Statsutskottets Utlåtande N:o 61 (Utlåtande 1896:Su61 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 61,

N:o 61.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
dispositionen af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo
n:o 1 i Göteborqs och Bohus län.

(L A.)

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 46) meddelas,
hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den 6 sistlidne februari hos Kongl.
Maj:t gjort framställning i fråga om dispositionen af det genom boställsdirektionens
vid Bohusläns regemente kontrakt den 1 december 1864 till
den 14 mars innevarande år utarrenderade förra löjtnantsbostället 1 mantal
Hunnebo n:o 1 i Tossene socken och Sotenäs härad af Göteborgs och
Bohus län.

Beträffande ifrågavarande egendom hade af instrumentet öfver den
värdering, som i och för egendomens förnyade utarrendering år 1893 å
densamma förrättats, inhemtats:

att egendomen vore belägen vid saltsjön å södra delen af den s. k.
Soten, 4/5 rail från ångbåtsstationen Bovallsstrand och 6V2 mil från
Uddevalla;

att egendomen omfattade en areal af omkring 189 har 88,7 ar, deraf
93,9 ar tomter och trädgård, 29 har 67,8 ar åker, 6 har 56,9 ar äng, omkring
30 har betesmark, omkring 120 har annan utmark samt 2 har 70,1
ar impediment;

att egendomen, hvars taxeringsvärde utgjorde 30,000 kronor, för nu
löpande arrendeperiod lemnade i årligt arrende 993 kronor 40 öre;

att fiskeläget Hunnebostrand till en del vore beläget å egendomen,
och att till strandsittare derstädes vore upplåtna 96 tomter, af hvilka vid
arrendeuppskattningen 79 stycken varit försedda med boningshus;

Statsutskottets Utlåtande N:ö 61.

att vid samma tidpunkt boningshus varit under byggnad å de öfriga
17 tomterna:

att å den del af egendomen, hvarå fiskeläget Hunnebostrand vore
beläget, dessutom funnes uppförda 58 större och mindre så kallade sjöbodar
och magasin in. m.;

att tomtlegan för alla dessa byggnader med undantag af dem, som
vid arrendeuppskattningen varit under uppförande, uppginge till 463 kronor
35 öre, hvaraf 27 kronor uppbures af innehafvaren af den till egendomen
hörande lägenheten Bankhagen, å hvars område sex af ifrågavarande
tomter vore belägna;

att vid fiskeläget dessutom funnes ett på strandsittarnes bekostnad
uppfördt skolhus med tillhörande trädgård, hvartill egendomens arrendator
upplåtit tomt utan afgäld; samt

att förrättnings männen beräknat egendomens arrendevärde till 800
kronor, hvartill, för den händelse det till fiskeläget Hunnebostrand hörande
området fortfarande upplätes under ett arrende med den öfriga egendomen
och under förutsättning att arrendator!! bibehölles vid rätten att upplåta
tomter derstädes till bebyggande, borde läggas afkastningen häraf under
den nya arrendeperioden, hvilken afkastning af förrättningsmännen beräknats
till 600 kronor årligen.

Hvad särskild t anginge nyssnämnda fiskeläge, hade förrättningsmännen
i värderingsinstrumentet erinrat, att det för strandsittarne, hvilka under nuvarande
förhållanden sutte på ofri grund med deraf följande osäkerhet och
olägenheter, gifvetvis vore ett önskningsmål, att förhållandena så ordnades, att
de kunde erhålla rättighet att friköpa sina tomter, men att detta kunde ske
endast under förutsättning, att den del af egendomen, hvarå fiskeläget vore
beläget, afsöndrades från den öfriga egendomen; och hade förrättningsmännen,
enär eu dylik åtgärd afisåge att bereda fördelar för en befolkning af omkring
100 familjer samt ej borde medföra någon skada för kronan, föreslagit,
att ifrågavarande område måtte afsöndras från den öfriga jordegendomen.

Med anledning af förrättningsmännens berörda förslag hade domänstyrelsen
anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet att genom vederbörande
landtmätare låta upprätta karta med beskrifning öfver den del
af egendomen, som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåges lämplig
till upplåtelse af tomter, äfvensom uppdraga åt vederbörande arrendeuppskattningsmän
att saluvärdera tomterna hvar för sig.

Till följd häraf hade kommissionslandtmätaren A. A. Rönnbäck under år
1894 å karta affattat ett område af sainmanlagdt 25 har 5,44 ar, innefattande
såväl de bebyggda tomterna som ock det ytterligare område, som af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ansetts lämpligt till tomtindelning, hvarefter han
Bill. till liiksd. Prat. 1896. 4 Sand. 1 Afd. 48 Höft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

under år 1895 till kartan författat beskrifning. I sammanhang härmed
hade jemväl verkstälts en reglering af de bebyggda tomterna jemte det område,
som vore dertill närmast beläget, äfvensom å kartan utsatts gräns
för hvarje tomt och utmärkts de nya gator, som ansetts erforderliga.

Sedermera hade arrendeuppskattningsmännen efter besök på stället
upprättat beskrifning öfver området, innefattande redogörelse för åtskilliga
angifna förhållanden, samt derefter föreslagit,

att, enär vattnet utmed egendomen Hunnebos öfriga egor vore så
långgrundt, att någon brygga eller tilläggsplats ej på något ställe der
kunde anordnas, icke ens för roddbåtar, och det derför vore för egendomen
nödigt att inom fiskelägets område kunna disponera sådan plats, den brygga
i norra delen af detta område jemte den dertill ledande väg (fig. 116 å
ofvan omförmälda karta), hvilken hittills ansetts vara afsedd för arrendatorns
behof, fortfarande måtte undantagas för egendomens uteslutande
behof med rätt för arrendatorn eller innehafvaren af egendomen att derjemte
fritt begagna de inom fiskeläget befintliga vägar;

att, enär det vore nödvändigt för alla strandbor å fiskeläget att hafva
fri tillgång till sjön, men endast en del af dem egde omedelbart vid stranden
belägna sjöbodar, samtliga å fastlandsområdet belägna bryggor med
dertill ledande vägar — med undantag af ofvannämnda för hufvudgården
afsedda — hvilka, ehuru uppförda af enskilda strandbor, icke vore afsedda
endast för någon viss sjöbod, nemligen de som å kartan betecknats med
figurerna 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124 och 125, borde undantagas
för samtliga strandsit.tares gemensamma behof;

att för samtliga strandsittares gemensamma behof af tjenliga platser
dels för uppdragning af båtar i och för deras rengöring med mera och
dels till uppställande af så kallade garnräcker följande område skulle undantagas
:

a) en strandremsa af omkring 30 meters bredd från södra gränsen
af fiskeläget intill den med n:o 195 å kartan betecknade egofigur;

b) den med n:o 111 å kartan betecknade egofigur med undantag af
dess nordligaste del, norr om den med n:o 95 betecknade tomtens norra
gräns och dess förlängning intill stranden, hvilken del skulle tilläggas
sistnämnda tomt såsom behöflig för nödiga uthus;

c) hela det område å de så kallade Fiskholmarne, som icke redan
vore upptaget af magasin, bryggor eller så kallade sillplaner;

b) hela den så kallade S:t Görans ö med undantag af de tomtplatser,
som redan blifvit eller framdeles kunde blifva upplåtna till enskilde;

att dessutom skulle för allmänt behof upplåtas nedannämnda platser:
a) källan å fig. n:o 128 jemte dertill hörande väg;

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

b) flen nordligaste delen af den med fig. n:o 228 betecknade tomt
med derå varande källa jemte nödig gångväg om två meters bredd utmed
vestra gränsen af samma tomt intill vägen n:o 148, hvilken del, som utgjordes
af en brant backsluttning, otjenlig att bebygga, lämpligen begränsades
åt söder dels af en linie, dragen vinkelrätt mot sagda tomts
östra gräns genom en på denna gräns 10 meter från vägen n:o 148 belägen
punkt, dels ock af en linie, dragen vinkelrätt mot södra delen af
samma tomts vestra gräns genom det å sistnämnda gräns varande knä;

c) samtliga å kartan utmärkta, ej förut nämnda vägar och gator med
följande tillägg

dels den med n:o 144 betecknade tomt, hvilken vore behöflig såsom
plats, hvarpå landtman, som ankomtne till fiskeläget för uppköp af fisk med
mera, kunde ställa hästar och åkdon,

dels nödigt område af figurerna n:is 154, 157, 158 och 162 för
fortsättning af vägen n:o 148 österut intill gränsen mot hemmanet Ellene,
dels af figurerna n:is 4, 5 och 13 nödigt utrymme till en gata af
2,5 meters bredd från vägen n:o 148 till vägen n:o 141,

dels ock ett område af omkring 1,500 qvadratmeter, exempelvis af
figuren n:o 186 och derintill liggande egofigur, för anordnande af en öppen
plats med planteringar.

Enligt hvad förrättningsmännen vidare meddelat hade, förutom de
tomter, hvilka enligt beskrifningen till 1894 års karta då vore upplåtna
till de i beskrifningen angifna personerna, sedermera af egendomens arrendator
upplåtits ytterligare några tomter. Af dessa tomter vore ej alla
särskildt utmärkta å kartan, men förrättningsmännen hade likväl uppskattat
jemväl dessa och, der så varit behöflig!, föreslagit viss storlek å
dem. I sammanhang med uppskattningen hade förrättningsmännen äfven
på ett par ställen föreslagit vissa jemkningar i de å kartan utmärkta
tomterna.

Beträffande områden, som ej blifvit ä kartan indelade till tomter,
men kunde anses dertill lämpliga, hade förrättningsmännen uppskattat deras
tomtvärde efter qvadratmeter, omen ej i förhållande härtill uträknat värdet
af hvarje särskild egofigur. Å såväl sydvestra och norra fastlandsområdena
som nordligaste delen af utmark sområdet hade tomtvärdet beräknats till
omkring 80 öre för qvadratmeter.

1 afseende å utmarksområdet, omfattande egofigurerna n:is 163 181

å kartan, hade förrättningsmännen ansett detsamma med undantag af nyssnämnda
allra nordligaste delen deraf, såsom olämpligare beläget och med
svårare mark att anordna, icke böra användas till tomtplatser, förrän de
öfriga områdena blifvit fullbyggda, hvilket efter uppskattningsmännens åsigt

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

ej blefve förhållandet förrän efter inånga års förlopp. Ifrågavarande område
hade derför ej heller blifvit åsatt något tomtvärde.

I enlighet med dessa grunder hade förrättningsmännen åsatt 128
tomter värden till ett sammanlagdt belopp af 27,780 kronor, deruti inginge
värdet af skolhustomten med en areal af 7,56 ar till ett belopp af 600 kronor.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet hade i afgifvet yttrande
öfver uppskattningsmännens förslag tillstyrkt samma förslag äfvensom hemstält,
att jemväl de delar af det till tomter afsedda området, hvilka icke
redan vore bebyggda och till tomter indelade, måtte dertill indelas, att
gränserna till dessa tomter måtte å karta utmärkas, på det tomterna måtte
kunna försäljas i sammanhang med redan bebyggda tomter, äfvensom att
samtliga tomter måtte försäljas på hufvudsakligen enahanda vilkor, som
föreskrifvits rörande försäljning af tomter å det inom Tossene socken jemväl
belägna fiskeläget Bovallsstrand å förra länsmansbostället Fintorp n:o 1.

För egen del hade domän styrelsen anfört, att mot det reglerade fiskelägets
föreslagna område kunde anmärkas, att deri intagits förenämnda med
n:o 163 till och med n:o 181 å kartan betecknade område om tillsammans
11 har 18,56 ar, hvaraf 9 har 16,48 ar utgjorde berg, 36,87 ar stenmal,
94,48 ar stenbunden mark, 3,25 ar ljungmark samt 67,48 ar betesmark och
som enligt uppskattningsmännens åsigt först efter flera år komine att användas
till tomtplats, att, då detta områdes afsöndrande från egendomen
emellertid föga inverkade på dennas arrendevärde samt det med den liflighet,
som rådde i fiskerinäringen på vestkusten, ej vore osannolikt, att jemväl
detta område kunde under de tjugu år, hvarunder egendomen komme
att utarrenderas, blifva försåldt. för att bebyggas med för fiskeriindustrien
behöfliga byggnader, styrelsen ansåge jemväl detta område böra vid egendomens
förestående utarrendering derifrån afsöndras och liksom annan till
tomtindelning ännu ej indelad jord undergå reglering och tomtindelning
samt derefter försäljas, samt att styrelsen i öfrigt biträdde uppskattningsmännens
förslag och i afvaktan på frågans afgörande uppdragit åt Kongl.
Maj:ts befallningshafvande att träffa aftal om egendomens skötsel till den
14 mars 1897.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kong]. Maj:t föreslagit
Riksdagen att medgifva:

att vid förestående utarrendering från den 14 mars 1897 af förra
löjtnantsbostället Hunnebo n:o 1 det å förenämnda af kommissionslandtmätaren
Rönnbäck år 1894 upprättade karta utmärkta område, hvarå fiskeläget
Hunnebostrand vore beläget, med undantag af den brygga jemte
dertill ledande väg, som, enligt hvad ofvan nämnts, hittills ansetts vara
afsedd för arrendatorns af hemmanet behof, måtte från hemmanet afsöndras;

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

att de å detta område befintliga bebyggda lägenheter, sådana de vid
den af vederbörande arrendeuppskattningsmän verkstälda uppskattning blifvit
till sina gränser bestämda, måtte innehafvarne till inlösen hembjudas
mot de försäljningsvärden, som vid uppskattningen blifvit dem åsätta, samt
med skyldighet för tomtinnehafvarne att utan ersättning bortflytta byggnad,
som vid uppskattningen ansetts vara till hinder för fiskelägets reglering;

att fiskeläget måtte på enahanda vilkor till sig lösa tomten n:o 182,
hvarå skolhusbyggnaden vore belägen, dock med skyldighet att utan ersättning
bortflytta den å egofiguren n:o 179 uppförda uthusbyggnad;

att, der hembud af dylik tomt, skolhustomten inbegripen, ej inom
tid, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde bestämma, antoges eller
för köpeskillingens erläggande stäldes sådan säkerhet, som här nedan omförmäles,
tomten skulle å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att de å området befintliga obebyggda tomter, sådana de blifvit till
sina gränser vid uppskattningen bestämda och särskild! saluvärderade, skulle
hvar för sig, der de icke kunnat under hand till åsätta saluvärdet afyttras,
å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att hvad af området i öfrigt befunnes lämpligt till byggnadsplats^-för enskilde skulle genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg fördelas
i tomter, hvarefter dessa skulle, i mån som efterfrågan efter dem
yppade sig, efter uppskattning i vederbörlig ordning hvar för sig till åsatt
saluvärde under hand utbjudas eller, der de icke på detta sätt kunde afyttras,
å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att med köp af tomt jemväl skulle följa rätt till ander i den mark,
som vid uppskattningen blifvit eller vid blifvande tomtindelning kunde
blifva afsatt till vägar eller i öfrigt för gemensamt begagnande af tomtinnehafvarne; att

köpare af tomt, som enligt nu föreslagna bestämmelser försåldes,
måtte, derest han sådant åstundade, ega inbetala köpeskillingen inom loppet
af tio år med en tiondedel årligen, så vida han, förutom inteckning
för köpeskillingsbeloppet, stälde säkerhet, som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
godkändes, der tomten vore bebyggd, för köpeskillingens inbetalning
på föreskrifvet sätt och der tomten vore obebyggd, för fullgörande af
de afbeta!ningar, som erfordrades för halfva köpeskillingens erläggande,
samt med det ytterligare vilkor i fråga om obebyggd tomt att, om tomten
ej före utgången af det femte året blifvit med byggnad försedd, ogulden
köpeskilling då skulle anses till betalning genast förfallen;

att upplåtelserna skulle ega rum med iakttagande af de rörande
jordafsöndring i kong], förordningen den 6 augusti 1881 meddelade föreskrifter
;

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

att köpeanbud å tomt, som utbjödes å auktion, skulle af Kong!.
Maj:ts befallningshafvande pröfvas;

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för återstoden
stälts sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Kong]. Maj:ts befallningshafvande
eg de utfärda köpebref å tomten med deri intagen förpligtelse för
köparen ej mindre att ensam vidkännas lagfartskostnad och andra med köpet
förenade utgifter, än äfven att till statsverket erlägga den årliga afgäld,
som i vederbörlig ordning kunde varda bestämd; samt

att de för försålda tomter inflytande köpeskillingar måtte på samma
sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas
till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition
blifvit hänvisad, har emot hvad Kong]. Maj:t sålunda föreslagit icke haft
något att erinra; hemställande utskottet alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.