Statsutskottets Utlåtande N:o 5 (Utlåtande 1897:Su5 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ad k. till Eiksd. kansli den 23 februari 1897, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjerde Imf vild titel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. Såsom utskottet redan i punkterna 4:o och 5:o af sitt utlåtande
n:o 3 angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel omförmält har herr friherre R. M. Klinckowström i en inom Första
Kammaren väckt motion (n:o 1) föreslagit, att alla i 1897 års riksstat
uppförda reservations- och förslagsanslag måtte i 1898 ars riksstat uppföras
såsom bestämda anslag, sålunda upphörande att tilläggas benämningen
reservations- eller förslagsanslag.

Under hänvisning till det yttrande, utskottet i punkt 4:o af sitt
nämnda utlåtande afgifvit öfver det i berörda motion framstälda förslag,
får utskottet hemställa,

att herr friherre Klinckowströms ifrågavarande
motion i hvad den angår de under fjerde hufvudtiteln
uppförda reservations- och förslagsanslag må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

Bih. till lliksd. Blot. 181)7. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Raft. (N:o ö.J

Angående
motion om
upphörande
af reservations-
och
förslagsanslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Generalstaben och Intendenturcorpsen.

Angående
förslag rörande
dessa
anslag.

[1 O. 3.]

_2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
af bifall till hvad Kong]. Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 3:o
af denna hufvudtitel föreslagit, medgifva, att vid nuvarande krigsarkivariens
afgång måtte indragas de å generalstabens stat för en krigsarkivarie
uppförda löneförmåner, 4,000 kronor jemte två ålderstillägg,
samt det för en amanuens der uppförda arfvode, 1,800 kronor, men
deremot å samma stat uppföras följande arfvoden:

till en krigsarkivarie .......................... kronor 2,500: —

» » bibliotekarie ............................................................. » ]_ 000: _

» » aktuarie.................................................................... » g00: _

samt att, vid bifall härtill, minska anslaget till generalstaben, nu
251,000 kronor, med 1,500 kronor till 249,500 kronor.

I nämnda punkten 3:o af denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t
rörande anslaget till intendenturcorpsen föreslagit Riksdagen att medgifva,
att,. för tillgodoseende af behofvet af redogörare vid generalstaben,
å intendenturcorpsens stat måtte uppföras aflöning för ytterligare
en intendent af andra klassen med tillhopa 2,895 kronor, äfvensom att
den till tjenstgöring vid generalstaben placerade intendenten måtte
åtnjuta inqvarteringsersättning i likhet med hvad som vore medgifvet
de intendenter, som vore placerade å truppförband, der dylik förmån
af befälet åtnjötes,

samt att, vid bifall härtill, öka anslaget till intendenturcorpsen, nu
356,179 kronor, med 2,895 kronor till 359,074 kronor.

Dessa framställningar bar utskottet ansett böra i ett sammanhang
behandlas.

Enligt hvad af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 14 januari innevarande år sid. 3
inhemtas, har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet vid
ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom t. f. chefen
för generalstaben i skrifvelse den 6 december 1895 framstält förslag
till ombildning, vid nuvarande krigsarkivarie^ afgång, af de å generalstabens
stat uppförda krigsarkivarie- och amanuensbeställningarna samt
dervid erinrat till en början, att .redan uti ett till Kongl. Maj:t afgifvet
memorial af den 29 augusti 1878 dåvarande chefen för generalstaben
med framhållande af omöjligheten för en person att på tillfredsställande
sätt fullgöra alla de åligganden, som tillhörde den förenade

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

krigsarkivarie- och redogörarebefattningen vid generalstaben ■ föreslagit,
att generalstabens personal skulle ökas med en särskild redogörare
samt den förenade krigsarkivarie- och redogörarebefattningen
ombildas till en uteslutande krigsarkivariebefattning, äfvensom att Kongl.
Makt, som enligt beslut den 20 december 1878 funnit berörda framställning
icke då föranleda åtgärd, sedermera år 1883 uti proposition
till Riksdagen, angående landtförsvarets ombildande, i öfverensstämmelse
med landtförsvarskomiténs förslag bland generalstabens civilmilitära
personal upptagit dels en krigsarkivarie och dels en redogörare, hvilket
förslag dock, till följd af Riksdagens beslut i härordningsfrågan, icke
ledde till någon påföljd.

Emellertid qvarstode, enligt hvad t. f. chefen for generalstaben
vidare anfört, alltjemt bebofvet af förstärkning uti omförmälda personal,
och den tidrymd, som förflutit, sedan berörda framställning först gjordes,
både endast gjort detta behof mera oafvisligt. Genom de månadsvis
skeende liqviderna af löner vid generalstaben, personalens, till följd
af särskildt kommenderade officerare, jemförelsevis stora antal och
vissa afdelningars behof utaf redogörarens ständiga närvaro för verkställande
af ofta förekommande utbetalningar, upptoges krigsarkivarie^
tid i hög grad af redogörarebefattningen, särdeles med hänsyn till de
enligt instruktionen för rikets allmänna kartverk den 20 december 1894
honom tillkommande åligganden, och å andra sidan fordrade det ständigt
växande arkivet hans närvaro och arbetskraft för ordnandet af
dess dyrbara samlingar, hvilka ej kunde lemnas utan vård. Härtill
komme, att äfven inom eu annan afdelning af generalstaben, nemligen
kommunikationsafdelningen, behofvet af en med ordnandet, vålden och
handhafvandet af der förvarade uppgifter, ritningar. och planer uteslutande
sysselsatt person — eu aktuarie gjort s’g i grad

känbart, att dertill måst i senare tid kommenderas en officer utom
generalstaben, för hvars aflönande medel kunnat beredas endast i den
mån besparingar å generalstabens stat funnits tillgängliga.

Af dessa skäl och då den nuvarande krigsarkivarie!) under år 1897
blefve pensionsberättigad och sålunda då kunde komma att från befattningen
afgå, hade t. f. chefen för generalstaben å nyo upptagit frågan
om krigsarkivarie- och redogörarebefattningarnas särskiljande samt i
sammanhang dermed föreslagit sådan fördelning af de till nuvarande
krigsarkivarie- och amanuensbeställningarna enligt generalstabens stat
anvisade aflöningsförmånerna, att dessa, med så ringa tillskott som möjligt,
skulle lemna erforderliga medel för att icke blott krigsarkivarie- och
redogörarebefattningarna bletve åtskilda, utan äfven dels amanuensbefatt -

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ningen, dels ock den såsom erforderlig omnämnda aktuariebefattningen
skulle kunna med fullt kompetenta personer upprätthållas.

Sedan t. f. chefen för generalstaben härefter yttrat sig i fråga om
de kompetensvilkor m. m., som borde för de ifrågasatta befattningarna
föreskrifvas, och dervid, såsom sin mening uttalat, att de nya beställningarna
dels såsom krigsarkivarie, dels såsom amanuens eller, såsom
t. f. chefen ansåge denne böra benämnas, bibliotekarie, och dels såsom
aktuarie borde tillsättas allenast på förordnande mot arfvode och med
officerare eller f. d. officerare, samt att den föreslagna redogörarebefattningen
borde, likasom vid arméns truppförband, bestridas af en
intendent, tillhörande intendenturcorpsen, öfverginge han till frågan om
de aflöningsförmåner, som kunde anses erforderliga för att de ifrågasatta
beställningarna skulle kunna antagas blifva besatta med lämpliga
personer. Härvid hade han ansett följande årliga arfvoden böra beräknas,
nemligen:

för krigsarkivarien............................. kr. 2,500

» bibliotekarien.......................... » 1,000

» aktuarien ...................................... » 800

eller tillhopa................................. kr. 4,300.

Föi redogöraren borde a intendenturcorpsens anslag uppföras löneförmåner
för ytterligare en intendent af andra klassen, eller, förutom
mqvarteringsersättning, 2,895 kr. Hela kostnaden skulle således uppgå
till 7,195 kr. jemte inqvarteringsersättning för en intendent af andra
klassen.

Såsom tillgång till bestridande af denna kostnad funnes att tillgå:

krigsarkivariens lön enligt stat ........................................................ kr. 4 000

honom tillkommande två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr. ... »'' 1000
amanuensens arfvode enligt stat................................................ » l^OO

eller tillhopa ......................................................................................... kr. 6,800

äfvensom den krigsarkivarien tillkommande inqvarteringsersättning.

^Gn i hrist, som behöfde genom ökadt anslag fyllas, uppginge således,
enligt t. f. chefens för generalstaben mening, till allenast 395
kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hade t. f. chefen för generalstaben
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: att efter
nuvarande krigsarkivariens afgång krigsarkivarie- och amanuensbefatt -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ningarna vid generalstaben måtte få omskapas till fyra beställningar,
nemligen en krigsarkivarie-, en bibliotekarie-, en aktuarie- och en redogörarebeställning;
att de tre förstnämnda beställningarna måtte få tillsättas
på förordnande och aflönas på generalstabens stat med arfvoden,
krigsarkivarien med 2,500 kronor, bibliotekarien med 1,000 kronor och
akuarien med 800 kronor, allt för år räknadt; att redogörarebeställningen
måtte få bestridas af en intendent från intendenturcorpsen,
hvilken corps för sådant ändamål skulle ökas med en intendent af
andra klassen; samt att i följd häraf anslaget till nämnda corps måtte
ökas med 2,895 kronor jemte inqvarteringsersättning för en intendent
af andra klassen, hvaremot generalstabens anslag skulle minskas med
1,500 kronor jemte krigsarkivarien tillkommande två ålderstillägg och
inqvarteringsersättning.

Arméförvaltningen å civila departementet hade uti sitt öfver ifrågavarande
framställning afgifna utlåtande förmält sig icke hafva något
att deremot erinra. Beträffande den medelsanvisning, som af den ifrågasatta
omorganisationen skulle föranledas, hade förvaltningen erinrat, att
organisationen förutsatte en ökning i anslaget till intendenturcorpsen

af................................................................................................................ kr. 2,895,

samt en minskning i anslagen till generalstaben af.................. » 1,500,

eller således en ökning i anslagen af............................................ kr. 1,395,

hvarvid dock vore att märka, att genom bortfallande af den krigsarkivarien
enligt nu gällande bestämmelser tillkommande rätt till två ålderstillägg,
hvilka af den nuvarande arkivarien för närvarande uppbures
med 1,000 kronor, en besparing å förslagsanslaget till ålderstillägg
komme att uppstå, hvilken besparing kunde beräknas till i medeltal
500 kronor årligen.

Vidkommande den inqvarteringsersättning, som skulle tillkomma
den föreslagne intendenten af andra klassen, hade förvaltningen påpekat,
att någon medelsanvisning för beredande af sådan ersättning ej erfordrades,
enär den åt krigsarkivarien nu utgående, lika stora inqvarteringsersättningen
skulle komma att bortfalla.

Äfven generalintendenten hade, så vidt ärendet anginge intendenturcorpsen,
i afgifvet yttrande förmält sig icke hafva något att vid förslaget
erinra.

För egen del ville departementschefen på det lifligasfe understödja
t. f. chefens för generalstaben ofvanberörda förslag. Redan så kort
tid, efter det generalst,aben erhållit sin nuvarande organisation, som år
1878, fäste dåvarande chefen för generalstaben uti sin förenämnda

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

skrifvelse den 29 augusti samma år uppmärksamheten på olämpligheten
af den ännu bestående föreningen hos en och samma person af krigsarkivarie-
och redogörarebeställningarna vid generalstaben. Han påpekade
dervid, att redan den stora olikheten mellan de båda sysselsättningarna
— att vårda arkivet in. fl. samlingar samt att förvalta och
redovisa generalstabens m. fl. medel — måste göra det synnerligen
svårt att anträffa en person med för båda uppdragen lämpliga egenskaper.
Han erinrade vidare, att den i staten upptagna amanuensen
visserligen afsetts att vara biträde åt arkivarien, men att det snart visat
sig, att vården af biblioteket, katalogisering deraf, besörjandet af utlåning
derifrån m. m. så upptagit amanuensens tid, att föga biträde från
hans sida kunde påräknas vare sig för vård af krigsarkivet och dess
samlingar eller för redovisningsväsendet. Likasom amanuensbefattningen
således genom omständigheternas magt blifvit omskapad till en bibliotekariesyssla,
så hade krigsarkivariebefattningen blifvit så godt som
helt och hållet förvandlad till en redogöraresyssla, då ju uppenbart vore,
att hans arkivariebestyr måst stå tillbaka för hans andra åligganden.
Att detta icke kunde vara lämpligt, vore uppenbart, helst sedan arkivet
vunnit den utvidgning, att dess skötsel kräfde en persons odelade tid
och krafter. Chefen för generalstaben hade derför ansett nödigt, att
redan då, år 1878, inrättades en särskild krigsarkivarie-och eu särskild
redogörarebefattning vid generalstaben.

Hvad sålunda då anfördes, egde, enligt departementschefens
åsigt, nu i än högre grad giltighet. Arkivet och samlingarna hade allt
mera utvidgats och begagnades allt flitigare, och krigsarkivariens bestyr
hade ej oväsentligt ökats genom de åligganden, som enligt 8 §
i instruktionen för rikets allmänna kartverk den 20 december 1894
tillkomme honom. Vid sådant förhållande måste någon utväg sökas
för vinnande af rättelse i de bestående olämpliga förhållandena. Det
af t. f. chefen för generalstaben framstälda förslaget vore lyckligt
funnet. Genom detsammas antagande skulle krigsarkivarien befrias från
de för hans, enligt hvad namnet utmärkte, hufvudsakliga befattning
främmande åliggandena att vara uppbördsman och redogörare samt erhålla
tillfälle att uteslutande egna tid och omtanke åt arkivets vård
och förkofran. Redogörarebefättningen åter skulle komma att, likasom
vid armén i öfrigt, bestridas af person, anstäld vid intendenturcorpsen.
Denne skulle, enligt t. f. chefens för generalstaben förslag, få till uppgift
att uppbära och redogöra för generalstabens samt rikets allmänna
kartverks medel äfvensom att handhafva och redovisa topografiska
afdelningens kartor och instrument m. in. Då vidare den föreslagne

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

bibliotekarien skulle få till åliggande att vårda och handhafva biblioteket
med dess samlingar, samt aktuarien att ordna, vårda och handhafva
kommunikationsafdelningens vidlyftiga samling af uppgifter, ritningar
och planer, skulle den blifvande krigsarkivarien komma att befrias
från alla andra bestyr än arkivets vård och skötsel.

Vid hvad t. f. chefen för generalstaben föreslagit i fråga om aflöning
m. m. till en intendent af andra klassen och arfvoden till de öfriga
befattningarna hade departementschefen intet att erinra.

Den ökning i anslag, som för reformens genomförande erfordrades,
vore så obetydlig, att densamma icke borde utgöra något hinder, derest
förslaget eljest funnes gagneligt. Denna ökning utgjorde, såsom arméförvaltningen
anfört, 1,395 kronor, enär någon minskning i förslagsanslaget,
till ålderstillägg, hvilket anslag under år. 1895 visat sig .otillräckligt,
ej borde ifrågasättas, ehuru ju otvifvelaktigt vore, att en minskning
i utgifterna under detta anslag af omkring 500 kronor årligen
komme att uppstå.

Kongl. Maj:ts förslag att vid nuvarande krigsarkivarie^ afgång
från tjensten af dennes å generalstabens stat uppförda aflöning 4,000
kronor äfvensom det å samma stat uppförda arfvode till en amanuens,
1,800 kronor, tillsammans 5,800 kronor, få använda ett belopp af 4,300
kronor till arfvoden af 2,500 kronor till en krigsarkivarie, 1,000 kronor
till en bibliotekarie och 800 kronor till en aktuarie, har utskottet pa
de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, funnit sig böra tillstyrka,
hvaremot utskottet icke ansett lämpligt, att, på sätt Kongl. Maj:t
i sammanhang dermed föreslagit, för tillgodoseendet af behofvet .af
redogörare vid generalstaben uppföres aflöning för ytterligare en intendent
å intendenturcorpsens stat med 2,895 kronor. Som denne redogörare
torde vara närmast jemförlig med de redogörare, som vid mobilisering
komma att tjenstgöra vid depöterna, föreställer sig utskottet,
att hans befattning utan olägenhet kan uppehållas af en officer eller f. d.
officer mot ett arfvode af 1,500 kronor, eller samma belopp, som varder
öfrigt å generalstabens stat genom den af Kongl. Maj:t föreslagna och
af utskottet förordade omregleringen af krigsarkivarie- och amanuensbefattningarna
vid generalstaben, helst afsigten synes vara att för. de tre
öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna befattningarna jemväl använda officerare
eller f. d. officerare. Härigenom skulle ifrågavarande behof af tjenstebiträden
vid generalstaben kunna fyllas med medel, som redan finnas
uppförda å dess stat, och inrättandet af en ny ordinarie tjenst på en
annan stat undvikas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

På grund häraf får utskottet hemställa:

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
förevarande framställningar om förändring i generalstabens
och intendenturcorpsens stater, att Riksdagen
medgifver, att vid nuvarande krigsarkivariens afgång
må indragas de å generalstabens stat för en krigsarkivarie
uppförda löneförmåner 4,000 kronor jemte
två ålderstillägg samt det för en amanuens der uppuppförda
arfvode, 1,800 kronor, men deremot å samma
stat uppföras följande arfvoden:

till en krigsarkivarie................................... kronor 2,500,

» » bibliotekarie...................................... » 1,000,

» » aktuarie ......... » 800,

» » redogörare ....................................... » 1,500;

b) att, vid bifall till mom. a), anslaget till generalstaben
må i 1898 års riksstat uppföras till oförändradt
belopp af 251,000 kronor; samt

c) att, vid bifall till mom. a), anslaget till intendenturcorpsen
må i 1898 års riksstat uppföras med
oförändradt belopp af 356,179 kronor.

Aflöning och rekrytering m. m.

iitnin^a} . Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att samt detta

anslag. liga trumpetare af manskapsklassen vid Svea, Göta, Norrlands och Ven[2.
] des trängbataljoner måtte få hållas i tjenstgöring under hela året, samt
att, vid bifall härtill, öka anslaget till aflöning och rekrytering m. m.,
nu 8,495,500 kronor, med 966 kronor till 8,496,466 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, hade inspektören för trängen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2 september 1896 erinrat, att i
de af 1896 års Riksdag godkända samt af Kongl. Maj:t den 29 sistlidne
maj faststälda staterna för trängen funnes, hvad anginge Svea
och Vendes trängbataljoner, vid hvardera bataljonen upptagna tre trumpetare
af manskapsklassen med tjenstgöring under hela året och tre
dylika med tjenstgöring under allenast 1V2 månad samt tjenstefrihet under
IOV2 månader årligen, och, hvad anginge Göta och Norrlands trängbataljoner,
två trumpetare af det förra och en af det senare slaget vid
hvardera bataljonen. Med anledning deraf hade inspektören hemstält

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

om sådan ändring i nämnda stater, att samtliga trumpetare af manskapsklassen
vid trängen måtte komma i åtnjutande af den fördelen att
under hela året få ligga i tjenstgöring; och hade han såsom skäl för
ifrågavarande förändring, som han ansett synnerligen önskvärd, anfört,
att det alltid visat sig svårt att hålla ifrågavarande trumpetarebeställningar
besatta dels derför, att de nu afsedda trumpetande under vintermånaderna,
såsom tjenstefria, haft synnerligen svårt att skaffa sig någon
sysselsättning, som gifvit inkomster till deras dagliga uppehälle,
och dels derför, att deras musiköfningar måst under nämnda tid afbrytas
och de till följd deraf icke sett någon möjlighet att under tjenstgöringstiden
vid bataljonen erhålla tillräcklig utbildning uti det fack,
hvaråt de egnat sig.

Den af den ifrågasatta förändringen betingade kostnadsökningen
hade han beräknat på följande sätt:

ökad kostnad för en trumpetare:

lön, IOV2 månader å 10 kr.............................................................. 105: —

arfvode, IOV2 månader å 1: 50........................................................ 15: 75

beklädnad i 320 dagar å 0: 33......................................................... 105: 60

underhåll i d:o d:o å 0: 62 ............................................................. 198: 40

Summa kronor 424: 75
eller för 8 trumpetare således .................................................. kr. 3,398: —

Uti häröfver afgifvet utlåtande hade arméförvaltningen vitsordat
rigtigheten af den gjorda kostnadsberäkningen samt anfört, att af densamma
komme att drabbas följande anslag, nemligen:

anslaget till aflöning och rekrytering m. m. med.............. kr. 966: —

anslaget till mathållning vid garnisonerade armén med... )> 1,587: 20

anslaget till arméns munderingsutrustning med................ » 844: 80;

och hade arméförvaltningen, derest Kongl. Maj:t funne godt föreslå
Riksdagen den ifrågasatta ändringen i träugbataljonernas stater, hemstält,
att nedannämnda anslag måtte ökas, nemligen:

anslaget, till aflöning och rekrytering m. m. med .......

och anslaget till arméns munderingsutrustning med.....

... kr.

.... »

966: —
845: —,

eller således tillropa ...............................................................

... kr.

1,811: -,

hvaremot förvaltningen ansett, att i anslaget till mathållning vid garnisonerade
armén, som vore ett förslagsanslag till belopp af mer än
liih. till Riksd. Viol 1897. 4 Sami. / Åfd. 3 Iläft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1,400,000 kronor, icke i följd af förändringen erfordrades någon förhöjning.

Den af inspektören för trängen sålunda ifrågasatta ändringen i de
för trängbataljonerna faststälda staterna ansåge departementschefen sig
böra förorda. Då det nemligen, såsom inspektören för trängen vitsordat,
visat sig svårt att hålla de trumpetarebeställningar af manskapsklassen vid
trängbataljonerna, hvilkas innehafvare skulle tjenstgöra endast l''/2 månad
årligen, besatta, och då detta missförhållande måste medföra betydliga
olägenheter, borde åtgärder vidtagas till dess afhjelpande. Detta
syntes departementschefen icke lämpligen kunna ske på annat sätt, än
inspektören för trängen föreslagit. Den kostnadsökning, som af bifall
till hans förslag skulle föranledas, uppginge, såsom ofvan angifvits, till
3,398 kronor årligen. Men hela detta belopp behöfde ej af Riksdagen
äskas; ty då å anslaget till mathållning vid garnisonerade armén under
de senaste åren uppstått afsevärda besparingar, vore för mötande af
den ökade utgift, som vid bifall till inspektörens förevarande förslag
skulle tillskyndas detta anslag, någon ytterligare anvisning af medel
under samma anslag icke af nöden. Deremot borde under de båda
andra anslagen de af arméförvaltningen angifna belopp begäras.

I enlighet härmed har Kong]. Maj:t, på sätt utskottet i punkt 9:o
af detta utlåtande omförmäler, jemväl föreslagit, att anslaget till arméns
munderingsutrustning måtte för ifrågavarande ändamål ökas med 845
kronor.

Om än vid tiden för inspektörens för trängen framställning till
Kongl. Maj:t om förlängd tjenstgöring för ifrågavarande 8 trumpetare
må hafva yppat sig någon svårighet att hålla trumpetarebeställningarna
vid trängen besatta, så torde åtminstone för närvarande denna svårighet
icke göra sig så känbar, i det att, enligt hvad utskottet inhemtat, den
1 januari 1897 ingen af samtliga trumpetarebeställningar vid trängen
var vakant. Med anledning häraf och då utskottet icke heller är öfvertygadt
om lämpligheten att draga samtliga dessa beställningsmän
under hela deras anvärfningstid från sysselsättningar, till hvilka de efter
denna tids slut af brist på fallenhet för trumpetareyrket eller af
annan anledning måhända måste återgå, anser utskottet sig böra afstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet, som under punkt 9:o här nedan i enlighet med denna
sin uppfattning hemställer om afslag jemväl å Kongl. Maj:ts der omförmälda
framställning om ökning af anslaget till arméns munderingsutrustning,
hemställer,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att Riksdagen må, med afslag å Kongl. Majt:s
förevarande framställning, i riksstaten för år 1898
uppföra anslaget till aflöning och rekrytering m. m.
med oförändradt belopp af 8,495,500 kronor.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

4:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Angående
får utskottet, under hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 12), hem -

ställa, # . . [4.]

att anslaget till ersättning åt vissa löntagare i
följd af arméns omorganisation, nu 56,822 kronor,
må minskas med 3,313 kronor till ett jemnadt belopp
af 53,500 kronor.

Resestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af
medel till två resestipendier för artilleriofficerare, hvartdera stipendiet dgUamånslag.
å 2,000 kronor årligen, öka anslaget till resestipendier till artilleri- och [5.]
ingeniörofficerare, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

Af ifrågavarande anslag, nu 6,000 kronor, äro 3,000 kronor afsedda
att utgå till ett resestipendium åt artilleriofficerare och enahanda
belopp till reseunderstöd åt officerare vid fortifikationen.

Under erinran, att generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet
uti skrifvelse den 4 oktober 1894 hemstält, att Kongl. Maj:t, för beredande
af två resestipendier för artilleriofficerare, hvartdera stipendiet
å 2,000 kronor, täcktes föreslå Riksdagen att anvisa ett belopp af

1.000 kronor utöfver det för sådant ändamål då beviljade anslaget,

3.000 kronor, men att Kongl. Maj:t, efter arméförvaltningens hörande,
funnit berörda framställning icke då böra föranleda åtgärd, hade generalfälttygmästaren,
såsom statsrådsprotokollet sid. 12 upplyser, uti
skrifvelse den 19 sistlidne november, med åberopande af de skal, han
anfört uti sin berörda skrifvelse af den 4 oktober 1894, förnyat sin då
gjorda framställning.

Uti sin skrifvelse den 4 oktober 1894 hade generalfälttygmästaren
hufvudsakligen anfört, att genom kongl. bref den 20 november 1866,
i enlighet med Riksdagens under samma år fattade beslut, anvisats ett

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

resestipendium för artilleriofficerare af kaptens eller löjtnants grad, att
från och med år 1867 årligen utgå med ett belopp af 3,000 riksdaler,
och att det af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen framginge, att
med ifrågavarande stipendium afsåges att sätta artilleriofficerare i tillfälle
att i främmande länder förskaffa sig kunskap om de framsteg,
som vapnet kunnat göra i taktiskt, vetenskapligt eller tekniskt hänseende.
. Genom det kongl. brefvet hade bestämts, bland annat, att
stipendiatens vistelse utrikes skulle räcka minst 6 månader samt att
stipendiet under loppet af 8 på hvarandra följande år skulle tillfalla,
tre gånger Svea, tre gånger Göta och två gånger Vendes artilleriregemente,
beroende denna ordning för stipendiets tilldelande till de olika
regementena derpå, att antalet kaptener och löjtnanter då utgjorde vid
hvartdera af Svea och Göta artilleriregementen 44, men vid Vendes
artilleriregemente endast 31. Sedan genom 1872 års omorganisation
antalet officerare vid det sistnämnda artilleriregementet ökats i vida
större proportion än vid de båda andra, hade den 2 maj 1879 blifvit
bestämdt, att stipendiet skulle utgå hvart tredje år vid'' hvartdera af
regementena, med början vid Vendes artilleriregemente under år 1880.
Genom efter denna tid inträffade förändringar i artilleriets organisation,
nemligen upprättandet af Vaxholms artillericorps samt antagandet af
1892 års förbättrade härordning, hade emellertid såväl antalet kaptener
och löjtnanter vid artilleriet som ock antalet olika truppförband, på
hvilka dessa vore fördelade, väsentligt ökats, så att, då vid tiden för
utfärdandet af kongl. brefvet 1879 funnes 159 kaptener och löjtnanter,
fördelade, på tre artilleriregementen, uppginge enligt den nya organisationen
vid artilleriet officerarnes i nyssnämnda grader antal till 202
samt regementenas till 6 och corpsernas till 3, hvarvid vore att märka,
att sammanlagda antalet kaptener och löjtnanter vid de tre corpserna
vore något mindre än vid ett regemente. Om derför årligen endast
ett resestipendium vore att framdeles disponera för artilleriets kaptener
och löjtnanter och om detta stipendium till folie de olika truppförbanden
enligt liknande grunder som de nu gällande, skulle, då de tre corpserna
kunde tillsammans ungefär jemnställas med ett regemente, stipendiet
tillfalla samma regemente endast hvart 7:e år, till följd hvaraf
det lätt nog kunde inträffa, att personer, som vore företrädesvis lämpliga
att i utlandet studera artillerivapnets utveckling, antingen icke alls
eller ock först vid en allt för framskriden ålder blefve dertill satta i
tillfälle. Att förebygga en dylik olägenhet syntes redan i och för sig
utgöra ett tillräckligt motiv för att årligen tilldela artilleriet två resestipendier,
för hvilken åtgärd äfven andra synnerligen talande skäl

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

kunde anföras. Resestipendierna hade nemligen till ändamål att gagna
artilleriet, såväl direkt genom de upplysningar angående vapnets utveckling,
som stipendiaten under sin vistelse utomlands kunnat inhemta
och vid sin hemkomst meddelade artilleristyrelsen, som ock indirekt
derigenom, att den enskilde artilleriofficeren genom att närmare studera
främmande, under större förhållanden än vårt eget arbetande artilleri
erhölle vidgade vyer och derigenom blefve satt i stånd att i den ställning,
han inom vapnet innehade, bättre verka för dettas framåtskridande,
än om han aldrig på nära håll lärt känna andra förhållanden
än våra egna. Gjorde sig emellertid redan år 1866 behofvet gällande
att genom utdelande af ett årligt stipendium skaffa kännedom om
artilleriets framsteg i utlandet samt höja enskilda officerares artilleristiska
bildning, så ansåge generalfälttygmästaren med fog kunna påstås,
att för närvarande detta behof svårligen kunde på ett tillfredsställande
sätt fyllas med endast ett stipendium. Å ena sidan vore
nemligen artillerivapnet med afseende å materiel, skjututbildning och
taktisk användning för närvarande stad t i en snabbare utveckling än
någonsin tillförene, hvadan ett litet artilleri, för att, utan alltför stora
penninguppoffringar för försök i hvarjehanda rigtningar, kunna följa
med sin tid, måste med oaflåtlig uppmärksamhet studera vapnets framsteg
i utlandet. Härtill vore emellertid ett studium af den utländska
militärlitteraturen, om än så noggrant, ingalunda till fyllest, utan en på
detta sätt inhemtad kunskap måste alltid komma att stå tillbaka för
den erfarenhet, som vunnes genom att på ort och ställe taga kännedom
om förhållandena. Å den andra sidan åter hade antalet artilleriofficerare
inom de grader, kaptens och löjtnants, ur hvilka stipendiaterna
borde tagas, ökats från 119 till 202 eller ej långt ifrån fördubblats,
så att utsigten för en artilleriofficer att kunna erhålla stipendium
numera vore föga mer än hälften så stor, som den var vid tiden
för artilleristipendiets inrättande. Väl vore det önskvärdt, om artilleriet
kunde erhålla ytterligare ett stipendium af samma storlek som det
år 1866 anvisade, eller 3,000 kronor, men det mest trängande behofvet
uti ifrågavarande hänseende syntes dock kunna afhjelpas, om den anvisade
summan höjdes med så stort belopp, att två stipendier årligen
kunde utdelas. Storleken af dessa stipendier borde icke lämpligen
kunna sättas till mindre än 2,000 kronor hvartdera, hvilket förutsatte
ett ökadt anslag af 1,000 kronor. Under förutsättning, att två stipendier
årligen vore att tillgå, skulle ett stipendium kunna tillfalla hvarje
regemente samt de tre corpserna, dessa senare såsom ett helt betraktade,
två gånger under 7 på hvarandra följande år, och torde med

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
förslag om
minskning
i detta
anslag.

[6.]

anledning af stipendiets minskade storlek tiden för stipendiatens vistelse
utomlands böra bestämmas till minst 4 månader i stället för den nu
stadgade minimitiden 6 månader.

Arméförvaltningen å civila departementet, som öfver framställningen
afgifvit utlåtande, hade funnit densamma vara väl grundad;
men vid föredragning af ärendet den 23 november 1894 hade Kongl.
Maj:t funnit framställningen icke föranleda åtgärd.

Skälet dertill hade varit, att Kongl. Maj:t under öfvergångstiden
för den nya härordningens genomförande ansett sig icke böra för Riksdagen
framlägga förslaget i fråga.

Detta skäl förefunnes ej längre; och då de grunder, generalfälttygmästaren
till stöd för behofvet af ifrågavarande anslagsförhöjning
anfört, syntes departementschefen öfvertygande, hemstälde han nu om
förslag till Riksdagen uti ifrågavarande afseende.

Med hänsyn till vårt artillerivapens betydliga tillväxt under de
senare åren har utskottet funnit något ökade medel lämpligen böra
beredas för att sätta artilleriofficerare i tillfälle att vinna kännedom om
detta vapens utveckling i andra länder, hvadan utskottet ansett sig
böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning. Dervid har
utskottet dock velat erinra, att det synes utskottet önskligt, att den
tid, hvarunder stipendiaten skulle vara skyldig att vistas utrikes, om
möjligt icke, till följd af stipendiebeloppets nedsättning från 3,000 till

2,000 kronor, minskas i den betydande grad, som enligt statsrådsprotokollet
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att, Riksdagen må, för beredande af medel till
två resestipendier åt artilleriofficerare, hvartdera stipendiet
å 2,000 kronor årligen, öka anslaget till resestipendier
till artilleri- och ingeniörofficerare, nu 6,000
kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets

vapenöfningar.

6:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion (n:o 5)
har herr friherre R. M. Klinckowström yrkat, bland annat, att ifrågavarande
anslag, nu 1,099,440 kronor, måtte minskas med 250,650 kronor
till 840,790 kronor.

Till stöd för berörda yrkande har motionären anfört, att detta

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anslag, som i 1897 års riksstat vore uppfördt med	1,099,440	kronor,
»de tio åren, från och med år 1895» lemnat följande	reservationer:
år 1895 ...................................................................................	391,965	kronor
» 1894 ...................................................................................	161,657	»
» 1893 ...........................	79,791	»
» 1892 ......................................................................................	15,294	»
» 1891 ...................................................................................	37,095	»
» 1890 ...................................................................................	100,827	»
» 1889 .....................................................................................	169,097	»
» 1888 ......................................................................................	422,964	»
» 1887 .....................................................................................	508,915	»
» 1886 ...................................................................................	302,290	»
» 1885 ....................................................................................	316,605	»

Summa 2,506,500 kronor

eller i medeltal årligen en reservation af 250,650 kronor, med hvilken
summa motionären ansåge anslaget böra minskas.

I afseende å förevarande motion har utskottet velat erinra:
att, sedan under en följd af år i riksstaten varit uppfördt ett anslag
till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps vapenöfningar,
detta anslag år 1893 ökats från 1,500,000 kronor till 1,503,300 kronor
och derjemte erhållit benämningen det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar;

att sistnämnda anslag, hvilket af 1895 års Riksdag höjdes till
1,555,760 kronor, vid den omreglering af fjerde hufvudtitelns ordinarie
anslag, som 1896 års Riksdag vidtog, minskades till 1,099,440 kronor
och dervid erhöll sin nuvarande benämning: anslaget till det icke
garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar;

att alltså några reservationer å ifrågavarande anslag icke kunnat
under de 11 åren 1885—1895 uppstå, då ju anslaget först finnes uppfördt
i 1897 års riksstat till sitt nuvarande betydligt minskade belopp
och under sin nuvarande benämning;

att, äfven om besparingar å ett reservationsanslag under vissa år
skulle uppstå, den verkliga besparingen icke kan anses utgöras af något
medeltal af de reservationer, som under hvart och ett af do särskilda
åren funnits å anslaget uppförda, utan endast af skilnaden mellan de
vid tidsperiodens början och slut befintliga reservationerna;

samt, att i alla händelser besparingar å ifrågavarande anslag
måste göras, på det att Kongl. Maj:t må beredas tillgång att ibland
anställa större fälttjenstöfningar för armén.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
ökning af
detta anslag.
[6.]

Under erinran härom hemställer utskottet,

att, utan afseende å herr friherre Klinckowströms i
omförmälda motion gjorda yrkande om nedsättning i
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och
det indelta kavalleriets vapenöfningar, detta anslag må
i 1898 års riksstat uppföras till oförändradt belopp
af 1,099,440 kronor.

Krigshögskolor.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af de för krigshögskolan samt för artilleri- och ingeniörhögskolan upprättade,
i statsrådsprotokollet omförmälda nya stater, öka anslaget till
krigshögskolor, nu 66,507 kronor, med 1,353 kronor till 67,860 kronor.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 15)
erinrat, bestridas från detta anslag dels samtliga kostnader för krigshögskolan,
utgörande enligt stat af den 21 december 1877 25,640 kronor
och dels samtliga kostnader för artilleri- och ingeniörhögskolan,
utgörande enligt gällande stater och andra bestämmelser tillhopa 40,866
kronor 50 öre, hvarjemte å anslaget återstående 50 öre utgjorde för
anslagets utjemnande Överskjutande anvisning.

Med skrifvelse den 12 oktober 1895 hade dåvarande inspektören
för militärläroverken öfverlemnat förslag till ny stat för krigshögskolan,
enligt hvilket förslag de till skolan anvisade medel skulle förhöjas till

27,000 kronor eller med 1,360 kronor. Denna förhöjning hade uppkommit
derigenom, att i förslaget uppförts dels till arfvode åt en lärare
i tyska språket 1,000 kronor årligen, dels till arfvode hvart annat år
åt en lärare i sjökrigsvetenskap 300 kronor, eller således för år 150
kronor, och dels till inköp och underhåll af inventarier, böcker och
undervisningsmateriel 500 kronor, hvarjemte anslaget till expenser m. m.
för slutsummans utjemnande höjts med 10 kronor, hvaremot å andra
sidan de i gällande stat till 8,700 kronor upptagna arfvoden till lärare
minskats med 300 kronor till 8,400 kronor.

Till stöd för framställningen hade anförts, att till följd af förändrad
undervisningsplan vid högskolan 300 kronor kunnat besparas å arfvodet
för undervisning i matematik; att enligt det för krigshögskolan
gällande, den 7 juni 1895 af Kongl. Maj:t faststälda reglemente, sjökrigsvetenskap
numera inginge såsom tvångsämne samt tyska språket

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

såsom valfritt ämne, hvadan undervisning i dessa ämnen borde meddelas;
samt att medel till inköp och underhåll af inventarier, böcker
och undervisningsmateriel saknades i nu gällande stat.

I förslaget hade dessutom införts fyra anmärkningar, af hvilka den
första och den tredje fullkomligt motsvarade i nu gällande stat befintliga
bestämmelser, hvaremot dels i anmärkning 2 föreskrifvits, att chefen,
adjutanterna och ordinarie elever skulle vara berättigade till inqvarteringsersättning
enligt författningarna, den först nämnde såsom
öfverstelöjtnant och de öfrige såsom subalternofficerare, hvilken ersättning
skulle utgå från anslaget till inqvarteringskostnader, och dels i
anmärkning 4 lemnats bestämmelser angående den ersättning, som borde
tillkomma chef, lärare, adjutanter och elever vid deltagande i högskolans
sommaröfningar.

Beträffande den förra af dessa anmärkningar (anm. 2) skilde den
sig från nu gällande bestämmelser endast derutinnan, att jemväl adjutanterna,
motsvarande de i nu gällande stat upptagna repetitörerna,
derigenom tillerkänts inqvarteringsersättning, hvarför såsom skäl anförts,
att enligt gällande stat för artilleri- och ingeniörhögskolan der anstälda
repetitörer och adjutant vore berättigade till inqvarteringsersättning.

Såsom skäl för införandet af anmärkning 4 hade anförts, att densamma
tillkommit i ändamål att ersätta kongl. brefvet den 7 maj 1880,
hvarigenom föreskrifter meddelats i fråga om den krigshögskolans personal
under fältöfningar tillkommande ersättning.

öfver ifrågavarande framställning hade arméförvaltningen å civila
departementet den 30 juni 1896 afgifvit utlåtande, hvarefter t. f. inspektören
för militär lär o ver ken den 7 påföljande augusti med infordradt
yttrande i ärendet inkommit.

Hvad anginge artilleri- och ingeniörhögskolan, hade t. f. inspektören
för militärläroverken med sin förut omförmälda skrifvelse den 8
maj 1896 öfverlemnat förslag till ny stat för denna högskola, livilket
förslag slutade å samma belopp, 40,866 kronor 50 öre, som, enligt hvad
förut yttrats, nu vore till skolan anvisadt. Det afgifna förslaget skilde
sig emellertid i vissa hänseenden från nu gällande stater för skolan,
nemligen aflöningsstat af den 5 juni 1885 samt omkostnads- och underhållsstat
af den 26 april 1895; och då den förra af dessa stater blifvit
af Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutad, borde jemväl angående den
föreslagna nya staten Riksdagens godkännande inhemtas, derest förslaget
öfver hufvud vunne Kongl. Maj:ts bifall.

Beträffande ifrågavarande förslag skilde det sig från nu gällande
stater egentligen derutinnan, att till aflöning anvisats 25,000 kronor,

Jiih. till Riksd. Viol. Vidi. 4 Sam/. 1 Åfd. 3 Väft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

under det att nu för sådant ändamål vore enligt aflöningsstaten anslagna
endast 23,400 kronor, samt att i den föreslagna nya staten
uppförts dels 3,000 kronor till stipendier åt elever tillhörande artillerivapnet
och dels 1,000 kronor till underhåll af skolans lokaler, hvilka
belopp förut icke varit i de för skolan gällande stater upptagna, ehuru
för omförmälda ändamål under andra titlar anvisade. Tillgång till betäckande
af det belopp, 1,600 kronor, hvarmed utgående aflöning vid
skolan enligt förslaget skulle ökas, hade beredts derigenom, att det till
omkostnader vid skolan anvisade belopp med motsvarande summa förminskats.

Såsom skäl för den ifrågasatta ökade aflöningen vid skolan hade
anförts, att genom förnyade reglementet för högskolan den 7 juni 1895
undervisningskurserna vid skolan betydligt förändrats, i det att numera
den allmänna och den högre kursen, hvardera tvåårig-, påginge samtidigt,
hvilket åter påkallade förstärkning af tillgängliga lärarekrafter
vid skolan. Särskildt erfordrades, till följd af högskolan numera åliggande
skyldighet att meddela samtliga till allmän kurs kommenderade
officerare förberedande undervisning i matematik och teoretisk mekanik,
en ytterligare lärare i dessa ämnen. Och äfven i andra afseenden
både inträdt förändring i förutvarande förhållanden, som påkallade
ändring i de till lärarne nu utgående arfvoden, så att vissa af dessa
minskades, under det andra ökades.

Öfver förslaget hade arméförvaltningen å civila departementet den
10 pistlidne november afgifvit infordradt utlåtande och dervid förmält
sig icke hafva något att mot förslaget erinra.

I likhet med armé förvaltningen hade departementschefen intet att
invända mot den föreslagna nya staten för artilleri- och ingeniörhögskolan.
Dock syntes det honom, som om statens slutsumma, 40,866
kronor 50 öre, borde utjemnas till 40,870 kronor, hvilket lämpligast
kunde ske derigenom, att de under omkostnader till reseersättningar
förslagsvis upptagna 766 kronor 50 öre förhöjdes till 770 kronor.

Beträffande åter den föreslagna nya staten för krigshögskolan, erinrade
departementschefen derom, att sedan Kongl. Maj:t vid särskilda
tillfällen under de senare åren föreskrifvit, att vid högskolan
undervisning skulle under vissa angifna tider meddelas i tyska språket
och i sjökrigsvetenskap, samt för sådant ändamål anvisat erforderliga
medel, Kongl. Maj:t, efter det nödig erfarenhet om gagnet af berörda
undervisning vunnits, genom förnyade reglementet för krigshögskolan
den 7 juni 1895 faststält i viss mån förändrad plan för undervisningen
vid skolan, enligt hvilken, såsom ofvan nämnts, sjökrigsvetenskap och

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tyska numera inginge såsom läroämnen vid skolan, medan deremot den
förut vid skolan i matematik meddelade undervisning förminskats. Genom
sistnämnda förhållande kunde, såsom ofvan angifvits, på högskolans
anslag besparas 300 kronor årligen. Detta belopp vore dock uppenbarligen
icke tillräckligt till bestridande af de arfvoden, som erfordrades
åt lärare i de båda andra omförmälda ämnena; och då några andra tillgängliga
besparingar å skolans anslag icke funnes att tillgå och ej
heller kunde beredas, vore för beredande af arfvoden åt lärarne i tyska
och sjökrigsvetenskap ökadt anslag behöfligt. I fråga om dessa arfvodens
belopp hade departementschefen intet att erinra mot förslaget. Då
detta i sådant afseende upptoge till läraren i tyska 1,000 kronor och
till läraren i sjökrigsvetenskap 150 kronor om året, skulle, om härifrån
afräknades nyssnämnda besparing å 300 kronor, erfordras en ökning
i skolans anslag af 850 kronor.

I förslaget vore vidare ifrågasatt, att till inköp och underhåll af inventarier,
böcker och undervisningsmateriel skulle i staten uppföras
500 kronor. Detta förslag ansåge departementschefen sig böra understödja,
då det för expenser in. m. anslagna belopp, hvarifrån dylika
utgifter hittills måst bestridas, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,
visat sig otillräckligt.

Deremot syntes förslaget att höja de för sistnämnda ändamål
anvisade medel med 10 kronor icke böra föranleda någon Kongl. Maj:ts
åtgärd.

Vidkommande den i anmärkning 2 i förslaget införda bestämmelse,
enligt hvilken jemväl de vid skolan anstälda två adjutanterna, eller, såsom
de i nu gällande stat benämndes, repetitörerna, skulle tillerkännas inqvarteringsersättning,
funne departementschefen detsamma vara med
billighet och rättvisa öfverensstämmande. Dylik ersättning utginge
enligt nu gällande, af Riksdagen godkända aflöningsstat till adjutant
och repetitörer vid artilleri- och ingeniörhögskolan, och det synes derför
vara rättvist, att samma förmån tillerkändes äfven adjutanterna vid
krigshögskolan.

Någon ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål erfordrades
icke, då utgiften vore obetydlig och anslaget till inqvarteringskostnader,
hvilket anslag vore af förslagsanslags natur, under senare åren visat
sig någorlunda tillräckligt.

Deremot ansåge departementschefen sig icke kunna förorda den i
förslagets anmärkning 4 upptagna bestämmelse, hvarigenom eleverna,
i olikhet med hvad Kongl. Maj:t genom bref den 7 maj 1880 förordnat,
skulle tillerkännas ersättning jemväl under första årets sommaröfningar.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Och då i fråga om hvad samma anmärkning i öfrigt innehölle, bestämmelser
redan funnes i nämnda kongl. bref meddelade, syntes denna anmärkning
utan olägenhet kunna helt och hållet utgå.

I enlighet med de åsigter, departementschefen sålunda uttalat, hade
han låtit upprätta förslag till nya stater för krigshögskolan samt för
artilleri- och ingeniörhögskolan, slutande den förra å 26,990 kronor
och den senare å 40,870 kronor, (bil. A och bil. B till statsrådsprotokollet).

Beträffande ifrågavarande anslag har utskottet velat erinra, att vid
1896 års riksdag motion väcktes, att Riksdagen skulle, i det syfte som
i motionen anfördes, anhålla, att Kongl. Maj:t måtte framlägga förslag
till nya stater ej mindre för krigshögskolorna än äfven för krigsskolan
å Karlberg. Med anledning af berörda motion yttrade statsutskottet
vid nämnda riksdag bland annat, att utskottet i likhet med
motionären funnit staterna för de tre skolorna förete väsentliga skiljaktigheter
i motsvarande delar och, särskilt hvad krigsskolans stat
vidkomme, densamma icke längre lämpa sig för de förhållanden, som
derstädes på senare tiden inträdt, men att då utskottet vore förvissadt,
att Kongl. Maj:t redan hade sin uppmärksamhet fäst på dessa frågor
och icke torde underlåta att för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill
omständigheterna kunde föranleda, utskottet icke trott det vara
erforderligt, att Riksdagen då afläte skrifvelse i detta ämne till Kong!.
Maj :t.

Kongl. Maj:t har nu framlagt nya stater endast för de två krigshögskolorna.
Emellan dessa stater, sådana de nu föreligga, qvarstå
visserligen skiljaktigheter i motsvarande delar, men då dessa skiljaktigheter
väsentligen bero på det olika undervisningssättet vid dessa
skolor, har utskottet af denna anledning icke trott hinder böra möta
mot godkännande af berörda stater, helst deraf icke betingas någon
nämnvärd ökning i anslaget till krigshögskolor. Deremot och då ny
stat för krigsskolan å Karlberg icke tillika framlagts och utskottet
delar 1896 års statsutskotts uppfattning om behöfligheten af en omreglering
af den för krigsskolan gällande staten, hvilken icke längre
kan anses lämpa sig för de förhållanden, som derstädes på senare
tiden inträdt, har utskottet, som föreställer sig, att en sådan omreglering
skulle leda till besparing för statsverket, ansett Riksdagen böra
hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, så snart ske kan,
förelägga Riksdagen ny stat för krigsskolan å Karlberg, hvarom utskottet
jemväl gör hemställan under punkt 18:o angående öfriga ordinarie
anslag,ibland hvilka anslaget till krigsskolan förekommer.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med godkännande af de vid
detta utlåtande fogade nya stater för krigshögskolan
samt artilleri- och ingeniörhögskolan (bil. litt. C och
D), öka anslaget till krigshögskolor, nu 66,507 kronor,
med 1,353 kronor till 67,860 kronor.

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående
arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens d°J^nfnf/ag
öfningar och materiel, nu 405,282 kronor, med 75,000 kronor till 480,282 [7/]

kronor.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet hade enligt departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet (sid. 20) i skrifvelse
den 15 sistlidne november, angående departementets medelsbehof för
år 1898, hemstält om förhöjning af ifrågavarande anslag och dervid
till en början erinrat, att i riksstaten för år 1897 under nämnda anslag
sammanförts följande, under särskilda anslag förut anvisade medel,

nemligen:

de till nybyggnader och underhåll af rikets fästningar
och landtförsvaret i allmänhet tillhörande

hus och byggnader förut anvisade medel......... kronor 207,526: —

de uti 1892 års stater för Göta, Vendes och Norrlands
trängbataljoner upptagna kasernunder hållsmedel

................................................................ » 16,000: —

de till fortifikationens praktiska öfningar anvisade » 26,000: —

de till underhåll af fortifikationens materiel anvisade.
............................................................................. » 21,500: —

de till kommendantskapsutgifter anvisade.................. » 18,000: —

samt de till underhåll af byggnader å mötesplatserna
anvisade............................................ x> 116,256: —

eller tillhopa ...................................................................... kronor 405,282: —

Vidkommande förenämnda till nybyggnader och underhäll af rikets
fästningar och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anslagna medel, både arméförvaltningen ansett sig böra fästa Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet derå, att någon annan tillökning i dessa medel
icke skett sedan år 1883, än att år 1888 derå tillkommit ett belopp af
5,876 kronor för underhåll af Svea trängbataljons kasern och kaserngård
m. m. Redan i utlåtande den 15 november 1892 hade förvaltningen
derför tillåtit sig att — med framhållande hurusom sedan år
1883, förutom sistnämnda etablissement, en mängd andra sådana samt
enstaka byggnader, af beskaffenhet att böra med ifrågavarande medel
underhållas, blifvit uppförda, samt med öfverlemnande af en uppgift å
kostnaderna för alla sedan år 1883 då uppförda byggnader, livilka voro
ställda under fortifikationsdepartementets vård, enligt hvilken uppgift
dessa kostnader uppgått till ej mindre än 4,438,889 kronor 33 öre —
anhålla, att detta anslag, jemväl med hänseende dertill att åtskilliga
nya fästningsverk under senare tiden tillkommit, för hvilka någon underhållskostnad
ej beräknats, måtte ökas med 35,000 kronor. Då
emellertid Kongl. Maj:ts till 1893 års Riksdag aflåtna proposition härutinnan
ej vunnit Riksdagens bifall, hade arméförvaltningen ansett sig
ej böra nämnda år och ej heller år 1894 förnya sin framställning om
ifrågavarande anslags förhöjning. Deremot hade förvaltningen år 1895
funnit sig icke kunna underlåta att, på de i dess skrifvelse den 14 november
samma år närmare anförda skäl, ånyo anmäla behofvet deraf,
att ifrågavarande anslag erhölle en tillökning med ofvannämnda belopp,

35.000 kronor, hvarförutom, med anledning af l:a Göta artilleriregementes
— hvars kasern förut underhållits af staden Göteborg — tillkomna
nya kasernetablissement å Qviberg, framhölls nödvändigheten
deraf, att denna tillökning ytterligare höjdes med 5,000 kronor, eller
till 40,000 kronor, Denna förvaltningens framställning hade dock ej
föranledt till någon Kongl. Maj:ts åtgärd, enär Kongl. Maj:t, under
förutsättning af bifall till proposition till 1896 års riksdag om utgående
redan.från och med år 1897 af det belopp, 35,000 kronor, som
vid urtima riksdagen år 1892 beräknades åtgå för underhållet af de
till följd af den förbättrade härordningen erforderliga nya etablissementen,
ansett behofvet af underhållsmedel för landtförsvarets byggnader
under år 1897 blifva tillräckligt tillgodosedt.

Genom Riksdagens afslag å nämnda proposition uppstode emellertid
för armé förvaltningen en brist i medelstillgången ej blott af de

40.000 kronor, hvilka, på sätt ofvan anförts, redan under flera år varit
nödvändiga för underhållet af de äldre byggnaderna, utan ock af de
medel, som erfordrades för underhållet af de på grund af den förbättrade
härordningen tillkomna byggnader, som redan vore eller under år

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1897 blefve färdiga. Redan under do första åren, sedan nya kasernbyggnader
tagits i bruk, förekomme nemligen ej obetydliga årliga utgifter
för underhåll af tak, eldstäder, kaserngårdar, ridbanor, stallinredning
in. in. Så t. ex. uppginge de årliga kostnaderna för hvartdera af de
nya fotgardesetablissementen, ehuru manskapsstallar och ridhus der
ej funnes, redan under de första åren till omkring 4,000 kronor.

Hvad anginge de under senaste åren uppförda eller under byggnad
varande kasernetablissementen för de nya truppförbanden, hade det, då
Riksdagen vidtagit högst betydliga nedsättningar i de, med stöd af
chefens för fortifikationen kostnadsberäkningar, begärda byggnadsanslagen,
blifvit nödvändigt att tills vidare låta anstå med anordnandet
af en del lokaler, som eljest ingiuge i ett fullständigt kasernetablissement,
äfvensom med verkställandet af en del angelägna arbeten, såsom
t. ex. oljemålning af väggar och tak, takpanelning och asfaltläggning
i stallar, väg-, planerings- och stensättningearbeten, m. fl. sådana, hvilka
lämpligen kunde efteråt utföras. Då byggnadsanslagen ej lemnade tillgång
till dessa efterarbeten, måste de, såsom fallet varit vid Norrlands
artilleriregementes etablissement, bekostas med ordinarie underhållsmedlen.
Kostnaderna för underhållsarbeten vid sistnämnda etablissement,
hvilket på grund af urtima Riksdagens beslut år 1892 utvidgats
för ytterligare 2:ne divisioners inrymmande, och hvilket vore det enda
af de då beslutade större kasernetablissementen, som nu vore fullt
färdigt, hade under åren 1895—1896 redan uppgått till ej mindre än
13,118 kronor, hvilken utgift bestridts med sistnämnda medel.

Huru otillräckligt det nuvarande anslaget till nybyggnad och underhåll
af fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och
byggnader vore, framginge tydligast deraf, att de för år 1896 från de
särskilda orterna inkomna reparationsförslagen med omkring 47,000
kronor öfverstege detsamma, oaktadt man vid underhållsförslagens uppgörande
sökt på allt sätt inskränka utgifterna, och att de från landsorterna
redan inkomna reparationsförslagen för år 1897 utvisade, att
skilnaden mellan behofvet och tillgången då antagligen blefve mer än
dubbelt så stor som under år 1896. Eu stor del angelägna och för
byggnadernas bestånd nödvändiga reparationsarbeten måste till följd
häraf, till skada för staten, åsidosättas. Dessutom hade så väl å fästningsbyggnaderna
som inom de gamla kasernetablissementen åtskilliga
större arbeten visat sig väl behöfliga, ehuru dessa arbetens utförande,
på grund af bristande tillgångar, hittills icke ens kunnat ifrågasättas.

På grund af hvad sålunda anförts, hade arméförvaltningen hemställ,
att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att anslaget till »arméns

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar
och materiel» måtte från och med år 1898 höjas med 75,000 kronor,
deraf 40,000 kronor för underhåll af äldre byggnader samt 35,000
kronor för underhåll af de i följd af den förbättrade härordningen
erforderliga nya kasernetablissementen.

Den af arméförvaltningen sålunda gjorda framställningen ansåge
sig departementschefen böra understödja. Redan år 1893 hade han
tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen äska förhöjning af de för
underhåll af landtförsvarets byggnader afsedda medlen med 35,000
kronor, och behofvet af förhöjning af nämnda medel hade sedan dess
i hög grad förökats. Då dertill komme, att under år 1897 de allra
flesta af de i följd af den nya härordningen erforderliga nya kasernetablissementen
blefve färdigbyggda och tagna i bruk samt i följd
deraf, såsom arméförvaltningen erinrat, redan under år 1898 torde
tarfva vissa underhålls- och kompletteringsarbeten, till hvilka de beviljade
byggnadsanslagen ej lemnat tillgång, vore tydligt, att de för
närvarande till underhåll af landtförsvarets byggnader anslagna medlen,
utan förhöjning derutaf, vore för ändamålet alldeles otillräckliga. Med
en god ekonomi och statens intresse kunde det ej vara förenligt att så
vore förhållandet; ty ju sämre statens byggnader underhölles, desto
kostsammare blefve de reparationer, som derå i allt fall en gång måste
företagas. Och ofta kunde man genom en i rätt tid företagen mindre
reparation förekomma en eljest nödvändig, genomgripande och synnerligen
kostsam större sådan.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i hvad densamma innebär
ökning af detta anslag med det för underhåll af de i följd af den förbättrade
härordningen erforderliga nya kasernetablissementen behöfliga
belopp af 35,000 kronor, bär utskottet af den utredning, statsrådsprotokollet
innehåller, funnit påkallad. Beträffande åter den föreslagna ökningen
i öfrig! eller med 40,000 kronor, afsedda för underhåll af äldre
byggnader, har utskottet icke ansett skäl tillstyrka densamma i vidare
mån än att med hänsyn till att, såsom i statsrådsprotokollet erinras,
under senare åren åtskilliga nya fästningsverk tillkommit, hvilkas underhåll
skall med detta anslag bestridas, anslaget må ökas med 9,718
kronor, hvarigenom anslagets belopp skulle afjemnas till 450,000 kronor.
Vid bifall till hvad utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, skulle
ifrågavarande anslag ökas med tillsammans 44,718 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att anslaget till arméns byggnader
och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel, nu 405,282 kronor, ökas
med 44,718 kronor till 450,000 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall till
Kongl. Maj:ts under punkt 2:o af denna hufvudtitel gjorda, i punkt 3 Ilning af
af detta utlåtande omförmälda framställning, öka anslaget till arméns detta anslag.
munderingsutrustning, nu 1,939,191 kronor med 845 kronor, till 1,940,036 L
kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet i berörda punkt af detta utlåtande
anfört och föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med afslag å Kongl. Maj:ts
förevarande förslag om ökning af anslaget till arméns
munderingsutrustning, i 1898 års riksstat uppföra detta
anslag, nu 1,939,191 kronor, med oförändradt belopp.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den
garnisonerade armén.

10:o. Kong! Map.t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående
arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade ^^nslag.
armén, nu 244,117 kronor, med 7,000 kronor till 251,117 kronor. [9.]

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 24) inhemtas, hade arméförvaltningen
redan i skrifvelse den 14 november 1895 gjort framställning
om förhöjning för år 1897 åt de för ifrågavarande ändamål anslagna
medel med, bland annat, 7,000 kronor, och dervid i fråga, om detta
belopp anfört, att kostnaden för uppvärmning och belysning af lifgardets
till häst nya kasernetablissement, som vore afsedt för ytterligare
en sqvadron och i öfrig! rymligare än det äldre, beräknats att blifva
minst 16,000 kronor om året samt att, då utgifterna i enahanda afseende
för regementets äldre etablissement, som vore afsedt att för Bih.

till Rited. Prot. 1897. 4 Baml. 1 Afd. 3 Iläft. 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
ökning af
detta anslag.

[10.]

säljas, uppgått till omkring 9,000 kronor om året, den erforderliga
förhöjningen i anslaget uppginge till 7,000 kronor.

Denna framställning, som då icke ledde till någon Kongl. Maj:ts
åtgärd, hade arméförvaltningen i skrifvelse den 10 november 1896
förnyat.

Enär under år 1898 med all sannolikhet alla de af den förbättrade
härordningen föranledda nya kasernetablissementen utom två (Upsala
och Umeå) komme att vara färdiga och tagna i bruk, och jemväl hästgardets
gamla kasernetablissement under sagda år måste användas för
beredande af inqvartering för ettdera af de två regementen, hvilkas
nya etablissement då ännu ej vore färdiga, ansåge departementschefen
det af arméförvaltningen nu äskade beloppet blifva under år 1898
erforderligt.

Då den föreslagna ökningen af detta anslag är betingad deraf att
lifgardets till häst nya kasern kräfver större kostnader för uppvärmning
och belysning än dess nuvarande, får utskottet, under åberopande
i öfrigt af hvad till statsrådsprotokollet anförts, hemställa,

att anslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten för den garnisonerade armén, nu
244,117 kronor, må ökas med 7,000 kronor till 251,117
kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

ll:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning får utskottet, under hänvisning till hvad departementschefen
till statsrådsprotokollet (sid. 25) i ärendet anfört, hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af ytterligare
tio procent lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
öka anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
nu 1,995,200 kronor, med 332,500 kronor
till 2,327,700 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

12:o. Kong]. Magt tiar föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående ökomorganisation
af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 1,688,614 mngm^adetta
kronor, med dels 42,000 kronor och dels 1,469 kronor till 1,732,083 fn.]
kronor, äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att Kongl. Magt måtte
så ändra gällande stater för skånska husar- och dragonregementena
samt Norrlands dragonregemente, att i dessa stater till kommenderingstillägg
uppföres, i hvar och en af de båda förstnämnda staterna, i
stället för 188 kronor, 727 kronor och i den sistnämnda staten, i
stället för 99 kronor, 490 kronor.

Under erinran att 1896 års Riksdag bifallit Kongl. Maj:ts förslag
om uppförande i riksstaden för år 1896 af två anslag, benämnda »omorganisation
af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» samt »fortgående
vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland»,
livilka anslag vore afsedda att. bestrida samtliga utgifter för de under
omorganisation varande skånska husar- och dragonregementena samt
Norrlands dragonregemente, liar departementschefen till statsrådsprotokollet
(sid. 25) anfört, att i fråga om beräkningen af dessa båda anslags
belopp Kongl. Maj:ts af Riksdagen godkända proposition utgått derifrån,
att båda anslagens belopp skulle utgöra tillhopa 2,033,614 kronor samt
att från det senare anslaget skulle, i den mån vakanssättningen fortginge
och statens direkta utgifter således ökades, till det förra anslaget
årligen öfverföras ett belopp, motsvarande vakansafgifterna för de, sedan
föregående riksstat uppgjordes, vakanssatta numren. I innevarande
års riksstat beräknades det förra af dessa anslag till 1,688,614 kronor
och det senare anslaget till 345,000 kronor, hvarvid man utgått från
det antagande, att under år 1897 1,150 nummer skulle vid berörda tre
regementen effektivt fullgöra rustnings- och roteringsskyldigheten. Enligt
uppgifter, som från vederbörande arméfördelningschefer inkommit,
kunde med visshet antagas, att under år 1898 allenast omkring 1,010
nummer komme att vid nämnda regementen effektivt fullgöra rustningen
och roteringen; och vid sådant förhållande borde ett belopp, motsvarande
vakansafgifterna efter nu gällande uppskattning för 140 nummer,
eller således, efter 300 kronor för hvarje nummer, 42,000 kronor
i riksstaten för år 1898 från det senare anslaget öfverföras till det
lorra, eller med andra ord anslaget till »omorganisation af indelta
kavalleriet i Skåne och Norrland» ökas med 42,000 kronor och anslå -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

get till »fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland» med motsvarande belopp minskas.

Emellertid ansåge departementschefen det förstnämnda af dessa
båda anslag böra med ytterligare ett mindre belopp förhöjas.

Beställningsmännen vid armén — sjukvårds-, hofbeslags-, gevärshandtverkare-
och handtverkssoldater — hvilkas tjenstgöring kräfde
särskilda insigter och hvilkas utbildning till följd deraf erfordrade längre
tid än öfrigt manskaps, vore i atlöningshänseende gynnade framför
öfrig med dem eljest likstäld personal vid armén, i det att dem tillerkänts
särskilda förmåner under namn af kommenderingstillägg, examenstillägg,
arfvoden m. m., utöfver hvad manskap i allmänhet erhölle.
I sådant hänseende vore genom kungl. brefvet den 23 maj 1890 stadgadt,
att dylika beställningsmän vid indelta armén, Vermlands fältjägarecorps
och beväringstrupperna skulle ega att under tjenstgöring i
sådan egenskap uppbära en dagaflöning af 25 öre; och genom särskilda
kongl. bref under åren 1892, 1893 och 1894 vore bestämmelser meddelade
i afseende å de förmåner, som tillkomme beställningsmän vid
värfvade truppförband.

De utgifter, som vid de värfvade truppförbanden i följd af omförmälda
bestämmelser uppkomme, bestredes från särskilda i truppförbandens
stater under benämning kommenderingstillägg, examenstillägg eller
arfvoden anvisade belopp. Hvad den indelta armén, Vermlands fältjägarecorps
samt de forna beväringstrupperna anginge, bestredes kostnaden
för ofvan omförmälda, allenast under tjenstgöring utgående dagaflöning
från vapenöfningsanslagen.

Så länge skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands
dragonregemente vore uteslutande indelta truppförband, åtnjöte de vid
dessa truppförband anstälde beställningsmännen samma förmåner som
beställningsmän vid indelta armén i öfrigt, d. v. s. ofvan omförmälda,
under tjenstgöring utgående dagaflöning. Men ifrågavarande tre regementen
vore, som bekant, under omorganisation från indelta till värfvade
genom vakanssättning af de indelta numren, och, i den mån denna
vakanssättning fortginge, komme det indelta manskapet att afgå och
ersättas med värfvadt, till dess slutligen allenast värfvadt manskap vid
regementena förefunnes. Detta medförde åter, att så småningom vid
regementena komme att finnas allt flere och flere värfvade beställningsmän,
och dessa kunde uppenbarligen icke komma i åtnjutande af den
de indelte beställningsmännen tillerkända dagaflöningen, utan borde aflönas
i enlighet med de grunder, som för beställningsmän vid de värfvade
truppförbanden vore gällande. Några bestämmelser i detta hän -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

seende vore emellertid icke meddelade så vidt anginge nämnda tre regementen,
och fråga hade derför uppstått om de grunder, som härvid
borde tillämpas. I sådant hänseende hade vederbörande arméfördelningschefer
föreslagit, att beställningsmännen vid dessa tre regementen
skulle tillerkännas samma förmåner, som jemlikt kongl. brefven den 4
februari och den 2 september 1892 tillkomme beställningsmännen vid
kronprinsens husarregemente, eller kommenderingstillägg till belopp af
6 kronor i månaden. I gällande stater för de ifrågavarande tre regementena
funnes emellertid medel ej anvisade för dylikt ändamål. Väl
funnes i nämnda stater under benämning »kommenderingstillägg» anvisade,
i hvar och eu af staterna för skånska husar- och dragonregementena
188 kronor och i staten för Norrlands, dragonregemente .99
kronor, men dessa belopp vore afsedda allenast till förbättrad aflöning
åt manskap, som tjenstgjorde i högre grad än sin egen, och ej . för
kommenderingstillägg af nu ifrågasatt slag, hvarför medel icke blifvit
vid staternas uppgörande beräknade. Skulle beställningsmännen vid
skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente
alltså komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner, som med dem
likstälde vid öfriga värfvade truppförband — och detta syntes ju vara
billigt och rättvist — vore följaktligen nödigt, att i dessa regementens
stater anvisades medel till bestridande af dylika löneförmåner.
Departementschefen hade i sådant syfte låtit verkställa utredning angående
den ökade kostnad, som skulle uppkomma, derest de värfvade
beställningsmännen vid ifrågavarande tre regementen tillerkändes .kommenderingstillägg
af 6 kr. i månaden (motsvarande för kortare tid 20
öre om dagen); och utvisade af vederbörande fördelningsintendenter gjorda
utredningar (bil. C och D till statsrådsprotokollet), att kostnaden skulle
uppgå, vid hvart och ett af skånska husar- och dragonregementena
till i rundt tal 539 kronor och vid Norrlands dragonregemente till 391
kronor, allt årligen och efter genomförd organisation. Huru stor den
årliga kostnaden skulle blifva under de särskilda öfver gångsår en, hade
man ansett omöjligt att ens närmelsevis beräkna, enär de värfvade beställningsmännens
antal icke ökades i någon viss proportion utan i man
af tillgång på utbildad personal. Af någon egentlig betydelse syntes
det ej heller vara, om man ej kunde för hvart och ett af de särskilda
• öfvergångsåren bestämma det belopp, som borde uti ifrågavarande hänseende
utgå; ty hela det erforderliga beloppet borde på en gång äskas
och i vederbörande regementens stater uppföras, och den enda tvekan
man derefter kunde hafva, vore i fråga om det sätt, hvarpå beloppet
skulle fördelas mellan de två till ifrågavarande tre regementen anvi -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
minskning af
detta anslag.

[12.]

sade, ofvan omförmälda anslagen. Det syntes dock, med hänsyn till
beloppets relativa obetydlighet och svårigheten vid beräknandet af de
årliga öfverföringarna, som det enklaste och redigaste vore, att hela
beloppet på en gång beviljades under anslaget till »omorganisation af
indelta kavalleriet i Skåne och Norrland».

Kong]. Maj:ts förevarande framställning så vidt den afser ökning
af detta anslag med 42,000 kronor motsvarar af Kongl. Maj:t föreslagen
minskning med 42,000 kronor i anslaget till »fortgående''vakanssättning
af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland», hvarom utskottet
i nästföljande punkt af detta utlåtande meddelar yttrande.

Då utskottet icke haft något att erinra emot Kongl. Maj:ts förevarande
fräta ställning i öfrigt, hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet
i punkt 13:o af detta utlåtande hemställer, öka anslaget
till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne
och Norrland med 42,000 kronor för omorganisationens
bedrifvande; samt

b) att Riksdagen må, för beredande af kommenderingstillägg
till beställningsmän vid nämnda kavalleri,
öka omförmälda anslag med 1,469 kronor, äfvensom,
vid bifall härtill, medgifva, att Kongl. Maj:t må
så ändra gällande stater för skånska husar- och dragonregementena
samt Norrlands dragonregemente, att
i dessa stater till kommenderingstillägg uppföres, i
hvar och en af de båda förstnämnda staterna, i stället
för 188 kronor, 727 kronor och i den sistnämnda
staten, i stället för 99 kronor, 490 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit, kommer anslaget
till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,
nu 1,688,614 kronor, att ökas med sammanlagdt 43,469 kronor eller
alltså till 1,732,083 kronor.

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att vid bifall till
Kongl. Maj:ts i nästföregående punkt af detta utlåtande omförmälda
förslag om ökning af anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

i Skåne och Norrland, minska anslaget till fortgående vakanssättning
af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 345,000 kronor, med

42,000 kronor till 303,000 kronor.

Utskottet, som i nästföregående punkt mom. a) hemstält om ökning
i förstnämnda anslag med 42,000 kronor, hemställer,

att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet i
punkt 12 mom. a) af detta utlåtande föreslagit, minska
anslaget till fortgående vakanssättning af indelta
kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 345,000 kronor,
med 42,000 kronor till 303,000 kronor.

Disciplinkompaniet.

14:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att anslaget till
disciplinkompaniet, nu 29,600 kronor, må ur riksstaten
uteslutas.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 23) har
herr A. G. Jönsson i Mårarp yrkat, att Riksdagen måtte för sin del
besluta, det beväringsman, som utan eget förvållande blefve urståndsatt
att vapenöfvas hela den lagstadgade öfningstiden, måtte utfå de
30 öre per dag för den tid han undergått öfning, hvilka skolat insättas
i postsparbanken, i fall öfningen fortgått i 90 dagar; samt att rättsinnehafvare
till beväringsman, som utan eget förvållande aflidit, innan
stadgad öfningstid hunnit för ändamålet användas, måtte likaledes berättigas
att i stadgad ordning uppbära 30 öre för hvarje den aflidnes
öfningsdag.

Af 1892 års urtima Riksdag beslutades, att värnpligtigs dagaflöning
skulle ökas till 50 öre för öfningsdag, hvaraf 20 öre kontant
skulle utbetalas till den värnpligtige men återstoden vid fullgjorda
beväringsöfningar för honom insättas å postsparbanksbok. Då utskot -

Angående
uteslutande
ur riksstaten
af detta anslag.

[13.]

Angående en
inom Andra
Kammaren
väckt motion.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
två inom
Andra Kammaren
väckta
motioner.

tet icke anser lämpligt att någon rubbning sker i dessa i sammanhang
med lösning af andra frågor beslutade grunder för utbetalning af värnepligtigs
förhöjda dagaflöning, får utskottet hemställa,

att herr A. G. Jönssons omförmälda motion ej må
föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

16:o. Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner har föreslagits
:

dels af herr N. Andersson i Pettersborg (motion n:o 15):

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, det
Kongl. Maj:t täcktes genom sin arméförvaltning, och så vidt möjligt
redan till innevarande års regementsmöten, genom entreprenör låta anskaffa
hästskor till hvarje kavalleriregemente, vid hvilket skoningskostnaden
utgjorde mera än 1 krona 25 öre för 4 stycken underlagda
skor;

dels ock af herr L. P. Mallmin (motion n:o 73):

att Riksdagen ville för sin del besluta ändring i kongl. förordningen
den 19 juni 1885 angående öfverflyttning på statsverket af anskaffningen
och underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt
häst- och sadelmunderingspersedlarna vid rusthållskavalleriet, hvarigenom
föreskrift lemnades, som ålade staten skyldighet att bekosta
hästskor, söm och broddar, hvilka anskaffas för nummerhäst under
dennes tjenstgöring vid regementet eller eljest vid militära öfningar,
äfvensom att Riksdagen ville, till bestridande af de genom sådan ändring
för staten uppkommande utgifter, anvisa ett belopp af 5,500
kronor årligen.

Till stöd för förstberörda motion har af motionären anförts att,
då det rådde stor olikhet i kostnaden för skoningen af hästarna vid
de olika kavalleriregementena — så att då vid ett regemente kostnaden
för skoningen af en häst uppginge till cirka 1 krona per gång, belöpte
den sig vid ett annat till 2 kronor 50 öre, hvilket motionären
sökt visa med intyg och räkningar, bifogade motionen — det vore tydligt
nog, att en stor oegentlighet förelåge, så mycket mera anmärkningsvärd,
som de jemförda regementena vore förlagda inom samma område.

Kostnaden för ifrågavarande ändamål borde, enligt motionärens
åsigt, vara densamma vid de olika kavalleriregementena.

Om hästnumerären vid hvartdera af två regementen utgjorde 1,000
och man antoge att hvarje häst behöfde nya skor åtta gånger hvarje
år samt att prisskilnaden enligt berörda handlingar utgjorde kronor 1,50,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3 B

så måste t. ex. skånska dragonregementet, jemfördt med kronprinsens
husarregemente, vidkännas en förhöjning i kostnaden af 12,000 kronor
per år, ett belopp som enligt motionärens åsigt borde kunna inbesparas.

Herr Mallmin åter har i sin ifrågavarande motion anfört, att staten
enligt den af honom åberopade kongl. förordning under vissa vilkor
öfvertag^ den rusthållarne vid indelta rusthållskavalleriet åliggande
skyldigheten att anskaffa och underhålla häst- och sadelmunderings- m. fl.
persedlar vid nämnda kavalleri.

Motionären hade den uppfattningen, att till dessa persedlar hörde
jemväl hästskor, söm och broddar, som för nummerhäst anskaffades
under dennes tjenstgöring vid militära öfningar, och hade motionären
trott sig finna stöd derför i äldre författningar i ämnet.

Så t. ex. hade § 6 af kongl. förordningen den 11 maj 1795 an-,
gående indelade ryttares och dragoners beklädnad, beväring och utredning
följande lydelse: »Allt det, som icke af Kongl. Maj:t och
Kronan eller ryttarne och dragonerna, enligt hvad här ofvan tydligen
är utstakadt, anskaffas, det påkosta och anskaffa rusthållarne sjelf va i
en sådan ordning, att följande mindre munderingspersedlar, nemligen
skinnlifstycken —--hästeskor och söm, får vid hvart och ett rust håll

efter egen beqvämlighet beställas och anskaffas.» Och i kongl.
brefvet den 2 november 1833 till kongl. krigskollegium angående
reglemente för Uplands läns rusthållares beklädnadsfond sades i § 3
uttryckligen, att till de så kallade mindre munderingspersedlarne hörde
jemväl hästskor och söm.

Emellertid hade Kongl. Maj:t i utslag den 18 december 1896 i
särskildt mål förklarat, att »hästskor, söm och broddar icke ingått
bland de hästutredningspersedlar vid indelta kavalleriet, hvilkas anskaffning
och underhåll numera af kronan öfvertagits».

Efter detta utslag hade man anledning antaga, att rusthållarne
vid indelta kavalleriet fortfarande vore lagligen underkastade åliggandet
att utan ersättning utgöra nämnda del af rustningsbesväret, hvilket
emellertid icke syntes motionären öfverensstämma med den princip,
som gjort sig gällande i författningarna om lindring i rustnings- och
roteringsbesväret, nemligen att nämnda besvär icke vidare i någon
mån skulle åligga enbart den dermed förut betungade jorden.

Under förutsättning, att Kongl. Maj:ts i nämnda utslag framstälda
uppfattning af gällande föreskrifter vore rigtig, vore det derför i full
öfverensstämmelse med syftet i författningarna angående lindring i
rustning och rotering, att föreskrifter lemnades, hvarigenom kostnaden

Bih. till Itiksd. Prof. 1807. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 5

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående en
inom Andra
Kammaren
vackt motion.

för liästskor, söm och broddar, som för nummerhäst anskaffades under
dennes tjenstgöring, komme att drabba staten.

Då det i herr Malimins motion påpekade förhållande synes utskottet
förtjent af uppmärksamhet och den utgift, som skulle drabba statsverket
genom rusthållets befriande från ifrågavarande skoningskostnad
måste anses vara af ringa betydelse, har utskottet, som icke funnit
lämpligt att Riksdagen för ändamålet anslår medel, innan frågan blifvit
allsidigt utredd, ansett motionen böra föranleda Riksdagen att hos Kongl.
Maj:t anhålla om vidtagande af sådan utredning och framläggande af
det förslag, som deraf kan påkallas. Och har utskottet med anledning
af herr N. Anderssons berörda motion ansett Riksdagen böra hos Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t vid sådan utredning jemväl täcktes taga
i öfvervägande, huruvida, på sätt nämnde motionär antydt, kostnaderna
för skoning af kavalleriets hästar må kunna genom förändrad anordning
af denna angelägenhet i allmänhet nedbringas.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med anledning af herrar Mallmins
och N. Anderssons omförmälda motioner, hos Kongl.
Magt anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke rusthållares kostnad för skoning
af nummerhäst under tjenstgöring må kunna af
statsverket öfvertagas äfvensom huruvida, på sätt sistnämnde
motionär antydt, kostnaderna för skoning af
kavalleriets hästar må kunna genom förändrad anordning
af denna angelägenhet i allmänhet nedbringas.

17:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 115) har herr
A. Hedin hemstält, att Riksdagen, i sammanhang med sina beslut i anledning
af Kongl. Maj:ts förslag å fjerde hufvudtiteln, måtte anmäla
sin önskan, att Kongl. Maj:t täcktes gå i författning om att den till
den del af underbefälet vid armén med vederlikar, som, enligt 1892
års urtima Riksdags beslut, egt att utbekomma portionsersättning å 62
öre, full ersättning blefve utbetald för de afdrag i nämnda belopp,
som under flere år egt rum, eller till efterlefvande efter personer i
nämnda ställning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen
afgifva utlåtande) hvilket utskottet härmed skolat föi Riksdagen

anmäla.

18:o. Beträffande öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag Angående
under denna hufvudtitel har icke föreslagits någon förändring; och hem- Z?feaandag.
ställer utskottet, under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under
punkt 7:o anfört rörande staten för krigsskolan:

a) att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet icke här
ofvan framstält särskilda förslag, må i 1898 års riksstat
uppföras till oförändrade belopp; dock att anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli må
få jemkas i den mån, som för jemnande af hufvudtitel
ns slutsumma kan finnas erforderligt; samt

b) att Riksdagen vid anmälan af detta sitt beslut
må anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes förelägga Riksdagen
förslag till ny stat för krigsskolan å Karlberg.

Extra anslag.

19:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda Angående an framställning

får utskottet hemställa, ^Umpnin^af

nya värn att

Riksdagen må för tillämpning af nya värnpligtslagens
föreskrifter i fråga om de värnpligtiges [14.]
inskrifning och redovisning m. m. på extra stat för
år 1898 anvisa 53,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
anskaffning
af nya eldhandvapen.

[15-]

Artilleribehof.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att utöfver det för
fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen åt armén beviljade, men ännu
ej anvisade belopp, 3,618,/50 kronor, för enahanda ändamål på extra
stat bevilja ytterligare 7,482,250 kronor, samt att af sålunda beviljade
medel till utgående under år 1898 anvisa 1,466,750 kronor.

Uti sin förenämnda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 5) har
herr friherre It. M. Klinckowström yrkat bland annat, att med afslag å
Kongl. Maj:ts berörda förslag för ifrågavarande ändamål måtte af Riksdagen
beviljas 860,250 kronor.

Härjemte har utskottet velat omförmäla, att herr C. E. Ljunc/bevg
i en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 37) yttrat sig öfver
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, utan att i afseende å densamma
göra något yrkande.

Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet (sid.
31) hade generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i skrifvelse
den 14 november 1896 i fråga om fortsatt anskaffning af tidsenliga
eldhandvapen för armén anfört hufvudsakligen följande.

Uti skrifvelse den 15 november 1895 hade han redogjort för den
behandling, som vid 1894 och 1895 års riksdagar kommit frågan om
anskaffning af tidsenliga eldhandvapen för arméns behof till del. Af
denna redogörelse framginge i hufvudsak, att den förra af de båda
nämnda Riksdagarne beviljat 295,500 kronor för anskaffning af 5,000
repeterkarbiner, samt att den senare Riksdagen anslagit dels 383*800
kronor till förändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,
dels 511,500 kronor för anskaffning af ytterligare 10,000 karbiner.

Af de . 15,000 stycken 6,5 mm. karbiner m/94, för hvilka anslag
sålunda varit under åren 1895 och 1896 disponibla, hade — fortsätter
generalfälttygmästaren — 10,000 inköpts från firman »Waffenfabrik
Man ser». Dessa vapen levererades samtliga under vintern 1895—1896,
och af desamma hade enligt Kongl. Maj:ts föreskrift ofördröjligen utdelats
erforderligt antal till kavalleriet, hvilket användt ifrågavarande
kaibiner under så godt som alla öfningar år 1896, hvarjemte ett af
fältartilleriregementena erhållit sitt mobiliseringsbehof af dylika vapen.
Återstoden af det inköpta antalet karbiner lemnade tillgång till beväpning
jemväl af ingeniörtrupperna, och hade Kongl. Majrt redan meddelat
befallning angående denna ytterligare utdelning af de nya vapnen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Med användande af de till förändringar vid gevärsfaktoriet beviljade
medlen både anskaffningar samt arbeten derstädes oaflåtligt pågått.
Anordningarna i verkstäderna hade så fortskridit, att vid faktoriet,
som redan lemnat ett betydande antal tillbehör till 6,5 mm. karbin
m/94, tillverkningen af sjelfva karbinen skulle påbörjas med ingången
af år 1897.

Vid ammunitionsfabriken vore, likaledes med hjelp af de derför
anslagna medlen, alla åtgärder vidtagna för anordnandet af tillverkning
utaf 6,5 mm. patroner och samtliga dertill hörande delar.

Uti sin nyssnämnda skrifvelse den 15 november 1895 hade generalfälttygmästaren
föreslagit, att Kongl. Maj:t skulle af 1896 års Riksdag
äska, att å extra stat för år 1897 utgå, anslag dels till 5,000 karbiner,
hvarigenom medel skulle finnas anvisade för fyllande af bristen i det
beräknade behofvet, 20,000 stycken, af dylika vapen, dels till 10,000
stycken 6,5 mm. gevär. Genom beviljandet af dessa anslag skulle här
förevarande anskaffning varda återförd i de spår, som utstakats genom
den i statsverkspropositionen till 1894 års Riksdag angifna planen för
arméns förseende med tidsenliga eldhandvapen.

På skäl, som angåfves i statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet för den 2 januari 1896,
hade Kongl. Maj:t emellertid ansett berörda plan böra frångås så till
vida, som ett för liniens beväpning tillräckligt antal repetergevär borde
anskaffas inom en väsentligt kortare tid än den i planen angifna,
hvaremot med anskaffningen af de ännu felande 5,000 karbiuerna skulle
under den närmaste tiden anstå; och hade Kongl. Maj:t derför föreslagit
Riksdagen att för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen på extra
stat bevilja 4,479,000 kronor (till 75,000 gevär) samt deraf till utgående
under år 1897 anvisa 2,086,250 kronor (till 35,000 dylika vapen).

Riksdagen beviljade det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet 4,479,000
kronor och anvisade deraf på extra stat för år 1897 en mot den beräknade
kostnaden för tillverkning vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori
af 15,000 gevär svarande summa, 860,250 kronor, i samband hvarmed
Riksdagen uttalade önskvärdheten deraf, att eldhand vapnen, i den mån
de ej hunne att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt
lämpligen ske kunde, tillverkas inom landet.

Med anledning af Riksdagens berörda uttalande hade Kongl. Maj:t
den 29 maj 1896 anbefalt generalfälttygmästaren att, efter infordrande
af anbud från enskilde industriidkare inom landet angående de vilkor,
hvarunder de kunde vara villige att deltaga i tillverkning af de nya
eldhaudvapnen för armén, till Kongl. Magt inkomma med den fram -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ställning, som deraf kunde föranledas. Sedan, till åtlydnad af sagda
befallning, genom allmänna tidningarna infordrats anbud i berörda hänseende,
hade två anbud inkommit, det ena från Husqvarna vapenfabriks
aktiebolag och det andra från två namngifna personer i Gefle i angifvet
syfte att öfverlåta ett eventuel kontrakt på ett bolag, som kunde varda
bildadt för anläggande och drifvande af en vapenfabrik. Hvartdera af
de begge anbuden omfattade leverans af 100,000 stycken 6,5 mm. gevär
under loppet af 10 år. Deremot vore det fordrade priset hos anbudsgifvarne
något olika; det angåfves nemligen, för ett gevär med läskstång
men utan bajonett och tillbehör, af Husqvarnabolaget till kronor
49,80, samt af Geflekonsortiet till kronor 49,05. Den blifvande leveranstiden
bestämdes af de olika anbudsgifvarne på följande sätt. Husqvarnabolaget
ansåge sig behöfva 18 månader för att ordna och igångsätta
eu tillverkning af 10,000 gevär om året, men ville förbinda sig
att under näst derpå följande 12 månader och derefter årligen leverera
detta antal, till dess 100,000 gevär blifvit lemnade. Geflekonsortiet
åter uppgaf, unde? förutsättning att aftal om leveransen vore uppgjordt
före den 1 juli 1897, sin afsigt vara, att den 1 juli 1899 1,000 gevär
skulle vara färdiga till besigtning och sedan hvarje följande månad

1,000 gevär med sådan ökning under de följande åren, att de 100,000
gevären blefve till leverans färdiga inom den angifna tiden af 10 år.

Med afseende på de föreliggande anbuden borde särskild! framhållas
en omständighet af väsentlig betydelse, nemligen frågan om den
trygghet, som en blifvande leverantör måste fordra, för att han verkligen
skulle få, på sätt han i sitt anbud erbjudit sig, inom 10 år leverera
100,000 gevär. Då det vore uppenbart, att arméförvaltningen icke
egde befogenhet att afsluta ett ovilkorlig! och bindande kontrakt angående
ett större antal gevär än det, hvartill Riksdagen icke allenast
beviljat, utan äfven till utgående anvisat medel, hade generalfälttygmästaren
ansett sig böra fästa anbudsgifvarnes uppmärksamhet på detta
förhållande.

Till svar å hans i sådant hänseende gjorda meddelande hade Husqvarnabolaget
— efter att hafva erinrat om de stora kostnader, som
vore förenade med anordnandet af ifrågavarande tillverkning, och nödvändigheten
att erhålla betryggande garanti af den enda tänkbara afnämaren,
den svenska staten, för att verkligen få tillverka gevär enligt
det inlemnade anbudet — framhållit, att hela det för anskaffning
af nu ifrågavarande 100,000 gevär behöfliga beloppet borde begäras af
Riksdagen att utgå under 1898, men att, om sådant beslut icke kunde
genomföras, det syntes bolaget i alla händelser vara nödvändigt, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

hela beloppet på en gång beviljades, äfven om ej mer än Vio skulle
utgå under år 1898; hvarjemte bolaget erinrat, att då under loppet af
10 år åtskilliga omständigheter kunde inträffa, som framkallade en, låt
vara tillfällig, nedsättning af det årliga anslaget för nyanskaffning af
gevär, det vore behöfligt, att i ett eventuel! kontrakt med bolaget infördes
en bestämmelse, att, om och när en nedsättning i gevärsanslaget
af Riksdagen vidtoges, denna nedsättning icke finge drabba den
enskilda fabriken i större mån än statsfaktoriet, utan att nedsättningen
gjordes i proportion till de båda verkens årliga tillverkning.

Beträffande samma fråga hade anbudsgifvarne i Gefle, med anförande
af hufvudsakligen enahanda skäl som Husqvarna vapenfabrik,
anfört, att de, innan de kunde anlägga ifrågavarande fabrik (för tillverkning
af gevär) måste vara medelst uppgjordt kontrakt eller på annat
betryggande sätt förvissade om att för svenska statens räkning under
en beräknad tidrymd af 10 år få leverera tillsammans 100,000 stycken
gevär.

Med hänsyn till denna garantifråga hade generalfälttygmästaren
utöfver sin redan gjorda erinran, att arméförvaltningen icke kunde utsluta
ovilkorlig! kontrakt angående större antal gevär än det, till hvilket
Riksdagen vid tidpunkten för aftalets träffande anvisat medel, framhållit,
att arméförvaltningen svårligen, åtminstone utan Kongl. Maj:ts bemyndigande,
kunde på sätt Husqvarna vapenfabrik föreslagit, genom bestämmelse
i kontrakt medgifva, att möjligen inträffande nedsättning i
gevärsanslaget finge fördelas mellan Carl Gustafs stads gevärsfaktori
och en eventuel enskild gevärs fabri kant i proportion till de båda verkens
årliga tillverkning. Ty då, enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut,
statens gevärsfaktori blifvit med ej obetydande kostnader anordnad! fölen
årlig tillverkning af 15,000 gevär och derutöfver, syntes det vara
arméförvaltningens pligt att, så vida de af Riksdagen anvisade anslagen
dertill lemnade tillgång, hålla tillverkningen vid faktoriet uppe vid sagda
antal för att såmedelst fullt tillgodogöra faktoriets produktionsförmåga
och i största möjliga grad nedbringa tillverkningskostnaden för hvarje
gevär.

Hvad anbuden i öfrigt beträffade, så syntes det af Husqvarna vapenfabriks
aktiebolag afgifna, då det deri fordrade priset vore lägre än i
det andra anbudet och detta senare ej heller i annat afseende egde
några öfvervägande fördelar, böra läggas till grund för beräkningarna
angående anskaffningen af gevär från enskild verkstad.

Af det åberopade anförandet till statsrådsprotokollet den 2 januari
189G framginge, att behofvet af gevär, om armén skulle blifva tillfreds -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ställande beväpnad, vore minst 200,000 stycken, samt att anskaffningen
af åtminstone halfva detta antal borde, till undvikande af allvarsamma
olägenheter, ja faror, i största möjliga grad påskyndas. Det vore
emellertid påtagligt, att statens gevärsfaktori icke vore i stånd att,
ensamt, med erforderlig snabbhet utföra ifrågavarande tillverkning.
Derför hade också Riksdagen, genom sitt ofvan anförda uttalande angående
önskvärdheten deraf, att eldhandvapnen, i den mån de ej hunne
att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt lämpligen ske
kunde, tillverkas inom landet, anvisat den väg, å hvilken påskyndad
anskaffning af eldhandvapnen borde ega rum.

De anbud å leverans af gevär, för hvilka generalfälttygmästaren
nu redogjort, gåfve vid handen att, om någon del af gevärsanskaffningen
skulle anförtros åt enskild inhemsk verkstad, hvilket vore den enda
möjligheten för ett någorlunda snabbt fyllande af behofvet, så måste
staten förbinda sig till ett under 10 år jemnt fortgående inköp af tillsammans
100,000 gevär hos den enskilda fabrikanten. Samtidigt kunde
och borde tillverkningen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori omfatta

15.000 sådana vapen om året. Den sammanlagda årliga anskaffningen
skulle således komma att uppgå till 25,000 gevär, motsvarande en tid
för 200,000 vapen af 8 år.

Kostnaderna skulle under de angifna förutsättningarna ställa sig
på följande sätt:

a) 100,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori:

100.000 gevär å 47 kr....................................................... kr. 4,700,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,80 kr. » 80,000: —

Patentafgift å l,so kr............................................................ » 180,000: —

Tillbehör å 7,io kr................................................................... » 710,’000: —

Transportkostnader å 0,so kr............................................. » 20,000: —

Summa kr. 5,690,000: —

Kostnaden för hvarje gevär skulle således blifva kronor 56,90.

b) 100,000 gevär, tillverkade vid inhemsk enskild verkstad:

100,000 gevär å 49,80 kr................................................. kr. 4,980,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,8o kr. d 80,000: —

Besigtningskostnader å 0,50 kr......................................... » 50,000: —

Transport kr. 5,110,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kr. 5,110,000: —

Patentafgift å 1,80 kr......................................................... » 180,000: —

Tillbehör å 7,io kr................................................................ » 710,000: —

Transportkostnader å 0,20 kr........................... »_20,000: —

Summa kr. 6,020,000: —

Kostnaden per gevär, tillverkadt vid enskild verkstad, blefve således
kronor 60,20.

I båda ofvan anförda fall hade patentafgiften angifvits till kronor
1,80 per gevär. Denna siffra vore dock att betrakta såsom ett medeltal,
enär ifrågavarande afgift, enligt ett med firman »Waffenfabrik Mauser»
träffadt aftal, vore bestämdt till 2,50 riksmark (kronor 2,25) för de första

100.000 vapnen, som tillverkades inom Sverige, men derefter skulle
nedsättas till 1,50 riksmark (kronor l,3s), allt per vapen. Under förutsättning,
att tillverkningen vid statens gevärsfaktori och vid den enskilda
verkstaden fortginge ungefär samtidigt, blefve således priset för de
första 50,000 gevären, tillverkade på hvartdera stället, kronor 57,35 vid
gevärsfaktoriet och kronor 60,65 vid den enskilda verkstaden, men för
de derefter följande 50,000 vapnen likaledes på hvartdera stället respektive
kronor 56,45 och kronor 59,75. Först nämnda båda pris, nemligen
kronor 57,35, enligt hvilket det af 1896 års Riksdag på extra
stat för år 1897 anvisade anslaget till 15,000 gevär beräknats, och
kronor 60,65, borde således, tills vidare och intill dess 100,000 gevär
anskaffats, läggas till grund vid äskandet af anslag.

Sammanlades de ofvan under a) och b) angifva slutsummorna,
erhölles totalkostnaden för 200,000 gevär, anskaffade på antydt sätt
inom landet, nemligen 11,710,000 kronor. Droges derifrån det belopp,

4.479.000 kronor, som af 1896 års Riksdag redan beviljats, återstode

7.231.000 kronor såsom ytterligare behöfliga för anskaffning af gevär.
Men till sistnämnda belopp borde slutligen komma 251,250 kronor för
tillverkning vid faktoriet af ännu felande 5,000 karbiner. Det, utöfver
hvad Riksdagen hittills beviljat, ännu återstående behofvet af medel för
eldhandvapen till armén blefve således 7,482,250 kronor.

Med hänsyn till den trygghet för erhållande af oafbrutna och jemna
årsbeställningar, som en eventuel enskild leverantör, enligt hvad ofvan
blifvit anfördt, borde beredas, vore det utan tvifvel önskvärd!, att hela
sist nämnda belopp af Riksdagen på en gång icke allenast beviljades,
utan äfven, på sätt Husqvarna vapenfabriks aktiebolag ifrågasatt, tillsammans
med det för gevärsanskaffning af Riksdagen redan beviljade,

Bih. till Rilad. Prot. 1897. 4 Rami. 1 Afd. 3 Haft. G

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

men ännu ej anvisade beloppet (4,479,000—860,250) 3,618,750 kronor,
anvisades till utgående under ett enda år, till exempel 1898.

Att ett så högst betydande belopp, sammanlagdt 11,101,000 kronor,
skulle anvisas på ett och samma års stat, kunde emellertid så mycket
mindre ifrågasättas, som större delen af sagda anslag, under förutsättning
att tillverkningen skedde uteslutande inom landet och då knappast
kunde uppdrifvas till väsentligt mer än 25,000 vapen om året, skulle
komma att ligga oanvänd under flera år. Då det å andra sidan icke
kunde betviflas, att Riksdagen, som redan anslagit medel till gevärsfaktoriets
anordnande för tillverkning af de nya vapnen, ju icke skulle,
om och när medel för anskaffning af sådana jemväl genom den enskilda
industrien blifvit af Riksdagen beviljade och aftal på den grund
med inhemsk privat leverantör träffats, årligen anvisa de belopp, som
erfordrades för uppehållande af tillverkningen af vapen vid både kronans
och den enskilde kontrahentens verkstäder, syntes det vara för det
afsedda ändamålet, en påskyndad vapenanskaffning inom landet, tillräckligt,
om 1897 års Riksdag beviljade det, enligt hvad ofvan anförts,
ännu återstående medelsbeliofvet för sådan anskaffning, nemligen
7,482,250 kronor, och deraf till utgående under år 1898 anvisade hvad
som erfordrades för en årstillverkning af 25,000 gevär, af hvilka 15,000
vid statens faktori och 10,000 vid enskild inhemsk verkstad.

Ifrågavarande årsanslag borde beräknas på följande sätt:

15.000 gevär, tillverkade vid gevärsfaktoriet, med tillbehör
m. m. å 57,35 kronor.................................... kr. 860,250: —

10.000 gevär, tillverkade vid enskild verkstad, likaledes
med tillbehör m. m. å 60,65 kronor......... » 606,500: —

Summa kr. 1,466,750: —

På grund häraf hade generalfälttygmästaren hemstält, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén på extra stat bevilja 7,482,250 kronor samt deraf
till utgående under år 1898 anvisa 1,466,750 kronor.

I yttrande till protokollet i statsrådet den 2 januari 1896 hade
departementschefen framhållit vigten och betydelsen för landets försvar
af att anskaffningen af 6,5 mm. gevär påskyndades så mycket, som omständigheterna
medgåfve, och tillstyrkte för den skull, att den i statsverkspropositionen
till 1894 års Riksdag angifna planen för arméns
förseende med tidsenliga eldhandvapen, såsom alltför långsamt ledande
till målet, icke vidare skulle följas, utan att under loppet af de när -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

maste två åren skulle anskaffas 75,000 gevär för en kostnad af tillhopa

4,479,000 kronor, hvilket belopp borde i sin helhet af den då snart
sammanträdande Riksdagen begäras.

Den sålunda gjorda framställningen hade vunnit Kongl. Maj:ts gillande,
och Riksdagen godkände i princip Kongl. Maj:ts förslag att, med
frångående af förut nämnda plan, enligt hvilken allenast 10,000 repetervapen
skulle årligen tillverkas, påskynda anskaffningen af dylika vapen.
Riksdagen beviljade nemligen hela det af Kongl. Maj:t äskade belopp,

4,479,000 kronor, till anskaffning af 75,000 gevär, motsvarande behofvet
vid infanteriets linie, och anvisade på 1897 års stat 860,250 kronor
för tillverkning af 15,000 sådana vapen, hvarvid kostnaden uppskattades
på grund af det vid statens gevärsfaktori beräknade priset.

Men om Riksdagen sålunda genom detta beslut å ena sidan gillat
Kongl. Maj:ts afsigt att påskynda gevärsanskaffningen, så hade Riksdagen
å den andra, genom att begränsa årsbeställningen för år 1897
till 15,000 vapen — ett antal, som just motsvarade hvad man under
hvarje af de närmaste åren kunde vid gevärsfaktoriet tillverka — samt
genom att uttala önskvärdheten deraf, att eldhandvapnen, i den mån de
ej hunne att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt lämpligen
ske kunde, tillverkas inom landet, tillkännagifvit sin åsigt, att
vapenanskaffningen, ehuru påskyndad, dock borde hållas inom den ram,
som bestämdes af möjligheten att inom landet åstadkomma densamma.

Af generalfälttygmästarens ofvan anförda skrifvelse framginge, att
de af Kongl Maj:t anbefalda åtgärder till utrönande af möjligheten att
utvidga tillverkningen inom landet af repetervapen utöfver den vid
statens faktori påbörjade gifvit det resultat, att från enskild svensk
verkstad kunna, på vilkor som syntes departementschefen antagliga, erhållas
10,000 gevär årligen, i följd hvaraf årsanskaffningen af eldhandvapen
kunde, utan att Riksdagens nyss nämnda önskan om tillverkningens
utförande inom landet träddes för nära, omedelbart uppdrifvas
till 25,000 och, i den mån verksamheten vid gevärsfaktoriet nådde sin
fulla utveckling, möjligen stiga ännu något högre.

Det vore ytterst angeläget, att åtminstone denna utväg, att snabbare,
än eljest vore möjligt, fylla arméns behof af eldhandvapen, begagnades;
och tillstyrkte för den skull departementschefen, att erforderliga åtgärder
vidtoges för beredande af möjlighet att med enskild verkstad utsluta
kontrakt om årlig leverans af 10,000 stycken 6,5 mm. gevär
under 10 år. Men för detta ändamål vore, på sätt generalfälttygmästaren
framhållit, oundgängligt, att hela det för den afsedda vapenanskaffningen

44 Stastutskottets Utlåtande N:o 5.

erforderliga, ännu återstående anslagsbeloppet nu på en gång af Riksdagen
beviljades.

Mot generalfälttygmästarens beräkning af det minsta gevärsbehofvet,
200,000 stycken, kunde departementschefen så mycket mindre
hafva något att erinra, som densamma hvilade på de i förut berörda
anförande till statsrådsprotokollet angifna grunder, och det af generalfälttygmästare
jemväl framhållna behofvet af ytterligare 5,000 stycken
6,5 mm. karbiner funne departementschefen likaledes obestridligt.

På grund häraf borde, på sätt af generalfälttygmästarens meranämnda
skrifvelse . framginge, det ännu återstående behofvet af medel
för eldhandvapen till armen — utöfver de af senaste Riksdag beviljade
— uppgå till 7,482,250 kronor.

I samma skrifvelse vore, enligt hvad ofvan framhållits, det belopp,
som erfordrades för anskaffning under år 1898 af 25,000 stycken 6,5
mm. gevär, beräknadt till 1,466,750 kronor; och hade departementschefen
emot denna beräkning intet att erinra.

Da utskottet icke kan bestrida den af militära fackmän framhållna
uppfattningen, att ett lands försvar under dess armés öfvergång från
ett slags eldhandvapen till ett annat befinner sig i ett visst svaghetstillstånd,
har utskottet ansett, att för förkortande af denna öfvergångstid
de åtgärder, som för anskaffning af sådan ny beväpning vidtagas, böra
inom gränsen af påräkneliga tillgångar vara så verksamma som möjligt.
Utskottet har derför tagit i öfvervägande, huruvida icke detta syftemål
skulle kunna i förevarande fall vinnas på annan väg än genom att, på
sätt Kongl. Maj:t förutsatt, för tillverkningen delvis anlita enskilda
verkstäder, utan att dock anslag för ändamålet behöfde beviljas till så
stort årligt belopp, som Kongl. Maj:t äskat. Dervid har utskottet icke
funnit hinder böra. möta i Riksdagens föregående uttalande i denna fråga.
Ty då 1896 års Riksdag vid beviljande af 860,250 kronor för år 1897
till anskaffning af nya eldhandvapen åt armén uttalade den önskan, att,
derest de nya gevären till hela det antal, som beräknades härför skola
kunna erhållas, icke hunne att under året tillverkas vid Carl Gustaf
stads gevärsfaktori, de likväl måtte, så vidt lämpligen ske kunde, tillverkas
inom landet, torde Riksdagen framför allt hafva åsyftat, att beställning
i utlandet af de nya gevären skulle undvikas.

Da nu staten redan nedlagt betydande kostnader för utvidgning af
sitt eget gevärsfaktori i och för tillverkning af dessa nya eldhandvapen,
synes det utskottet vara till fördel, om detta faktori, som beräknats
kunna efter berörda utvidgning tillverka något öfver 15,000 gevär om
året, blefve förmedelst någon ytterligare utvidgning satt i stånd att

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

utföra en något större årstillverkning och derigenom öfvertaga hela
denna anskaffning, hvarigenom naturligtvis större likformighet deri
vunnes. Utskottet har derför inhemtat upplysning angående kostnaden
för en sådan utvidgning och får dervid åberopa det vid detta utlåtande
såsom bil. Litt. E fogade kostnadsförslag af faktoriets styresman, hvaraf
framgår, att en ytterligare årstillverkning af 5,000 gevär skulle betinga
kostnader för utvidgning af faktoriet till belopp af 100,000 kronor,
samt att en sådan utvidgning skulle kunna vara fullbordad den 1 januari
1898, från hvilken tid faktoriet alltså kunde på detta sätt uppbringa
sin tillverkning till 20,000 gevär om året.

Af uppgjord jemförelse mellan de tidpunkter, vid hvilka det erforderliga
antalet af nya eldhandvapen för armén skulle under olika
förutsättningar vara anskaffadt, framgår, att, derest Carl Gustaf stads
gevärsfaktori användes för en årstillverkning af 20,000 gevär, anskaffningen
af det erforderliga antalet 200,000 st. skulle vara fullbordad
den 1 maj 1907, att, om vid nämnda faktori tillverkades intill 15,000
gevär om året och anbudet från Gefle tillika antoges, anskaffningen
skulle vara fullbordad den 1 juli 1907, och att, derest anbudet från
Husqvarna i stället antoges, anskaffningens fullbordande skulle ega rum
först den 1 januari 1909. Ett antagande af vare sig det ena eller det
andra af dessa anbud skulle dessutom, på grund af att desamma omfattade
100,000 gevär, tillverkade under loppet af 10 år, medföra, att
statens faktori, der betydliga kostnader nedlagts och en stam af arbetare
uppöfvats, skulle redan efter några år stå utan sysselsättning med
nytillverkning.

På grund af hvad sålunda af utskottet anförts, har utskottet ansett
lämpligt, att anslaget till anskaffningen af nya eldhandvapen för år 1898
bestämmes efter en beräkning af 20,000 st. samt att Carl Gustaf stads
gevärsfaktori ensamt användes för denna anskaffning och i sådant syfte
undergår erforderlig utvidgning. Och då kostnaden utgör för 20,000
gevär, tillverkade vid nämnda faktori, efter 57,35 kronor stycket, 1,147,000
kronor och för ifrågavarande utvidgning 100,000 kronor, anser utskottet
sig böra tillstyrka Riksdagen att till anskaffning af nya eldhandvapen
för armén på extra stat för år 1898 anvisa 1,247,000 kronor.

Slutligen har utskottet velat erinra, att Kongl. Maj:t endast med
hänsyn till förutsatt uppgörelse med enskilda verkstäder om tillverkning
af visst antal nya eldhandvapen för armén föreslagit, att Riksdagen
skulle, utöfver redan för ändamålet anslaget belopp, bevilja ytterligare
medel samt att detta alltså, med den lösning, utskottet förordat, för det
närvarande icke erfordras, då det torde böra ankomma på hvarje Riks -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
anskaffning
af re volt rar.

[16.]

Angående
anslag till
mobilisering sammunition

för eldhandvapen.

[17-]

dag att för ändamålet anvisa det belopp, som med hänsyn till disponibla
tillgångar och öfriga anslagsbehof kan finnas lämpligt.

Utskottet, som icke funnit herr Ljungbergs ofvanberörda anförande
erfordra någon särskild hemställan, får föreslå:

a) att Riksdagen må, för anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén, af härför beviljadt belopp på
extra stat för år 1898 anvisa 1,247,000 kronor; samt

b) att herr friherre Klinckowströms omförmälda
motion i denna del må härigenom anses besvarad.

21:o. Under erinran, att 1896 års Riksdag för anskaffning af 6,500
revolvrar med tillbehör beviljade 208,000 kronor och deraf på extra
stat för år 1897 anvisat 104,000 kronor, får utskottet, med tillstyrkande
af bifall till Kongl. Majrts derom nu gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må, af det utaf 1896 års Riksdag
för anskaffning af revolvrar med tillbehör beviljade belopp,
på extra stat för år 1898 anvisa återstående

104.000 kronor.

22:o. Sedan Riksdagen af det enligt den år 1891 uppgjorda plan
för anskaffning af mobilisering sammunition till eldhandvapen åt armén härför
erforderliga belopp af 4,000,000 kronor för åren 1893—1897 beviljat
sammanlagdt 3,250,000 kronor, har Kongl. Maj:t för nämnda ändamål
på extra stat för år 1898 äskat återstående 750,000 kronor.

Uti förenämnda motion (n:o 5) har herr friherre R. M. Klinckowström
yrkat, att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas endast 600,000
krono!-.

Enär medelst anvisande af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp
ifrågavarande anskaffningsbehof blefve fyldt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, utan afseende å herr friherre
Klinckowströms omförmälda yrkande om nedsättning i
det för ifrågavarande ändamål af Kongl. Maj:t äskade
belopp, för anskaffning af mobiliseringsammunition till
eldhandvapen åt armén på extra stat för 1898 anvisa

750.000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23:o. Sedan för anskaffning af fältartillerimateriel, hvartill beräknats
åtgå 1,270,000 kronor, 1893—1896 årens Riksdagar anslagit tillsammans
fyra femtedelar af berörda kostnadsbelopp eller 1,016,000
kronor, får utskottet, med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel
på extra stat för år 1898 anvisa återstående
254,000 kronor.

24:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1898 bevilja för anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes
artilleriregemente 170,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 43) inhemtas, hade generalfälttygmästaren
i skrifvelse den 14 sistlidne november gjort framställning
om anslag för anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes
artilleriregemente samt i sådant afseende anfört följande.

Vendes artilleriregemente hade af ålder utfört skarpskjutningar å
sitt exercisfält, det s. k. Näsby fält invid Kristianstad. Då de nu i
bruk varande fältkanonerna i början af 1880-talet kommo till användande,
befans det emellertid omöjligt att öfva skarpskjutning i den
dittills för sådant ändamål begagnade skottlinien, enär det inträffade,
att ej kreverade projektiler, skjutna ur dessa nyare, i jemförelse med
de förutvarande fältkanonerna synnerligen kraftiga pjeser, efter att
hafva slagit ned på exercisfältet, studsade upp och fortsatte sin väg
öfver Araslöfssjön, som begränsade sagda fält, och slutligen nedföllo i
närheten af Araslöfs gård, mot hvars hufvudbyggnad skottlinien var
inrigtad. För att möjliggöra skarpskjutning med de nya kanonerna på
Näsby fält utan sådana faror för lif och egendom, som ofvan beskrifna
förhållande medförde, vidtogos två åtgärder. Dels arrenderades af Kristianstads
stad ett omedelbart intill exercisfältet gränsande område, efter
hvars läggande till detta fält en ny skottlinie så utstakades, att dess
förlängning på andra sidan nämnda sjö träffade visserligen odlad, men
ej bebyggd mark, och dels utverkades egarens och arrendatorns af Araslöfs
gård medgifvande, att skarpskjutning finge ske i denna nya rigtning,
mot en viss årlig ersättning för upplåtelsen af det område, som
sålunda under de dagar, då skjutning egde rum, utsattes för möjligheten
af nedfallande projektiler, och hvarå arbete följaktligen under
dessa dagar icke kunde utföras. Genom dessa åtgärder möjliggjordes
visserligen skarpskjutning, men under förhållanden, som för regemen -

Angående
anslag till
fältartillerimateriel.

[18.]

Angående
anslag till
skjutfält för
Vendes
artilleriregemente.

[19.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tets utbildning i denna vigtiga tjenstegren voro synnerligen ogynsamma.
Fältets ringa dimensioner samt nödvändigheten att, för undvikande
af fara för kringboende befolkning, afgifva elden från en plats
i eller omedelbert invid sjelfva skottlinien och i en med denna i det
närmaste parabel rigtning föranledde nemligen, dels att skjutning icke
kunde ske på större afstånd än omkring 1,800 meter, dels att öfning
i skarpskjutning endast med största svårighet kunde utföras af större
styrka än ett batteri, och dels slutligen att det skjutande truppförbandet
städse måste taga ställning på en och samma noggrannt utstakade
plats.

Det torde icke behöfva framhållas, att i följd af ofvan angifna omständigheter
å ena sidan det taktiska moment, som läge i val af ställning
samt af sätt och väg för inryckning deruti, vid en öfning i skarpskjutning
å Näsby fält ginge helt och hållet förloradt, och att å andra
sidan all utbildning derstädes vore utesluten i eldgifning såväl på de
afstånd, å hvilka artilleriduellen i de flesta fall torde komma att utkämpas,
som ock i division (om tre batterier), hvilket truppförband man
ju numera eljest sträfvade att använda såsom fältartilleriets taktiska
enhet. Och än mindre torde behöfva betonas de väsentliga olägenheter,
ja, vådor, som kunde vållas af de ur ofvan berörda missförhållanden
härflytande bristerna uti ifrågavarande regementes utbildning i fältmessig
skjutning.

Med anledning af ofvanberörda förhållanden hade generalfälttygmästaren
låtit anställa undersökningar, huruvida det vore möjligt att
ej allt för långt från Kristianstad finna ett område, som lämpligen skulle
kunna användas till skjutfält för det i nämnda ort förlagda artilleriregementet,
och hade dettas chef i sådant hänseende föreslagit ett område,
beläget på endast 12 kilometers ^afstånd från garnisonsorten,
mellan Rinkaby station på Kristianstad—Åhus jernväg och stranden af
Östersjön, på sätt som framginge af två bifogade kartor, den ena
generalstabens Kristianstadsblad, den andra upprättad af löjtnanten Hj.
Nordenfelt.

Å denna senare karta funnes utmärkt dels det egentliga, föreslagna
skjntfältet, med en bredd af 600 meter, dels på båda sidorna
derom belägna s. k. kulfångareområden, hvartdera vid nollpunkten,
d. v. s. vid nordvestra gränslinien, 50 meter bredt och derefter vidgande
sig emot hafvet.

Fältet, hvars längd från nollpunkten till stranden vore omkring
4,100 meter, syntes i afseende å såväl utsträckning som öfriga egenskaper
motsvara de fordringar, som man borde ställa på ett tidsenligt

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

skjutfält för artilleri, i hvilket hänseende särskildt borde tilläggas, att
den närmast stranden belägna delen af Östersjön i skottliniens förlängning
vore grund och stenbunden, så att fartyg aldrig och mindre båtar
endast undantagsvis der passerade, och att det följaktligen bildade en
särdeles lämplig bakgrund åt fältet.

Äfven i ekonomiskt hänseende vore det föreslagna skjutfältet fördelaktigt,
i det att detsamma borde kunna förvärfvas för ett jemförelsevis
billigt pris. Jordmånen bestode nemligen, såsom framginge af
två bifogade förslag till värderingsinstrument, i likhet med en äfvenledes
närsluten karta, upprättade af vice kommissionslandtmätaren A. E.
Andersson, till största delen af ofruktbar, lös sandjord af relativt lågt
värde. En del af marken vore visserligen bevuxen med skog, men
denna kunde, såsom varande endast halfvuxen eller derunder, ej heller
betinga högt pris. Af de hus och byggnader, som låge på det föreslagna
skjutfältets område, vore tvenne gårdar väl underhållna och i
godt skick, hvaremot de öfriga vore af dålig beskaffenhet och temligen
värdelösa. De båda värderingsinstrumenten och landtmätarekartan visade
för öfrigt, att jorden vore mycket sönderstyckad och hemmansdelarne
små. Egarnes antal uppginge till minst femtio, hvarför och
med hänsyn till svårigheten att vid vanligt köp befria de många och
små jordstyckena från inteckningar uppgörelse under hand icke kunde
tänkas varda möjlig, utan expropriation blefve oundgänglig.

Enligt de åberopade värderingsinstrumenten voro kostnaderna för
inköp af det föx-eslagna skjutfältet beräknade till följande belopp, nemligen
:

jord .................

växande skog
åbyggnader ..

................................ kr.	91,783: —
.................................. »	43,200: —
................................... ))	11,650: —
eller tillsammans kronor	146,633: —

Till detta för sjelfva fältets förvärfvande erforderliga belopp borde
emellertid läggas dels omkostnader för expropriation och kartläggning
af skjutfältet samt derå behöfliga anordningar, hvilka kostnader af regementschefen
beräknats till 20,169 kronor, dels för oförutsedda utgifter
eu summa, som med fäst afseende på svårigheten att noggrant beräkna
pris, som sedermera skulle bestämmas af expropriationsnämnd,
icke torde böra sättas lägre än till omkring 2 procent af det uppskattade
inköpspriset för sjelfva skjutfältet, eller, för jemnande af anslagets
Bih. till Jtihsd. Prot. 1337. 4 Sami. 1 A/d. 3 Höft. 7

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

slutsumma, till 3,198 kronor, då nyssnämnda slutsumma blefve 170,000
kronor.

Med stöd af det sålunda anförda, hade generalfälttygmästaren anhållit,
att Kongl. Maj:t ville af Riksdagen till ett skjutfält för Vendes
artilleriregemente på extra stat för år 1898 äska 170,000 kronor.

Generalfälttygmästare^ ifrågavarande framställning hade departementschefen
funnit synnerligen beaktansvärd. För ett artilleriregementes
behöriga utbildning vore det af den största vigt att eg a tillgång
till lämplig plats för utförandet af de för regementet oundgängliga
skjutöfningarna. Att det nu till skjutfält begagnade området, regementets
exercisfält, icke vore för sådant ändamål lämpligt, torde till fullo
framgå af hvad generalfälttygmästaren i sådant afseende anfört. Till
hvad han härom yttrat, hade departementschefen intet annat att tillägga,
än att, då såväl Kristianstads stad som egaren eller arrendatorn af
Araslöfs gård naturligtvis kunde när som helst uppsäga de med dem
träffade, af generalfälttygmästaren omförmälda aftalen, och, derest så
skedde, efter aftalens utlöpande all skarpskjutning på Näsby fält blefve
omöjliggjord, det kunde komma att inträffa att regementet, om åtgärd
för beredande af annan plats för regementets skjutöfningar icke vidtoges,
helt och hållet komme att sakna tillfälle till öfning i denna, för
regementet allra mest vigtiga gren af tjensten. Och äfven om aftalen
icke uppsades, vore det under nuvarande förhållanden alltid att befara,
att förlupna kulor sloge ned på andra sidan Araslöfssjön och der åstadkomme
sådan skada, att skarpskjutning å fältet blefve förbjuden eller
måste inställas. Departementschefen ansåge derför, i likhet med generalfälttygmästaren,
att åtgärder snarast möjligt måste vidtagas för anskaffande
af lämpligt skjutfält för regementet, och torde i detta afseende
det nu föreslagna området befinnas antagligt. Det vore beläget
på kort afstånd (12 kilometer) från Kristianstad, och regementet kunde
i följd deraf med lätthet dit förflyttas utan att begagna jernvägsförbindelse.
Längden och bredden vore tillfredsställande och läget sådant, att
någon fara för olyckshändelser i följd af skjutöfningarna icke syntes
förefinnas. Kostnaderna för fältets förvärfvande och anordnande vore
visserligen ganska betydliga, men det torde vara omöjligt att i närheten
åt Kristianstad eller eljest i Skåne med dess höga jord värd eu finna
något område, som lämpade sig till skjutfält och kunde för samma pris
förvärfvas.

Utskottet, som icke vill förneka behofvet af ett särskildt skjutfält
för Vendes artilleriregemente och icke heller haft något att erinra mot den

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

föreslagna platsen derför, bär deremot trott sig finna, att de för dess
anordnande beräknade kostnader kunna i ej oväsentlig mån minskas.
Då, såsom statsrådsprotokollet upplyser, jordmånen å den mark, som
skulle för ändamålet exproprieras, består till största delen af ofruktbar,
lös sandjord af relativt lågt värde, torde det för jordlösen beräknade
belopp, 91,783 kronor, kunna vid blifvande uppgörelse nedbringas.
Härjemte torde staten genom användning eller återförsäljning kunna
godtgöra sig åtminstone någon del af den till 43,200 kronor beräknade
kostnaden för inlösen af växande skog och den till 11,650 kronor upptagna
kostnaden för inlösen af byggnader å det föreslagna skjutfältet.
Vid sådant förhållande har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen
att för ändamålet anvisa högre belopp än 120,000 kronor. Skulle
detta belopp icke visa sig tillräckligt, föreställer sig utskottet, att det
öfverskjutande beloppet skulle utan svårighet kunna anvisas af fjerde
hufvudtitelns besparingar.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för anskaffande och anordnande
af skjutfält för Vendes artilleriregemente, på
extra stat för år 1898 anvisa 120,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

25:o. För anskaffning af en fälttelegrafafdelning och materiel till
3tt fältingeniörkompani och tvä fältingeniörstaber har Kongl. Maj:t på
extra stat för år 1898 äskat 58,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 47) upplyses, att chefen för fortifikationen
i skrifvelse den 15 sistlidne november, angående extra anslag
för år 1898 till komplettering af fältingeniörmateriel, erinrat, att sedan
vid 1894, 1895 och 1896 års riksdagar anvisats medel till anskaffning
af en fälttelegrafafdelning och två krigsbr yggeekipage, af den summa,
som i propositionen till 1892 års urtima Riksdag angifvits såsom behöflig
för anskaffande af ökad materiel för ingeniörvapnet, numera
återstode att anvisa, förutom hvad som erfordrades till anskaffandet af
en lätt fälttelegrafafdelning, hvarmed syntes kunna ytterligare anstå,
allenast dels 30,000 kronor till eu fälttelegrafafdelning och dels 28,000
kronor för erforderlig materiel till ett fältingeniörkompani och två in -

Angående
anslag till
ökad materiel
för ingeniörvapnet.

[20.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
kaserner.

[21.]

Angående
anslag till
Karlsborgs
fästning med
Vaberget.
[22‘.]

Angående
anslag till
befästningar
vid Göteborg
och Boden.

[23o.24.]

geniörstaber; och hade han derför hemstält, att Kongl. Maj:t måtte af
Riksdagen för år 1898 på extra stat för ifrågavarande ändamål äska

58,000 kronor.

Då alltså med beviljande af det af Kongl. Maj:t nu begärda belopp
behofvet af fältingeniörmateriel bör anses fyldt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för anskaffning af en falttelegrafafdelning
och materiel till ett fältingeniörkompani
och två fältingeniörstaber, på extra stat för år 1898
anvisa 58,000 kronor.

26:o. Sedan 1894 och 1895 års Riksdagar för uppförande af nya
kasernetablissement m. m. beviljat tillhopa 3,057,560 kronor, hvaraf
1,411,925 kronor skulle utgå af försäljningsmedel för vissa kronans
tomter m. m., samt af återstående beloppet, 1,645,635 kronor, anvisat
att på extra stat utgå för år 1895 400,000 kronor, för år 1896 420,000
kronor och för år 1897 likaledes 420,000 kronor, får utskottet, med
tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hemställa,

att Riksdagen må af den för uppförande af nya
kasernetablissement beviljade summa på extra stat för
år 1898 anvisa återstående 405,635 kronor.

27 :o. Till fortsättande af arbetena på Karlsborgs fästning med Vaberget
har Kongl. Maj:t på extra stat för år 1898 äskat 200,000 kronor.

Utskottet, som inhemtat, att fullbordande af de arbeten å Karlsborgs
fästning med Vaberget, som ännu återstå att utföra, beräknas
skola betinga en kostnad af sammanlagdt omkring 4,000,000 kronor,
får hemställa,

att Riksdagen må, till fortsättande af arbetena
på Karlsborgs fästning med Vaberget, på extra stat
för år 1898 anvisa 200,000 kronor.

Artilleri- och fortifikationsbehof.

28:o. I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t under punkterna
23:o och 24:o af denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1898 bevilja dels till påbörjande af befästningsanläggningar

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid inloppet till Göteborg 500,000 kronor och dels till påbörjande af befästning
sanläggning ar vid Boden 500,000 kronor.

Öfver berörda förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
afgifva särskild! utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för
Riksdagen

anmäla.

29:o. Under erinran att 1896 års Riksdag dels till befästningsarbeten
jemte bestyckning och försänkningar vid Vaxholms och OscarFredriksborgs
fästning beviljat 1,940,400 kronor och deraf på extra
stat för år 1897 anvisat 976,500 kronor, till anordningar för försvarets
ledning inom sistnämnda fästning beviljat 335,000 kronor och
deraf på extra stat för år 1897 anvisat 167,500. kronor, dels ock till
förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning beviljat 322,600 kronor
och deraf på extra stat för år 1897 anvisat 160,000 kronor, lår utskottet,
med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hemställa

att Riksdagen må af härför beviljade belopp pa
extra stat för år 1898 anvisa:

a) till befästningsarbeten jemte bestyckning och
försänkningar vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning återståeende 963,900 kronor;

b) till anordningar för försvarets ledning inom
sistnämnda fästning återstående 167,500 kronor, samt

c) till förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning
återstående 162,600 kronor.

Imlenlurbehof.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja
till anskaffning af intendenturutrustning åt armen 1,830,920 kronor
samt till utgående under år 1898 deraf anvisa 536,980 kronor.

För bedömande af behofvet utaf intendenturutrustning hade generalintententen,
i skrifvelse den 5 december 1896, enligt departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet (sid. 60 och följande) till
hvilket utskottet hänvisar, framhållit vissa synpunkter, ur hvilka generalintendenten
funnit sig pligtig hos Kongl. Maj:t hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen äska nödiga medel på extra ordinarie stat

Angående
anslag till
sjöfästnin
garna.

[25.]

Angående
anslag till
intendentu/rutruslning.

[26.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till täckande af de brister i intendenturutrustningen, som i första rummet
borde fyllas, derest en mobilisering med nödig ordning och inom beräknad
tid skulle kunna utföras. Dessa brister vore, under nedan angifna
persedel- och materialgrupper, följande:

A. personlig utrustning.

a.	Beklädnadspersedlar: 30,000 par stöflar ...............................................	kr.	330,000
b.	Utredningspersedlar: 18,050 ren skir.........................................................	»	248,000
c.	Sjukvård sper.sedlar..............................................	»	21,800	—
d.	Hästutredningspersedlar: 1,340 par packfickor ...............................................	»	24,100
	1,370 sadlar med tillbehör.................................... Öfrig hästutredning ...............................................	»	126,200	—
		36,100	—
e.	Veterinärmateriel......................................................	»	1,800	—
	B. Tr ängutrustning. 109 infanteriammunitionsvagnar ..........................	kr.	87,200
	5 packvagnar m/''8fi ....................................................	B	4,000	—
	6 bataljonsförbinderivagnar ...................................	B	9,000	—
	12 flyttande sjukhus ..........................................	B	410,020	—
	Materiel ingående i fordonens belastning ........	B	286,400	—
	C. Sjukvårds- och veterinärmateriel för etapp-väsendet. Sjukhuståg........................................................	kr.	96,900
	Etappsjukhus och reservetappsjukhus..................	b	145,800	—
	Etappsjukstall och reservetappsjukstall...............	B	3,600	—
till	sammanlagd kostnad af ...........................................	kr.	1,830,920	—

Anskaffningen af ofvan angifna materiel torde, för att icke alltför
hårdt taga tillgängliga medel i anspråk och för att icke framkalla en

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

uppdrifven tillverkning med åtföljande stegrade pris, böra fördelas på
två år. Men äfven om en sådan fördelning gjordes, stode afsevärda fördelar
att vinna, särskildt med hänsyn till prisen, om beställningarne
knnde på en gång göras och derigenom vederbörande leverantörer beredas
möjlighet att tillförsäkra sig större skala för sin affär, trygghet för
att under längre tid kunna bibehålla en ökad arbetarepersonal o. s. v.
Af dylika skäl, än utförligare angifna i statsrådets och chefens för
landtförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet den 2
januari 1896, borde hela det för anskaffningen i fråga erforderliga
beloppet redan af nästsammanträdande Riksdag äskas och deraf för
1898 utgå:

till stöflar....................................................................

» ränslar ................................................................

» sjukvårdspersedlar..........................................

x> packfickor.........................................................

» sadlar med tillbehör.......................................

» öfrig hästutredning ........................................

» veterinärmateriel............................................

» infanteriammunitionsvagnar ..........................

packvagnar m/86...............................................

» bataljonsförbinderivagnar.............................

» flyttande sjukhus..........................................

» materiel ingående i fordonens belastning

» sjukhuståg...........................................................

» etappsjukhus och reservetappsjukhus.......

» etappsjukstall och reservetappsjukstall . .

eller sammanlagdi ................................................

kr.	165,000	—
))	124,000	—
»	21,800	—
»	24,100	—
)>	92,000	—
»	31,700	—
»	1,800	—
)>	87,200	—
»	4,000	—
)>	9,000	—
»	273,500	—
»	193,000	—
»	46,900	—
J>	145,800	—
»	3,600	—
kr.	1,223,400	—

Med hänvisning .till det sålunda anförda, hade generalintendenten
hemstält att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, till afhjelpande
af de svåraste bristerna i arméns intendenturutrustniug, ett sammanlagdt
belopp af 1,830,920 kronor att å extra ordinarie stat utgå, under
år 1898 med 1,223,400 kronor och under år 1899 med 607,520 kronor.

1 fråga om nödvändigheten att inom den närmaste framtiden tillgodose
de oundgängligaste behofven beträffande den för armén erforderliga
intendonturutrustningen, hade departementschefen till statsrådsprotokollen
för den 2 och den 13 januari nästlidet år utförligt yttrat
sig. Han hade då redogjort för de, enligt hans mening mest trän -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gande bristerna i nämnda utrustning, hvilka bristers afhjelpande han
antagit skola betinga en kostnad af 2,027,800 kronor, ett belopp som
enligt hans åsigt borde utgå under de två närmaste åren. I enlighet
härmed hade han tillstyrkt Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att till
anskaffning af intendenturutrustning åt armén på extra stat bevilja
nämnda belopp samt deraf till utgående under år 1897 anvisa 804,400
kronor; och hade Kongl. Maj:t i enlighet med berörda förslag till
Riksdagen aflåtit proposition. Riksdagen hade dock icke bifallit denna
proposition, utan anvisat allenast 136,980 kronor till anskaffning af
materiel för fyra flyttande sjukhus.

Den utgång, frågan om anskaffande af den för armén oundgängligaste
intendenturutrustningen sålunda vid Riksdagen erhållit, måste
betecknas såsom synnerligen beklagansvärd. Nödvändigheten att inom
de närmaste åren anskaffa nämnda utrustning vore så påtaglig, att
längre uppskof dermed, än som af omständigheterna oundgängligen
påkallades, icke borde ega rum. Derför, om möjlighet förefunnes att
i hufvudsak inom den i statsrådsprotokollet af den 2 januari 1896 angifna
tid bringa hären i afseende å dess materiel i ändamålsenligt
skick, tvekade departementschefen icke att tillstyrka Kongl. Maj:t att
till Riksdagen aflåta nådig proposition i enlighet med hvad generalintendenten
i underdånighet hemstält.

Men sedan Riksdagens beslut i gevärsfrågan tvingat departementschefen
att i viss mån frångå den i ofvannämnda statsrådsprotokoll
framlagda plan, borde äfven i afseende på här ifrågavarande förnödenheter
en modifikation vidkommande tiden för deras anskaffning finnas
naturlig. I likhet med generalintendenten och på de skäl han anfört,
ansåge departementschefen sålunda, att visserligen hela det erforderliga
beloppet borde på en gång af Riksdagen äskas. I fråga om detta belopp,
af generalintendenten angifvet till 1,830,920 kronor, hade departementschefen
intet att erinra. Visserligen skilde sig de af generalintendenten
för de särskilda persedelslagen angifna summorna i någon
ringa mån från de af honom i hans underdåniga yttrande den 2 januari
1896 uppgifna beloppen; men orsaken härtill vore, å ena sidan, att
under det gångna året anskaffning af en del persedlar egt rum och,
å den andra, att till följd af nya mobiliseringsplaners fastställande behofvet
af vissa persedlar måst upptagas högre än förut.

Af det erforderliga beloppet, 1,830,920 kronor, syntes emellertid
allenast det''allra nödvändigaste böra för år 1898 äskas, nemligen:

Statsutskottets Utlåtande iV;o 5.

till ränslar ................................................................................. kr. 62,000: —

» packfickor ............................................................................. » 12,000: —

» sadlar med tillbehör........................................................... » 66,000: —

» öfrig hästutredning............................................................... » 18,000: —

» veterinärmateriel ................................................................. » 1,800: —

» infanteriammunitionsvagnar ............................................. » 87,200: —

T> packvagnar............................................................................. » 4,000: —-

» bataljonsförbinderivagnar.................................................. » 9,000: —

» 4 flyttande sjukhus ......................................................... » 136,980: —

)) materiel ingående i fordonens belastning .................. » 140,000: —

eller tillhopa kr. 536,980: —

Om detta belopp beviljades, skulle alltså till fyllande af behofvet
uti ifrågavarande hänseende derefter återstå ett belopp af 1,293,940
kronor att utgå under de närmaste åren.

I afseende å den föreslagna anskaffningen af intendenturutrustning
åt armén för år 1898 framgår af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning
äfvensom af hvad utskottet i öfrigt inhemtat, att medelst anvisande
af de för anskaffning af veterinärmateriel, infanteriammunitionsvagnar,
packvagnar och bataljonsförbinderivagnar äskade belopp behofvet
af berörda materiel och vagnar blefve tillgodosedt, samt att med bristande
materiel, ingående i fordonens belastning, afses följande persedlar:
Expeditionsmateriel (expeditionslådor med innehåll, kassa och

räkenskapslådor) ............................................................

Förplägnadsmateriel (kantiner för officerare, kokserviser
för underofficerare och manskap, kokapparater för
sjukvårdskompanierna, vågar med vigtsatser, en mindre
del emballeringsmateriel m. m.) ............................

Verktyg för handtverkare (skräddare, skomakare, slagtare,
smeder, träarbetare, tunnbindare, bagare, hofslagare,
sadelmakare)..........................................................

Verktyg för jord- och gröfre träarbeten (hackor, spett,

kedje- och spännsågar).........................................................

Hästutredningspersedlar i reserv (lokor och selar).........

Sjukvårds- och veterinärmateriel (förbinderitält, sängutredning
för sjuke och sårade, veterinärmateriel, kött besigtningsinstrument

m. in.) ............................................

Lägermateriel och diverse (krubbstreck, lyktor med
fodral och fodral till ljus, lådor för hästskosöm) ......

kr. 36,500: —

» 107,800: —

50,650:

17,700:

5,850:

66,370:

Bih. till Bifall. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.

» 1,550:

Summa kr. 286,420:

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
barackbyggnader.

[27.]

hvaraf nu äskats att utgå hälften, eller i jemnadt belopp 140,000
kronor.

Härjemte har utskottet velat erinra, att af de 24 flyttande sjukhus,
som för armén erfordras, Riksdagen anvisat medel till anskaffning af
12, hvadan alltså, om medel nu ansloges till 4, 8 sådana sjukhus skulle
återstå att anskaffa.

Utskottet, som med anledning häraf ansett sig böra tillstyrka
Riksdagen att anvisa det af Kongl. Maj:t för år 1898 äskade belopp
för anskaffning af sådan felande intendenturutrustning, som måste betraktas
såsom mest angelägen att på förhand anskaffa, har deremot
icke funnit lämpligt, att Riksdagen för närvarande fattar beslut om
beviljande af ytterligare belopp för framtida anskaffning af sådan utrustning.
Dertill fiunes så mycket mindre anledning, som enligt utskottets
åsigt en eller annan af de intendenturutrustningspersedlar, som enligt
generalintendentens uppgift anses erforderliga, exempelvis stöflar, icke
synas böra på förhand i större mängd anskaffas, enär det med skäl kan
befaras, att de skulle taga skada under lång tids förvaring i förråden.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen må, för anskaffning af intendenturutrustning
åt armén, på extra stat för år 1898 anvisa
536,980 kronor.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1898 bevilja för uppförande af barackbyggnader i Östersund och till
betäckande af kostnaderna för barackbyggnader vid Landskrona 39,700
kronor.

Enligt statsrådsprotokollet (sid. 66) hade arméförvaltningen å intendentsdepartementet
i skrifvelse den 10 november 1896 anmält behof
af extra anslag under år 1898 för vissa barackbyggnader och dervid
erinrat bland annat, dels att för Norrlands artilleriregementes beväringsmanskap
erfordrades en barackbyggnad i Östersund, hvilken enligt
upprättadt kostnadsförslag kunde uppföras för 27,000 kronor, och dels
att Kongl. Maj:t, sedan det visat sig nödvändigt att vid Landskrona
för Vendes trängbataljon uppföra två baracker, den 21 februari 1896
anbefallt arméförvaltningen att förskjuta för dylika byggnaders uppförande
erforderligt belopp, hvilket uppgått till 12,713 kronor 45 öre;
och hade arméförvaltningen hemstält att, för beredande af medel till,
förutom annat, nämnda barackbyggnader, anslag måtte på extra stat för
år 1898 af Riksdagen äskas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

I detta ämne erinrade departementschefen derom, att sedan under
1895 års öfningar med beväringsmanskapet vid Vendes trängbataljon
tyfusepidemi utbrutit bland såväl stamtruppen som de värnphgtige,
Kongl. Maj:t funnit nödigt, att åtgärder ofördröjligen vidtoges till förekommande
af ett upprepande under år 1896 af en sådan olycka, och
derför, bland annat, den 21 februari 1896 föreskrifva, att omförmälda
två barackbyggnader vid Landskrona skulle uppföras samt kostnaderna
af arméförvaltningen förskjutas. För dessa kostnaders betäckande
måste medel beredas. Omförmälda båda barackbyggnader, äfven sedan
de nu i Landskrona förlagda, Vendes artilleriregemente tillhöriga batterierna
derifrån förflyttats, blefve för inqvartering af trängbataljonens
talrika beväringsmanskap erforderliga, och den föreslagna barackbyggnaden
vid Östersund vore likaledes för inhysande af Norrlands artilleriregementes
beväringsmanskap behöflig.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning i hvad den afser
beredande af ersättning för det belopp af 12,713 kronor, arméförvaltningen
förskjutit för barackbyggnader i Landskrona för Vendes trängbataljon,
har utskottet icke haft något att anmärka, hvaremot och då
Kongl. Maj:t upptagit kostnaden för uppförande af en barackbyggnad
i Östersund för Norrlands artilleriregemetes beväring till 27,000 kronor,
under det att de baracker, hvartill Riksdagen förut beviljat medel, ansetts
kunna utföras för 22,700 kronor för hvarje, och skäl ej synts
förefinnas, hvarför nämnda barack skulle behöfva göras dyrbarare än
de öfriga, bär utskottet ansett, att för ifrågavarande ändamål icke bör
anvisas högre belopp än sistberörda 22,700 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för uppförande af barackbyggnad
i Östersund och till betäckande af kostnaderna
för barackbyggnader vid Landskrona, på extra stat
för år 1898 anvisa 35,400 kronor.

Diverse behof.

32:o. Med tillstyrkade af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda tram- Angående^
ställning, tar utskottet hemställa. reseunder att

Riksdagen må, i likhet med livad under en
följd af år egt rum, till reseunderstöd åt officerare tendmtwroch
intendentur tjensteman, på extra stat för år 1898 d^icnian.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för
Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda
hvad af anslaget kan under året besparas.

Angående 33:o. Till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande har
sZrpshjul Köngh Maj:t på extra stat för år 1898 äskat 160,000 kronor med rätväsendets
och ugnet tor Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslae-et
hetenfbi9'' ^un°e 1111 d®1'' året besparas.

främjande. , 4^ statsrådsprotokollet inhemtas, att centralstyrelsen för Sveriges

[29.] frivilliga skytteföreningar i skrifvelse den 23 november 1896 hos Kongl.
Maj.t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska förhöjning af
det för ofvan angifna ändamål beviljade anslag, 90,000 kronor, till 160 000
kronor, och hade centralstyrelsen till stöd för denna sin anhållan åberopat
de skal, styrelsen anfört i sina de senaste åren i enahanda syfte till Kongl.
Maj:t aflåta a framställningar, hvarjemte styrelsen ytterligare erinrat
bland annat, att 1896 års Riksdag till en allmän riksskyttefest i Stockholm
under innevarande år beviljat 30,000 kronor, och att man med
afl säkerhet kunde antaga, att denna rikstäflan skulle i hög grad bidraga
till en ökad anslutning till den frivilliga skytterörelsen, hvilken
tor ofrigt vant i ständigt stigande, så att den nu omfattade 519 skytteföreningar
med omkring 29,000 medlemmar; att häraf tydligt framgå*3
det störa behofvet af ökning i understödet till skjutbanors ordnande
samt till fri eller billigare ammunition m. m.; att önskvärdheten
att utsträcka öfmngarna å föreningarnas skjutbanor till ett afstånd af i
allmänhet minst 400 meter med nödvändighet påkallade understöd från
statens sida i och för skjutbanornas anordnande för skjutning å nämnda
afstånd; samt att till centralstyrelsen i sådant hänseende ingifvits ansökningar
om understöd till belopp af omkring 15,000 kronor, hvilka ansökningar
af brist på medel ej kunnat tillstyrkas.

Under förutsättning att anslag till förenämnda belopp, 160,000 kr.
beviljades, hade styrelsen föreslagit följande fördelning deraf:

till understöd åt skytteföreningarna

» skytteförbunden............................

B fri ammunition...........................

b instruktörer ....................................

» skjutbanors anordnande...............

b administration...............................

.............. kr. 40,000: —

............... » 24,000: —

.............. » 40,000: —

.............. » 16,000: —

.............. » 30,000: —

............. b 10,000: —

tillhopa kr. 160,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Arméförvaltningen å civila departementet hade i sitt öfver ifrågavarande
framställning afgifna utlåtande tillstyrkt bifall till densamma
under förutsättning, att i öfrigt plats å budgeten kunde, vid jemförelse
med andra vigtiga anslagsfordringar för landtförsvaret, åt den begärda
anslagsökningen beredas.

I enlighet med hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet
för den 13 januari 189G yttrats, ansåge han fortfarande, att skytterörelsen
med den ledning, som i följd af den under år 1893 inträdda
reform kommit densamma till del, skulle kunna bringas att lemna ett
afsevärdt stöd åt hären, samt särskild^ att den utbildning af de värnpligtiges
skjutskicklighet, som utgjorde ett af de allra främsta målen
för skytterörelsen i dess nuvarande form, och hvars betydelse med den
under senaste åren ökade tillslutningen till nämnda rörelse ytterligare
utvecklats, måste verka synnerligen godt, enär det äfven med de nuvarande
förlängda öfningarna för de värnpligtige vore omöjligt att bibringa
dessa all den undervisning i denna, den blifvande soldatens
allra vigtigaste utbildningsgren, som skulle vara önsklig. Genom att
tillräckligt understödja skytterörelsen borde staten sålunda kunna indirekt
öka värdet af den utbildning, som komme dess värnpligtige till
del inom härens led. På dessa grunder hade departementschefen redan
nästlidet år tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen äska förhöjning
uti anslaget till ifrågavarande ändamål; och då det frivilliga skytteväsendet
under år 1896 betydligt utvecklats och under innevarande år
med all sannolikhet kunde antagas få en ytterligare utveckling, som
med nödvändighet syntes påkalla ökning af anslaget i fråga, hemstälde
departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra ofvanberörda
äskande.

Enär, sedan 1894 och 1895 års Riksdagar för skarpskytteväsendets
och skjutskicklighetens befrämjande anvisat 90,000 kronor hvardera,
1896 års Riksdag för ifrågavarande ändamål anslog ett till 120,000
kronor ökadt belopp, deraf 30,000 kronor till en riksskyttefest, samt
af statsrådsprotokollet upplyses, att skjutbanorna behöfva utsträckas
för skjutning på 400 meters afstånd, hvilken anordning beräknats betinga
en kostnad af 30,000 kronor, har utskottet ansett, att för skarpskytteväsendets
och skjutskicklighetens befrämjande lämpligen bör på
extra stat för år 1898 anvisas 120,000 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, till skarpskytteväsendets och
skjutskicklighetens befrämjande, på extra stat för

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
försöksmobilisering.

[30.]

år 1898 anvisa 120,000 kronor, med rättighet för
Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad
af anslaget kan under året besparas.

34:o. I statsverkspropositionen har KongL Maj:t under punkt
30:o af denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för utförande under
år 1898 af försöksmobilisering och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar
vid en arméfördelning på extra stat för år 1898 bevilja 700,000
kronor.

Öfver ifrågavarande förslag kommer framdeles under riksdagen
att afgifvas utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.

Reservation:

vid punkten 2:o (angående anslagen till generalstaben och intendenturcorpsen): af

herrar C hr. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing, IT.
Fosser, I. Wijk, K. Bohnstedt, I. Kerfstedt, G. JD. R. Tornerhjelm, grefve
Ph. Klingspor och J. G. Björlin, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Kongl. Maj:ts framställningar om förändring
i intendenturcorpsens stat och under förutsättning af
bifall dertill om förändring i generalstabens stat icke
måtte af Riksdagen bifallas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Det skulle här antecknas, att herr S. G. von Friesen icke närvarit
i utskottet vid förestående hufvudtitels behandling, samt att herr H. P.
P. Tamm icke deltagit i handläggningen af punkterna 3:o—30:o.

Likaledes har herr friherre J. T. Gripenstedt begärt få antecknadt,
att han icke inträdt i herr Tamms ställe vid behandlingen inom
utskottet af sistnämnda punkter.

64;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1897 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000	—	__	_	17,000
50,250	—		_	50j250	_
6,038	—		_	6,038
147,265	—		—	147,265	_
124,660	—		_	124,660	_
251,000	—		—	251*000
12,200	—		_	1^200
14,348	—		—	14,348	_
8,495,500	—		_	8,495,500
356,179	—	—	_	356,179
41,911	—		—	41,911
21,800	—	—	_	21,800
165,970	—		_	165,970	_
21,450	—		_	21,450	_
9,500	—		_	9,500
53,516	—		—	53,516	_
56,822	—		—	56,822	—
164,376	_			164,376
6,000	—		-	6,000	—
2,000	_	__		2,000
8,000	—		—	8,000	—
10,025,785	—		—	10,025,785	—

Tr:pt

Landtförsvars Aflöning

och expenser samt

Departementschefen ..................

Departementet .................................

irméforvaitiingen011 eXpenS6r’ ved m‘ för departementet,

Generalitetsstaten ................

Generalstaben....................................

Artilleristaben .................................

Kommendantsstaten ...............................

Aflöning och rekrytering m. m................

Intendenturcorpsen............................

Ökad aflöning för de till tjensteande™ äldste bataljonsläkare’
Stipendier för faltläkarecorpsen och veterinärstaten
lnqvarteringskostnader, förslagsanslag
Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

Alderstillagg, förslagsanslag................................

Reservbefälet, förslagsanslag, högst

1ÖDtagare 1 fölJd af arméns omorganisation,

Rese- pcb traktamentspenningar, förslagsanslag
ReSölasemedr arti leri‘ och ingeniörofficerare. Nuvarande

Resestipendier till militärläkare
Durcbmarscbkostnader, reservationsanslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Litt. A.

riksstatens Fjerde hufvudtitel.

	Förslag till blifvande riksstat:
departementet.	Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
inqvarterings- och resekostnad.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
	17,000	__		—	17,000	—
...................... .........	50,250	—	—	—	50,250	—
förslagsanslag............................................................................	6,038 147,265	—	—	—	6,038 147,265	—
....................................	124,660	—	—	—	124,660	—
	251,000	—		—	251,000	—
	12,200	—	—	—	12,200	—
	14,348	—		—	14,348	—
	8,495,500	—	—	—	8,495,500	—
	356,179	—	—	—	356,179	—
förslagsanslag...............................................................................	41,911 21,800	—	—	—	41,911 21,800	—
	165,970	—	—	—	165,970	—
	21,450	—		—	21,450	—
	9,500	—	—	—	9,500	—
	53,516	—		—	53,516	—
förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp................ 56,822: —
...................................................................... 3,322: —	53,500	—		—	53,500	—
	164,376	—	—	—	164,376	—
belopp........................................................................ 6,000.
......................................................................... 1,000: —	7,000	—		—	7,000	—
	2,000	—	—	—	2,000	—
	8,000	—	—	—	8,000	—
Tr:pt Bih. till Ri/csd. Prot. 181)7. 4 Sami. 1 Afd. 8 IIafl.	10,023,463	—			10,023,463 9	-‘

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1897	års riksstat anslår:
Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	er	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
10,025,785	—	___	_	10,025,785
170.670	_	—	—	170,670
154,390	_			154,390
66,507	_	_	_	66,507
30,000				30,000
31,000	—	—	—	31,000	_
22,200	—	—	—	22,200	_
76,729	—	—	—	76,729	_
158,345	—	—	—	158,345	_
6,350				6,350
77,287				77,287
1,099,440	—	—	—	1,099,440	—
3,094,960	—	—	—	3,094,960	_
1,299,855 405,282	—	—	—	1,299,855	—
—	—	—	405,282	—
5,000				5,000
1,415,620	—		—	1,415,620	_
710,500	—		—	710,500
1,939,191	—		—	1,939,191	_
83,855	—		—	83,855	—
20,872,966	—		—\|	20,872,966	—

Tr:pt

Remontering och

Remontering och skoning m. m. för garnisonerade arméns
Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis

Skolor för officerare, under Krigshögskolan,

reservationsanslag. Nuvarande belopp .........

Okas med...............................................

Ridskolan, reservationsanslag ......................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag

Artillerist utskolor, reservationsanslag.......................................

Krigsskolan, reservationsanslag ..................................................

Volontärskolor, förslagsanslag.................................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag ........................

Naturaunderhåll, sjukvård,

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsDet
icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalle De

värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag ........................

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets
Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt förtärande
belopp ........................................................................

Ökas med .................................................................................

Trängens öfningar, reservationsanslag ......................................

Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag...............

Fouragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag...............

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag....................

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng, reservationsanslag ...

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

hästlega in. m.

hästar, reservationsanslag

Tr:pt

befäl och militärläkare.

66,507: —
1,353: —

öfningar och materiel.

anslag ...................................................

riets vapenöfningar, reservationsanslag

öfningar och materiel, reservationsanslag...................................

likationens öfningar och materiel, reservationsanslag. Nu va

............. 405,282: —

............ 44,718: —

Tr:pt

Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
10,023,463	_	__	_	10,023,463	_
170,670	—	—	—	170,670	—
154,390				154,390
67,860				67,860
30,000	—	—	—	30,000	—
31,000	—	—	—	31,000	—
22,200	—		—	22,200	—
76,729	—	—	—	76,729	—
158,345	—	—	—	158,345	—
6,350				6,350
77,287				77,287
1,099,440	—	—	—	1,099,440	—
3,094,960	—	—	—	3,094,960	—
1,299,855	—	—	—	1,299,855	—
450,000				450,000
5,000	—	----	—	5,000	—
1,415,620	—	—	—	1,415,620	—
710,500	—	—	—	710,500	—
1,939,191	—	—	—	1,939,191	—
83,855	—		—	83,855	—
20,916,715	—		—	20,916,715	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1897 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag.	Samma.
		Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.
20,872,966 244,117	—	=	=	20,872,966 244,117		Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den rande belopp ...................................................................... Ökas med..................................................
32,923	—	—	—	32,923	—	Diverse intendenturbehof, reservationsanslag ...................
						Skattelindringar och ersätt-
1,995,200	—	—	—	1,995,200	—	Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag. Ökas med....................................
12,500 4,900	—	693,400	—	693,400 12,500 4,900	—	Rustnings- och roteringsersättning ................................. Roteringsunderstöd, förslagsanslag ............................................. Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet,
						Diverse
1,700 1,688,614	—	—	—	1,700 1,688,614	—	Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalle-0 reorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, Ökas med..................................................
345,000	—	—	—	345,000	—	Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Minskas med ........................................
67,000 29,600	—	__	_	67,000 29,600	—	Extra utgifter...................................................... Disciplinkompaniet, förslagsanslag, högst. Anslaget uteslutes
25,294,520	—	693,400	—	25,987,920	—

S:ma

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

—		Förslag till blifvande riksstat:
		Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på. för-slag.	Summa.
				Ersättningar.
		Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.
garnisonerade armén, reservationsanslag. Nuva-	Tr:pt 244,117: — 7,000: —	20,916,715 251,117 32,923			‘	20,916,715 251,117 32,923
	_		_	—
ningar till rust- och rotehållare.
Nuvarande belopp ..............................................	1,995,200: -332,500: —	2,327,700				2,327,700
	_	693,400	—	693,400	—
	12,500	—	—	—	12,500	—
förslagsanslag..........................................................		4,900	-			4,900
anslag.	\
riets nummerhästar, förslagsanslag ..................... reservationsanslag. Nuvarande belopp .............	1,688,614: — 43,469: —	1,700 1,732,083				1,700 1,732,083
Norrland, förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp	345,000: -42,000: -	303,000				303,000
ur riksstaten .............................................................................	67,000	—	—	—	67,000	—
Summa	25,649,638\|—	693,400 —	26,343,038

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjerde liufvudtitel.

	Kronor.	Ö.
Landtförsvarsdepartementet.
Värnpligtiges inskrifning och redovisning, m. m.
För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning ock redovisning m. m......................	53,000
Artilleribehof:
För anskaffning af nya eldhandvapen åt armén............ 1,247,000: — » anskaffning af revolvrar med tillbehör.................. 104,000: — » anskaffning af mobiliseringsammunition till eld-handvapen åt armén ......................................... 750,000: i Till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel............ 254,000: — För anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes artilleriregemente............................................. 120,000: —	2,475,000
Fortifikationsb eko f
För anskaffning af en fälttelegrafafdelning och mate-riel till ett fältingeniörkompani och två fält- ingeniörstaber...................................................... 58,000: » uppförande af nya kasernetablissement ............... 405,635: — Till fortsättande af arbetena på Karlsborgs fästning med Vaberget.................................................... 200,000: —	663,635
Tr:pt \|	3,191,635\|

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Artilleri- och fortifikationsbehof:

Tr:pt

Till befästningsarbeten jemte bestyckning och för sänkningar

vid Vaxholms och Oscar-Fredriks borgs

fästning..................................................... 963,900:

» anordningar för försvarets ledning inom Vaxholms
och Oscar-Fredriksborgs fästning ......... 167,500:

» förstärkningsarbeten vid Kungsholms fästning 162,600:

Kronor'' ö.

3,191,635

1,294,000

Intendenturbehof:

Till anskaffning af intendenturutrustning åt armén .. 536,980: —

För uppförande af barackbyggnad i Östersund och
till betäckande af kostnaderna för barackbyggnader
vid Landskrona.......................................... 35,400: —

572,380

Diverse behof:

Till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenste män.

......................................................................

» skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
...........................................................

9,000: —

120,000: —

129,000

Summa'' 5,187,015 —

Anm. Rörande öfriga af Kong]. Maj:t föreslagna extra anslag under fjerde hufvudtiteln, nemligen
till påbörjande af befästningsarbeten vid inloppet till Göteborg, till påbörjande af befästningsanläggningar
vid Boden och för utförande under år 1898 af försöksmobilisering m. m., komma utlåtanden framdeles
att afgifvas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. C.

Förslag

till stat för Krigshögskolan.

	Kronor.	Kronor.
1 chef, lön.................................................................................. dagaflöning å 4 kronor........................................................... lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor............................. fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst.............	4,000 1,460 800 730	—	6,990
1 adjutant, arfvode.....................................................................	—	—	600	—
1 d:o d:0 ......................................................................	—	—	600	—
1 redogörare, d:o.................................................................	—	—	500	—
1 vaktmästare, d:o........................................................................	—	—	750	—
Arfvoden åt lärare: Arfvodena beräknas till årligen 300 kronor för hvarje timmes under-
visningsskyldighet i veckan, eller 300 X 28 ..............................	8,400	—
Arfvodestillägg för hel kurs åt 4 lärare i landmilitära ämnen, som undervisa hvart annat år, å 500 kronor, tillsammans 2,000 kronor,
eller för år.......................................................................... Arfvode åt läraren i tyska språket..............................................	1,000 1,000	—
D:o åt läraren i sjökrigsvetenskap, hvart annat år 300 kronor,
eller för år............................................................................	150	—	10,550	__
Sommaröfningar............................................................................	—	—	4,000	—
Till inköp och underhåll af inventarier, böcker och undervisnings-
materiel..............................................................................	—	—	500	—
Expenser, ved, ljus, städning m. m...............................................	—	—	2,500	—
Summa kronor	—	—	26,990	—

Anm. 1. Professorn vid generalstaben meddelar utan arfvode undervisning i geodesi.

Anm. 2. Chefen, adjutanterna och ordinarie elever åtnjuta dessutom inqvarteringsersättning enligt författningarna,
den först nämnde såsom öfverstelöjtnant, de öfrige såsom subalternofficerare, hvilken ersättning
utgår från anslaget till »Inqvarteringskostnader».

Anm. 3. Dagaflöning och fourageersättning för skottdag utgå af de å anslaget uppkommande besparingar,
eller, om dessa icke dertill lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Statsutskottets Utlåtande N:a 5.

Bil. Litt. D.

Förslag

till stat för Artilleri- och Ingeniörhögskolan.

			Kronor.	Kronor.	Kronor.
		Aflöning.

		Stab.
1	chef, arfvode..........................................................	1,500	—
1 adjutant, d:o..........................................................	700	—
1 redogörare för medels- och persedeluppbörden, arfvode För bibliotekets och samlingarnas vård och redovisning,	900
	arfvode...............................................................	300	—	3,400	_
		Lärare och repetitörer.
1	lärare	i artilleri med tillhörande öfningar, arfvode.....	1,800	—
1	d:0	i artilleriritning, arfvode................................	500	—
1	d:o	i krigsbyggnadskonst med ritning och tillhö-rande öfningar, arfvode.................................	1,800	_
1	d:o	i byggnadskonst med ritning, arfvode.............	1,000	—
1	d:o	i krigskonst och militärgeografi samt krigshisto-ria jemte tillhörande öfningar, arfvode............	1,800	_
1	d:0	i matematik och teoretisk mekanik (allmän kurs), arfvode.........................................................	2,400	_
1	d:0	i d:o d:o (högre kurs), arfvode........................	2,000	—
1	d:0	i tillämpad mekanik (med ritning), arfvode......	800	—
1	d:o	i beskrifvande geometri, arfvode.....................	800	—
1	d:o	i fysik, arfvode............................................	1,000	—
1	d:o	i kemi, arfvode.............................................	1,400	—
1	d:0	i franska språket, arfvode..............................	1,300	—
För undervisning i artilleripjesers och projektilers till-
	verkning och besigtning, arfvode............................	150	—
Anm. i.	Enligt kongl. brofvot don 24 januari 1826 utgår detta
		arfvode till den officer, som är beordrad att hafva tillsyn öfver kanongjutningon för kronans räkning.
		Transport	10,750 \|	-1	3,400	— \|

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport Till repetitörer, arfvoden............................................	16,750 3,000	—	3,400 19,750
Anm. 2. Chefen för högskolan, militäre lärare, adjutanten, jemte repetitörer åtnjuta, så rida de icke i annan egenskap äro till inqvartoringsförmån berättigade, in-qvarteringsersättning från anslaget till inqvarterings-kostnader, enligt författningarna, i den grad de på stat innehafva.
Elever.
Till stipendier åt elever tillhörande artillerivapnet........ Anm. 3. De elever vid högskolan, hvilka icke i och för sin tjenst åtnjuta inqvartering i Stockholm, erhålla in-qvartering från anslaget till inqvarteringskostnader, enligt författningarna, i den grad de på stat inne-hafva.			3,000
Betjening.
1 väbel, tillika förste vaktmästare, lön... kronor 800: — tjenstgöringspenningar » 300: —	1,100
1 andre vaktmästare, tillika tjenstgörande vid labora-toriet, arfvode......................................................	750	_	1,850		28,000
Anm. 4. Tjenstgöringspenningar åtnjutas endast under verklig tjenstgöring. Anm. 5. Om någon af betjeningen åtnjuter bostad jemte ved-brand, böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma honom såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inräknas under lönen eller arfvodet, och utgår då lönen för förste vaktmästaren med 650 kronor och arfvodet för andre vaktmästaren med 600 kronor.
Omkostnader och underhåll.
Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet Lokalernas uppvärmning och belysning samt för skötsel af värmeapparat och. gasmotor............................. Vattenförbrukningsafgift................................ ........... Inventariers underhåll ............................	_	—	2,000 2,200 100 700	—
Skrifmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen ..._.........................................			250
Städning och tvätt......................................................	—	—	600	—
Transport	—	—	5,850	—	28,000	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5,

Transport

Renhållning...........................................*...................

Elevernas praktiska öfningar samt rese- och traktamentekostnader,
äfvensom handräckningar m. m. under
öfningarna...................................................

Reseersättningar.......... .......................................

Anm. 6. Till de elever, som äro officerare vid artilleriets i
landsorten förlagda regementen och corpser, utbetalas
ersättning för resa till Stockholm vid lärokursens1
början och för. återresa vid kursens slut enligt kongl.
brefven den 15 augusti 1865 oeh den 27 oktober 1893

Anm. 7. Till lärare, repetitörer och elever, som äro officerare
vid artilleriets i landsorten förlagda regementen och
corpser, utgår från vederbörligt anslag ersättning
för resor till och från vapenöfningame, enligt kongl.
brefven den 30 maj 1873, den 7 december 1877 och
den 12 oktober 1894.

Extra utgifter......................................................

Anm. 8. Häruti äro inbegripna de enligt kongl. brefvet den
13 januari 1824 till bestridande af kostnader för
tryckning af lärokurser m. m. anslagna 300 kronor,
att redovisas inför inspektören för militärläroverken

Till underhåll af högskolans lokaler............................

Summa

Kronor.	Kronor.	Kronor.
_	_	5,850	_	28,000	—
—	—	150	—
		4,500
		770
—	—	600	—
_	—	1,000	—	12,870	-
- 1-	—	-	40,870

Anm. 9. I fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må, till betäckande deraf användas de å andra
titlar möjligen uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet icke öfverskrides.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. E.

Kostnadsberäkning

för de åtgärder, som vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori måste vidtagas
för den årliga tillverkningens ökande med 5,000 st. 6,5 mm
gevär m/''96.

Byggnad: af sten, 21 m. x 12 m., i två våningar
jemte gafvelrum för ersättande af slutbesigtnings-, elevoch
kontorslokaler, hvilka apteras till maskinsalar, beroende
på grundens beskaffenhet, kr. 27,000: — å kr. 32,000: —

Maskiner: 38 st., med axlar, remmar och skifvor,
enligt specifikation..................................................................... » 56,500: —

Kraft: ökad storlek å turbiner och bredd å rännan
i blifvande belysnings- och kraftstation ..................... c:a » 5,700: —

1 st. elektrisk generator och 1 st. elektrisk motor
med linialer och ledningar...................................................... » 5,200: —

kr. 99,400: —

Oförutsedda kostnader...................................................... j> 600: —

Summa kr. 100,000: —

Arbetsstammen ökas härvid från 400 till 500 man.

Utvidgningen kan vara utförd, derest bestämmelser derom bekommas
före 1 instundande maj, till årets slut och göras effektiv med
nästkommande års ingång.

Carl Gustafs stad den 13 februari 1897.

C. Hyltén-Cavallius,

Styresman.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kostnaden

å de maskiner, som för eu eventuel tillökning af fabrikationen med

5,000 gevär årligen äro nödvändiga:

3 st. pipborrmaskiner å kr. 3,500: —................................. kr. 10,500:

1 b pipupprymningsmaskin................................................... » 3,000:

1 b lådborrmaskin .................................................................. ® 3,900:

2 b reffelmaskiner för lådan å kr. 2,300: — ............... » 4,600: —

1 b gängmaskin » » .................. » 775:

1 » b b slutstycket ................................... » 725: —

1 b infällningsmaskin för handskyddet ........................... b 4,600: —

1 b svart 7" utan gängskärning.......................................... » 750: —

1 b borrmaskin med 3 spindlar................................ » 600: —

1 b bänkborrmaskin ............................................................... » 75: —

1 b hejare ................... » 1,700:

1 b större excenterpress ..................... » 2,600:

20 b mindre horisontala fräsmaskiner å kr. 650: —... B 13,000: —

3 B större b b b b 1,500: —... b 4,500:

Nödiga axlar, lagerbockar, remskifvor och remmar med

uppsättning.................................................................... B 5,000:

Summa kr. 56,325: —
I rundt tal b 56,500: —

Bih. Ull Riktd. Prol. lutt7. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft.