Statsutskottets Utlåtande N:o 69 (Utlåtande 1896:Su69 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

N:o 69.

Ank. till Kiksd. kansli den 4 maj 1896, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
aflöning åt tjensteman vid Vadstena hospital och asyl.

(2:a U. A.)

Uti en den 28 sistlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottet
remitterad proposition (n:o 42) har Kongl. Maj:t, under åberopande af
propositionen bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen dels att, beträffande Vadstena
hospital och asyl, förenade till en anstalt, godkänna följande aflöningsstat
för nedannämnde tjensteman, nemligen:

öfverläkaren.................................................................................. kr. 7,500: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk belysning, dock
med skyldighet för öfverläkaren att, intill dess annorlunda
bestämmes, i stället för boställsvåning åtnöjas med en hyres -

ersättning af 1,200 kronor årligen;

två biträdande läkare, hvardera 2,500 kronor,...................... » 5,000: —

jemte för hvardera bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens kost;

sysslomannen ............................................................................... » 4,000: —

jemte boställsvåning och ved;

Bill. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (N:o 69, 70.)

• 2 Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

dels att i fråga om tillämpning af denna stat förklara, att enahanda
föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut,
redan beträffande stat för tjensteman vid Stockholms med flera hospital
meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
om förändring i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden
samt om förbud för öfverläkaren att utom hospitalet utöfva annan
än viss praktik, äfven skulle gälla för bemälde tjensteman vid Vadstena
hospital och asyl;

dels att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att lemna arfvode
åt, förutom en förste bokhållare, äfven en andre bokhållare vid ifrågavarande
anstalter samt bereda höjning i nu utgående arfvoden åt predikanten
och sekreteraren vid hospitalet för tjenstgöring vid de förenade
anstalterna, med 1,400 kronor öka det belopp af högst 19,900 kronor,
som af Riksdagen åren 1885, 1886, 1893 och 1894 beviljats till arfvoden
åt motsvarande tjensteman vid vissa anstalter för sinnessjuke;

dels ock att medgifva, att ej mindre nyssberörda belopp, 1,400 kronor,
än äfven hvad som erfordrades för beredande af förenämnda aflöningsförmåner
åt läkarne och sysslomannen vid Vadstena hospital och asyl samt
naturaförmåner åt så väl förste som andre bokhållaren lika med nuvarande
bokhållarens finge utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Till omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen
erinrat att, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t den 21 februari
1885 aflåten proposition, Riksdagen, enligt skrifvelse den 20 maj samma
år, beslutit godkänna aflöningsstat för, bland andra hospitalstjenstemän,
öfverläkare, biträdande läkare och syssloman vid Vadstena hospital; upptagande
denna stat för öfverläkaren.,........................................ kr. 6,500: —

jemte boställsvåning och ved; dock med skyldighet
för öfverläkaren att, intilldess annorlunda bestämdes, i
stället för boställsvåning åtnöjas med en hyresersättning af
1,200 kronor årligen;

biträdande läkaren....................................................................... » 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved,
tvätt och första klassens kost;

sysslomannen................................................................................ » 3,200: —

jemte boställsvåning och ved;

och skulle nämnda aflöningar utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Beträffande tillämpningen af denna lönestat hade Riksdagen beslutit,
att två tredjedelar af den kontanta aflöningen skulle utgöra lön och en
tredjedel tjenstgöringspenningar; att biträdande läkare, som vore medicine

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

licentiat och bodde vid hospitalet, skulle ega att utöfver den i staten bestämda
aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under vilkor att han icke
med befattningen såsom biträdande läkare förenade annan tjenst; samt att
för biträdande läkare, som icke vore boende vid hospitalet, aflöningen i
alla händelser skulle utgå med endast 2,000 kronor om året utan någon
rätt till naturaförmåner; hvarjemte Riksdagen vid åtnjutande af den nya
lönestaten fäste för öfverläkaren det vilkor, att öfverläkare!! icke finge
utom hospitalet utöfva enskild praktik mot betalning med undantag af
hvad som rörde sinnessjukdomar.

I skrifvelsen hade Riksdagen tillika anmält, att Riksdagen medgifvit,
att till arfvoden åt, jemte andra, de vid nämnda hospital erforderliga
tjensteman, hvilka ej vore i lönestaten upptagna, Kongl. Maj:t finge förutom
de naturaförmåner, som af Kongl. Maj:t redan vore bestämda, använda
ett kontant belopp af högst 16,000 kronor af förslagsanslaget till
hospitals underhåll.

Angående sist omförmälda tjenstår vid Vadstena hospital hade medicinalstyrelsen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 september 1884 föreslagit,
att för dem måtte fastställas följande aflöningsstat:

bokhållaren, arfvode.................................................... kr. 600:

jemte husrum, lyse, ved och första klassens kost;

predikanten..................................................—.....-...........-..........- » 800:

jemte bostad, lyse, ved och första klassens kost;
sekreteraren, arfvode......................................................................- » 800: —.

Vid föredragning den 5 juni 1885 af Riksdagens och medicinalstyrelsens
berörda skrifvelse!’ hade — meddelar departementschefen vidare
•— Kongl. Maj:t till efterrättelse från början af år 1886 faststält ej mindre
nyss omförmälda aflöningsstat för öfverläkaren, biträdande läkaren och
sysslomannen vid Vadstena hospital, jemte de af Riksdagen i afseende på
denna stats tillämpning föreskrifna bestämmelser och vilkor, än äfven den
af medicinalstyrelsen för öfrige tjenstemän vid hospitalet föreslagna aflöningsstaten,
så vidt anginge dessas i staten upptagna kontanta aflöning,
dock att den för samtlige sistnämnde tjenstemän vore att betrakta såsom
arfvode; och skulle de dessutom åtnjuta de redan bestämda naturaförmåner,
som funnes i medicinalstyrelsens förslag upptagna, att liksom arfvode!
utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll. Hvad sålunda blifvit
stadgadt skulle dock icke ega tillämpning på dåvarande innehafvare af
ifrågavarande befattningar förr än, hvad vidkomme dem, som vore endast
för viss tid förordnade, denna tid förflutit eller de förklarat sig villige att
derförinnan ingå på de nya aflöningsvilkoren och, beträffande dem, som
innehade fullmagt å sina embete!! eller tjenstår, de sjelfve sådant medgifvit.

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

Sedan bristen på platser för vård af dertill berättigade sinnessjuke
väckt tanken på inrättandet vid Vadstena af en asyl, hade Kongl. Maj:t i
proposition till 1892 års Riksdag begärt, bland annat, anslag för inköp af
en för ändamålet lämplig egendom i nämnda stad och för asylens anordnande
derstädes. Riksdagen hade äfven beviljat de erforderliga medlen,
och asylen hade under de följande åren anordnats å den för densamma
afsedda plats. När asylen började nalkas sin fullbordan, hade Kongl. Magt,
på anhållan af medicinalstyrelsen, år 1894 gjort framställning till Riksdagen
om godkännande af följande aflöningsförmåner för en biträdande
läkare vid Vadstena asyl, nemligen en kontant aflöning af 2,500 kronor
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens
kost, samt om medgifvande att de i kongl. brefvet den 5 juni 1885
angående aflöning åt läkare och andra tjensteman vid åtskilliga hospital
meddelade bestämmelser måtte lända till efterrättelse jemväl i afseende på
biträdande läkaren vid Vadstena asyl, äfvensom att denne läkares aflöningsförmåner
finge utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Denna Kongl. Maj:ts framställning hade af Riksdagen bifallits,
i sammanhang hvarmed Riksdagen förklarade sig anse, att anledning till
erinran icke förefunnes mot att, på sätt medicinalstyrelsen vid nyssberörda
anhållan tillika föreslagit, ersättning till öfverläkaren, sysslomannen och
predikanten vid hospitalet för deras genom tjenstgöring jemväl vid asylen
ökade arbete under de första åren efter asylens öppnande utanordnades
från förslagsanslaget till hospitals underhåll, utan att i särskilda fall underställas
Riksdagens pröfning.

Med tillkännagifvande att Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts omförmälda
framställning, hade Kongl. Maj:t härefter i skrifvelse till medicinalstyrelsen
den 1 juni 1894 anbefalt styrelsen att i vederbörlig ordning
förordna biträdande läkare vid Vadstena asyl att från den tid efter ingången
af år 1895, då asylen kunde tagas i bruk, tillträda sin befattning;
hvarjemte Kongl. Maj:t bemyndigade medicinalstyrelsen att af anslaget till
hospitals underhåll tills vidare tilldela öfverläkaren, sysslomannen och predikanten
vid Vadstena hospital tillfällig ersättning i mån af det ökade
arbete, som deras tjenstgöring i motsvarande egenskap vid asylen kräfde;
och skulle medicinalstyrelsen ega att framdeles, efter vunnen erfarenhet
angående ökningen af sistnämnda tre tjenstemäns arbete, till Kongl. Maj:t
inkomma med framställning angående bestämd löneförhöjning för dem.

På sätt framginge af det vid Kongl. Maj:ts förutnämnda proposition
till 1892 års Riksdag fogade utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden,
hade redan från början afsetts, att, till minskande af utgifterna såväl för
asylens första anläggning som ock för den årliga driftkostnaden, asylen och

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

hospitalet i Vadstena skulle förvaltas såsom eu gemensam anstalt, samt
asylen användas uteslutande för män och hospitalet för vård af qvinnor.
De båda anstalterna vore visserligen belägna, asylen i sydvestra delen af
staden och hospitalet i stadens nordöstra del, men afståndet mellan de
båda anstalterna utgjorde dock blott omkring 1,840 fot och de vore sinsemellan
förenade med en smalspårig jernväg. När under senare delen af år
1895 asylen blifvit färdig att tagas i bruk, hade medicinalstyrelsen ingått
till Kongl. Maj:t med eu framställning om sättande i verket af asylens
och hospitalets, såsom nyss nämnts, afsedda förening och om föreskrift,
att anstalterna för framtiden skulle benämnas Vadstena hospital och asyl.
Tillika hade medicinalstyrelsen på anförda skäl hemstält, att alla sinnessjuke
män å hospitalet, med undantag af första klassens patienter, skulle
öfveriiyttas till asylen, men qvinnorna fortfarande förblifva å hospitalet,
hvarest män icke vidare borde intagas, och att på grund af svårigheter
för ortens befolkning, om blott obotliga patienter af manligt kön finge
intagas å asylen och endast höfligt sinnessjuka qvinnor mottagas å hospitalet,
vid behof måtte få från närliggande landskap intagas å asylen i
Vadstena äfven höfligt sinnessjuke män och å Vadstena hospital äfven
obotligt sinnessjuka qvinnor.

Vid föredragning af detta ärende den 25 oktober 1895 hade Kongl.
Maj:t ej funnit skal att för det dåvarande förordna om ifrågavarande anstalters
förening, men bifallit hvad medicinalstyrelsen hemstält beträffande
intagning af patienter å hospitalet och asylen, att tills vidare tillämpas,
samt förordnat, att asylen tills vidare skulle stå under förvaltning af
hospitalets direktion; hvarjemte Kongl. Maj:t föreskrifvit, att ej mindre
hospitalets öfverläkare, än äfven, der så ske kunde, hospitalets syssloman,
predikant och sekreterare tills vidare skulle i motsvarande egenskap tjenstgöra
äfven vid asylen mot den ersättning, som blifvit eller framdeles
kunde varda i vederbörlig ordning bestämd; och hade medicinalstyrelsen
bemyndigats att af förslagsanslaget till hospitals underhåll tills vidare
tilldela, sekreteraren vid Vadstena hospital tillfällig ersättning för det ökade
arbete, som hans tjenstgöring i motsvarande egenskap vid Vadstena asyl
kunde kräfva.

Med tillämpning af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreskrifvit, hvad
öfverläkarebefattningen vid Vadstena hospital anginge, hade Kongl. Maj:t,
som den 7 november 1895 utnämnt och förordnat då t. f. öfverläkaren
vid Upsala hospital in. in. T. G. V. Björck att vara öfverläkare vid Vadstena
hospital, dervid tillika förklarat Björck skyldig ej mindre att vara
underkastad den förändrade ställning och tjenstgöring eller jemkning i
tjensteåligganden, som kunde blifva en följd af Vadstena asyls förening

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

med hospitalet och deraf föranledd förening af läkaretjenst vid asylen med
öfverläkarebeställningen eller eljest föreskrifvas, än äfven att tills vidare
tjenstgöra såsom öfverläkare vid asylen mot den ersättning, som kunde
hafva blifvit eller framdeles kunde varda bestämd.

Efter denna redogörelse har departementschefen anmält, att medicinalstyrelsen
i skrifvelse den 16 sistlidne mars meddelat, att Vadstena asyl,
som med början åt december månad år 1895 öppnats för vård af sinnessjuke
män, genom redan verkstäld öfverflyttning af samtliga å allmän klass
vid hospitalet vårdade män till asylen och genom fortgående öfverflyttning
af sinnessjuke dels från andra i mellersta Sverige belägna hospital, hvilka
derigenom kommit i tillfälle att mottaga botlige nyligen insjuknade, dels
ock från landsorten, under innevarande år komme att fullständigt beläggas.
De genom öfverflyttning till asylen af sinnessjuke män från Vadstena
hospital ledigblifna platser hade upplåtits åt sinnessjuka qvinnor från andra
hospital och från landsorten.

De provisoriska anordningar beträffande anstalternas skötsel och
tjenstemännens aflöning m. in., hvilka under öfvergångstiden med Kongl.
Maj:ts bifall vidtagits, syntes medicinalstyrelsen numera, jemlik! föreskrifterna
i förutnämnda kongl. bref den 1 juni 1894, böra utbytas mot andra
för framtiden gällande. Med öfverlemnande af ett utaf direktionen för
V adstena hospital och asyl i ämnet afgifvet förslag, hade medicinalstyrelsen
beträffande aflöningen åt de vid den gemensamma anstalten behöfliga
tjensteman anfört följande.

Då öfverläkaren vid Vadstena hospital förr haft att ansvara för allt
hvad sjukvården rörde i fråga om eu personal af omkring 400 sinnessjuke,
men hädanefter skulle få samma ansvar och omsorg för omkring
800 sinnessjuke, vore samme läkare förtjent af eu förhöjning i aflöning,
som syntes icke böra understiga 1,000 kronor. -Jemfördes den förhöjda
aflöningen, hvilken med sagda tillägg uppginge till 7,500 kronor, med
motsvarande aflöning vid andra hospital, såsom Göteborgs, Vexjö, Hernösands,
Kristinehamns och Piteå, inrymmande respektive 175, 222, 225,
300 och 300 sjukplatser, vid hvilka hospital öfverläkarnes aflöningar med
Riksdagens bifall genom särskilda kongl. bref bestämts till 6,000 kronor,
syntes den föreslagna aflöningen åt öfverläkaren vid Vadstena hospital
och asyl, med beräknade 800 sjukplatser, ej vara för hög. Att öfverläkaren
vid Upsala hospital, der sjukplatserna under senare åren ökats
till omkring 450, kunnat aflönas med 6,000 kronor, förklarades deraf,
att han tillika vore e. o. professor i psykiatri vid Upsala universitet och
å dess stat uppbure en lön af 2,500 kronor, öfverläkaren vid Stockholms
hospital, med beräknade 270 sjukplatser, aflönades med endast 4,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

kronor; men detta berodde likaledes derpå, att han såsom tillika e. o.
professor i psykiatri vid karolinska institutet å dess stat uppbure en lön
af 4,000 kronor med ett ålderstillägg af 500 kronor. Öfverläkaren vid
Lunds hospital och asyl, med 354 sjukplatser vid hospitalet och 836 vid
asylen, tillsammans nära 1,200 sjukplatser, aflönades med 6,500 kronor
såsom öfverläkare vid hospitalet och åtnjöte tillika ett arfvode af 1,200
kronor såsom jemväl öfverläkare vid Lunds och Malmö asyler; dessutom
uppbure han såsom lärare för de vid Lunds hospital tjenstgörande medicine
kandidaterna af universitetets medel ett arfvode af 1,500 kronor. För
öfrigt tjenstgjorde vid Lunds asyl utom öfverläkaren tre andra läkare,
under det att öfverläkaren å Vadstena hospital och asyl till sitt biträde
finge endast två läkare, till följd hvaraf hans tjenstgöring blefve mera betungande
än öfverläkarens vid Lunds asyl. Så snart inom denna asyls
område en särskild byggnad till boställshus åt öfverläkaren blifvit uppförd,
erfordrades icke vidare den nu med 1,200 kronor utgående hyresersättnipgen
åt öfverläkaren.

Åt de två biträdande läkare, hvilka redan vore anstälde vid Vadstena
hospital och asyl, erfordrades icke någon förhöjd aflöning.

För sysslomannen hade hospitalsdirektionen föreslagit en löneförhöjning
af 1,000 kronor, med hänsyn dertill att sysslomannens göromål och
ansvar högst väsentligt ökats genom tillkomsten af asylen med utvidgadt
jordbruk och betydlig ekonomisk förvaltning. Blefve emellertid ytterligare
en bokhållare anstäld å sysslomanskontoret, något som medicinalstyrelsen
ansåge nödvändigt, kunde sysslomannens aflöning ej behöfva höjas med
mera än 800 kronor, då hans aflöning, nu utgörande 3,200 kronor, blefve
200 kronor lägre än den, som utginge till sysslomannen vid Lunds hospital
och asyl, der patienterna vore omkring 400 flere än vid Vadstena
hospital och asyl.

De genom asylens tillkomst väsentligt ökade kontorsgöromålen kunde
omöjligt bestridas endast med tillhjelp af en bokhållare, hvarför utom den
nu varande bokhållaren ytterligare en sådan i (flis te anställas med vanlig
aflöning af 600 kronor jemte naturaförmåner.

Med afseende dels derpå att hospitalspredikantens åligganden genom
asylens tillkomst koinme att fördubblas, och dels derpå att stadens af sina
tjenstegöromål fullt upptagne prester icke kunde användas såsom hospitalspredikanter,
hvadan särskild, väl qvalificerad prestman måste anställas,
hade hospitalsdirektionen anhållit, att aflöningen till hospitalspredikanten
måtte fastställas till 1,400 kronor jemte naturaförmåner i likhet med biträdande
läkaren. Då emellertid af denne predikant icke fordrades annat
eller mera än af andra hospitalspredikanter, hvilka i regeln aflönades med

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

800 kronor, utan att svårighet försports att få fullt lämplige sökande, och
då vidare intet hinder borde finnas att anskaffa bostad m. in. i Vadstena
för hospitalspredikanten, ansåge medicinalstyrelsen, att predikanten vid
Vadstena hospital och asyl borde kunna åtnöjas med enahanda aflöning,
som helt nyligen, efter Riksdagens hörande, bestämts för hospitalspredikanten
i Lund, eller 1,400 kronor utan naturaförmåner.

Den nuvarande predikanten vid Vadstena hospital hade emellertid
icke ingått på den genom kongl. brefvet den 5 juni 1885 faststälda lönestaten
för samme tjensteman af 800 kronors lön jemte bostad, lyse, ved
och första klassens kost och hade derför bibehållits vid en förut för honom
personligen godkänd aflöning af 1,200 kronor i lön, 200 kronor i hyresersättning,
34 kubikmeter ved samt ersättning för första klassens kost eller
tillsammans betydligt mer än hvad som vanligen tillkomme en hospitalspredikant.
Fördenskull ansåge medicinalstyrelsen, att den löneförhöjning,
som borde tilldelas honom för hans genom asylens tillkomst väsentligen
ökade — om ock icke, på sätt hospitalsdirektionen syntes antaga, fördubblade
— göromål, kunde begränsas till 400 kronor.

För sekreteraren, hvilkens göromål komme att ej obetydligt ökas,
föresloge medicinalstyrelsen en löneförhöjning af 200 kronor, hvarigenom
samme tjenstemans aflöning komme att uppgå till 1,000 kronor.

Emedan aflöning åt bokhållare, predikant och sekreterare vid hospital
ej blifvit af Riksdagen bestämd, men väl anslag för sådant ändamål beviljats,
syntes samma anslag böra höjas med nu angifna belopp: för en andre
bokhållare 600 kronor, för predikanten 400 kronor och för sekreteraren
200 kronor, tillsammans 1,200 kronor.

På grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört hade styrelsen
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes besluta: att Vadstena hospital och asyl
skulle förenas till en gemensam anstalt under benämning Vadstena hospital
och asyl; att nämnda anstalt skulle förvaltas af en gemensam direktion,
med gemensamma tjensteman och gemensam ekonomi; samt att vid anstalten
skulle till vård emottagas sinnessjuka män och qvinnor, hvilka vore
berättigade till vård å asyl, och vid behof jemväl botliga sinnessjuka män
och qvinnor från Östergötlands och angränsande län.

Derjemte hade medicinalstyrelsen tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes,
efter inhemtande af Riksdagens bifall, fastställa aflöningsstat för öfverläkare,
två biträdande läkare och syssloman vid Vadstena hospital och asyl med
de kontanta belopp, som, enligt hvad redan nämnts, för dem ifrågasatts,
nemligen för öfverläkaren 7,500 kronor, för de två biträdande läkarne,
efter 2,500 kronor för hvardera såsom hittills, 5,000 kronor och för sysslomannen
4,000 kronor, samt dessutom med vissa naturaförmåner af ena -

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

banda beskaffenhet som de, hvilka för närvarande vore desse tjensteman
tillförsäkrade och derjemte för öfverläkaren elektrisk belysning; och skulle
för öfverläkaren jemväl qvarstå hans nuvarande skyldighet att, intill dess
annorlunda bestämdes, i stället för boställsvåning åtnöjas med en hyresersättning
af 1,200 kronor årligen.

Slutligen hade medicinalstyrelsen hemstält, att beträffande tillämpningen
af lönestaten de i kongl. brefvet den 5 juni 1885 angående aflöning
åt tjensteman vid åtskilliga hospital meddelade bestämmelser och
dervid fästade vilkor skulle förklaras lända till efterrättelse, samt att de till
arfvoden åt vissa lägre hospitalstjenstemän anvisade anslag måtte förhöjas
med 1,200 kronor.

Det vid medicinalstyrelsens skrifvelse fogade förutnämnda förslag af
hospitalsdirektionen skilde sig från medicinalstyrelsens väsentligen- endast i
de af styrelsen angifna fall i fråga om löneförmånerna åt sysslomannen
och hospitalspredikanten.

Den redan från början tilltänkta och för närvarande faktiskt, om än
blott provisoriskt, anordnade föreningen af hospitalet och asylen i Vadstena
syntes departementschefen nu böra, med iakttagande af de utaf medicinalstyrelsen
i afseende härå föreslagna bestämmelser, definitivt genomföras.
Att dervid en omreglering i viss mån af de nu gällande aflöningsförhållandena
för de vid dessa anstalter anstälde tjensteman vore af behofvet
påkallad, syntes vara uppenbart, och i fråga härom har departementschefen
funnit livad medicinalstyrelsen föreslagit vara välbetänkt. Dessutom syntes
jemväl, på sätt medicinalstyrelsen tillstyrkt, blifva nödigt att vid de förenade
anstalterna antaga en andre bokhållare, hvilken borde tillerkännas
enahanda aflöningsförmåner, som tillkomme den nu i hospitalets stat upptagne
bokhållaren. Vadstena hospital och asyl skulle då i sådant afseende
blifva likstälda med Lunds hospital och asyl, hvarest nu funnes en andre
bokhållare, hvilkens arfvode och naturaförmåner utginge lika med förste
bokhållarens. Hvad beträffade den särskilda höjningen tillsvidare af 400
kronor i fråga om den nuvarande predikantens arfvode, så länge denne ej
ingått på ny lönestat, vore departementschefen äfven ense med medicinalstyrelsen.
Sedan predikanten kommit på ny lönestat, skulle emellertid erfordras
600 kronor till fyllnad af det i hospitalets nuvarande stat för honom
upptagna arfvode af 800 kronor.

De af Kong]. Maj:t föreslagna aflöningsförmånerna för öfverläkaren
och sysslomannen vid Vadstena hospital och asyl hafva synts utskottet
vara väl högt tilltagna i förhållande till de aflöningar, som bestås mot Bih.

till Riksd. Prut. 1696. 4 Sand. 1 Afd. Ö4 Häft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

svarande tjensteman vid andra anstalter af detta slag. Vid Lunds hospital
och asyl, hvilka tillsammans inrymma 1,200 sjukplatser, uppbär den derstädes
anstälde öfverläkaren — förutom särskilt arfvode för undervisning
åt medicine kandidater, hvilket vid denna jemförelse icke synes böra tagas
i betraktande — en aflöning af 6,500 kronor för hospitalet samt 1,200
kronor för Lunds och Malmö asyler eller sammanlagdt 7,700 kronor; och
för sysslomannen vid Lunds hospital och asyl utgår aflöningen med 4,200
kronor. Med afseende härå, och då Vadstena hospital och asyl äro beräknade
för 800 patienter, anser utskottet det vara fullt tillräckligt, om öfverläkaren
och sysslomannen derstädes aflönas, den förre med 7,000 kronor
och den senare med 3,600 kronor. Med dessa förändringar bör enligt utskottets
mening den föreslagna aflöningsstaten af Riksdagen godkännas.
Beträffande tillämpningen af denna stat synes Riksdagen böra, i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag, fastställa .enahanda bestämmelser, som af 1885
års Riksdag föreskrifvits i fråga om då godkända stater för tjensteman vid
Stockholms m. fl. hospital.

Det af Kongl. Maj:t begärda beloppet å 1,400 kronor för beredande
af arfvode åt en andre bokhållare med 600 kronor samt till förhöjning åt
arfvodena åt predikanten och sekreteraren med 600 kronor till den förre
och 200 kronor till den senare har utskottet, som får erinra att, enligt
hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, endast 400 kronor komma att
utgå såsom förhöjning i den nuvarande predikantens aflöning, så länge
denne ej ingått på ny aflöningsstat, funnit höra af Riksdagen beviljas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då aflöningarna
för tjenstemännen jemte erforderliga medel för beredande af de utaf Kong].
Maj:t för dem ifrågasatta naturaförmåner torde böra utgå af förslagsanslaget
till hospitals underhåll, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat
för nedannämnde tjensteman vid Vadstena hospital
och asyl:

öfverläkaren ................................................. kr. 7,000: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk
belysning, dock med skyldighet för
öfverläkaren att, intill dess annorlunda bestämmes,
i stället för boställsvåning åtnöjas
med en hyresersättning af 1,200
kronor årligen;

två biträdande läkare, hvardera 2,500
kronor

5,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

jemte för hvardera bostad med möbler
och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första
klassens kost;

sysslomannen.................................................. kr. 3,600:

jemte boställsvåning och ved;

b) att Riksdagen må, beträffande tillämpningen af
denna stat, föreskrifva:

att två tredjedelar af den kontanta aflöningen utgöra
lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att biträdande läkare, som är medicine licentiat
och boende vid hospitalet, eger utöfver den i staten
bestämda aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under ^
vilkor att han icke med befattningen såsom biträdande
läkare förenar annan tjenst;

att för biträdande läkare, som icke är boende vid
hospitalet, aflöningen i alla händelser utgår med endast
2,000 kronor om året utan någon rätt till naturaförmåner;
samt

att öfverläkaren icke må utom hospitalet utöfva
enskild praktik mot betalning med undantag af hvad
som rörer sinnessjukdomar;

c) att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att lemna arfvode åt, förutom en förste bokhållare, äfven
en andre bokhållare vid ifrågavarande anstalter samt
bereda höjning i nu utgående arfvoden åt predikanten
och sekreteraren vid hospitalet för tjenstgöring vid de
förenade anstalterna, Riksdagen må med 1,400 kronor
öka det belopp af högst 19,900 kronor, som af Riksdagen
åren 1885, 1886, 1893 och 1894 beviljats till arfvoden
åt motsvarande tjenstemän vid vissa anstalter för sinnessjuke;
samt

d) att Riksdagen må medgifva, att ej mindre nyssberörda
belopp, 1,400 kronor, än äfven hvad som erfordras
för beredande af förenämnda aflöningsförmåner
åt läkarne och sysslomannen vid Vadstena hospital och
asyl samt naturaförmåner åt så väl förste som andre

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

bokhållaren lika med nuvarande bokhållarens må utgå
af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Stockholm den 4 maj 1896.

På statsutskottets vägnar:
CHR, LUNDEBERG.

Reservation:

af herrar C. Lundeberg, I. Kerfstedt, A. G. L. Billtnq, K. Bohnstedi
friherre F. W. von Otter, 1. Wijk, G. D. R. Tornerhjelm, E. Fränekel,
F. E. Pettersson, C. U. S. Lybeck, T. Nyström och S. Tham, hvilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»De förbättrade löneförmåner, som i det nu framlagda förslaget till
aflöningsstat för vissa tjensteman vid Vadstena hospital och asyl upptagits
för öfverläkaren och sysslomannen, anser utskottet, med afseende å det
ökade arbete och ansvar, som efter asylens öppnande kräfves af sistnämnde
tjensteman, vara af behofvet påkallade; och har utskottet derföre ansett sig
höra tillstyrka godkännandet af denna aflöningsstat. Beträffande tillämpningen
af densamma synes Riksdagen höra, i enlighet med Kongl. Maj:ts
förslag, fastställa enahanda bestämmelser, som af 1885 års Riksdag föreskrifvits
i fråga om då godkända stater för tjensteman vid Stockholms in. fl.
hospital.

Det af Kongl. Maj:t begärda beloppet å 1,400 kronor för beredande
af arfvode åt en andre bokhållare med 600 kronor samt till förhöjning af
arfvodena åt predikanten och sekreteraren med 600 kronor till den förre
och 200 kronor till den senare har utskottet, som får erinra att, enligt
hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, endast 400 kronor komma att
utgå såsom förhöjning i den nuvarande predikantens aflöning, så länge
denne ej ingått på ny aflöningsstat, funnit böra af Riksdagen beviljas.

Med anledning häraf, och då aflöningarne för tjenstemännen jemte
erforderliga medel för beredande af de utaf Kongl. Maj:t för dem ifråga -

Statsutskottets Utlåtande N:o SO.

satta naturaförmåner torde böra. utgå åt förslagsanslaget till hospitals underhåll,
hemställer utskottet:

a) att Riksdagen må godkänna följande afiöningsstat
för nedannämnde tjensteman vid Vadstena hospital
och asyl:

öfverläkaren — .—u............................... kr. 7,500:

jemte bostadsvåning, ved och elektrisk
belysning, dock med skyldighet för öfverläkaren
att, intill dess annorlunda bestämmes,
i stället för boställsvåning åtnöjas
med en hyresersättning af 1,200
kronor årligen;

två biträdande läkare, hvardera 2,500 kronor,
................................................................ » 5,000: —

jemte för hvardera bostad med möbler
och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första
klassens kost;

sysslomannen................................................. » 4,000: —

jemte boställsvåning och ved;

b) att Riksdagen må, beträffande tillämpningen af
denna stat, föreskrifva:

att två tredjedelar af den kontanta afiöningen utgör
lön och eu tredjedel tjenstgöringspenningar;

att biträdande läkare, som är medicine licentiat
och boende vid hospitalet, eger att utöfver den i staten
bestämda aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under
vilkor att han icke med befattningen såsom biträdande
läkare förenar annan tjenst;

att för biträdande läkare, som icke är boende vid
hospitalet, afiöningen i alla händelser utgår med endast
2,000 kronor om året utan någon rätt till naturaförmåner;
samt

att öfverläkaren icke må utom hospitalet utöfva
enskild praktik mot betalning med undantag af hvad
som rörer sinnessjukdomar;

c) att, på det Kongl. Maj:t, må komma i tillfälle
att lemna arfvode åt, förutom en förste bokhållare, äfven
en andre bokhållare vid ifrågavarande anstalter samt

Statsutskottets Utlåtande N:o 69.

bereda höjning i nu utgående arfvoden åt predikanten
och sekreteraren vid hospitalet för tjenstgöring vid de
förenade anstalterna, Riksdagen må med 1,400 kronor
öka det belopp af högst 19,900 kronor, som af Riksdagen
åren 1885, 1886, 1893 och 1894 beviljats till
arfvoden åt motsvarande tjensteman vid vissa anstalter
för sinnessjuke; samt