Statsutskottets Utlåtande N:o 64 (Utlåtande 1897:Su64 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

N:o 6é.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1897, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående förbättring
af liamnen vid Stora Rör å Öland.

(2:dra U. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 5 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en
samma dag afgifven proposition (u:o 50) föreslagit Riksdagen att, för
förbättring af hamnen vid Stora Rör å Öland i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af chefen för östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
majoren Erik Westerberg upprättadt förslag, under riksstatens
sjunde hufvudtitel å extra stat för år 1898 anvisa ett anslag af 26,500
kronor, under vilkor att de kommuner, som för närvarande ansvara för
hamnens underhåll, äfven ansvara för underhållet af de förbättrade
hamnbyggnaderna, med enahanda rätt som hittills att enligt taxa uppbära
hamnafgifterna.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
erinrat, hurusom 1884 års Riksdag för anläggning af en hamn
vid Stora Rör å Öland, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af
kaptenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen C. H. Öhnell afgifvet förslag
med deri af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade ändringar,
anvisat medel till belopp af 51,256 kronor 11 öre, under vilkor, bland
Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. (N:is 64, 65.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

andra, att närgränsande kommuner eller andra intressenter i orten, som
af Kongl. Maj:t godkändes, förbunde sig att, mot rättighet att enligt
vederbörligen faststäld taxa uppbära hamnafgifter af andra än kronans
fartyg, vidkännas alla kostnader för hamnbyggnadens underhåll.

I anledning häraf hade enligt hvad departementschefen vidare
meddelat, Runstens, Gärdslösa, Långlöts, Repplinge, Högsrums och
Glömminge kommuner åtagit sig att, mot nämnda rättighet att uppbära
hamnafgifter och sedan hamnanläggningen blifvit fullt färdig och i fullgodt
stånd af vederbörande afsynad, vidkännas alla kostnader för hamnbyggnadens
underhåll; och hade Kongl. Maj:t den 28 november 1884
uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att föranstalta om hamnbyggnadens
utförande inom det beviljade beloppet i enlighet med förslag
af kaptenen Öhnell med vissa deri af styrelsen förordade ändringar.

Sedan Riksdagen år 1887 anvisat ytterligare 7,750 kronor för
fullbordande af hamnbyggnaden, hade densamma den 9 december samma
år blifvit afsynad.

I skrifvelse den 17 september 1896 hade Stora Rörs hamnstyrelse
hos Kongl. Maj:t gjort framställning om beredande af statsanslag för
förändring och förbättring af ifrågavarande hamn. Hamnstyrelsen hade
dervid anfört, bland annat, att det område af hamnen, som genom uppmuddring
gjorts för sjöfarten tillgängligt, vore alltför otillräckligt, enär
endast ett eller högst två fartyg kunde på en gång förankra i hamnen
eller angöra dervarande lastbrygga; att lastbryggan vore olämpligt belägen,
i följd hvaraf fartygens manövrering inom den trånga hamnen,
särdeles vid rådande storm och deraf föranledt vågsvall, i väsentlig
mån försvårades, deröfver ock täta klagomål från befälhafvarne å hamnen
trafikerande fartyg försports; att hamnstyrelsen på grund af berörda
förhållanden ansåge hamnbyggnaden kunna sägas aldrig hafva varit
färdig eller så utförd, som från början varit afsedt, i synnerhet med
hänsyn till dess användbarhet för det hamnen trafikerande postångfartyget
Öland; att, sedan Kongl. Maj:t, på derom af hamnstyrelsen gjord
framställning, den 11 maj 1894 anvisat medel till uppgörande af ritning
och kostnadsförslag till ändring af lastbryggan vid hamnen, byggande
af ny lastkaj samt erforderlig uppmuddring af hamnen till deraf
betingadt större omfång, chefen för östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
majoren Erik Westerberg upprättat ritningar och kostnadsförslag
till de ifrågasatta förändringarna äfvensom afgifvit betänkande
i ärendet; att, enligt nämnda förslag, kostnaderna beräknats, för muddringen
till 13,950 kronor, för förändring af gamla bryggan till 450

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

kronor, för uppförande af nya lastkajen till 8,623 kronor 45 öre samt
för hyra af mudderverk och arbetsredskap äfvensom för tillsyn å arbetet
och oförutsedda händelser till 3,476 kronor 55 öre eller tillhopa
26,500 kronor; att medel för ifrågavarande arbeten icke kunde anskaffas
genom bidrag från de kommuner, som åtagit sig kostnaden för hamnbyggnadens
underhåll; samt att emellertid, under förutsättning att arbetena,
hvilka vore af största vigt för såväl sjöfarten i allmänhet som
för trafiken vid hamnen, utfördes helt och hållet eller hufvudsakligen i
öfverensstämmelse med ofvanberörda, af Westerberg upprättade förslag,
hamnstyrelsen å ofvan nämnda kommuners vägnar fortfarande åtoge
sig att ansvara för kostnaden för hamnens underhåll mot rättighet att
enligt taxa uppbära hamnafgifterna.

På grund af hvad sålunda anförts hade hamnstyrelsen anhållit,
att Kongl. Maj:t måtte antingen anvisa ett belopp, motsvarande hela
den för arbetet beräknade kostnad, 26,500 kronor, att utgå af de medel,
som vore stälda till Kongl. Maj:ts förfogande för understödjande af
brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder, men, derest hela beloppet icke kunde af
Kongl. Magt af nämnda medel beviljas, genom proposition utverka
Riksdagens medgifvande dertill, att beloppet finge i sin helhet utgå af
nämnda medel utan iakttagande af det derför i allmänhet stadgade vilkor,
att bidrag ej utginge med högre belopp än två tredjedelar af den
för arbetet beräknade kostnad, eller ock till Riksdagen aflåta proposition
om beviljande af extra anslag för ändamålet af 26,500 kronor.

Kongl. Maj ds befallningshafvande i Kalmar län, som med skrifvelse
den 29 september 1896 till Kongl. Majd öfverlemnat hamnstyrelsens
förevarande ansökning, hade dervid på det lifligaste hemstält, att
densamma måtte vinna behjertande.

1 det utlåtande, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, på grund
af erhållen remiss, den 25 sistlidne januari afgifvit öfver ifrågavarande
framställning, hade styrelsen anfört följande.

Hamnen vid Stora Rör vore anlagd vid en åt två sidor öppen
redd och bildad enligt den faststälda planen genom två mot den öppna
sjön uppförda vågbrytare, mellan hvilka och stranden inneslötes ett
vattenområde af omkring 34,800 qvadratmeter, hvaraf 450 qvadratmeter
upptoges af en till anläggningen hörande, i rät vinkel bruten landningsbrygga
af trä. Från gattet mellan vågbrytarne och vidare intill bryggan
vore genom muddring bildadt ett djup under lågvatten af 2,8 meter,
men under medelvatten af 3,4 meter å ett område af omkring 3,900
qvadratmeter, så att två fartyg af motsvarande djupgående samtidigt

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

kunde angöra bryggan; i öfrigt kunde det skyddade området begagnas
endast af synnerligen grundgående fartyg eller båtar.

Förevarande förslag afsåge icke förändring af vågbrytarne, kvilka
för byggnadskostnadens inskränkning förlagts så nära land, att hamnen
ej mera än nätt och jemt motsvarade de å densamma vid anläggningen
uppstälda anspråken, och någon afsevärd minskning i de hufvudsakligen
på det korta afståndet mellan gattet och landningsbryggan
beroende dyningarne vore således icke att påräkna af de nu föreslagna
arbetena. Deremot skulle genom dessas utförande dels det för djupgående
fartyg afsedda området genom muddring varda något mera än
dubbelt så stort som förut, eller omkring 8,000 qvadratmeter, dels kajutrymmet
för djupgående fartyg genom landningsbryggans ändring och
anordnande af ny kaj likaledes varda ungefär dubbelt så stort som
förut, dels ock genom samma arbeten underlättas manövreringen vid
fartygs in- och utgående.

Här vore således fråga om rena utvidgningsarbeten, genom hvilkas
utförande hamnens värde skulle väsentligt ökas, men icke om sådana
underhållsarbeten, som ålåge de kommuner, bvilka uppbure hamnafgifter
af enskilda trafikanter. Mot den föreslagna arbetsplanen hade styrelsen
ej något att anmärka.

De för brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m. anslagna fondernas ändamål vore att med bidrag till högst två
tredjedelar af beräknad kostnad understödja enskildes eller kommuners
ansträngningar för åstadkommande eller förbättring af, bland annat,
hamnar, hvilka påkallades af allmän rörelse, viss näring eller industri,
och förutsatte, att af enskilde eller kommuner tillskötes bidrag, hvilka
hamnstyrelsen icke ansett sig kunna i förevarande fall anskaffa.

Utverkande till förmån för hamnen vid Stora Rör af undantag
från de för sagda fonder gällande bestämmelserna ansåge sig väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ej böra förorda, enär här vore fråga om en
utvidgning, enligt uppgift hufvudsakligast för posttrafikens behof, af
en statsverkets hamn och nämnda fonders tillgångar hårdt anlitades
för sitt egentliga ändamål.

Likasom anläggningen af hamnen syntes derför äfven utvidgningen
af densamma böra med andra medel bekostas af statsverket och
sättet för beredande af tillgångar dertill bero på beskaffenheten af den
trafik, för hvilken utvidgningen erfordrades. Derest hamnstyrelsens
uppgift rörande behofvet deraf för posttrafiken bekräftades, borde följaktligen
det begärda anslaget beredas under riksstatens sjunde hufvudtitel,
såvida ej utvidgningens nytta äfven för annan sjötrafik i Kalmar

Statsutskottets Utlåtande N:o 64. 5

sund skulle föranleda anvisande af medel från handels- och sjöfartsfonden.

Skulle emellertid arbetet finnas böra utföras för statsverkets räkning,
mötte för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej hinder att ombesörja
detsamma.

På grund af erhållen befallning hade generalpoststyrelsen den 20
sistlidne februari i ärendet afgifvit utlåtande och dervid tillika öfverlemnat
infordrade yttranden från befälhafvaren å postångfartyget Oland,
kommendörkaptenen R. von Mtihlenfels samt postverkets biträde i frågor
rörande postfartygen, f. d. marindirektören J. L. Frykholm.

Af desse hade von Miihlenfels meddelat, att han, som under fyra
vintrar varit befälhafvare å nämnda fartyg, vid sydvestliga och nordvestra
stormar funnit angöringen af hamnen vid Stora Rör mycket
oroande och understundom rent af farlig, emedan afståndet mellan
hamnöppningen och bryggan icke vore större än fartygets längd; att
faran att få fartygets propeller sönderslagen mot hamnpiren derför
varit öfverhängande och att det ofta under svår sjögång berott af rena
tillfälligheter, att allvarsam skada å fartyget kunnat undvikas.

Frykholm hade anfört, bland annat, följande.

Under vissa vindförhållanden uppkomme i Kalmar sund en rifvande
ström, som framkallade sanddrift och föranledde sådan uppgrundning,
att hamnar inom få år blifvit alldeles obrukbara. Sådant vore förhållandet
med Beijershamn och Röhälla, af hvilken ingendera numera
kunde för trafik användas. Stora Rör vore beläget vid smalaste delen
af sundet, och den derstädes rådande starka strömmen hölle hamnen
jemförelsevis fri från sand, hvilket framginge deraf, att hamnen åtminstone
under de tio år, den varit i bruk, ej märkbart uppgrundats. Af
ålder hade Stora Rör begagnats såsom färjeplats till det midt öfver
sundet belägna Skäggenäs, och till hamnen, som vore den enda af betydelse
mellan Färjestaden och Borgholm, ledde en sedan gammalt begagnad
väg från den ofvan belägna, tätt befolkade bygden. Det syntes
derför vara all anledning antaga, att de på hamnanläggningen vid Stora
Rör nedlagda kostnader komme att väl motsvara det dermed afsedda
ändamål, så att mellersta Oland slutligen kunde erhålla, hvad dess befolkning
under generationer fåfängt eftersträfvat, en någorlunda god
hamn.

För egen del hade generalpoststyrelsen, under erinran, att hvad
hamnstyrelsen i ärendet anfört i fråga om betydelsen af de ifrågasatta
förändringarna och förbättringarna af hamnen vid Stora Rör vunne stöd
af hvad postverkets sakkunniga biträde i sjötrafikfrågor och befälhafvaren

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

å postångfartyget Öland meddelat, hemstält, att hamnstyrelsens ifrågavarande
framställning måtte af Kongl. Maj:t behjertas.

Då, enligt hvad af handlingarne i ärendet framginge, erfarenheten
ådagalagt, att de arbeten, som hittills utförts för åstadkommande af
hamnanläggningen vid Stora Rör, icke varit tillräckliga för vinnande af
det afsedda ändamålet, eller beredandet af en för sjöfartens behof tillfyllestgörande
hamn, och vederbörande myndigheter vitsordat, att de nu
till utförande föreslagna arbetena vore behöfliga och ändamålsenliga,
har departementschefen, som på de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anförda skäl ansåge kostnaden för sagda arbeten icke böra bestridas af
det å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda extra anslag till understödjande
af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder, hemstält om aflåtande af ifrågavarande
proposition.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition
öfverlemnats, får på grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i
ärendet anfördt hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för förbättring af hamnen
vid Stora Rör å Öland i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af chefen för östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
majoren Erik Westerberg upprättadt
förslag, under riksstatens sjunde hufvudtitel å extra
stat för år 1898 anvisa ett anslag af 26,500 kronor,
under vilkor, att de kommuner, som för närvarande
ansvara för hamnens underhåll, äfven ansvara för underhållet
af de förbättrade hamnbyggnaderna, med
enahanda rätt som hittills att enligt taxa uppbära
hamnafgifterna.

Stockholm den 4 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.