Statsutskottets Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1890:Su6 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 14 April 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Till aflöning för floitans corpser och stater äro för innevarande
år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,445,734: —
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnumrner^
i Blekinge län och Södra Möre härad af
Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan................................. » 50,000: _

eller tillhopa kr. 1,609,734: —

Utöfver detta belopp erfordrades, enligt hvad af statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari 1890 inhemtas, för den
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Raft. 1

Angående
aflöning för
flottans
corpser
och stater.

[1-3.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

del af nya sjömanscorpsen, som under år 1891 skulle uppsättas, 67,000
kronor, hvarmed det ordinarie anslaget till aflöning alltså borde förhöjas.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i
nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser
och stater anvisade anslag å 1,445,734 kronor må
förhöjas med det för år 1891 till förändrad organisation
af sjömanscorpsen erforderliga belopp 67,000
kronor till 1,512,734 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under erinran, att densamma öfverensstämmer med hvad
vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och af
Riksdagen godkändt, hemställer utskottet,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna
anslagstitel under år 1891 användas.

3:o. Kongl. Maj:t har vidare under samma anslagstitel föreslagit,
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1891 anvisas
att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och
stater redovisas.

Under hänvisning till den utredning i förevarande fråga, som utskottet
lemnade vid 1889 års riksdag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till genomförande af den beslutade
löneregleringen för flottans corpser och stater,
bevilja på extra stat för år 1891 ett anslag af
50,000 kronor, att redovisas gemensamt med anslaget
till aflöning för flottans corpser och stater.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den på reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1891 möjligen
uppkommande besparing måtte få användas till betäckande af
den brist, som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, på
detsamma uppkommit.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sidan 3, har departementschefen
erinrat, att med anledning af Kongl. Maj:ts framställning
senaste Riksdag medgifvit, att de på reservationsanslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossecorpserna under år 1890 uppkommande besparingar
finge användas till betäckande af den brist, som innan anslaget
erhållit reservationsanslags natur, å detsamma uppkommit. Då
det icke kunde med visshet påräknas, att besparingarne å ifrågavarande
anslag till och med år 1890 komme att uppgå till det belopp,
14,139 kronor 68 öre, som bristen för närvarande utgjorde, hade marinförvaltningen
föreslagit, att, Kongl. Maj:t täcktes bos Riksdagen
äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp som för
innevarande år, medgifvande att, till utjemnande af återstoden af berörda
brist, måtte få användas, jemväl den besparing, som under år
1891 kunde på anslaget beredas.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring
i rustnings- och roteringsbesvären, nu 100,000 kronor, måtte, under
förutsättning att eu ytterligare lindring i dessa besvär af tio procent
blefve af Riksdagen beslutad, med 6,000 kronor höjas till 106,000
kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari
innevarande år meddelas, hade, för att bereda de rust- och rotehållare
vid båtsmanshållet, hvilka utgjorde rustnings- eller roteringsbesvären
effektivt, den år 1885 beslutade lindring i samma besvär,

Angående
beklädnad åt
sjömans- och
skeppsgossecorpserna.

[4-]

Angående
lindring i
rustningsoch
roteringsbesvären.

[5.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

uppförts å femte hufvudtiteln ett förslagsanslag af 162,000 kronor.
Sedan beslut år 1887 fattats om båtsmanshållets vakanssättning hade,
vid det förhållande att för alla vakanssatta rotar lindringen skulle utgå
medelst afskrifning af vakansafgiften och icke genom utbetalning från
statsverket, anslaget i mån af vakanssättningens fortgång blifvit nedsatt
samt utgjorde för närvarande 100,000 kronor. Med afseende på
den fortgående vakanssättningen skulle detta belopp för år 1891 nedsättas
till 80,000 kronor.

Men enär Kongl. Maj:t förklarat sig vilja föreslå Riksdagen att
under vissa vilkor besluta en ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären
af tio procent och denna skulle komma att genom utbetalning
från statsverket af motsvarande belopp beredas de rust- och
rotehåll, som ännu vore effektiva, blefve, enligt hvad departementschefen
vidare anfört, en förhöjning af anslaget med afseende härpå
erforderlig, och borde denna förhöjning, då den ifrågakommande lindringen
skulle utgöra en tredjedel af den förut medgifna, bestämmas
till en tredjedel af hvad anslaget eljest bort för år 1891 utgöra och
således i rundt tal till 26,000 kronor.

På grund häraf hade departementschefen, under förutsättning att
en ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af 10 procent
blefve af Riksdagen beslutad, hemstält att nu ifrågavarande anslag
måtte för år 1891 upptagas till ett belopp af 106,000 kronor.

Då emellertid Kongl. Maj:ts förslag om eu ytterligare lindring i
rustnings- och roteringsbesvären af tio procent icke af Riksdagen bifallits
och de af herrar H. Andersson, J. Eliasson och A. P. Danielson
m. fl. inom Riksdagen väckta motioner om ytterligare lindring i
rustnings- och roteringsbesvären ej heller vunnit Riksdagens bifall, har
förutsättningen för en förhöjning i förevarande anslag förfallit. Under
dessa förhållanden torde deremot detta anslag för år 1891, i likhet
med föregående år, böra minskas med hänsyn till den beräknade vakanssättningen
under året med omkring en åttondedel af ursprungliga
anslagsbeloppet 162,000 kronor, eller i jemnt tusental med 20,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären må för år 1891 nedsättas från
100,000 kronor till 80,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Sjökrigsskolan.

6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit,

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner måtte sålunda
förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor,
deraf 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600
kronor hyresbidrag;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skulle anses såsom
tillägg i den fasta lönen måtte i 2:a, 3:e och 4:e lönegraden förhöjas
från 250 till 500 kronor;

c) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning
i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken; samt

d) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte förklaras berättigade att
från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder
och på samma vilkor, som vore eller blefve bestämda för lektorernes
vid de allmänna läroverken pensionsrätt,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa
förbättrade löneförmåner och af pensionsrätt, icke måtte jemte sin
lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon
privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola, samt före 1891
års ingång anmälde sig att med samma år ingå på den nya lönestaten,
äfvensom att han i öfrigt skulle i tillämpliga delar vara underkastad de
vid löneregleringarne för statens embets- och tjensteman i allmänhet
för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg
äfven måtte medgifvas biträdande läraren i matematik;

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de
1,300 kronor af kadetternes terminsafgifter, som enligt Riksdagens
medgifvande år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en
förhöjning af 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag
31,040 kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning delvis sammanhänger
med Kongl. Maj:ts den 7 februari innevarande år till Riksdagen aflåtna
proposition angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna
läroverken och pedagogierna, kommer utskottet att framdeles,
sedan Riksdagen fattat beslut i anledning af berörda proposition, afgifva
utlåtande öfver Kongl. Maj:ts förevarande framställning; hvilket
utskottet skolat för Riksdagen
anmäla.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
durchmarsch■
kostnader
m. m.

[9.]

Angående
lots- och fyrim
ältning en
in. m.

[10].

Burchmarsclikostnader samt rese- och traktamentspenningar.

7:o. Med tillstyrkande af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
får utskottet, i enlighet med det förslag till genomförande af
sjömanscorpsens förändrade organisation, som åt 1887 års Riksdag bifölls,
hemställa,

att i riksstaten för år 1891 anslaget till durchmarschkostnader
må nedsättas med 4,000 kronor eller
från 22,000 kronor till 18,000 kronor samt anslaget
till rese- och traktamentspenningar förhöjas med
: • 2,000 kronor eller från 23,000 kronor till 25,000

kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och
båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras
med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att
de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
såsom hittills finge användas för de med anslaget afsedda
ändamål.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 44) har herr grefve
F. K. H. Strömfelt på anförda skäl hemstält, att Riksdagen behagade besluta,
att sedan det till lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag blifvit årligen beräknadt, det af fyr- och
båkmedel derefter uppkommande verkliga öfverskott måtte till sjöfartsnäringens
och skeppsbyggeriets upphjelpande användas.

Om, med frångående af Riksdagens hittills följda åsigt, att fyroch
båkafgifterna icke äro att betrakta såsom en inkomstkälla för tillgodoseende
af statens allmänna behof, utan såsom en särskild, af en
viss rörelse utgående afgift, uteslutande afsedd för underhåll och förbättrande
af vissa för denna rörelses underlättande inrättade anstalter,
det skulle synas lämpligt att, såsom motionären föreslagit, använda
uppkommande öfverskott till sjöfartsnäringens och skeppsbyggeriets

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

upphjelpande, lärer den af Kongl. Maj:t nyligen tillsatta komitén före
afgifvande af förslag till åtgärder för befrämjande af denna närings
utveckling taga sådant i öfvervägande, hvarför utskottet anser, att
motionen för närvarande icke bör till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att, med afslag å grefve Strömfelts motion,
Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen
bifallas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t hemstält:
att navigationsskolan i Strömstad måtte indragas vid utgången af
augusti månad år 1890;

att femte hufvudtitelns anslag å 94,650 kronor till undervisningsanstalter
för sjöfart måtte minskas med det till undervisnings meddelande
åt lokomotivförareelever vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt ersättning tillsvidare med 100 kronor årligen
till hvardera af föreståndarne vid nämnda skolor för besväret med
lokomotivförare-elevers inskrifning, pröfning m. in. anvisade anslagsbelopp
af 1,800 kronor;

att Riksdagen måtte godkänna det statsrådsprotokollet bilagda förslag
till stat för rikets navigationsskolor att tillämpas från och med
år 1891, med förklarande:

att skolornas föreståndare och lärare i navigationsafdelningen
skulle, då de uppnått 65 lefnads- och 35 tjensteår, vara förpligtade att
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstat-en från
tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas
villig att i densamma qvarstå, samt

att föreståndare eller lärare i navigationsafdelningen, som i minst tre
år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, utan att anledning
förefunnes, att han kunde återvinna tjenstbarhet, måtte, sedan detta
förhållande blifvit genom föregående undersökning vederbörligen utredt,
kunna utan egen ansökning från tjensten skiljas mot åtnjutande under

Angående
undervisningsanstalterna
för
sjöfart.

[11-13.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till
belopp motsvarande innehafvande lön.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 193) har herr
J• A. Johansson i Bastholmen föreslagit, att Riksdagen måtte öfverflytta
det anslag, som till navigationsskolan i Strömstad hitintills utgått, åt
en annan dylik skola, belägen i mellersta delen af Bohuslän.

Med anledning af väckt fråga om anordnande på lämpligare sätt
än hittills af undervisningskurs samt examens- och undervisningsprof
för vinnande af kompetens att söka föreståndarebefattning vid navigationsskolorna
äfvensom af inkomna förslag till förändringar, åsyftande
att meddela eleverna vid navigationsskolorna fullständigare undervisning
i vissa ämnen, hade, enligt hvad statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
till förenämnda statsrådsprotokoll meddelat, Kongl. Maj:t
låtit tillkalla sakkunnige personer för att inom departementet biträda
vid uppgörande af förslag till de ändringar i gällande reglemente för
navigationsskolorna i riket, hvilka sålunda kunde finnas erforderliga.

Sedan i följd häraf den sålunda inom departementet tillsatta komitén
uppgjort förslag till nytt reglemente samt i sammanhang dermed ifrågasatt
dels indragning af en del af de nuvarande navigationsskolorna,
dels ökande af undervisningsämnen och kurser med deraf föranledd
utsträckning af undervisningstiden, äfvensom, i följd häraf, någon förbättring
af såväl föreståndarnes aflöning som lärarnes ställning, blefve
det nödigt att, innan Kongl. Maj:t till afgörande företoge frågan om
det förändrade navigationsskolereglementet, hos Riksdagen, som faststält
staterna för dessa skolor, göra framställning om de ändringar,
som i dessa stater kunde finnas af förberörda förhållanden påkallade.

Hvad först anginge frågan om indragning af en del navigationsskolor
hade, efter hvad departementschefen vidare anfört, komiterades
flertal ansett en minskning i skolornas antal kunna och böra ega rum
dels derför att, sedan segelfartygen allt mera undanträngts af större
ångfartyg, behofvet af befäl och underbefäl för handelsflottan minskats,
hvilket framginge deraf att elevantalet vid navigationsskolorna under
de 11 sista åren varit i jemnt nedgående, dels ock derför att, i följd
af den förändrade organisationen af flottans sjömanscorps, den antagligen
icke obetydliga del sjöfolk, som inginge i den nya sjömanscorpsen och
efter utgången af den aktiva tjenstetiden ville taga sina navigationsexamina,
skulle föredraga att göra detta vid flottans underbefälsskolor;
hvarjemte desse komiterade ansett minskningen i skolornas antal medföra
fördelarne af större likhet i undervisningen och en verksammare
inspektion än för närvarande, då inspektören icke kunde medhinna att

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

sjelf närvara vid alla examina. De skolor, hvilka blifvit föreslagna att
indragas, vore skolorna i Strömstad, Carlshamn och Vestervik.

På i statsrådsprotokollet å sid. 15 och 16 anförda skäl ansåge
departementschefen skolorna i Carlshamn och Vestervik icke böra indragas,
men vore deremot af den mening att navigationsskolan i Strömstad,
med afseende å hvad komiténs flertal derom anfört, borde och
jemväl utan synnerlig olägenhet kunde indragas. Derest denna mening
vunne bifall, blefve det till denna skola anvisade anslagsbelopp disponibelt
och kunde tagas i anspråk för genomförande af de förbättringar
i navigationsskoleföreståndarnes aflöning samt det ökade behofvet af
lärarekrafter, som det nya reglementsförslaget afsåge vid de öfriga
skolorna, så att dessa förändringar läte sig genomföras, utan att det
nu till undervisningsanstalterna för sjöfart anvisade anslag behöfde
förhöjas. ''

I det nya reglementsförslaget hade intagits bestämmelser om, att
navigationsskoleinspektören skulle hafva icke blott rättighet utan skyldighet
att minst en gång under hvarje läsår besöka och inspektera
hvarje navigationsskola samt dessutom öfvervara alla examina. För
de ökade göromål, inspektören sålunda skulle erhålla, hade komiterade
för honom föreslagit ett från 1,000 till 1,500 kronor ökadt arfvode;
och hade departementschefen, som delade komiterades uppfattning om
behöfligheten af eu oftare skeende inspektion af skolorna än den nu
i regeln hvart annat, år återkommande, ansett nämnda förhöjda arfvode
böra i statförslaget upptagas.

Med afseende derpå att nu gällande bestämmelser angående de
kunskaper, hvilka sökande till föreståndarebefattning vid navigationsskola
skall styrka sig ega, vore allt för obestämda, hade inspektören
för navigationsskolorna till afhjelpande häraf föreslagit, att ett bestämdt
årligt arfvode måtte tilldelas professorn i geodesi och astronomi vid
generalstaben, som för åtnjutande deraf skulle hafva skyldighet att
undervisa och examinera enligt föreslagna kurser uti ämnena matematik
samt praktisk och teoretisk astronomi de sjöofficerare och sjökaptener,
som önskade vinna behörighet att söka befattning såsom
föreståndare vid navigationsskola. Komiterade, som upptagit detta inspektörens
förslag, hade ansett berörda arfvode böra bestämmas till
800 kronor. Likaledes hade komiterade, som ansett ökade kunskapsfordringar
i kompass- och deviations-lära, angående tidvattnet samt uti
nautisk meteorologi böra ställas på navigationsskoleföreståndare, föreslagit
att undervisning och examinerande i dessa ämnen skulle uppBih.
till Biksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dragas åt föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån mot ett
arfvode af 500 kronor.

Jemväl dessa båda förslag hade departementschefen på skäl, som
återfinnas å sid. 17 i statsrådsprotokollet, ansett sig böra förorda.

Med de förändrade förhållanden för sjöfarten, som under senaste
tid uppkommit genom segelfartygens ersättande med ångfartyg, hade,
enligt komiterades åsigt, behofvet af en förändring i utbildningen för
fartygens befälhafvare gjort sig mera känbar, i det att hvarje sjökapten
numera behöfde den insigt uti ångmaskinlära, som förut erfordrats
endast för befälhafvare å passagerareångfartyg, hvarför komiterade
föreslagit, att ångfartygsbefälhafvareklassen måtte få indragas
och ämnet ångmaskinlära ingå i undervisningen inom sjökaptensklassen.
Den nu vid alla skolor förefintliga maskinistafdelningen skulle i följd
häraf bortfalla utom vid de skolor, der äfven maskinist- och öfvermaskinistklasser
funnes, och skolorna indelas i 2 grupper: fullständiga
med navigations- och maskinistafdelningar och icke fullständiga med
endast navigations afdelning.

Vidare hade komiterade med anledning af derom gjorda framställningar
föreslagit, dels att såväl i sjökaptens- som i styrmansklasserna
undervisning skulle meddelas i författningar, som med sjömansyrket
egde gemenskap, äfvensom i enklare bokhålleri, dels ock att en utvidgning
af kurserna i en del läroämnen skulle ega rum. Och hade
med afseende på de sålunda ökade fordringarne eu förlängning i undervisningstiden
för navigationsafdelningen af högst en månad jemväl
måst föreslås.

Marinförvaltningen, hvilken hörts öfver komiterades förslag, hade
i dessa nu omförmälda hänseenden i hufvudsak delat komiterades uppfattning.

Såsom en följd af dessa ifrågastälda förändringar hade så väl
komiterade som marinförvaltningen funnit följande förändringar i den
hittills gällande staten för navigationsskolorna påkallade:

att föreståndarne för det ökade arbete, förändringarne medförde,
erhölle någon tillökning i tjenstgöringspenningar, hvilken tillökning
föreslagits till 300 kronor för hvardera utom för föreståndaren för
skolan i Malmö, som hittills endast haft 700 kronor tjenstgöringspenningar,
men med afseende derå, att så väl göromålen för honom
som lefnadskostnaden i Malmö vore jemförliga med tjenstegöromålen
och lefnadskostnaden i Stockholm och Göteborg, ansetts böra åtnjuta
samma aflöningsförmåner som föreståndarne i sistnämnda båda städer
och således fått sina tjenstgöringspenningar förhöjda till 1,500 kronor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att lärarne vid navigationsskolorna för sina ökade göromål skulle
bekomma godtgörelse derigenom, att det arfvode, de hittills uppburit,
uppfördes såsom fast aflöning med fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
samt med rätt till pension för dem vid 65 lefnads- och 35
tjenstår till hela beloppet af lönen jemte stadgade ålderstillägg;

att arfvodet för en extra lärare i ångmaskinlära i navigationsafdelningen
med hänsyn till minskade göromål i följd af skolornas förändrade
organisation nedsattes vid Stockholms, Göteborgs och Malmö
skolor från 1,000 till 700 kronor och vid de öfriga från 800 till 500
kronor;

att ett arfvode till en extra lärare i författningskunskap vid hvarje
navigationsskola i staten upptoges till belopp af 400 kronor.

De sålunda af komiterade och marinförvaltningen förordade förändringar
i navigationsskolornas organisation och undervisningsplan
ansåge departementschefen vara för dessa skolors ändamål fördelaktig,
och då eu skälig godtgörelse för ökadt arbete till föreståndare och
lärare i följd af den utsträckta undervisningstiden syntes af rättvisa
och billighet förestafvad, vore mot hvad derutinnan blifvit föreslaget
intet att erinra, desto mindre som den fördel af pension, som blifvit
ifrågasatt för lärarne, vore lika mycket i läroverkens intresse som i
lärarens, då det ju icke kunde vara med statens fördel förenligt att
bibehålla och aflöna en lärare, som icke längre i följd af ålder kunde,
till skada för eleverna och deras daning till skickligt befäl, nöjaktigt
fullgöra undervisningsskyldigheten.

Marinförvaltningen hade föreslagit, att inskrifningspenningarna vid
skolorna, Indika hittills användts till premier, skulle användas till enahanda
ändamål som terminsafgifterna, nemligen till instruments- och
böckers underhåll, reparationer, m. m. Då inskrifningsafgifterna vid
samtliga skolorna beräknats uppgå till mellan 4,000 och 5,000 kronor,
skulle härigenom en nedsättning i den för instrument, böcker, reparationer
m. m. bestämda andelen af statsanslaget till navigationsskolorna
kunna vidtagas och en eljest behöflig förhöjning i detta anslag till följd
af de nu ifrågasatta förändringarna med dessa skolor kunna undvikas;
hvarför departementschefen ansåge sig böra biträda marinförvaltningens
förberörda förslag i afseende på inskrifningspenningarnes framtida
användande.

Komiterade hade föreslagit att en del navigationsskolor enligt reglementet
den 1 juni 1877 åliggande befattning med undervisnings meddelande
åt lokomotivförareelever skulle upphöra, och marinförvaltningen
hade instämt häruti under anförande att rättigheten till sådan under -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

visning blifvit så sparsamt begagnad, att under de tre senaste åren
endast 2 af den statens jernvägar tillhörande personal aflagt lokomotivförareexamen,
samt att, om förslaget vunne bifall, jernvägsstyrelsen
ingalunda torde komma i förlägenhet för anordnande inom eget förvaltningsområde
af den undervisning, som för lokomotivförares utbildning
kunde vara erforderlig.

Sedan, efter hvad departementschefen inhemtat, jernvägsstyrelsen
på derom från marinförvaltningen gjord förfrågan förklarat sig icke
hafva något emot denna förändring att påminna och då utbildning af
lokomotivförare borde få anses för navigationsskolornas egentliga ändamål
främmande, har departementschefen funnit den ifrågavarande förändringen
lämplig och att fördenskull ur förslaget till navigationsskolornas
stat borde uteslutas det för berörda ändamål af Riksdagen anvisade
anslag 1,800 kronor.

Vid granskning af Kongl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
ansett den ifrågasatta indragningen af navigationsskolan i Strömstad
icke böra till bifall förordas. Genom en sådan indragning skulle nemligen
å den långsträckta vestkusten, som bebos af landets mest sjöfartsidkande
befolkning, endast finnes en skola för utbildning i navigation,
nemligen navigationsskolan i Göteborg. Detta synes dock icke lämpligt,
helst som lefnadskostnaderna måste ställa sig betydligt dyrare i Göteborg
än i en mindre stad, och af det långa afståndet från den norra
delen af vestkusten till Göteborg sannolikt vore att befara, att denna
dels befolkning skulle vid indragning af skolan i Strömstad komma att
se sig nödsakad att i Norge söka vinna önskad utbildning för sjöfart.
Skulle någon af de nuvarande navigationsskolorna anses böra indragas,
finner utskottet snarare någon af de på östra kusten förlagda, exempelvis
den i Visby eller den i Vestervik, böra i sådant hänseende ifrågakomma.
Att, såsom förenämnda motionär afsett, förflytta den i Strömstad förlagda
skolan till någon mera centralt belägen plats på vestkusten synes
utskottet icke heller lämpligt, då ju redan i Göteborg finnes en centralt
belägen skola. Härtill kommer att, enligt hvad utskottet förnummit,
stadsfullmägtige i Strömstad den 31 januari innevarande år beslutit,
att, i betraktande deraf att navigationsskolan derstädes från sjöfartens
synpunkt vore behöflig, staden skall åtaga sig att, derest skolan komme
att fortsättas, fortfarande upplåta fri lokal derför äfvensom bostad åt
föreståndaren.

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

Utskottet, som mot de af Kongl. Magt i öfrigt föreslagna förändringarna
i staten för navigationsskolorna icke haft något att erinra,
föreställer sig att de för bibehållande af navigationsskolan i Strömstad
nödiga medel, nemligen till aflöning åt en föreståndare 2,800 kronor och
åt en lärare 1,500 kronor samt till arfvoden åt två extra lärare 900
kronor, eller tillsammans 5,200 kronor, skulle kunna beredas, utan att
den nu gällande statens slutsumma, 94,650 kronor, behöfde öfverskridas,
i synnerhet som redan det belopp, 1,800 kronor, hvarmed Kongl. Maj:t
föreslagit att densamma skulle minskas, torde för ändamålet vara att tillgå.
Återstående 3,400 kronor har utskottet, efter inhemtade upplysningar,
ansett lämpligen kunna vinnas genom nedsättning dels i anslagsbeloppet
till »extra lärarekrafter vid behof efter Kongl. Maj:ts be''
stämmande» från 6,000 kronor till 3,000 kronor dels ock i anslagsbeloppet
till Kongl. Majrts disposition från 1,500 kronor till 1,100
kronor. Hvad den förra nedsättningen beträffar är det naturligt, att
behofvet af extra lärarekrafter i synnerhet vid navigationsskolan i
Göteborg skall minskas genom inrättande af en föreståndare- och tre
lärareplatser vid skolan i Strömstad, och hvad den senare nedsättningen
angår, bär utskottet funnit, att under åren. 1887, 1888 och
1889 icke mer än 900 kronor stått till Kong]. Maj:ts disposition å
staten för navigationsskolorna, hvarför det af utskottet föreslagna beloppet
1,100 kronor må synas för ändamålet tillräckligt.

Vid detta utlåtande finnes såsom bil. C fogadt Kongl. Maj:ts förslag
till stat för navigationsskolorna, med iakttagande af de förändringar
deri, utskottet sålunda velat förorda.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, hemställer utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts förslag derom, att navigationsskolan
i Strömstad må vid utgången af augusti månad
år 1890 indragas, icke må vinna Riksdagens bifall
äfvensom att herr J. A. Johanssons motion om
samma skolas förflyttning må af Riksdagen afslås;

b) att, vid bifall till mom. a), Riksdagen må, med
godkännande af Kongl. Maj:ts förslag om upphörande
af undervisnings meddelande åt lokomotivförareelever
vid navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, medgifva, att det derför anvisade anslagsbelopp,
1,800 kronor, användes för andra navigationsskolornas
behof, till följd hvaraf anslaget till under -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

visningsanstalter för sjöfart kommer att vid sitt nuvarande
belopp af 94,650 kronor bibehållas; samt

c) att Riksdagen må godkänna det vid detta utlåtande
såsom bil. C fogade förslag till stat för
navigationsskolorna i riket att tillämpas från och med
år 1891, med förklarande:

att skolornas föreståndare och lärare i navigationsafdelningen
skola, då de uppnått 65 lefnads- och 35
tjensteår, vara förpligtade att med oafkortad lön såsom
pension å allmänna indragningsstaten från tjensten
afgå, Kong]. Maj:t dock obetaget att låta med atskedet
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i den*
samma qvarstå; samt

att föreståndare eller lärare i navigationsafdelningen,
som i minst tre år lidit af lamhet, blindhet,
döfhet eller vansinne, utan att anledning förefinnes,
att han kan återvinna tjenstbarhet, må, sedan detta
förhållande blifvit genom föregående undersökning
vederbörligen utredt, kunna utan egen ansökning från
tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående
lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till
belopp, motsvarande innehafvande lön.

Öfriga ordinarie anslag.

10:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslagunder
denna hufvudtitel, har Kongl. Maj: t icke föreslagit någon förändring;
och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskilt omförmälda,
må i 1891 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den mån, som för jemnande af hufvudt.itelns slutsumma
kan finnas erforderligt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om kvilket utskottet
här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof
inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1891 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

11 ro. Till fullbordande af pansarbåten Göta har Kongl. Maj:t på
extra stat för år 1891 äskat 495,000 kronor, eller det belopp, med
afdrag af öretal, som återstode oanvisadt af det vid 1887 års riksdag
beviljade anslag, 2,868,000 kronor, till byggande af nämnda pansarbåt.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för fullbordande af pansarbåten
Göta på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp
af 495,000 kronor.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för byggande af
en pansarbåt af ''»Sveas)'') ■cert bevilja ett belopp af 2,868,000 kronor och
deraf till utgående på extra stat för år 1891 anvisa 868,000 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 20) har herr
Mankell yrkat, bland annat, att Riksdagen icke måtte bevilja anslag till
den ifrågasatta tredje pansarbåten af Sveas cert, men i stället bevilja
400,000 kronor till byggande af en mindre pansarbåt af beskaffenhet,
som i motionen närmare angifves.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 23, hade marinförvaltningen
föreslagit, att Kongl. Maj:t måtte för byggande af två
pansarbåtar af Sveas cert äska ett belopp af 5,736,000 kronor och
deraf för år 1891 1,405,000 kronor. Då emellertid af de extra anslag,
som departementschefen ansåge böra äskas för år 1891, till nya pansarfartyg
icke kunde afses mera än 868,000 kronor, och genom fördelning
af detta anslagsbelopp på två båtar fullbordandet af den tredje pansarbåten,
hvilken vore för erhållandet af det första tretalet pansarbåtar
eller den taktiska enhet, man tänkt sig, synnerligen vigtig, blefve uppskjutet,
ansåge departementschefen sig böra tillstyrka Kongl. Maj:t att

Angående
anslag till
fullbordande
af pansarbåten
Göta.

[14.]

Angående
anslag till en
pansa)''båt af
»Sveas» cert.

[15.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

af Riksdagen för år 1891 äska anslag till påbörjande af allenast en
pansarbåt; och då pansarbåten Svea visat sig såsom en för våra förhållanden
och med afseende å dess relativa prisbillighet synnerligen
lämplig typ, mot hvilken, såvidt departementschefen hade sig bekant,
ingen afsevärd anmärkning från något håll förekommit, syntes honom
denna typ fortfarande hos oss böra tjena såsom förebild vid byggandet
af pansarbåtar, om än, i likhet med hvad redan blifvit iakttaget med
systerbåten Göta, det nya fartygets längd skulle komma att något ökas
och dess bredd minskas, för att i förening med ökad maskinkraft söka
så långt möjligt vore erhålla ännu större fart, hvarjemte ett ökadt antal
snabbskjutande kanoner skulle tillkomma, allt utan att under nu gällande
prisförhållanden härigenom kostnaden för fartyget i dess helhet
skulle blifva större än för pansarbåten Svea.

Beträffande de skål, herr Mankell anfört till stöd för sin åsigt om
att pansarfartyget Sveas typ vore olämplig för vårt sjöförsvar och i
stället pansarbåtar af mindre cert borde anskaffas, får utskottet hänvisa
till motionen.

Vid pröfning af Kongl. Maj:ts förevarande förslag, har utskottet
ansett sig i sammanhang dermed jemväl böra taga Kongl. Maj:ts öfriga
framställningar om anvisande af extra anslag under denna hufvudtitel
i öfvervägande. Genom ett sådant gemensamt skärskådande af behofven
varder det nemligen lättare att väga dem mot hvarandra och tillse,
att det vigtigare blir förr tillgodosedt än det mindre angelägna och
att det hela hålles inom de gränser, som nödig hänsyn till statens
öfriga utgifter måste uppställa. De äskade extra anslagen under denna
hufvudtitel uppgå till sammanlagdt belopp af 2,682,000 kronor och
afse, med undantag af ofvannämnda anslag å 50,000 kronor, samtliga
anskaffning af ny materiel för flottan.

Sedan genom de beslut, Riksdagen år 1887 fattat, flottan erhållit
såväl erforderligt befäl som, med båtsmanshållets sättande på vakans,
en tidsenligt organiserad sjömanscorps, torde nu böra sörjas för anskaffning
af bättre och fullständigare materiel för att flottan skall
kunna intaga den ställning, som landets försvar krafvel''. Hvad i sådant
hänseende må synas erforderligt hafva åtskilliga under de senare
åren tillsatta komitéer sökt utreda, fullständigast sjöförsvarskomitén,
som den 10 augusti 1882 afgifvit betänkande och förslag angående
sjöförsvarets ordnande. I detta betänkande yttrar sig komi -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tén (sid. 38): »För att rätt kunna samverka med hären och fylla sin

uppgift i försvaret af vårt hafomflutna land måste sjövapnet för den
skull nödvändigt ega fartyg så beskaffade med hänseende till fart och
sjöduglighet, att de må kunna hastigt flytta sig till hvilken hotad punkt
som helst af vår långsträckta kust, och så starka beträffande pansar
och bestyckning, att de, der förhållandena icke äro allt för ogynsamma,
förmå att upptaga striden mot fiendens pansarfartyg. De måste
vara sådana, att de kunna deltaga i försvaret af våra öar, Gotland
och Öland, att de kunna utföra den väpnade rekognoscörens rol, att
de, när tillfälle dertill yppar sig, kunna angripa fiendens landstigningsflotta,
vare sig under vägen eller i det för honom måhända farligaste
ögonblicket, vid sjelfva landstigningstillfället, och slutligen böra de
från de många utfallspunkter, våra skärgårdar och exempelvis sundet
emellan fastlandet och Öland erbjuda, kunna oförväntad! frambryta,
störande och försvårande fiendens nödvändiga förbindelser med eget
land. Men deras storlek och djupgående måste tillika afpassas så, att
fartygen må kunna framgå i vår skärgård och derstädes uppträda.»
Sjöförsvarskomitén hade funnit den utaf 1879 års certkomité föreslagna
fartygstyp, pansarbåten A (Sveas cert), öfverensstämma med de
fordringar på en större sjögående pansarbåt, sjöförsvarskomitén sålunda
uppstält, och jemväl ansett de af certkomitén i öfrigt föreslagna certer,
nemligen två slags minbåtar, en större B för utskjutning af sjelfgående
minor och en mindre C för stångminor samt en mindre pansarbåt
D, hufvudsakligen afsedd för insjöarnas försvar, alla vara af
beskaffenhet att böra vinna godkännande. Utom båtar af dessa typer
erfordrades fartyg för öfning, transport och andra särskilda ändamål.
Komitén hade vidare på å sid. 39 och 40 anförda skäl trott sig böra
förorda, att för den närmaste framtiden nyanskaffningen borde omfatta
ett antal af 3 pansarbåtar af certen A äfvensom för en million kronor
minmateriel, och ehuru detta antal visserligen vore väl litet och inom
en icke allt för lång tid borde efterföljas af till en början en grupp af
ytterligare tre dylika pansarbåtar, ansåge komitén dock icke böra förnekas,
att genom denna tillökning af stridsfartyg, ett icke obetydligt
tillskott i försvarsförmåga vore vunnet och framför allt den rätta rigtningen
för en vidare utveckling af sjövapnet dermed beträdd.

De åsigter, som sjöförsvarskomitén sålunda uttalat, hafva godkänts
och legat till grund vid bestämmande af den materiel, som under de
senare åren nyanskaffats. Såsom af statsrådsprotokollet inhemtats, har
också den praktiska erfarenhet, som af fackmän vunnits om pansarBih.
till Rihd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

båten Svea, hvars cert motionären velat ur flottan utmönstra, till fullo
bestyrkt denna typs lämplighet för vårt sjöförsvar. Att äfven pansarbåtar
af mindre typ, hvilken certkomitén kallat cert D och som synes
föresväfvat motionären, likaledes äro för vårt sjöförsvar, särskildt för
försvaret af våra insjöar, behöfliga, vill utskottet så mycket mindre
bestrida, som äfven sjöförsvarskomitén föreslagit typen D till användning;
men utskottet har, i likhet med Kong!. Maj:t, ansett det vara i
främsta rummet af nöden att erhålla det tretal större sjögående pansarbåtar
af Sveas cert, hvilket skulle komma att bilda den taktiska
enhet, man ansett för våra förhållanden lämplig.

Om således de af sjöförsvarskomitén uttalade åsigterna om vår
flottas uppgift i krig och de fartygstyper, som med afseende å denna
uppgift höra användas, hittills ansetts vara efter så noggrant och sakkunnigt
bepröfvande fattade, att de förtjenat att vid nyanskaffning af
materiel tillämpas, är utskottet ock af den mening, att storleken af det
extra anslag, komitén föreslagit böra årligen till flottans nybyggnad
anvisas, blifvit med hänsyn till flottans oundgängligaste behof och
statens tillgångar så omsorgsfullt afvägdt, att förslaget äfven i denna
del bör läggas till grund för beslut i förevarande fråga. Komitén har
nemligen uti det förslag till sjöförsvar sbudget, komitén uppgjort, uppfört
såsom extra anslag 2,000,000 kronor, deraf till nybyggnad och
de nybyggda fartygens utredning 1,900,000 kronor samt till minmateriel
och diverse ändamål 100,000 kronor. I enlighet med detta förslag
skulle alltså det sammanlagda beloppet af de utaf Kongl. Maj:t
nu äskade extra anslagen, hvilka hufvudsakligen äro afsedda för flottans
förnyelse, icke lämpligen höra bestämmas högre än till 2,000,000 kronor,
men då det ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,
hvilket sjöförsvarskomitén föreslog skulle från det belopp, 1,078,000
kronor, hvarmed det år 1882 utgick, nedsättas till 1,000,000 kronor,
numera utgår med 1,200,000 kronor, har utskottet ansett, att sålunda
öfver skjutande 200,000 kronor böra påräknas till flottans nybyggnad
och således de extra anslagen icke böra anvisas till högre belopp än
sammanlagdt 1,800,000 kronor. Dervid har utskottet icke förbisett, att
eu del af anslaget till flottans nybyggnad för närvarande användes till
dagaflöningar, men förestält, sig att, i samma mån som afgång sker på
reservstaterna, medel torde kunna blifva tillgängliga för bestridande af
dessa aflöningar. Såsom här nedan synes, har utskottet i ofvanberörda
belopp, 1,800,000 kronor, inräknat det anslagsbelopp, 50,000 kronor,
som nu utgår till och ännu en tid torde erfordras för genomförande
af beslutad lönereglering för flottan.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och efter vägande af
de olika anslagsbehofven mot hvarandra, har utskottet till nedbringande
af den utaf Kongl. Maj:t äskade anslagssumman å extra stat för år
1891, 2,682,000 kronor, till förenämnda belopp 1,800,000 kronor, ansett
följande anslagsposter lämpligen böra nedsättas, nemligen extra anslaget
för år 1891 till en pansarbåt af »Sveas» cert från 868,000 kronor
till 500,000 kronor, anslaget till artillerimateriel från 770,550 kronor
till 336,000 kronor samt anslaget till fasta minförsvaret från 179,450
kronor till 100,000 kronor. Under iakttagande häraf skulle å extra
stat för år 1891 komma att anvisas:

till fullbordande af pansarbåten Göta, såsom redan i

punkten ll:o hemstälts,............................................ kr. 495,000: —

» en pansarbåt af »Sveas» cert ...................................... » 500,000: —

» anskaffande af en 2:a klassens kanonbåt ............... » 244,000: —

» artillerimateriel ............................................................... » 336,000: —

» fasta minförsvaret ...................................................... » 100,000: —

» sjelfgående minor .......................................................... » 75,000: —

» löneregleringen för flottan, såsom redan i punkten
3:o hemstälts, ...................................................... » 50,000: —

eller tillsammans kronor 1,800,000: —

Med hänvisning till hvad utskottet här nedan i punkterna 13:o—
16:o kommer att föreslå, får utskottet alltså hemställa:

a) att Riksdagen, med afslag å herr Mankells
motion i denna del, må till en pansarbåt af Sveas
cert bevilja 2,868,000 kronor och deraf på extra stat
för år 1891 anvisa 500,000 kronor;

b) att herr Mankells motion i hvad den afser anvisande
af 400,000 kronor till en mindre pansarbåt
icke må af Riksdagen bifallas.

13:o. Till anskaffande af en 2:dra klassens kanonbåt har Kongl. Maj:t
på extra stat för år 1891 äskat 244,000 kronor.

Uti ofvannämnda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 20)
har herr Mankell, på anförda skäl, föreslagit bland annat, att Riksdagen
icke måtte bevilja anslag till den ifrågasatta obepansrade kanonbåten
af andra klassen.

Angående
anslag Ull
en 2:dra
TclaSsens
kanonbåt.
[16-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom i statsrådsprotokollet upplyses (sid. 24), har departementschefen
ansett, att då af de tio 2:dra klassens kanonbåtar, som byggdes
under åren 1856—63, nu återstode endast fem i tjenstbar! skick, hvilka
inom kort tid måste komma att dela syskonfartygens öde, enär de icke
mycket längre kunde förtjena ett underhåll, som med hvarje år blefve
allt kostsammare, det vore angeläget att vidtaga åtgärd för deras ersättande
så småningom, om äfven med ett mindre antal dylika båtar.
Ostridigt vore nemligen att dessa fartyg gjort stort gagn såsom öfningsoch
transportfartyg äfvensom genom det bistånd, som med desamma
årligen under vintermånaderna kunnat lemnas hjelpbehöfvande handelsoch
fiskefartyg på vestkusten; och om än de äldre fartygen, med deras
nuvarande svaga bestyckning, ringa maskinkraft och fart samt relativt
stora bränsleåtgång, för krigsändamål varit mindre tidsenliga, så kunde
dock, vid nybyggnad af båtar af samma klass, dessa olägenheter med
nutidens hjelpmedel undanrödjas eller väsentligen förminskas utan jemförelsevis
ökad kostnad.

Departementschefen hade för den skull låtit upprätta förslag till en
ny 2:dra klassens kanonbåt och dervid låtit tillse, att, jemte det fartyget
skulle i förhållande till sin storlek och beskaffenheten blifva ett
för krigsändamål fullt lämpligt fartyg, det tillika skulle komma att
motsvara alla de fordringar i öfrigt, som man skäligen kunde ställa på
ett dylikt fartyg. Afsedt att blifva 20 fot längre än de äldre kanonbåtarne
af samma cert, skulle fartyget förses med tillräcklig maskinkraft
för att framdrifva detsamma med ungefär samma hastighet som
våra lista klassens kanonbåtar, samt kunna användas både såsom bogserbåt
och som isbrytare, hvarjemte det skulle förses med lämplig
dykeriattiralj. Båten vore beräknad att föra 3 å 4 lång- och snabbskjutande
kanoner och dess inredning vore så anordnad, att den under
fredstid kunde efter omständigheter och behof användas antingen såsom
öfnings- och transportfartyg eller såsom depöt för minbåtar, till
hvilket sistnämnda ändamål nu måste användas lista klassens kanonbåtar,
hvilka både vore mindre lämpliga härtill och dessutom mycket
mera kostsamma. Kostnaden för en så beskaffad 2:dra klassens kanonbåt
i fullständigt skick med bestyckning och utredning skulle uppgå
till 244,000 kronor.

Ett fartyg med förenämnda egenskaper skulle såväl under fredssom
krigsförhållanden blifva af mycket stor nytta och då vi, sedan de
ännu tjenstbar äldre 2:dra klassens kanonbåtar icke längre vore användbara,
icke egde ett enda lämpligt fartyg till manskapstransporter
och småexpeditioner af skilda slag eller till bistånd åt handels- och

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

fiskefartyg på vestkusten under vintern samt flottan för närvarande
saknade lämpligt bogser- och isbrytarefartyg, hade departementschefen
icke tvekat att nu tillstyrka Kongl. Maj: t att hos Riksdagen äska anslag
till en dylik ny 2:dra klassens kanonbåt.

Då den användning, nu föreslagna kanonbåt är afsedd att erhålla,
synes utskottet af synnerlig vigt, får utskottet, med hänvisning till
hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande anfört, hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Mankells motion
i denna del, må till anskaffande af en 2:dra klassens
kanonbåt på extra stat för år 1891 anvisa 244,000
kronor.

Årtillerimateriel.

14:o. Till anskaffning af årtillerimateriel har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1891 bevilja 770,550 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid 26, att marinförvaltningen
såsom behöfliga anslag under år 1891 anmält:

till anskaffning af årtillerimateriel för flottans fartyg... kr. 420,550: —

» skjutförsök m. in................................................................ » 10,000: —

samt till anskaffning af årtillerimateriel för sjöbefäst ningarne

vid Karlskrona ................................................ )> 371,050: —

eller tillhopa kronor 801,600: —

Departementschefen hade emellertid vid ärendets föredragning inför
Kongl. Maj:t förklarat sig anse att, enär samtliga dessa behof icke
kunde inom de påräkneliga anslagsbeloppen tillgodoses, samt en del
andra anskaffningar synts honom vara för sjöfästningarna och de redan
befintliga fartygens försättande i effektivt skick i enlighet med faststälda
bestyckningsplaner mer angelägna än en del af de utaf inarinförvaltningen
upptagna, för berörda ändamål borde af Riksdagen på
extra stat för år 1891 äskas ett till 770,550 kronor minskadt belopp,
fördeladt å de olika anslagskrafven såsom af statsrådsprotokollet (sid.
26) närmare inhemtas.

Hänvisande till hvad här ofvan under punkt 12:o anförts, får utskottet
hemställa,

att till anskaffning af årtillerimateriel ett belopp af
336,000 kronor må på extra stat för år 1891 anvisas.

Angående
anskaffning
af artillerimateriel.

[17.)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
anslag till
fasta mimförsvaret.

[18.]

Angående
anslag till
rörliga minförsvaret.

[19]-

Fasta minförsvaret.

15:o. Till fasta minförsvaret har Kongl. Maj:t på extra stat för
år 1891 äskat ett belopp af 179,450 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 27) hade de för detta
försvar af marinförvaltningen upptagna anslagsbehof afsett endast minmateriel
samt tänd- och syftstationer för minpositionerna vid inloppen
till Karlskrona och i Söderteljeviken. Då likväl enligt departementschefens
förmenande äfven nödig minmateriel för andra minspärrningar
borde, i den mån befintliga tillgångar nu medgåfve, anskaffas, både
han, efter från marinförvaltningen infordrade upplysningar i detta hänseende,
ansett för närvarande följande anslag till fasta minförsvaret
erforderliga, nemligen:

till minmateriel ........................................................................... kr. 114,450: -

» syft- och tändstationer..................................................... » 50,000:

jemte det för minväsendets utveckling af marinförvaltningen
föreslagna belopp.............................................. » 15,000:

Summa kr. 179,450: —,

och i enlighet härmed tillstyrkt Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att
till fasta minförsvaret för år 1891 bevilja ett extra anslag af 179,450
kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet i punkten 12:o af detta utlåtande
anfört, hemställer utskottet,

att till fasta minförsvaret ett belopp af 100,000
kronor må på extra stat för år 1891 anvisas.

Rörliga minförsvaret.

16:o. Kongl. Maj:t har slutligen föreslagit, att till anskaffande af
sjelf gående minor måtte anvisas ett extra anslag af 75,000 kronor.

'' Till påbörjande af en andra utredning minor för de minbåtar, flottan
redan egdé, hade marinförvaltningen, såsom af statsrådsprotokollet
(sid. 27) synes, föreslagit ett extra anslag å 75,000 kronor. Derjemte
erfordrades till anskaffande af en utredning sjelfgående minor för de
minbåtar, till hvilka Riksdagen senast beviljat anslag, 75,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Då tillgångarne endast medgåfve att nu fylla ett af dessa behof, af
hvilka det sistnämnda vore det vigtigaste, har departementschefen
emellertid hemstält, att till sjelfgående minor för de minbåtar, till
hvilka Riksdagen senast beviljat anslag, måtte begäras ett extra anslag
för år 1891 å 75,000 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet i punkt 12:o af detta utlåtande
anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till anskaffande af sjelfgående
minor på extra stat för år 1891 anvisa 75,000
kronor.

Stockholm den 14 april 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 9:o (angående undervisningsanstalterna för sjöfart):
af herrar vice talmannen L. O. Larsson och S. Nilsson;
vid punkten 12:o (angående anslag till en pansarbåt af »Sveas» cert):
af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehr son, A. Persson, N. Petersson,
J. Jonsson och J. Anderson, hvilka yrkat, att utskottet måtte tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts förslag om beviljande af anslag för byggande
af en pansarbåt af »Sveas» cert icke måtte af Riksdagen bifallas;

af vice talmannen herr L. O. Larsson, som yrkat, att i motiveringen
å sid. 18 efter det stycke, som slutar med orden: »för våra förhållanden
lämplig», måtte införas en mening af följande lydelse:

»Då utskottet således ansett sig böra tillstyrka anskaffandet af en
tredje pansarbåt af »Sveas» cert, har utskottet på samma gång velat
framhålla vigten deraf, att vid denna anskaffning leveransanbud måtte
infordras, samt att de lägsta anbuden måtte varda antagna, derest desamma
i öfrigt lemna full trygghet för staten».

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 13:o (angående anslag till en andra klassens kanonbåt):
af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrson, A. Persson, Åt.
Petersson, J. Jonsson, J. Anderson och L. F. Odell, hvilka ansett, att
Kongl. Maj:ts framställning i ämnet bort af utskottet afstyrkas;
vid punkten 14:o (angående anskaffning af artillerimateriel):
af herrar L. Jönsson, S. Nilsson, P. Pehrson, A. Persson, N.
Petersson, J. Jonsson, J. Anderson, H■ Andersson, L. F. Odell och L. P.
Mallmin, hvilka yrkat, att utskottet måtte hemställa, att till anskaffning
af artillerimateriel ett belopp af 200,000 kronor måtte på extra stat
för år 1891 anvisas.

Herr H. P. P. Tamm har begärt få antecknadt, att han icke inom
utskottet deltagit i behandlingen af förestående hufvudtitel.

Likaledes har här skolat antecknas, att vice talmannen herr L. O.
Larsson icke varit närvarande vid beslutet angående de i punkterna
13:o och 14:o af förestående utlåtande upptagna ärenden.

Bilagor.

Sih. till Rilesd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Af i. 4 Saft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

	1890 års riksstat anslår
Anvisning kontant.		Indelning och förlig ai pa fö Friheter.	dermed jem-lvisning, •slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
17,000		__	_	__	_	17,000	—
26,800 38,600	—		_	__	_	26,800 38,600	—
82,400	—	—■	—		—	82,400	—
1,445,734						1,445,734
32,000				__	_	32,000	_
6,400	—	—	—	—	—	6,400	—
287,500	_	—	—		—	287,500	—
452,450	_	__	—	—	—	452,450	—
114,000	—	75,500	—	26,400	—	101,900 114,000	—
100,000	—	—	—	—	—	100,000
2,438,084	—	75,500	—	26,400	—	2,539,984	—
2,520,484		75,500	—	26,400	—	2,622,384	—

Sjö försvå rs Departementschefen.

..................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ..................................................

Flottan»

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva Ökas

med ..............................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst...
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ..............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas
med ........................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

samt kommandoexpeditionen......

personal.

rande belopp .............................

reservationsanslag....................

län och Södra Möre härad af K
slagsanslag. Nuvarande belopp.

Förslag till blifvande riksstat:

	Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
	17,000	_	__	_	__	_	17,000
	26,800	—	—	—	—	—	26,800	_
	38,600	—	—-	—	—	—	38,600	—
S:gr	82,400	—	—	—		—	82,400	—
1,445,734: -
. 67,000: —	1,512,734	—	—	—	—	_	1,512,734	_
	32,000	—		—	—	—	32,000	_
	6,400	—		—	—	''-''	6,400	_
	287,500	—	—	—	—	—	287,500	_
	452,450	—	—	—	—	—	452,450	—
	—	—	75,500	—	26,400	—	101,900	_
län...............	114,000	—	—	—	—	—	114,000	_
. 100,000: —
. 20,000: —	80,000	—	—	—	—	—	80,000	—
S:gr	2,485,084	—	75,500	—	26,400	—	2,586,984	—
Trp:t	2,567,484	—	75,500		26,400	—	2,669,384]—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1890 års riksstat anslår:

Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
kontant.		Friheter.		Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
2,520,484	—	75,500	—	26,400	—	2,622,384	-
1,200,000	—	——	—	—	—	1,200,000	—
670,000						670,000
72,400	—	—	—	---	—	72,400	—
39,820	—	—---	—	—	—	39,820	—
60,000						60,000
15,000	—	—	—	—	—	15,000	—
22,000	—	—	—	—	—	22,000	—
39,000		__	__		_	39,000	_
19,175	—	—	—	—	—	19,175	—
23,000	—	—	—	—	—	23,000	—
46,992 12,500	—	——	—			46,902 12,500	—
1,019,797	—		—	—	—	1,019,797	—
1,200,000		405		4		1,200,409
94,650	—	---	—	—	—	94,650	—
9,000	—	—	—		—	9,000	—
13,000		—	—	—	—	13,000	—
1,316,650	—	405	—	4	—	1,317,059	—
6,056,931	—	75,905		26,404	—	6,159,240

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations -

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag .....................

Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och
Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan *)......................................................

Skeppsgosseskolan ................................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utDurschmarchkostnader,
reservationsanslag. Nuva Minslcas

med .........................................................

Sjukvård ....................................................................

Diverse behof ............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

Ökas med ..........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m, förslagsExtra
utgifter ...........................................................

Han Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstal Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningstisk-meteorologiska
byrån, förslagsanslag............

'') Häröfver kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
	kontant.		Friheter.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
materiel.	2,567,484	—	75,500	—	26,400	—	2,669,384	—
anslag ............................................................................	1,200,000	—	—	—	—	—	1,200,000	—
anslag.	670,000 72,400						670,000 72,400
ersättning derför, förslagsanslag...... ..........................	—	—	—	—	—	—
.................................................................... 31,040: — .................................................................. 8,780: -	39,820 60,000 15.000 18.000						39,820 60,000 15.000 18.000
ländsk tjenst eller kommendering utrikes ............... rande belopp ............................................ 22,000: — ................................................................. 4,000:	—	—	—		—	—
Nuvarande belopp .................................... 23,000: — .................................................................. 2,000: -	39.000 19,175 25.000	—		—	—	—	39.000 19,175 25.000	—
anslag ...........................................................................	46,902 12,500	—	—	—	—	_	46,902 12,500	Z
S:gr	1,017,797	—	—	—		—	1,017,797	—
(Teln.
terna, reservationsanslag............................................	1,200,000 94,650 9,000 13,000	—	405	—	4	—	1,200,409 94,650 9,000 13,000	—
anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-	—		—	—	—	—
S:gr	1,316,650 —	405	—	4	—	1,317,059	—
Summa	6,101,931	—	75,905	-1	26,404		6,204,240	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtitel.

Sjöförsvarsdepartementet. Till genomförande under år 1891 af löneregleringen för flottan......	Kronor. 50,000	Ö.
» fullbordande af pansarbåten Göta................................................ » påbörjande af en pansarbåt af »Sveas» cert................................ » anskaffande af en 2:dra klassens kanonbåt.................................	495.000 500.000 244.000	—
» anskaffning af artillerimateriel ..................... .............................	336,000	—
» fasta minförsvaret..........................................................................	100,000	—
» anskaffande af sjelfgående minor ................................................	75,000	—
Summa	1,800,000	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. C.

Förslag

till stat för navigationsskolorna i riket.

	Fast lön.	Tjenst- görings- pemringar.	Arfvoden med flera anslag.	Summa.	Summa. Summarum.
1 inspektör.................................... För undervisning i matematik och	—	—	—	—	1,500		1,500	—
astronomi för kompetens till före-ståndare för navigationsskola ......	__				800	_	800
För undervisning i deviationslära
m. m. för dito dito .....................	—	—	—	—	500	—	500	—
3 föreståndare ..............................	1,800	-	1,500	—	—	—	9,900	—
7 dito .............................	1,800	—	1,000	—	—	—	19,600	—
7 lärare i navigationsafdelningen......	1,000	—	800	—	--	—	12,600	~
9 d:0 d:o ......	1,000	—	500	—	—	—	13,500	—
3 extra lärare i ångmaskinlära i d:o	—	—	■-	—	700	—	2,100	—
7 d:o d:o d:0 eko	—	—	----	—	500	—	3,500	—
10 d:o d:o i författningskunskap ..	—	—	—	—	400	—	4,000	—
2 d:0 d:0 i matematik och maski-
nistafdelningen ......	—	—	—	—	1,800	—	3,600	—
1 d:0 d:0 i d:o d:0.....................	—	—	—	—	1,500	—	1,500	—
3 eko (ko i ångmaskinlära i d:o... Till extra lärarekrafter vid behof efter	—	■—	—	—	1,500	—	4,500	—
Kongl. Maj ds bestämmande......... Till instruments, kartors, böckers och	—	—	—	—	—	—	3,000	—
möblers underhåll etc...................	-—-	—	—		—	—	4,450	—
Till Kongl. Maj:ts disposition...........	—	—	—	—	—	—	1,100	—	86,150
Skeppsbyggeriafdelningen vid skolan i Göteborg.
1 lärare i skeppsbyggeri.................	—	—	—	—	3,000	—
1 eko d:o ..................	—	—	—	—	1,800	-
Till undervisningsmateriel ............... Ersättning för lokal för undervisning	—	—	—	—	1,300	—
i skeppsbyggeri........................... D:o för instruments, kartors, böckers,	—	—	—	—	2,000	—
möblers underhåll och förökande äfvensom till reparationer, ved, ljus m. m., hvad skeppsbyggeriafdel-ningen beträffar...........................					400		8,500		8,500
Summa	— 1—1	—	—	- 1	—	—	—	94,650 \|	—