Statsutskottets Utlåtande N:o 62 (Utlåtande 1890:Su62 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

N:o 62.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1890, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostållet Bjuf n:o 3
i Malmöhus län.

(I. A.)

Hos Kongl. Maj:t hade Bjuds församling anhållit, att från utarrenderade
förra fanjunkarebostället 7/ie mantal Bjuf n:o 3 (förr n:o 16) måtte fä till
fattighustomt afsöndras ett område af 67 ar 20 (jvadratmeter, hvilket redan
till största delen innehades af församlingen för samma ändamål efter öfverenskommelse
med egendomens arrendator, mot erläggande på en gång af en
lösesumma, beräknad efter kapitalisering af den afgäld, som vid en den 17
mars 1885 af kommissionslandtmätaren T. F. Röing med biträdande gode
män förrättad uppmätning af området föreslagits, eller 20 kubikfot korn för
tunnland räknadt; varande vid ansökningen fogade transsumt af protokollet
vid nämnda förrättning äfvensom karta öfver ifrågavarande jordområde.

Efter remiss hade yttranden i ärendet afgifvits dels af kronofogden i
orten, dels af tillförordnade domänintendenten i Malmöhus län, dels, efter
församlingens hörande, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, dels ock
af domänstyrelsen.

Kronofogden hade meddelat, att den till utbrytning föreslagna jorden
utgjorde boställets nordöstra del, begränsad i norr af allmän landsväg, i
öster af egendomen Olstorp, i söder af Helsingborg—Hessleholms jernväg
samt i vester af ett jordområde, som upptoges af banvaktarestuga vid jernvägen;
att. brukningen af bostället ej blefve i någon mån försvårad, om
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft. 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

afsöndringen verkstäldes; att platsen, som utgjordes af åker, till jordmånen
bestode af lera på sandbotten och således ej vore af bästa beskaffenhet, men
likväl af medelmåttig bördighet; samt att kronofogden icke hade något att
påminna mot ansökningen. Han hade tillika hemstält, att afgälden för lägenheten
i dess helhet måtte bestämmas till 9 hektoliter korn, som med beräkning
af 7 kronor 52 öre för hektoliter, utgörande det i länets markegångstaxa
för sistlidna år faststälda medelmarkegångspris, motsvarade i penningar
67 kronor 68 öre, och att således enligt nådiga cirkuläret den 6
december 1878 köpeskillingen för lägenheten måtte bestämmas till tjugu gånger
detta belopp eller 1,353 kronor 60 öre, att af församlingen på en gång erläggas,
när området tillträddes, hvilket, derest afsöndringen komme till stånd,
ansåges lämpligast böra ske den 14 mars 1891, vid hvilken tid nu löpande
arrendeperiod utginge.

Tillförordnade domänintendenten hade upplyst, att å det område, som
den vid ansökningen fogade kartan upptoge, funnes förutom den af Bjufs
församling för närvarande disponerade lägenhet tre af husmän bebodda lägenheter
med en ytvidd af tillsammans omkring 9 ar, och att församlingen för
den jord, densamma innehade, till arrendatorn årligen erlade 55 kronor. Emot
den föreslagna afsöndringen vore icke något att anmärka, helst om den
skulle omfatta hela det å kartan upptagna området, som jemte en till banvaktstuga
upplåten trekant genom jern vägen redan förut vore helt och hållet
afskildt från boställets öfriga egor. Det kunde emellertid ifrågasättas, om ej
de tre husmännens rätt borde tagas i betraktande, då tillförordnade domänintendenten
hölle troligt, att vid egendomens förestående utarrendering, derest
ej afsöndringen komme till stånd, ifrågavarande personer och deras hustrur,
med anledning af kongl. brefvet den 18 maj 1888, skulle få sig mot afgäld
tillförsäkrad besittningsrätt till lägenheterna under sin lifstid^ hvarför
tillförordnade domänintendenten hemstält, huru vida icke sådan förmån kunde
dem beredas, äfven om lägenheten afsöndrades, och för sådant fall föreslagit,
att hvar och en skulle erlägga samma årliga afgift, som vid nyligen hållen
arrendevärdering för honom bestämts. Det af kronofogden föreslagna inlösningspriset,
1,353 kronor 60 öre, syntes tillförordnade domänintendenten
någorlunda motsvara lägenhetens värde; dock ansåge han, att utom lösesumman
en årlig afgäld, motsvarande de på det till afsöndring afsedda området belöpande
onera, borde derifrån utgå till stamhemmanet.

Bjufs församling, hörd öfver hvad som i kronofogdens och tillförordnade
domänintendentens utlåtanden blifvit anfördt, hade förklarat, att ansökningen
afsåge förvärfvande af jemväl de delar af ifrågavarande jordområde, som för
närvarande brukades af husmän, och att församlingen icke hade något att
erinra mot den af kronofogden föreslagna köpeskillingen, men anhölle, att

Statsutskottets Utlåtande N:o C>2. 3

derest afsöndringen medgifva, särskildt hemmantal måtte blifva det afsöndrade
området åsatt.

Kong! Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län hade, då församlingen
förklarat sig villig att erlägga den föreslagna köpesumman, 1,353 kronor 60
öre, hvilket belopp Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund af jordmånens
mindre goda beskaffenhet ansett vara fullt tillräckligt, och då genom den
ifrågasatta afsöndringen brukningen af bostället icke komme att i någon mån
försvåras, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ifrågavarande
lägenhet finge af församlingen inköpas mot den föreslagna köpesumman, att
erläggas på en gång, med tillträdesrätt den 14 mars 1891; hvarjemte Kongl.
Maj:ts befallningshafvande, som med hänsyn till lägenhetens ringa areal icke
ansett lämpligt, att särskildt hemmantal åsattes densamma, hemstält, att,
derest köpet komme till stånd, årlig afgäld sedermera måtte i laga ordningbestämmas
för lägenheten, att i kronans räkenskaper redovisas.

Domänstyrelsen hade till en början erinrat, hurusom Bjufs församlingår
1885 gjort ansökning hos Kongl. Maj:t om rätt att tilläsa sig samma
område, som nu åsyftades. Fögderiförvaltningen hade då föreslagit den årliga
afgälden till 30 kubikfot korn för tunnlandet, hvilken afgäld, efter förvandling
i penningar, enligt det genom förordningen angående förändring af grundräntor
och kronotionde den 23 juli 1869 faststälda medelmarkegängsvärde,
motsvarade 48 kronor 60 öre, samt hemstält, att, dä, med beräkning af denna
afgäld tjugu gånger, köpeskillingen för hela området skulle utgöra 1,321
kronor 31 öre, denna summa måtte bestämmas som vederlag- för området.
I det utlåtande, som den 11 december 1885 afgafs af domänstyrelsen med
anledning af sistnämnda ansökning-, hade domänstyrelsen anfört, att styrelsen,
lika med Kongl. Maj:ts befallningshafvande, ansåge köpeskillingen böra grundas
å värdet af den utaf fögderiförvaltningen föreslagna afgäld, 30 kubikfot korn
för tunnlandet, men att anledning ej syntes förefinnas att vid sättande af
berörda värde frångå den förvandlingsgrund, som förut i likartade fall blifvit
följd, eller senast faststälda medelmarkegångspris, hvadan, och enär detta då
vore 2 kronor 19 öre eller 57 öre högre än det af fögderiförvaltningen använda
värde, den köpeskilling, församlingen enligt domänstyrelsens åsigt borde
utgifva, med tillämpning'' af den i cirkuläret den 6 december 1878 omförmälda
grund, utgjorde 1,786 kronor 21 öre. Församlingen hade emellertid förklarat
sig icke kunna för ifrågavarande område erlägga högre belopp än 1,321
kronor 31 öre; och då Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 12 mars
1886 funnit församlingens anbud oantagligt, hade frågan förfallit,

Domänstyrelsen hade nu, liksom förra gången, med afseende på det
ändamål, hvarför ifrågavarande område skulle begagnas, och då det, enligt
hvad upplyst blifvit, kunde utan ringaste olägenhet för brukningen af egen -

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

domen i öfrigt derifrån skiljas, tillstyrkt, att området mätte åt församlingen
få inlösas, livilket domänstyrelsen ansåge böra ske genom erläggandet vid
arrendeperiodens utgång den 14 mars 1891 af den köpeskilling, som blefve
bestämd. Den af myndigheterna nu förordade, af församlingen godkända
lösesumman vore visserligen lägre än den, som af domänstyrelsen förut föreslagits,
men med hänsyn till det prisfall å jord, som sedan dess otvifvelaktigt
inträdt, hade styrelsen ej något att erinra mot den nu ifrågasatta lösesummans
belopp. Hvad tillförordnade domänintendenten hemstält derom,
att innehafvarne af de på området befintliga tre husmanslägenheterna skulle
vid öfverlåtelsen till församlingen förbehållas besittningsrätt till lägenheterna
under sin och sina hustrurs lifstid mot erläggande af årlig afgäld, hade domänstyrelsen
ej biträdt, då ifrågavarande lägenheter tillkommit utan vederbörligt
tillstånd och det ej vore sannolikt, att församlingen skulle^ underkasta sig en
sådan inskränkning i dispositionsrätten öfver området, åtminstone ej utan
väsentlig nedsättning i lösesumman. Beträffande frågan huru, i händelse
afsöndringen medgåfves, förhållandet mellan det afsöndrade området och
stamhemmanet i afseende på detta åliggande onera skulle ordnas, antingen
för det förra borde erläggas afgäld eller, såsom församlingen hemstält, fördelning
af mantalet ega rum, hade domänstyrelsen ej funnit någon olägenhet
för kronan vara förenad med ett tillmötesgående af församlingens önskan i
detta afseende, utan tvärt om ansett härigenom åstadkommas större reda, då
efter mantalsfördelningen de särskilda delarne af hemmanet finge hvar för
sig utgöra de å hvarje del belöpande onera, och i kronoräkenskaperna ej behöfde
debiteras särskild afgift för det försålda området; dock borde, i händelse
mantalsfördelning skedde, kostnaden derför drabba församlingen, hvars
andel i hemmanet emellertid syntes i likhet med försålda mindre kronoegendomar
böra iklädas frälse natur. Slutligen hade domänstyrelsen hemstält,
att den inflytande lösesumman måtte på samma sätt som köpeskillingar för
försålda mindre kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen
aflåten proposition (n:o 43) af den 18 i denna månad föreslagit Riksdagen
att medgifva,

att från indragna, nu utarrenderade fanjunkarebostället 7 ie mantal
Bjuf n:o 3 (förr n:o 16) i Bjufs socken af Malmöhus län måtte till fattighustomt
åt Bjufs församling få för alltid upplåtas ett å en af kommissionslandtmätaren
T. F. Röing år 1885 upprättad karta utmärkt jordområde om 67
ar 20 qvadratmeter, mot vilkor att församlingen dels vid nu löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1891 i länets ränteri såsom köpeskilling inbetalte
ett belopp af 1,353 kronor 60 öre, dels ock bestrede all kostnad för bestäm -

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

mande af mantal å berörda område, hvilket i likhet med försålda mindre
kronoegendomar skulle ikläda sig frälse natur,

samt att nämnda köpeskilling måtte få användas på enahanda sätt, som
vore bestämdt i fråga om köpeskillingarna för de hemman och lägenheter,
hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl. brefvet den 29 maj 1874.

Statsutskottet, till hvars behandling denna fråga öfverlemnats, har mot
det föreslagna försäljningspriset och öfriga vilkor icke haft något att erinra;
hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 1 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Biksd. Frot. 1890-

4 Samt.

1 Afd. 43 Häft.