Statsutskottets Utlåtande N:o 5 (Utlåtande 1892:Su5 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Eiksd. kansli den 22 april 1892, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag:

l:o. Såsom utskottet i sitt utlåtande n:o 39, angående ordnande Angående
af landtförsvaret, bland annat omförmält, bär K onåd. Makt i statsverks- ansla3en till

• • '' o *) (KZYl&VCblltctH propositionen

under nedannämnda anslagsrubriker och punkter i fjerde staten,indelta
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen: hefäham

ning m. m.

[1, 2, B,6,7,8,

Generalitetsstaten: 9i3,°’i5,1i7]!''

[1.] att, med godkännande af hvad beträffande aflöning åt fördelningsintendenter
med biträden i det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 föreslagits,
medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar
med erforderliga biträden anslaget till generalitetsstaten, nu
126,205 kronor, måtte med 34,920 kronor höjas till 161,185 kronor;

Bih. till Riktd. Prat. 1892. 4 Rami. 1 Afd. 3 Haft. (N:o 5j. 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Indelta arméns befälsaflöning:

[2.] att, med godkännande ej mindre af hvad som i sistberörda
statsrådsprotokoll föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens,
Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser af ytterligare personal
utöfver den vid samma truppförband nu anstälda, utan äfven af de för
den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda
förändringar i de för berörda truppförband nu gällande stater,
höja anslaget till indelta arméns befälsaflöning, nu 4,208,812 kronor,
med 100,000 kronor till 4,308,812 kronor;

Jemtlands hästjägarecorps:

[3.] att, med godkännande af hvad som i samma statsrådsprotokoll
föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps
af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda personals
aflöning, äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna förändringar i
corpsens stat, låta i riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns
befälsaflöning», under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» såsom
reservationsanslag uppföra hvad som för genomförande af den nya
organisationen under 1893 erfordras med 130,000 kronor,

äfvensom medgifva, att å anslaget uppkommande reservationer må
af Kong! Maj:t få disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Artilleriet:

[6.] att, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits
beträffande dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente
tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna, dels uppsättande vid
samma regemente af ett nytt åkande batteri och dels den till anställning
vid dessa batterier föreslagna personals aflöning, höja anslaget till
artilleriet, nu 1,113,656 kronor, med 65,800 kronor till 1,179,456 kronor,
äfvensom medgifva, att omförmälda belopp, 65,800 kronor, måtte
under anslaget upptagas såsom reservationsanslag, med Kong! Maj:t
förbehållen rättighet att till bestridande af uppsättningskostnader och

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

öfriga med den föreslagna organisationens genomförande förenade utgifter
använda derå uppkommande reservationer;

Karlsborgs artillericorps:

[7.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet uppgifna
grunder för organisationen af en fästningsartillericorps å Karlsborg
jemte livad som föreslagits beträffande personalens aflöning, för corpsen
anvisa, utöfver de för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2
fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets
anslag samt såsom nytt anslag 100,000 kronor,

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »Karlsborgs artillericorps»,
måtte uppföras såsom reservationsanslag näst efter anslaget till
Vaxholms artillericorps,

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de
för artillericorpsen afsedda medel beredas, måtte af Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter;

Marinregementet:

[8.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge bataljon anstälda
personal, höja anslaget till marinregementet, nu 66,000 kronor, med
6,710 kronor till 72,710 kronor;

Trängen;

[9.] att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organisationen
af en tredje trängbataljon och personalens aflöning, höja
anslaget till trängen, nu 285,437 kronor, med 150,000 kronor till 435,437
kronor,

samt att medgifva, att förutom det belopp, 200,143 kronor, som i
årets riksstat vore under nämnda anslag såsom reservationsanslag upptaget,
ifrågavarande belopp, 150,000 kronor, måtte ytterligare under
förevarande anslag uppföras såsom reservationsanslag, med rättighet
för Kongl. Maj:t att använda uppkommande reservationer å det sålunda

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till den nya bataljonen anslagna belopp till bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med genomförandet af bataljonens organisation
förenade utgifter;

Gotlands nationalbeväring:

[10.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Gotlands nationalbeväring anstälda
personal, höja anslaget till Gotlands nationalbeväring, nu 200,509
kronor, med 16,194 kronor till 216,703 kronor;

Hallands beväring:

[11.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Hallands bataljon anstälda
personal, höja anslaget till Hallands beväring, nu 12,660 kronor, med
6,710 kronor till 19,370 kronor;

Vesternorrlands beväring:

[12.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Vesternorrlands bataljon nu
anstälda personal äfvensom hvad beträffande ökningen af befälspersonalen
hemstälts, höja anslaget till Vesternorrlands beväring, nu 31,420 kronor,
med 44,710 kronor till 76,130 kronor;

samt att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget måtte för framtiden
benämnas »Vesternorrlands regemente»;

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon:

[13.] att, med godkännande af hvad som beträffande ökning af
korpralsplatserna vid Vesternorrlands bataljon föreslagits, höja anslaget
till nämnda bataljons stamtrupp, nu 26,644 kronor, med 1,305 kronor
till 27,949 kronor;

äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget för framtiden
måtte benämnas »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands regemente»;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Volontärskolor:

[15.] att, med godkännande af förslaget om inrättande af en eller
flera nya volontärskolor, låta af det för ändamålet nödiga belopp, 240,000
kronor, såsom reservationsanslag i riksstaten uppföra 100,000 kronor,
och af sådan anledning höja anslaget till volontärskolor, nu 285,000
kronor, med 100,000 kronor till 385,000 kronor;

äfvensom bemyndiga Kongl. Maj:t att till byggnads- och öfriga
kostnader, som för skolans eller skolornas inrättande varda af nöden,
använda uppkommande reservationer å nämnda för den eller de nya
skolorna afsedda belopp, 100,000 kronor;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. m.:

[17.] att höja förevarande anslag, nu 165,000 kronor, med 7,000
kronor till 172,000 kronor.

Då samtliga dessa framställningar, hvilka af utskottet i dess berörda
utlåtande angående landtförsvarets ordnande behandlats, genom
af kamrarne fattade beslut förfallit, får utskottet, som hvad de ifrågasatta
nya anslagen beträffar icke funnit sig eg a anledning till någon
vidare hemställan, föreslå,

att här nedan omförmälda anslag må i 1893 års
riksstat uppföras med samma belopp och benämningar,
hvarmed de äro i nu gällande riksstat uppförda,
nemligen:

a) anslaget till generalitetsstaten med 126,265
kronor;

b) anslaget till indelta arméns befälsöfning med
4,208,812 kronor;

c) anslaget till artilleriet med 1,113,656 kronor;

d) anslaget till marinregementet med 66,000
kronor;

e) anslaget till trängen med 285,437 kronor;

/) anslaget till Gotlands nationalbeväring med
200,509 kronor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslaget till
lindring i
rustningsoch
roteringsbesvären.

[4-3

g) anslaget till Hallands beväring med 12,660
kronor;

h) anslaget till Vesternorrlands beväring med
31,420 kronor;

i) anslaget till aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands
bataljon med 26,644 kronor;

k) anslaget till volontärskolor med 285,000 kronor;
samt

l) anslaget till byggnader och sängkläder å mötesplatserna
med 165,000 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

2:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att, för den händelse
Kong!. Maj:ts proposition den 13 januari 1892 angående ändring i § 1,
§ 3 mom. 1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34, 52 och
53 i värnpligtslagen och det af Kongl. Maj:t jemväl samma dag godkända
förslag om förstärkningar i landets nuvarande försvarsorganisation
blefve af Riksdagen antagna, höja ifrågavarande anslag, nu 1,330,000
kronor, med i rundt tal 886,000 kronor till 2,216,000 kronor.

Då ej mindre Kongl. Maj:ts omförmälda framställning angående
ändring i värnpligtslagen och förslag om förstärkningar i landets nuvarande
försvarsorganisation än äfven inom Riksdagen väckta förslag
om åtgärder, hvilka kunnat inverka på ifrågavarande anslags bestämmande,
genom kamrarnes derom fattade skiljaktiga beslut förfallit, får
utskottet med anledning deraf hemställa,

att det under fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
må för år 1893 upptagas till oförändradt belopp af

1,330,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Indelta arméns och Vermlands fältjägare corps’
vapenöfningar.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget till
indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, nu 1,322,300
kronor, med 177,700 kronor till 1,500,000 kronor.

Såsom af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 inhemtas (sid. 7), har
statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kongl. Maj:t till en början redogjort för innehållet af
arméförvaltningens skrifvelse till Kongl. Maj:t den 10 november 1891,
deri förvaltningen hemstält om ifrågavarande anslags förhöjande. Efter
redogörelse för de olika framställningar, som sedan år 1871, då anslaget
bestämts till 1,000,000 kronor, i sådant syfte gjorts dels af
Kongl. Maj:t hos Riksdagen och dels af förvaltningen hos Kongl. Maj.t,
och de förhöjningar i anslaget, som deraf blifvit en följd, till hvilken
redogörelse utskottet får hänvisa, hade förvaltningen framhållit (sid. 12),
att sedan åren 1879, 1880 och 1881, då förvaltningen hos Kongl. Maj:t
gjort framställningar om extra anslag till fälttjenstöfningar, hvilka framställningar
dock; icke föranledt någon Kongl. Majits åtgärd, visserligen
ingen förhöjning i anslaget af förvaltningen begärts, men att det likväl
af den omständigheten, att åren 1878 —1884 några fälttjenstöfningar
icke kunnat hållas, tydligen framginge, att sådan förhöjning varit behöflig
just för främjandet af det med den ursprungliga mera betydande
anslagsförhöjningen närmast och hufvudsakligen afsedda ändamål. Att
vidare fälttjenstöfningar såväl år 1884 som åren 1886, 1888 och 1889
kunnat ega rum, ansåge förvaltningen endast kunna tillskrifvas dels
det med år 1883 började och sedermera under loppet af några år fortgående
betydliga prisfallet å de för vapenöfningarna erforderliga proviant-
och fourrageartiklar, och dels den omständighet, att Riksdagen
från och med år 1886 anvisat ett särskildt statsanslag för bekostande
af byggnadsunderhållet å mötesfälten, hvarigenom indelta arméns vapenöfningsanslag,
som tillförene fått bidraga dertill med ganska ansenliga
belopp, vissa år uppgående till öfver 100,000 kronor, erhållit, om ock
indirekt, eu välbehörig förhöjning.

Då nu emellertid från och med år 1889 ånyo inträdt någon prisstegring
å proviant- och fourageartiklar, ansåge arméförvaltningen det
ligga i sakens natur, att anslagets otillräcklighet fortfarande skulle göra

Angående
höjning af
anslaget till
indelta arméns
och
Vermlands
fältjägarecorps’
vapenöfningar.

[5.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sig synnerligen känbar, särskild! beträffande möjligheten att åstadkomma
de för armén behöfliga gemensamma större fälttjenstöfningarna.

Förvaltningen hade slutligen anmält, att, enligt hvad dess räkenskaper
för åren 1881—1890 utvisade, anslagets utgifter uppgått i medeltal
till 1,343,000 kronor under hvart och ett af dessa år, deri inberäknadt
kostnaderna för de under denna tioårsperiod utförda stöx-re gemensamma
fälttjenstöfningarna åren 1884, 1886, 1888 och 1889, hvilka kostnader
genom en delvis förändrad anordning af dessa öfningar samt under
iakttagande af den största sparsamhet och omtänksamhet vid de för
ändamålet disponibla medlens användning kunnat nedbringas till i medeltal
omkring 200,000 kronor för hvardera af 1884 och 1886 års fälttjenstöfningar,
hvilka varat 5 dagar, och till omkring 300,000 kronor
för hvardera af 1888 och 1889 års motsvarande öfningar, hvilka räckt
i 6 dagar, sedan dock i båda fallen värfvade garnisonerade arméns
mathållnings- och fourageringsanslag samt anslaget till volontärskolor
in. fl. statstillgångar fått bidraga med belopp, som motsvarat derå under
öfningstiden besparade utgifter; och då således vapenöfningsanslagets
utgifter under berörda tioårsperiod visat sig i medeltal öfverstiga anslagstillgången
med omkring 21,000 kronor årligen, hade detta, yttrade
förvaltningen, haft till följd, att den vid periodens början befintliga besparing,
i jemnadt tal 311,700 kronor, under samma tid tagits i anspråk
med undantag af omkring 100,000 kronor, som ännu vid 1890
års utgång funnes å anslaget besparade, men hvilken besparing dock
förväntades komma att under 1891 ännu mera förminskas, om icke
helt och hållet användas.

På grund af hvad som blifvit af förvaltningen andraget, ansåge
förvaltningen, att såväl anslagets otillräcklighet som behöfligheten af
förhöjning i detsamma blifvit fullständigt ådagalagd, hvarför förvaltningen
ock funne sig böra ånyo hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes,
för åstadkommande af nödig förhöjning deri, af Riksdagen äska dels
ett belopp af omkring 21,000 kronor, hvarmed de årliga utgifterna
kunde i medeltal anses öfverskrida anslagets nuvarande slutsumma,
dels ock, för möjligheten att kunna anställa större gemensamma
fälttjenstöfningar på ett mera regelbundet sätt än hittills, så att de
åtminstone kunde eg a rum hvartannat år, hälften af hvad för dessa
öfningar, anordnade med största sparsamhet och under erforderlig
tidslängd, på senaste tiden visat sig oundgängligen erforderligt, eller

150,000 kronor, med tillhopa 171,000 kronor, hvilket belopp förvaltningen
likväl ansåge böra för utjemnande af anslagets slutsumma skäligen

Statsutslcottets Utlåtande N:o 5.

ökas till 177,700 kronor, hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå
till 1,500,000 kronor.

Departementschefen hade funnit sig böra på det lifligaste understödja
arméförvaltningens förevarande förslag, dervid han dock icke
kunnat underlåta att mot den uppställning, som arméförvaltningen gifvit
å sina beräkningar, göra följande erinran. Att under tioårsperioden
1881 —1890, under hvilken sammanlagdt 4 fälttjenstöfningar hållits,
efter medeltalsberäkning en årlig brist i anslaget af omkring 21,000
kr. uppkommit, skulle noga räknadt kunna leda till den slutsats, att
med en förhöjning i anslaget af nämnda belopp 4 fälttjenstöfningar
skulle kunna under hvarje tioårsperiod anordnas. Så vore emellertid
ingalunda fallet. Den under senare åren inträdda prisstegring hade nu
liksom på# 70-talet så fördyrat truppernas underhåll under de vanliga
mötena, att anslaget i sin helhet knappast vore tillräckligt att bekosta
nämnda underhåll, än mindre medgåfve anordnandet af några fälttjenstöfningar.
Detta visade sig också deraf, att reservationerna å anslaget
måst tillgripas först de senare åren, under hvilka inga fälttjenstöfningar
hållits, och då Kongl. Maj:t dessutom, i syfte att få anslaget att räcka
till, funnit sig nödsakad att till tiden betydligt inskränka indelta kavalleriets
redan förut väl korta remontmöten. Det vore sålunda uppenbart,
att, om fälttjenstöfningar skulle kunna anordnas åtminstone hvart annat
år, det med nuvarande pris vore nödigt, att anslaget ökades icke
allenast med nyssnämnda belopp, 21,000 kronor, utan, på sätt förvaltningen
också hemstält, med hälften af det belopp, som kunde anses
representera dylika öfningars årliga kostnad.

Någon omständlig motivering för nödvändigheten af fälttjenstöfningar
erfordrades emellertid icke. Att icke nämna, det representationen
genom sitt beslut vid 1872 års riksmöte godkänt behofvet deraf,
funnes numera knappt något land inom Europa, der ej sådana truppsammandragningar
regulier! och merendels årligen förekomme, och det
borde vara klart, att i vårt land, med dess nuvarande härorganisation,
som medförde, att de årliga vapenöfningarne försigginge på spridda
mötesplatser, der endast undantagsvis olika vapen kunde sammanträffa,
dylika vapenöfningar måste vara mera af behofvet påkallade än annorstädes.
Också kunde det högre befälet och staberna endast vid dylika
öfningar, hvilka numera anordnades med bestämdt syfte att så vidt
sig göra läte gifva en trogen bild af det verkliga kriget, förvärfva
vana vid den nästan städse i krig förekommande uppgiften att bringa
de olika vapnen till samverkan m. in. d. Då vid de öfningar af ifrågavarande
slag, som hitintills förekommit, i regeln två af arméns sex
Bih. till MM. Mot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

fördelningar deltagit, skulle, under förutsättning att öfningarne för
framtiden anordnades på samma sätt och att de återkomme hvart annat
år, hvarje truppförband ändock icke hafva utsigt att oftare än hvart
sjette år deltaga i sådana öfningar, och det måste dessutom ihågkommas,
att, då tillgångarne ej medgåfve beväringens inkommenderande
till deltagande deri, befäl och staber icke någonsin komme i tillfälle att
operera med fullt fältstarka afdelningar.

Under åberopande deraf hade departementschefen hemstält, att
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget med 177,700
kronor.

Såsom utskottet här ofvan omförmält, liar arméförvaltningen ansett
ifrågavarande anslag böra höjas dels med 21,000 kronor, hvarmed de
årliga utgifterna kunde i medeltal anses öfverskrida anslagets nuvarande
slutsumma, dels ock med 150,000 kronor för anställande hvart annat år
af större gemensamma fälttjenstöfningar, hvilka med 6 dagars fortvaro
beräknats kosta omkring 300,000 kronor, eller således med tillhopa

171,000 kronor, hvilket belopp förvaltningen likväl ansett böra för utjemnande
af anslagets slutsumma skäligen ökas till 177,700 kronor,
hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 1,500,000 kronor.

Då emellertid anledning icke torde vara att antaga, att de höga
pris, som för närvarande gälla å fourage- och proviantartiklar, skola
länge bibehålla sig, samt å anslaget vid 1891 års slut förefans eu reservation
å 37,095 kronor 91 öre, har utskottet, som jemväl föreställer
sig att kostnaderna för fälttjenstöfningarne skulle genom om sådanas
anordnande allt mer vunnen erfarenhet äfvensom genom inskränkning
af deras fortvaro till hvad förut egt rum, kunna nedbringas, velat tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast på det sätt
bifalles, att ifrågavarande anslag för berörda ändamål höjes med 77,700
kronor.

Utskottet hemställer derför,

5 t" , • ; ’ .:• i.» t - * .''Uv, u ; uv-v- U/; ■

att anslaget till indelta arméns och Vermlands
fältjägarecorps’ vapenöfningar, 1,322,300 kronor, må
höjas med 77,700 kronor till 1,400,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Beväringsmanskapets vapenöfningar:

4:o. Såsom utskottet i sitt utlåtande (n:o 39) angående ordnande
af landtförsvaret omförmält, hade Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit Riksdagen att höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
nu 1,472,000 kronor, med 798,000 kronor till 2,270,000 kronor.
-tf,: Sedan denna Kongl. Majtts framställning, som af utskottet i dess
berörda utlåtande behandlats, af Riksdagen afslagits, har Kongl. Maj:t
i en den 11 innevarande april till Riksdagen aflåten proposition (n:o 60)
angående höjning i anslagen till beväringsmanskapets vapenöfningar
och till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement, bland annat föreslagit Riksdagen att, med anledning af
den förlängning med 2 dagar i beväringens öfningstid, som under
nästkommande år skall inträda, höja anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar, nu 1,472,000 kronor, med 72,000 kronor till 1,544,000
kronor.

. Till det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden har föredragande departementschefen erinrat,
hurusom Kongl. Maj:ts i ofvanberörda proposition af den 13 sistlidne
januari angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen
föreslagit Riksdagen, bland annat, att under år 1893 öfningstiden för
de värnpligtige skulle förlängas, så att de rytteriet, artilleriet å fastlandet,
ingeniörtrupperna och flottan tilldelade beväringsmän af första
klassen komme att nämnda år hållas till vapenöfning i 66 dagar, beväringsmän
vid infanteriet af första klassen i 44 dagar och beväringsmän
tillhörande Gotlands län likaledes af första klassen i 42 dagar.
I sammanhang dermed hade Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit,
att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar skulle, för
beredande af medel till kostnaderna för de sålunda förlängda öfningarne,
höjas med 798,000 kronor.»

Angående
höjning af
anslaget till
beväringsmanskapets

vapenöfningar.

[14.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
höjning af
detta anslaq.

[16.]

ledning häraf erforderliga förhöjningen uti nu ifrågavarande anslag utaf
arméförvaltningen beräknats till 72,000 kronor.

Den anslagsförhöjning, arméförvaltningen sålunda ifrågasatt, motsvarade
den förhöjning i samma anslag, som vid 1890 års riksdag af
enahanda anledning äskades och beviljades; och hade departementschefen
ingen erinran att göra mot hvad arméförvaltningen i detta afseende
föreslagit.

Efter hvad sålunda förekommit, hemställer utskottet,

att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
1,472,000 kronor, må höjas med 72,000 kronor
till 1,544,000 kronor.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement.

5:o. Såsom utskottet i sitt utlåtande (n:o 39) angående ordnande
af landtförsvaret omförmält, hade Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
under punkt 16:o af fjerde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att, för beredande af ökade tillgångar dels till anskaffande af
förbrukningsammunition till det nya geväret m. m. och dels till bestridande
af kostnaderna för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition
m. m. i anledning af de värnpligtiges ifrågasatta förlängda öfningar,
höja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement, nu 2,404,600 kronor, med 348,000 kronor till
2,752,600 kronor.

Af berörda 348,000 kronor vore, såsom utskottet i nämnda utlåtande
anmärkt, ett belopp af 200,000 kronor afsedt för ökad anskaffning
af förbrukningsammunition till det nya geväret m. m., och återstoden,

148,000 kronor, erforderlig för bestridande af ökade kostnader för beklädnad,
utredning och ammunition m. m. i- anledning af de vämpligtiges
ifrågasatta förlängda öfningar.

Framställningen, så vidt den afsåge anslagets förhöjning med

148,000 kronor, hade af utskottet i meranämnda utlåtande behandlats,
hvaremot utskottet deri anmält sig skola sedermera afgifva utlåtande
öfver framställningen angående anslagets förhöjning med 200,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Sedan emellertid genom kamrarnes deröfver fattade beslut Kongl.
Maj:ts framställning, så vidt den afsåge detta anslags förhöjande med

148.000 kronor, afslagits, har Kongl. Maj:t i en den 11 innevarande april till
Riksdagen aflåten proposition (n:o 60) angående höjning i anslagen till
beväringsmanskapets vapenöfningar och till försvarsverket, till lands i
allmänhet eller armé förvaltningens departement, bland annat, föreslagit
Riksdagen att, med anledning af den förlängning med 2 dagar i beväringens
öfningstid, som under nästkommande år skall inträda, höja
sistnämnda anslag, nu 2,404,600 kronor, med, oberäknadt förut till annat
ändamål begärda men ännu ej pröfvade 200,000 kronor, ytterligare

30.000 kronor till 2,634,000 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
har föredragande departementschefen erinrat, hurusom
Kongl. Maj:t i proposition den 13 sistlidne januari angående förändrad
lydelse i vissa delar af värnpligtslagen föreslagit Riksdagen,
bland annat, att under år 1893 öfningstiden för de värnpligtige skulle
förlängas, så att de rytteriet, artilleriet å fastlandet, ingeniörtrupperna
och flottan tilldelade beväringsmän af första klassen komme att nämnda
år hållas till vapenöfning i 66 dagar, beväringsmän vid infanteriet af
första klassen i 44 dagar och beväringsmän tillhörande Gotlands län
likaledes af första klassen i 42 dagar. I sammanhang dermed hade
Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement
skulle för beredande af medel till kostnaderna för de sålunda förlängda
öfningarne höjas med 148,000 kronor.

Genom de beslut, Riksdagens kamrar den 6 och 7 i denna månad
fattat, hade denna Kongl. Maj:ts framställning blifvit afslagen; men då,
enligt redan gällande bestämmelser, beväringens å fastlandet öfningstid
under nästkommande år i hvarje fall skulle ökas med 2 dagar, borde
medel till bestridande af kostnaderna för denna förlängda öfning beredas.
På sätt departemenschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
för den 13 sistlidne januari upplyst, hade den med anledning häraf erforderliga
förhöjningen uti nu ifrågavarande anslag utaf arméförvaltningen
beräknats till 30,000 kronor å anslaget till försvarsverket till lands
i allmänhet; och skulle sistnämnda belopp tillgodokomma arméförvaltningen
å intendentsdepartementet och användas till bestridande af kostnaderna
för erforderlig beklädnad och utredning in. in. till beväringen.

Den anslagsför höj ning, arméförvaltningen sålunda ifrågasatt, motsvarade
den förhöjning i samma anslag, som vid 1890 års riksdag af
enahanda anledning äskades och beviljades.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Derjemte både departementschefen velat erinra, att Kongl. Maj: t i
den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition om statsverkets tillstånd
och behof, utom af nu förevarande anledning, äskat förhöjning i
anslaget till försvarsverket till lands jemväl för att bereda tillgångar till
anskaffande af förbrukningsammunition till det nya geväret med flera
af generalfältt.ygmästaren och chefen för artilleriet angifna behof, och
att denna framställning, som afsåge, att anslaget måtte höjas med

200,000 kronor, ännu icke blifvit af Riksdagen pröfvad.

Hvad denna ifrågasatta förhöjning angår, hade, såsom inhemtas af
det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 13 januari innevarande år, till hvilket utskottet i
öfrigt får hänvisa (sid. 27 —32), generalfälttygmästaren och chefen för
artilleriet i skrifvelse den 18 november 1891 anmält åtskilliga ökade
anslagsbehof. Deraf framginge:

att den ammunitionsmängd, som kunde anses behöflig för vårt fältartilleris
skjutöfningar utöfver den, som med nuvarande anslag kunde
för berörda ändamål anvisas, utgjorde:

för 32 fältbatterier å 100 skott ................................................. 3,200 skott,

» skjutskolan............................................................................... 800 »

eller tillhopa 4,000 skott,

derför kostnaden, efter ett medelpris af 10 kronor per skott (9,to kronor
för projektil och rör m. m. samt 90 öre för krutet, utgjorde tillsammans
40,000 kronor;

att kostnaden för hela behofvet af förbrukningsammunition för eld -

handvapen beräknades:

för 3,700,000 skarpa gevärspatronor å 9 öre................ kr. 333,000

» 2,500,000 lösa d:o å 5 öre.................. » 125,000

)) revolverammunition ........................................................... » 6,300

» kammarammunition .......................................................... » 6,700

eller sammanlagdt kr. 471,000

att då den del af artilleridepartementets ordinarie anslag, som vore
afsedd till ersättande af förbrukad ammunition till eldhandvapen, utgjorde
omkring 216,000 kronor, komme alltså den af denna anledning
ifrågasatta förhöjning af artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet att utgöra 255,000 kronor;

att alltså för arméns förseende med tidsenlig och tillräcklig ammunition
erfordrades sammanlagdt 295,000 kronor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

samt att dessutom bland de af förre generalfälttygmästaren och
chefen för artilleriet anmälda nya behof följande ännu icke blifvit afhulpna,
nemligen:

å Tit. I af den för användandet af ifrågavarande medel faststälda
stat, hvilken har till rubrik: artilleriförråden:

till betäckande af årlig kostnad för 3 kruthusvaktare å Karlsborg
och 5 vid Vaxholm—Oskar-Fredriksborg............................. kr. 3,600: —

å Tit. IV. Artilleriregementena:

till'' betäckande af årlig kostnad för underhåll af
Marma skjutfält med derå befintliga byggnader och inrättningar,
för hyra af skjutfält för Göta och Vendes
artilleriregementen samt för Gotlands artillericorps ......... » 10,650: —

å Tit. XI. Rese- och traktamentskostnader:

till betäckande af årlig kostnad för fälttygmästarens
förrådsinspektioner samt för artilleriofficerares resor i och
för besigtning af arméns gevär och ammunition............... » 1,725: —

ä Tit. XII. Transportkostnader:

till betäckande af ökade transportkostnader i följd
af ökad ammunitionsåtgång vid arméns regementen och

corpser .......................................................................................... » 1,404: —

samt slutligen till betäckande af ökade kostnader
för de å flera titlar förekommande »byggnadsreparationer»,
beroende derpå att många byggnader tillkommit under
de senare åren ............................................................................. » 10,000: —

eller tillsammans kr. 27,379: —

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet hade derför hemstält,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära förhöjning i arméförvaltningens
å artilleridepartementet andel i förenämnda anslag med
tillsammans 322,379 kronor.

Lika med generalfälttygmästaren funne departementschefen, att den
ammunitionsmängd, som, med nuvarande tillgångar för ammunitionsanskaffning,
för de årliga öfuingarne stode till svenska arméns förfogande,
vore allt för knapp, och att ökning af densamma ur synpunkten

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af arméns tjenstduglighet skulle vara synnerligen önsklig. Ej heller
kunde han bestrida förefintligheten af de öfriga behof, hvilka så väl
den nuvarande som den förutvarande generalfälttygmästaren ansett böra
föranleda höjning af artilleridepartementets andel i nu förevarande anslag.
Hänsynen till de öfriga anslagsfordringar, som departementschefen
innevarande år funne sig böra framställa, förhindrade honom
emellertid att, beträffande beloppet af den äskade anslagsförhöjningen,
lemna fullt understöd åt generalfälttygmästarens förslag; och ansåge
han sig derför, helst en del af armén ännu år 1893 antagligen komme
att till skjutöfningar begagna 1867 års gevär med dess billigare ammunition,
icke kunna för tillgodoseende af de utaf generalfälttygmästaren
angifna behof påyrka anslagets höjning med större belopp än 200,000
kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kongl. Maj:ts framställning,
att med anledning af den tillökning af 2 dagar i beväringens
öfningstid, som under år 1893 skall inträda, ifrågavarande anslag måtte
höjas med 30,000 kronor, har åter, beträffande Kongl. Maj:ts framställning
om anslagets förhöjning för anskaffning af förbrukningsammunition
med ytterligare 200,000 kronor, ansett, att det af departementschefen
anförda skäl för nedbringande af den utaf generalfälttygmästaren
för ändamålet äskade anslagsförhöjningen, nemligen att den beslutade
förändringen af arméns nuvarande gevär till vapen af liten kaliber ej
hinner att före 1893 års öfningar fullbordas, böra gifva anledning till
ytterligare nedbringande af den begärda anslagsförhöjningen; och torde
vid sådant förhållande en förhöjning af anslaget med 100,000 kronor
för närvarande vara tillräcklig.

Utskottet hemställer derför:

a) att, för beredande af ökade tillgångar till bestridande
af kostnaderna för erforderlig beklädnad,
utredning och ammunition m. m. i anledning af förlängningen
i beväringens öfningstid, anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement må höjas med 30,000 kronor;
samt

b) att, för beredande af ökade tillgångar till anskaffande
af förbrukningsammunition till det nya
geväret m. m., samma anslag må förhöjas med ytterligare
100,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid bifall till hvad utskottet under mom. a) och b) föreslagit kommer
alltså berörda anslag, nu 2,404,600 kronor, att höjas med sammanlagdt

130,000 kronor till 2,534,600 kronor.

Inqvarteringskostnader.

6:o. Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Angående
Riksdagen att med godkännande af förslaget, att sammanlagda inqvar- anslaäet,til}
terings- ock servisersättningen till underofficerare med vederlikar, som ringskostför
närvarande vore berättigade till dylik ersättning, måtte, utan ändring "“J*-af servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att från och med
innevarande års början utgå till underofficerare med vederlikar vid i
Stockholm förlagda, ej till Stockholms garnison hörande regementen
och corpser med 200 kronor, till dylika tjensteman vid i Göteborg garnisonerade
regementen och corpser med 190 kronor 50 öre och till
öfriga till inqvarteringsersättning berättigade underofficerare och vederlikar
med 96 kronor, höja anslaget till inqvarteringskostnader, nu 113,000
kronor med 20,000 kronor till 133,000 kronor.

Såsom statsrådsprotokollet upplyser å sid. 35, hade generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet dels hos Kongl. Maj:t gjort framställning
i syfte att inqvarterings- och servisersättningen till Svea artilleriregementes
underofficerare med vederlikar måtte varda förhöjd
till 300 kronor för år räknadt, eller, med undantag för besigtningsrustmästarne,
till det dubbla beloppet af den nu till denna personal utgående
ersättningen, dels ock, enär en förhöjning af berörda ersättning jemväl
för underofficerare med vederlikar vid artilleriets öfriga regementen och
corpser vore af behofvet påkallad, hemstält att till Kongl. Maj:ts pröfning
få hänskjuta jemväl sistnämnda fråga.

Den under sista tiden inträdda prisstegringen å lifsmedel och andra
förnödenheter hade, yttrade generalfälttygmästaren, för de svagt aflönade
underofficerarne vid sist nämnda regementen och corpser äfven blifvit
synnerligen känbar, och den trägnare tjenstgöringen, som numera af
dessa underofficerare fordrades, lemnade lika litet dem som deras kamrater
vid Svea artilleriregemente tillfälle till någon beaktansvärd extra
förtjenst.

Inqvarterings- och servisersättningen utgjorde, fortsatte generalfälttygmästaren
vidare, för underofficerare med vederlikar i Göteborg
95 kronor 25 öre samt för dem, som vore i öfriga städer förlagda, 48
kronor, deraf, då servisersättningen öfver allt utom i Stockholm utginge
Bill. till Itikud. Prot. 1 SO2. 4 Sand. / Afd. 3 Höft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

med lika belopp, 12 kronor, till inqvarteringsersättning återstode för
underofficerare i Göteborg 83 kronor 25 öre och för dem å öfriga
ställen 36 kronor; och som sagda belopp, äfven hvad anginge ifrågavarande
underofficerare, utan tvifvel vore för ändamålet alldeles otillräckliga,
måste sålunda jemväl desse för bostad, vedbrand, ljus och
uppassning använda en icke obetydlig del af sina i öfrig! knappt tillmätta
inkomster; hvarförutom berörda omständigheter medförde svårigheter
med afseende å besättandet af underofficersgraderna med lämpliga
och förtjenstfulla individer.

Hvad slutligen anginge beloppet af den ifrågasatta förhöjningen
hade generalfälttygmästaren anfört, att om inqvarterings- och servisersättningen
blefve fördubblad, på sätt för Svea artilleriregementes underofficerare
med vederlikar blifvit hemstäldt, denna ersättning komme att
utgå i Göteborg med 190 kronor 50 öre samt i öfriga städer med 96
kronor, och att det visserligen kunde ifrågasättas att af denna förhöjning
beräkna någon del å servisersättningen, som med hänsyn till nuvarande
prisförhållanden syntes vara allt för knappt tillmätt, men att,
då sistsagda ersättning utbetalades af respektive städer och en förhöjning
af densamma vid sådant förhållande antagligen komme att kräfva
allt för omfattande utredningar och framställningar i förhållande till
den fördel, som skulle derigenom ernås, generalfälttygmästaren ansåge
servisersättning böra bibehållas vid nuvarande belopp, 12 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt både alltså generalfälttygmästaren
hemstält, att Kong! Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå den
framställning, som pröfvades erforderlig för att sammanlagda inqvarterings-
och servisersättningen till artilleriets underofficerare med vederlikar,
hvilka ej tillhörde Stockholms garnison, blefve, utan ändring i
det belopp, som för närvarande utginge såsom servisersättning, på det
sätt förhöjd, att den komme att utgöra i Göteborg 190 kronor 50 öre
och å andra garnisonsorter 96 kronor.

Öfver generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning hade
arméförvaltningen å civila departementet den 30 sistlidne oktober
afgifvit utlåtande och dervid erinrat, att, sedan stadsfullmägtige i
Stockholm inkommit med yttrande öfver såväl generalfälttygmästarens
ofvan berörda framställning, i fråga om inqvarteringsförbättring åt Svea
artilleriregementes underofficerare, som en af sekundclieferne för litgardesregementena
gjord hemställan angående förhöjning i servis- och
inqvarteringsersättningen åt samtliga underofficerare med vederlikar vid
Stockholms garnisonsregementen, Kongl. Maj:t den 4 sistlidne september
funnit godt förklara, att från och med 1892 års början och

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tills vidare, så länge någon nedsättning icke vidtoges i det för ordnande
af inqvarteringsbesväret i hufvudstaden anvisade statsbidrag af 21,450
kronor, inqvarteringsersättningen ej mindre för besigtningsrustmästarne
vid Svea artilleriregemente, än äfven för samtliga de till sjunde klassen
i inqvarteringsordningens för Stockholm tariff litt. a hörande underofficerare
vid såväl nämnda regemente som lifgardet till häst, Svea lifgarde
och Andra lifgardet skulle utgå med ett till tvåhundra kronor
höjdt belopp, deraf servisersättningen skulle beräknas till 90 kronor.

Under åberopande häraf och då, enligt arméförvaltningens förmenande,
den af generalfälttygmästare!! för underofficerare och vederlikar
vid de å andra orter än Stockholm förlagda artilleritruppförbanden
ifrågasatta förhöjningen i inqvarteringsersättningen skäligen icke, i förhållande
till hushyrornas pris och den numera för nyssomförmälda
underbefäl i hufvudstaden bestämda inqvarteringsersättning, kunde anses
för högt beräknad, hade arméförvaltningen, som tillika fäst uppmärksamheten
derå, att gäldandet af inqvarterings- och servisersättning
till befälet vid ofvanuppräknade fyra regementen ålåge Stockholms stad,
hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka dels förhöjning
till 200 kronor jemväl uti inqvarteringsersättningen för de i Stockholm
förlagda underofficerare med vederlikar af fortifikationen och
trängen, hvilkas inqvartering bekostades af statsverket allena, dels den
af generalfälttygmästaren ifrågastälda förhöjda inqvarteringsersättningen
för artilleriets utom Stockholm förlagda underbefäl med vederlikar, dels
ilek slutligen förhöjning i inqvarteringsersättningen, i enlighet med hvad
generalfälttygmästaren yrkat, jemväl åt de vid andra vapen än artilleriet
anstälde, inqvarteringsberättigade underofficerare med vederlikar, som
vore garnisonerade utom Stockholm och Göteborg.

Enligt hvad armé förvaltningen upplyst, skulle vid bifall härtill anslaget
till inqvarteringskostnader, såvidt nu kunde bedömas, komma att

vidkännas eu ökad årlig utgift af i jemnadt tal ............ kr. 12,600: —

och då anslaget redan förut understege behofvet med

minst......................................................................................... » 7,400: —

skulle således i detta anslag påkallas eu förhöjning af

tillhopa..................................................................................... )> 20,000: —

hemställande emellertid arméförvaltningen, som ausåge förhöjning i anslaget
med nyssnämnda belopp böra äskas för år 1893, att, då anslaget
vore af förslagsanslags natur, och den ifrågastälda inqvarteringsförbättringen
sålunda kunde, utan rubbning i den faststälda riksstaten, utgå
redan med innevarande år, Kongl. Maj:t täcktes dertill äska Riksdagens

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

medgifvande, på det att allt underbefäl liktidigt måtte komma i åtnjutande
af ifrågavarande förmån.

Departementschefen, som ansåge denna framställning vara af billighet
och rättvisa förestafvad, har till densamma tillstyrkt bifall.

Enligt hvad utskottet från arméförvaltningen inhemta!, utgår vid
följande i Stockholm förlagda truppförband, nemligen fortifikationen
med pontonierbataljonen och fältsignalkompaniet, äfvensom Svea trängbataljon,
hvilka i inqvarteringshänseende icke tillhöra Stockholms garnison,
inqvarterings- och servisersättning för underofficerare och dessas
vederlikar med tillsammans etthundrafemtio kronor årligen, deraf nittio
kronor utgöra servisersättning.

Vid sådant förhållande har utskottet ansett någon förändring i dessa
tjenstemäns inqvarterings- och servisersättning, med hänsyn till nu i
hufvudstaden rådande låga hyror, icke vara påkallad.

Hvad åter angår sådan ersättning till motsvarande tjenstemän i
Göteborg och å öfriga garnisonsorter, hvilken Kongl. Maj:t föreslagit
skola fördubblas, har utskottet ansett en förhöjning af densamma med
omkring 50 procent böra vara till fyllest, hvarigenom ifrågavarande ersättning
komme att ökas: för de förre från 95 kronor 25 öre till 140
kronor och för de senare från 48 kronor till 70 kronor; och föreställer
sig utskottet, att ifrågavarande anslag, som är af förslagsanslags natur,
vid bifall härtill icke torde behöfva höjas med mer än 10,000 kronor.

Utskottet hemställer för den skull,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas,

att, med godkännande af förslaget, att sammanlagda
inqvarterings- och servisersättningen till underofficerare
med vederlikar, som för närvarande äro berättigade
till dylik ersättning, må, utan ändring i
servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att
från och med innevarande års början utgå till underofficerare
med vederlikar vid i Göteborg garnisonerade
regementen och corpser med 140 kronor och till öfriga
utom Stockholm och Göteborg förlagda, till inqvarteringsersättning
berättigade underofficerare och vederlikar
med 70 kronor, för år 1893 höja anslaget till
inqvarteringsko sina der, nu 113,000 kronor, med 10,000
kronor till 123,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Salpeteruppköp.

7:o. Under tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 38)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att anslaget till salpeteruppköp,
50,000 kronor, från och med ingången af
innevarande år får användas jemväl till inköp af råmaterialier
till röksvagt krut; samt

att anslaget såsom följd deraf må i riksstaten
uppföras under benämning »anslag för uppköp af salpeter
eller råmaterialier till röksvagt krut».

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen.

8:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att detta anslag, som nu
vore upptaget till 6,201 kronor, måtte för jemnande af slutsumman å
hufvudtitelns anslag minskas med 49 kronor.

Utskottet hemställer, -

att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli må få jemkas i den mån, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma må finnas erforderligt.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o. Beträffande öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring;
och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskild! om -

Angående
ändrad användning
af
anslagit till
salpeteruppköp
m. m.

[19.]

Angående
jemkning af
detta anslag.
[20.]

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
ändrad användning
af
de till bataljonsläkares

aflöning anslaqna
medel.

[21.]

förmälda, må i 1893 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp.

Ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljonsläkare.

10:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att, i ändamål att ordinarie
andre bataljonsläkare måtte kunna i tur efter utnämningsdagen
befordras till förste bataljonsläkare, medgifva, dels att de åt förste bataljonsläkarne
beviljade aflöningsförmåner måtte, i den mån de genom
nuvarande innehafvarens afgång blefve lediga och derefter framgent,
få, utan hinder deraf att beloppen vore å truppförbandens särskilda stater
uppförda användas till aflöning åt motsvarande antal af de till tjensteåldern
äldste bataljonsläkarne, räknadt från deras första utnämning till
ordinarie bataljonsläkare, samt dels att från fjerde hufvudtitelns allmänna
besparingar måtte få bestridas den ökning i dagaflöningskostnaden,
som genom sådan anordning till äfventyrs någon gång kunde
vid de värfvade garnisonerade truppförbanden uppkomma.

Såsom i statsrådsprotokollet upplyses å sid. 39, utnämndes enligt
de i fråga om anställning såsom l:ste bataljonsläkare för närvarande gällande
bestämmelser dessa tjenstemän, uppå medicinalstyrelsens förslag,
af Kongl. Maj:t, och vore rörande vilkoren för dylik befordran stadgadt,
att den sökande borde, jemte det han egde full kompetens till ordinarie
läkarebeställningar i statens tjenst, hafva, efter aflagd medicine kandidatexamen
och fullgjord klinisk tjenstgöring vid universiteten, minst 3 år
tjenstgjort som bataljonsläkare eller i deremot svarande militär läkarebefattning.

Följden af detta stadgande hade, enligt hvad medicinalstyrelsen vid eu
hos Kongl. Maj:t i ämnet gjord framställning yttrat, blifvit, att några
läkare, med stöd af de meriter, de erhållit genom tjenstgöring såsom
extra läkare vid armén eller flottan, befordrats till förste bataljonsläkare
vid armén efter relativt kort tjenstgöring såsom ordinäre andre bataljonsläkare
eller till och med alldeles utan sådan tjenstgöring, under det
att andra, till följd af bristande vakans vid det regemente eller corps,
der de vunnit anställning, och med hänsigt dertill att deras existens på
grund af den ringa ersättning de åtnjuta vid armén, i viss grad vore
beroende af deras enskilda läkarepraktik i den ort, der de vore bosatta,
nödgats qvarstå en lång följd af år såsom andre bataljonsläkare
med lägre lön och lägre grad än till ordinarie tjenstetid vida yngre militärläkare.

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Så vore t. ex. för närvarande fallet, att tvenne särdeles skicklige
och till militärläkare lämplige personer qvarstått i ofvannämnda tjenstegrad
den ene 11 och den andre 8 år, under det att 20—30 till tjensteålder
såsom ordinarie militärläkare yngre andre bataljonsläkare befordrats
till förste bataljonsläkare.

Till förekommande af dylika missförhållanden hade medicinalstyrelsen,
under erinran, att tjenstgöringen för förste och andre bataljonsläkare
vore alldeles enahanda, hemstält, att Kongl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder i syfte att, jemte det antalet förste och andre bataljonsläkarebeställningar
bibehölles oförändradt, andre bataljonsläkare måtte,
utan afseende på placering vid regementen och corpser, få i tur, enligt
tjenstår som ordinarie bataljonsläkare, uppflyttas till förste bataljonsläkares
grad och lön.

Då dagaflöningen vore något större för förste än för andre bataljonsläkare,
.skulle visserligen, på sätt medicinalstyrelsen erinrat, såsom
följd af den föreslagna bestämmelsen något ökade utgifter uppkomma i
det fall, att större delen af vid värfvade regementen anstälde bataljonsläkare
komme att aflönas såsom förste bataljonsläkare. Efter medicinalstyrelsens
åsigt talade emellertid all sannolikhet för, att denna skilnad
i utgifter blefve så obetydlig, att den ej syntes medicinalstyrelsen böra
utgöra hinder för genomförandet af den föreslagna, från många synpunkter
önskvärda förändringen.

Öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning hade arméförvaltningen
å civila departementet afgifvit utlåtande och dervid förklarat,
att efter dess åsigt den ökning i aflöningskostnad, som af den
nu föreslagna åtgärdens genomförande skulle uppkomma, kunde med
sannolikhet antagas blifva ingen. Att sådant blefve förhållandet med
aflöningens hufvudpost, den fasta lönen, vore, yttrade förvaltningen,
uppenbart, enär förökningen af förste bataljonsläkare vid ett truppförband
motsvarades af lika minskning vid något annat. Hvad vidare anginge
dagaflöningen, uppstode, fortsätter förvaltningen, samma förhållande i
fråga om de talrikaste truppförbanden, nemligen indelta arméns och
den med dessa i aflöningsförhållande likstälda Vermlands fältjägarecorps.
Deremot kunde det tänkas, att vid de värfvade garnisonerade truppförbanden
komme att någonogång yppas behof af ökade tillgångar för
dagaflöningens bestridande. A dessas stater funnes nu anvisad aflöning
åt 12 förste och 11 andre bataljonsläkare. I den mån denna proportion
skulle vid något tillfälle förändras, uppstode för hvarje enhet,
hvarmed don förstnämnda siffran ökades, eu ökning i dagaflöningskostnader
af 305 kronor, hvarifrån dock borde dragas en vid sådant för -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

hållande vid indelta armén genom motsvarande minskning derstädes af
förste bataljonsläkareantalet uppkommande besparing af 60 kronor, således
i verkligheten en ökning i utgift af 305 kronor. Häremot svarade
emellertid å andra sidan eu lika stor minskning, i den mån andra batalj
onsläkarnes antal vid dessa truppförband växte på bekostnad af förste
bataljonsläkarnes. I längden komme alltså, enligt förvaltningens
åsigt, detta förhållande att utjemnas, och det syntes förvaltningen derför
rimligt, att de allmänna besparingarne finge, bestrida den tillfälliga
ökningen, liksom de finge draga fördel af den lika tillfälliga minskningen.
I det svårligen tänkbara fallet att alla 11 ifrågavarande andre
bataljonsläkareplatserna blefvo besatta med förste bataljonsläkare, skulle
kostnadsökningen uppgå till 3,355 kronor, och i den lika otänkbara
händelse att alla 23 bataljonsläkarne vid de garnisonerade truppförbanden
vore andre bataljonsläkare, besparingen utgöra kronor 3,660.
Någon betänklighet mot att låta allmänna besparingarne öfvertaga den
tillfälliga regleringen af denna dagaflöningsfråga syntes alltså förvaltningen
näppeligen kunna förefinnas.

Den obetydliga utgift af några få kronor, hvilken vidare, i den
händelse andre bataljonsläkaren vid Gotlands nationalbeväring ryckte
upp till förste bataljonsläkare, komme att drabba vederbörande vapenöfningsanslag,
hvarifrån denna bataljonsläkares dagaflöning bestredes,
och hvilken ökning skulle mer än uppvägas af en besparing på annat
håll, syntes ej heller förvaltningen kunna på detta ärendes utgång utöfva
något inflytande.

Hvad slutligen anginge frågan om inqvartering ens möjliga ökning,
hade förvaltningen upplyst, att när man härvid afräknade de bataljonsläkare,
hvilkas inqvartering bekostades af Stockholms stad samt de,
hvilka, såsom förlagda å fästningarne, skulle åtnjuta inqvartering in
natura, maximum af den ökade utgift, som vid förslagets antagande
kunde i detta afseende uppkomma, icke kunde stiga högre än till mellan
300 och 400 kronor, och inqvarteringsanslaget lika väl, som allmänna
besparingarna, kunde på den föreslagna anordningen göra vinst som
förlust, funne förvaltningen någon betänklighet mot bifall till medicinalstyrelsens
förslag icke heller kunna af hänsyn till nämnda anslag hemtas.

Under förutsättning att Kongl. Maj:t sålunda funne skäl gilla den
af medicinalstyrelsen föreslagna förändringen i sättet för tillsättning af
arméns förste bataljonsläkare, hade förvaltningen liemstält, att Kongl.
Maj:t måtte göra förevarande framställning till Riksdagen.

Denna sålunda af medicinalstyrelsen ifrågasatta förändring i fråga
om sättet för 2:dre bataljonsläkares uppflyttning till l:ste bataljons -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 25

läkare ansåge departementschefen i och för sig synnerligen lämplig,
då såsom följd deraf den ofta öfverklagade ojemnheten i 2:dre bataljonsläkares
befordran borde, utan någon nämnvärd kostnad för statsverket,
för framtiden kunna undvikas. Emellertid ansåge han sig icke
böra förorda, att uppflyttningen, på sätt medicinalstyrelsen syntes förutsätta,
i alla händelser gjordes beroende af tur, utan borde, derest
förslaget bifölles, Kongl. Maj:t fortfarande förbehålla sig att, efter yttrande
af medicinalstyrelsen, i hvarje särskild! fall afgöra, om den till
uppflyttning i tur varande 2:dre bataljonsläkaren också kunde anses
böra dertill ifrågakomma. På formuleringen af den framställning till
Riksdagen, om hvilken arméförvaltningen gjort hemställan och som
skulle afse endast att möjliggöra eu uppflyttning efter tjensteålder från
2:dre till l:ste bataljonsläkarebeställning, inverkade dock denna uppfattning
icke; departementschefen hade derför tillstyrkt bifall till hvad
arméförvaltningen föreslagit, under anhållan att, derest jemväl Riksdagen
skulle gilla förslaget i fråga, få till ämnet återkomma i sammanhang
med redogörelsen för de åtgärder, som med anledning af Riksdagens
beslut kunde finnas erforderliga.

Då utskottet befarar, att genom bifall till förevarande framställning
andra missförhållanden möjligen skola uppstå i stället för dem, som
derigenom äro afsedda att afhjelpas, och en ändring i nu gällande bestämmelser
för kompetens till militärläkarebeställningar synes utskottet
snarare leda till den rättvisare befordran för 2:dre bataljonsläkarne,
som ansetts önskvärd, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om
de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

ll:o. Under tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och med erinran att 1887—1891 årens Riksdagar för
ändamålet beviljat samma belopp, hemställer utskottet,

Bill. till lliksd. Prot. 1892. 4 Sand- 1 Afd. It HäJt. 4

Angående
anslag för
tillämpning
af nya värnpligtslagens

föreskrifter.

[22.]

Angående
anslag till
mobiliseringsammunition

till eldliandvapen.

[23.]

26 Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter
i fråga om de värnpligt.iges inskrifning och
redovisning m. m. må på extra stat för år 1893 anvisas
ett belopp af 77,500 kronor.

Artilleribehof.

12:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för anskaffning af
mobilisering sammunition till de nya gevären på extra stat för år 1893
bevilja 800,000 kronor.

Såsom statsrådsprotokollet upplyser å sid. 44, hade generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet i skrifvelse den 10 november 1891
fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i sammanhang med framställning
till Riksdagen angående ökning af arméförvaltningens å artilleridepartementet
andel i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet,
med hvilken anslagsdel kostnaderna för den årliga förbrukningen
af ammunition till eldhandvapen bestriddes, förslag till Riksdagen
jemväl måtte aflåtas om vidtagande af erforderliga åtgärder för anskaffande
inom möjligast korta tid af det för mobilisering behöfliga förrådet
af ammunition till de nya gevären.

På sätt generalfälttygmästaren upplyst, utgjorde de uppgifter, som
blifvit af artilleridepartementet infordrade från arméns regementen och
corpser, den qvantitet ammunition till 1867 års gevär, som vid mobilisering
af hela armén genast erfordrades, med inräknande af öfningsammunition
till linie- och depöttrupper, i rundt tal 22,000,000 patroner.

Vid beräkningen af denna siffra hade man emellertid, yttrade generalfälttygmästaren,
tagit till utgångspunkt den nu bestämda personliga
ammunitionsutrustningen för infanteristen, hvilken endast utgjorde 80
patroner.

Samtidigt med antagandet af gevär med liten kaliber hade deremot,
fortsatte generalfälttygmästaren, i de flesta stater infanteristens
personliga ammunition sutrustning betydligt ökats. I Tyskland utgjorde
densamma nu 150, i Österrike 140 patroner, och i Frankrike vore man
betänkt på en ökning till ungefär samma antal.

Hvad Sverige anginge, hade den genom kongl. brefvet den 12
oktober 1888 tillsätta komité för utarbetande af förslag till fältförvaltnings-
och etappreglementen i sitt under maj månad 1891 till Kongl.
Maj:t aflemnade förslag till fältutrustuingsplaner beräkuat den personliga
ammunitionsutrustningen vid beväpning med 1867—89 års gevär

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

till 100 patroner, och skulle, med denna siffra till utgångspunkt, den
i det föregående omnämnda totalsumman 22,000,000 komma att höjas
till i rundt tal 24,000,000.

I denna siffra inginge emellertid endast den ammunition, som bures
af soldaten eller medfördes i bataljonernas ammunitionsvaguar och i
ammunitionskolonnerna äfvensom den, som beräknades ''blifva förbrukad
under de i mobiliseringsinstruktionen föreskrifna skjutöfningarna. Derutöfver
måste dock i förråden äfven finnas ammunition till ersättande
af förbrukningen vid armén, och enligt generalfältt.ygmästarens åsigt
kunde för detta ändamål en åmmunitionsmängd, uppgående till 50 procent
af den till armén utlemnade, icke anses för stor.

Hela behofvet af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär
syntes derför generalfälttygmästaren icke böra beräknas till mindre än
36,000,000 patroner, till hvilkas anskaffande efter ett pris af 11 öre
per patron skulle erfordras ett belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor.

Beträffande den tid, inom hvilken anskaffandet af denna mobiliseringsammunition
borde vara afslutad, ansåge generalfälttygmästaren, med
hänsyn till den kritiska belägenhet, i hvilken en stat utan nöjaktig tillgång
på ammunition till sin armé städse befunne sig, densamma icke
böra utsträckas längre än till sammanlagdt 4 år. Denna tid motsvarade
äfven ungefärligen ammunitionsfabrikens årliga produktionsförmåga,
enär denna kunde uppbringas till 15,000,000 skarpa patroner, af livilket
antal, på sätt förut vore nämndt, 3,700,000 antoges årligen förbrukas
vid öfningarna.

På grund häraf hade generalfälttygmästaren hemstält, att Kongl.
Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 till anskaffning
af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär af 1,000,000
kronor.

Då det behof, generalfälttygmästaren med förevarande framställning
önskade tillgodose, vore en nödvändig följd af den utaf Riksdagen
medgifna förändringen utaf arméns nuvarande gevär till vapen af liten
kaliber och det icke kunde förnekas, att, på sätt generalfälttygmästaren
yttrat, ett skyndsamt anskaffande af ifrågavarande ammunition vore eu
angelägenhet af yttersta vigt, kunde, enligt hvad departementschefen
anfört, någon erinran mot framställningen i och för sig så mycket mindre
göras som, enligt inom landtförsvarsdepartementet verkstäld utredning,
den af generalfälttygmästaren angifna, för en möjlig mobilisering erforderliga
ammunitionsqvantitet ingalunda kunde anses för högt beräknad.
Hänsynen till andra landtförsvarets behof, som jemväl måste

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
fästningsartillerimateriel.

[24.]

fyllas, nödgade emellertid departementschefen att i det af generalfälttygmästaren
för ändamålet ifrågasatta belopp yrka någon nedsättning.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till anskaffning af mobiliseringsammunition
till de nya gevären, på extra stat
för år 1893 anvisa ett belopp af 800,000 kronor.

13:o. Till anskaffande af fästningsartillerimateriel bär Kongl. Maj:t
på extra stat för år 1893 äskat ett belopp af 100,000 kronor. Enligt
hvad i statsrådsprotokollet meddelas hade i ofvannämnda skrifvelse af
den 10 sistlidne november generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet
erinrat, att han i memorial af den 22 maj 1891, angående utarbetandet
af nya bestyckningsplaner för befästningarne i Stockholms
skärgård samt Karlsborgs fästning, framhållit den nuvarande pansarbrytande
bestyckningens å Oskar-Fredriksborg otillfredsställande beskaffenhet,
såsom icke egande nog kraft mot nutidens pansar. För ett
verksamt försvar af farleden till Stockholm erfordrades, att å fästet
Oskar-Fredriksborg uppsattes fullkraftiga pansarbrytande pjeser, deraf
3 stycken å öfre verket samt 2 å 3 stycken på platser i det nedre
kasematterade, hvarifrån portéerna vore störst. Kostnaden för en dylik
pjes af stål med kaliber af 24 cm. och en längd af 35 kaliber i sjelfsänkande
lavett med erforderlig utredning och ammunition, bestående
af 50 stycken pansarbrytande granater och 100 stycken granater med
dertill hörande laddningar, uppginge till 227,234 kronor, hvartill komme
transport- och uppsättningskostnad, beräknad till 5,000 kronor. Med
anledning häraf och då en af de för det öfre verket erforderliga pjeserna
kunde anskaffas af de medel, som af senaste Riksdag blifvit för
år 1892 anvisade till fortsatt bestyckning af Vaxholm och Oskar-Fredriksborg,
både generalfälttygmästaren, som, med hänsyn till de betydliga
belopp han ansett sig böra begära för anskaffning af mobiliseringsammunition
till eldhandvapen, funnit beviljandet af nödiga medel för
fortsatt bestyckning af Karlsborgs fästning för år 1893 icke kunna
ifrågasättas, hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes, för anskaffande af 2
stycken pansarbrytande pjeser, afsedda för Oskar-Fredriksborg, hos
Riksdagen äska ett extra anslag för 1893 af 464,468 kronor.

Att behof förefunnes af starkare pansarbrytande kanoner å OskarFredriksborg
än de för närvarande derstädes uppstälda, kunde, enligt
departementschefens mening, icke bestridas. Frågan om denna fästnings
bestyckning hade emellertid, i sammanhang med några andra frågor af

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

liknande beskaffenhet, hänskjuta till en särskild för ändamålet tillsatt
komité; och då denna först helt nyligen till Kongl. Maj:t ingifvit betänkande
i ämnet, och yttrande deröfver från vederbörande embetsverk
ännu ej hunnit inhemtas, hvarförutom utredning ej heller vunnits beträffande
kostnaderna för de fortifikatoriska anordningar, hvilka i sammanhang
med den ifrågasatta nya bestyckningens uppställande blefve
af nöden, ansåge departementschefen ej lämpligt att redan nu vidtaga
åtgärder för den af generalfälttygmästaren omförmälda materiels anskaffning.

Departementschefen kunde alltså ej instämma med generalfälttygmästaren
beträffande beloppet af det för fästningsartillerimateriels anskaffande
erforderliga anslag, men hemstälde, då enligt den utredning,
som sistlidet år lemnades, ännu högst betydliga belopp erfordrades för
att fylla det enligt äldre uträkningar erforderliga behofvet af dylik
materiel, att Kongl. Maj:t måtte för anskaffande deraf äska beviljandet
af förstnämnda belopp af 100,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för anskaffande af fästningsartillerimateriel,
på extra stat för år 1893 anvisa ett
belopp af 100,000 kronor.

14:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till förändring af arméns nuvarande
gevär till vapen af liten kaliber, af det för
ändamålet beviljade anslaget på extra stat för år 1893
anvisa återstående 568,000 kronor.

Angående
anslag till
förändring
af arméns
gevär.

[25.]

15:o. Till anskaffande af infanteriammunitionsv agn ar har Kongl.
Maj:t för år 1893 äskat elt extra anslag af 20,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 48) erinras, hade för fortsatt
förändring af äldre infanteriammunitionsvagnar för ammunitionskolonnerna
och dessas förseende med rid- och anspannspersedlar m. m. äfvensom
till anskaffning af de för stridsträngen vid infanteriet och kavalleriet
alsedda nya tvåspända infanteriammunitionsvagnarne med tillhörande
utredning hittills beviljats 170,000 kronor af de 239,112 kronor,
som beräknats vara för denna anskaffning erforderliga. Ett belopp af

Angående
anslag till
infanteriammunitionsvagnar.

[26.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
byggnader å
Karlsborg.

[27.]''

Angående
anslag till
Karlsborgs
fästning.

[28.]

69,112 kronor återstode alltså ännu för att krigsstyrelsen måtte sättas
i tillfälle att bringa denna del af arméns materiel i fullständigt skick.

Utskottet hemställer,

att, i likhet med hvad under de fyra sista åren
egt rum, till anskaffande af infanteriammunitionsvagnar
ett extra anslag af 20,000 kronor må för år 1893
anvisas.

16:o. Sedan 1891 års Riksdag för uppförande af en laboratoriebyggnad
och ett förrådsskjul å Karlsborg beviljat 140,110 kronor och
deraf på extra stat för år 1892 för båda byggnadsföretagen anvisat
tillhopa 46,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af
det återstående beloppet, 94,110 kronor, för ifrågavarande byggnaders
uppförande på extra stat för år 1893 anvisa ytterligare 46,074 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till byggnader å Karlsborg å
extra stat för år 1893 anvisa 46,074 kronor.

Fortiflkationsbehof.

17:o. Kongl. Maj:t har för fortsättande af befästningsarbetena vid
Karlsborgs hufvudfästning och pa Vaberget äfvensom till anskaffning af
pansarlavetter till de för befästningarna å sistnämda plats erforderliga
kanoner på extra stat för år 1893 äskat 200,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 49) inhemtas, hade i skrifvelse
till Kongl. Maj:t den 14 november 1891 nuvarande chefen för fortifikationen,
hvilken i likhet med sin företrädare vore af den åsigt, att arbetena å
denna landets hufvudfästning måste bedrifva^ med större kraft, än de senare
åren varit fallet, och att af sådan anledning årsanslagen derför måste
ökas, i nämnda afseende erinrat dels om de militära vådorna, som vid
krig skulle blifva en följd deraf, att armén ännu icke egde en enda
punkt i landets inre till stöd för dess försvar mot en möjligen inträngande
fiende, och dels om den ur ekonomisk synpunkt störa misshushållning,
som vore förenad med undanskjutandet af fästningens fullbordande.

Efter att hafva redogjort för det vigtigaste af Karlsborgs byggnadshistoria,
till hvilken redogörelse utskottet får hänvisa (sid. 49—52),

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

hade chefen för fortifikationen, hvad anginge frågan om det lägsta årliga
anslagsbehof för Karlsborgs fästningsbyggnad, som vore erforderligt
för att på en gång tillgodose fordringarne på en någorlunda ekonomisk
arbetsdrift och en skälig årlig arbetsprodukt, erinrat, att detta
behof af hans företrädare beräknats till 250,000 å 300,000 kronor, och
det på en tid, då arbetena påginge ensamt på hufvudfästningen. Som
arbeten numera bedrefves äfven å Vaberget, måste sistnämda summa,
enligt chefens för fortifikationen åsigt, så mycket snarare anses vara
ett minimum för årsanslagen till fästningen.

Man måste ihågkomma, yttrade han, att under senare åren arbetena
vid hufvudfästningen väsentligen koncentrerats på det stora krutmagasinet
framför midteltornet med dettas täckvall, att kostnaden för dessa
genom kongl. bref af den 23 mars 1888 anbefalda arbeten beräknats
till 470,000 kronor, hvaraf under åren 1888—91 anvisats endast vid
pass 300,000 kronor, så att från och med innevarande år ensamt för
denna byggnad skulle återstå 170,000 kronor, samt slutligen att dessutom,
jemte andra, följande synnerligen vigtiga arbeten ännu återstode, nemligen:
anskaffning af jernportar samt anordnande af stormhinder å sjöfronterna;
anordnandet af slutvärnsesplanaden med täck- och tvärvallar,
samt ytterligare erforderliga anordningar för uppställande af bestyckningen
jemte de för densamma nödvändiga ammunitionsmagasin, hvilka
arbeten äfven med betydligt ökade årsanslag skulle fordra flera år för
sitt fullbordande.

Hvad slutligen anginge de nyligen påbörjade befästningarna å Vaberget,
både, yttrade chefen för fortifikationen, under åren 1889—91 derför
användts 160,000 kronor. Då det under arbete varande södra fortet
vore beräknadt kosta 498,000 kronor, återstode vid innevarande års
ingång sprängnings- och murningsarbeten för ytterligare 338,000 kronor
oberäknadt kostnaderna för de för kanonernas skyddande erforderliga
bepansringarna jemte anordningar för elektrisk belysning, väganläggning
m. m. Med en så ringa årlig anslagssumma som omkring 50,000 kronor,
skulle det alltså dröja ännu minst 7 år, innan detta fäste blefve färdigt,
utan att likväl vid nämnda 7 års slut ännu eu enda bepansring funnes
till skydd för kanonerna. Denna summa borde derför, efter chefens
för fortifikationen åsigt, åtminstone fördubblas och bepansringarnas anskaffning
påbörjas.

Eldigt den af Kongl. Maj:t faststälda planen vore vidare fästet afsedt
för 4 gröfre och 8 mindre pansarskyddade pjeser, och kunde, enligt
hvad chefen för fortifikationen anmält, till sistnämnda 8 pjesers
anskaffande medel beredas. Vid sådant förhållande, och då fästet vid

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1893 års slut borde kunna vara, om oek långt ifrån färdigt, likväl i
skick att mottaga en del af denna bestyckning, både chefen för fortifikationen
ansett så mycket lämpligare att icke dröja med anskaffningen
af de för snabbeldspjeserna afsedda höj- och sänkbara pansartorn,
som dessa torn på samma gång utgjorde pjesernas lavettage, och
pjeserna således i alla händelser icke skulle kunna komma till användning
å denna punkt, derest omförnuilda torn icke vore anskaffade.

Hvad kostnaden härför anginge, hade chefen för fortifikationen anmält,
att, enligt inhemtade upplysningar från åtskilliga etablissement för
tillverkning af pansarmateriel, densamma stälde sig väsentligt billigare,
om beställningen omfattade ett större antal pansarlavetter på eu gång,
hvarför det, efter hans förmenande, vore med klok hushållning öfverensstämmande,
om medel kunde beredas för samtidig anskaffning af
samtliga nu ifrågavarande 8 pansarlavetter; men då arbetena å fortet
icke kunde beräknas redan år 1893 vara så långt framskridna, att
samtliga dessa pjeser då kunde uppställas, och vidare medel äfven
måste afses för sjelfva arbetenas raskare bedrifvande, hvartill komme,
att utsigten till fortsatt beställning å pansarmateriel för ett kommande
år möjligen kunde föranleda en blifvande leverantör att vid en första,
ehuru mindre omfattande beställning icke ställa anspråken allt för högt,
hade chefen för fortifikationen förklarat sig dock på dessa skäl anse
lämpligt, att anspråken på anskaffning af pansarlavetter för snabbeldskanoner
inskränktes till att afse endast 3 stycken för år 1893; och
skulle, enligt de prisuppgifter, som han på frågans närvarande ståndpunkt
varit i tillfälle att från åtskilliga håll inhemta, kostnaden för
dessa 3 pansarlavetter uppgå till omkring 50,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade chefen för fortifikationen
hemstält, att Kongl. Maj:t måtte begära för år 1893, till fullföljande
af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt
till påbörjande af anskaffning utaf pansarlavetter för snabbeldskanoner,
ett sammanlagdt belopp af 350,000 kronor.

Departementschefen, som då frågan om årsanslag till Karlsborgs
fästningsbyggnad inför Kongl. Maj:t föredragits, städse betonat angelägenheten
deraf, att de för detta ändamål afsedda belopp icke blefve
allt för obetydliga, skulle alltså, enligt hvad han till statsrådsprotokollet
yttrat, äfven nu varit beredd att understödja chefens för fortifikationen
ifrågavarande förslag, derest statsverkets tillgångar och hänsynen till
öfriga för landtförsvaret lika nödvändiga anslagsbehof medgåfve, att till
nämnda fästningsbyggnad anvisa så stort belopp, som af chefen för
fortifikationen ifrågasatts. Då emellertid detta icke vore fallet, måste

Statsutskottets Viljande N:o 5. 53

någon inskränkning deri ega rum, hvarför departementschefen hemstält,
att Kong!. Maj:t, för fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs
hufvudfästning och på Vaberget äfvensom till anskaffning af pansarlavetter
till de för befästningarne å sistnämnda plats erforderliga kanoner,
måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af 200,000
kronor.

Då, såsom af statsrådsprotokollet framgår, i det nu äskade anslaget
å 200,000 kronor innefattas det belopp å 50,000 kronor, som afsetts
för anskaffning af tre pansarlavetter till de för befästningarne å Vaberget
erforderliga kanoner, men enligt utskottets förmenande det icke
torde vara af oafvisligt behof påkalladt att redan under år 1893, innan
befästningsarbetena å Vaberget fullbordats, anskaffa för dess bestyckning
afsedda lavetter, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till fortsättande af befästningsarbetena
vid Karlsborgs hufvudfästning och å Vaberget,
på extra stat för år 1893 anvisa ett belopp af

150,000 kronor.

18:o. Af den till 132,200 kronor beräknade kostnaden för anskaffning
af materiel till ingeniörtruppernas fältutredning har Riksdagen
hvartdera af åren 1889, 1890 och 1891 beviljat 40,000 kronor, hvadan
en anskaffning till belopp af 12,200 kronor ännu återstår. Under tillstyrkande
af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer
utskottet,

att till anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel
ett extra anslag af 12,200 kronor må
för år 1893 anvisas.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för expropriation
af mark och öfriga för uppförande af ett permanent fäste i trakten af
Tingstäde ä Gotland nödiga förberedande arbeten på extra stat för år
1893 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
till en början erinrat, att i händelse af krigsutbrott utgjorde ön
Gotland onekligen en af Sveriges mest hotade punkter. Belägen midt
i Östersjön och på mer än 8 mils afstånd från fastlandet, kunde ön
lätt utsättas för en öfverrumpling, innan undsättning från detsamma
hunne anlända, och en fiendes landstigning kunde icke heller hindras
af flottan, hvilken möjligen måste skydda andra ännu vigtigare delar
liih. till Riksd. Plåt. 1802. 4 Rami. 1 A/d. 0 lliift. 5

Angående
anslag till
fältingeniör■
materiel.

[29.]

Angående
anslag till
befästningar
å Gotland.

[30.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af riket och som dessutom, i händelse angriparen vore en stormagt, ej
kunde förfoga öfver eu för ändamålet tillräcklig styrka. Då vidare försvarskrafterna
vid ett krig måste fördelas efter landskapens betydelse
för försvaret af landet i dess helhet, men skyddandet af Gotland ur
denna synpunkt icke kunde tillmätas någon synnerligen stor vigt, insåges
lätt, att en förläggning dit af trupper från fastlandet så mycket
mindre kunde vid ett möjligt krigsutbrott ifrågasättas som, oafsedt. att
eu dylik åtgärd svårligen kunde medhinnas, våra försvars krafters ringhet
dessutom knappt medgåfve en nöjaktig gruppering deraf å fastlandets
vigtiga punkter, än mindre tilläte detacheringar derifrån. Å
andra sidan måste Gotland, såsom en del af Sverige och i främsta
rummet hotadt af eu angripare, från moderlandet erhålla allt det skydd,
som, utan att rikets försvar i dess helhet sattes på spel, vore möjligt
att åstadkomma. Men dertill hörde i främsta rummet att å ön anlades
en lämplig befästning, afsedd att under ett eventuel krig på en gångutgöra
en skyddad förrådsort samt en utgångs- och replipunkt för de
gotländska försvarskrafterna vid deras rörelser. Endast under skyddet
deraf skulle det för öns, på grund af sakens natur, svaga härafdelningar
blifva möjligt att med hopp om framgång upptaga striden med en
inbrytande fiende; och, äfven om den nödgades i dess våld lemna de
öfriga delarne af ön, skulle den alltid någon tid kunna hålla sig i den
befästade ställningen och sålunda åt moderlandet bevara denna, till dess
antingen undsättning anlände eller striderna på fastlandet, som i sista
hand måste blifva bestämmande jemväl för Gotlands öde, hunnit kämpas
till slut. Dessutom måste icke förglömmas, att, äfven om man
icke närmast fäste sig vid den ytterliga eventualiteten af ett direkt mot
landet rigtadt krig, utan endast hade för ögonen de åtgärder, som en
neutralitetsförklaring gjorde af nöden, förefintligheten på Gotland af en
befästad ställning vore af yttersta vigt. På sätt departementschefen i
sitt anförande till statsrådsprotokollet vid föredragning af frågan om
statsregleringen för innevarande år särskilt betonade, innebure nemligen
en dylik förklaring städse förpligtelse^ att med vapenmagt skydda
landet mot den af de krigförande magterna, som kunde vilja för sin
krigföring tillgodogöra sig dess hjelpkällor, och de förberedande försvarsanordningar,
som en neutralitetsförklaring kräfde, måste sålunda i
grunden blifva desamma som de, Indika nödvändiggjordes af ett verkligt
krig.

Ledd af eu dylik uppfattning om betydelsen för Gotlands försvar
af en befästad besvärspunkt, hade departementschefen, som ansett den
ifrågasatta befästningen ej böra läggas vid kusten, på det fienden icke

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

måtte komma i tillfälle att samtidigt tillgodogöra sig sin sannolika
öfverlägsenhet så väl till sjös som till lands, uppdragit åt chefen för
fortifikationen att till Kong]. Maj:t inkomma med skizzritningar och
approximativa kostnadsuppgifter för eu befästning i det inre af Gotland;
och liar nämnda uppdrag af honom fullgjorts uti skrifvelse till Kongl.
Maj:t den 30 sistlidne november.

Såsom statsrådsprotokollet upplyser å sid. 57, hade chefen för
fortifikationen dervid gifvit till känna, att, enligt de undersökningar, som
vid så väl flera föregående som 1891 års fälttjenstöfningar med fortifikationens
officerare verkstälts, och hvilkas resultat jemväl bekräftats
af chefen för generalstaben vid de besök, som han tillsammans med
chefen för fortifikationen gjort å ön, den enda försvarsställning uti det
inre af Gotland, som lämpade sig för ifrågavarande ändamål, vore
trakten kring Tingstäde.

På sätt chefen för fortifikationen yttrat, beherskade denna ställning
en vigtig vägknut, den enda inom hela norra delen af Gotland, och
begränsades å tvenne sidor af ganska vidsträckta terränghinder, Tingstäde
träsk och Martebo myr, af hvilka dock den senare snart komme
att torrläggas. Till följd af dessa hinder och terrängförhållandena i
öfrigt vore ett kringgående af ställningen förenadt med ganska mycken
tidsutdrägt, och bristen på järnvägsförbindelse med öns hufvudort Visby
skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, komma att afhjelpas,
derest en tilltänkt jern vägsanläggning från denna stad öfver Tingstäde
framdeles komme till stånd.

Beträffande den redogörelse för den närmare anordningen och beskaffenheten
af de ifrågasatta befästningarna, hvilka enligt chefens för
fortifikationen åsigt borde utgöras af tre permanenta fort och två
halfpermanenta skansar, äfvensom de för deras uppförande erforderliga
kostnader, hvilka bemälde chef ansåge, så vidt ännu kunde utrönas,
komma att belöpa sig till 2,450,000 kronor, oberäknadt utgifter för
b ar a c k byggn a d e r och bestyckning, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 58—59.

Chefen för fortifikationen, som ännu ej hunnit uppgöra fullständiga
ritningar och kostnadsförslag till dessa befästningar, hade emellertid af
sådan anledning hemstält, att, derest Kongl. Maj:t skulle pröfva denna nu
ifrågavarande befästnings anläggning vara af den vigt, att anslag dertill
af instundande Riksdag funnes böra äskas, framställningen om anslag
för närvarande måtte inskränkas till det belopp, som för expropriation
af mark och förberedande åtgärder till en början erfordrades,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
sjukvårdsmateriel.

[31.]

och hvilket, efter chefens för fortifikationen åsigt, icke borde komma
att öfverstiga ett belopp af 100,000 kronor.

Hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat beträffande valet af
plats för den tilltänkta befästningens anläggande hade departementschefen,
som i ämnet rådgjort jemväl med chefen för generalstaben, gillat.
Deremot ansåge departementschefen, att chefen för fortifikationen något
underskattat ställningens af naturen skyddade läge, då han påyrkat, att
fortena i så väl sydvest som sydost måtte göras permanenta. För sin
del funne han anordnandet af ett permanent verk å åsen vid Tingstäde
på den plats, som af chefen för fortifikationen betecknats med n:o 1,
skola i och för sig åt ställningen gifva den styrka, att de öfriga verken
kunde beräknas blifva af mindre dyrbar beskaffenhet och sålunda komma
till utförande dels efter hand under de årliga vapenöfningarne och dels
vid krigsberedelse. Den kostnad, som nu närmast vore i fråga, kunde
alltså efter departementschefens åsigt begränsas till det belopp, 800,000
kronor, som för sjelfva Tingstädefästet beräknades åtgå, jemte nödiga
utgifter för expropriationen af den derför erforderliga mark och för
fästets blifvande bestyckning.

Utan att nu ingå i pröfning, huruvida med uppförande af permanenta
befästningar å Gotland det dermed afsedda ändamål i verkligheten
skulle vinnas, har utskottet, då fullständiga ritningar och kostnadsförslag
till befästningarna ännu ej hunnit uppgöras, funnit frågan
erfordra ytterligare utredning.

Under dessa förhållanden hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Intendenturb ehof.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffning af
den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga
sjukvärdsmateriel bevilja 93,666 kronor 25 öre och deraf för år 1893
anvisa hälften med i rundt tal 47,000 kronor.

Till den utredning angående berörda anslagsbehof, som statsrådsprotokollet
innehåller å sid. 61—66, tillåter sig utskottet hänvisa.

Då genom denna utredning behofvet af ifrågavarande anskaffning
synes utskottet ådagalagdt, får utskottet, som emellertid anser, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

kostnaden derför utan olägenhet bör kunna nedbringas till jemnt 90,000
kronor att fördelas på två år, hemställa,

att Riksdagen må, för anskaffning af den för
fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier
erforderliga sjukvårdsmateriel, bevilja 90,000
kronor och deraf på extra stat för år 1893 anvisa

45,000 kronor.

Diverse behof.

21:o. Till reseunderstöd åt officerare och mtendenturtjenstemän bar
Kongl. Maj:t för år 1893 äskat ett extra anslag till lika belopp, som
från och med år 1885 derför utgått, eller 9,000 kronor, med rättighet
för Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget
kunde under året besparas; och hemställer utskottet,

att Riksdagen må till reseunderstöd åt officerare
och mtendenturtjenstemän på extra stat för år 1893
anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för
Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda
livad af anslaget kan under året besparas.

22:o. Till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten har
Kongl. Maj:t för år 1893 äskat ett extra anslag af 90,000 kronor.

Då 1890 och 1891 årens Riksdagar för ändamålet anvisat 75,000
kronor, får utskottet, som icke funnit skäl att frångå sin vid dessa
riksdagar uttalade åsigt om lämpligheten af att till ifrågavarande ändamål
anvisas 75,000 kronor årligen, hemställa,

att till fortsättande af generalstabens topografiska
arbeten ett belopp af 75,000 kronor må på extra stat
för år 1893 anvisas.

23:o. Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande har
Kongl. Maj:t för år 1893 äskat ett extra anslag af 60,000 kroma.

Utskottet hemställer,

att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande ett extra anslag af 60,000 kronor
må för år 1893 anvisas.

Angående
reseunderstöd
åt officerare
in. fl.

[32.]

Angående
anslag till de
topografiska
arbetena.

[33.]

Angående
anslag till
slcarpskytteväsendets

befrämjande
m. in.

[34.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till ersättning
för
försträckning.

[35]

Angående
ifrågasatt
anslag till
flyttande af
ett sjukhus.

24:o. Slutligen tiar Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att till gäldande
af utaf arméförvaltningen och statskontoret utgifna förskott å extra
stat för år 1893 anvisa 26,426 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 68 hade hos
Kongl. Maj:t till ersättande anmälts dels af arméförvaltningen å civila
departementet uti skrifvelse den 17 november 1891 ett belopp af 19,958
kronor 15 öre, som förvaltningen, jemlikt kongl. brefven den 14 november
1890 och den 1 maj 1891, förskjutit för den genom förstnämnda
kongl. bref förordnade härordningskomité samt för tryckning af dess
betänkande m. in., och dels af statskontoret i skrifvelse den 28 sistlidne
november ett belopp af 6,467 kronor 45 öre, som jemlikt bestämmelserna
i kongl. brefvet den 12 sistlidne juni vore af nöden för gäldande
af kostnaden tör den, enligt Riksdagens begäran, af särskildt dertill
utsedd person utarbetade samling af gällande föreskrifter angående
rustnings- och roteringsbesvärens effektiva utgörande vid indelta armén
och hvilket belopp af statskontoret förskjutits; varande i fråga om sistnämnda
förskott af statskontoret erinradt, att nämnda embetsverk, på
grund af föreskriften i kongl. brefvet den 12 juni 1891, förskottsvis
utbetalt dels till författaren af samlingen såsom arfvode 3,000 kronor
och såsom godtgörelse för af honom bestridda utgifter för fullgörandet
af hans uppdrag 137 kronor 45 öre och dels för tryckning af samlingen
5,330 kronor eller tillsammans 8,467 kronor 45 öre, äfvensom att,
då till försäljning genom bokhandlares försorg utlemnats 1,200 exemplar,
för hvilka, enligt den med bokhandlaren träffade öfverenskommelse, ett
försäljningspris af 2,000 kronor kunde beräknas komma att till statsverket
inflyta, ofvan angifna belopp 6,467 kronor 45 öre återstode till
ersättande.

Utskottet hemställer,

att till gäldande af utaf arméförvaltningen och
statskontoret utgifna förskott ett extra anslag af
26,426 kronor må för år 1893 anvisas.

25:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 122) har
herr Elis Nilson föreslagit, att Riksdagen måtte för nästkommande år
anvisa ett extra anslag af 20,000 kronor till förflyttande af södra skånska
infanteriregementets sjukhus från Tvedörra till Refvinge mötesplats.

Under erinran, att motionären vid 1891 års Riksdag väckte en
motion af liknande innehåll, får utskottet, beträffande den utredning
motionären nu till stöd för sitt förslag åberopat, hänvisa till motionen
med tillhörande bilagor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Då, enligt hvad utskottet inhemtat, generalbefälhafvaren i l:a militärdistriktet
hos Kongl. Maj:t gjort framställning i ämnet, öfver hvilken
framställning såväl arméförvaltningen som medicinalstyrelsen blifvit
hörda, och berörda fråga således för närvarande ligger under Kongl.
Maj:ts pröfning, får utskottet, som vidhåller sin vid senaste riksdag
uttalade uppfattning, att frågor af förevarande beskaffenhet icke böra
till Riksdagens pröfning förekomma, innan de erhållit den fullständiga
utredning, som endast genom Kongl. Maj:ts föranstaltande kan åstadkommas,
hemställa,

att herr Nilsons förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 april 1892.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkt 3:o (ang. höjning af anslaget till indelta arméns och
Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, E. C. A. Piper, H.
P. P. Tamm, F. Boström, R. G. von Hedenberg, friherre R. G. von Krcemer,
C. Lundeberg, K. Bohnstedt, 1. Kerfstedt, E. Fränekel och I. Wijk,
som yrkat, att Kongl. Maj:ts framställning i ämnet måtte af Riksdagen
bifallas;

af herr P. Andersson, som yrkat, att med afslag å Kongl. Maj:ts
framställning förenämnda anslag måtte med oförändradt belopp af
1,322,300 kronor i riksstaten uppföras;

vid punkt 6:o (ang. anslaget till inqvartcringskostnader):
af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, grefve E. C. A. Piper,
F. Boström, C. Lundeberg, IL Bohnstedt och E. Fränekel, som ansett, att
Kongl. Maj:ts framställning bort af utskottet oförändradt tillstyrkas;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid punkt 10:o (ang-, ändrad användning af de till bataljonsläkares
aflöning anslagna medel):

af herr 1. Kerfstedt, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts framställning
i ämnet;

vid punkten 12:o (ang. anslag till mobiliseringsammunition till eldhandvapen)
:

af herr O. Jonsson;

vid punkt 14:o (ang. anslag till förändring af arméns gevär):
af herr O. Jonsson;

vid punkt 17:o (ang. anslag till Karlsborgs fästning):
af herrar grefve G. Sparre, F. Boström, C. Lundeberg och K. Bohnstedt,
som ansett, att Kongl. Maj ds förslag bort till alla delar af utskottet
förordas;

vid punkt 24:o (ang. anslag till ersättning för försträckning):
af herr P. Andersson, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Kongl. Majds framställning i ämnet endast
må på det sätt bifallas, att till gäldande af ett utaf
statskontoret utgifvet förskott ett extra anslag af
6,467 kronor 45 öre för år 1893 anvisas.

Herrar V. X. Ekenman, O. W. Odelberg, A. G. Svedelius och S. G.
von Frusen hafva begärt få antecknadt, att de inom utskottet icke deltagit
i förestående hufvudtitels behandling.

Likaledes skulle bär antecknas, att herrar C. E. Casparsson och
H. P. P. Tamm varit frånvarande, den förre under behandlingen af
punkterna 10:o — 25:o och den senare under behandlingen af punkterna
4:o—25:o af förestående utlåtande.

Bilagor.

Bih. till Ttiksd. Prot. 1892. 4 Sant/. 1 Afd. 3 Saft.

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

	1892 års riksstat anslår
Anvisning	.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
kontant.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor. 17,000	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor. 17,000	Ö.
50,250	—	—	—	—	—	50,250	—
248,555	—	—	—	—	—	248,555	—
142,700	—	—	—	—	—	142,700	—
126,265	—	—	—	—	—	126,265	—
12,200	—	—	—	—	—	12,200	—
7,350	—				—	7,350	—
30,868	—	—	—	—	—	30,868	—
25,640	—	—	—	—	—	25,640	—
79,689	—	—	—	—	—	79,689	—
81,487	—	—	—	—	—	81,487	—
8,500	—	—	—	—	—	8,500	—
2,000	—	—	—	—	—	2,000	—
19,800	—				—	19,800	—
852,304	-		-		—	852,304

852,304l-|--|-|---|—| 852,304|-

Landtförsvars Departementschefen.

..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Generalstaben ..........................................................

Arméförvaltningen ..................................................

Generalitetsstaten ...................................................

Artilleristaben..........................................................

Ofverkommendantsexpeditionen i Stockholm.........

Kommendantsstaten..................................................

Krigshögskolan .........................................................

Krigsskolan ..........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,

Militärläkares undervisning......................................

Resestipendium för militärläkare ..........................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen ......

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

IÄtt. A.

riksstat ens Fjerde hufvudtitel.

departementet.

samt kommandoexpeditionen

reservationsanslag

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa. t
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000	_		_	__	_	17,000	_
50,250	—	—	—		—	50,250	—
248,555	—	—	—	—	—	248,555	—
142,700	—	—	—	—	—	142,700	—
126,265	—	—	—	—	—	126,265	—
12,200	—	—	—	—	—	12,200	—
7,350	—	—	—	—	—	7,350	—
30,868	—		—	—	—	30,868
25,640	—	—	—	—	—	25,640	_
79,689	—	—	—	—	—	79,689
81,487	—	—	—	—	—	81,487
8,500	_				—	8,500
2,000	—	—	—	—	—	2,000	—
19,800	—	—	—	—	—	19,800	—
852,304	1		—		852,304	—
852,304			— — \|—	852,304	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1892 års riksstat anslår:

Anvisning		Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
kontant.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
852,304	—	—	—	—	—	852,304	—
7,100	_	817,000	_	693,400	_	1,517,500
4,208,812	—	—	—	—	—	4,208,812	—
1,330,000	—		—	—	—	1,330,000	—
12,500	—	—	—	—	—	12,500	—
6,000	—	—	—	—	—	6,000	—
5,000	—	---	—		—	5,000	—
1,322,300	—				—	1,322,300	—
6,891,712	—	817,000		693,400		8,402,112	...
149,995						149,995
191,365	—	—	—	''--	—	191,365	—
169,016	—	—	—	—	—	169,016	—
168,431	—				—	168,431	—
141,182	—	—	—	—	—	141,182	—
1,113,656	—		—	—	—	1,113,656	—
104,815	—	—	—	—	—	104,815	—
66,000	—	—	—	—	—	66,000	—
284,176	—	—	—		—	284,176	—
285,437	—		—	—	—	285,437	_
893,732	—	—	—	—	—	893,732	—
143,792	—	—	—	—	—	143,792	—
69,220	_		_	__	_	69,220	__
615,000 1,132,000						615,000 1,132,000
5,527,817	—	—	—	—	—	5,527,817	—
13,271,833	—	817,000	—	693,400	—	14,782,233	-

Indelta

Kavalleri- och infanteriregementena.......................

Indelta arméns befälsaflöning ................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för Röteringsunderstöd,

förslagsanslag..........................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar
För hämmande af smittosamma sjukdomar bland

m. m., förslagsanslag.............................................

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

varande belopp .....................................................

Ökas med ...........................................................

Värfvade

Lifgardet till häst.....................................................

Kronprinsens husarregemente .................................

Svea lifgarde ...........................................................

Andra lifgardet ........................................................

Vermlands fältjägarecorps ......i..............................

Artilleriet, reservationsanslag....................................

Vaxholms artillericorps, reservationsanslag ............

Marinregementet, reservationsanslag........................

Fortifikationen (derunder reservationsanslag 23,500
Trängen (derunder reservationsanslag 200,143
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och afRemontering
och skoning m. m. för värfvade ka trängens

hästar, reservationsanslag ....................

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstrupFouragering
af artilleriets, värfvade kavalleriets,

slagsanslag...............................................................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

armén. slagsanslag........................................ .........,,...... vid indelta kavalleriet, förslagsanslag .................... indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna	Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. 852,304 7,100 4.208,812 lj330,000 12,500 6,000 5,000 1,400,000	Ö.	Kronor. 817,000	Ö.	Kronor. 693,400	Ö.	Kronor. 852,304 1,517,500 4,208,812 1.330.000 12,500 6,000 5,000 1.400.000	Ö.
vapenöfningar, reservationsanslag. Nu- ................................................................. 1,322,300: - ................................................................ 77,700: —
S:gr	6,969,412	—	817,000	—	693,400	—	8,479,812	—
armén.
	149,995						149,995
	191,365	_	__	—		—	191,365	—
	169,016		—	—	—	—	169,016	—
	168,431		—	—	—	—	168,431	—
	141,182	—		—	—	—	141,182	—
	1,113,656	—	—	—	—	—	1,113,656	—
	104,815	—	—	—	—	—	104,815	—
	66,000	—				—	66,000	—
kronor till praktiska öfningar) .................................	284,176	—				—	284,176	—
kronor)........................................................................	285,437	—	—	—	—	~	285,437	—
löning, reservationsanslag .......................................	893,732	—				—	893,732	—
valleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och
	143,792	—	—	—	—	—	143,792	—
pernas och trängens exercis......................................	69,220	—	—	—	—	-	69,220	—
fortifikationstruppernas och trängens hästar, för-	615,000				__	_	615,000	_
tona, förslagsanslag...................................................	1,132,000	—	—	—	—	—	1,132,000	—
S:gr	5,527,817	—	—	—	—	—	5,527,817 —
Tr:pt	13,349,533	—	817,000-	693,400 -	\| 14,859,933	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1891 års riksstat anslår:

Tr:pt

S:gr

Trp:t

Anvisning kontant.	i	Indelning ocl förlig a pa fö Friheter.	dermed jém-nvisning, rslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor. 13.271,833	ö.	Kronor. 817,000	Ö.	Kronor. 693,400	Ö.	Kronor. 14,782,233	! jo.
200,509						200,509
12,660	—	—		—	—	12,660!-
31,420		—	—	—	—	31,420	1 —
26,644	—	—	—	—	—	26,644	_
60,000	—	—	—	—	—	60.000	—
1,472,000 285,000					_	1,472,000 285,000
2,088,233	—		—		—	2,088,233	—
2,404,600	—	—	—	—	—	2,404,600	—
436,583						436,583
205,000	—	—-	—	---	—	205,000	—
165,000	_	___		__	_	165,000
113,000	—	—	—	—	—	113,000	—
21,450	_	__			_	21,450
50,000	—	—	—		—	50,000	—
103,500	—				—	103,500	—
3,499,133	—	—	—	—		3,499,133	—
18,859,199,	-\|	817,000		693,400	—	20,369,599

Bevä -

Gotlands nationalbeväring .....................................

Hallands beväring......................................................

Vesternorrlands beväring.......................................

Aflöning till stamtrupp vid Yesternorrlands baAflöning
till stamtrupp vid Blekinge bataljon,
Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag.
Ökas med .......................................

Volontärskolor, förslagsanslag .................................

Mate Försvarsverket

till lands i allmänhet eller armé varande

belopp ..................................................

Tillkommer: för kostnader i anledning af för öfningstid

..............................

» anskaffande af förbrukningsamväret
m. m...........................

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infan hästjägarecorps

........ ..........:.............................

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, beväpersedlar
vid det berustade kavalleriet, reserByggnader
och sängkläder å mötesplatserna m. m.,
Inqyarteringskostnader, förslagsanslag. Nuvarande
Ökas med...............................................................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reserSalpeteruppköp,
förslagsanslag Rubriken ändras
»För uppköp af salpeter eller råmaterialier till
Yed och ljus vid fästnings- och garnisonsorter

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Tr:pt

ringen.

taljon, reservationsanslag

reservationsanslag.............

Nuvarande belopp ..........

1,472,000: -72,000: -

S:gr

riclcn.

förvaltningens departement, reservationsanslag. Nu .

....................................................... 2,404,600: — |

langningen i beväringens

....... .............................. 30,000: —

munition till det nya ge .

.................................... 100,000: — 130,000: —

teriet, Yermlands fältjägarecorps och Jemtlands

rings-, remtygs- samt bäst- och sadelmunderings vationsanslag

.........................................................

reservationsanslag...................................................

belopp............................................... 113,000:

................................................... 10,000: —

vationsanslaq ..........................................................

till:

röks vagt krut», förslagsanslag.................................

S:gr

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

13,349,533

200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

1,544,000

285,000

2,160,233

2,534,600

436,583

205.000

165.000

123.000
21,450

50,000

103,500

Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
pa förslag.

Friheter.

Kronor.

817,000

3,639,133[-

19,148,899 -

Ersättningar.

Kronor.

693,400

817,000|—| 693,400

Summa.

Kronor.

14,859,933

200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

1,544,000

285,000

2,160,233

2,534,600

436,583

205.000

165.000

123.000
21,450

50,000

103,500

3,639,133

20,659,299

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Trp:t

S:gr

S:ma

1892 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
18,859,199		817,000	—	693,400	—	20,369,599	—
30,000	_	__		__	_	30,000	_
31,000	—	—	—	—	—	31,000	—
18,100	—			-	—	18,100	—
8,000	—	—	—	—	—	8,000	—
10,000	—	—	—	—	—	10,000	—
70,000	—	—	—	—	—	70,000	—
15,000	—	—	—	—	—	15,000	—
6,201	—	—	—	—	—	6,201	—
67,500	_	__	_	__	_	67,500	_
44,600						44,600
300,401	_	__	—	—	—	300,401	—
19,159,600	—	817,000	—	693,400		20,670,000	—■

Diverse

För en ridskola vid Strömsholm ..........................

Skjutskolor vid infanteriet och kavalleriet, reser Artilleriskjutskolor,

reservationsanslag....................

Durchrnarschkostnader, reservationsanslag..............

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för de kommandoexpeditionen,

förslagsanslag ...............

Extra utgifter ...........................................................

Disciplinkompaniet:

Bestämdt anslag ...................................................

Förslagsanslag.....................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning kontant.		Indelning och förlig a På fö Friheter.	dermed jem-nvisning, rslag. Ersättningar.	Summa.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
anslag. Tr:pt	19,148,899	—	817,000	—	693,400		20,659,299	—
	30,000	_	, _	_____	___		30,000
vationsanslag ..............................................................	31,000	—	—	—	—	—	31,000	—
	18,100	—	—	—	—	—	18,100	—
	8,000 10,000	—	—	—	—	—	8,000 10,000	—
........!.......................................................................	70,000	—		—	—	—	70,000	_
förvaltningen in. fl. verk............................................ partementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och	15,000	—	—	—	—	—	15,000	—
6,201	—	—	—		—	6,201	—
.............................................................. 12,600: -	67,500				—	—	67,500
.............................................................. 32,000: —	44,600	—		—	—	—	44,600	—
S:gr	300,401		—	-	—	—	300,401	—
Summa	19,449,300	—	817,000	-	693,400	—	20,959,700	—

Bill. till Itiked. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjerde hufvudtitel.

		......''1 Kronor.	ö. I
Landtförsvarsdepartementet.
jBeväringen:
För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. .	i fråga om	77,500	—
Artilleribehof:
För anskaffning af mobiliseringsammunition till de nya gevären ......................................................... » anskaffande af fästningsartillerimateriel ............ » förändring af arméns nuvarande gevär till vapen af liten kaliber................................................ » anskaffande af infanteriammunitionsvagnar ...... Till byggnader å Karlsborg..........................................	800,000: -100,000: — 568,000: — 20,000: -46,074: -	1,534,074
Forti fikationsbehof:
Till fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs hufvud-fästning och å Yaberget..................................• 150,000: — » anskaffning och komplettering af fältingeniör- materiel............................................................. 12,200: —	162,200
Intendenturbehof:
För anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel ..............	45,000	—
Diverse behof:
Till reseunderstöd åt officerare och intendentur- tjenstemän ..................................................... » fortsättande af generalstabens topografiska arbeten » skarpskytteväsendets och skiutskicklighetens be-främjande .......................................................... » gäldande af utaf arméförvaltningen och stats-kontoret utgifna förskott ..............................	9,000: — 75,000: — 60,000: — 26,426: -	170,426
1	Summa	1,989,200	—

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.