Statsutskottets Utlåtande N:o 64- (Utlåtande 1896:Su64 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 64-

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den BO april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds proposition angående
beviljande af ett räntefritt lån för uppförande af ny
läroverksbyggnad i Östersund.

(2:a U. A.)

I en den 28 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition (n:o 55)
har Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att för uppförande af ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund
bevilja ett räntefritt lån af 15,000 kronor, med skyldighet för läroverket att
af dess byggnadsfond i vederbörlig ordning återbetala samma lån med 500
kronor årligen under 30 år.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, hade domkapitlet
i Hernösand till Kongl. Maj:t i skrifvelse den 18 ofvannämnde
mars hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till innevarande Riksdag göra framställning
om beviljande af ett räntefritt lån af 15,000 kronor för uppförande
af ett nytt läroverkshus i Östersund, med skyldighet för läroverkets
byggnadsfond att till statsverket återbetala samma lån med 500 kronor
årligen under 30 år.

Såsom stöd för denna framställning hade domkapitlet, under erinran,
att läroverket i Östersund länge varit i stort behof af ett nytt läroverkshus,
anfört, att- under de sista 15 åren åtskilliga försök blifvit gjorda att få ett
Bill. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 49 Raft. (N:o 64).

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

sadant till stånd, men att många svårigheter rest sig deremot. Visserligen
hade försöken att genom bidrag från korporationer och enskilde samla
erforderliga medel till en del krönts med framgång, men det sålunda samlade
kapitalet i förening med läroverkets byggnadsfond hade befunnits alldeles
otillräckligt för uppförande af det först ifrågasatta nya läroverkshuset,
som skulle kosta omkring 200,000 kronor. Af förhållandena hade man
sålunda nödgats att söka få till stånd en något anspråkslösare byggnad.
Ritningar till en sådan hade ock blifvit vederbörligen godkända, och
kostnadsförslaget till densamma slutade på omkring 135,000 kronor. Men
då icke ens sistnämnda summa kunnat tillnärmelsevis hopbringas, hade domkapitlet
efter läroverkskollegiets hörande beslutat att till en början uppföra
endast hufvudbyggnaden, innehållande utom samlingssal 17 rum, och att låta
med uppförande af de båda sidoflyglarne tills vidare anstå, en anordning,
som Jcke behöfde medföra några svårare olägenheter, då läroverket kunde
för åtskilliga af sina behof tills vidare använda det gamla läroverkshuset
såsom annex till det nya. På grund af nämnda beslut hade nu kontrakt
blifvit upprättade angående uppförandet af ifrågavarande hufvudbyggnad för
en summa af 84,388 kronor, enligt hvilka kontrakt byggnaden skulle vara
under tak den 1 november innevarande är och fullt färdig den 20 augusti
1897. Då till dessa 84,388 kronor lades omkring 6,500 kronor för värmeoch
ventilationsapparater m. in., komme hela kostnaden att uppgå till omkring
91,000 kronor.

De tillgångar för utförandet af ifrågavarande byggnadsarbete, öfver
hvilka läroverket förfogade, utgjorde in alles 75,000 kronor, i hvilken summa
inberäknats dels läroverkets egen byggnadsfond, omkring 12,000 kronor,
dels 5,000 kronor, som domkapitlet hos Kongl. Maj:t anhållit få taga ur
läroverkets ljus- och vedkassas besparade medel, dels ock omkring 2,000
kronor såsom bidrag från Hernösands stifts byggnadskassa — hvadan omkring
15,000 kronor fattades i det belopp, som erfordrades för det redan
började byggnadsföretagets fullbordande.

Då inga utsigter förefunnes att för ifrågavarande ändamål erhålla
ytterligare bidrag af landstinget, staden eller enskilde, återstode ingen annan
utväg för anskaffande af förstnämnda 15,000 kronor än att upptaga ett
lån. Men då det skulle vara ytterst betungande för läroverkets byggnadsfond
att å detta lån betala både ränta och amortering, nödgades domkapitlet
göra ofvan omförmälda framställning.

Enligt domkapitlets åsigt kunde byggnadsfonden ikläda sig den ifrågasatta
amorteringen, enär fonden hade att påräkna en årlig, säker inkomst af
1,400 å 1,450 kronor, till hvilket belopp lärjungarnes afgifter till samma
fond under de senare åren uppgått, under det att de årliga utgifterna, som

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

med fondens medel skulle bestridas, nemligen brandförsäkringspremier 255
kronor, vattenafgift 50 kronor, sotning 15 kronor, underhåll af gårdsplanen
och gatusopning 50 kronor och tillfälliga reparationer 450 kronor, således
tillsammans belöpte sig till 820 kronor.

För egen del har departementschefen yttrat, att då skolan vore i
yttersta behof att få den ifrågasatta läroverksbyggnaden snarast möjligt
fullbordad och vederbörande anlitat alla andra utvägar för att för sagda ändamål
erhålla nödiga medel samt det belopp, som nu vore i fråga, vore jemförelsevis
ringa, ehuru för sakens framgång af afsevärd betydelse, tvekade departementschefen
icke att hemställa om aflåtande till Riksdagen af den framställning,
som ofvan nämnts.

Utskottet får erinra, att ej mindre år 1891 en af Kongl. Maj:t gjord
framställning om anslag å 100,000 kronor såsom bidrag till uppförande af
en ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund än äfven år 1892 ett
af enskilda motionärer väckt förslag om anslag å 50,000 kronor för samma
ändamål blifvit af Riksdagen afslagna, Kongl. Maj:ts berörda framställning
efter gemensam votering af kamrarne.

Ehuru Riksdagen såväl i detta som i andra fall under de senare åren
visat sin obenägenhet mot beviljande af statsbidrag till uppförande af läroverkshus,
har utskottet emellertid, då den utgift för statsverket, som med nu
förevarande proposition afses, är jemförelsevis obetydlig, men dock, såsom af
redogörelsen i statsrådsprotokollet framgår, måste anses utgöra en nödvändig
förutsättning för att ifrågavarande läroverksbyggnad, om hvars behöflighet
tvifvel icke torde råda, skall komma till utförande, funnit sig böra tillstyrka,
att staten för denna gång träder emellan, på sätt Kongl. Maj.t föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, för uppförande af ny byggnad för
allmänna läroverket i Östersund, bevilja ett räntefritt lån
af 15,000 kronor, med skyldighet för läroverket att af
dess byggnadsfond i vederbörlig ordning återbetala samma
lån med 500 kronor årligen under 30 år.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Utlåtande No 64.

Reservation

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, A. P. DanieJson, L. Jönsson,
K. A. Kihlberg, P. Pehrsson, C. Persson, O. Prickson, I. Månsson, P. G.
Näslund, N. Petersson och C. A. Andersson, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet får erinra, att såväl år 1891 som år 1892 framställningar
hos Riksdagen gjorts om anslag såsom bidrag till uppförande af en ny byggnad
för allmänna läroverket i Östersund. Vid förstnämnda års riksdag hade
Kongl. Maj:t för berörda ändamål äskat ett belopp af 100,000 kronor. Uti
sitt öfver denna framställning afgifna utlåtande anförde utskottet, att vid
de senaste ståndsriksdagarne väl beviljats åtskilliga anslag till uppförande af
nya läroverkshus och ombyggnad eller förändring af äldre sådana, men att
efter representationsförändringens genomförande Riksdagen städse afvisat de
förslag, som i sådant syfte blifvit hos Riksdagen gjorda, vare sig de framstälts
af Kongl. Maj:t eller af enskilde motionärer; och utskottet ansåge sig
desto mindre ega anledning att frångå den uppfattning, som under de senaste
årtiondena sålunda gjort sig hos Riksdagen gällande, som staten måst vidkännas
så betydliga kostnader i och för den högre undervisningen, att det
icke syntes böra ifrågasättas att ytterligare öka dessa genom öfvertagande
af skyldigheten att bestrida utgifter för läroverkshusen. Utskottets afstyrkande
hemställan bifölls af Andra Kammaren och blef efter gemensam omröstning
jemväl Riksdagens beslut. — Vid 1892 års riksdag föreslogs af enskilde
motionärer, att såsom bidrag för uppförande af läroverksbyggnad i nämnda
stad måtte beviljas ett anslag af 50,000 kronor. Denna motion, som af
utskottet afstyrktes på samma skäl, som vid 1891 års riksdag blifvit anförda,
blef af båda kamrarne afslagen.

Utskottet, som fortfarande vidhåller den uppfattning i berörda fråga,
som, enligt hvad ofvan erinrats, vid föregående tillfällen blifvit af utskottet
uttalad och af Riksdagen godkänd, får med anledning häraf och då beviljandet
af det nu ifrågasatta lånet, hvarå enligt Kongl. Maj:ts förslag ränta icke
skulle beräknas, i sjelfva verket innebär en direkt utgift för statsverket,
hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må af
Riksdagen bifallas.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1896.