Statsutskottets Utlåtande N:o 56 (Utlåtande 1896:Su56 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

N:o 56.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående dels Kongl Magis proposition om anvisande af
medel för komplettering sarbeten å Vestkustbanan, dels en i
anledning deraf inom Riksdagen gjord framställning.

(R. A.)

I en den 13 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 43) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till Kongl. Maj:ts förfogande
för bestridande af kostnader för kompletteringsarbeten å Vestkustbanan
bevilja tillhopa 1,350,000 kronor, att utgå från riksgäldskontor
med högst 650,000 kronor under år 1896 och med återstoden
under år 1897.

Af det vid nämnda proposition fogade utdrag af protokoll öfver
civilärenden inbemtas, att jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den
10 februari innevarande år förmält, att å de af staten förvärfvade
Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborgs—Hallands, Landskrona—
Engelholms och Malmö—Billesholms jernvägar, i statens band numera
gemensamt benämnda »Vestkustbanan», för trafikens säkerhet och behöriga
skötsel i dess nuvarande omfattning nödvändigtvis måste under
detta och nästkommande år verkställas arbeten till ett beräknadt sammanlagdt
belopp af 1,350,000 kronor, deraf för innevarande år 650,000

Bih. till Rilcsd. Brok 1806. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:o 56.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

kronor och återstoden under 1897, och har i statsrådsprotokollet intagits
en af jernvägsstyrelsen aflemnad förteckning å de arbeten, som
sålunda borde utföras. Enligt denna förteckning, till hvilken utskottet
tillåter sig hänvisa, skulle kostnaden för arbetena å de olika bansträckorna
fördela sig på följande sätt:

	Under år 1896.	Under år 1897.	Summa
Bandelen Helsingborg—Halmstad med bibanan Åstorp—Höganäs ...	479,500	_	197,600		677,100
D:o Halmstad—Varberg....................................................	21,200	—	95,600	4	116,800	—
D:o Varberg—Göteborg.....................................................	68,700	—	219,700	H	288,400	—
D:o Landskrona—Engelholm..............................................	35,700	—	23,500	H	59,200	_
D:o Malmö—Billesholms grufva.........................................	23,300	—	109,100	-	132,400	_
Oförutsedda utgifter ...............................................................	21,600	—	64,500	-	76,100	—
Summa \|	650,000		700,000	-i	1,350,000	—

Efter meddelande häraf har departementschefen erinrat:
att redan den af Kongl. Maj:t den 2 juni 1893 tillsatta komitén i
sitt den 13 januari 1894 afgifna betänkande i fråga om förvärfvande
åt staten af ifrågavarande jernvägssträckor, på grund af det komitén
lemnade uppdraget, verkstält beräkningar öfver de kostnader, som erfordrades
för banornas kompletterande, i händelse de blefve med statsbanorna
införlifvade, dervid komitén, på sätt af dess tryckta betänkande
(sid. 45—49) framgår, beräknat kompletteringskostnaderna för sjelfva
banbyggnaderna — om kompletteringen af den rullande materielen
m. m. är nu icke fråga — till 2,962,000 kronor, deraf för

Skåne—Hallands jernväg till

Mellersta Hallands » »

Göteborgs—Hallands » »

Landskrona—Engelholms » »

Malmö—Billesholms » »

............... kronor 1,393,000: —

............... » 630,000: —

............... » 365,000: —

............... » 200,000: —

............... » 374,000: —

Summa kronor 2,962,000: —;

att jernvägsstyrelsen i sitt öfver komiténs betänkande den 20
februari 1894 afgifna utlåtande — med fasthållande af den grundsats,
hvarifrån komitén i afseende å kompletteringsarbetena å banbyggnaden
utgått, eller att samtidigt med inköpet af banorna inga andra kostnader

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

skulle behöfva ifrågakomma än de, som erfordrades för trafikens säkerhet
och behöriga skötsel i dess dåvarande omfattning — ansett, att
kompletteringskostnaden borde ökas dels med i rundt tal 300,000
kronor för vissa angifna anordningar, som genast efter inköpet erfordrades,
dels ock med ett belopp af 76,000 kronor för åtskilliga, likaledes
uppräknade anordningar, som under de närmaste åren behöfde
utföras;

att vid dessa beräkningar hänsyn tagits till förhållandena vid 1892
års utgång, men att dessa ^naturligtvis sedermera undergått vissa och
i åtskilliga fall ganska betydande ändringar, såsom exempel hvarpå
redan i departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 8
mars 1895 angående proposition till Riksdagen om banornas förvärfvande
åt staten påpekats, att kompletteringskostnaden för Mellersta
Hallands jernväg borde minskas med 187,000 kronor för dåmera inlagdt
nytt spår å denna bana; samt

att vid 1893 års utgång de då återstående kompletteringskostnaderna,
enligt hvad jemväl jernvägsstyrelsen i sin skrifvelse den 10
februari 1896 upplyste, beräknades belöpa sig till

för Skåne—Hallands jernväg

» Mellersta Hallands »

» Göteborgs—Hallands »

» Landskrona—Engelholms »

» Malmö—Billesholms »

.............. kronor 1,486,200: —

.............. » 541,400: —

.............. » 490,000: -

............... » 221,500: —

.............. )) 411,900: —

Summa kronor 3,151,000: —.

Beträffande de kompletteringsarbeten, som å dessa jernvägar utförts
efter 1893 års slut, intill dess de öfvergingo i statens ego, har
jernvägsstyrelsen i sistberörda skrifvelse meddelat, att styrelsen icke
nu vore i tillfälle att lemna upplysning om dessa arbeten och de härför
häfda kostnader, emedan erforderliga utdrag af vederbörliga bokslut
för år 1895 icke funnits att tillgå och icke heller torde kunna påräknas
före slutet af april månad. Huru alltså de af styrelsen nu såsom erforderliga,
för åren 1896 och 1897 upptagna kostnadssummorna komme
att ställa sig vid jemförelse mellan de nyss återgifna, sedan från dessa
senare afdragits de belopp, som genom respektive bolagsstyrelsers försorg
kunde hafva för kompletteringar efter 1893 utgifvits, kunde sålunda
ej för närvarande af jernvägsstyrelsen angifvas, men trodde styrelsen
sig dock kunna med visshet förutsäga, att de för 1896 och 1897
års kompletteringar erforderliga summorna jemte den, som för år 1898

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

ytterligare torde komma att för samma ändamål erfordras, icke komme
med trafikens nuvarande omfattning att öfverskrida nyssberörda, af
Kongl. Maj:t i ofvannämnda proposition angifna belopp, minskade med
de derefter utgifna.

I fråga om de särskilda posterna i förteckningen å de kompletteringsarbeten,
hvilka borde utföras under åren 1896 och 1897, har
jernvägsstyrelsen, hvad först anginge dem, som afsåge jernvägarnes
öfverbyggnad, meddelat, att, till följd deraf att banorna behöfde kunna
bära lokomotiv med större axeltryck, öfverbyggnaden å broar, vägportar
och öppna trummor måste erhålla nödig förstärkning, hvarvid
ett antal mindre broar och öppna trummor erfordrade bärbalkar af
högre sektioner än de nuvarande. Dels af denna anledning, dels ock
derföre att å några ställen — mellan Malmö och Billesholm — jernvägsbanken
lagts så lågt, att olägenhet af tidvis högt vattenstånd inträffat,
funne styrelsen, att banken måste på sådana ställen genom påfyllning
höjas. A andra ställen åter kräfde banken bättre skydd mot skada
af rinnande vatten eller vågsvall, hvilket senare i all synnerhet gälde
för linien norr om Varberg, der under sistförflutna höst svåra stormar
i Kattegat föranledt bankens utskärning och deraf följande afbrott i
trafiken.

Med förmälan, att de svagaste skenorna i hufvudspåret — oafsedt
dem å sidobanan mellan Höganäs och Åstorp — funnes å linien Helsingborg—Halmstad
samt mellan Engelholms gamla och nuvarande
stationer, till en sammanlagd längd af 45,5 kilometer, förklarade styrelsen
sig anse, att, då dessa skenor med hänsyn ej mindre till tågens
tyngd än äfven till lutningsförhållandena å de bandelar, der de vore
utlagda, numera ej kunde anses vara för trafiksäkerheten fullt betryggande,
dessa skenor redan i år borde utbytas, samt att i sammanhang
härmed ett antal alltför klena spårvexlar jemväl måste ersättas med
sådana af den för statens jernvägar antagna modell. Kostnad hade ock
beräknats, för hela banans höglyftning i syfte att genom den förändring,
som dervid kunde ske af barlastens form till den så kallade amerikanska,
hvilken vid statens öfriga banor visat sig ändamålsenlig, bereda bättre
aflopp af dagvatten och smältande snö och derigenom förekomma de
olägenheter, särskilt af svallis, som nuvarande barlastform medförde.

För beredande af minskning af bevakning skostnaden borde, enligt
styrelsens mening, vid en del vägöfvergångar i närheten af stationer
och gatukorsningar i städer ett antal fällbommar uppsättas att förmedelst
linledningar skötas af den vid stationen tjenstgörande personalen eller,
såsom i Halmstad, der fyra gator korsade jernvägen, på det sätt, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

en och samma vakt skötte flera bommar. Till skydd för jernvägstrafiken
borde derjemte särskilda säkerhetsanordningar utföras å vissa
platser, förnämligast vid Varbergs stenhuggeri, vid Halmstad—Bolmens
och Höganäs grufvors jernvägars korsningar i plan med statsbanan.

Banvaktsbostäder, livilkas antal för närvarande vore 83, ansåge
styrelsen böra ökas, enär olägenheterna af att hafva banpersonal boende
i förhyrda bostäder utom jernvägsområdet och ofta afsides derifrån
vore alltför stora. I afvaktan på resultatet af pågående försök för utrönande,
om nu befintliga antalet vakter, 6 på 10 kilometer, der nattåg
framginge, kunde minskas, hade styrelsen emellertid för närvarande ej
ansett sig böra ifrågasätta uppförande af flera än 57 stugor, hvarigenom
å nattågslinierna skulle erhållas bostäder till 4 vakter på 10
kilometer. Ett ytterligare skäl för dessa stugors uppförande funne
styrelsen i den omständigheten, att eljest lämplig förflyttning till Vestkustbanan
af banpersonal, som genom indragningar å äldre bandelar
blefve öfvertalig, icke torde kunna ifrågasättas, förrän denna personal
kunde vid Vestkustbanan erhålla hittills åtnjuten förmån af fri bostad
i statens hus.

Beträffande behöfliga kompletteringsarbeten å stationerna, har jernvägsstyrelsen
med afseende å förhållandena i Göteborg anfört följande.

Uti förenämnda underdåniga skrifvelse den 20 februari 1894 hade
styrelsen, vid afgifvande af utlåtande öfver jernvägskomiténs betänkande
angående förvärfvande för statens räkning af ifrågavarande jernvägar,
anfört, att Vestkustbanan, sedan den öfvergått i statens eg o, visserligen
skulle kunna inledas på Göteborgs statsbanestation för en af styrelsen
beräknad kostnad af 139,000 kronor, men att, då emottagandet af den
trafik, som skulle från Vestkustbanan tillföras stationen, förutsatte en
mycket kostsam utvidgning af densamma, styrelsen kommit till den uppfattning,
att det vore med statens fördel mest förenligt att bibehålla
den af komiterade förordade provisoriska anordningen att för Vestkustbanans
trafik i Göteborg begagna Bergslagernas jernvägs station, intill
dess den från vestra stambanan härflytande rörelsen på statens station
gjorde en utvidgning af densamma oundgängligen nödvändig. Då emellertid
Vestkustbanans inledande på statsbanestationen alltså måste anses
vara endast en tidsfråga, och då uti ofvannämnda belopp expropriationskostnaderna
för erforderlig mark, ehuru lågt beräknade, inginge
med icke mindre än 96,189 kronor, hvilken kostnad otvifvelaktigt komrne
att högst väsentligt ökas i den mån jordförvärfvet uppskötes, synnerligast
som bolag redan skulle vara bildadt för inköp af enskilde tillhörig
mark, der ifrågavarande inledningsspår enligt uppgjordt förslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

skulle framgå, hade styrelsen ansett sig böra i förslaget till kompletteringsarbeten
under år 1897 upptaga kostnaden för expropriation af
den mark, som för nu omhandlade ändamål vore erforderlig och som
ej torde kunna nu förvärfvas för mindre pris än 100,000 kronor.

Jernvägsstyrelsen har vidare omförmält, att, för ombesörjande af
den trafik vid Lyckåker, som Nordvestra Skånes sockerfabriksaktiebolags
under uppförande varande fabriksanläggning derstädes komme att framkalla,
. den nuvarande stationen, som vore förlagd på vestra sidan om
landsvägen mellan Helsingborg och Engelholm, måste ersättas med en
ny, som borde anläggas på östra sidan om samma väg, på det stationen
måtte kunna komma i fullt ändamålsenlig spårförbindelse med fabrikens
eget spårsystem och förses med afsevärdt större spårutrymme och
byggnader än den nuvarande samt med lastkaj. Kostnaden för denna
anläggning hade i sin helhet beräknats till 80,000 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet för öfrigt anförts rörande kompletteringsarbeten
vid stationer har utskottet ansett sig ej behöfva här återgifva,
utan får med afseende derå hänvisa till den kongl. propositionen, sid.
16-17.

Statsrådet och chefen för civildepartementet har för egen del till
en början i minnet återkallat, hurusom dels, på sätt statsrådet framhållit
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 8 mars 1895 angående
ifrågavarande jernvägars förvärfvande åt staten, såväl jernvägskomitén
som jernvägsstyrelsen ansett, att, om banorna införlifvades med statsbanorna,
desamma erfordrade särskildt hvad banbyggnaden beträffade
åtskilliga kompletteringar, derför kostnaderna beräknades vida öfverstiga
de belopp, som nu för 1896 och 1897 vore i fråga, dels banornas
rentabilitet ansetts fullt tillfredsställande med hänsyn till de då angifna
kompletteringskostnaderna. Under år 1895 hade — enligt hvad chefen
för civildepartementet vidare androg — banornas trafikinkomster fortfarande
varit i stigande, så att desamma, Indika år 1892 belöpte sig
till omkring 2,545,173 kronor och år 1894 uppgått till omkring 2,958,802
kronor, år 1895 stigit med nära 200,000 kronor öfver inkomsterna för
1894, eller till omkring 3,157,914 kronor. Å banorna hade visserligen
under senare åren nedlagts kostnader för deras kompletterande, men
då jernvägsstyrelsen i sin ofvan omförmälda framställning ansett sig
kunna med visshet förutsäga, att de nu för 1896 och 1897 till kompletteringar
begärda summorna, jemte hvad som för 1898 ytterligare
torde komma att för samma ändamål erfordras, icke komme med trafikens
nuvarande omfattning att öfverskrida de i propositionen till 1895
års Riksdag angifna belopp, minskade med hvad som redan utgifvits,

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

liade departementschefen för sin del ingen anmärkning att göra mot
de belopp, jernvägsstyrelsen nu till kompletteringsarbeten ifrågasatt.
Hvad särskildt anginge den föreslagna ändringen af Lyckåkers station,
torde denna vara af särskild vigt, då jernvägen derigenom ansetts kunna
tillskyndas en icke obetydlig trafikinkomst, hvilken, enligt en under
hand från jernvägsstyrelsen lemnad approximativ beräkning, antoges
möjligen kunna bestiga sig till omkring 90,000 kronor för år. På grund
häraf, och då departementschefen icke heller i öfrigt hade något att erinra
vid jernvägsstyrelsens förevarande framställning, ansåge departementschefen
sig böra i alla delar biträda densamma. Och syntes det departementschefen,
efter samråd med chefen för finansdepartementet, lämpligt,
att de erforderliga medlen anvisades å riksgäldskontoret, då till utgående
derifrån jemväl anvisats penningarne för banornas förvärfvande
åt staten.

På sätt statsrådet och chefen för civildepartementet vid föredragning
inför Kongl. Maj:t af jernvägsstyrelsens ofvanberörda framställning
anmärkt, utgöra de arbeten, som enligt ifrågavarande proposition
boi-de under åren 1896 och 1897 utföras å de i den s. k. Vestkustbanan
ingående jernvägar, en del af de kompletteringsarbeten, hvilka vid
dessa jernvägars förvärfvande betecknades såsom nödvändiga, och hvilkas
kostnad inräknades i den angifna totalkostnaden för banornas införlifvande
med statens jernvägsnät. Då behofvet af förbättringar å nämnda
banor således redan förut blifvit konstateradt, torde utskottet icke behöfva
nu uttala sig vidare derom. Hvad åter angår de särskilda arbeten, som
finnas upptagna i den af jernvägsstyrelsen till Kongl. Maj:t ingifna och
i statsrådsprotokollet meddelade förteckning, har utskottet af lätt insedda
skäl icke kunnat inlåta sig på en detaljerad granskning af de
uppgifna kostnaderna. De synas emellertid, såvidt utskottet är i stånd
att bedöma dem, motsvara de för dylika arbeten å statsbanorna vanligen
beräknade belopp.

Bland kompletteringskostnaderna ingår uppförandet af57nyabanvaktsstugor,
hvarigenom å nattågslinierna skulle erhållas bostäder till
4 vakter på en nymil. Då detta antal är mindre än det å statens bansträckor,
der nattåg framgå, eljest befintliga, eller sex på milen, anser
utskottet antalet tillämnade nya banvaktsbostäder icke böra gifva anledning
till någon erinran.

Med afseende å den nya station, som skulle uppföras vid Lyckåker,
har utskottet velat meddela, att, enligt hvad utskottet inhemtat,

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

Nordvestra Skånes sockerfabriksaktiebolag skall anskaffa och kostnadsfritt
till staten öfverlemna, fri från gravationer, all den jord, som erfordras
till stationsområde och för jernvägsspårets nödiga höjande, samt
att bolaget skall sjelft bekosta och anlägga ej blott sitt eget dyrbara
spårsystem inom fabriksområdet, utan äfven förbindelseledningarna derifrån
och till stationen.

Vidkommande slutligen det belopp af 100,000 kronor, som upptagits
för expropriation af mark för Vestkustbanans framtida inledande
till statens jernvägsstation i Göteborg, har utskottet i sammanhang med
denna del af den kongl. propositionen tagit i öfvervägande en till utskottets
förberedande handläggning hänskjuten, inom Andra Kammaren
af herr A. Wijkander, med hvilken öfriga representanter för Göteborgs
stad i kammaren instämt, väckt motion (n:o 237). Sin deri gjorda framställning
sammanfattar motionären på följande sätt:

y>Då alltså behofvet af en för såväl statens som de enskilda
jernvägarna gemensam banstation i Göteborg redan nu gör sig i hög
grad gällande, då skötseln af en dylik station är billigare än af flera
särskilda banstationer, då tillmötesgående från staden beträffande lemnandet
af mark är att i högre grad förvänta, om frågan slutgiltigt och
till trafikanternas bästa löses, än om mark skall exproprieras till eu
provisorisk utvidgning af den nuvarande statsbanestationen eller uppförande
af en ny, för statsbanorna ensam afsedd station, då anordnandet
af ytterligare en enskild jernbanestation — vestgötajernvägens
— är omedelbart förestående, då ännu tomtförhållandena i närheten af
statens nuvarande station äro sådana, att expropriation af enskild mark
för en större bangård torde kunna fullständigt undgås, men sannolikt
ändring härutinnan under den närmaste framtiden kommer att inträda,
då fråga om sammanbindningsbana mellan de olika stationerna — eu
dyrbar och besvärlig anordning — i annat fall måste uppstå och svårligen
kan afvisas, då samarbete mellan de olika banstyrelserna lättare
ernås nu, än sedan dessa måst nedlägga ytterligare afsevärda kostnader
för utvidgande och förbättrande af de gamla stationerna eller
för uppförande af nya, då persontrafiken på statsbanorna måste tillväxa,
ju beqvämare förbindelsen mellan dessa banor och de i Göteborg
utmynnande privatbanorna anordnas, tillåter jag mig härmed, i anledning
af regeringens förslag om medels beviljande till jordexpropriation
för Vestkustbanans inledande å statens bangård i Göteborg, föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Konungen anhålla, att, innan
mera genomgripande åtgärder vidtagas för Vestkustbanans inledande å
statens jernbanstation i Göteborg, en utredning verkställes, huruvida

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

lämpligen kunde i nämnda stad anordnas en centralbangård, som blefve
gemensam för persontrafiken å alla de nuvarande jernbanor, som utmynna
i staden och. å de ytterligare dit ledande banor, som inom den
närmaste framtiden kunna förväntas blifva utförda.»

Då, efter hvad utskottet erfarit, den vigtiga fråga, hvarå herr
Wijkander sålunda velat fästa uppmärksamheten, redan är af jernvägs
styrelsen tagen under pröfning, samt vederbörande tjensteman meddelats
uppdrag att inkomma med förslag till ett fullständigt ordnande
af stationsförhållandena i Göteborg, anser sig utskottet kunna antaga,
att, vid den expropriation af mark, hvarför beloppet 100,000 kronor
skulle beviljas, de af motionären framhållna synpunkter skola vinna
tillbörligt beaktande, och vid sådant förhållande har utskottet, som tillstyrker
beviljandet af nyssberörda belopp, ansett särskild åtgärd i motionens
syfte icke erfordras från Riksdagens sida.

På grund. af Hvad bär ofvan anförts, far utskottot bomställa.

a) att Riksdagen må, till bestridande af kostnader
för kompletteringsarbeten å Vestkustbanan, bevilja ett
belopp af 1,350,000 kronor; och

b) att herr A. Wijkanders ofvan omförmälda motion
icke må till någon Riksdagens särskilda åtgärd
föranleda.

Om sättet för anskaffande af det under mom. a) omnämnda belopp,
äfvensom om Kongl. Maj:ts framställning, att en del deraf måtte
utgå redan under innevarande år, kommer utskottet att framdeles afgifva
yttrande.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundeberg.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 44 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

Reservati on

af herrar 0. Jonsson, H. Andersson, A. P. Danielson, L. Jönsson,
C. Persson, O. Erickson, I. Månsson, P. G. Näslund, N. Petersson och
C. A. Andersson:

: ‘ "''I;,,''.'' j - f|(M (, • i'', an • ''

»Då, enligt hvad vi inhemtat, vid Vestkustbanan finnas åttiotre
banvaktsstugor, samt antalet vid banan anstälda ordinarie banvakter
uppgår till etthundratjugutvå stycken, hafva vi, som anse det för närvarande
obehöflig^ att bostäder anskaffas åt andra vakter än ordinarie
sådana, funnit tillräckligt, om medel nu beviljas för uppförande af trettionio
nya banvaktsstugor. Till följd häraf kan det begärda kompletteringsanslaget
enligt vår mening nedsättas med kostnaden för aderton
stugor, eller omkring 80,000 kronor, och hafva vi på grund deraf yrkat,
att utskottet skulle hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla ifrågavarande
proposition, att till bestridande af kostnader för kompletteringsarbeten
å Vestkustbanan beviljas ett belopp
af 1,270,000 kronor.»

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1896.