Statsutskottets Utlåtande N:o 55 (Utlåtande 1896:Su55 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

ST:© 55.

Ank. till Riksdagens kansli den 28 april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående
\beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af
Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna
brand.

(R. A.)

(n: I en den 10 innevarande april till Riksdagen aflåten proposition

o 58) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för ny reglering af
viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand
åt nämnda stad bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras
till utläggning af gator, torg och andra platser, samt till bestridande af
de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett understöd
af tillhopa etthundrafemtiotusen kronor, deraf femtiotusen kronor såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet och etthundratusen kronor såsom lån,
att lyftas under år 1897 och tillgodonjutas på de vilkor i öfrigt, som omförmälas
i ett propositionen bifogadt utdrag af protokoll öfver civilärenden.

Af nämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att staden Mariestad den
6 december 1895 hemsöktes af en förhärjande eldsvåda, som öfvergick
den bäst bebyggda stadsdelen och ödeläde 86 gårdar, och att med anledning
deraf stadens fullmägtige uti en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Skaraborgs län med underdånig skrifvelse den 4 nästlidne mars öfverlemnad,
af magistratens i staden underdåniga yttrande åtföljd skrift anhållit
att, sedan stadsfullmägtige med tillämpning af gällande byggnadsstadga
för rikets städer godkänt ett af särskilda komiterade utarbetadt
förslag till reglering af den afbrända stadsdelen med derinvid belägna

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

gator, hvilken plan för genomförandet kräfde betydande utgifter i förhållande
till ''kommunens ringa storlek och betalningsförmåga, Kongl. Maj:t
täcktes aflåta proposition till Riksdagen om beviljande åt staden, såsom
bidrag till inlösen af mark, som erfordrades till utläggning af gator och
torg m. m. samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens
genomförande i öfrigt förenade kostnader, af dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
å 75,000 kronor, dels ock ett lån af 75,000 kronor
mot lägsta ränta, som kunde erhållas, att återbetalas under loppet af 40
år med åtnjutande af 3 års räntefrihet.

Till stöd för denna framställning hafva stadsfullmägtige hufvudsakligen
anfört:

att det genom drätselkammarens i staden försorg uppgjorda kostnadsförslaget
för regleringens genomförande upptoge:

för Befuktning och planering..................... kronor 14,940: —

)) stensättning af torg och gator med
gångbanor jemte strandmur utefter

ån Tidan ............................................ » 87,717: —

» diverse arbeten jemte materiel och

tillsyn................................................... » 23,798: —

» gas-, vatten- och kloakledningar i nya

gator in. m........................................ » 8,545: —

» jordlösen för torg och gator m. m.... » 75,000: — 210,000: _

hvartill komme kostnaden för nytt rådhus omkring 60,000 kronor;

att, äfven om någon del af dessa arbeten kunde anstå något år, dock
för den närmaste tiden erfordrades åtminstone 150,000 kronor till jordlösen
samt torgs och gators ordnande;

att under de sista tio ä femton åren staden offrat betydliga summor
på samhällets utveckling och framåtskridande i många afseenden;

att staden sålunda anlagt vatten- och kloakledning för en kostnad
af mer än 100,000 kronor, bidragit med 50,000 kronor till byggande
af Mariestad—Kinnekulle jernväg, hvarigenom staden kommit i direkt
förbindelse med Skara och Linköping, ombyggt och förbättrat stadens
qvarn för en kostnad af 30,000 kronor, samt för folkskoleväsendets
tillgodoseende på nöjaktigt sätt under de tvenne sista åren uppfört ett rymligt
och tidsenligt folkskolehus för en kostnad af nära 70,000 kronor,
hvarigenom samt i följd af många andra förbättringar samhället åsamkat
sig en skuldbörda, som vid 1896 års början uppgått till 332,425 kronor;
att utskylder för innevarande år utginge till kommunen med 1 krona

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

80 öre samt till kyrka, skola och presterskap med 1 krona 49 öre för
bevillningskrona;

samt att till följd af stadens ekonomiska ställning regleringen icke
kunde genomföras, derest icke staten lemnade snar och kraftig hjelp.

Af drätselkammaren i Mariestad har tillika meddelats, att år 1895
taxeringsvärdet derstädes utgjort å all fast egendom 2,856,200 kronor,
å samtliga bebyggda tomter 1,786,400 kronor och å byggnaderna inom
den afbrända stadsdelen 523,400 kronor; att antalet skattskyldiga personer
uppgått till 789 män och 1,137 qvinnor eller tillsammans 1,926
personer; att 527 personer varit beskattade för inkomst till ett sammanlagdt
belopp af 498,361 kronor; att bevillningen till staten utgjort
8,115 kronor 44 öre samt den debiterade skatten för ecklesiastika och
kommunala behof uppgått till 30,342 kronor 48 öre; att inom den afbrända
stadsdelen varit bosatta 557 personer, deribland 23 af stadens^34
handlande och 26 af dess 53 yrkesidkare; samt att af invånarne i den
nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts af 119 personer, hvilkas inkomst
varit uppskattad till sammanlagdt 129,042 kronor.

Stadsfullmägtiges förevarande ansökning har till nådigt bifall förordats
af ej mindre magistraten i staden än äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, som till alla delar vitsordat och instämt uti hvad
stadsfullmägtige uppgifvit och anfört, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande
erinrat, att under tiden, intill dess de afbrända tomterna hunne
ånyo bebyggas, desamma uppenbarligen icke kunde bevillningstaxeras till
högre belopp än som motsvarade sjelfva tomternas värde, och att de
kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkring erhållits för nedbrända
byggnader, till betydande del åtgått för gäldande af skulder, som varit
i fastigheterna intecknade, samt att, då dessa kapitalbelopp således endast
till jemförelsevis ringa del kunde träffas af bevillningstaxering, stadens
skatteförmåga komme att i ganska väsentlig mån minskas just under den
tid, då densamma mest behöfde tagas i anspråk.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har statskontoret afgifvit
underdånigt utlåtande af den 16 nästlidne mars och deri till en början
erinrat att, sedan under loppet af år 1876 ödeläggande eldsvådor hemsökt
städerna Strömstad och Söderhamn, 1877 års Riksdag i anledning af gjorda
framställningar beviljat till dessa städer, såsom bidrag till tomtreglering, åt
staden Strömstad ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 30,000 kronor
och ett lån af 50,000 kronor samt åt staden Söderhamn ett anslag utan
återbetalningsskyldighet af 60,000 kronor och ett lån af 200,000 kronor; att

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

vid 1880 års riksdag beviljats lån till staden Hudiksvall för ny tomtreglering
efter 1878 och 1879 årens eldsvådor derstädes till ett sammanräknadt belopp
af 200,000 kronor; att nämnda tre lån återbetalades —efter det att frihet från
ränta och kapitalafbetalning åtnjutits under viss tid, nemligen för Strömstad
till 1886 års slut, för Söderhamn till 1882 års slut och för Hudiksvall
till 1885 års slut — medelst en annuitet af sex procent å ursprungliga
lånebeloppet, af hvilken annuitet först utginge fem procent ränta å oguldna
kapitalet; att vid 1888 och 1889 årens riksdagar beviljats, vid det förstnämnda
årets riksmöte för ny reglering af Luleå stad i anledning af den
staden år 1887 öfvergångna brand dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 50,000 kronor, dels ock ett lån af 100,000
kronor att lyftas under år 1889, samt vid sistnämnda års riksdag för ny
reglering af Umeå stad i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand
dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 75,000 kronor, dels ock
ett lån af 200,000 kronor att lyftas under år 1890; att det i riksgäldskontoret
lyftade lånebeloppet utan ränta och kapitalafbetalning innehafts
af staden Luleå till 1892 års slut och af staden Umeå till 1893 års utgång,
samt att efter dessa tider sistnämnda tvenne städer skulle, intill
dess lånen blifvit till fullo guldna, till riksgäldskontoret årligen inbetala
fem procent å deras ursprungliga belopp, hvaraf ränta efter fyra för
hundra å det oguldna kapitalet först beräknades och afginge samt öfverskottet
utgjorde kapitalafbetalning.

För egen del har statskontoret, oaktadt förhållandena inom Mariestads
stadssamhälle syntes vara af beskaffenhet att förtjena deltagande samt
ett verksamt understöd från det allmännas sida, likväl, vid jemförelse af
hvad i likartade fall förut blifvit beslutadt, funnit sig icke kunna i vidsträcktare
mån understödja den gjorda ansökningen än att statskontoret
hemstält det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
derom, att Riksdagen för det af stadsfullmägtige angifna ändamål måtte
bevilja dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000
kronor, dels ock ett lån af 100,000 kronor, att lyftas under år 1897.

Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle att
i detta ärende sig yttra, hafva bemälde fullmägtige erinrat derom, att
för det af 1889 års riksdag Umeå stad beviljade tomtregleringslån, i öfverensstämmelse
med hvad i ett liknande fall för staden Luleå vid 1888
års riksdag bestämts, blifvit stadgadt:

att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar för
lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldför -

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

bindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning
stadgade vilkor; att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret
uttaget före slutet af år 1890 icke finge derefter utbekommas;
att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet finge utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1893 års slut, hvarefter, och intilldess lånet
blifvit till fullo godtgjordt, fem procent å dess ursprungliga belopp borde
till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra
å det oguldna kapitalet först skulle beräknas och afgå samt öfverskottet
utgöra kapitalafbetalning; samt att inbetalning af den i nästföregående
punkt omförmälda annuitet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd
för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknades fem procent
ränta från förfallodagen;

och hafva fullmägtige i riksgäldskontoret ansett, att vilkoren för det
lån, som kunde blifva anvisadt till staden Mariestad, borde blifva öfverensstämmande
med dem, hvilka sålunda meddelats för de från riksgäldskontoret
senast utbetalda lån till städer för ny reglering efter eldsvåda;
att, om räntefrihet medgåfves enligt bestämmelserna för lånen till Luleå
och Umeå, annuiteten för ifrågavarande lån således lämpligen kunde sättas
till 5 procent, deraf 4 procent ränta, dock att, derest stadsfullmägtige i
Mariestad skulle föredraga att redan från lånebeloppets lyftande erlägga
ränta, denna kunde bestämmas till allenast 3,6 procent för år, i hvilken
händelse staden skulle kunna befrias från kapitalafbetalning under de tre
första åren, .hvarefter borde gäldas en annuitet af 4,6 procent; samt att
den ränta, som staden borde gälda å uteblifna annuiteter, syntes kunna
sättas lägre än den för Luleå och Umeå städers lån föreskrifna af 5
procent samt bestämmas till 41/2 procent för år.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet och chefen
för kongl. civildepartementet — under erinran att Kongl. Maj:t, med anledning
af särskild af stadsfullmägtige i Mariestad gjord framställning,
förut samma dag faststält regleringsplan för den afbrända delen af staden
äfvensom berättigat staden att, i den ordning gällande författning om jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, till sig lösa den
enskilda personer, menigheter eller inrättningar tillhöriga mark, som till
utläggande af gator, torg och andra allmänna platser enligt ofvannämnda
plan erfordrades — förklarat sig, då på grund af hvad i ärendet förekommit
torde kunna antagas att, på sätt Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vitsordat, Mariestads samhälle efter den svåra olycka, som drabbat
detsamma, för bestridande af de kostnader, hvilka vore förenade med den
Bill. till Eiksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

faststälda regleringsplanens genomförande, vore i behof af kraftigt understöd
från det allmännas sida, samt angeläget vore, att regleringen af den
nedbrända stadsdelen blifver så skyndsamt som möjligt vidtagen, anse
giltiga skäl förefinnas att förorda stadens ifrågavarande framställning,
dock under iakttagande såväl af hvad statskontoret, i afseende på beskaffenheten
af understödet, föreslagit, som ock af hvad fullmägtige i
riksgäldskontoret, beträffande räntefoten för lånet och vilkoren för detsammas
amortering, hemstält, och har departementschefen tillstyrkt, att
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att åt staden Mariestad bevilja de
statsbidrag, som finnas angifna i den kongl. propositionen, hvarvid departementschefen
ansett följande, enligt hvad ofvan synes, i berörda proposition
åberopade vilkor för tillgodonjutande af lånet böra stadgas,
nemligen:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesuminan
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1897 icke får derefter utbekommas;

3) att i afseende å lånevilkoren vidare skall gälla, att det i riksgäldskontoret
lyftade lånebeloppet får antingen utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet
blifvit till fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör
till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra
å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör
kapitalafbetalning, eller ock, derest stadsfullmägtige så önska, mot erläggande
af tre och sex tiondedels procent ränta för år från lånebeloppets
lyftande, utan kapitalafbetalning innehafvas till 1900 års slut, hvarefter
och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fyra och sex tiondedel
procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas,
deraf ränta efter tre och sex tiondedelar för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning;
samt

4) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda
annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet
deraf att å annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta från förfallodagen.

Vid behandlingen af ifrågavarande proposition har utskottet icke
funnit något att erinra deremot, att staten lemnar staden Mariestad bidrag

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

för genomförande af ny reglering efter eldsvådan i december månad sistlidet
år. Af de upplysningar, som i ärendet meddelats, synes dock icke
framgå, att en del af detta bidrag ovilkorligen bör gifvas i form af anslag
utan återbetalningsskyldighet. Då i liknande fall städer förut erhållit
dylika anslag, hafva i allmänhet så väl eldsolyckans omfång som
kostnaderna för stadens reglering varit betydligt större, icke blott i och
för sig utan äfven om vederbörligt afseende fästes vid de särskilda städernas
storlek och olika ekonomiska förhållanden. Så beräknades efter
Umeå stads brand regleringen komma att kosta 860,000 kronor samt
uppförandet af nya, samhället tillhöriga byggnader kräfva en utgift af
750,000 kronor, till betäckande hvaraf funnes att tillgå sammanlagdt
omkring 825,000 kronor. Efter Luleå stads brand beräknades regleringen
betinga en kostnad af 867,168 kronor 20 öre, hvarjemte staden
hade att uppföra nya allmänna byggnader för 500,000 kronor. Tillgänglig
brandskadeersättning utgjorde 60,000 kronor. Kostnaden för reglering
af staden Söderhamn efter 1876 års brand uppskattades till 1,359,002
kronor förutom hvad som åtginge till ordnande af södra stadsdelen. Med
dessa belopp kunna kostnaderna för Mariestads reglering 210,000 kronor,
jemte 60,000 för uppförande af nytt rådhus, icke jemföras. Deremot
synas förhållandena i Hudiksvall efter eldsvådorna åren 1878 och 1879
erbjuda en lämpligare jemförelse. Stadens reglering beräknades der medföra
en utgift af 269,419 kronor 25 öre, hvartill kommo 100,000 kronor
för ett nytt rådhus. Hudiksvalls stad erhöll icke något anslag utan
allenast ett lån å 200,000 kronor.

Då utskottet sålunda ansett tillräckliga skäl ej föreligga att bevilja
Mariestad det ifrågasatta anslaget utan återbetalningsskyldighet, har utskottet
emellertid velat tillstyrka låneunderstödets höjande till 150,000
kronor, och har utskottet, då vilkoren för lånet torde böra bestämmas så
fördelaktiga för staden som möjligt, ansett räntan kunna fastställas till
3,6 procent för år med åtnjutande af räntefrihet till 1900 års slut.

I öfverensstämmelse med den hittills i dylika fall följda grundsats
lärer lånet böra anvisas till utgående från riksgäldskontoret. Om sättet
för anskaffande af medlen dertill förbehåller sig utskottet att framdeles
till Riksdagen inkomma med förslag.

På grund af hvad ofvan anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:t.s
ifrågavarande proposition, att Riksdagen för ny regie -

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

ring af viss del af Mariestad i följd af den staden år
1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljar,
såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till
utläggning af gator, torg och andra allmänna platser,
samt till bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd
af 150,000 kronor, att lyftas i riksgäldskontoret under
år 1897, mot vilkor:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på
dest vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret
eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de för lånets användande och återbetalning stadgade
vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret
uttaget före slutet af år 1897 icke får derefter
utbekommas;

3) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och
intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, fyra och
sex tiondedel procent å dess ursprungliga belopp bör
till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter
tre och sex tiondedelar för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet
utgör kapitalafbetalning; samt

4) att inbetalning af den uti näst föregående
punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut
verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf att å
annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta
från förfallodagen.

Stockholm den 28 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservationer

af herrar 1. Wijk och friherre C. Klingspor.

STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKERIKT, 1896.