsholmen........................................•. » löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan ...................
Summa	419,443	52

Stockholm, K. L. Beckman, 1893.