Statsutskottets Utlåtande N:o 67 (Utlåtande 1890:Su67 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

N:o 67.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1890, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af ett ordinarie
förslagsanslag af högst 15,000 kronor för utgifvande
af en tidning f ör legala tillkännagifvanden, rn. m.

(l:a och 2:a U. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion, n:o 178, liar herr A. P. Danielson föreslagit, att Riksdagen
måtte besluta att på ordinarie stat för 1891 bevilja ett förslagsanslag
af högst 15,000 kronor, att uppföras under 2:dra hufvudtiteln, eller på
6: te eller 8:de hufvudtitlarne, om Riksdagen funne det på någondera
af dem vara mera lämpligt, och ställas till Kougl. Maj:ts förfogande
för att, sedan det med utgifvaren af Post- och Inrikes tidningar upprättade
eller nu gällande kontrakt blifvit med första möjliga uppsagdt
och upphört att gälla, anordna, att en tidning, afsedd att upptaga vissa
meddelanden från regeringen och alla legala tillkännagifvanden såväl
af embetsmyndigketer som enskilde i de fall, då sådana enligt lag och
författningar måste sålunda offentliggöras jemte andra kungörelser och
annonser, blefve under statsmyndighets kontroll utgifven att utdelas
till embetsverk, myndigheter och rikets kommuner och jemväl finnas
att tillgå genom prenumeration och försäljning, samt så ordnad, att
deri upptagna tillkännagifvanden och annonser med lätthet kunde i
sina olika grupper igenfinnas.

Sill. till Riksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 48 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

Till stöd för sin berörda hemställan liar motionären åberopat de
skäl som anförts så väl i den af samme motionär i enahanda ämne
vid 1888 års riksdag väckta motion som ock i Andra Kammarens fjerde
tillfälliga utskotts vid samma riksdag öfver den då väckta motionen
afgifna, af Andra Kammaren godkända utlåtande.

I den af motionären åberopade, vid 1888 års riksdag i ämnet
väckta motionen hemstälde motionären, att Riksdagen måtte hos Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning i syfte
att'' alla legala tillkännagifvanden, såväl af embetsmyndigheter som enskilde,
i de fall, då sådana offentliga tillkännagifvanden vore enligt lag
och författningar dem ålagda, måtte införas i en statstidning, afsedd
uteslutande för dylika tillkännagifvanden och för meddelanden från
regeringen och Riksdagen i vissa ärenden, utgifven under statsmyndig
hets kontroll samt så ordnad, att berörda tillkännagifvanden med lätthet
kunde i sina olika grupper igenfinnas och inedförde minsta möjliga
kostnad för vederbörande, hvilken utredning äfven borde omfatta frågan
i hvad mån och på hvithet sätt samma statstidning borde kostnadsfritt
utdelas, samt till följande Riksdag inkomma med förslag i ämnet; och
anförde motionären bland annat, att, då svenska akademien, som på
grund af erhållet privilegium af den 20 december 1791 vore såsom
utgifvare af nämnda tidning ensam berättigad att få tidningen erkänd
som den enda med laga vitsord att upptaga den i lag.anbefalda annonseringen
i allmänna tidningarne, icke, på sätt i tryckfrihetsförordningen
stadgades, förnyat det uppgifna privilegiet, utan på 1830-talet låtit det
förfalla, hinder ej kunde deraf möta att ordna den lagtvungna annonseringen
mera tidsenligt och pa annat sätt än nu; att man borde tillse
att denna lagtvungna skatt icke utginge med större belopp, än behofvet
kräfde, och att den ej godtyckligt bestämdes af en enskild person eller
af svenska akademien; att, ehuru Post- och Inrikes tidningar utginge
i en upplaga af icke så betydligt antal exemplar och egde en mycket
begränsad läsekrets mot eu del andra tidningar, den ändock gåfve
svenska akademien betydlig inkomst genom tidningens bortarrenderande
till enskild person; att, för att få en skattejemkning för den stora
allmänheten och på samma gång ett mera allmänt och verkligt gagn
af den lagtvungna annonseringen, Riksdagen borde vidtaga åtgärder i
den antydda rigtningen; att den föreslagna statstidningen skulle utgifvas
under statens kontroll och utdelas till embetsverk och myndigheter
samt rikets kommuner äfvensom finnas att tillgå genom prenumeration
och försäljning; att tryckningen af tidningen borde ske genom aftal
för viss tid med enskildt tryckeri i hufvudstaden eller såsom i vanliga

Statsutskottets Utlåtande N:o 67. 8

fall tillginge för tryckning af de så kallade länskungörelserna; samt
att annonspriset för legala annonser beräknades så lågt som möjligt
och så, att endast kostnaden för tidningens utgifvande blefve i medeltal
ersatt.

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskott, till hvars behandling
motionen, på sätt motionären nu jemväl erinrat, hänvisades, egnade
frågan en utförlig utredning, dervid utskottet i likhet med motionären
kom till det resultat, att svenska akademiens ifrågavarande privilegium,
såsom icke förnyadt, ej lade hinder i vägen för Kongl. Maj:t att, efter
uppsägning af den med Posttidningens nuvarande utgifvare afslutade
öfverenskommelse, meddela förordnande, hvarigenom officiella och legala
kungörelser komme att i första hand införas i annan tidning, men
utskottet framhöll tillika, att inkomsten af Posttidningen vore akademiens
förnämsta inkomstkälla och snart sagdt ett lifsvilkor, för att
akademien skulle kunna fortsätta sin ädla och gagnande verksamhet
och fullborda det synnerligen dyrbara arbetet med utgifvandet af en
svensk ordbok, i följd hvaraf utskottet fann åtgärd, hvarigenom akademien
giuge miste om sin inkomst utaf Posttidningen, icke böra vidtagas
utan i sammanhang med anordning, ledande dertill, att ersättning
bereddes akademien för hvad hon derigenom förlorade.

Det tillfälliga utskottet medgaf vidare, att för den fattigare
befolkningen, som dock väl ej företrädesvis betalade annonserna i
Posttidningen, tidningens annonspris 12| öre per rad kunde kännas
tryckande, men, enär berörda pris understege de flesta andras, ansåg
utskottet all skälig anledning till klagan öfver annonsernas dyrhet vara
undanröjd, om annonspriset kunde nedsättas till 10 öre per rad, hvaremot
utskottet fäste mera vigt dervid, att de allmänna kungörelsernas
innehåll blefve i högsta möjliga mån spridt i hela landet, blefve kändt
och beaktadt af den stora allmänheten, samt, då Posttidningen nu
hade det i jemförelse med åtskilliga andra stockholmstidningar ringa
prenumerantantalet 1,012, fann det ådagalagd!, att tidningen i sitt
nuvarande skick icke lämpade sig för upptagande af officiella och
legala kungörelser, och instämde med motionären deri, att en ändring
i detta afseende påkallades af omsorg om allmänhetens välförstådda
intresse.

Erkännande rigtigheten af motionärens åsigt, att denna vigtiga
angelägenhets ordnande icke kunde ske utan en föregående, af Kongl.
Maj:t ombesörjd utredning, ansåg dock bemälda utskott sig böra, om
ock blott antydningsvis, beröra frågan om grunderna för de nya anordningarne
samt framstälde det förslag, att det ifrågavarande bladet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

som lämpligen kunde benämnas Sveriges Allmänna Tidningar och måste
utkomma hvarje helgfri dag, borde upptaga förutom de meddelanden
från regeringen, hvarom i det med nuvarande utgifvaren af Posttidningen
utaf regeringen upprättade kontrakt förmäldes, endast annonser,
nemligen dels alla officiella och legala kungörelser, deribland ock riksgäldskontorets,
dels ock andra annonser af alla slag med undantag af
sådana, hvilkas innehåll vore i något afseende olagligt eller opassande,
att annonspriset ej skulle sättas högre än 10 öre för petitrad, att
prenumerationspriset, liksom priset å lösa nummer, skulle hållas synnerligen
billigt och gratisutdelning till embetsverk, myndigheter och
kommuner samt tidningens framläggande å lämpliga offentliga lokaler,
efter föredömet i Norge, införas, att tidningens utgifvande borde ske
under civildepartementets eller möjligen justitiedepartementets öfverinseende
af en särskildt för ändamålet anstäld person, hvars aflöning
kunde hållas mycket måttlig, då någon literär eller politisk kompetens
ej erfordrades, och hvilken borde ega erforderliga, helst qvinliga biträden.

Med förmälan att en dylik tidning, rätt skött, sannolikt skulle
inbringa medel, tillräckliga att betäcka ej allenast alla statsverkets utgifter
för företaget utan ock den ersättning, som borde svenska akademien
tillkomma, hemstälde utskottet slutligen, att Riksdagen ville
besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t dels låta utreda, huruvida ej, sedan det med utgifvaren af Postoch
Inrikes tidningar under den 30 april 1886 af regeringen upprättade
kontrakt blifvit i vederbörlig ordning uppsagdt och upphört att gälla,
en tidning, afsedd att upptaga vissa meddelanden från regeringen
äfvensom officiella och legala kungörelser samt andra annonser, kunde
under statsmyndighets kontroll utgifvas och spridas på sätt utskottet
antydt, dervid ersättning borde beredas svenska akademien för den
minskning i inkomst, akademien, i följd af upphäfvande af Post- och
Inrikes tidningars officiella egenskap, kunde visa sig komma att få
vidkännas; och dels, om möjligt till följande Riksdag, afgifva proposition
i ämnet.

| j, Sedan denna det tillfälliga utskottets hemställan af andra Kammaren
bifallits, undergick den väckta frågan inom Första Kammaren
förberedande behandling af kammarens andra tillfälliga utskott, hvilket
af anförda skäl fann sig icke kunna i vidsträcktare mån understödja
motionens syfte, än att utskottet hemstälde, att Riksdagen ville
besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
låta utreda, om och hvilka åtgärder borde vidtagas för att de kun -

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

göreleer, hvilka enligt lag och författningar skulle i allmänna tidningarne
införas, måtte vinna större spridning och medföra mindre kostnad
än nu vore fallet. Denna hemställan Slef emellertid af kammaren
afslagen.

Vid senaste riksdag återupptogs frågan af motionären uti eu
inom Andra Kammaren väckt motion, i hvilken hemstäldes, att Riksdagen
ville besluta att hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kong], Maj:t
täcktes föranstalta om utredning derom, att, sedan det med utgifvaren
af Post- och Inrikes tidningar under den 30 april 1886 af regeringen
upprättade eller nu gällande kontrakt blifvit med första möjliga i
vederbörlig ordning uppsagdt och upphört att gälla, en tidning, afsedd
att upptaga vissa meddelanden från regeringen och alla legala tillkännagifvanden
så väl af embetsmyndigheter som enskilde i de fall, då
sådana enligt lag och författningar måste sålunda offentliggöras jemte
andra kungörelser och annonser, kunde under statsmyndighets kontroll
utgifvas och utdelas till embetsverk, myndigheter och rikets kommuner
och jemväl finnas att tillgå genom prenumeration och försäljning, samt
så ordnad, att deri upptagna tillkännagifvanden och annonser med
lätthet kunde i sina olika grupper igenfinnas, äfvensom till nästa
Riksdag afgifva proposition i ämnet, och att ställa till Kongl. Majrts
förfogande för förenämnda utredning ett anslag af 1,500 kronor.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling sistnämnda
motion öfverlemnades, hemstälde i afgifvet utlåtande, att Riksdagen
måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 1,500
kronor till utrednings verkställande, dels huruvida icke, sedan det med
utgifvaren af Post- och Inrikes tidningar nu gällande kontrakt blifvit
i vederbörlig ordning uppsagdt och upphört att gälla, en tidning, afsedd
att upptaga vissa meddelanden från regeringen äfvensom officiella
och legala kungörelser samt andra annonser, kunde under statsmyndighets
kontroll utgifvas och utdelas till embetsverk, myndigheter och rikets
kommuner och jemväl finnas att tillgå genom prenumeration och försäljning,
hvilken tidning borde vara så inrättad, att deri upptagna
tillkännagifvanden och annonser med lätthet kunde i sina olika grupper
igenfinnas, dels ock om och i hvad mån, med anledning af den minskning
i svenska akademiens inkomster, som häraf kunde föranledas,
understöd borde beredas akademien till fullbordande af det nu pågående
arbetet med utgifvandet af en svensk ordbok, äfvensom hos Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville, om möjligt till följande Riksdag,
afgifva proposition i ämnet. Denna hemställan bifölls af Andra Kammaren,
hvaremot Första Kammaren afslog hvad utskottet hemstält.

Statsutskottets Utlåtande 1S:o 67.

Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut förklarades frågan
hafva förfallit.

Utskottet, som delar den af så väl Andra Kammarens förenämnda
tillfälliga utskott, som nästlidet års statsutskott uttalade åsigt om lämpligheten
af att en under statsmyndighets kontroll stäld tidning måtte
utgifvas för upptagande af vissa meddelanden från regeringen äfvensom
officiella och legala kungörelser, anser efter den behandling, som under
senaste åren egnats denna fråga, densamma nu hafva inträdt i det
skede, att åtgärder för den föreslagna tidningens anordnande icke
vidare böra undanskjutas. Vid sådant förhållande har utskottet ansett
sig böra förorda upprättande af en dylik tidning. Utskottet skulle
emellertid tvekat att tillstyrka tidningens anordnande derest anledning
funnes att antaga, att densamma skulle komma att för statsverket medföra
några väsentliga utgifter, men då så ej torde blifva förhållandet,
utan tidningen, enligt utskottets förmenande, bör, rätt skött, kunna
fullständigt betäcka de å densamma nedlagda kostnader, har utskottet
låtit denna betänklighet falla.

Då det emellertid torde vara af vigt, att Kongl. Maj:t, i händelse
af behof, har till sitt förfogande ett anslag för tidningens uppehållande,
har utskottet ej något att erinra mot motionärens hemställan om, att
för ändamålet må till Kongl. Maj:ts disposition ställas på ordinarie stat
ett förslagsanslag, som, i enlighet med motionärens förslag, torde böra
bestämmas till högst 15,000 kronor och synes utskottet lämpligast böra
uppföras å riksstatens sjette hufvudtitel.

Utskottet, som icke haft någon erinran att göra hvarken mot
motionärens förslag i fråga om denna tidnings kostnadsfria utdelning
till embetsverk, myndigheter och rikets kommuner eller mot den i
öfrigt föreslagna anordningen af densamma, får alltså med anledning
af förevarande motion hemställa,

att Riksdagen må under riksstatens sjette hufvudtitel
på ordinarie stat för 1891 bevilja ett förslagsanslag
högst 15,000 kronor att ställas till Kong).
Maj:ts förfogande för att, sedan det med utgifvaren
af Post- och Inrikes tidningar nu gällande kontrakt
blifvit i vederbörlig ordning uppsagdt och upphört att
gälla, ombesörja att en tidning, afsedd att upptaga

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

vissa meddelanden från regeringen och alla legala
tillkännagifvanden såväl af embetsmyndigheter som
enskilde i de fall, då sådana enligt lag och författningar
måste sålunda offentliggöras, jemte andra kungörelser
och annonser, må under statsmyndighets
kontroll utgifvas och utdelas till embetsverk, myndigheter
och rikets kommuner, hvilken tidning jemväl
må. finnas att tillgå genom prenumeration och försäljning
samt vara så ordnad, att deri upptagna tillkännagifvanden
och annonser med lätthet må kunna
i sina olika grupper igenfinnas.

Stockholm den 6 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, O. TF. Odelberg,
grefve E. C. A. Piper, F. Boström, P. J. von Ehrenlieim, V. N. Ekenman,
'' C. O. Bergman, C. TF. von Schulzenheim, A. G. Svedelius, A. F.
Almén och F. A. Almgren.

Herr L. Jönsson har begärt få antecknadt, att han inom utskottet
icke deltagit i förestående ärendes behandling.