Statsutskottets Utlåtande N:o 5 (Utlåtande 1895:Su5 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 februari, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Intendenfcurcorpsen.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande
under år 1896 af intendenturcorpsens nya organisation höja anslaget
till nämnda corps, nu 339,000 kronor, med 9,210 kronor till 348,210
kronor.

Uti en inom Andra Kammaren af herr J. Bromée väckt motion
(n:o 109) har föreslagits, att Riksdagen för närvarande icke måtte bevilja
den af Kongl. Maj:t begärda ökningen af nämnda anslag.

Såsom af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 14 januari innevarande år (sid. 4)
inhemtas, har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet vid
ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anfört, att detta anslag vore
i årots riksstat upptaget till 339,000 kronor, att dä, enligt den på
grund af 1893 års Riksdags beslut utfärdade stat för corpsen, utgifterna
för densamma, efter fullt genomförd organisation, skulle komma

Bih. till Riksd. Fröt. 181)5. 4 Sami. 1 Åfd. 5 Haft. (N:o 5). 1

Angående
ökning af
detta anslag.

Ci-3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att uppgå till 356,178 kronor 90 öre, för bestridande af samtliga de
utgiftsposter, som i corpsens stat funnes upptagna, alltså ett belopp af
17,178 kronor 90 öre ännu vore af nöden samt att generalintendenten
i utlåtande den 19 sistlidne oktober angående intendenturcorpsens fortsatta
organisation hemstält, att häraf måtte, i enlighet med en af honom
afgifven förslagsberäkning (Bil. 1 vid statsrådsprotokollet), för år 1896
anvisas 9,210 kronor, emot hvilket förslag departementschefen icke hade
något att erinra.

Till stöd för sin omförmälda framställning har motionären anfört,
att då Kongl. Maj:t genom beslut af den 19 sistlidne oktober åter tillsatt
byråchefsassistent- och adjutantsbefattningarne i arméförvaltningens
intendentsdepartement, hvilka befattningar skulle enligt 1892 års urtima
riksdagsbeslut indragas och som sedan i 1893 års statsverksproposition
beräknades skola indragas, och då vidare till nämnda befattningar utgående
aflöningsmedel skulle användas till uppsättandet af den nya
intendenturcorpsen, ansåge motionären Riksdagen böra iakttaga en viss
försigtighet i beviljandet af medel för ändamålet i fråga, i all synnerhet
som man sväfvade i ovisshet om, huruvida den militära förvaltningen
komme att ordnas i öfverensstämmelse med de principer, som gjordes
gällande i det urtima härordnings förslaget.

För behandling af ifrågavarande motion liar utskottet ansett nödigt
erhålla vissa upplysningar och för den skull, i enlighet med § 46 Riksdagsordningen,
genom sin ordförande begärt Konungens befallning till
vederbörande embetsman eller allmänna verk att meddela de för utskottet
erforderliga upplysningar.

Sedan, enligt hvad för utskottet tillkännagifvits, Kongl. Magt den
15 innevarande månad med anledning häraf uppdragit åt expeditionschefen
i landtförsvarsdepartementet att meddela de äskade upplysningarna,
har från honom till utskottet inkommit skrifvelse i ärendet af
innehåll, som bil. A vid detta utlåtande utvisar.

Af berörda skrifvelse framgår, bland annat, att en regementsintendent
och en officer förordnats att uppehålla ifrågavarande befattningar,
att de dem meddelade förordnanden lupe till ända med innevarande års
utgång samt att, enligt hvad chefen för landtförsvarsdepartementet meddelat
expeditionschefen, departementschefens bestämda afsigt vore att i
hvarje fall hos Kongl. Maj:t hemställa, att intendenter vid nya intendenturcorpsen
blefve förordnade att från och med ingången af år 1898
upprätthålla befattningarna.

Enär, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, det af motionären an -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

märkta förhållandet endast är af öfvergående natur och full visshet
synes vara för handen, att den af 1892 års urtima Riksdag faststälda stat
för intendenturcorpsen varder vid utgången af den för den nya härordningens
genomförande beräknade öfvergångstiden i sin helhet tilllämpad,
samt, för så vidt utskottet kunnat inhemta, anslaget till nämnda
corps icke öfverskridits, anser utskottet omförmälda motionen ej böra
föranleda någon vidare åtgärd; och då Kongl. Maj:ts förevarande framställning
i öfrigt ej gifvit anledning till någon erinran, finner utskottet
densamma böra af Riksdagen bifallas.

För vinnande af öfversigt af de utaf 1892 års urtima Riksdag fattade
beslut i afseende å den nya härorganisationen samt de till följd
deraf dels af 1893 och 1894 årens Riksdagar vidtagna, dels af Kongl.
Magt nu föreslagna och af utskottet tillstyrkta förändringar i fjerde
hufvudtitelns ordinarie anslag, bifogar utskottet en promemoria och
en tablå, af livilka den förra jemväl utvisar, huru mycket för genomförande
af den beslutade härorganisationen skulle återstå att anvisa
vid bifall till Kongl. Maj:ts nu gjorda framställningar, och till hvad
utskottet i detta utlåtande hemställer; kommande utskottet i det följande
att, vid de punkter, der denna tablå kan lemna upplysning, hänvisa
till densamma.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att, utan afseende å herr Bromées ofvannämnda
motion, anslaget till intendenturcorpsen, nu 339,000
kronor, må, för genomförande under år 1896 af intendenturcorpsens
nya organisation, ökas med 9,210 kronor
till 348,210 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.

2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande
under år 1896 af infanteriets nya organisation öka anslaget till det icke
garnisonerade infanteriets befälsaflöning, nu 4,032,674 kronor, med
57,369 kronor till 4,090,043 kronor.

Uti eu inom Andra Kammaren af herr S. Nordström m. fl. väckt
motion (n:o 82) har föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte besluta,
att dagaflöningen för det icke garnisonerade infanteriets korporalcr,
vice korporaler och till korporalstjenst kommenderade soldater
äfvensom sjukvårdssoldater skulle under tjenstgöring utgå med 50 öre.

Angående
ökning af
detta anslag.
[2.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Såsom närmare inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 4 och 5), innefattar
Kongl. Maj:ts förevarande framställning förslag om höjning af
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning

dels med ......................................................................................... kr. 43,485: —

utgörande den, för genomförande af infanteriets af
1892 års urtima Riksdag beslutade organisation erforderliga
kostnadsökningen för år 1896;

dels ock med.................................................................................... » 13,884: —

motsvarande en minskning till samma belopp af anslaget
till det icke garnisonerade infanteriets och
kavalleriets vapenöfningar.

Summa kr. 57,369: —

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
haft något att anmärka, får beträffande ofvannämnda motion erinra, att
vid 1894 års riksdag då en likartad motion, till hvilken motionären
äfven hänvisat, väcktes, statsutskottet med afseende derå yttrade, bland
annat, att sådan utredning i ämnet icke blifvit af motionären förebragt,
att utskottet ansett sig derpå kunna grunda någon framställning, hvarför
utskottet icke fann sig böra tillstyrka bifall till motionen. Motionen
blef jemväl af Riksdagen afslagen. Då någon vidare utredning i frågan
nu ej föreligger, anser utskottet, att motionen ej heller nu bör af Riksdagen
bifallas.

Under hänvisning till hvad utskottet i punkt 5:o föreslår äfvensom
till den vid utlåtandet fogade tablå, får utskottet för den skull
hemställa:

a) att herr Nordströms in. fl. omförmälda motion,
så vidt den samma angår det icke garnisonerade infanteriet,
ej må af Riksdagen bifallas;

b) att anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
befälsaflöning må, för genomförande under år
1896 af infanteriets nya organisation, ökas med 43,485
kronor; samt

c) att förevarande anslag må, under vilkor af bifall
till hvad utskottet i punkt 5:o mom. b) föreslår
angående minskning med 13,884 kronor i anslaget
till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar, ökas med samma belopp,
13,884 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer alltså
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning, nu
4,032,674 kronor, att ökas med sammanlagdt 57,369 kronor, eller alltså
till 4,090,043 kronor.

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande Angående
under år 1896 af skånska husar- och skånska dragonregementenas samt dettoTansL
Norrlands dragonregementes nya organisation öka anslaget till det icke rgT^''
ganisonerade kavalleriets befälsaflöning, nu 978,360 kronor, med 10,034 L ’J
kronor till 988,394 kronor.

I den af utskottet här ofvan under punkt 2:o omförmälda motion
har herr S. Nordström m. fl. föreslagit, bland annat, att Riksdagen
måtte besluta, att dagaflöningen för det icke garnisonerade kavalleriets
korporaler, vice korporaler och till korporalstjenst kommenderade soldater
äfvensom sjukvårdssoldater skulle under tjenstgöring utgå med
50 öre.

Enligt hvad till statsrådsprotokollet (sid. 5) anförts, vore af de förändringar
i kavalleriets organisation, som vid 1892 års urtima Riksdag
antogs, det endast den beslutade ombildningen af skånska husar-, skånska
dragon- och Norrlands dragonregemente från indelta till värfvade
trupper och den i sammanhang dermed stälda ökningen af sistnämnda
regemente från 2 till 5 sqvadroner, som nödvändiggjorde höjning i
vederbörande anslag. För öfverflyttningen af en sqvadron från Kronprinsens
husarregemente till Lifgardet till häst förefunnes nemligen
redan medel i budgeten och de i öfrigt synnerligen obetydliga förändringar,
som vidtoges i de tre återstående kavalleriregementenas eller Lifregementets
dragoners och husarers samt Smålands husarregementes organisationer,
förorsakade ej någon förhöjd utgift. Såsom af statsrådsprotokollet
vidare inhemtas, erfordras för omorganisation under år 1896
af de båda skånska kavalleriregementena 19,038 kronor 76 öre och af
Norrlands dragonregementen 18,472 kronor 43 öre eller således för
dessa tre regementen tillsammans 37,511 kronor 19 öre. Af detta belopp
har nu Kongl. Maj:t föreslagit, att 10,034 kronor, motsvarande hvad
som är af nöden för aflöning till officerare, underofficerare, civilmilitär
personal och korporaler på gammal stat, skall påföras förevarande anslag
samt, enligt hvad i punkt 5:o här nedan omförmäles, återstoden

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27,477 kronor anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar.

Utskottet, som icke har något emot Kongl. Maj:ts förevarande
framställning att anmärka, får, under hänvisning beträffande herr Nordströms
m. fl. motion till hvad utskottet under punkt 2:o här ofvan anfört
äfvensom till den vid utlåtandet fogade tablå, hemställa:

a) att herr Nordströms m. fl. omförmälda motion,
såvidt den angår det icke garnisonerade kavalleriet,
ej må af Riksdagen bifallas; samt

b) att, för genomförande under år 1896 af skånska
husar- och skånska dragonregementenas samt
Norrlands dragonregementes nya organisation, anslaget
till det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning,
nu 978,360 kronor, må ökas med 10,034 kronor
till 988,394 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Angående 4:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Majrts derom gjorda

ökning af framställning får utskottet, under hänvisning till hvad departementse
ta a«s c#, ^efen statsrådsprotokollet (sid. 9 och 10) i ärendet anfört äfvensom
till den vid utlåtandet fogade tablå, hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af ytterligare
10 procent lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
höja förevarande anslag, nu 2,216,000 kronor, med

443,000 kronor, till 2,659,000 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets

vapenöfningar.

Angående 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för genomförande

detta^ansla uu(3er år 1896 af skånska husar- och skånska dragonregementenas samt
rg i 3 Norrlands dragonregementes nya organisation höja anslaget till det icke

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar, nu 1,555,760
kronor, med 13,593 kronor till 1,569,353 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 10) närmare inhemtas, innebär
Kongl. Maj:ts förevarande framställning dels en ökning af anslaget
med 27,477 kronor, motsvarande den del af det för genomförande under
år 1896 af skånska husar- och skånska dragonregementenas äfvensom
Norrlands dragonregementes nya organisation erforderliga anslagsökning
37,511 kronor, som bör påföras detta anslag, under det att
återstoden 10,034 kronor, enligt hvad utskottet i punkt 3:o omförmält,
skall påföras anslaget till icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning,
dels ock en minskning af förevarande anslag med 13,884 kronor, motsvarande
en ökning till samma belopp af anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets befälsaflöning.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkterna 2:o och 3:o
af detta utlåtande anfört och hemstält äfvensom till den vid utlåtandet
fogade tablå, får utskottet föreslå:

a) att anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar må, för genomförande
under år 1896 af skånska husar- och skånska
dragonregementenas samt Norrlands dragonregementes
nya organisation, ökas med 27,477 kronor; samt

b) att nämnda anslag må, under vilkor af bifall
till hvad utskottet i punkt 2:o mom. c) föreslagit, minskas
med 13,884 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer alltså
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar,
nu 1,555,760 kronor, att ökas med 13,593 kronor, eller alltså
till 1,569,353 kronor.

Fältartilleriet å fastlandet.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
af bifall till Kongl. Maj:ts i punkterna 7 och 13 under fjerde hufvudtiteln
framstälda, här nedan under punkterna 7:o och 13:o omförmälda
förslag om höjning i anslaget till fästningsartilleriet med 100 kronor
och anslaget till artilleriskjutskolor med 4,100 kronor, dels bemyndiga

Angående
ökning af
detta anslag.
[6.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kongl. Maj:t att så ändra gällande stater för de sex fältartilleriregementena,
att derur uteslö tes det för närvarande deri uppförda arfvode
å 800 kronor till en informationsofficer och att samtidigt arfvodet till
den återstående informationsofficern ökas till 500 kronor, dels ock höja
förevarande anslag, nu 1,462,408 kronor, med 110,085 kronor till
1,572,493 kronor.

Enligt hvad inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 11) hade generalfälttygmästaren
i skrifvelse den 14 sistlidne november angående åtgärder
för genomförande under år 1896 af artilleriets nya organisation jemlikt
dervid fogade tabeller (bil. VI och VII till statsrådsprotokollet) beräknat
den under år 1896 för fältartilleriet å fastlandet erforderliga kostnadsökningen,
som borde påföras nu förevarande anslag, till 114,284 kronor
40 öre eller skilnaden emellan den i bil. VII upptagna slutsumman
119,759 kronor 40 öre och det för chefen för Gotlands artillericorps
beräknade aflöningsbelopp 5,475 kronor.

Departementschefen hade ingenting att deremot erinra, men ansåge
sig emellertid i sammanhang dermed böra föredraga generalfälttygmästarens
skrifvelse den 24 sistlidne oktober angående disposition af de till
informationskaptenerna vid de sex fältartilleriregementena för närvarande
utgående arfvoden jemte arméförvaltningens å artilleri- och civila departementen
den 13 derpåföljande november deröfver afgifna yttrande.

Generalfälttygmästaren hade i sin berörda skrifvelse till en början
erinrat, att i de af Kongl. Maj:t den 2 december 1892 faststälda staterna
för de sex fältartilleriregementena funnes upptagna sex stycken
informationsofficersarfvoden å 800 kronor, tillsammans representerande
ett belopp af 4,800 kronor; att dessa arfvoden vore afsedda för de
s. k. informationskaptenerna, hvilkas hufvudsakliga tjenstgöring hittills
bestått i meddelande af förberedande undervisning för inträde vid artilleri-
och ingeniörhögskolan, men att, sedan Kongl. Maj:t den 9 sistlidne
augusti förklarat sig gilla de allmänna grunder lör studiernas
vid artilleri- och ingeniörhögskolan ordnande, som innehölles i en af
krigsundervisningskommissionen föreslagen studieplan, och enligt hvilka
den undervisning i matematik och mekanik, som hittills af informationskaptenerna
meddelats i öfre afdelningen af artilleriregementenas läroverk,
skulle från och med år 1896 öfverflyttas till högskolan, för informationskaptenerna
föga annat af deras hittills varande åligganden
numera återstode än skyldigheten att förrätta kompletteringsexamen i
matematik med officersaspiranter, som icke vid afgångsexamen från
högre allmänt läroverk erhållit det betyg i detta läroämne, som erfordrades
för att vinna anställning som officer vid artilleriet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5

Detta åliggande liade emellertid generalfälttygmästaren ansett lämpligen
kunna öfverflyttas på de sju vid fältartilleriregementena å fastlandet
och Vaxholms artillericorps anstälde informationslöjtnanterna, så
att, derest åt hvar och eu af dem såsom godtgörelse för deras sålunda
ökade göromål bereddes någon arfvodesförhöjning, hvilken, enligt general
fälttygmästarens åsigt, kunde bestämmas till 100 kronor för hvar,
ändock af det till 4,800 kronor uppgående belopp, som i artilleriregementenas
stater funnes upptaget till arfvoden åt informationskaptener,
en summa af 4,100 kronor skulle återstå, hvilken generalfälttygmästaren
funne lämpligast böra användas i och för upprättande af eu
subalternofficersskjutskola, som den unge artilleriofficeren skulle genomgå
omedelbart efter afsilande af den allmänna lärokursen vid artillerioch
ingeniörhögskolan.

Artilleriskjutskolans uppgift hade visserligen, yttrar generalfälttygmästaren,
ursprungligen varit, likasom den fortfarande ännu vore, att
utgöra eu repetitionskurs i skjutning för snart blifvande eller redan
vordne batterichefer, att bereda dem kännedom om de senaste framstegen
i skjutkonsten och att sålunda såväl göra dem skickligare i den
vigtiga uppgiften att leda ett batteris eld som ock sätta dem i stånd
att. vid vederbörande regementen, på grund af hvad de vid skjutskolan
inhemta^ bidraga till skjutbildningens höjande i allmänhet. Denna
uppgift hade också skjutskolan, enligt generalfälttygmästare^ åsigt,
fy It på ett tillfredsställande sätt, och för de stora framsteg i skjutning,
som vårt artilleri under de senare åren gjort, hade man till väsentlig
del skjutskolan att tacka.

Generalfälttygmästaren ansåge det emellertid kunna ifrågasättas, om
icke fältartilleriets skjutfärdighet skulle på ett än mer tillfredsställande
sätt kunna motsvara de stegrade fordringar, som derpå allt jemt stäldes,
derest artilleriofficeren redan i yngre år sattes i tillfälle att genomgå
en grundlig kurs i praktisk fältskjutning.

Frånsedt den omständigheten, att han såsom följd deraf skulle i
fråga om den vigtigaste af alla utbildningsgrenar, nemligen skjututbildningen,
blifva mera likstäld med infanteriofficeren, under det att kommendering
såsom elev till fältart illeriets skjutskola för närvarandek un de
påräknas först efter omkring 20 års tjenstetid som officer, skulle lian
dessutom med eu sådan anordning erhålla icke allenast ökad vana vid
och färdighet i fullgörandet af en subalternofficers åligganden under
eld, utan med stöd af den vunna säkra grunden kunna under sin följande
tjenstetid bättre än eljest skulle hafva varit fallet draga nytta af
regementenas årliga skjutöfningar.

Bih. till Riksd. Prut. lHiiö. 4 Samt. 1 A/d. 5 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid uppgörandet åt det i det föregående omnämnda förslaget, till
ny studieplan för artilleri- och ingeniörhögskolan hade man också, fortsätter
generalfälttygmästaren, utgått från den åsigt, att för artilleriofficern
i allmänhet den teoretiska undervisningen kunde erhålla något
minskad omfattning, men att i stället hans praktiska skjututbildning borde
ökas derigenom att han förpligtades genomgå en särskild skjutkurs;
och då en dylik skjutkurs under omkring 4 veckors tid hvartannat år
skulle kunna nödtorftigt anordnas för eu kostnad af omkring 8,000
kronor, hvadan den genom indragning af informationskaptcnsarfvodena
uppkomna årliga besparingen af 4,100 kronor skulle blifva för ändamålet
tillräcklig, hade generalfälttygmästaren hemstält, att Kongl. Maj: t
täcktes föreslå Riksdagen de åtgärder, som för de sålunda ifrågasatta
anordningarnas genomförande kunde finnas af nöden.

Äfven arméförvaltningen vore af samma åsigt som generalfälttygmästaren
och förklarade sig på det kraftigaste tillstyrka bifall till förevarande
framställning, som syntes arméförvaltningen egnad att utan
ökad kostnad för statsverket möjliggöra en väsentligen stegrad skjutfärdighet
hos artilleriofficerarne.

Lika med arméförvaltningen ansåge departementschefen den sålunda
af generalfälttygmästaren föreslagna anordning i hög grad lämplig,
hvarför Kongl.'' Maj:t borde dels hos Riksdagen äska bemyndigande att
så ändra gällande stater för de sex fältartilleriregementena och Vaxholms
artillericorps, att, jemte det från staterna för förstnämnda sex
regementen uteslutes det nu i desamma uppförda arfvode å 800 kronor
till en informationsofficer, arfvodet för den återstående informationsofficeren
i alla berörda stater upptoges till 500 kronor, dels ock föreslå
Riksdagen, att nu förevarande anslag måtte minskas med 4,200
kronor, utgörande skilnaden emellan de till de sex informationsofficerarne
vid fältartilleriregementena för närvarande utgående arfvoden
4,800 kronor och den arfvodesförhöjning, som skulle tillkomma de
återstående informationsofficerarne vid samma regementen, och samtidigt
de båda anslagen till fästningsartilleriet och till artilleriskjutskolor höjas,
det förstnämnda, hvarifrån aflöning till Vaxholms artillericorps utginge
med 100 kronor, motsvarande den ifrågasatta arfvodesförhöjningen för
inforinationsofficern vid nämnda corps, och anslaget till artilleriskjutskolor
med återstående beloppet 4,100 kronor.

Förevarande anslag skulle sålunda, med anledning af fältartilleriets
beslutade omorganisation, ökas med 114,284 kronor 40 öre, så att, då
derifrån droges det belopp 4,200 kronor, hvarmed anslaget för genomförande
af den utaf generalfälttygmästaren ifrågasatta ändring i skjut -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

undervisningen för artilleriets officerare borde minskas, anslaget skulle
komma att slutligen ökas med 110,084 kronor 40 öre eller i helt krontal
110,085 kronor.

Såsom departementschefen påvisat, innebär Kongl. Maj:ts förevarande
förslag dels en ökning i anslaget till fältartilleriet å fastlandet
med 114,285 kronor för genomförande af nämnda artilleris organisation
under år 1896 dels ock, i samband med förändring af staterna för de
sex fältartilleriregementena, en minskning i anslaget med 4,200 kronor,
motsvarande en ökning af anslaget till fästningsartilleriet med 100 kronor
och af anslaget till artilleriskjutskolor med 4,100 kronor.

Emot den föreslagna ökningen af förevarande anslag för genomförande
af fältartilleriets organisation under år 1896 har utskottet icke
haft något att erinra. Hvad vidare beträffar Kongl. Maj:ts föreliggande
förslag, i hvad det afser en förändring i gällande stater för de sex
faltartilleriregementena, har utskottet, ehuruväl utskottet ansett betänkligt,
att redan under öfvergången till den af 1892 års urtima Riksdag
beslutade härordningen rubbning i de af samma Riksdag faststälda stater
för armén vidtages, dock, med hänsyn dertill aft genom de ifrågasatta
åtgärderna ett vigtigt ändamål, eller beredande af ökad skjutskicklighet
för artilleriets officerare, kan, utan anvisande af ytterligare anslag,
befrämjas, funnit sig böra biträda det framstälda förslaget.

Utskottet får alltså, med hänvisning till den vid utlåtandet fogade
tablå, hemställa:

a) att anslaget till fältartilleriet å fastlandet må,
för genomförande under år 1896 af dess nya organisation,
ökas med 114,285 kronor; samt

b) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till
hvad utskottet här nedan under punkterna 7:o och 13:o
föreslår, må dels bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra
gällande stater för de sex fältartilleriregementena,
att derur uteslutes det för närvarande deri uppförda
arfvode å 800 kronor till en informationsofficer, och
att samtidigt arfvodet till den återstående informationsofficern
ökas till 500 kronor, dels ock minska
förevarande anslag med 4,200 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer anslaget
till fästningsartilleriet å fastlandet, nu 1,462,408 kronor, att höjas
med 110,085 kronor till 1,572,493 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslaget till
fästningsartilleriet.

[7-]

Angående
ökning af
detta anslag.
[8.]

Angående ökning
af detta
anslag.

[9-j

Fästningsartilleriet.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bemyndiga
Kongl. Maj:t att så ändra gällande stat för Vaxholms artillericorps, att
arfvodet för corpsens informationsofficer ökades till 500 kronor och
dels vid bifall dertill höja förevarande anslag, nu 98,455 kronor, med
100 kronor till 98,555 kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan i punkt 6:o anfört
och tillstyrkt äfvensom till den vid utlåtandet fogade tablå, får utskottet
hemställa,

att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen
må dels bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra
gällande stat för Vaxholms artillericorps, att arfvodet
för corpsens informationsofficer ökas till 500 kronor,
och dels vid bifall dertill höja förevarande anslag, nu
98,455 kronor, med 100 kronor till 98,555 kronor.

Gotlands artillericorps.

8:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning får utskottet, under hänvisning till hvad till statsrådsprotokollet
(sid. 16) i ärendet anförts, äfvensom till den vid utlåtandet
fogade tablå hemställa,

att anslaget till Gotlands artillericorps, nu 32,414
kronor, må, för beredande af medel till inrättande af
chefsbeställningen vid corpsen, ökas med 5,475 kronor
till 37,889 kronor.

Fortifikationen.

9:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
under hänvisning såväl till statsrådsprotokollet (sid. 16) och dertill hörande
tabell (bil. Vill) som ock till den vid detta utlåtande fogade
tablå, får utskottet hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att Riksdagen må, för beredande af tillgångar till
genomförande under år 1896 af fortifikationens förbättrade
organisation, höja anslaget till fortifikationen,
nu 332,056 kronor, med 20,095 kronor till 352,151
kronor.

Trängen.

10:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande Angåendeökunder
år 1896 af trängens nya organisation höja anslaget till nämnda nind afdclta
vapen, nu 382,363 kronor, med 48,735 kronor till 431,098 kronor, äfven- mm
som medgifva, att 339,892 kronor deraf må upptagas såsom reservationsanslag.

Enligt hvad inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 16 och 17), har
inspektören för trängen i skrifvelse den 12 sistlidne november angående
åtgärder för genomförande under år 1896 af trängens förändrade organisation
hemstält, att de för detta vapen afsedda anslagstillgångar måtte
så ökas, att vapnets fyra bataljoner kunde under året erhålla den sammansättning,
som närmare angifves i degenom honom upprättade, vid statsråds
protokollet fogade förslagsstater (Bil. IX, X, XI, XII). Departementschefen
hade ingenting att häremot erinra, hvadan och då staternas slutsumma
uppginge till 547,118 kronor 43 öre och de för trängvapnet för närvarande
disponibla anslagssummor utgjorde 498,383 kronor, eller summan
af det belopp 424,338 kronor, som, enligt hvad departementschefen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13 januari 1894
i frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
för år 1895 ådagalade, före 1894 års riksdag blifvit anvisadt till
trängvapnet och det belopp 74,045 kronor, som vid samma riksdag
för meranämnda vapen beviljades, den nu erforderliga anslagsförhöjningen
skulle uppgå till 48,735 kronor 43 öre eller i jemnt krontal 48,735
kronor.

Liksom vid riksdagarne 1893 och 1894 borde anslagsförhöjningen
nu, enligt departementschefens mening, i sin helhet påföras anslaget till
trängen, hvilket i 1895 års riksstat vore upptaget med ett belopp af
382,363 kronor, och vidare borde af hela detta anslag, som sålunda i
1896 års riksstat skulle komma att uppgå till 431,098 kronor, det
belopp 91,206 kronor, som erfordrades till bestridande af befälsaflöning
och dermed jemförlig» utgifter vid Svea trängbataljon, i likhet med
hvad under föregående år egt rum upptagas såsom bestämdt anslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

och återstoden af anslagets slutsumma eller 339,892 kronor såsom
reservationsanslag.

Utskottet, som icke haft något att anmärka emot Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, får, med hänvisning till den vid utlåtandet
fogade tablå, hemställa:

a) att anslaget till trängen, nu 382,363 kronor,
må, för genomförande under år 1896 af trängens nya
organisation, ökas med 48,735 kronor till 431,098
kronor; samt

b) att af förenämnda anslag ett belopp af 339,892
kronor må uppföras såsom reservationsanslag.

Reservbefälet.

Angåendeök- ll:o. T enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
ning af detta och med hänvisning dels till statsrådsprotokollet (sid. 17), dels ock till
ans ag^ (|on vjc] detta utlåtande fogade tablå, får utskottet hemställa,

att anslaget till reservbefälet, nu 29,000 kronor,
må ökas med 12,000 kronor till 41,000 kronor.

Ved och ljus vid fästningar och garnisonsorter.

Angående ök- 12:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för beredande af
nin9ansifgCtttl ei''f°rderliga tillgångar till bestridande af de ökade eldnings- och belysn
.) j ningskostnaderna vid första Göta artilleriregementes nya kasernetablissement
å Q.viberg öka detta anslag, nu 117,500 kronor med 10,000 kronor
till 127,500 kronor.

Enligt hvad till statsrådsprotokollet (sid. 18) meddelats, hade arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet i skrifvelse af den 15 sistlidne
november angående nämnda departements medelsbehof för år 1896 erinrat,
att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda proposition, höjt
anslaget till ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter för tiden
från och med år 1895 med 14,000 kronor, från 103,500 kronor till
117,500 kronor, äfvensom att nämnda tillökning afsett att tillgodose

Statsutskottets Utlåtande, N:o 5.

behofvet af ökade brännmaterialier för dels Norrlands artilleriregementes
nya etablissement och dels de nya byggnaderna vid Svea ingeniörbatalj
on.

Emellertid hade, fortsätter departementet, detsamma redan i sitt
utlåtande den lo november 1893 rörande departementets medelsbehof
för år 1895 framhållit, att första Göta artilleriregementes nya kasernetablissement
å Qviberg blefve färdigt under hösten innevarande år, så
att regementet vid nämnda tidpunkt kunde deri inflytta, samt att dessförinnan
behöfliga materialier för etablissementets uppeldande borde
anskaffas och medelstillgång för bestridande af kostnaden för detsammas
belysning beredas. Behofvet komme dock att i sin helhet göra
sig gällande först år 1896, och då någon tillgång till dess fyllande
kunde beredas derigenom, att de medel, som hittills utgått för uppvärmning
och belysning af regementets äldre stallar, rid- och exercishus,
sjukhus samt informations- in. fl. lokaler i Göteborg, blefvo disponibla
efter regementets inflyttande i det nya etablissement^,, hade förvaltningen
ansett att med underdånig begäran om ökning af ved- och
ljusanslaget, i hvad anginge Qvibergs-etablissementet, möjligen kunde
anstå till 1895 års riksdag.

Från och med 1896 blefve det deremot oundgängligen nödvändigt,
att tillökning i detta anslag bereddes för bestridandet af sistnämnda
etablissements uppvärmning och belysning; och ansåge förvaltningen,
efter den utredning, som kunnat åstadkommas, dessa kostnader, med
afseende fästadt särskildt derå att prisen å stenkol och cokes under
1894 ytterligare stigit, icke kunna nedbringas under 15,000 kronor,
hvarifrån dock borde afdragas motsvarande kostnader för de nämnda
äldre byggnaderna och lokalerna i Göteborg, hvilka ej vidare blefvo
för första Göta artilleriregemente behöfliga efter dess inqvarterande å
Qviberg, så att, då sistberörda kostnader under de senare åren uppgått
till omkring 5,000 kronor, behofvet af anslagstillökningen ej
kunde bestämmas till lägre belopp än 10,000 kronor.

Departementet hade alltså hemstält, att anslaget för år 1896 måtte
ökas med berörda belopp 10,000 kronor, och framhåller departementet
på samma gång önskvärdheten deraf, att anslaget, i likhet med andra
anslag af motsvarande beskaffenhet, blefve förändradt till förslagsanslag.

Beträffande den utaf departementet ifrågasatta höjning af nu förevarande
anslag vore departementschefen fullkomligt ense med detsamma.
I och för sig vore uppenbart, att, då första Göta artilleriregemente
från och med hösten innevarande år komme att vara inhyst i tidsenligare
och såsom följd deraf jemväl rymligare lokaler, statens ut -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gifter för de för lokalerna nödiga eldnings- och belysningsämnena äfven
måste blifva större. Frånsedt kasernlokalernas ökade storlek, tillkomme
emellertid härvid ännu eu omständighet, som vore af beskaffenhet, att
medverka till den motsedda stegringen i berörda utgifter. Så länge
nemligen Göteborgs stad både skyldighet att draga försorg om regementets
vederbörliga kasernering, hade det äfven ålegat staden att bekosta
kasernlokalernas eldning och belysning. Numera, sedan staten
sjelf åt regementet anskaffat kasern och detsamma sålunda för framtiden
komme att vara inrymdt i en kronan tillhörig byggnad, skulle
jemlikt gällande föreskrifter äfven eldningen och belysningen af staten
öfvertagas; och då man erinrade sig, att i den tablå rörande stadens
inqvarteringskostnader, som med anledning af den ifrågasatta aflösningen
utaf densammas inqvarteringsskyldighet af den för denna frågas
beredning tillsatta särskilda kommission utarbetades och i sammanhang
med Kongl. Maj:ts till 1891 års Riksdag i ämnet aflåtna proposition
förelädes Riksdagen, stadens årliga utgifter för de egentliga kasernlokalernas
uppvärmning och belysning beräknades till icke mindre än
5,152 kronor 50 öre, torde böra medgifvas, att summan 10,000 kronor,
hvarmed sålunda skola bestridas icke allenast de alldeles nytillkomna
utgifterna för de nya vida större egentliga kasernlokalernas eldning
och belysning, utan äfven de ökade utgifterna, som för staten måste
uppkomma såsom följd deraf att öfriga lokaler i det nya etablissementet
såsom exercisbus, gymnastikhus, stallrum m. in. dylikt för belysning
och eldning måste kräfva större kostnader än förut, icke kunde anses
vara för högt beräknad.

På skäl, som till statsrådsprotokollet (sid. 20) anförts, har departementschefen
ej ansett sig böra för närvarande tillstyrka framställningom
anslagets förändring till förslagsanslag och icke heller funnit inom
Riksdagen ifrågasatt förändring deraf till reservationsanslag vara egnad
att åtminstone under nu rådande förhållanden i afsevärd mån afhjelpa
de olägenheter, som med anslagets nuvarande konstitutionella natur
vore förenade.

Utskottet, som icke haft något att anmärka emot Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, får, med hänvisning till den vid detta utlåtande
fogade tablå, hemställa,

att, för beredande af erforderliga tillgångar till
bestridande af de ökade eldnings- och belysningskostnaderna
vid första Göta artilleriregementes nya
kasernetablissement å Qviberg, anslaget till ved och

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ljus vid fästningar och garnisonsorter, nu 117,500
kronor, må ökas med 10,000 kronor till 127,500 kronor.

Artilleriskj utskolor.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja detta anslag,
nu 18,100 kronor, med 4,100 kronor till 22,200 kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan i punkt 6:o anfört
och tillstyrkt, äfvensom till den vid utlåtandet fogade tablå, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må öka anslaget till artilleriskjutskolor,
nu 18,100 kronor, med 4,100 kronor till
22,200 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag, som nu vore
upptaget till 6,052 kronor, måtte för jemnande af slutsumman å hufvudtitelns
ordinarie anslag höjas med 16 kronor.

Utskottet hemställer,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli må få jemkas i den mån, som för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma må finnas erforderligt.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Beträffande öfriga här ofvan oj omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel liar icke föreslagits någon förändring; men har
uti cm inom Andra Kammaren väckt motion (n:n 56) herr O. Jonsson i
Hof föreslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
Bill. till RiM. Blot. 181)5. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. .''5

Angående
anslaget till
artilleriskjutskolor.

[13.]

Angående
detta anslag.

[14-]

Angående öfriga
ordinarie
anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag för
tillämpning
af nya värnpligtslagens

föreskrifter.

[15.]

Angående
tfa inom
Riksdagen
väckta
motioner.

det täcktes Kongl. Maj:t taga under ompröfning, huruvida icke åtgärder
borde vidtagas i syfte att särskilja de öfverfältläkaren vid armén och
Stockholms garnison nu tillhörande göromål, samt till Riksdagen framkomma
med förslag till ändring af allmänna garnisonssjukhusets organisationsförhållanden.

Utskottet, som framdeles kommer att afgifva utlåtande öfver omförmälda
motion, får, med anmälan häraf, hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifvit
ifrågasatt, må i 1896 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp.

Extra anslag.

16:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må dels medgifva, att för tilllämpning
af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga
om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.
må af behållningarna å det dertill förut beviljade
extra anslag under år 1896 användas 20,000 kronor,
dels ock för samma ändamål på extra stat för berörda
år bevilja ett belopp af 33,000 kronor.

17:o. Uti två inom Riksdagen väckta motioner, den ena i Första
kammaren af herr R. Almström in. tl. (motion n:o 39) och den andra i
Andra Kammaren af herr H. H. Lilliehöök m. fl. (motion n:o 122), har
sammanstämmande hemstälts, att Riksdagen ville besluta en skrifvelse
till Kongl. Maj:t med begäran, att Kongl. Maj:t behagade låta upprätta
och för Riksdagen framlägga förslag till, bland annat, det fasta
försvarets utveckling samt arméns förseende med tidsenliga gevär, äfvensom
till kostnadernas bestridande med inom landet upplånade medel,
allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigter, som i motionerna
blifvit angifna.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Öfver berörda motioner kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Artilleribehof.

18:o Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra stat för Angående
år 1896 bevilja 895,300 kronor för anskaffning af nya eldhandvapen åt
armén. af nya eld pil

eu inom Första Kammaren väckt motion (n:o 14) bär herr friherre handvapen.
Klinckowström af sparsamhetsskäl yrkat, att berörda extra anslag måtte L
beviljas endast till dess halfva belopp.

Såsom inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 22), hade generalfälttygmästaren
uti sin ofvannämnda skrifvelse den 9 sistlidne november
angående arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af statsmedel
för år 1896 ånyo upptagit den redan vid sistlidne riksdag väckta frågan
om arméns förseende med nya eldhandvapen med repetermekanism.

Han hade dervid erinrat:

att han i stafvelse den 15 november 1893 till Kongl. Maj:ts pröfning
framlagt eu allmän plan för de behöfliga nya vapnens anskaffande,
enligt hvilken 100,000 gevär och 20,000 karbiner, det minsta
antal dylika vapen, hvarmed enligt hans åsigt behofvet kunde fyllas,
borde inom loppet af högst 12 år inköpas eller tillverkas;

att generalfälttygmästaren beräknat den sammanlagda kostnaden
för denna anskaffning, deruti inbegripet äfven ett för en gång erforderligt
belopp till verkställande af vissa förändringar vid gevärsfaktoriet
och ammunitionsfabriken, till 7,250,000 kronor;

att lian beträffande de åtgärder, som borde vidtagas i syfte att
påbörja anskaffningen, framhållit, dels att behofvet af karbiner borde
först och främst fyllas, och dels att, oaktadt han ansett vapentillverkningen
för statens räkning böra, i den mån sådant kunde ske, hädanefter
likasom hittills bedrifvas inom vårt eget land, den första årsbeställningen
likväl, på grund af att gevärsfaktoriet först under år 1896
kunde blifva i tillfälle att börja den nya tillverkningen, måste göras i
utlandet;

att han med anledning deraf också förmält sig anse de medel, som
för anskaffning af eldhandvapen under år 1895 kunde komma att beviljas,
böra användas för beställning hos utländsk firma af ett antal

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

repeterkarbiner, livilket, med afseende på den föreslagna anskaffning,stiden
12 år och det erforderliga totala antalet vapen 120,000 st., syntes
honom kunna bestämmas till 10,000 st.;

att, då firman Mauser förklarat sig vilja och kunna leverera berörda
antal vapen under år 1895, och vidare, derest tillverkning inom landet
af repetervapen och dertill hörande ammunition ansåges böra påbörjas
under år 1896, medel redan året förut måste vara tillgängliga för utförande
af de erforderliga förändringarna vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,
generalfälttygmästaren beräknat de för år 1895 under
sådana förhållanden nödiga beloppen på följande sätt nemligen:

till förändringar vid gevärsfaktoriet .................................... kr. 372,500: —

» förändringar vid ammunitionsfabriken........................... » 11,300: —

» inköp af 10,000 Mauserkarbiner ................................. » 540,000: —

» besigtning^- m. fl. kostnader för d:o .......................... » 20,000: —

» tillbehör för d:o ................................................................ » 29,000: —

» transportkostnader ............. •» 2,000: —

eller tillsammans ..................................................................... kr. 974,800:—;

att Kongl. Maj:t i sin till 1894 års Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof väl förklarat sig fullkomligt
ense med generalfälttygmästaren i hvad han sålunda yttrat om behofvet
för armén af förbättrade eldhandvapen och den kaliber och konstruktion,
som åt nämnda vapen borde gifvas, men emellertid med hänsyn
till de stora anslagskraf, som för fyllande af andra landtförsvarets behof
funnits nödiga, ansett inköpet af karbiner för år 1895 böra inskränkas
till halfva det af generalfälttygmästaren till inköpande föreslagna
antal och af sådan anledning föreslagit Riksdagen att för nu omhandlade
ändamål anslå endast 679,300 kronor, eller det af generalfälttygmästaren
ifrågasatta belopp, minskadt med hvad som beräknats åtgå
för inköp af 5,000 karbiner; samt slutligen

att Riksdagen af det sålunda äskade beloppet icke beviljat mer
än 295,500 kronor, eller det för inköp af återstående antalet repeterkarbiner
erforderliga belopp.

Generalfälttygmästaren hade derefter öfvergått till en skildring af
de förhandlingar, som beträffande leveransen af det sålunda till inköp
bestämda antalet karbiner under och efter riksdagen med vederbörande
vapen fabrikanter egt rum. Till en början hade, yttrade han dervid, firman
Mauser, såsom också framginge af en utaf generalfälttygmästaren till
chefen för landtförsvarsdepartementet den 26 februari 1894 aflåteu skrifvelse,
på gjord förfrågan förklarat sig, helst då patentafgift icke sam -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tidigt stäldes i utsigt, ej vara villig att träffa aftal om leverans af ett
mindre antal karbiner än 10,000 st.; och hade med anledning deraf all
tanke på någon anskaffning af ifrågavarande vapen tills vidare måst uppgifvas.
Omkring en månad senare hade emellertid från en belgisk
firma, Fabrique National dArmes de Guerre, ankommit en skrifvelse,
uti hvilken sagda firma, med förmälan att densamma förvärfvat samtliga
Mausers patent, erbjudit sig att leverera repeterkarbiner af den
önskade konstruktionen, och hade generalfälttygmästaren till firman
Mausers agent Franz Marcotty med anledning deraf framstält förfrågan,
huruvida nämnda belgiska firma verkligen egde rätt att tillverka vapen
af Mausers modell, och dervid tillika meddelat, att svenska staten dåmera,
enär flottan förklarat sig vilja samtidigt anskaffa 2,000 repeterkarbiner,
vore i stånd att afsluta beställning af tillsammans 7,000 vapen
af ifrågavarande slag. Såsom svar å denna framställning hade Marcotty
meddelat, att han vore beredd att förmedla den sålunda erbjudna beställningen;
men under dessa förhandlingar hade till den firma, Ludvig
Löwe & Comp. i Berlin, som genom Marcotty åtagit sig att utföra
leveransen, ingått nya och så stora beställningar från annat håll, att
firman då icke ansett sig kunna inom antaglig tid tillverka de svenska
vapnen. Efter ytterligare af denna omständighet föranledda svårigheter
och dröjsmål hade det slutligen lyckats att förmå en annan firma,
Waffenfabrik Mauser i Oberndorf (Wiirtemberg), att åtaga sig leveransen
af de önskade 7,000 repeterkarbinerna; och den 16 augusti 1894 afslöts
med berörda firma vederbörligt aftal om leveransen, ehuru dock
firmans underskrift å kontraktet först i början af september månad
erhölls.

Enligt detta kontrakt skulle sålunda, fortsatte generalfälttygmästareu,
under 1895 års sommar för landtförsvarets behof levereras 5,000
karbiner af den utaf Kongl. Maj:t år 1894 faststälda modell. Att
emellertid äfven för år 1896 begränsa anskaffningen till ett så jemförelsevis
obetydligt antal vore, efter hans åsigt, icke tillrådligt, '' Uti
den allmänna plan för anskaffningen af det i första hand erforderliga
behofvet, 100,000 gevär och 20,000 karbiner, som generalfälttygmästaren
i skrifvelse den 15 november 1893 till Kongl. Maj:ts pröfning
framlagt, hade han på anförda skäl föreslagit eu jemförelsevis lång
tid, 12 år, för anskaffningen af sagda antal vapen. Denna tid vore
dock enligt general falttygmäs tårens åsigt ett maximum, som icke
utan väsentliga olägenheter och verklig våda kunde öfvorskridas, hvadan
han under inga omständigheter vågade tillstyrka en mindre
årsanskaffning under den närmaste tiden än 10,000 vapen. Till följd

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

häraf, och enär under år 1895 endast 5,000 karbiner komme att levereras,
ansåge generalfälttygmästaren det som en tjenstepligt att hemställa
om äskande af anslag för anskaffning under år 1896 af 15,000
repetervapen, hvilka enligt den förut åberopade allmänna planen borde
utgöras af karbiner, så att behofvet af sådana blefve inom sistnämnda
års utgång fVidt.

Generalfälttygmästaren ansåge sig emellertid icke kunna inskränka
sin framställning i detta afseende endast till en begäran om anslag för
vapenanskaffning.

Redan uti sin flera gånger berörda skrifvelse af den 15 november
1893 hade han, yttrade han nemligen vidare, framhållit önskvärdheten
af att vapentillverkningen för statens räkning hädanefter likasom hittills,
i den mån ske kunde, komme att inom vårt eget land bedrifvas,
och det syntes honom icke heller behöfva särskildt betonas, att det af
flera skäl vore fördelaktigt, om denna tillverkning kunde inom den
närmaste framtiden påbörjas. För detta ändamål erfordrades, på sätt
förut ådagalagts, vissa förändringar dels vid gevärsfaktoriet, dels, om
jemväl ammunition för de nya vapnen skulle kunna inom landet tillverkas,
äfven vid ammunitionsfabriken. Skulle fördenskull fortfarande
anses önskvärdt, å ena sidan att antalet från utlandet inköpta repetervapen
icke komme att öfverskrida summan 10,000, såsom i den ursprungliga
allmänna planen föreslagits, och å den andra att anskaffningen
ej komme att fortgå långsammare än hvad i sagda plan förordats,
vore det oafvisligen nödvändigt, att tillverkningen vid gevärsfaktoriet
af repetervapen kunde taga sin början redan under år 1896, ett förhållande,
som i sin ordning hade till följd, att anslag till de erforderliga
förändringarna vid ifrågavarande verkstäder måste af 1895 års
Riksdag beviljas. Blefve bifall till en sådan anordning af statsmagterna
lemnadt, skulle af de till anskaffning under år 1896 föreslagna 15,000
karbinerna endast 5,000 st. behöfva inköpas från utländska fabrikanter,
under det att det återstående årsbehofvet 10,000 st, kunde genom tillverkning
inom landet fyllas.

Generalfälttygmästaren funne sig alltså, för vinnande af nyssnämnda
i flera hänseenden synnerligen eftersträfvansvärda mål, böra jemväl i
nu förevarande sammanhang återupptaga sin år 1893 gjorda och af Kongl.
Maj:t gillade framställning om anslag till förändringar vid gevärsfaktoriet
och ammunitionsfabriken; och ansåge han alltså följande belopp
böra, med anledning af förslaget om arméns förseende med nya eldhandvapen,
utaf 1895 års Riksdag äskas, nemligen:

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till 5,000 repeterkarbiner, inköpta från utlandet, å 54

kronor pr stycke med transport ................................. kr. 270,000:

» besigtnings-, profskjutnings- och skottställnings kostnader

för desamma, å 2 kronor per stycke...... » 10,000:

» tillbehör (remmar med lås, skyddsläder, mynningshylsor,
skrufmejslar m. m.) för desamma, å 2,90

kronor för hvarje karbin............................................. ... j» 14,500:

» transportkostnader för desamma, å 0,20 krona per

stycke ................................................................................... » 1,000:

» 10,000 karbiner tillverkade vid gevärsfaktoriet, å

45 kronor per stycke...................................................... » 450,000:

» profskjutnings- och skottställningskostnader för sistnämnda
vapen, å 0,80 krona per stycke .................. » 8,000:

» patentafgift för desamma, å 2,25 kronor per stycke » 22,500:

» tillbehör för desamma, å 2,90 kronor för hvarje ... » 29,000:

» transportkostnader för sistnämnda karbiner, å 0,20

krona per stycke.............................................................. » 2,000:

» förändringar vid gevärsfaktoriet ................................. » 372,500:

» förändringar vid ammunitionsfabriken........................ » 11,300:

Summa kronor 1,190,800

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t. har departementschefen
för egen del yttrat, att han redan sistlidna år, då den af generalfälttygmästaren
gjorda framställning om anslag under år 1895 för anskaffning
af eldhandvapen inför Kongl. Maj: t föredrogs, förklarade sig
i allo instämma med honom så väl hvad angår behofvet för armén af
dylika vapen som beträffande den kaliber och konstruktion, som åt de
nya vapnen borde gifvas, samt sättet för desammas anskaffning. Endast
med hänsyn till de stora fordringar på budgeten, som jemväl i
andra hänseenden från landtförsvarets sida måste framställas, hade han
ansett sig böra tillstyrka Kongl. Maj:t att i sin till Riksdagen i ämnet
aflåtna proposition i viss mån afvika från generalfälttygmästarens då
gjorda framställning och sålunda, med gillande af hvad gencralfälttygmästaren
föreslagit i fråga om förändringarna vid gevärsfaktoriet och
ammunitionsfabriken, inskränka anslagskrafven för anskaffning af karbiner
till hvad som erfordrades för inköp af 5,000 sådana vapen.

Departementschefens ställning till frågan i år vore alldeles oförändrad.
Ur alla synpunkter skulle han anse i hög grad önskligt, om
åt generalfälttygmästarens nu föreliggande förslag kunde beredas fullständig
framgång. Äfven i år måste emellertid af samma skäl som

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sistlidna år ifrågasättas någon minskning i de af generalfälttygmästaren
uppstälda anslags fordringar, och syntes dervid begränsning i antalet till
anskaffning föreslagna karbin er med minsta olägenhet kunna vidtagas.
Beviljades t. ex. anslag till anskaffning af endast 10,000 karbiner i
stället för 15,000, som af generalfälttygmästaren föreslagits, så att antalet
nya karbiner vid 1896 års utgång komme att uppgå till 5,000
mindre än som från början förutsatts, qvarstode alltid möjligheten att
ett kommande år kunna bereda något större anskaffningsanslag och dymedelst
påskynda tillverkningen, så att det oaktadt vid de 12 årens
slut det erforderliga antalet gevär och karbiner kunde vara färdigt. En
rubbning åter i de af generalfälttygmästaren för förändringarna vid gevärsfaktoriet
och ammunitionsfabriken beräknade siffror skulle deremot,
såsom lätt inses, verka störande på hela den tilltänkta gången af anskaffningen
och måhända med ett helt år förlänga den redan förut såsom
anmärkningsvärdt lång betecknade tidpunkt, inom hvilken de nya
vapnen skulle komma att stå till arméns disposition.

Då kostnaden för anskaffningen af 5,000 karbiner utaf generalfälttygmästaren
beräknas till 295,500 kronor, borde sålunda af Riksdagen
för handvapensanskaffningen äskas ett belopp utaf 1,190,800 kronor —
295,500 kronor eller 895,300 kronor.

Med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning får utskottet
till en början erinra, att Riksdagen år 1889 beviljade 1,668,000
kronor till förändring af 100,000 gevär af 1867 års modell till vapen
af liten kaliber samt deraf anvisade:

År 1889.
» 1890
» 1891
» 1892.

kr. 300,000

» 568,000

400,000
400,000

Summa kr. 1,668,000

att Kongl. Magt i proposition till 1893 års Riksdag, under förmälan
att för det sålunda beviljade anslaget i stället för 100,000 gevär endast

72,000 kunde erhållas, hemstält, att för förändring af ytterligare 28,000
gevär af 1867 års modell till vapen af liten kaliber måtte beviljas ett
belopp af 550,000 kronor, hvilken framställning af Riksdagen bifölls;

samt att Riksdagen år 1894 anvisade 295,500 kronor till anskaffning
af karbiner med repetermekanism och af liten kaliber.

Utskottet har inhemtat:

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 25

års modell utgjorde:

den 1 januari 1892 ............................................................................. 6,081 st.

» » » 1893 24,330 »

» » » 1894 47,797 »

» » » 1895 68,098 » ,

hvarjemte vid hvardera af dessa tidpunkter stora mängder af färdiga
men då ej sammansatta gevärsdelar funnits;

att förändrin gen af 100,000 gevär af 1867 års modell till vapen af
liten kaliber anses vara afslutad i början af år 1896;

att anskaffning af 15,000 karbin er, hvilka, tillverkade hos firman
Löwe & comp., skulle betinga eu kostnad af 886,500 kronor eller 59,07
kronor stycket, skulle, verkstäld vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
medföra en utgift af 784,800 kronor eller, om jemväl kostnaden för
anskaffningen af maskiner m. in. inberäknades, 833,400 kronor, enligt
följande beräkning:

arbetskostnad .............................. kr 28: 06

material d:o ................................... » 7: 31

verkstads- och maskin-d:o ......... » 5: —

olja, kol m. in.............................. » 2: —

kassation vid fabriken m. m. ... » 3: —

besigtningskostnad ..................... » 1: —

skottställning.................................... » 0: 80

oförutsedda kostnader .................. » 0: 83

patentafgift................................... » 2: 25

transportkostnad ........................ » 0: 20

tillbehör........................................... » 1: 87

hvartill bör läggas det belopp, som för
förändringar vid gevärsfaktoriet för tillverkning
derstädes af 100,000 gevär och

15.000 karbiner belöper på hvarje vapen

„ 372,500

eer 115,000 .....................................................

a,tt 100,000 gevär af Mausers modell, tillverkade vid Carl Gustafs
stads gevärsfaktori, skulle medföra en utgift af 6,007,000 kronor eller,
om jemväl kostnaden för anskaffning af maskiner m. m. inberäknades,

6.331.000 kronor, enligt följande beräkning:

Bih. till Bikul. Prat. 1895. 4 Sami. 1 A fä. 0 Haft.

52: 32 x 15,000 = 784,800,

= 3: 24 x 15,000= 48,600
55: 56 x 15,000 = 833,400;

26 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

arbetskostnad ............................................ kr 28: 96

materialkostnad.......................................... )> 8: 57

verktyg- och maskin- d:o....................... » 5: —

olja, kol m. m...................... » 2: —

kassationskostnad m. in......................... » 3: —

besigtnings- d:o.......................................... » 1: —

skottställnings- d:o.................................... )> 0: 80

oförutsedda kostnader.............................. » 0: 07

patentafgift................................................... )) 2: 25

transportkostnad ....................................... » 0: 20

tillbehör........................................................ » 7: 62

kr. 60: 07 x 100,000 = 6,007,000,

hvartill borde läggas det belopp, som
för förändringar vid gevärsfaktoriet för
tillverkning derstädes af 115,000 vapen

‘172 500

belöpte på hvarje, eller ,, ra,m ............ = 3: 24 x 100,000 = 324,000

’ kr. 63: 31 x 100,000 = 6,331,000;

att den i kostnadsberäkningen (statsrådsprotokollet sid. 26) förekommande
posten »till förändringar vid gevärsfaktoriet» vore grundad
på följande beräkning:

maskiner för karbin- och gevärstillverkningen................ kr 38,810: —

d:o för verktygstillverkningen ...................................... » 10,455: —

ändring, reparation af maskiner samt komplettering af

maskinskrufstycken och spindlar m. in..................... » 13,235: —

oförutsedda utgifter................................................................... » 10,000: —

första uppsättning fixturer, verktyg och besigtningsinstrument
............................................................. » 300,000: —

Summa kr 372,500: —

att i afseende å patenträtten firman Löwe & Comp. erbjudit sig
att till svenska staten öfverlåta tillverkningsrätten för 150,000 vapen
af Mausers system till pris af 2 mark stycket, eller 270,000 kronor;
att samma firma, enligt styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori
den 12 september 1892 delgifvet direktionsbeslut, vore villig
bestämma afgiften till 2: 50 mark pr vapen, derest tillverkningen inom
Sverige skulle komma att inskränkas till 10,000 st. karbiner och 100,000
gevär, hvarigenom afgiften skulle nedgå till 247,500 kronor; samt på
förfrågan, om svenska staten egde rättighet att tillverka 6,5 mm. eldhandvapen
(gevär eller karbiner) med repetermekanism enligt Mausers

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

system äfven innan beställning hos uppfinnaren af 10,000 karbiner af
ifrågavarande slag egt rum — att firman Mausers ombud F. Marcotty
förklarat sig villig medgifva svenska staten rätt att tillverka gevär och
karbiner af Mausers konstruktion mot en afgift af 2: 50 riksmark pr
styck, under förutsättning att ifrågavarande tillverkning komme att
omfatta 110,000 vapen, hvilket erbjudande lemnats samtidigt med uppgift
om pris å 10,000 karbiner, men beställning af detta antal dervid
ej uttryckligen gjorts till vilkor för förstnämnda medgifvande; äfvensom

att Husqvarna eller annan inom landet befintlig enskild fabrik för
tillverkning af eldhandvapen ej anmodats att ingifva anbud å leverans
af eldhandvapen för svenska armén.

I likhet med hvad i den kongl. propositionen finnes anfördt, anser
utskottet önskvärdt, att tillverkning för statens räkning af vapen
och ammunition må, i den mån ske kan, inom vårt eget land bedrifvas,
hvadan utskottet funnit angeläget, att de föreslagna förändringarne vid
statens gevärsfaktori och ammunitionsfabrik varda vidtagna, och sålunda
trott sig böra tillstyrka, att de af Kongl. Maj:t för ändamålet
äskade medel blifva beviljade.

Hvad vidare beträffar anskaffningen af karbiner, har utskottet funnit
sig böra biträda den i statsrådsprotokollet uttalade mening, att
medel nu böra anslås för anskaffning af 10,000 sådana vapen.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å friherre Klinckowströms
motion i denna del, må på extra stat för år
1896 anvisa 895,300 kronor för anskaffning af nya
eldhandvapen åt armén.

19:o. Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för anskaffning af
mobiliserings ammunition till eldhandvapen på extra stat för år 1896 bevilja
800,000 kronor.

Uti omförmälda inom Första kammaren väckta motion (n:o 14)
har herr Friherre Klinckowström yrkat, att ifrågavarande anslag måtte
af Riksdagen beviljas endast till dess halfva belopp.

Af statsrådsprotokollet (sid. 28 och 29) inhemtas, att generalfälttygmästaren
uti skrifvelse den 9 sistlidne november erinrat, att han uti
den plan för anskaffning af mobiliseringsammunition till 1867—89 års
gevär, som han i skrifvelse den 10 november 1891 understält Kongl.
Maj:ts pröfning, beräknat behofvet till 36,000,000 patroner, ett antal
som Kongl. Maj:t, enligt hvad som framginge af den till 1892 års lag -

Angående
anslag till
mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

[17.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tima Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof, ansett ingalunda vara för högt beräknadt; att, då för fyllande
af nämnda ammunitionsbehof ett belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor
ansetts erforderligt, och något längre dröjsmål med anskaffningen
deraf än som vore oundgängligen nödvändigt icke syntes böra ega rum,
generalfälttygmästare!! i sin ofvan åberopade skrifvelse hemstält, att
Kongl. Maj:t ville, i syfte att den erforderliga anskaffningen måtte
kunna inom fyra år fullbordas, af den då instundande Riksdagen för
ändamålet äska 1,000,000 kronor; att generalfälttygmästare!! sedermera,
då efter den förstnämnda tidpunkten icke någon omständighet tillkommit,
som från hans synpunkt sedd kunnat göra behofvet af eu
snabb anskaffning af mobiliseringsammunition för de nya eldhandvapnen
mindre trängande, i skrifvelser den 27 november 1892 och den lo november
1893 likaledes hemstält, att årsanslagen för ifrågavarande ändamål
måtte bestämmas till 1,000,000 kronor; samt att till anskaffningen
beviljats för bvartdera af åren 1893 och 1894 800,000 kronor och för
år 1895 600,000 kronor, så att för de tre åren 1893—1895 sammanlagdt
af Riksdagen anvisats 2,200,000 kronor, eller något mer än hälften
af det år 1891 beräknade totalbeloppet.

I skrifvelse den 15 november 1893 hade, enligt hvad generalfälttygmästaren
vidare erinrat, bland skälen för en så vidt möjligt påskyndad
anskaffning af mobiliseringsammunition jemväl framhållits den
omständigheten att, om Kongl. Maj:t och Riksdagen gillade hans i
samma skrifvelse framlagda förslag om anskaffande af nya eldhandvapen
för armén, ammunitionsanslaget måste fördelas på två kalibrar;
och då denna förutsättning sedermera äfven inträffat, i det att 1894 års
Riksdag beviljat anslag till 5,000 st. repeterkarbiner, och sålunda vid
utgången af år 1895 till arméns disposition komme att förefinnas förutom
1867 — 89 års gevär, af hvilka hela det afsedda antalet 100,000
st. vid nämnda tidpunkt torde vara fullbordadt, jemväl berörda antal
6,5 mm. karbiner, som, enligt hvad redan meddelats, under nästinstundande
sommar komme att levereras, hade det, enligt generalfälttygmästarens
åsigt, varit ytterst önskvärdt, att den ursprungligen uppgjorda
planen för anskaffning af mobiliseringsammunition kunde genomföras,
så att hela behofvet deraf blefve fyldt inom utgången af år
1896. Då emellertid för vinnande af detta mål skulle erfordras ett
anslag af ej mindre än 1,800,000 kronor, eller skilnaden emellan den
beräknade anskaffningskostnaden, 4,000,000 kronor, och det beviljade
beloppet 2,200,000 kronor, men förstnämnda summa hade synts generalfälttygmästaren
för stor att under ett år utgå och användas för an -

Statsutskottets Utlåtande N:o

skaffningen, hade han föreslagit, att anslaget måtte fördelas på tvenne
år, 1896 och 1897, med 900,000 kronor på hvardera.

Med anmälan, att för de medel till anskaffande af mobiliseringsammunition
för de nya cldhandvapnen, som hittills blifvit af Riksdagen
på extra stat beviljade, patrondelar till ytterligare 6,150,000 st, skarpa
patroner, deraf 5,300,000 till 1867—89 års gevär och återstoden till
1894 års karbin, under år 1894 blifvit beställa, och att leveransen af
dessa patrondelar redan påbörjats, hade generalfälttygmästaren hemstält,
att Kongl. Maj:t täcktes till anskaffning af mobiliseringsammunition
för eldhandvapncn af Riksdagen begära ett anslag på extra stat för
år 1896 af 900,000 kronor.

Departementschefen funne, lika med generalfälttygmästaren, önskligt,
att anskaffningen af mobiliseringsammunition så vidt möjligt påskyndades,
men ansåge sig dock af enahanda skäl, som förut under anslaget
till anskaffning af eldhandvapen af honom åberopats, nödsakad att ifrågasätta
någon minskning i det af generalfälttygmästaren för detta ändamål
begärda anslag; och syntes under sådana förhållanden anslaget
kunna för år 1896 utgå med samma belopp, som för år 1895 af Kongl.
Magt äskades, eller 800,000 kronor.

Enär Riksdagen för ifrågavarande ändamål redan beviljat år 1892

800,000 kronor, år 1893 likaledes 800,000 kronor och år 1894 600,000
kronor, eller tillsammans 2,200,000 kronor, har utskottet ansett större
belopp än 450,000 kronor icke böra för år 1896 anvisas för denna anskaffning.
Under öfvergången till den nya härordningen, hvilken medför
afsevärda ökningar å de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel,
böra, enligt utskottets åsigt, anslagsbehofven på extra stat så mycket
som möjligt begränsas. Utskottet föreställer sig jemväl, att med ett
anslag af 450,000 kronor för år 1896 tillsammans med hvad förut är
för ändamålet anvisadt, eller alltså tillhopa 2,650,000 kronor, behofvet
af mobiliseringsammunition för arméns eldhandvapen nu kan anses blifva
ganska väl tillgodosedt. Af de 100,000 gevär af 1867 års modell, till
hvilkas förändring Riksdagen beviljat medel, voro nemligen endast
68,098 färdiga den 1 januari innevarande år och de återstående blifva
icke fullbordade under detta år. Härtill komma visserligen de 5,000
karbiner, hvilkas anskaffande 1894 års Riksdag besluta, men med
ett belopp af 2,650,000 kronor erhållas 23,850,000 patroner, hvilka
förslå till 79,500 eldhandvapen med 300 patroner till hvarje, hvilket i
det närmaste motsvarar hvad af fackmän anses för hvarje eldhandvapen
vid mobilisering erforderligt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet hemställer derför:

a) att Riksdagen må till anskaffning af mobiliseringsammunition
till eldhandvapen på extra stat för
år 1896 anvisa 450,000 kronor; samt

b) att friherre Klinckowströms omförmälda motion
i denna del må anses härigenom besvarad.

Angåendean- 20:o. Kong]. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för anskaffning af
ningsartlllerl fästningsartillerimateriel på extra stat för år 1896 bevilja 100,000 kronor.
materiel. Uti sin omförmälda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 14)

[18.] har herr friherre Klinckowström yrkat att berörda anslag måtte beviljas
endast till dess halfva belopp.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 30) inhemtas hade för anskaffande
af fästningsartillerimateriel generalfälttygmästaren i sin skrifvelse
den 9 sistlidne november ansett ett anslag af 400,000 kronor böra för
år 1896 på extra stat af Riksdagen äskas, till stöd för hvilken framställning
han hufvudsakligen anfört :

att, sedan Kongl. Maj:t under år 1892 i nåder faststält bestyckningsplaner
för befästningarna i Stockholms skärgård, Oscarsvärnlinierna
och Karlsborgs fästning med Vabergspositionen, endast ett jemförelsevis
ringa belopp 100,000 kronor blifvit för hvarje år af Kongl. Maj:t
begärdt och af Riksdagen beviljadt till anskaffning af dylik materiel;

att det emellertid vore uppenbart, att med ett så litet årsanslag
fyllandet af det i sagda planer angifna behofvet af fästningsartillerimateriel
skulle taga en synnerligen lång tid;

* att särskild! Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, med afseende
på dess vigtiga uppgift att skydda rikets hufvudstad mot angrepp
från sjösidan, så snart som möjligt syntes böra förses med fullständig
bestyckning enligt den faststälda planen;

att denna uppfattning icke kunnat annat än ytterligare bekräftas
genom de under sistlidne års höst inom befästningsområdet utförda kombinerade
stridsöfningarna; samt

att då, enligt hvad generalfälttygmästaren hade sig bekant, chefen
för fortifikationen nu ämnade göra framställning om anslag i och för
Oscar-Fredriksborgsverkets förstärkande och detsammas ordnande för
uppställande derstädes af den, enligt 1892 års faststälda plan, för verket
afsedda kraftigare bestyckning, äfven af denna omständighet syntes
skäl kunna hemtas för påskyndandet af den synnerligen angelägna kompletteringen
af fästningsartillerirnaterielen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Departementschefen har lika med generalfälttygmästaren vitsordat,
att en betydande mängd fästningsartillerimateriel ännu återstode att anskaffa
för att sätta våra fästningar, särskild t dem mot sjösidan, i försvarsdugligt
skick; men då anslag för militära ändamål af ännu mera
trängande beskaffenhet än det förevarande under statsregleringsperioden
måste äskas, ansåge han sig dock böra göra framställning om eu betydande
nedsättning i det af generalfälttygmästaren för anskaffning af
fästningsartillerimateriel begärda anslag och har derför hemstält, att endast
100,000 kronor måtte för ändamålet af Riksdagen äskas.

Med anledning af förevarande framställning liai utskottet velat
erinra:

att i statsverkspropositionen vid 1891 års riksdag anmäldes, att
»enligt de uppgjorda fullständiga bestyckningsplanerna» för Karlsborg,
Vaxholm-Oscar-Fredriksborg och O skarsvärn slinierna återstode för
Vaxholm-Oscar-Fredriksborg pansarbrytande och 12 cm. kanoner, samt
att kostnaderna för denna fästnings bestyckning beräknats till 2,071,000
kr., hvaraf, då 000,000 kronor redan beviljats, 1,471,000 kronor ytterligare
erfordrades; samt att Kongl. Maj: t hos Riksdagen begärt, att 900,000
kronor häraf skulle för år 1892 anvisas, hvilken framställning ock af Riksdagen
bifölls;

att i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 10 november 1891 generalfälttygmästaren
anmält, att för ett verksamt försvar af farleden till Stockholm
erfordrades att å fästet Oscar-Fredriksborg uppsattes fullkraftiga
pansarbrytande pjeser, deraf 3 st. å öfre verket samt 2 å 3 på platser

1 de nedre kasematterade, hvarifrån portéerna vore störst; att kostnaden
för en dylik pjes med kaliber af 24 cm. och en längd af 35 kaliber i
sjelfsänkande lavett och med erforderlig utredning och ammunition uppginge
till, förutom transport- och uppsättningskostnad, 227,234 kronor;
hvarför generalfälttygmästaren hemstält, att, då en af de för det öfre
verket erforderliga pjeserna kunde anskaffas af de medel, som 1891 års
Riksdag anvisade, Kongl. Maj: t måtte af Riksdagen för anskaffning af

2 st. pansarbrytande pjeser äska 404,468 kronor, mon att Kongl. Maj:t
af 1892 års Riksdag dock endast äskat 100,000 kronor för anskaffande
af fästningsartillerimateriel, hvilket belopp af Riksdagen anvisades;

att generalfälttygmästaren i skrifvelse den 29 november 1892, jemte
förmälan, att Kongl. Maj:t den 22 april och 27 maj samma år fäststält
bestyckningsplanen för befästningarna i Stockholms skärgård, Oscarsvärnslinierna
och Karlsborgs fästning med Vabergspositionen, erinrat,
att medel disponerats eller reserverats till följande för Oscar-Fredriksborg
afsedda och till större delen då redan bestälcla materiel, nemligen

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3 st. 35 kaliber långa 24 cm. kanoner med lavetter, stridsutredning
och en del ammunition samt 11 st. 5 cm. snabbskjutande kanoner med
tillbehör; att dessutom vore bestrida 42 st. 8 cm. kanoner och 25
st. 8 mm. kulsprutor, b vilka vapen af gifna modeller till större antal
inginge i alla de senast faststälda bestyckningsplanema, att med ofvan
omförmälda anskaffning vore emellertid, hvad särskildt Vaxholm— OscarFredriksborg
anginge, endast början gjord till åvägabringandet af den
bestyckning, som enligt bestyckningsplaner vore för detta befästningsområde
erforderlig, hvarför han hemstälde, att för år 1894 ett anslag
af 400,000 kronor måtte af Riksdagen begäras; men att Kongl. Maj:t dock
endast äskat 100,000 kronor till fästningsartillerimateriel, hvilket belopp
af 1893 års Riksdag beviljades; samt att generalfälttygmästare:! år 1893
förnyat sin år 1892 gjorda framställning om ett anslag till fästningsartillerimateriel,
dervid särskildt hufvudstadens försvar mot sjösidan
framhölls såsom det, hvilket närmast vore att fylla; men att föredragande
departementschefen, ehuru vitsordande, att en betydande mängd
fästningsartillerimateriel ännu återstode att anskaffa för att sätta våra
fästningar särskildt dem mot sjösidan i försvarsdugligt skick, tillstyrkte,
att endast 100,000 kronor måtte af Riksdagen äskas samt att 1894 års
Riksdag, som förklarade sig i likhet med generalfälttygmästare!! och
departementschefen till fullo inse vigten deraf, att i all synnerhet fästningarne
åt sjösidan snarast möjligt försättas i försvarsdugligt skick,
anvisade det begärda beloppet.

Af det belopp, som vid 1891 års riksdag anmäldes ytterligare erforderligt
för Vaxholm-Oscar-Fredriksborgs förseende med artillerimateriel
eller 1,471,000 kronor, har sålunda anvisats

år 1891....................................................................................... kr. 900,000

» 1892...................................................................................... » 100,000

» 1893.................................................................................. » 100,000

» 1894...................................................................................__ 100,000

eller tillsammans kr. 1,200,000,

hvadan, då enligt den nyss lemnade utredningen
jemväl de 300,000 kronor, som åren 1892, 1893 och
1894 af Kongl. Maj:t begärts och af Riksdagen anvisats
till fästningsartillerimateriel, torde afsett Oscar-Fredriksborgs
bestyckande, vid innevarande års ingång
skulle återstå för ifrågavarande ändamål oanvisadt... kr. 271,000

summa kr. 1,471,000.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

I hvad män genomförandet af de år 1892 faststälda bestyckningsplanerna,
hvad befästningarna i Stockholms skärgård angår, kan inverka
på det vid 1891 års riksdag angifna behofvet för Vaxholm-OscarFredriksborg,
saknar utskottet kännedom.

Då emellertid af hvad ofvan anförts framgår, att medel redan beviljats
till största delen af den bestyckning för berörde fästningar,
hvars anskaffande framställningen till 1891 års Riksdag afsåg, men nu,
på sätt i punkten 22:o närmare omförmäles, meddelats, att de vallar,
på hvilka den nya bestyckningen skall uppställas, behöfva förändringar
och förstärkningar, på det att de nya pjeserna må kunna der uppställas
och gifvas nödigt skydd, får utskottet, som i nyss berörda punkt 22:o)
tillstyrker anvisande af medel till förstärkningsarbeten å sjöfästningarne,
hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning äfvensom
friherre Klinckowströms omförmälda motion i
denna del ej må af Riksdagen bifallas.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt anskaffning
af fältartillerimateriel på extra stat för år 1896 bevilja 254,000
kronor.

Uti omförmälda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 14)
har friherre Klinckoivström yrkat bland annat, att förevarande anslag
måtte af Riksdagen beviljas endast till dess halfva belopp.

Af statsrådsprotokollet (sid. 31) inhemtas, att generalfälttygmästaren
i skrifvelse den 9 november 1894 erinrat, att anskaffningen af den fältartillerimateriel,
som på grund af artilleriets vid 1892 års urtima riksdag
beslutade omorganisation vore utöfver den redan befintliga materielen
af detta slag erforderlig, ansetts böra taga sin början med andra
öfvergångsåret (1894), för att året efter öfvergångstidens utgång afslutas,
samt att af det belopp, 1,270,000 kronor, som för sagda anskaffning
vore nödigt och som följaktligen borde under fem år, räknadt
från och med nyssnämnda år, utgå, hvardera af 1893 och 1894 års
Riksdagar beviljat en femtedel eller 254,000 kronor.

Med anmälan, att det första af dessa båda årsanslag, hvilket under
1894 varit disponibelt, hufvudsakligen användts till anskaffning af materiel
till 2 st. 8 cm. batterier och att denna anskaffning under sagda
år till största delen fullbordats, hade generalfälttygmästaren alltså hemstält,
att Kongl. Maj:t täcktes till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel
jemväl för år 1896 af Riksdagen äska ett anslag på extra stat
att utgå likaledes med 254,000 kronor.

Bih. till Piksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 AJd. 5 Iläft. 5

Angående
anslag till
fältartillerimateriel.

[19.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
sjöfästninqarna.

[20]

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med afslag å friherre Klinckowströms
i ärendet framstälda yrkande, må, i likhet med
hvad åren 1893 och 1894 egt rum, till fortsatt anskaffning
af ny fältartillerimateriel på extra stat för
år 1896 anvisa 254,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

22:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja
till förstärkning af försvaret vid Oxdjupet 1,010,000 kronor, till
komplettering af försänkningarne vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning 100,000 kronor och till förstärkning sarbeten vid Kungsholmens
fästning 671,500 kronor äfvensom till utgående under år 1896 deraf
anvisa för förstnämnda ändamål 150,000 kronor, för försänkningarna
vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning 50,000 kronor samt för
förstärkningsarbetena vid Kungsholmen 140,000 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 14) har friherre
Klinckowström yrkat, att ifrågavarande anslag måtte af Riksdagen beviljas
endast till deras halfva belopp.

Chefen för fortifikationen hade, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet
(sidd. 31—-35) i särskilda skrivelser till Kongl. Maj:t den 14
november 1891, den 15 november 1892 och den 14 november 1893 om
anslag till rikets fästningsbyggnader för åren 1893, 1894 och 1895 gjort
framställning om åtskilliga förstärkningsarbetens utförande vid befästningarne
i Stockholms skärgård och vid Karlskrona.

Genom särskilda beslut den 31 december 1891, den 31 december
1892 och den 30 december 1893 hade emellertid Kongl. Maj:t funnit
dessa framställningar icke för det dåvarande böra till någon åtgärd
föranleda.

Under åberopande af hvad i nämnda skrifvelser yttrats, hade chefen
för fortifikationen i skrifvelse den 13 november 1894 förnyat sin anhållan
om anvisande af medel för ifrågavarande ändamål.

Beträffande behofvet i allmänhet af dylika förstärkningsarbeten, hade
chefen för fortifikationen dervid hänvisat på de genomgripande förändringar
i befästningsväsendet, som måste blifva en följd af de på
senare tider inträdda förbättringarne på vapen- och sprängteknikens områden.
De framsteg i fråga om anfallsmedlen mot befästa platser, som
våra dagars rastlösa verksamhet på berörda områden medfört, hade

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

öfverallt i utlandet föranledt så väl väsentliga förändringar och ombyggnader
af befintliga befästningar som äfven nyanläggningar, mera
än de förutvarande egnade att motstå de allt kraftigare vordna anfallsmedlen
och på samma gång bereda större verkan och bättre skydd åt
de likaledes i ständig utveckling stadda försvarsvapen. Behofvet af
liknande förstärkningar vid vårt lands båda sjöfästningar hade länge
varit kändt och erkändt af militära myndigheter och äfven blifvit,
redan år 1889, utaf dåvarande chefen för fortifikationen uti en embetsskrifvelse
framhållet, ehuru, på frågans dåvarande ståndpunkt i byggnadstekniskt
afseende, några bestämda förslag till sådana förstärkningsarbeten
icke ansetts kunna vid nämnda tidpunkt framläggas.

Då emellertid under de närmast derpå följande åren större erfarenhet
i fråga om omfånget och arten af de behöfliga förstärkningsarbetena
blifvit genom i utlandet anstälda försök vunnen, hade chefen för fortifikationen
ansett sig pligtig att söka få till stånd åtminstone de allra
angelägnaste förstärkningsarbetena å våra sjöfästningar, hvilkas påbörjande
dessutom vore påkalladt af och borde sättas i samband med uppställandet.
af den nya bestyckning, för hvars anskaffning Riksdagen beviljat
medel.

I fråga om de arbeten, som vid hvardera af de båda fästningarna
skulle blifva af nöden, hade chefen för fortifikationen vidare hufvudsakligen
anfört följande.

Försvaret i Stockholms skärgård. Sedan Kongl. Magt den 22 april
1892 faststält ny bestyckningsplan för befästningarna i denna skärgård
och Riksdagen äfven beviljat medel till påbörjande af dess genomförande,
hade artilleristyrelsen bestält halfva antalet af de grofva kanoner,
som skulle å Oscar-Fredriksborg uppställas, och äfven gått i
författning om tillverkning af de öfriga lättare, för nämnda fäste afsedda
pjeserna. Dessa nya pjesers ändamålsenliga uppställning nödvändiggjorde
således vissa förändringar, särskild! i öfre verket, men äfven om
man bortsåge derifrån, kräfde kanonernas och ammunitionens tillbörliga
skyddande ovilkorligen dels förstärkandet af detta verks jordbröstvärn
och åtminstone en del af nedre verkets pansarvägg samt i båda verken
hålrummens förstärkande och förbindelsernas täckande, dels ock anläggning
af ett pansarskyddadt batteri för de nya 12 cm. snabbskjutande kanonerna;
och uppenbarligen vore det synnerligen angeläget att dessa
arbeten komme till utförande i mån som kanonerna blefve färdiga att
ställas på sina platser. Skulle man kunna hoppas, att med det ganska
ringa antal kanoner af kraftigare slag, som kunde uppställas i detta
trånga verk, med någon framgång utföra försvaret, vore det så mycket

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

angelägnare att åt dem bereda verksamt skydd mot artillerielden, som
de anfallande fartygen, till följd af det moderna fartygsartilleriets ökade
skottvidd, numera kunde både på längre håll och till större antal samtidigt
beskjuta verket.

Ifrågavarande förstärkningsarbetens oeftergifliga nödvändighet hade
ock kraftigt framhållits, särskildt hvad anginge pansarförstärkningame,
utaf den komité, som haft uppdrag att uppgöra den senast faststälda
bestyckningsplanen. Någon utsigt att vid krigstillfälle kunna utföra
hvad man under fredstid i fråga om förstärkningsarbeten underlåtit
förefunnes icke heller, i sjmnerhet då frågan, såsom nu vore fallet,
gälde en sjöfästning. En sådan måste alltid befinna sig i fullt stridsfärdigt
skick, och äfven om förhållandena i öfrigt medgåfve att låta
till ett krigsutbrott anstå med utförandet af meranämnda arbeten, skulle
i hvarje fall tillräcklig tid derför omöjligen kunna beredas.

Kostnaderna för förstärkningsarbetena i fråga hade slutligen beräknats
till 1,010,000 kronor, hvartill emellertid ytterligare måste komma
ett belopp af 100,000 kronor, som vore nödvändigt för att i fullt effektivt
skick försätta de i farlederna omkring fästningen nedlagda försänkningarna,
å livilkas förefintlighet och styrka hela försvaret i Stockholms
skärgård vore i väsentlig mån beroende, men som, enligt en
utaf chefen för fortifikationen särskildt afgifven undersökningsrapport,
af flera skäl numera icke kunde anses lemna all den trygghet, som ursprungligen
med dem afsetts.

Fästningen Kungsholmen. Äfven för denna fästning hade till följd
af krigsmaterielens fortgående utveckling en kraftigare bestyckning befunnits
nödvändig. En ny bestyckningsplan för fästningen hade också
den 9 oktober 1891 blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, och upptoges
deri, bland annat, 3 stycken 24 centimeters pansarbrytande kanoner.
Sedan så beskaffade pjeser numera blifvit med derför af Piiksdagen beviljade
medel anskaffade och å sina platser uppstäda, vore det uppenbart,
att i samband dermed de oundgängligen nödvändiga förstärkningarna af
fästningens mot nutidens skeppskanoner alltför svaga bröstvärn äfvensom
af de invid pjeserna uppförda ammunitionshvalfven måste utföras,
helst endast på detta sätt nödigt skydd åt de nya dyrbara pjeserna
kunde beredas. Chefen för fortifikationen hade också redan år 1891
med anledning deraf hemstält, att ett anslag af 200,000 kronor måtte
anvisas att under år 1893 för ändamålet utgå.

Öfriga åtgärder för fästningens försättande i tidsenligt skick skulle
afse dels bröstvärnens förstärkande äfven å andra delar af fästningen
förmedelst hufvudgrafvens öfverhvälfvande eller igenfyllande och vallens

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

framdragande till förening med framförliggande fältvall, dels bättre
täckande äfven af öfriga hvalf samt beredande af ytterligare behöfligt
bombfritt utrymme, dels slutligen anordnande af nytt stormhinder genom
förlängning af den fästningen nu delvis omgifvande, af elden från de,
enligt bestyckningsplanen, till uppställning i fästningen afsedda snabbeldskanonerna
beherskade stenjetén.

Hvad särskildt anginge frågan om de nuvarande bröstvärnens olämplighet
och oförmåga att lemna nöjaktigt skydd åt de omnämnda 3 nya
pjeserna, hade uppmärksamhet derå blifvit fäst jemväl af marinförvaltningen,
som i embetsskrifvelse hos chefen för fortifikationen gjort framställning
i ämnet och dervid påpekat, att vid anstälda profskjutningar
den utrusande krutgasen visat sig från bröstvärnets öfre jordlager bortslita
massor af grus och småsten, som delvis inkastats i kanonernas
lopp, och att sålunda, frånsedt den fara, som med anledning af bröstvärnets
nuvarande beskaffenhet komme att vid fortsatt skjutning vara
med desammas användande förenad, af det anmärkta förhållandet ytterligare
måste blifva en följd, att under längre eldgifning i det förut
klena bröstvärnet skulle bildas urgröpningar, hvarigenom bröstvärnets
motståndsförmåga mot fiendtlig eld komme att ännu mera förminskas.

Ifrågavarande bröstvärn vore i sj elfva verket så svaga, att en blifvande
fiendes projektiler med lätthet skulle kunna genomslå dem och träffa
de bakom bröstvärnen uppstälda dyrbara kanonerna med deras servismanskap
och den särskilda omsorg, som nedlagts på valet af lavettkonstruktion
för kanonerna och som afsett att åt berörda materiel och
servis söka bereda möjligast bästa skydd genom att mellan skotten
hålla dem fullkomligt dolda bakom bröstvärnet, komme följaktligen att
sakna betydelse.

Hvad slutligen anginge kostnaderna för de ifrågasatta arbetena,
kunde de, om man tills vidare läte anstå med vissa anordningar, som
beräknats medföra en utgift af 118,500 kronor, men som emellertid ej
vore af så brådskande beskaffenhet som de öfriga, nedbringas till den,
i betraktande af nutida fästningskonstruktioner och dyra byggnadsmaterialier,
relativt låga summan af 671,500 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hade chefen för fortifikationen,
som funnit oundgängligt, att blifvande anslag på eu gångbeviljades,
hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes af innevarande Riksdag
äska dels till förstärkning af försvaret vid Oxdjupet ett extra anslag af

1.010.000 kronor, deraf för år 1896 360,000 kronor, dels till komplettering
af försänkningarne vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

100.000 kronor, att likaledes utgå under år 1896, och dels slutligen till

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

förstärkning sarbeten ä fästningen Kungsholmen ett extra anslag af 671,500
kronor, deraf för år 1896 200,000 kronor.

Lika med chefen för fortifikationen ansåge departementschefen en
förstärkning af ifrågavarande fästningar så mycket snarare nu vara af
yttersta behof påkallad, som ifrågavarande arbeten måst redan i tre år
stå tillbaka för andra, ännu mera trängande försvarsbehof. De kunde
nu icke längre undanskjutas, såvida man verkligen ville, att den nya
artillerimaterielen på Oscar-Fredriksborg skulle kunna uppställas på
sina platser, vederbörligen skyddad, och att det fasta försvaret å Kungsholmen
skulle bringas ur det betänkliga tillstånd, hvari det på grund
af ofvan antydda fortifikatoriska svagheter för närvarande befunne sig.

Departementschefen ansåge sig jemväl böra understödja chefens för
fortifikationen hemställan, att de erforderliga medlen måtte nu genast på en
gång äskas. Uppenbarligen kunde, då frågan gälde så stora arbetsföretag
som dem, hvilka nu stäldesi utsigt, någon planmessighet vid deras utförande
icke komma till stånd, med mindre vederbörande myndighet, som hade att
dermed taga befattning, på förhand kände, att hela det planlagda arbetet
verkligen komme att inom den närmaste framtiden fullbordas; och i förevarande
fall måste särskilt ihågkommas, dels att då, hvad anginge
pansarförstärkningen vid Oscar-Fredriksborg, kostnaden derför öfverstege
det belopp, som af chefen för fortifikationen beräknats skola för
arbetena vid nämnda fästning under ett år utgå, någon beställning deraf
ej ens kunde företagas, så vida ej visshet erhölles, att medel för
gäldande af densamma under ett följande år komme att stå till krigsstyrelsens
förfogande, och dels att, beträffande Kungsholmen, de föreslagna
åtgärderna för bröstvärnens och de stora ammunitionsmagasinens
förstärkande vore grundade på förutsättningen, att de ifrågasatta
arbetena i fästningens öfriga delar jemväl komme till utförande. Nödvändigheten
att på en gång bevilja ett erforderligt byggnadsanslag
hade ock vid föregående tillfällen, då förslag om större fästningsbyggnader
framstälts, utaf Riksdagen behjertats. Så anslog 1871 års Riksdag
till Karlsborgs fästningsbyggnad 1,520,000 kronor, till befästningsarbeten
uti inloppen till Stockholm 517,080 kronor och till befästningsarbeten
vid Karlskrona hamn och Hvita Krog icke mindre än 3,7 50,000
kronor, hvilket naturligtvis icke hindrade, att beloppen af de under
följande st.atsregleringsperioder utgående årsanslagen bestämdes med
hänsyn till de tillgångar, som för hvarje år ansågos kunna för ändamålet
användas.

Hvad slutligen beträffade frågan om tiden för meranämnda arbetens
fullbordande, innebure chefens för fortifikationen förslag, att under år

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1896 skulle utgå hela det för försänkningarne vid Vaxholms och OscarFredriksborgs
fästning erforderliga belopp samt vid pass en tredjedel
af de öfriga såsom nödiga beräknade anslagsbeloppen, så att, under
förutsättning att återstående två tredjedelar af sistnämnda belopp anvisades
till utgående under åren 1897 och 1898, samtliga förstärkningsarbeten
skulle kunna afslutas under loppet af sistnämnda år. I och för
sig ansåge departementschefen lika med chefen för fortifikationen sig
böra betona nödvändigheten deraf, att dessa arbeten bedrefves med all
den skyndsamhet, som förhållandena medgåfve. Det kunde nemligen
icke undvikas, att, så länge ombyggnad af eu fästning påginge, hvarmed,
bland annat, följde nödvändigheten att delvis borttaga kanonerna
samt rifva bröstvärnen och vallarne och blotta hvalf byggnaderna, densamma
måste befinna sig i ett tillfälligt svaghetstillstånd och angelägenheten
att göra detta så kortvarigt som möjligt syntes icke behöfva
särskildt påvisas, helst då frågan gälde en sjöfästning. Departementschefen
skulle sålunda varit benägen att jemväl i nu förevarande afseende
tillstyrka bifall till chefens för fortifikationen förslag, derest han
icke af hänsynen till andra vigtiga försvarsändamål, som äfven måste
under statsregleringsperioden i sin mån tillgodoses, manades att söka
något begränsa det för år 1896 för ändamålet begärda anslagsbeloppet.
Under sådana förhållanden ansåge han sig böra utgå från förutsättningen,
att de båda byggnadsföretagen komme att fullbordas under
loppet af 4 år och försänkningsarbetet under 2 år.

Utskottet har tagit del af chefens för fortifikationen här ofvan omförmälda
skrivelser den 14 november 1891, den 15 november 1892
och den 14 november 1893 och deraf, utöfver hvad statsrådsprotokollet
innehåller, inhemtat hufvudsakligen

beträffande försvaret i Stockholms skärgård,

att, bemälde chef i förstnämnda skrifvelse, med framhållande af
hurusom det utan tvifvel vore önskligt att redan under år 1893
kunna iordningställa platserna för alla de nya kraftiga pansarbrytande
pjeser, hvilka böra ersätta de äldre kanoner, Indika numera ansåges
för svaga, men att då förändringsarbetenas samtidiga utförande
å alla ställen, der sådant utbyte borde ske, skulle föranleda ett samtidigt
borttagande af alla dessa kanoner, till men för verkens försvarbarhet
under hela arbetstiden, försigtigheten bjöde att verkställa dessa

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

arbeten icke på en gång, utan efter hand, hvarjemte medel till anskaffning
af samtliga de nya grofva pjeserna icke blefve tillgängliga under
år 1893, hemstält, att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1893
äska ett anslag af 148,000 kronor för utförande af de i sammanhang
med anordningarna för uppställande af nya pansarbrytande kanoner å
Oscar-Fredriksborg erforderliga förstärkningsarbeten »å öfre verket» af
detta fäste;

att samma chef i skrifvelsen den 15 november 1892, under åberopande
att Kongl. Maj:t den 22 april samma år faststält bestyckningsplan
för bland annat Oscar-Fredriksborg, hvari inginge 6 st. nya 24
centimeters pjeser, af livilka tre redan vore bestälda att levereras under
år 1893 och de återstående afsåges att med snaraste anskaffa, hvarjemte
de nya lättare pjeserna för detta verk redan vore under tillverkning,
vid hvilket förhållande chefen för fortifikationen ansåge, att man
icke utan den allra största betänklighet och olägenhet för försvaret
kunde ytterligare uppskjuta de förstärkningsarbeten å detta fäste, hvilka
måste anses oundgängligen nödvändiga och naturligtvis borde ställas i
sådant samband med uppställningsanordningarna för de nya kanonerna,
att arbetena vore fullbordade, när kanonerna blefve färdiga att uppställas
på sina platser; hvarför hans förslag nu hufvudsakligen afsåge
dels ökande af'' tjockleken å bröstvärn, frontpansar, hvalftäckningar och
ryggvärn, dels uppförande af ett utaf senaste bestyckningskomité påyrkadt
pansarbatteri för de uti bestyckningsplanen ingående 4 stycken
12 centimeters snabbelas-kanonerna, och hade kostnaden för dessa arbeten
beräknats till 1,010,000 kronor, hvilka, enligt hvad utskottet
inhemta!, vore fördelade sålunda:

förstärkning af »nedra verkets» norra batteris pansarvägg samt täckande
af hela pansarväggens nedra del genom en starkare

glacis ........................................................................................ kr. 461,000

ombyggnad af »öfra verkets» norra front med starkare
bröstvärn och apterad för de 3 der afsedda nya 24

centimeters kanoner i höj-sänk-lavettage .................... » 148,000

förstärkande af hvalf och jordtäckningar å ammunitions magasin,

håltraverser och hufvudkaponierer ............... » 89,000

det nya batteriet för 12 centimeters snabbeldskanoner ... » 279,000

öfverhvälfning af nedra verkets skansgård .......................... » 33,000

Summa kr. 1,010,000,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

på grund hvaraf chefen för fortifikationen hemstält, att Kongl. Maj:t
måtte af 1893 års Riksdag äska till förstärkande af försvaret vid Oxdjupet
ett anslag af 1,010,000 kronor, hvaraf för år 1894 360,000
kronor; samt

att uti skrifvelsen den 14 november 1893 chefen för fortifikationen
hänvisat till de föregående båda här omförmälda skrifvelserna, men
tillika yttrat, att om ock de tre dyrbara kanonerna i nedra verket, å
hvilka farledens försvar i så väsentlig grad berodde, kunde, ehuru
ofullständigt skyddade, uppställas på sina platser, kunde detsamma
icke ske med öfriga pjeser af verkets kraftigaste bestyckning, hvilka
vore afsedda att uppställas å vallgångarna, hvarför han förnyade sin
nästföregående år gjorda hemställan, att 1,010,000 kronor måtte af Riksdagen
äskas och deraf 360,000 kronor för år 1895 anvisas;

beträffande befästningarna vid Karlskrona:

att chefen för fortifikationen i skrifvelsen den 14 november 1891
anfört, att han, sedan Kongl. Maj:t den 9 oktober 1891 faststält ny bestyckningsplan
för fästningen Kungsholmen, låtit sig angeläget vara att
uppgöra nödigt förslag till utförande af de förberedande arbeten för
kanonutbvtets verkställande jemte förslag och beräkningar öfver de
förstärkningsarbeten, som å dessa och bredvidliggande delar af fästningen
borde komma till utförande, då det vore ur alla synpunkter
oklokt att icke vid sjelfva kanonplatserna utföra förstärknings arbetena
samtidigt med arbetena för de nya kanonernas uppställning;
att oafsedt det både ekonomiskt och tekniskt fördelaktiga i att med
ens företaga hela arbetet å en och samma kanonplats, i stället för
att utföra detsamma delvis vid skilda tidsperioder, ur försvarssynpunkt
icke kunde vara rätt att uppställa nya kraftiga och dyrbara
pjeser bakom numera alltför klena bröstvärn och upplägga deras
och de öfriga pjesernas ammunition i numera otillräckligt skyddade
hvalf med äfventyr att, vid fiendtligt anfall, få bröstvärnen genomskjutna
samt hvalfven och vallen sprängda i luften af det nutida fartygsartilleriets
projektiler; på grund hvaraf chefen för fortifikationen
hemstält, att Kong!. Maj:t måtte af 1892 års Riksdag för år 1893 äska
ett belopp af 200,000 kronor till förstärkningsarbeten å fästningen
Kungsholmen i sammanhang med anordningarna för uppställandet af
den nya pansarbrytande bestyckning, till hvilken medel blifvit af Riksdagen
beviljade;

Bi/t. till Rikad. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 5 Saft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att chefen för fortifikationen i ofvanberörda skrifvelse den 15 november
1892 i afseende å befästningarna vid Karlskrona, med åberopande
af hvad han i skrifvelsen af den 14 november 1891 i ämnet meddelat,
anfört bland annat, att, derest de förstärkningar af Kungsholmens
fästning, om hvilka han deri gjort framställning, fortfarande uppskötes,
de för fästningen anskaffade nya 24 centimeters kanonerna skulle befinna
sig uti ett, i förhållande till det nutida anfallsartilleriets verkningar,
så otillräckligt skyddadt tillstånd, att detta måste i betänklig grad
inverka på deras och dermed äfven på hela fästningens försvarsförmåga;
att detsamma äfven vore förhållandet med den öfriga delen af fästningens
hufvudbesty åkning; att åtminstone de förstärkningar borde utan
dröjsmål påbörjas, som afsåge de delar af fästningen, å hvilka denna
bestyckning funnes uppstäld; att med inskränkning af dessa arbeten
till det allra oundgängligaste kostnaden för det dåvarande skulle kunna
begränsas till ett belopp af 671,500 kronor, hvilken kostnad, enligt hvad
utskottet inhemtat, borde fördelas sålunda:
förstärkning af bröstvärn och ammunitionsdurkar invid

de 3 nya 24 ems kanonerna å linierna I och IX cirka kr. 150,000: —
återstående arbeten för dessa linier, nemligen bröstvärnets
stärkande och hufvudammunitionsförrådets bättre
täckande genom hufvudgrafvens öfverhvälfning eller

igenfyllning ........................................... kr. 374,500: —

anskaffning af pansarlavetter för snabb eldspjeserna

m. m. i fältvallen......... » 61,500: —

upptagande af en våt förgraf samt förlängning
af den nuvarande stenjetén » 29,000: —

arbeten å linierna IV, VII och VIII, bestående å linien
VII hufvudsakligen af anordnandet af ett ammunitionsförråd.
..........................................................................

465,000: —

56,500:

Summa kr. 671,500: —

att chefen för fortifikationen på grund deraf hemstält, att Kongl.
Maj:t måtte hos Riksdagen äska till berörda förstärkningsarbeten 671,500
kronor och deraf för år 1894 200,000 kronor;

att nämnde chef i skrifvelse af den 14 november 1893 förnyat sin
nyssberörda hemställan om beviljande af 671,500 kronor till ifrågavarande
förstärkningsarbeten samt hemstält, att deraf måtte för år 1895
anvisas 200,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Af hvad sålunda inhemtats finner utskottet ådagalagdt, att sjöfästningarna
Oscar-Fredriksborg och Kungsholmen, hvilka äro afsedda att
skydda Stockholm och Karlskrona mot anfall från sjösidan, icke längre
kunna anses vara i stånd att utan åtskilliga förstärkningsarbeten motstå
artillerield från nutida krigsfartyg och att sådana arbeten särskildt
äro nödvändiga för att kunna använda och skydda de nya kraftiga
artilleripjeser, som der äro uppstäda eller komma att uppställas. Då
redan länge, eldigt hvad chefens för fortifikationen framställningar
utvisa, sådana förstärkningar varit af nöden, anser utskottet, med hänsyn
till vigten att hafva liufvudstaden och Karlskrona örlogsstation
tryggade mot fiendligt anfall, ett vidare uppskjutande af sådana åtgärder
icke kunna tillrådas. Då emellertid de begränsade tillgångar,
som för mera tillfälliga försvarsbehof enligt utskottets mening för närvarande
böra anvisas, icke tillåta ett utförande af förstärka ngsplanen
i dess helhet och det icke ens skulle vara lämpligt att på engång bringa
den till utförande och derigenom under tiden ännu mer försvaga fästningarnas
försvarsförmåga, har utskottet ansett, att endast de allra oundgängligaste
förstärkningsarbeten böra nu ifrågakomma. I sådant afseende
har utskottet, som ansett komplettering af försänkningarna vid
Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning kunna anstå, på grund af
hvad i ärendet anförts trott sig finna, att i främsta rummet böra vidtagas
följande arbeten, hvilka kunna anses vara i förstärkningsplanen
mera fristående och således kunna utföras oberoende af beslut om utförande
af de öfriga arbetena, nemligen:

vid Oscar-Fredriksborg

ombyggnad af »öfra verkets» norra front med starkare bröstvärn och
apterad för de 3 nya 24 centimeters kanonerna i höj-sänk-lavet tage.

....................................................................................... kr. 148,000: —

förstärkande af hvalf och jordtäckningar å ammunitions magasin,

håltraverser och hufvudkaponierer ............ » 89,000: —

vid Kungsholmen

förstärkning af bröstvärn och ammunitionsdurkar invid
de 3 nya 24 centimeters kanonerna å linierna I

och IX................................................................................. » 150,000: —

ofvannämnda arbeten å linierna IV, VII och VIII ......... » 56,500: —

Summa kr. 443,500: —.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Skulle emellertid visa sig, att andra förstärkningsarbeten å sjöfästningarna
än de af utskottet bär ofvan angifna böra företrädesvis
ifrågakomma, bör hinder ej möta att verkställa dessa, derest de kunna
utföras inom nyssnämnda belopp, 443,500 kronor, och äro i förstärkningsplanen
lika fristående som de nyss omförmälda.

Detta belopp har utskottet ansett böra fördelas på två år, och således
för år 1896 anvisas 221,750 kronor. Med hänsyn till de betydande
anslagsbehofven å denna hufvudtitel har utskottet emellertid
icke kunnat tillstyrka anvisande af berörda belopp, utan att besparingar
å andra för rikets befästningar äskade anslag kunna åstadkommas. Utskottet
har derför sökt afväga angelägenheten af anslag å ena sidan
till dessa förstärkningsarbeten och å andra sidan till fästningsartillerimateriel
och till fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning. Och
då, innan ifrågavarande sjöfästningar blifva uti berörda afseenden förstärkta,
de för dem afsedda nyanskaffade kraftiga artilleripjeserna, af
hvilka, enligt hvad chefen för fortifikationen i sin skrifvelse den 15
november 1892 meddelat, tre redan då voro bestälda att levereras och
de återstående afsågos att med snaraste anskaffas, föreställer sig
utskottet, att anvisande af medel till fortsatt anskaffning af fästningsartillerimateriel
måste, i jemförelse med beviljande af medel
till ifrågavarande förstärkningsarbeten, anses mindre angeläget för närvarande
och således kunna anstå. Likaledes har utskottet funnit det
vara af större vigt, att dessa sjöbefästningar, som i första hand skola
möta fiendtligt anfall, varda förstärkta, än att arbetena å Karlsborgs
fästning fortsättas i samma utsträckning som under ds senare åren.
Utskottet har derför, för att kunna tillstyrka Riksdagen att anslå
medel till ifrågavarande förstärkningsarbeten, under punkterna 20:o och
23:o hemstält, dels att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande af

100,000 kronor till fästningsartillerimateriel för närvarande icke måtte
bifallas, dels ock att till fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning
med Vaberget måtte för år 1896 anvisas allenast 100,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen må till förstärkningsarbeten å
sjöfästningarna Oscar-Fredriksborg och Kungsholmen
bevilja 443,500 kronor och deraf på extra stat för år
1896 anvisa 221,750 kronor; samt

b) att friherre Klinckowströms omförmälda motion
i denna del må anses härigenom besvarad.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23:o. Till fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning med Vaberget
liar Kongl. Maj:t på extra stat för år 1896 äskat ett belopp af

200,000 kronor.

Uti sin omförmälda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 14)
har friherre R. Klinckowstrum yrkat, att berörda anslag måtte beviljas
endast till dess halfva belopp.

Af statsrådsprotokollet, till hvilket, rörande denna fråga, utskottet
i öfrigt får hänvisa, inhemtas, att chefen för fortifikationen, oaktadt han
vidhöll den af honom flera gånger uttalade åsigt, att det icke vore med
god hushållning och statens fördel förenligt att bestämma årsanslaget
för Karlsborgs fästningsbyggnad till lägre belopp än 300,000 kronor,
likväl, med hänsigt till nödvändigheten att bereda medel för utförande
af de utaf yttersta behof påkallade förstärkningsarbetena vid sjöfästningarna,
ansåge anslagsfordringarna för år 1896 för ifrågavarande
fästningsbyggnad kunna inskränkas till 200,000 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 22:o
anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i enlighet med friherre Klinckowströms
omförmälda yrkande, till fortsättande af arbetena
å Karlsborgs fästning med Vaberget på extra
stat för år 1896 anvisa 100,000 kronor.

24:o. Till anskaffning af ett krigsbryggeekipage och en fälttelegrafafdelning
har Kongl. Maj:t på extra stat för år 1896 äskat 95,000 kronor.

Vid föredragning af detta ärende inför Kongl. Maj:t har departementschefen
erinrat, att han i sitt anförande till statsrådsprotokollet för
den 13 januari 1894 i den då föredragna frågan om anslag till ökad
materiel för ingeniörvapnet ådagalades, med stöd af t. f. chefens för
generalstaben yttrande rörande den förbättrade härordningen och arméförvaltningens
deröfver afgifna utlåtande, att till följd af ingeniörvapnets
ombildning ökad materiel för densamma erfordrades och att kostnaden
derför, äfven om man afstode från att, på sätt som ifrågasatts, under
de fem år, som bestämts för genomförande af den förbättrade härordningen,
anskaffa en »lätt» fälttelegrafafdelning, i allt fall skulle komma
att uppgå till 222,000 kronor, deraf 130,000 kronor för två, hvardera
till 65,000 kronor beräknade krigsbryggeekipage, 64,000 kronor för
två fälttelegrafafdelningar och 28,000 kronor för erforderlig materiel
till ett fältingeniörkompani och två ingeniörstaber.

Af detta belopp äskade Kongl. Maj:t på extra stat för innevarande

Angående
anslag till
Karlsborgs
fästning med
Vaberget.
[21.]

Angående
anslag till
ökad materiel
för ingeniörvapnet.

[22.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

år en summa af 50,000 kronor, hvaremot Riksdagen, med anledning
af Kongl. Maj:ts framställning i ämnet, till anskaffning af en fälttelegrafafdelning
beviljade 30,000 kronor, och anförde Riksdagen dervid,
angående behofvet af ingeniörmateriel i allmänhet, att, då för närvarande
funnes sex krigsbryggeekipage och således ett för hvarje arméfördelning,
anskaffning af ytterligare två, afsedda för reserven, syntes Riksdagen
mindre angelägen.

I sitt yttrande den 13 sistlidne november angående åtgärder under
år 1896 för genomförande af fortifikationens nya organisation hade
chefen för fortifikationen ånyo till behandling upptagit frågan om anskaffande
af ny fältingeniörmateriel och förklarade han deri, att den af
Riksdagen till anskaffande af en fälttelegrafafdelning beviljade summan,

30.000 kronor visserligen ej försloge för uppsättandet af en fullständig
sådan, enär kostnaden derför lågt räknadt och under förutsättning, att
all den materiel, som kunde i fortifikationens egna verkstäder förfärdigas,
också blefve derstädes tillverkad, i hvarje fall ansetts uppgå till

32.000 kronor, men att emellertid, om med inköpet af en del så kallad
färdig materiel, såsom telegrafkabel m. m., finge anstå till krigsutbrott,
den dock för närvarande kunde anses tillräcklig.

Deremot ansåg han fortfarande, att af den utaf t. f. chefen för generalstaben
i hans yttrande rörande den förbättrade härordningen såsom
behöflig angifna fältingeniörmaterielen redan under öfvergångsåren måste
anskaffas, förutom en ytterligare fälttelegrafafdelning, jemväl 2 nya
krigsbryggeekipage.

Riksdagens åsigt om obehöfligheten af de nya krigsbryggeekipagen
berodde, yttrade han, på någon missuppfattning af förhållandena. Af
de sex nu förefintliga ekipagen vore nemligen endast de fyra, som vore
afsedda för andra, tredje, fjerde och femte arméfördelningarna mobila,
under det att de båda öfriga, såsom bestående af äldre materiel och
ej försedda med fullständiga anspannspersedlar, endast kunde användas
till öfningsmateriel i depoterna. De två till anskaffande föreslagna nya
ekipagen vore fördenskull ingalunda afsedda för reserven, utan måste
påräknas såsom fältmateriel för första och sjette arméfördelningarna.

Under sådana förhållanden och då med påbörjandet af anskaffningen
utaf nämnda två ekipage syntes chefen för fortifikationen lika litet
kunna anstå som med anskaffningen af den återstående fälttelegrafafdelningen,
hade han hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes för anskaffning
af ett krigsbryggeekipage till en beräknad kostnad af 65,000 kronor
och en fälttelegrafafdelning till den af Riksdagen sistlidne år antagna

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

kostnad af 30,000 kronor på extra stat för år 1896 af Riksdagen äska

95,000 kronor.

Enär den föreslagna anskaffningen vore en nödvändig följd af den
beslutade förbättrade härordningen, och behofvet deraf redan i t. f. chefens
för generalstaben yttrande om berörda härordning påpekats, ansåge
departementschefen sig så mycket hellre böra tillstyrka bifall till denna
chefens för fortifikationen framställning, som år 1896 eller det, om
budgeten för hvilket nu vore fråga, vore det fjerde af de för härordningens
genomförande bestämda öfvergångsåren, och sålunda under det
sista af desamma ännu skulle återstå att anskaffa ytterligare ett krigsbryggeekipage
och den ofriga erforderliga materielen till en sammanlagd
kostnad af 93,000 kronor.

Enär 1894 års Riksdag redan beviljat 30,000 kronor till en fälttelegrafafdelning,
har utskottet ansett anskaffande af en ytterligare sådan
kunna tills vidare anstå och således nu endast böra anvisas medel till
ett krigsbryggeekipage. Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, till anskaffning af ett krigsbryggeekipage,
på extra stat för år 1896 anvisa

65,000 kronor.

25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af den för uppförande
af nya kasernetablissement beviljade summa till utgående på extra
stat under år 1896 anvisa 420,000 kronor.

Dessutom har Kongl. Maj:t i särskild till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 25) gjort framställning angående kasernbygnader i Kristianstad
och å Karlsborg.

Öfver dessa frågor kommer utskottet att afgifva särskildt utlåtande;
hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Intendenturbehof.

26:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffning af
materiel för flyttande sjukhus på extra stat bevilja 684,000 kronor och
deraf till utgående under år 1896 anvisa en fjerdedel med 171,000
kronor.

Angående
anslag till
kaserner.

[23.]

Angående
anslag till
flyttande
sjukhus.

[24.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

I skrifvelse den 9 november nästlidet år angående extra ordinarie
statsanslag under år 1896 för arméns utrustning hade generalintendenten,
enligt hvad departementschefen vid ärendets föredragning inför
Kongl. Maj:t erinrat, lemnat en fullständig redogörelse för samtliga
luckor i den del af arméns vid mobilisering erforderliga materiel, hvars
anskaffande ålåge arméförvaltningens intendentsdepartement. Då, hvad
anginge dels den personliga utrustningen, deri jemväl inräknadt behofvet
af reservportioner, och dels den, med undantag af materiel för
flyttande sjukhus, nödiga trängutrustningen, generalintendenten icke
ifrågasatte, att deri förefintliga brister skulle fyllas under de för den
förbättrade härordningens genomförande bestämda öfvergångsåren, hade
departementschefen ej att för närvarande dermed sysselsätta sig.

Hvad åter beträffade materiel till flyttande sjukhus, hade generalintendenten
förmält sig, med stöd af den i skrifvelsen den 31 oktober
1893 framlagda, af departementschefen i hans anförande till statsrådsprotokollet
för den 13 januari 1894 i fråga om regleringen af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1895 fullständigt återgifna
utredning i denna fråga, fortfarande anse oundgängligt nödvändigt,
att behofvet deraf fyldes under åren 1896 och 1897, så att vid
den tidpunkt, då den förbättrade härordningen komme att vara genomförd,
jemväl till arméns disposition skulle förefinnas ifrågavarande, för
en betryggande sjukvård, i händelse af mobilisering, alldeles oumbärliga
materiel. Behofvet deraf syntes honom så behjertansvärdt och
angeläget, att dess fyllande icke utan den största våda kunde uppskjutas,
och till och med den vigtiga frågan om fullständigandet af infanteriets
ammunitionsvagnar, som eljest ansåges böra i främsta rummet påkalla
statsmakternas uppmärksamhet, måste, enligt generalintendentens åsigt,
skjutas undan i afvaktan på en tillfredsställande lösning af den ännu
vigtigare frågan om kompletterandet af materielen för de flyttande
sjukhusen.

I fråga om den anslagssumma, som för ändamålet vore af nöden,
hade generalintendenten erinrat, att hela anskaffningskostnaden i ofvannämnda
af honom framlagda utredning beräknades till 821,880 kronor,
att till täckande deraf redan förefunnes dels användbar materiel till ett
värde af 32,800 kronor, dels ett kontant belopp af 75,000 kronor, som
från reservationerna å anslaget till försvarsverket till lands kunde för
ifrågavarande anskaffning tagas i anspråk, samt slutligen att 1894 års
Riksdag till materiel för flyttande sjukhus beviljat 30,000 kronor, så
att, då från förstnämnda summa droges sistberörda tre belopp eller
tillsammans 137,800 kronor, återstoden 684,080 kronor eller i rundt tal

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

684,000 kronor skulle utgöra hvad som ännu för meranämnda anskaffning
erfordrades.

Generalintendenten hade alltså hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes
af innevarande års Riksdag å extra stat äska ett anslag af 684,000 kronor
att till fullständigande af arméns flyttande sjukhus utgå med 342,000
kronor under hvartdera af åren 1896 och 1897.

Departementschefen vore, på sätt han jemväl yttrade redan förra
gången, denna fråga inför Kongl. Maj:t föredrogs, fullkomligt ense med
generalintendenten derom, att af de brister i arméns utrustningsmateriel,
som för närvarande förefunnes, ingen vore af betänkligare beskaffenhet
och i högre grad påkallade ett snart afhjelpande än just bristen
på materiel för flyttande sjukhus. Den för eu ändamålsenlig sjukvård
betydelsefulla roll, som tillkomme dessa i den kämpande härens spår
omedelbart följande sjukvårdsanstalter, kunde icke nog framhållas och
departementschefen skulle eftersätta sin tjenstepligt, om han icke inför
Kongl. Maj:t kraftigt betonade angelägenheten af ifrågavarande anskaffning.

Särskildt ansåge han sig dervid böra vända sig mot det någon
gång hörda påståendet, att med anordnandet af flyttande sjukhus kunde
anstå till ett eventuelt krigsutbrott. Detta vore ingalunda fallet. Den
derför erforderliga materiel vore nemligen af den komplicerade beskaffenhet,
att den omöjligen kunde förfärdigas på den korta tid, som i
våra dagar plägade förflyta emellan en uppkommande fara för krig och
sjelfva krigsutbrottet, och äfven om den väsentligaste materielen vore
anskaffad under fredstid, försloge de få dagar, som för arméns mobilisering
numera vore bestämda, knappast för de arbeten, som för den
förefintliga materielens fältmessiga utrustning vore af nöden.

Ehuru departementschefen sålunda i allo delade de af generalintendenten
i ämnet uttalade åsigter, nödgades han det oaktadt att, med
hänsyn till de stora anslagsfordringar, som under förevarande statsregleringsperiod
måste från landtförsvarets sida framställas, äfven i år tillstyrka
någon nedsättning i de af honom ifrågasatta anslagskraf. Departementschefen
funne anslagsbeloppet för år 1896 under sådana förhållanden
kunna bestämmas till hälften af hvad generalintendenten begärt,
och syntes äfven med denna summa en ganska afsevärd anskaffning
utaf ifrågavarande materiel kunna åstadkommas. Enligt hvad han
från arméförvaltningen inhemtat, kunde med de medel, som redan förefunnes,
ett flyttande sjukhus för en hvar af arméns fyra trängbataljoner
iordningsställas och äfven om anslagsbeloppet för år 1896 nedsattes till
nyssnämnda summa skulle vid berörda års utgång tre af arméns 6
liih. till Bifall. Blot. 181)5. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hiift. 7

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
reseunderstöd
åt officerare
m. fl.

[25.]

Angående
anslag till
skarpskytteväsendet
och
skjut skicklighetens
befrämjande.

[26.]

arméfördelningar kunna erhålla 2 och de återstående 1 flyttande sjukhus
hvardera.

Med hänsyn till öfriga betydande anslagsfordringar för försvarsändamål
har utskottet ansett anskaffningen af ifrågavarande sjukhusmateriel
böra inskränkas derhän att hvarje af arméns G fördelningar
erhåller ett flyttande sjukhus; och då materiel till 4 sådana sjukhus
redan finnes eller kan med anvisade medel anskaffas, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till anskaffning af materiel för
två flyttande sjukhus, på extra stat för år 1896 anvisa
68,490 kronor.

Diverse behof.

27:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning får utskottet, under erinran att under en följd af år samma
belopp till ifrågavarande ändamål beviljats, hemställa,

att Riksdagen må, till reseunderstöd åt officerare
och intendenturtjenstemän, på extra stat för år
1896 anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet
för Kongl. Magt att få under ett följande år använda
hvad af anslaget kan under året besparas.

28:o. Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande har
Kongl. Maj:t för år 1896 äskat ett extra anslag af 90,000 kronor, med
rätt för Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget
kunde under året besparas.

Uti en inom Andra Kammaren af herr T. V. Forsell väckt motion
(n:o 119) har yrkats, att Riksdagen måtte besluta att höja extra anslaget
till skarpskytteväsendet och skjutskicklighetens befrämjande för
år 1896 till 120,000 kronor.

Uti skrifvelse den 23 sistlidne oktober hade, enligt hvad departementschefen
till statsrådsprotokollet (sid. 44) anfört, centralstyrelsen för
Sveriges frivilliga skytteföreningar anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till
näst sammanträdande Riksdag aflåta proposition om beviljande för år
1896 af 160,000 kronor till nyss angifna ändamål; och både centralstyrelsen
till stöd för denna anhållan hufvudsakligen andragit: att er -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

farenheten under det sistförflutna verksamhetsåret påvisat behofvet af
ökade anslagsmedel, för såvidt det skulle blifva möjligt att motsvara
skytterörelsens genom stegrad lifaktighet ökade kraf på understöd; att
under året skytteföreningarnas antal ökats från 310 till 395 och medlemmarnas
från 24,000 till omkring 26,000; att 8,300 värnpligtig skyttar
derunder fullgjort de för understöds erhållande föreskrifna skjutöfningar,
under det att året dessförinnan motsvarande antal utgjorde endast 6,000;
att,: derest skytterörelsen skulle blifva af verkligt gagn för armén, det
vore, särskild!, med afseende å de värnpligtig^ öfningar, af yttersta
vigt att militäriskt utbildade instruktörer vid armén kunde vid de olika
skytteföreningarna anställas och att de jemnlikt kongl. brefvet den 15
December 1893 i skytteförbundens styrelse insatta ombud för öfvervakande
af föreningarnas af staten understödda verksamhet i sin egenskap
af officerare vore särdeles lämplige att utse sådana instruktörer
och att öfvervaka undervisningens bedrifvande, men att emellertid såväl
ombudens som instruktörernas uppdrag vore förenade med dels
icke obetydlig uppoffring af tid och arbete, derför godtgörelse nu ej
kunde beredas dem, och dels med direkta utgifter för resor m. m., till
hvilkas gäldande likaledes medel saknades; att då, efter styrelsens erfarenhet,
håg för skjutöfningar vore synnerligen utbredd bland vårt
lands vapenföra befolkning, under det att man endast med svårighet kunde
anskaffa de derför erforderliga penningemedlen, eu anordning, hvarigenom
åtminstone åt de värnpligtige skyttarne kunde kostnadsfritt
lemnas ammunition, skulle, enligt styrelsens förmenande, mer än annat
bidraga till skytterörelsens befrämjande, men att äfven härtill medel
nu ej kunde anslås; samt slutligen att i följd af den ständiga tillkomsten
af nya föreningar äfvensom skytteväsendets omdaning i militärisk rigtning
och de nya armégevärens större skottvidd en allmän ombyggnad
af äldre skjutbanor och anläggning af nya blifvit en nödvändighet.

Under förutsättning att anslag till det sålunda ifrågasatta beloppet
beviljas, hade styrelsen vidare föreslagit följande fördelning af detsamma
:

understöd till frivilliga skytteföreningar, att utgå med 3 kronor
för hvarje värnpligtig medlem, som fullgjort gifna bestämmelser, be -

räknadt för 20,000 skyttar ..................................................... kr. 60,000: —

understöd till skytteförbund för anordnande af
allmänna täflingsskjutningar samt till bestridande af
omkostnaderna för skytteförbundens verksamhet .......... » 24,000: —

Transport kr. 84,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kr.

till anskaffande af fri ammunition för värnpligtige

skyttar....................................... n

till bestridande af omkostnaderna för skytteväsen dets

administration .................................................................... »

till ersättning åt skytteföreningarnas instruktörer
och Kongl. Maj:ts ombud i skytteförbundens styrelser ■»
till anläggande af skjutbanor för skytteföreningar
och skytteförbund........................................................................ »

tillsammans kr.

84,000: —

20,000: —

10,000: —

16,000: —

30,000: —
160,000: —

Och förklarade styrelsen sin lifliga öfvertygelse vara, att, ifall tillräckliga
medel för ofvan antydda ändamål stäldes till det frivilliga
skytteväsendets förfogande, detsamma skulle kunna utvecklas på ett
sätt, som för stärkandet af fosterlandets försvarskrafter skulle vara af
stor och afsevärd betydelse.

Äfven arméförvaltningen å civila departementet, som anmodats att
öfver centralstyrelsens berörda framställning afgifva yttrande, hade
förklarat sig anse bifall till densamma högligen ensidigt, derest i
öfrigt plats å budgeten kunde, vid jemförelse med andra vigtiga anslagsfordringar
för landtförsvaret, åt den begärda anslagsökningen
beredas.

För egen del förklarade departementschefen sig till denna fråga
intaga samma ställning innevarande år som det senast förflutna. Han
förbisåge ingalunda, att skytterörelsen med den ledning, som i följd af
den under år 1893 inträdda reform kommit densamma till del, skulle
kunna bringas att lemna ett afscvärdt stöd åt de af staten direkt anordnade
försvarsanstalterna. Särskildt den utbildning af de värnpligtiges
skjutskicklighet, som utgjorde ett af de allra främsta målen för
skytterörelsen i dess nuvarande form, kunde icke annat än verka synnerligen
godt, helst äfven med de nuvarande förlängda vapenöfningarna
för beväringen tiden icke medgåfve att bibringa de värnpligtige
all den undervisning i denna den blifvande soldatens allra vigtigaste
utbildningsgren, som skulle vara önsklig. I denna liksom flera andra
anslagsfrågor under denna hufvudtitel måste departementschefen emellertid
taga hänsyn till totalbeloppet af de anslagskraf, som under nu förevarande
statsregleringsperiod kunde från landtförsvarets sida framställas;
och då frågan betraktades från denna synpunkt, funne han icke tillrådligt
att hvad beträffade år 1896 för skarpskytteväsendet ifrågasätta

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

större anslagsbelopp, än som till enahanda ändamål beviljades för nu
pågående budgetår eller 90,000 kronor.

Till stöd för sitt yrkande bär motionären anfört, att den frivilliga
skytterörelsen, hvilken allt sedan 1892 varit stadd i jemn tillväxt och
nu mera vore utbredd öfver hela landet, kräfde just nu för att icke afstanna
i sin utveckling ett ökadt understöd från statens sida, och detta
i främsta rummet till anskaffande af tidsenliga skjutbanor och fri ammunition
åt mindre bemedlade medlemmar. Det nuvarande anslaget
räckte knappast till att göra de äldre föreningarnas skjutbanor tidsenliga,
så att fara vore för handen, att, utan ökadt anslag, nybildade
föreningar, livilkas ledamöter vore villiga att offra tid och arbete för
vinnande af ökad väl^ehöflig skjutskicklighet, måste i brist af medel
till anordnandet af skjutbanor upplösas, hvilket förhållande gifvetvis
skulle hafva eu skadlig inverkan på skytterörelsens utveckling.

För att skytterörelsen skulle kunna uppfylla sitt fosterländska syfte,
måste den allmänt omfattas af de djupa leden af vårt lands vapenföra
befolkning. Men större delen af denna befolkning saknade medel att
sjelf förskaffa sig skjutbanor och ammunition. Staten måste derför
lemna nödig hjelp härtill; synnerligast till fri ammunition i högre grad
än hvad hittills skett, eller SO skott för hvarje under året i skytteförening
inskrifven värnpligtig medlem. Under år 1894 voro 18,000 värnpligtige
inskrifne som medlemmar af frivilliga skytteförhund, men endast
omkring hälften af dessa hade under året skjutit det minimum af
skott, eller 60, som Kong!. Maj:t bestämt skall skjutas för rätt till deltagande
uti de allmänna länstäflingarna, och som skäl för detta ogynsamma
förhållande kunde med säkerhet uppgifvas bristande förmåga
att inköpa ammunition.

Icke mindre än 88 nya skytteföreningar bildades under år 1894
ocli af dem de flesta på landsbygden. En nybildad skytteförenings
första omsorg vore anläggandet af skjutbana. I medeltal kräfdes härför
omkring 400 kronor, under förutsättning att marken finge fritt disponeras.
Då nu i allmänhet skytteföreningarnas medlemmar vore mindre
bemedlade, kunde de ej utan statens hjelp anskaffa skjutbanor, och då
nya föreningar oupphörligt tillkomme, vore det ju alldeles uppenbart,
att ökadt anslag vore af nöden.

Den frivilliga skytterörelsen förtjenade, enligt motionärens åsigt,
väl att tagas till vara. Den kunde, rätt ledd och med välvilja omfattad
af alla samhällsklasser, i väsentlig mån bidraga till att, hos de värnpligtige
bibehålla och föröka den skjutskicklighet, som bibringats dem

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

under vapenöfningsmötena, och såmedelst i någon mån bevara hos dem
denna nationalegendom, som kostar landet stora uppoffringar af penningar
och arbetskraft.

På de till statsrådsprotokollet anförda skäl och då Riksdagen år
1894 för ifrågavarande ändamål anvisade 90,000 kronor samt då icke
synes lämpligt att för ändamålet nu bevilja större belopp, hemställer
utskottet,

att, med afslag å herr Forsells motion, så vidt
den skiljer sig från Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
Riksdagen må till skarpskytteväsendets och
skjutskicklighetens befrämjande för år 1896 anvisa
ett extra anslag af 90,000 kronor, med rättighet för
Kong!. Magt att få under ett följande år använda hvad
af anslaget, kan under året besparas.

Stockholm den 8 mars 1895.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 6:o (angående anslag till fältartilleriet å fastlandet):

af herrar L. Jönsson och A. P. Danielson, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Såsom departement schefen påvisat, innebär Kongl. Maj ds förevarande
förslag dels en ökning i anslaget till fältartilleriet å fastlandet
med 114,285 kronor för genomförande af nämnda artilleris organisation
under år 1896, dels ock, i samband med förändring af staterna för de
sex fältartilleriregementena, en minskning i anslaget med 4,200 kronor,
motsvarande en ökning af anslaget till fästningsartilleriet med 100
kronor och af anslaget till artilleriskjutskolor med 4,100 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Emot Kongl. Maj:ts förslag, så vidt det innebär en ökning af anslaget
till fältartilleriet å fastlandet för genomförande af detta artilleris
organisation under år 1896, har utskottet icke haft anledning till någon
erinran. Hvad deremot beträffar Kongl. Maj:ts förevarande förslag i
öfrig!, anser utskottet icke lämpligt att under öfvergången till den af
1892 års urtima Riksdag beslutade nya härordningen någon rubbning i
de af samma Riksdag faststälda stater för armén vidtages, hvarför
Kongl. Maj:ts förslag i denna del icke synes böra af Riksdagen bifallas,
helst utskottet förväntar, att om det i staten uppförda arfvode! å 800
kronor till hvar och en af de sex informatiouskaptenerna befinnes för
det dermed afsedda ändamål icke lämpligen böra utgå, Kongl. Maj:t
kommer att bespara dessa arvoden, som sålunda kunna komma statsverket
till godo.

I enlighet härmed kommer utskottet att här nedan under punkterna
7:o och 13:o hemställa, att Kongl. Maj:ts förslag om höjning af anslagen
till fästningsartilleriet och till artilleriskjutskolor icke måtte bifallas.

Utskottet får alltså, med hänvisning till den vid utlåtandet fogade
tablå, hemställa:

a) att anslaget till fältartilleriet å fastlandet må,
för genomförande under år 1896 af dess nya organisation,
ökas med 114,285 kronor; samt

b) att, under förutsättning af bifall till hvad utskottet.
här nedan under punkterna 7:o och 13:o föreslår,
Kong!. Maj:ts framställning om den förändring
af gällande stater för de sex fältartilleriregementena,
att derur uteslutes det för närvarande deri uppförda
arfvode å 800 kronor till en informationsofficer och
att samtidigt arfvodet till den återstående informationsofficern
ökas till 500 kronor, samt om att, i samband
dermed, förevarande anslag må minskas med 4,200
kronor, icke må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 7:o (angående anslag till fästningsartilleriet):

af herrar L. Jönsson och A. P. Danielson, hvilka yrkat, att utskottet
måtte hemställa:

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
anslaget till fästningsartilleriet må i riksstaten
för år 1896 uppföras med oförändrad! belopp
af 98,455 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid punkten 13:o) (angående anslag till artilleriskjutskolor):

af herrar L. Jönsson och A. P. Danielson, som yrkat, att utskottet
måtte hemställa,

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
anslaget till artilleriskjutskolor må i riksstaten
för år 1890 uppföras med oförändradt belopp
af 18,100 kronor.

vid punkten 18:o) (angående anslag till anskaffning af nya eldhandvapen)
:

af herrar grefve G. Sparre, .friherre F. W. von Otter, G. D. R.
Tornerhjelm, K. Bohnstedt, friherre J. T. Gripenstedt och Th. Nyström:

»Då vi nu stå framför påbörjandet af en omfattande gevärsanskaffning
och då Kongl. Maj ds förslag, i hvad det afser anslag till Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, innefattar en grundläggande åtgärd dervid,
synes det vara af vigt att i öfvervägande tages, huruvida och i hvad
mån, till fördel för så väl staten som den enskilda industrien i vårt
land, tillverkningen af de nya vapnen må kunna anförtros åt lämpliga
enskilda verkstäder inom landet. Staten komme derigenom att vinna
ej blott större visshet om det pris, som nyanskaffningen komme att
betinga, utan äfven ökad snabbhet i den årliga tillverkningen, hvarjemte
kostnaden möjligen skulle kunna nedbringas. Vidare skulle härigenom
en för vårt land naturlig industri komma att väckas till lif, en
industri, som otvifvelaktigt aldrig kan komma till stånd, om den ej
framkallas genom beställningar från staten, och som, efter det arbetet
för statens räkning minskats eller upphört, bör kunna utom landet finna
afsättning för sin tillverkning.

Att staten under alla förhållanden behöfver en egen verkstad med
uppgift att verkställa erforderliga underhållsarbeten och ersätta hvad
som förbrukas samt att derjemte, ehuruväl i mindre skala, deltaga i den
förestående nyanskaffningen, synes vara naturligt; men att förlägga så
godt som hela tillverkningen till statens verkstäder står ingalunda i
öfverensstämmelse med statens tillvägagående i andra dylika fall och
skulle för öfrigt hindra utvecklingen af en för landet nyttig industri.

En första åtgärd med afseende å gevärsanskaffningen synes sålunda
vara, att de enskilda verkstäder, som kunna befinnas lämplige
och villige att åtaga sig ett dylikt arbete, lemnas tillfälle att yttra sig
och ingifva anbud.

Den särskilda pröfningen i detta afseende hafva vi icke ansett
böra förbehållas Riksdagen utan böra öfverlemnas till Kongl. Maj:t,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

helst beslut i denna fråga måste ofördröjligen fattas. Skulle vid denna
pröfning Kongl. Maj:t finna, att nyanskaffningen kan med fördel öfverlemnas
till den enskilda företagsamheten, kommer naturligtvis det belopp,
som afsetts för förändringen vid statens gevärsfaktori, att nedgå;
och derigenom vunnes den väsentliga fördelen, att ett högre belopp
än hvad Kongl. Maj:t föreslagit skulle kunna användas för anskaffning
af karbiner åt specialvapnen.

I afseende å det af Kongl. Maj:t till anskaffning nu föreslagna
antalet karbiner för special vapnen få vi erinra, att det icke lemnar tillgång
till att vid mobilisering förse manskapet i depoterna med samma
gevär som de stridande trupperna; och under sådana omständigheter
skulle öfningar komma att ske med annan gevärsmodell än som derefter
komme att begagnas i strid. Att specialvapnen skulle komma att vara
försedda med tvenne slags vapen, anse vi följaktligen medföra synnerligen
stora olägenheter, och med afseende derpå skulle vi helst se, att
anslag lemnades till anskaffning af hela det erforderliga antalet karbiner;
men om så ej kan ske, torde man böra, så vidt möjligt, närma sig
detta mål.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva vi ansett utskottet
böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det
sätt bifallas, att Riksdagen till anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén må för år 1896 på extra stat
bevilja ett belopp af 895,300 kronor under vilkor
att Kongl. Maj:t sätter enskilda verkstäder inom
landet i tillfälle att ingifva anbud å öfvertagandet af
större eller mindre delar af den gevärstillverkning,
som enligt uppgjorda anskaffningsplaner skall åvägabringas
;

att om dylika anbud visa sig icke öfverstiga tillverkningskostnaden
vid statens gevärsfaktori, alla
direkta eller indirekta kostnader medräknade, annan
förändring i statens gevärsfaktori icke företages än
dess anordnande till reparations- och förnyelseverkstad
för arméns och flottans handvapen; samt

att de förändringar, som vid gevärsfaktoriet företagas,
icke utsträckas längre än till hvad med nödvändighet
kräfves, på det att möjligast största belopp
af anslaget må användas till anskaffande af karbiner
af 1894 års modell.»

Ilih. till Iiikud. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Ajd. 5 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af herr A. G. L. Billing:

Till statsutskottets ledamöter har utdelats följande

»V. P. M.

angående den inverkan, som eventuelt afslag vid innevarande riksdag
å den nådiga framställningen om medel till förändringar vid Carl Gustafs
stads gevärsfaktori kommer att utöfva å anskaffningen af 6,5 mm:s eldhandvapen.

Nu pågående förändring af 1867 års gevär torde vara fullbordad
strax i början af nästkommande år. I den mån maskinarbetet afslutas,
måste således de därtill använda arbetarne efter hand afskedas, så att
den för närvarande vid gevärsfaktoriet befintliga utvalda stammen af
216 man nedbringas till 30—50 man.

Härigenom förloras det å de afskedade arbetarnes utbildning —
under hvilken de uppbära aflöning utan att kunna åstadkomma fullgod
arbetsprodukt — nedlagda kapitalet, hvilket styresmannen för faktoriet
beräknar till 700—1,000 kronor per man.

Skulle tillverkning af eldhandvapen senare återupptagas vid gevärsfaktoriet,
kunna dessa uppöfvade arbetare i de flesta fall icke återfinnas,
och en utbildning af ny arbetspersonal medför icke allenast förenämnda
kostnad, utan äfven ett fördröjande af anskaffningen af minst ett, möjligen
två är.

Efter ifrågavarande nedsättning af arbetarestammen skulle dock vid
faktoriet kunna utföras erforderliga reparationer å 1867 — 89 års gevär
och 6,5 mm:s eldhandvapen. Hvad de sistnämnda beträffar, är det dock
att märka, att samtliga behöfliga reservdelar måste säkerligen till ett
vida högre pris, än om tillverkningen kunde ske vid faktoriet, anskaffas
från annat håll, t. ex. från den firma, som levererar sjelfva vapnen,
enär maskiner icke komma att finnas vid faktoriet för tillverkning af
sådana delar; verksamheten måste således inskränkas till sådana reparationer,
som kunna utföras för hand eller åtminstone utan hjälp af specialmaskiner.

Kostnaden för dessa reparationer blifver tydligen oproportionerligt
hög, om man uteslutande för dem skall använda hela gevärsfaktoriet
med dertill hörande verkstäder, vattenkraft, bostäder, jord och maskinerier,
Indika senares värde af styresmannen närmelsevis angifves till 7«
million kronor — till hvilket allt komma de oundgängliga administrationskostnaderna,
och dock kan denna föga ekonomiska användning af
statens egendom och medel icke undvikas genom försäljning eller utarrendering
af ifrågavarande anläggningar, enär en reparationsverkstad

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

alltid blifver behöflig, så väl för underhåll af arméns vapen, som ock
för utbildande af dess gevärshandtverkare och vapenofficerare.

Under förutsättning att gevärsfaktoriet förvandlas till enbart reparationsverkstad,
måste all nyanskaffning af eldhandvapen ske genom anlitande
af den enskilda industrien och sannolikt, enligt hvad här nedan
skall närmare utvecklas, från utlandet.

Enligt generalfälttygmästarens beräkning i statsreqvisitionsförslaget
utgör skillnaden i pris för en karbin från Mausers fabrik och från vårt
gevärsfaktori kronor 7: 95 eller i rundt tal 8 kronor, och samma prisskillnad
torde uppstå äfven vid geväret0). Om anskaffningen sker från
förstnämnda fabrik, uppstår således för 110,000 vapen en ökad kostnad
af omkring 880,000 kronor, eller efter afdrag af det begärda beloppet
för ändringar vid gevärsfaktoriet, 372,500 kronor, åt i rundt
tal V2 million kronor. Därtill kommer att i detta fall hela anskaffningsbeloppet
går till utlandet, under det att, om tillverkningen sker
vid gevärsfaktoriet, allra största delen af ifrågavarande medel i form af
betalning för materialier samt arbetsaflöning kommer landets industri
och arbetare till godo.

Att åter den inhemska enskilda industrien skulle kunna åtaga sig
leveransen af vapnen synes högst otroligt. Att lägga ned bortåt

400,000 kronor på maskiner och verktyg — och till mindre belopp
lärer den första uppsättningen icke kunna uppgå, om den för ett tidsenligt
krigsgevär oundgängliga noggrannheten i tillverkning skall kunna
ernås ■— vill säkerligen ingen svensk firma inlåta sig på utan att hafva
visshet om en fortlöpande, någorlunda betydlig årsbeställning, och en
sådan säkerhet torde under våra förhållanden vara svår att vinna.
Äfven synes det otvifvelaktigt, att en svensk verkstad, som icke på
långt när har de personella, ekonomiska och tekniska hjelpmedel, hvilka
kunna stå eu utländsk stor vapenfabrik till buds, måste fordra ett
väsentligt högre leveranspris än en sådan fabrik, och då blifva kostnaderna
för vapenanskaffningen än ytterligare ökade. Högst sannolikt
är äfven att, om anskaffningen af eldhandvapen skall ske genom en
enskild svensk verkstad, det kommer att dröja länge, innan tillverkningen
kommer i gäng — och ej heller lära sedermera leveranserna
komma att ske med den skyndsamhet, som från försvarssynpunkt vore
önskvärd, detta i följd af den enskildes naturliga sträfvan att till det
yttersta nedbringa kostnaderna för uppsättningen al'' maskiner in. in.

*) Enligt, uppgift i llevue <rArtilloric beräknar man i Spanien att genom tillverkning vid statens
verkstäder vinna eu besparing af kronor 12: (5U per gevär i jämförelse med firman Löwos lovoranspris.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Slutligen bör i detta sammanhang erinras om den föga tillfredsställande
erfarenhet, som vunnits under tillverkningen af 1867 års gevär
vid en enskild svensk verkstad — och dock gällde det då eu tillverkning,
som i afseende på fordringarna å noggrannhet stod långt efter
den nu ifrågavarande.

Enligt upplysningar, erhållna från Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
har man därstädes redan vid början af förändringsarbetet på 1867—89
års gevär funnit mekanismerna till de vid nämnda enskilda verkstad
tillverkade gevär så illa utförda i afseende på maskinarbete och härdning,
att man för undvikande af alltför stor kostnad och tidsutdrägt
måste så länge som möjligt till förändring endast använda vid faktoriet
tillverkade gevär. Enär ej flere dylika (obegagnade) funnos, måste
emellertid sistlidna år till förändring intagas omkring 12,500 gevär från
den enskilda verkstaden.

Resultatet af arbetet med dessa gevärs förändring var, att af 5,472
i arbete tagna mekanismer 1,172 stycken, af hvilka största delen kasserats,
blefvo till förrådet återlemnade, och att endast 4,300 gevär
verkligen blefvo förändrade; de återstående intagna omkring 7,000
gevären lemnades orörda, enär det befanns förmånligare att förändra
begagnade och derför delvis bristfälliga gevär, tillverkade dels vid faktoriet,
dels i Amerika.

De 4,300 verkligen förändrade gevären från den enskilda verkstaden
hade nemligen, på grund af bristande noggrannhet vid tillverkningen,
särskildt af vissa delar, som till stort antal måste kasseras,
kostat jemförelsevis mycken tid och arbete. Räkenskaperna utvisa, att
den direkta kostnaden för förändring af ett gevär af ifrågavarande slag
med kronor 2,32 öfversteg medeltalet under året, hvithet medeltal uppgick
till kronor 14,41 per gevär. Dertill kom, att antalet under hvarje
månad förändrade gevär under flere månader väsentligen sjönk under
det normala, omkring 2,000 stycken, under juli månad ända till 500
stycken, hvarigenom naturligtvis vållades ej ringa olägenhet vid arbetarnes
sysselsättande, oafsedt att hela tillverkningen äfvensom gevärens
utdelning fördröjdes.

Meddelanden från en f. d. besigtningsofficer vid ifrågavarande enskilda
fabrik under den tid, då tillverkning af 1867 års gevär der pågick,
bestyrka jemväl till fullo, att såväl material som arbete derstädes
lemnade mycket öfrigt att önska.

Stockholm den 26 februari 1895.

Otto Wirgin,

Fälttygmästare.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Af hvad fälttygmästare]! sålunda meddelat synes mig vara på ett
fullt tillfredsställande sätt ådagalagdt, både att Carl Gustafs stads gevärsfaktori
bör förändras i det af Kongl. Maj:t angifna syftet och att beslutet
härom icke utan stor skada kan uppskjutas till en kommande
riksdag. Då härtill kommer, att från alla håll medgifvits, att allra
minst 5,000 karbiner böra under år 1896 anskaffas, samt att ammunitionsfabriken
bör förändras, så har jag ansett, att statsutskottet bort
hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen för anskaffning af
karbiner med repetermekanism och af liten kaliber
äfvensom för förändring af Carl Gustafs stads gevärsfaktori
och af ammunitionsfabriken på extra stat för
år 1896 anvisar 679,300 kronor.

af herrar A. Persson, H. Andersson, P. Pehr sson, C. Persson, P.
Holm, L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, O. Jonsson, K. A. Kihlberg,
G. Sälting och O. A. Ericsson, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Med anledning af — — — — — — — — — eldhandvapen för
svenska armén.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst har utskottet icke funnit
lämpligt, att med Carl Gustafs stads gevärsfaktori nu vidtagas de förändringar,
hvilka, betingande en kostnad af 372,500 kronor, anses nödvändiga
för att der kunna förfärdiga eldhandvapen med repetermekanism,
innan utredt blifvit, huruvida icke med mindre kostnad och med
mindre tidsutdrägt sådana eldhandvapen kunna anskaffas hos inhemska
privata vapenfabriker, dervid Carl Gustafs stads gevärsfaktori i stället
skulle hufvudsakligen tjena såsom en reparations- och sammansättningsverkstad.
Vid sådant förhållande, och då närmare utredning jemväl
saknas, huru den i det till förändringar af gevärsfaktoriet beräknade
beloppet 372,500 kronor ingående summan 300,000 kronor skulle användas,
samt faktoriet under hela detta år och eu del af år 1896 är
upptaget med förändringen af 1867 års gevär, finner utskottet anskaffningen
för år 1896, likasom för år 1895, böra, i afvaktan på närmare
utredning af eldhandvapensfrågan, inskränkas till 5,000 karbiner med
repetermekanism och af liten kaliber, hvilken anskaffning skulle medföra
en kostnad af 295,500 kronor för karbinernas inköp samt 11,300 kronor
till förändring af ammunitionsfabriken, eller tillhopa 306,800 kronor.
Genom sådan anskaffning tillika med de 5,000 karbiner, som redan an -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

skaffats, komme jemväl att uppfyllas det vilkor för tillverkning af Mausers
eldhandvapen inom Sverige, som från patentinnehafvaren framstälts.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

a) att Kong! Maj:ts förevarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen, för anskaffning
af karbiner med repetermekanism och af liten kaliber
äfvensom för förändring af ammunitionsfabriken, på
extra stat för år 1896 anvisar 306,800 kronor; samt

b) att friherre Klinckowströms omförmälda motion
i denna del må anses härigenom besvarad.»

vid punkt 19:o (angående anslag till mobiliseringsammunition för
eldhandvapen):

af herrar grefve G. Sparre, O. M. Björnstjerna, C. Lundeberg, friherre
F. W. von Otter, G. D. R. Tornerhjelm, H. P. P. Tamm, I. Wijk,
K. Bohnstedt, I. Kerfstedt, E. Fränekel, grefve F. Wachtmeister och
Th. Nyström;

vid punkt 20:o (angående anslag till fästningsartillerimateriel):

af herr O. M. Björnstjerna, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:

»Under erinran att för nästlidet och innevarande år anvisats enahanda
belopp, som af Kongl. Maj:t nu äskats, får utskottet, som i likhet
med generalfälttygmästare!! och departementschefen till fullo inser
vigten deraf, att i all synnerhet fästningarne åt sjösidan snarast möjligt
försättas i försvarsdugligt skick, hemställa,

att Riksdagen må, för anskaffning af fästningsartillerimateriel,
på extra stat för år 1896 anvisa ett
belopp af 100,000 kronor.»

vid punkt 22:o (angående anslag till sjöfästningarne):

af herr O. M. Björnstjerna mot den af utskottet använda motiveringen; af

herr friherre J. T. Gripenstedt, som ansett offentliggörandet af
allt för detaljerade beskrifningar öfver våra fästningars tillstånd och
behof olämpligt;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid punkt 23:o (angående anslag till Karlsborgs fästning med Vaberget)
:

af herrar 0. M. Björnstjerna och Th. Nyström;

vid punkt 26:o (angående anslag till flyttande sjukhus):

af herrar G. Sparre, O. M. Björnstjerna, C. Lundeberg, F. W. von
Otter, G. D. R. Tornerhjelm, K. Bohnstedt, E. Fränekel, N. Fosser, F. E.
Pettersson, friherre J. T. Gripenstedt, grefve F. Wachtmeister och Th.
Nyström, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva
följande lydelse:

»Då genom hvad Riksdagen år 1894 för ändamålet anvisade nu
finnas 4 flyttande sjukhus för armén, har utskottet ansett, att anskaffningen
af sådan materiel bör för år 1896 begränsas till jemväl 4 flyttande
sjukhus, hvilken materiel betingar en kostnad af tillhopa 136,980
kronor, hvarför utskottet hemställer,

att, till anskaffning af materiel för flyttande sjukhus,
må på extra stat för år 1896 anvisas 136,980
kronor.»

vid punkt 28:o (angående anslag till skarpskytteväsendet och skjutskicklighetens
befrämjande):

af herr F. F. Pettersson.

Herr S. G. von Frusen har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att utskottets nedanuämnda ledamöter
icke öfvervarit handläggningen af följande punkter utaf detta
utlåtande, nemligen:

herr H. P. P. Tamm punkten 18:o;
herr I. Wijk punkterna 22:o—28:o;
herr A. G. L. Billing punkterna 19:o—28:o;
herr I. Kerfstedt punkterna 21:o—28:o;
herr N. Fosser punkterna l:o—19:o;
herr J. E. Wikstén punkterna l:o—20:o.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan I uti skrifvelse den 8 i denna månad — med tillkännagifvande,
att uti en inom Riksdagen väckt motion yrkats, att den af Kongl.
Maj:t i årets statsverksproposition under fjerde hufvudtiteln äskade förhöjning
af anslaget till intendenturcorpsen icke för närvarande måtte
beviljas, och att som skäl derför anförts, bland annat, att Kongl. Maj:t
genom beslut den 19 sistlidne oktober åter skulle hafva tillsatt byråchefsassistent-
och adjutantsbefattningarna i arméförvaltningens intendentsdepartement,
hvilka befattningar enligt 1892 års urtima Riksdags
beslut skulle indragas, — förklarat Eder för behandling af berörda
motion anse nödigt erhålla upplysning,

huruvida, på sätt motionären uppgifvit, ifrågavarande befattningar
blifvit med innehafvare försedda;

hvilka särskilda omständigheter, i fall så skett, föranledt, att den
af 1892 års urtima Riksdag faststälda stat för intendenturcorpsen ej,
hvad berörda två befattningar angår, kunnat följas; samt

huruvida ifrågavarande befattningar, derest de tillsatts, kunna antagas
blifva indragna innan 1897 års utgång eller således före den för
nya härordningens genomförande beräknade öfvergångstidens slut, då
den nya staten för intendenturcorpsen skall vara genomförd och i så
fall vid hvilken tid detta kan ske,

och af sådan anledning, jemlikt 46 § riksdagsordningen, anhållit
att af Kongl. Maj:t måtte utverkas befallning till vederbörande embetsman
eller allmänna verk att meddela de för utskottet sålunda erforderliga
upplysningar,

har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref denna dag, funnit godt att,
med öfverlemnande af Eder skrifvelse, anbefalla mig att afgifva de
äskade upplysningarna; och får jag med anledning deraf äran anföra,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att den vid 1892 års urtima riksdag beslutade ändrade organisation
af intendenturcorpsen, på sätt allra klarast torde framgå af hvad tillförordnade
chefen för generalstaben å sidorna 128 och 129 af sitt vid den
nådiga propositionen i härordningsfrågan fogade betänkande yttrat, innebar
att, under det att förut intendentursysslorna vid armén förvaltats af vid
de särskilda truppförbanden och förvaltningsmyndigheterna genom fullmakt
anstälda tjenstemän, intendenturtjenstemännen för framtiden skulle
sammanföras till en sjelfständigt organiserad intendenturcorps, hvars
medlemmar, i mån af behof, skulle beordras att tillsvidare förvalta de
olika intendentursysslorna vid armén;

att såsom följd deraf den af Riksdagen sedermera antagna nya
staten för intendenturcorpsen icke upptager någon af de intendentursysslor,
som för framtiden vid armén skulle förefinnas, utan endast antalet
tjenstemän vid intendenturcorpsen med dem tillkommande benämning
inom corpsen samt aflöningsförmåner;

att redogörelse för de intendentursysslor, som i fredstid skulle vid
armén förefinnas och till hvilkas behöriga upprätthållande tjenstemännen
vid intendenturcorpsen voro afsedda, lemnas i den under bilagsmärket
VII E. 3. vid tillförordnade chefens för generalstaben betänkande
i härordningsfrågan fogade öfversigt af intendentur- och förvaltningspersonalens
fördelning till tjenstgöring i fred;

att enligt denna öfversigt byråchefsassistent- och adjutantsbefattningarna
i arméförvaltningens intendentsdepartement skola, på sätt som
framgår af rubrikerna A. och B. i öfversigten fortfarande liksom under
tiden före 1892 års reform förefinnas, och att den enda förändring som
vid 1892 års urtima riksdag i förevarande afseende kommit till stånd
varit den, att samma befattningar skulle, i den mån intendenturcorpsens
nya organisation hunne genomföras, af intendenter vid nämnda corps
förvaltas;

att vid sådant förhållande nämnda befattningar naturligen måst
jemväl under öfvergångstiden upprätthållas;

att, då antalet till intendenturcorpsen Överflyttad eller vid densamma
nyanstäld personal ännu ej medgifvit att till upprätthållande af
berörda befattningar kommendera tjenstemän vid den nya intendenturcorpsen,
detta, på sätt som framgår af de utaf generalintendenten i
ämnet aflåtna skrivelser, varit anledningen dertill, att han hos Kong].
Maj:t gjort framställning, att i desamma måtte tills vidare få anställas
en ordinarie regementsintendent och en officer vid armén;

att, då dessa ej kunnat kommenderas att gorå tjenst i berörda befattningar,
särskild ersättning åt dem måst utverkas, som dervid boBih.
till It i legd. Prol. 181)5. 4 Barn/. 1 Afd. 5 Ilåft. ''J

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

stämts till samma belopp, som före 1892 års reform till innehafvarne
af dessa städse på förordnande förvaltade befattningar utgått;

att de omförmälda, regementsintendent och officer nu meddelade
förordnanden löpa till ända med innevarande års utgång;

att sålunda intet hindrar att redan från och med 1896 års ingång
upprätthålla befattningarna med tjenstemän vid nya intendenturcorpsen,
derest i öfrigt lämplig sådan personal då finnes tillgänglig;

att, så snart detta varder fallet, ifrågavarande undantagsförhållande
naturligtvis måste komma att upphöra; samt

att, enligt hvad departementschefen meddelat mig, hans bestämda
afsigt är att i hvarje fall hos Kongl. Maj:t hemställa, att intendenter
vid nya intendenturcorpsen varda förordnade att från och med ingången
af år 1898 upprätthålla befattningarna.

Stockholm den 15 februari 1895.

E. von der Lancken.

Expeditionschef i landtforsvarsdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

P. M.

angående de belopp, som för genomförande af den beslutade härorganisationen
skulle återstå att anvisa vid bifall till hvad utskottet i detta

utlåtande hemstält:

Urtima Riksdagens beslut år 1892 om den
förbättrade härordningens antagande föranledde
ökade anslagsbehof för de ordinarie
anslagen under riksstatens 4:e hufvudtitel
Häraf har Riksdagen enligt vidfogade tablå
hittills anvisat.......................................

Vid statsregleringen för år 1896 återstår alltså,
för genomförande af den förbättrade härordningen,
att ytterligare anvisa under öf vergångstiden.

.......................................

Häraf begär Kongl. Maj:t, såsom synes af förutnämnda
tablå, uti till Riksdagen den 15 januari
1895 aflåten proposition om reglerandet
af utgifterna under riksstatens 4:e hufvudtitel
hvadan, vid bifall till den kongl. propositionen
oeh till hvad utskottet hemstält, skulle till
kommande statsreglering för den förbättrade
härordningen återstå att anvisa................

Ökado bevärings öfningar.	-	Organ i sation s-förbättringar.	Afskrifning af rustnings-och roterings- besvären.	Summa kronor.
2,161,464	34	1,667,505	84	3,102,832		6,931,802	18
2,161,445	50	1,081,525	55	886,000	___	4,128,971	05
18	84	585,980	29	2,216,832	-	2,802,831	13
		290,79G		443,000		733,796
18	8-1	295,184	29	1,773,832		2,069,035	13

Tablå, utvisande de förändringar å riksstatens 4:de liufvudtitel, hvilka, å de ordinarie statsanslagen och å extra statsanslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m., dels uppkommit i anledning af Riksdagens beslut 1893 och

1894 och dels skulle uppkomma, derest Kong!. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag om reglerandet af utgifterna under nämnde liufvudtitel och utskottets hemställan i samma ämne blefve oförändrade bifallna.

Riksstatens 4:e hufvudtitel.

LaiidtforsYarsdepartementet.

Vidstående statsanslag
voro i riksstaten
för år 1893
uppförda med
nedanstående
belopp.

Ordinarie statsanslag:

Departementschefen..............................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen..........................

Generalstaben.............................................................................................................. .....

Intendenturcorpsen...............................................................................................................

Arméförvaltningen.................................................................................................................

....................................................................................................................................

Artilleristaben........................................................................................................................

Öfverkommendantexpeditionen i Stockholm.............................................................................

Kommendantsstaten...............................................................................................................

Krigshögskolan......................................................................................................................

Krigsskolan...........................................................................................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och & Carlsborg....................................................................

Militärläkares undervisning....................................................................................................

Resestipendium för militärläkare.............................................................................................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen.........................................................................

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne..................................................

Kavalleri- och infanteriregementena........................................................................................

Indelta arméns befälsafiöning ................................................................................................

Det icke garnisonerade infanteriets befälsafiöning....................................................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsafiöning....................................................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.............................................................................

Roteringsunderstöd................................................................................................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet................................

För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna
m. ............................................................................................................

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar ..................................................

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar...........................................

Lifgardet till häst..................................................................................................................

Kronprinsens husarregemente.................................................................................................

Svea lifgarde.........................................................................................................................

Andra lifgardet....................................................................................................................

Vermlands fältj ägarecorps......................................................................................................

Fältartilleriet å fastlandet (f. d. Artilleriet).............................................................................

Fästningsartilleriet (f. d. Vaxholms artillericorps)....................................................................

Gotlands artillericorps............................................................................................................

Marinregementet...................................................................................................................

Fortifikationen.......................................................................................................................

Trängen................................................................................................................................

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning............................................................

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar...........................................................................................................

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis.............................

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar......

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena...............................................................

Gotlands nationalbeväring......................................................................................................

Hallands beväring.................................................................................................................

Vesternorrlands beväring.......................................................................................................

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon................................................................

Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon........................................................................

Beväringsmanskapets vapenöfningar....................................................................................

Volontärskolor......................................................................................................................

Reservbefälet......................................................................................................................

Försvarsverket till lands i allmänhet, artilleridepartementets andel...........................................

fortifikationsdepartementets andel....................................

intendetsdepartementets andel.........................................

civila departementets andel............................................

Beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands

hästj ägarecorps............................................................................................................

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings- m. fl. persedlar vid det berustade kavalleriet

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna in. ...................................................................

Inqvarteringskostnader..........................................................................................................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm..............................................................................

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut....................................................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter......................................................................

För en ridskola vid Strömsholm.............................................................................................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet................................................................................

Artillerist utskolor.................................................................................................................

Durchmarschkostnader..........................................................................................................

Alderstillägg..........................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar...........................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk.............................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj ds kansli

och kommandoexpedition........................................................................................

Extra utgifter.....................................................................................................................

Disciplinkompaniet..............................................................................................................

Sgr

Extra statsanslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges
inskrifning och redovisning in. ....................................................: ..........

17,000

60,250

248,655

142,700

126,265

12,200

7,350

30,868

25,640

79,689

81,487

8,500

2,000

19,800

1,517,500

4,208,812

1.330.000

12.500

6,000

5.000

1.500.000

149,995

191,365

169,016

168,431

141,182

1,113,656

104,815

66.000
284,176
285,437
893,732

143,792

69,220

615.000

1.132.000
200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

1.544.000

285.000

695,861

251,026

1,564,312

23,400

436,583

205.000

165.000

133.000
21,450

50.000

103.500

30.000

31.000
18,100

8,000

10.000

70.000

15.000

6,201

67,500

44,600

21,069,700

77,500

Summa kronor

Amu* De mindre förändringar i anslagens belopp, som på några få ställen förekomma,

21,147,200 | -bero på företagna jemkningar vid öfverföringar o. d.

Riksdagen beslöt	dels 1893, dels 1894, att vidstående statsanslag	i riksstaten	skulle		Vidstående sta anslag äro sålui i riksstaten fc år 1895 upptag ned nedanståei belopp.	ts-
minskas	med nedanstående belopp genom		ökas med nedanstående belopp genom
öfverföring till andra statsanslag.	indragning till statsregleringen.	Summa minskning.	öfverföring från andra statsanslag.	anvisning	Summa ökning.	ida r na ide 9
på grund af urtima Riksdagens beslut.	som ej grundar sig på urtima : Riksdagens beslut.
													_	17,000	_
_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50,250	—
_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	248,555	—
2,475	_	—	—	2,475	—	296,920	—	44,555	—	—	—	341,475	—	339,000	—
16,900	—	—	—	16,900	—	4,260	—	—	—	—	—	4,260	—	130,060	—
--	—	—	—	—	—		—	2,780	—	—	—	2,780	—	129,045	—
—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	12,200	—
7,350	—	—	—	7,350	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—
19,320	_	—	—	19,320	—	7,350 \|	—	—	—	—	—	7,350	--	18,898	—
__	_	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	25,640	—
2,960	_	—	—	2,960	—	—	—	—	—	—	—	—	—	76,729	—
4,200	—	—	—	4,200	—	—	—	—	—	—	—	—	—	77,287	—
_	_	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	8,500	—
__	_	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—
___	_	—	__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19,800	-
_	_	—	—	—	—	39,180	—	2,795	—	—	—	41,975	—	41,975	—
—	—	817,000	—	817,000	—	—	—	—		—	—	—	—	700,500	—
4,208,812	—	—	—	4,208,812	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—
_	_	—	—		—	3,702,937	15	329,700	85	36	—	4,032,674	—	4,032,674	—
_	_	_	_		—	915.665	—	62,695	-	—	—	978,360	—	978,360	—
	_	__	_	_	—	—	—	886,000		—	—	886,000	—	2,216,000	—
_	_	_	_	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	12,500	—
—	—	—	—	—	—	---	—	—			—	—	—	6,000	—
		_		_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,000	—
1,494,063	75	5,936	25	1,500,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
14,240	—	—	—	14,240	—	1,503,300	—	66,700	—	—	—	1,570,000	—	1,555,760	—
5,160	—	—	—	5,160	—	—	—	—	—	—	—	—	~	144,835	—
5,160	—	—	—	5,160	—	—	—	—	—	—	—	—	—	186,205	—
5,160	—	—	—	5,160	—	—	—	—	—	—	—	—	—	163,856	—
5,160	—	—	—	5,160	—	—	—	—	—	—	—	—	—	163,271	—
141,182	—	—	—	141,182	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
15,480	—	—	_	15,480	—	—	—	364,232	—	—	—	364,232	—	1,462,408	—
6,360		—	_	6,360	—	—	—	—	—	—	—	—	-	98,455	—
—	—	—	_	—	—	28,456	05	3,957	95	—	—	32,414	—	32,414	—
66,000	—	—	—	66,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
10,320	—	—	_	10,320	—	—	—	58,200	—	—	—	58,200	—	332,056	—
11,920	_	—	_	11,920	—	—	—	108,846	—	—	—	108,846	—	382,363	—
11,050	—	—	-	11,050	—	—	—	—		—	—	—	—	882,682	—
				__	_	_	_	_	—	_	—	—	—	143,792	—
__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	69,220	—
1,500	—	—	—	1,500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	613,500	—
2,800	___	—	—	2,800	—	—	-	—	—	150,000	—	150,000	—	1,279,200	—
200,509	__	—	—	200,509	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—
12,660	—	—	—	12,660	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
31,420	—	—	—	31,420	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
26,644	—	—	—	26,644	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
60,000	—	—	—	60,000	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—
31,302	50	—	_	31,302	50	—	—	1,698,552	50	—	—	1,698,552	50	3,211,250	—
		_		_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	285,000	—
_	_	—	__	—	—	--	—	29,000	—	—	—	29,000	—	29,000	—
	_	—	_	—	—	—	—	296,000	—	186,000	—	482,000	—	1,177,861	25
_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	251,026	—
48,830	_	—	—	48,830	—	—	—	151,405	—	—	—	151,405	—	1,666,887	75
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	“	—	—	23,400	—
2,825		_		2,825	—	—	—	—	—	i '' -	—	—	—	433,758	—
750	—	■-	--	750	—	—	—	—	—	—	—	—	—	204,250	—
___	_	--	—	—	—	—	—	15,488	—	—	—	15,488	—	180,488	—
—	—	—	—	—	—	2,475	—	—	—	—	—	2,475	—	135,475	—
___	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	21,450	—
_	_	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50,000	—
_	_	—	—	—	—	—	—	14,000	—	—	—	14,000	-	117,500	—
___	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30,000	—
		__	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	31,000	—
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	18,100	—
__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	8,000	—
3,000	_	—	—	3,000	—	—	—	—	—	—	—	—	--	7,000	—
		_	_	___	—	—	—	—	—	67,000	—	67,000	—	137,000	—
-—•	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	15,000	—
		149	—	149	_	—	—	—	—	—	—	—	—	6,052	—
500	_	—	—	500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	67,000	—
- __	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	44,600	—
6,476,013	25	823,085	25	7,299,098	50	6,500,543	20	4,134,907	30	403,036	—	11,038,486	50	24,809,088	--
24,529	95	53,000	—	77,529	95	—	—	_	1__	29	95	29	95	—	—
6,500,543	20	876,085	25	7,376,628	l 45	6,500,543	20	\| 4,134,907	30	403,065	95	11,038,516	45	24,809,088

Kongl. Maj:t bär i proposition till Riksdagen om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde
liufvudtitel för år 1896 föreslagit Riksdagen, att vidstående statsanslag skulle

minskas med nedanstående belopp genom

öfverföring till

13,884

indragning till
statsregleringen.

4,200

Summa

minskning.

öfverföring från
andra statsanslag.

13,884

ökas med nedanstående belopp genom

på grund af
urtima Riksdagens
beslut.

4,200

13,884

100

4,100

anvisning

som ej grundar
sig på urtima
Riksdagens beslut.

9,210

43,485

10,034

443,000

27,477

114,285

5,475

20,095

48,735

12,000

18,084

Summa ökning.

Vidstående statsanslag
skulle sålunda,
derest
Kongl. Maj ds
proposition, i enlighet
med hvad
utskottet hemstält,
oförändrad af Riksdagen
bifalles,
komma att i riksstaten
för år 1896
uppföras med
nedanstående
belopp.

733,796

733,796 | —

_				1 17,000
	—	—	—	50,250	—
	—	—	—	248,555	—
	—	9,210	—	348,210	—
	—	—	--	130,060	—
	—	—	—	129,045	—
	—	—	—	12,200	—
	—	_	—	18,898	—
	—	—	—	25,640	—
	—	—	—	76,729	—
	—	—	—	77,287	—
	—	--	—	8,500	—
	—	—	—	2,000	—
	—	—	--	19,800	—
	—	—	—	41,975	—
	—	—	—	700,500	—
	—	57,369	—	4,090,043	—
	—	10,034	—	988,394	—
	—	443,000	—	2,659,000	—
	—	—	—	12,500	_
	—	—	—	6,000	—
	—	—	—	5,000	—
	_	27,477	—	1,569,353	—
	—	—	—	144,835	—
	—	—	—	186,205	—
	—	—	—	163,856	—
	—	—	—	163,271	—
	—	114,285	—	1,572,493	—
	—	100	—	98,555	—
		5,475	—	37,889	—
	—	20,095	—	352,151	—
	—	48,735	—	431,098	—
	—	—	—	882,682	—
	_	_	—	143,792	—
	—	—	—	69,220	—
	—	—	—	613,500	—
	—	—	—	1,279,200	—
	—	—	—	—	—
	—	—	—	3,211,250	—
	—	—	—	285,000	—
	—	12,000	—	41,000	—
	—	—	—	1,177,861	25
	—	—	—	251,026	—
	—	—	—	1,666,887	75
—	—	—		23,400	—
	_	_	—	433,758	—
	—	—	—	204,250	—
	—	—	—	180,488	—
	—	—	—	135,475	—
	—	—	—	21,450	—
	—	—	—	50,000
10,000	—	10,000	—	127,500
	—	—	—	30,000	—
	—	—	—	31,000	—
	—	4,100	—-	22,200	—
	—	—	—	8,000	—
	—	—	—	7,000	—
	—	—	—	137,000	—
	—	—	—	15,000	—
16	_	16	_	6,068	—
	—	—	—	67,000	—
	—	—	i —	44,600	—
10,016	—	761,896	—	25,552,900	—
33,000	_	33,000	—	33,000	—
43,016	—	794,896	S-	25,585,900	—

*) Detta belopp kan för jemkande af hufvudtitelns slutsumma undergå någon förändring.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1895 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Landtförsvars-
17,000	—		—	17,000	—	Departementschefen .................................................................
50,250	—	——	—	50,250	—	Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli samt kom-
248,555	—	—	—	248,555	—	Generalstaben..........................................................................
339,000	—	—	—	339,000	—	Intendenturcorpsen. Nuvarande belopp ................................... Ökas med.............................................................................
130,060	—	—	—	130,060	—	Arméförvaltningen .....................................................................
129,045	—	—	—	129,045	—	Generalitetsstaten ...................................................................
12,200	—	—	—	12,200	—	Artilleristaben ...........................................................................
18,898	—	—	—	18,898	—	Kommendantsstaten ...................................................................
25,640	—		—	25,640	—	Krigshögskolan............................................................................
76,729	—	—	—	76,729	—	Krigsskolan .............................................................................
77,287	—	—	—	77,287	—	Garnisonssjukbusen i Stockholm och å Karlsborg, reservations-
8,500	—	—	—	8,500	—	Militärläkares undervisning.......................................................
2,000	—	—	—	2,000	—	[Resestipendium för militärläkare..............................................
19,800	—	—	—	19,800	—	Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen ........................
41,975	—		—	41,975	—	Okad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkare,
1,196,939	—	—	—	1,196,939	—
1,196,939	—			1,196,939 —

S:gr

Tr:pt

BILAGOR.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Lift. A.

riksstatens Fjerde hufvudtitel.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
departementet.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
	17,000	__	__	_	17,000	_
mandoexpeditionen .......................................................................	50,250	—	—	—	50,250	—
	248,555	—	—	—	248,555	—
................................................................................. 9,210: —	348,210	—	—	_	348,210	_
	130,060	—	—	—	130,060	—
	129,045	—	—	—	129,045	—
	12,200	—	—	—	12,200	—
	18,898	—	—	—	18,898	—
	25,640	—	—	—	25,640	—
	76,729	—	—	—	76,729	—
anslag .......................................................................................	77,287	—	—	—	77,287	—
8,500	—	—	—	8,500	—
	2,000	—	—	—	2,000	—
	19,800	—	—	—	19,800	—
förslagsanslag .......................................................................	41,975	—	—	—	41,975	—
S:gr	1,206,149	—	—	—	1,206,149\|—
Tr:pt	1,206,149		___	-	1,206,149	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1895 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
1,196,939	_	___	_	1,196,939	__
7,100	—	693,400	—	700,500	—
4,032,674	—	—	—	4,032,674	—
978,360	—	—	—	978,360	—
2,216,000	—	—	—	2,216,000	—
12,500				12,500
6,000	—	—	—	6,000	—
5,000	—	—	—	5,000	—
1,555,760	—	—	—	1,555,760	—
8,813,394	—	693,400	•—	9,506,794
144,835				144,835
186,205	—	—	—	186.205	—
163,856	—	—	—	163,856	—
163,271	—	—	—	163,271	—
1,462,408	—	—	—	1,462,408	—
98,455	—	—	—	98,455	—
32,414	—	—	—	32,414	—
332,056	—		—	332,056	—
12,593,833	—	693,400	—	13,287,233	_

Den icke garniso -

Kavalleri- och infanteriregementena .........................................

Det .icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning. Nuvarande
Okas med ............................................................................

Det . icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning. Nuvarande
Okas med............................................................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag.
Okas med .............................................................................

Roteringsunderstöd, förslagsanslag .........................................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid inEör
hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta

anslag ....................................................................................

Det ..icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapendans
med ......................................................................

Den garnisone -

Lifgardet till häst ......................................................................

Kronprinsens husarregemente......................................................

Svea lifgarde ...............................................................................

Andra lifgardet............................................................................

Fältartilleriet å fastlandet, reservationsanslag. Nuvarande
Ökas med ................................................................................

Fästningsartilleriet, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...
Ökas med................................................................................

Gotlands artillericorps. Nuvarande belopp ..............................

Ökas med ................................................................................

Fortifikationen (derunder reservationsanslag 23,500 kronor till
Ökas med ...............................................................................

Tr:pt

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till blifvande riksstat:

nerade armén.

belopp...................................................................

belopp ....................................................................

Nuvarande belopp ...............................................

delta kavalleriet, förslagsanslag............................

kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna m.

öfningar, reservationsanslag. Nuvarande belopp

rade armén.

belopp

praktiska öfningar. Nuvarande belopp...

Tr:pt

4,032,674: —
57,369:

978,360:
10,034:

2,216,000: —
443,000: —

m., förslags -

1,555,760:

13,593:

S:gr

1,462,408

110,085

98,455

100

32,414

5,475

332,056

20,095

Tr:pt

Anvisning i kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
1,206,149	_	__	_	1,206,149	__
7,100	—	693,400	—	700,500	—
4,090,043	—	—	—	4,090,043	—
988,394 2,659,000	—	—	—	988,394 2,659,000	—
12,500	—	—	—	12,500	—
6,000	—	—	—	6,000	—
5,000 1,569,353	—	—	—	5,000 1,569,353	—
9,337,390	—	693,400	—	10,030,790	—
144,835				144,835
186,205	—	—	—	186,205	—
163,856	—	—	—	163,856	—
163,271	—	—	—	163,271	—
1,572,493	—	—	—	1,572,493	—
98,555	—	—	—	98,555	—
37,889	—	—	—	37,889	—
352,151	—	—	—	352,151	—
13,262,794	—	693,400		13,956,194	—

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 5 Käft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Tr:pt

S:gT

Tr:pt

1895 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.	.	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
12,593,833	_	693,400	_	13,287,233
382,363	—	—	—	382,363	—
882,682				882,682
143,792	—	—	-	143,792	—
69,220	_		_	69,220
613,500	—	—	—	613,500	—
1,279,200	—	—	—	1,279,200	—
5,954,257	—	---	—	5,954,257	—
3,211,250				3,211,250
285,000	—	—	—	285,000	—
29,000		'' -		29,000	—
3,525,250	—		—	3,525,250	—
3,119,175				3,119,175
433,758	—	—	—	433,758	—
204,250	—	—	—	204,250	—
180,488	_	__		180,488
135,475	—	—	—	135,475	_
21,450	—	—	—	21,450	—
23,584,436	—	693,400	—	24,277,836	—

Trängen (derunder reservationsanslag 291,157 kronor). Nu Ökas

med................................................................................

hvarjemte reservationsanslaget upptages till 339,892

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, reRemontering
och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,

servationsanslag......................................................................

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikaMathållning
för manskapet vid garnisonsregementena, för -

Bevä -

Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag......

Volontärskolor, förslagsanslag..........................................

Reservbefäl, för slag sanslag; högst. Nuvarande belopp
Okas med...................................................................

Mate -

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, VermAnskaffande
och underhåll af beklädnads-, bevärings-, rem rustade

kavalleriet, reservationsanslag ................................

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m., reserva Inqvarteringskostnaaer,

förslagsanslag .......................................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till blifvande riksstat:

Tr:pt varande belopp ..................................................... 382,363: — ................................................................................ 48,735: — kronor. servationsanslag.............................................................................. artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar, re- trängens exercis........................................................................... tionstruppernas och trängens hästar, förslagsanslag.................. slagsanslag....................................................................................	Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag.	Summa.
Ersättningar.
Kronor. 13,262,794 431,098 882,682 143,792 69,220 613,500 1,279,200	Ö.	Kronor. 693,400	Ö.	Kronor. 13,956,194 431,098 882,682 143,792 69,220 613,500 1,279,200	Ö.
S:gr ringen.	6,138,747	—		—	6,138,747
3,211,250 285,000 41,000	—		—	3,211,250 285,000 41,000	—
............................................................................... 29,000: — ................................................................................. 12,000: —
S:gr	3,537,250	—■	—		3,537,250	—
rielen.
departement, reservationsanslag ................................................	3,119,175	_	__		3,119,175
lands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps ...............	433,758	—	---	—	433,758	—
tygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det be-
	204,250	—	—	—	204,250	—
tionsanslag.....................................................................................	180,488	—	—	—	180,488	—
	135,475	—	—	—	135,475	—
	21,450	—		—	21,450	—
Tr:pt	24,314,132	—	693,400	—\|	25,007,532	—

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

1895 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
23,584,436	_	693,400	_	24,277,836	_
50,000	—		—	50,000	—
117,500	“			117,500
4,262,096			—	4,262,096	—
30,000				30,000
31,000	—	—	—	31,000	—
18,100	—	—	—	18,100	—
8,000				8,000
7,000		—	—	7,000	—
137,000		—	—	137,000	—
15,000	—	—	—	15,000	—
6,052		—	—	6,052	—
67,000				67,000
44,600				44,600
363,752	_	__	—	363,752	1
24,115,688	—	693,400	—	24,809,088	—

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut,
Ved.. och ljus vid fästnings- och garnisonsorter. Nuvarande
Okas med................................................................................

Diverse

För en ridskola vid Strömsholm ................................................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...
Ökas med................................................................................

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ................................

Ålderstillägg, förslagsanslag.......................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

förslagsanslag. Nuvarande belopp .......................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med.........

Extra utgifter................................................................................

Disciplinkompaniet:

Bestämdt anslag .....................................................................

Förslagsanslag.........................................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

	Förslag till blifvande riksstat:
			Indelning och
			dermed jern-
	Anvisning i		förlig anvis-
		ning, på för-	Summa.
	kontant.		slag.
			Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Tr:pt	24,314,132	_	693,400	_	25,007,532	_
förslagsanslag...............................................................................	50,000	—	—	50,000	—
belopp .................................................................... 117,500: —
............................................................................... 10,000: —	127,500	—	—	—	127,500	—
Sg:r	4,272,096		——	—	4,272,096	—
anslag.
	30,000	_	__	_	30,000	_
	31,000	—	—	—	31,000	—
................................................................... 18,100: —
.............................................. 4,100: —	22,200 8,000				22,200 8,000
	_	__	_	_
	7,000	_	—	—	7,000	—
	137,000	—	—	—	137,000	—
m. fl. verk......................................................................................	15,000	—		—	15,000	—
afdelning af Kongl. Mai:ts kansli och kommandoexpeditionen,
......................................... 6,052: —
............................ 16: -	6,068	—	—		6,068	_
	67,000	—	—	—	67,000	—
........................................... 12,600: —
.......................................................................... 32,000: —	44,600	_	__	_	44,600	_
S:gr	367,868	-		—	367,868	—
Summa	24,859,500	—	693,400;-	25,552,900	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjerde liufvudtitel.

LandtförsYarsdepartementet.

Beväringen:

För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de
värnpligtigtiges inskrifning och redovisning m. m............

Artilleribéhof:

För anskaffning af nya eldhandvapen åt armén ...... 895,300:

» anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen
...................................................... 450,000:

» fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel... 254,000:

Fortifikationsbehof:

Till förstärkningsarbeten å sjöfästningarna Oscar Fredriksborg

och Kungsholmen ..................... 221,750: —

Till fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning

med Vaberget ................................................... 100,000: —

» anskaffning af ett krigshryggeekipage ............... 65,000: -

Kronor.

33,000

1,599,300

386,750

Tr:pt | 2,019,050

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

		Kronor.	ö.
Intendenturbehof:	Tr:pt	2,019,050	—
Till anskaffning af materiel för flyttande sjukhus ...... Diverse behof: Till reseunderstöd åt officerare och intendentur- tjenstemän ....................................................... » skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens be-	9,000: —	68,490
främjande............................................................	90,000: —	99,000	—
	Summa	2,186,540	—

Anm. Angående begärdt anslag på extra stat af den för uppförande af nya kasernetablissement
beviljade summa kommer utskottet att afgifva särskilt utlåtande.