Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a (Utlåtande 1890:Su6a su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

N:o 6 a.

Ank. till Riksdagens kansli den 16 maj 1890, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln gjorda framställning angående
sj ökrigsskolan.

(l:a U. A.)

I Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har Kongl. Maj:t vid punkterna 6—8 under femte hufvudtiteln
föreslagit,

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner måtte sålunda
förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor,
deraf 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600
kronor hyresbidrag;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skulle anses såsom
tillägg i den fasta lönen, måtte i 2:a, 3:e och 4:de lönegraden förhöjas
från 250 till 500 kronor;

c) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning
i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken ; samt

d) att lektorerne vid sjökrigsskolan måtte förklaras berättigade
att från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda
grunder och på samma vilkor, som vore eller blefve bestämda för lektorernes
vid de allmänna läroverken pensionsrätt,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa
förbättrade löneförmåner och af pensionsrätt, icke måtte jemte sin lärarebefattning
vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat
undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola, samt före 1891 års
Bih. till Rtksd. Prat. 1890. 4 Samt. 1 Åfd. 4 klaff. 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

ingång anmälde sig att med samma åt ingå på den nya lönestaten,
äfvensom att han i öfrigt skulle i tillämpliga delar vara underkastad
de vid löneregleringarne för statens embets- och tjenstemän i allmänhet
för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg
äfven medgåfves biträdande läraren i matematik; samt

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de
1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens
medgifvande år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas eu
förhöjning af 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag,
31,040 kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor.

Såsom af det statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari 1890 inhemtas å sid. 9, har
statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kongl. Maj:t erinrat, att Kongl. Maj:t, för att bereda
lektorerne vid sjökrigsskolan förbättring i lönevilkor och likställighet
i detta hänseende med lektorerne vid de allmänna läroverken, till 1888
års Riksdag gjort en framställning af samma innehåll som nu förevarande.
Statsutskottet hade ansett sig icke böra tillstyrka berörda
framställning och dervid anfört, att, utom det att något trängande behof
af lönetillökning icke kunde anses under då gällande prisförhållanden
förefinnas, genomförandet af lönereglering för sjökrigsskolans lärare
äfven af annan orsak då vore mindre lämplig; ty om lektorerne
vid sjökrigsskolan enligt utskottets förmenande, med hänsyn till undervisningstid
och antalet af de elever de hade att undervisa, icke vore
likstälde med lektorerne vid de allmänna läroverken i hufvudstaden
och således i alla händelser icke kunde hafva anspråk på samma aflöningsförmåner
som desse, torde de dock kunna anses i andra afseenden
med lektorerne vid de allmänna läroverken så jemförlige, att
det framstälda förslaget icke borde tagas i betraktande annorledes än
i sammanhang med eller efter pröfning af den ännu olösta frågan om
de allmänna läroverkens omorganisation, hvarför utskottet hemstälde,
att Kongl. Maj:ts framställning icke måtte af Riksdagen bifallas. Riksdagen
biföll emellertid på det sätt Kongl. Maj:ts framställning, att till
löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan dels finge användas af
kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, ett belopp
af 1,300 kronor, dels ett extra anslag å 1,860 kronor för år 1889
anvisades.

Vid 1889 års riksdag hade Kongl. Maj:t, då behofvet af förbättrade
aflöningsförmåner för sjökrigsskolans lärare qvarstode oförminskadt,
men någon utsigt att, innan en definitiv reglering af aflöningen för

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

lärarne vid de allmänna läroverken kommit till stånd, få den medgifna
aflöningsförbättringen åt sjökrigsskolans lärare uppförd på ordinarie
stat, såsom Kong], Maj:t föregående år begärt, icke ansåges förefinnas,
föreslagit, att likasom för 1889 ett extra anslag af 1,860 kronor måtte
för år 1890 anvisas; och biföll Riksdagen på det sätt Kongl. Maj:ts
framställning, att anslaget beviljades under vilkor att lärarne vid sjökrigsskolan
icke utöfvade lärareverksamhet vid privat läroanstalt för
inträde i nämnda skola.

På grund af dessa Riksdagens beslut hade sjökrigsskolans lärare
under nästlidet år varit i åtnjutande af de sålunda förbättrade aflöningsförmånerna
och vore jemväl för innevarande år berättigade härtill, likväl
endast under ofvannämnda af Riksdagen föreskrifna vilkor.

Då emellertid till innevarande års Riksdag förslag komme att
framläggas till omorganisation af de allmänna läroverken och till definitiv
reglering af lärarepersonalens vid dessa läroverk aflöning, ansåge
departementschefen tiden vara inne att äfven söka åvägabringa en
definitiv reglering af lönerna för lektorerne vid sjökrigsskolan, desto
hellre som genom det af Riksdagen vid det extra anslagets beviljande
för 1890 fästade vilkor ingen af desse lärare kunde komma i åtnjutande
af löneförbättringen, så länge någon af kamraterna fortsatte undervisningen
vid den förberedande sjökrigsskolan, men man icke skäligen
kunde begära att desse skulle med denna verksamhet, som inbringade
dem en välbehöflig tillökning i inkomster, upphöra förr, än de erhållit
full visshet att för all framtid få tillgodonjuta den aflöningsförbättring,
som skulle lemna dem ersättning härför.

Utskottet, som får hänvisa till den närmare redogörelse för Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, som återfinnes i statsrådsprotokollet
(sid. 9—13), vidhåller fortfarande sin vid 1888 års riksdag uttalade
uppfattning, att någon definitiv reglering af lönerna för lektorerne vid
sjökrigsskolan icke bör ifrågakomma annorledes än i sammanhang med
frågan om de allmänna läroverkens omorganisation. Såsom af statsrådsprotokollet
framgår, har departementschefen jemväl ansett frågan lämpligast
böra i sådan ordning erhålla sin lösning.

Då nu emellertid Kongl. Maj:ts för Riksdagen framlagda förslag
till lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken icke vunnit
Riksdagens bifall, har utskottet ansett deraf böra följa, att icke heller
förevarande framställning må af Riksdagen bifallas. Deremot finner
utskottet lämpligt att, i likhet med hvad af 1889 års Riksdag beslöts,
Riksdagen, under vilkor att lärarne vid sjökrigsskolan icke utöfva
lärareverksamhet vid privat läroanstalt för inträde till sjökrigsskolan,
till löneförbättring åt lärarne vid nämnda skola, utöfver de 1,300 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

af kadetternas terminsafgifter, som enligt 1888 års Riksdags medgifvande
få dertill användas, på extra stat för år 1891 beviljar 1,860 kronor;
och lärer vid sådant förhållande det ordinarie anslaget till sjökrigsskolan
böra bibehållas vid oförändradt belopp af 31,040 kronor.

Utskottet hemställer derför,

l:o) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
må endast på det sätt bifallas, att det ordinarie anslaget
till sjökrigsskolan må i 1891 års riksstat upptagas
till oförändradt belopp af 31,040 kronor; och
2:o) att Riksdagen, under vilkor att lärarne.vid
sjökrigsskolan icke utöfva lärareverksamhet vid privat
läroanstalt för inträde till sjökrigsskolan, till löneförbättring
åt lärarne vid nämnda skola, utöfver cle
1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt
1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas,
på extra stat för år 1891 beviljar 1,860 kronor.

Stockholm den 16 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYC K ERI-AKTIEBOLAG, 1890.