Statsutskottets Utlåtande N:o 6(1 (Utlåtande 1893:Su66 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6(1.

''.

N:o 66.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående inlösen
af professoren C. G. Brunii anteckningar om och
teckningar af äldre svenska byggnader in. m.

(2:a U. A.)"

I en till Riksdagen den 7 innevarande månad aflåten proposition
har Kongl. Magt, under åberopande af ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen,
att till inlösen för det under kongl. vitterhets-, historie- och
antiqvitetsakademiens inseende strida antiqvariskt-topografiska arkivet
af professoren C. G. Brunii anteckningar om och teckningar af äldre
svenska byggnader in. m. anvisa på extra stat för år 1894 ett belopp
af 4,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har chefen för
ecklesiastikdepartementet, enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet
inhemtas, omförmiilt att vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
anmält, att f. d. majoren A. W. Brunius till inlösen för det under
akademiens inseende stälda antiqvariskt-topografiska arkivet hembjudit,
för ett pris af 0,000 kronor, sin framlidne faders, professorn C. G.

Bill. Ull Kiksd. Blot. 1893. 4 Barn/. 1 A/d. 50 Haft. (Hus 66, 61.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

Brunn anteckningar om ock teckningar af äldre svenska byggnader in. m.,
hvarvid sökanden bifogat ett af professorn i arkitektur vid kongl.
tekniska högskolan I. G. Clason afgifvet yttrande, hvaraf inhemtades:

att samlingen bestode af

a) text, deruti äfven några teckningar voro inbundna,

in folio ................................................................................ 30 band,

b) handteckningar och ritningar, 5 band in folio, 11 band

in qvarto och 1 band in octavo ................................. 17 band samt

c) ritningar, 9 konvolut i större folio och 18 d:o i mindre

folio ................................................................................... 27 konvolut;

att deribland funnes inbundna handteckningar ...... 1,341 blad,

ritningar, oinbundna, större folio................................. 235 »

och mindre folio .............................................................. 522 »

tillsammans 2,098 blad,

framställande hufvudsakligen uppmätningar af kyrkor och kyrkliga föremål,
men äfven af en del icke mindre intressanta borgerliga byggnader,
såväl offentliga som enskilda;

att, i fråga om uppställandet af ett minimipris, under hvilket man
icke rimligtvis kunde begära att samlingen afytfrades, professor Clason
ansåge 5,000 kronor för sjelfva samlingen och 1,000 kronor för dess
ordnande, tillhopa 6,000 kronor, vara en ur sådan synpunkt afpassad
summa; samt

att efter hans ftjrmenande det under alla omständigheter men
särskildt nu, då så många krafter vore i verksamhet för att sent omsider
få vår konsthistoria samlad till en helbild, vore högeligen önskvärdt,
att detta för nämnda arbete så värderika studiematerial, hvilket
dessutom för arkitekten egde ett mycket stort, rent praktiskt värde,
genom inköp af staten stäldes till forskarens disposition.

För egen del hade — anför departemenschefen vidare — akademien,
med framhållande af det billiga priset, som, derest afseende ej
fästes vid texten, hvilken dock vore af stort intresse, ej uppginge till
mer än vid pass tre kronor för hvarje handteckning, anfört bland annat,
att ifrågavarande teckningar återgåfve till eu del föremål, hvilka ännu
funnes i behåll, men af hvilka afbildningar icke förekomme i antiqvariskt-topografiska
arkivet, samt i öfrigt och i icke ringa antal kyrkliga
byggnader och andra fornlemningar, som längesedan voro försvunna
och om hvilka kännedom icke kunde erhållas annat än genom denna
samling. Professor Brunius hade nemligen haft att ombesörja restaureringsarbeten
i flera kyrkor, af hvilka den förnämsta varit Lunds dom -

Statsutskottets Utlåtande N:o 66. 3

kyrka, och texten redogjorde för hvad han funnit, när han började sina
arbeten, medan teckningame återgåfve det. Äfven för andra restaureringsarbeten,
för hvilka han bli Hvit rådfrågad, funnes här vigtiga upplysningar.
För den svenska konsthistorien vore denna samling ovärderlig.
Derest den nu icke inköptes för svenska statens räkning, vore
det tyvärr att befara, att den skulle gå till utlandet.

Då det nu vore första gången, akademien ginge att anhålla om
ett anslag till förmån för det antiqvariskt-topografiska arkivet, ville
akademien erinra, att detta arkiv vore upptaget i det nya reglementet
af den 17 oktober 1890 för de under akademiens vård och inseende
stälda statssamlingarna. Redan 1857—1858 årens Riksdag hade begärt,
att åtgärder skulle vidtagas för uppsökande och förtecknande af Sveriges
fornlemningar, i syfte att öfver dem få en systematisk beskrifning,
och anslag hade sedan dess blifvit gifna för detta ändamål. I enlighet
härmed hade ock akademien från början af år 1880 anlagt det antiqvariskt-topografiska
arkivet, som bestode af två af delningar. Den första
vore en textafdelning, i hvilken infördes för hvarje gård eller by
alla de uppgifter om fornlemningar och fynd, som kunde erhållas ur
inlemnade reseberättelser, andra skrifna eller tryckta arbeten, museets
inventarieförteckningar o. s. v. Dessa anteckningar vore efter socknar,
härad och landskap ordnade i portföljer, hvilkas antal för närvarande
uppginge till inemot 1,400. Den andra afdelningen bestode af teckningar
och fotografier, dels af kyrkliga byggnader och fornlemningar, dels af
verldsliga byggnader, dels af runstenar, dels af fornsaker, bevarade i
olika samlingar. Antalet af sådana teckningar- uppginge nu, efter endast
tolf år, till något mer än 8,500. Efter den erfarenhet riksantiqvarien
och akademiens tjenstemän under resor i utlandet erhållit, hade
intet land i Europa att uppvisa ett sådant antiqvariskt-topografiskt arkiv.

Vigtiga material för detta arkiv hade vunnits genom de reseberättelser,
som inlemnats af akademiens tjenstemän och af stipendiater,
hvilka erhållit medel af det extra ordinarie anslag, som under flera år
varit stäldt till akademiens förfogande. Sedan akademien år 1883
kommit i besittning af den Bergerska donationen, hade akademien årligen
för sådana undersökningar utgifvit ett större belopp än statsanslaget.
Derutöfver hade akademien af samma donationsfonds räntemedel
direkt för arkivet i fråga, nemligen för det systematiska grupperandet
af uppgifterna m. m., intill utgången af 1892 utbetalt ej mindre
än 10,234 kronor 49 öre, i hvilken summa dock äfven inginge inköp
af eu eller annan handskrifven redogörelse för fornlemningar na inom
eu ort eller ett landskap.

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

Akademien funne sig visserligen med begagnande af den Bergerska
fondens räntemedel kunna sköta nämnda statssamling såsom
hittills utan att begära anslag derför;, men i fråga om professor Brunii
samling, hvilken akademien ansåge det vara en nödvändighet att söka
förvärfva för det antiqvariskt-topografiska arkivet, såge sig akademien
urståndsatt att under nuvarande förhållanden till den begärda köpesumman
6,000 kronor, hvilken enligt säljarens medgifvande finge fördelas
på två år, lemna större bidrag än 2,000 kronor. Akademien nödgades
derför, och på grund deraf att berörda samling måste för det
antiqvariskt-topografiska arkivet anses såsom omistlig, hos Kongl. Maj:t
anhålla om anvisande af allmänna medel af det för samlingens inköpande
erforderliga återstående beloppet 4,000 kronor, att utgå under
åren 1893 och 1894 till de belopp för hvardera året, som Kongl. Maj:t
behagade bestämma,

Öfverintendentsembetet, som härå erhållit remiss, hade i skrifvelse
den 14 nästlidne mars till den gjorda framställningen tillstyrkt nådigt
bifall,

Efter hvad sålunda förekommit och blifvit i ämnet anfördt, tvekade
departementschefen icke att tillstyrka, att, då medel för ifrågavarande
ändamål icke funnes på ecklesiastikdepartementets stat tillgängliga,
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning i ämnet. Det
anslag, som vore behöfligt, kunde härvid icke lämpligen äskas annorledes
än ^ å 1894 års stat, men i den män hela anslaget eller någon
del deraf blefve erforderligt redan under innevarande år, syntes den
behöfliga summan kunna förskottsvis utanordnas af tillgängliga medel.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att anledningen, hvarför vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien funnit sig höra hos Kongl.
Maj:t gorå framställning om anvisande af särskildt anslag såsom bidrag
till inköp af ifrågavarande samling, varit den, att akademien ansett
sig urståndsatt att af de till akademiens disposition stående
medel för ändamålet anslå mer än 2,000 kronor. Sedan akademien
aflät sin framställning har emellertid akademiens ekonomiska ställning
undergått en icke obetydlig förändring, i det att akademien nemligen,
såsom kändt är, genom testamente erhållit en större donation. Under
förutsättning, att detta testamente vinner laga kraft, lärer akademien
alltså icke sakna medel att förvärfva den ifrågavarande samlingen,
hvilken akademien förmält sig anse vara för det antiqvariskt-topografiska
arkivet omistlig; och vid sådant förhållande synes anledning icke före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

finnas för Riksdagen att nu anvisa särskildt anslag för ändamålet. Utskottet
hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

af herrar A. G. Svedelius och H. P. P. Tamm, hvilka yrkat, att
utskottet skulle hemställa, att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
måtte af Riksdagen bifallas.

Herr C. E. Casparsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i förestående ärendes behandling inom utskottet.

; .j, .. !(!Ldah:ov

j, • T’- •• T«>; • i '' . . '' <• - 1 \''A. U- "J*!

. , • • t *'' , ji-:1