Statsutskottets Utlåtande N:o 59 (Utlåtande 1895:Su59 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

N:o 59.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

(L A.)

l:o) Sedan samtliga de till Riksdagens pröfning framlagda förslag,
hvilka kunnat hafva inflytande på beräkningen af statsverkets ordinarie
inkomster, blifvit af Riksdagen afgjorda, bär statsutskottet till behandling
förehaft Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, i hvad densamma rörer inkomstberäkningen; och får utskottet,
jemlikt 53 § regeringsformen och 39 § riksdagsordningen, härmed för
Riksdagen uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie inkomsterna
under nästkommande statsregleringsperiod anses kunna upptagas.

Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af
hvarje särskild inkomsttitel, som i statskontorets vid statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 januari 1895 fogade berättelse af den 11
december nästlidet år om statsverkets inkomster under näst föregående
år jemte förslag till deras beräknande vid föreliggande statsreglering
finnes meddelad, får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar,
öfver hvilka särskild! yttrande ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Beträffande denna inkomsttitel har herr statsministern
och chefen för finansdepartementet till förenämnda statsrådsprotokoll erinrat,
att Kongl. Maj:t redan den 2 december 1892 anbefalt kammarkollegium
och statskontoret att afgifva yttrande, huruvida i ett eller
annat''afseende hinder kunde anses möta för uteslutande ur så väl jordeböcker
som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana grundBih.
till lliksd. Vrot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 43 hatt. (N:is 59—03.) 1

Statsutskottets .Utlåtande N:o 59.

skattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln
grundskatt, men åter alfördes såsom »friheter» under vederbörande utgiftstitlar
å riksstatens utgiftssida, så hade, enligt embetsverkens hemställan
i utlåtande af den 28 december 1892 och på grund af 1893 års
Riksdags beslut, de för rustning och rotering frinjutna grundskattebeloppen
blifvit ur riksstaten för år 1894 uteslutna, hvarefter samma grundskattebelopp,
på grund .af kongl. brefvet den 15 september 1893, från och
med år 1894 alförts jemväl ur jordeböcker och statsverkets räkenskaper.
Från dessa åtgärder hade emellertid, enligt kammarkollegii och statskontorets
hemställan, tills vidare undantagits tillgiftsräntorna i Södra
Möre härad, utgörande 2,565 kronor 89 öre. Dessa tillgiftsräntor hade
icke ansetts kunna, i likhet med hvad som skett med augmentsräntorna,
indragas till statsverket, utan borde fortfarande qvarstå såsom anordnade,
men tillgiftsräntegifvarne hade likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande
af motsvarande lindring, som genom lagen den 5 juni 1885
angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären beredts vederbörande
rust- och rotehållare. Hos Kongl. Maj:t hade emellertid åtskilliga tillgiftsräntegifvare
gjort ansökning om dylik lindring, och ansågo embetsverken,
att i afbidan på detta till kammarkollegii utlåtande remitterade
ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan tillgiftsräntegifvare
och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden kunde antagas
blifva ordna dt, tillgiftsräntorna fortfarande borde qvarstå såsom anordnade.

I följd häraf qvarstode ännu i riksstaten under femte hufvudtiteln
såsom båtsmansindelningen tillkommande friheter nyssberörda belopp i
tillgiftsräntor med i rundt tal 2,600 kronor.

Numera hade emellertid Kongl. Maj:t, sedan kammarkollegium den
11 december 1893 afgifvit det från kollegium infordrade utlåtandet i
frågan, i öfverensstämmelse med kollega hemställan den 18 maj 1894
dels förklarat tillgiftsgifvarne vid båtsmanshållet inom Södra Möre härad
berättigade att af tillgiftstagarne återbekomma 30 procent af hvad de
från och med 1886 i tillgiftspenningar efter öfverenskommet värde å en
båtsmansrustning erlagt, dels ock, med förklarande att hvad i kongl.
brefven den 13 december 1825 och den 20 december 1836 förordnats
angående bestämmandet af ett visst värde a en båtmansrustning icke
vidare skall tillämpas, förordnat, att tillgiftsgifvarne skulle hädanefter
erlägga tillgiftspenningarne till rusthållsstammarne med beräkning för
tiden intill år 1900 af det i lagen af den 5 juni 188o bestämda uppskattningsvärde
af 100 kronor å ett båtsmansrusthåll och derefter af det
uppskattningsvärde, som enligt § 3 i samma lag kunde varda bestämdt,
samt att de vid erläggande af dessa tillgiftspenningar egde tillgodonjuta

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

på dem belöpande andel af den lindring i rustningsbesväret, som nämnda
lag stadgade. Med erinran att det i jordeboken qvarstående belopp af
tillgiftsräntor, sammanlagdt 2,565 kronor 89 öre, endast utgjorde tillgiftsräntorna
af de hemman som icke voro rusthållsstammar, hade kammarkollegium
i sitt n}rss omförmälda utlåtande åt den 11 december
1893, att då således en stor del af tillgiftsräntorna, eller de som utginge
af rusthållsstammar, redan blifvit från riksstaten afbörda'', äfven
ofvan berörda 2,600 kronor måtte ur riksstaten afföras, i hvilket fall
något hinder ej mötte för tillgiftsräntornas uteslutande från jordeboken
och räkenskaperna. I infordradt utlåtande af den 11 juni 1894 hade
statskontoret hemstält, att detta kammarkollegii förslag måtte godkännas.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hade departementschefen
efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet hemstält,
att det å femte hufvudtiteln under anslagsrubriken »båtsmansindelningen,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag» uppförda
belopp af friheter, 2,600 kronor, måtte från och med år 1896 i riksstaten
uteslutas och såsom följd deraf den beräknade inkomsten af grundskatten
i motsvarande mån minskas; och borde i öfverensstämmelse
härmed det sålunda ur riksstaten uteslutna grundskattebeloppet jemväl
uteslutas ur jordeböcker och statsverkets samtliga räkenskaper.

Inkomsttiteln grundskatt hade af statskontoret, med iakttagande
af den afskrifning å skatten, som jemlikt lagen den 2 december 1892
skulle undet år 1896 ega rum, beräknats till 1,908,000 kronor. Om
detta belopp minskades med summan af de tillgiftsräntor, som nu borde
ur riksstaten uteslutas, eller 2,600 kronor, utgjorde återstoden i jemn!
tusental 1,905,000 kronor, med hvilket belopp Kong! Magt föreslagit
att förevarande inkomsttitel måtte i riksstaten för år 1896 upptagas.

Då Riksdagen vid fråga om regleringen af utgifterna under riksstat
ens femte hufvudtitel i enlighet med Kongl. Maj:ts af utskottet förordade
förslag beslutit, att det å anslaget till båtmansindelningen under
rubriken »indelning cell dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter»
uppförda belopp 2,600 kronor skall ur riksstaten uteslutas, följer häraf
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, en motsvarande minskning i den
beräknade inkomsten af grundskatter må ega rum; och då utskottet ej
heller i öfrig! haft något att erinra mot Kongl. Maj:ts beräkning af
denna inkomsttitel, liar utskottet, lika med Kongl. Magt, ansett densamma
böra i riksstaten för år 1896 upptagas till 1,905,000 kronor.

Tillfälliga rotevaleamafgifter. Denna inkomsttitel är i riksstaten
för år 1895 upptagen med 52,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, innefattas i donna in -

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

komsttitel, bland annat, de vid början af år 1878 till statsverket tills
vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning
förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Dessa vakansafgifter skulle
enligt lagen af den 2 december 1892 från och med år 1896 minskas
med 10 procent af deras enligt berörda lag för lindringens beräknande
bestämda värden. Om från förevarande inkpmsttitels för år 1895 beräknade
belopp, 52,000 kronor, droges nyssberörda minskning, utgörande,
enligt hvad statskontoret i sin berättelse angående statsverkets inkomster
uppgifvit, 7,441 kronor 35 öre eller i rundt tal 8,000 kronor, skulle
inkomsttiteln för år 1896 uppgå till 44,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel erinras till förenämnda statsrådsprotokoll,
hurusom Kongl. Maj:t till 1894 års Riksdag afgaf förslag
om en förhöjning i beräkningen af inkomsttiteln med 98,000jmmor,
motsvarande sammanlagda beloppet af vakansafgifterna af de rusthåll
och rotar, som på grund af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade
omorganisation af indelta kavalleriet och infanteriet komme att sättas
på vakans, äfvensom att i sammanhang dermed anslagen till det icke
gamisonerade infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade
infanteriets och kavalleriets vapenöfningar måtte med motsvarande belopp
ökas. Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit blef emellertid icke af
Riksdagen bifallet. Under erinran att 1893 års Riksdag bemyndigat
Kongl. Maj:t att tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt
låta, i den mån den vid 1892 års urtima riksdag beslutade nedsättning
komme till stånd, af anslaget till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären årligen tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna
för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren svarande belopp,
att af arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för
den förbättrade härordningens genomförande, anförde beträffande denna
fråga Riksdagen i skrifvelse af den 9 maj 1894 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, att, om Kongl. Maj:ts
förslag att höja ofvanberörda två anslag å fjerde hufvudtiteln med sammanlagdt
98,000 kronor skulle hafva af Riksdagen bifallits, deraf skulle
hafva blifvit en följd, att Kongl. Maj:t skulle för det angifna ändamålet
kunnat disponera dels hela beloppet af vakansafgifterna för ifrågavarande
rusthåll och rotar, eller 196,000 kronor, att tillhandahållas från anslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock 98,000 kronor,
hvarmed Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen till det icke garnisonerade
infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade infanteriets och
kavalleriets vapenöfningar skulle ökas. Härtill komme, att i den ordning,
som afskrifningen fortginge, skulle, om icke saken under tiden

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

fullständigt ordnades, nyssnämnda belopp, 98,000 kronor, komma att
minskas med en femtedel för hvartdera af åren 1896, 1898, 1900, 1902
och 1904 för att, sedan afskrifningen blifvit fullbordad, vara försvunnet.
Vidare kunde anmärkas, att beloppet, 98,000 kronor, endast närmelsevis
motsvarade det belopp, som af ofvan angifna anledning borde komma
fjerde hufvudtiteln till godo, i det att det utgjorde värdet, minskadt med
femtio procent, af belöpande vakansafgifter dels för de under 1893 och
1894 vakanssatta 516 rusthåll och rotar vid infanteriet, dels ock för de
348 rusthållsnummer vid de skånska indelta kavalleriregementena, hvilka
år 1895 kunde antagas vara vakanssatta, hvaremot ingen norm angifvits
för vakanssättningen vid Jemtlands hästjägarecorps.

I sin ofvanberörda berättelse angående statsverkets inkomster hade
nu statskontoret hemstält, att, då ifrågavarande vakansafgifter syntes
böra, i likhet med öfriga till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten
upptagas, förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas;
och hade statskontoret beräknat summan af de vakansafgifter, med hvilkas
belopp inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter borde ökas, till 109,840
kronor eller i jemnt tal 110,000 kronor. Lades härtill de slag af statsinkomster,
som i öfrigt borde upptagas under förevarande rubrik, enligt
hvad ofvan blifvit förmäldt, utgörande 44,000 kronor, skulle inkomsttiteln
i sin helhet uppgå till 154,000 kronor. I sammanhang härmed hade
statskontoret hemstält, att det å fjerde hufvudtiteln uppförda anslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte ökas med sammanlagda
beloppet af de oafkortade vakansafgifter, som enligt 1892 års
urtima Riksdags beslut skulle arméförvaltningen från detta anslag tillhandahållas
och hvilka afgifter uppginge till 274,600 kronor.

Genom den af statskontoret sålunda föreslagna anordning skulle,
enligt hvad departementschefen vidare anför, visserligen till väsentlig
del undanrödjas de anmärkningar, som af nästlidet års Riksdag framstäldes
mot det af Kongl. Maj:t då framlagda förslaget om de ifrågavarande
vakansafgifternas upptagande i riksstaten, men då på uppdrag
af Kongl. Maj:t uppgjorts förslag till den förändrade uppställning af riksstatens
fjerde hufvudtitel, som, sedan de för den förbättrade härordningen
erforderliga anslag blifvit af Riksdagen beviljade, kunde anses nödig
och i öfrigt lämplig och detta förslag af chefen för landtförsvarsdepartementet
funnits vara af beskaffenhet att böra läggas till grund för den
framställning, som till 1896 års Riksdag borde aflåtas rörande anslagen
under fjerde hufvudtiteln för år 1897 eller det år, hvarunder deri vid
1892 års urtima riksdag beslutade förbättrade härordning enligt samma
Riksdags beslut skulle vara genomförd och då således vid 1896 års

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns uppställning korande att ega
rum, ansåge departementschefen det definitiva ordnandet af frågan rörande
sättet för de nu ifrågavarande vakansafgifternas upptagande i riksstaten
äfven utan olägenhet kunna intill dess anstå. Efter samråd med chefen
för landtförsvarsdepartementet hemstälde derföre departementschefen att
inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter måtte för år 1896 upptagas
allenast med det belopp, 44,000 kronor, hvartill densamma, då hänsyn
icke toges till vakansafgifterna för de enligt 1892 års beslut vakanssatta
rote- och rusthållen, af statskontoret beräknats uppgå.

Med afseende å hvad sålunda blifvit aufördt anser utskottet ifrågavarande
inkomsttitel böra, på sätt Kong]. Maj:t föreslagit, i riksstaten
för år 1896 upptagas till 44,000 kronor.

Mantalspenningar ne. Under erinran, att Riksdagen, i enlighet med
utskottets hemställan i utlåtande n:o 39, afslagit inom Riksdagen väckta
förslag om mantalspenningarnas afskaffande, får utskottet förorda, att
denna inkomsttitel må, på sätt Kongl. Maj:t hemstält, beräknas till enahanda
belopp, hvarmed densamma i nästlidet och innevarande års riksstater
upptagits, eller till 665,000 kronor.

Telegraf medlen. Beträffande telegrafmedlen hade telegrafstyrelsen i
en till Kongl. Maj:t afbiten skrifvelse af den 20 november 1894 anfört,
att inkomsten af telegramportomedel år 1893, hvilken inkomst på förhand
beräknats till 1,350,000 kronor, enligt den afskräde räkenskapen
uppgått till 1,380,874 kronor 96 öre, hvartill komme ett ytterligare belopp
af 38,834 kronor 18 öre under åtskilliga andra inkomsttitlar såsom
registrering af telegramadresser, hyres- och andra underhållsbidrag från
kommuner och enskilde, ersättning från statens och enskilda jernvägar
för begagnande af telegrafstolpar gemensamt med telegrafverket in. m.,
så att hela uppbörden af telegrafmedel för nämnda år uppgått till 1,419,709
kronor 14 öre. Telegramportoinkomsten för år 1894, hvilken likaledes
på förhand blifvit förslagsvis beräknad till 1,370,000 kronor, ansåges af
telegrafstyrelsen, med ledning af redan kända förhållanden, icke kunna
antagas uppnå det beräknade beloppet. Inkomsterna af telegramportomedel
under årets tre första qvartal understege nemligen, enligt de inkomna
räkenskaperna, motsvarande inkomster under samma qvartal år
1893 med omkring 60,000 kronor. Det vore alltså antagligt, att portoinkomsten
för hela år 1894 skulle med omkring 80,000 kronor understiga
inkomsten år 1893 och således uppgå till allenast omkring 1,300,000
kronor. Denna väsentliga nedgång berodde till stor del på minskning
i den inrikes telegramvexlingen till följd af de ökade telefonförbindelserna.
Men att jemväl de tryckta konjunkturerna på de flesta affärsområden

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

kraftigt bidroge till minskningen framginge deraf, att inkomsten jemväl
af den utländska telegramtrafiken under år 1894 sjunkit, i det att denna
inkomst under årets tre första qvartal varit i det närmaste 2,5 procent
lägre än motsvarande inkomst under samma qvartal år 1893.

Telegrafstyrelsen hade vidare framhållit, att, om det än kunde antagas,
att inkomsterna af telegramportomedel sludle komma att under
år 1895 sjunka ännu något ytterligare, funnes dock ingen anledning att
antaga, att den minskning, som orsakades af de tryckta tiderna, skulle
fortgå längre än till och med år 1895. De vid telegrafstyrelsens årsberättelser
fogade grafiska framställningar visade nemligen, att icke vid
något tillfälle minskningen i inkomster fortgått i mer än fyra år, och då
den nu pågående minskningen börjat med år 1892, hade telegrafstyrelsen
funnit det antagligt, att densamma skulle upphöra med år 1895, så att
för år 1896 en stegring åtminstone till 1894 års läge kunde vara att
påräkna. Då under år 1895 icke förestode några afsevärda nya telefonanläggningar
utmed telegraflinierna, kunde icke heller telefontrafiken antagas
komma att för sin del bringa telegramvexlingen att lemna sämre
resultat år 1896 än år 1894.

På grund häraf hade telegrafstyrelsen ansett sig med fog kunna
antaga, att inkomsten af telegramportomedlen under år 1896 skulle ställa
sig ungefär lika med motsvarande inkomst år 1894 och således kunna
beräknas till 1,300,000 kronor. Dertill komme inkomster af registrering
af telegramadresser, af hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner
och enskilde, af ersättning från statens och enskilda jernvägar
för begagnande af telegrafstolpar gemensamt med telegrafverket m. in.,
hvilka inkomster under en följd af år vexlat mellan 35,000 och 38,000
kronor och således syntes kunna beräknas till 35,000 kronor under år
1896.

Telegrafstyrelsen hade derföre hemstält, att telegrafverkets inkomster
af telegrafmedel måtte vid uppgörandet af statsregleringen för år
1896 beräknas till 1,335,000 kronor.

I enlighet med denna telegrafstyrelsens af statskontoret biträdda
hemställan, har Kongl. Maj:t beräknat telegrafmedlen till sistnämnda
belopp; och instämmer utskottet i denna beräkning.

På grund af hvad sålunda förekommit och då hvad Kongl. Maj:t
i öfrig! föreslagit i afseende å beräkningen af statsverkets ifrågavarande
inkomster icke heller gifvit anledning till någon erinran från utskottets
sida, får utskottet hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

att statsverkets inkomster för år 1896 må beräknas
på följande sätt.

Kyrkotionde....................................

Kavalleriregementenas hästva kansspanmål

........................

Afgifter för persedelunderhållet
vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift ...........

Tillfälliga rotevakansafgifter

Soldatvakansafgift ...................

Båtsmansvakansafgift..............

Arrendemedel.............................

Mantalspenningar ...................

Bötesmedel ................................

Kontrollstämpelmedel..............

Fyr- och båkmedel.................

Telegrafmedel ....................

Jernvägstrafikmedel..................

Skogsmedel................................

Extra uppbörd .........................

kronor	1,905,000	—
11	250,000: —
11	270,000: —
11	51,000	_
11	19,000	—
11	44,000	—
11	56,000	—
11	200,000	—
V	2,400,000	—
11	665,000	—
11	250,000	—
11	25,000	—
11	1,400,000	—
11	1,335,000	—
11	7,200,000	—
11	2,900,000	—
11	100,000	—
kronor	19,070,000	—

2:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kong!. Maj:t i sammanhang med beräkningen af forenämnda inkomster
samt af de extra ordinarie inkomsterna eller bevillning ärna, rörande
hvilkas belopp det ej tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning, föreslagit,
att riksbankens vinst för år 1894, i rundt tal utgörande 2,600,000
kronor, måtte för statsverkets behof anvisas till utbetalning vid den tid
under år 1896, som af Riksdagen komme att bestämmas. Berörda förslag,
deröfver bankoutskottet afgifvit yttrande, har af Riksdagen på det
sätt bifallits, att Riksdagen beslutit, att af riksbankens för år 1894 bokförda
vinst ett belopp af 2,340,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket
och återstoden, eller 263,187 kronor 21 öre, för riksbanken bibehållas.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
för föregående år med 674,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

öfver hvad Kongl. Maj:t, i sistnämnda hänseende föreslagit kommer
utskottet att meddela särskildt yttrande; hvilket utskottet härmed
får för Riksdagen

anmäla. ,u tl '' rä''£ *v5° fisnk:

Stockholm den 23 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

0(Ki ÄGG. S , ... . . h*:ä>;l.*iiinG OOOA-.iMf. I

H »> » ♦	. !l;Uiif4ni»iOV:,"v• • i UOt
Döu.-tt .. .. •-*]	-:• !ti^ ,irp/s■ i"'':?•''iu ! -Of}
)U‘! öi	/s. i.!o> '',00(
	; f ii> 5 ax. d i; v • • i r r. ■ i r +,•<! ,00<

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sami, 1 Afd. 43 Häft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster

	Statskontoret		Statsutskottets
	beräknat för		förslag för
	1896.		.vii : Yl t * ■''. \ < . j i -	1896.
	Kronor.	O.		Kronor.	O.
	1,908,000	_	Grundskatt ..............................................................	1,905,000	_
	250,000	—	Kyrkotionde.............................................................	250,000	—
	270,000	—	Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ......	270,000	—
	51,000	—	Afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls-
			infanteriet......................................................	51,000	—
	19,000	—	Trosspassevolansafgift .......................................	19,000	—
	154,000	—	Tillfälliga rotevakansafgifter..............................	44,000	—
	56,000	—	Soldatvakansafgift.................................................	56,000	—
	200,000	—	Båtsmansvakansafgift.............................................	200,000	—
	2,400,000	—	Arreridemedel.........................................................	2,400,000	—
	665,000	—	Mantalspenningar ...............................................	665,000	—
	250,000	—	Bötesmedel .............................................................	250,000	—
	25,000	—	Kontrollstämpelmedel............................................	25,000	—
	1,400,000	—	Fyr- och båkmedel ...........................................	1,400,000	—
	1,335,000	—	Telegrafmedel .....................................................	1,335,000	—
	7,200,000	—	Jernvägstrafikmedel..............................................	7,200,000	—
	2,900,000	—	Skogsmedel............................................................	2,900,000	—
	100,000	—	Extra uppbörd .......................................................	100,000	—
S:a	19,183,000	—	Summa	19,070,000	—