Statsutskottets Utlåtande N:o 53 (Utlåtande 1894:Su53 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

N:o 53.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1894, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm
m. in.

(2:a U. A.)

Med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för den 9 nästlidne mars har Kongl. Maj:t i en
samma dag till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling
remitterad proposition (n:o 61) föreslagit Riksdagen att bevilja
ett årligt anslag af 5,000 kronor till landtbruksakademien för beredande
af annan lämplig lokal för uppställning och förevisning af akademiens
samlingar, under förutsättning att för tekniska skolans i Stockholm
behof finge användas den lokal i nämnda skolas hus, som akademien
för närvarande innehade.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, hade
styrelsen för tekniska skolan i Stockholm i skrifvelse den 14 april
1893 hos Kongl. Maj:t gjort framställning om beredande af ökadt utrymme
för skolan och dervid hufvudsakligen anfört, att det utrymme,
hvaröfver tekniska skolan förfogade, sedan flera år tillbaka varit strängt
taget i anspråk, och att svårigheten att med de nuvarande lokalerna
på ett tillfredsställande sätt tillgodose undervisningens behof ständigt
vuxit. . 1

liih. till Riksd. Vrot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 36 Höft. (N:is 53—54.)

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Inom den tekniska afton- och söndagsskolan hade visserligen
hela antalet i denna skolafdelning inskrifna lärjungar icke undergått
någon väsentligare förändring, men sedan nya studieplaner blifvit utarbetade,
och lärjungarne vant sig att begagna dessa anvisningar för
sina studiers rätta bedrifvande, hade inom många särskilda läroämnen
antalet deltagande lärjungar i högst väsentlig grad ökats. I regel
deltoge numera hvarje lärjunge i 5 å 6 läroämnen mot 3 å 4 förut.
Exempelxis utgjorde för nedanstående läroår antalet lärjungar

läroåret

1891—1892; 1881—1882.

i geometrisk konstruktionsritningjemtelinearritningoch

beskrifvande geometri ........................................ 424 338

i aritmetik .............................................................................. 265 232

i konstindustriel fackteckning ........................................... 167 94

i geometri ........................................................................... 128 68

i uppsatsskrifning..................,.............................................. 99 29

i textning jemte skönskrift.................................................. 85 48

i algebra ................................................................................. 79 59

i mekanisk fackritning för jern- och metallarbetare ... 46 28

Men ej nog dermed, att antalet lärjungar inom de mera besökta
och i fråga om utrymme mest fordrande läroämnena tilltagit; sedan
lärjungarnes deltagande i skolans undervisning blifvit mera ordnad och
planmessig, hade antalet på en gång vid hvarje lektion närvarande lärjungar
vuxit och ytterligare bidragit till svårigheten att bereda erforderlig
plats åt alla.

Förutom att, liksom inom afton- och söndagsskolan, eleverna inom
den tekniska skolan för qvinliga lärjungar i allt större omfattning begagnat
sig af den undervisning, som inom skolafdelningen meddelades,
hade svårigheterna än mera ökats derigenom, att hela antalet lärjungar
inom denna skolafdelning högst väsentligt vuxit, och det hade icke
varit möjligt att öfvervinna dem på ett något så när tillfredsställande
sätt utan den af skolans stadgar medgifna inskränkande fördelningen i
grupper.

Antalet lärjungar tillhörande denna skolafdelning utgjorde under
läroåret 1891—1892 322 och för läroåret 1881—1882 219, alltså en
ökning under 10 år med ej mindre än 50 procent.

Inom de mera besökta läroämnena hade för nedanstående läroår
antalet lärjungar, hörande till sist berörda afdelning, varit

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

läroåret

1891—1892; 1881—1882.

i frihandsteckning ...............................................................

i geometrisk konstruktionsritningjemte linearritning och

beskrifvande geometri ..................................................

i textning jemte skönskrift...................................................

i konstindustriel fackteckning ............................................

i målning................................................................................

i aritmetik .................................................................................

i bokföring..............................................................................

i uppsatsskrifning...............................................................

254	206
200	96
149	67
142	86
125	51
119	84
76	51
41	14

Jemte det att inom den extra undervisningen upptagits nya läroämnen,
såsom konstsömnad och fotografi, åt hvilka nödigt utrymme
måst anskaffas, hade från och med läroåret 1889,—1890 eu hel ny skolafdelning,
maskinyrkesskolan, upprättats och måst beredas plats inom
skolans förut redan knappa utrymme.

Maskinyrkesskolan arbetade redan nu under de mest ogynsamma
förhållanden, oaktadt sitt jemförelsevis mindre antal lärjungar, och styrelsen
såge icke någon utväg att bereda lämplig plats för det större
elevantal, som med säkerhet vore att efter hand påräkna inom denna
tekniska skolans yngsta afdelning. Inom denna skolafdelning måste
ofta 5 lärare på en och samma gång undervisa i 4 rum. Redan i och
för sig hindrande för en god undervisning, blefve förhållandet än svårare
derigenom, att dessa rum vore så belägna, att två af dem alltid
måste blifva genomgångsrum.

Byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan syntes båda vara stadda
i stadig tillväxt. Under år 1893 hade den förstnämnda skolafdelningen
51 lärjungar och den senare 25. Någon minskning i lärjungeantalet
för dessa afdelningar vore icke att förvänta, då för deltagande i
den förberedande kursen för inträde i den under läroåret 1892—1893
anmält sig ej mindre än 64 lärjungar.

Om något så när tillräckligt utrymme skulle kunna beräknas, lemnade
byggnadsyrkesskolans hittills varande lokaler plats endast till 40
lärjungar. För att under läroåret 1892—1893 kunna emottaga skolafdelniugens
51 lärjungar hade ingen annan utväg stått till buds än att
taga ett ruin från den högre konstindustriella skolans manliga lärjungar,
hvilka förut ingalunda haft mer än behöfligt utrymme och efter mistningen
af nämnda rum måst hopträngas på ett sätt, som vore synner -

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

ligen menligt för deras studiers framgång och som icke länge kunde
eller borde få fortgå.

Uti den högre konstindustriella skolan vore 60 lärjungar inskrift^,
och dess lokaler vore till sista platsen upptagna.

Äfven skolans bibliotek och samlingar behöfde bättre tillgodoses i
fråga om lokaler. De besöktes icke endast af skolans lärare och lärjungar,
utan äfven, till ganska stor utsträckning, af handtverkare och
industriidkare, och enligt styrelsens förmenande vore det synnerligen
önskvärd!, att denna del af skolans verksamhet icke måtte hindras af
brist på lämpliga lokaler. Utlåningsdagarne vore biblioteket ofta besökt
ända till trängsel. Arbetsåret 1891—1892 hade antalet besökande uppgått
till nära 3,400 och utlemnades mer än 4,000 lån.

Alla tänkbara ändringar och omflyttningar hade under de senare
åren vidtagits för att kunna så mycket som möjligt tillgodose skolans
kraf på lämpliga och tillräckligt rymliga lokaler, men styrelsen såge sig
nu alldeles ur stånd att vidare åstadkomma några nämnvärda förbättringar
med det utrymme, hvaröfver skolan förfogade.

Inom det, statsverket tillhöriga hus, som vore upplåtet åt tekniska
skolan, inrymdes emellertid äfven statens geologiska byrå samt utställningslokaler,
hvilka disponerades af landtbruksakademien. Styrelsen hade
tänkt sig, att skolans behof af ökadt utrymme lättast skulle kunna tillgodoses
derigenom, att skolan komme i besittning af åtminstone de
lokaler, hvilka innehades af nyssnämnda akademi. Föreståndaren hade,
på styrelsens uppdrag, utarbetat styrelsens skrifvelse bifogade alternativa
förslag, det ena afseende hela byggnadens upptagande för skolans räkning,
det andra förutsättande att endast de lokaler, som nu disponerades
af landtbruksakademien, skulle ställas till skolans disposition.

Enligt det sistnämnda förslaget skulle bottenvåningen upptagas af
kemiskt laboratorium, fysikaliska samlingar och laboratorium, fotografiskt
laboratorium, föreläsningssal, gymnastiksal, afsedd för de tre dagfackskolorna,
samt bostad för två vaktmästare, förste maskinisten och två
portvakter;

våningen 1 trappa upp skulle innehålla maskinyrkesskolans lokaler,
lärarerum och lokal för undervisning i frihandsteckning;

våningen 2 trappor upp skulle upptagas af styrelsens rum, expeditionsrum
för föreståndaren, expeditionsrum för sekreteraren, kansli, expeditionsrum
för kassaförvaltaren, bibliotek, lärarerum, lokaler för undervisningen
i matematik, för geometrisk konstruktionsritning och perspektivlära,
för konstindustriel fackteckning, för textning jemte skönskrift, för
konstsömnad, för bokföring, för figurteckning, förvaringsrum o. s. v.;

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

våningen 3 trappor upp skulle användas till högre konstindustriella
skolans och bygnadsyrkesskolans lokaler, skolmuseet, lärarerum, föreläsningssal
för konsthistoria, stillära, formanatomi o. s. v., modelleringssalar,
lokal för undervisningen i figurteckning, lokal för undervisningen
i drifning, ciselering och gravering samt förvaringsrum; och

i vindsvåningen skulle inrymmas atelier för målning och för träskulptur,
växthus samt diverse förvaringsrum.

Ehuru enligt styrelsens öfvertygelse skolan vore väl i behof af
hela det utrymme, som skolhusbyggnaden erbjöde, hade dock styrelsen
ansett sig för närvarande endast böra ifrågasätta de lokaler, som nu
innehades af landtbruksakademien, då styrelsen förmodade, att landtbruksakademien
utan större svårighet skulle kunna bereda plats för de akademien
tillhöriga föremål, som hittills förvarats i tekniska skolans hus,
vare sig vid experimentalfältet eller uti akademiens hus i Stockholm.
Styrelsen hemstälde derför, att till tekniska skolans disposition måtte
öfverlemnas de lokaler inom skolbyggnaden, Indika för närvarande innehades
af landtbruksakademien.

öfver ifrågavarande framställning hade, enligt hvad departementschefen
vidare meddelat, landtbruksakademien afgifvit infordradt utlåtande
och dervid, till en början redogörande för tillkomsten af den dispositionsrätt
till de ifrågavarande lokaler, hvaraf akademien under en lång följd
af år varit i besittning, anfört i hufvudsak följande.

Den tomt, hvarå tekniska skolans hus vore uppfördt, hade jemte
derå förut befintliga byggnader ända till år 1863 innehafts med full
dispositionsrätt af landtbruksakademien. Som emellertid ifrågavarande
tomt hade befunnits synnerligen lämplig såsom plats för uppförande
af en vid nämnda tid ifrågasatt nybyggnad för den af svenska slöjdföreningen
i hufvudstaden inrättade söndags- och aftonskolan, hvilken
numera benämndes tekniska skolan i Stockholm, väcktes förslag derom,
att landtbruksakademien skulle frånsåga sig sina anspråk på tomten
emot det att till akademien upplätes det genom dåvarande teknologiska
institutets förflyttning lediga, kronan tillhöriga hus, n:o 43 MästerSamuelsgatan,
i hvilket nämnda institut förut varit inrymdt. Då akademien
ansett sig böra för sin del ingå på detta byte, hade hon likväl
dervid fäst vissa vilkor, bland Indika nu endast det behöfde nämnas, att,
i den byggnad för nyssnämnda skola, som vore afsedd att uppföras å
akademiens förra tomt, skulle anordnas och till akademiens fria förfogande
upplåtas eu för utställning af landtbruksredskap passande och
tillräckligt stor lokal jemte kontor och lägenhet för förevisare. Sedan
det i öfverensstämmelse härmed uppgjorda förslaget jemte dervid fästa

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

vilkor blifvit af Kongl. Maj:t gilladt, gjordes detsamma till föremål för
framställning till 1863 års riksdag, då det af Rikets Ständer bifölls, på
sätt kongl. brefvet, till akademien den 7 augusti samma år utvisade, i
hvilket bref nämnda vilkor äfven funnes intagna. På grund häraf ansåge
akademien sin dispositionsrätt till de ifrågavarande lokalerna vara
obestridlig.

Med afseende å den förhoppning, styrelsen för tekniska skolan uttalat,
att akademien skulle kunna bereda plats för de henne tillhöriga
föremål, som nu förvarades i tekniska skolan, vid experimentalfältet
eller uti akademiens hus i Stockholm, förklarade akademien, att denna
förhoppning saknade all grund, enär sådant icke på någotdera stället
läte sig verkställa utan ganska omfattande nybyggnads- eller ombyggnadsarbeten
med ty åtföljande betydliga kostnader, Indika icke syntes
billigtvis kunna åläggas akademien att gälda, och för hvilka hon för
öfrigt saknade erforderliga tillgångar. Vi sådant förhållande, och då,
såsom redan blifvit nämndt, akademien hade att trygga sig vid den
henne genom Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut tillförsäkrade
besittningsrätten till de omförmälda, för uppställande och förevisning al
akademiens samlingar nödvändiga lokalerna, vågade akademien hysa den
tillförsigt, att styrelsens framställning endast måtte bifallas med det uttryckliga
vilkor, att full ersättning bereddes akademien för hvad hon i
sådant fall skulle komma att afstå.

För att vinna tillförlitlig upplysning om beloppet af den ersättning,
på hvilken akademien i nyss antydda händelse syntes billigtvis böra
kunna göra anspråk, hade akademieni genom sakkunniga personer låtit
verkställa besigtning och värdering utaf meromnämnda, af henne disponerade
lokaler; och hade nämnde sakkunnige enligt bifogadt besigtningsinstrument
åsatt ifrågavarande lokaler ett värde, motsvarande en
årlig ränta af 5,000 kronor.

Med stöd häraf, och under åberopande af hvad i det föregående
blifvit anfördt, funne akademien sig följaktligen böra hemställa, att, för
den händelse Kongl. Maj:t skulle finna skäligt bifalla styrelsens förevarande
framställning, akademien mot afstående åt sin dispositionsrätt
till de lokaler inom tekniska skolans hus, som nu, på grund
af ofvan åberopade kongl. bref den 7 augusti 1863, af henne innehades,
måtte, till beredande af annan lämplig lokal för uppställning
och förevisning af hennes samlingar, i vederlag härför tillförsäkras eu
årlig inkomst af fem tusen kronor eller ock motsvarande kapital för
en gång.

Öfveriutendentsembetet, hvars utlåtande jemväl infordrats, hade i

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

ärendet anfört, hurusom embetet, under fullt erkännande å ena sidan
såväl af det utaf styrelsen för tekniska skolan påvisade beliofvet af
ökadt utrymme för skolan och af nödvändigheten deraf, att skyndsamma
åtgärder vidtoges till beredande af sådant utrymme, som ock
af lämpligheten i och för sig åt styrelsens förslag att för ändamålet
använda de af landtbruksakademien nu innehafda lokaler inom skolans
hus, å andra sidan icke kunnat undgå att finna det berättigade uti
akademiens anspråk att icke behöfva utan skälig ersättning afstå från
den akademien tillförsäkrade dispositionsrätt till samma lokaler, hvilket
icke heller, enligt embetets mening, kunde rimligen ifrågasättas.

Emot det lokalerna i fråga uti ofvannämnda besigtningsinstrument
åsätta värde hade embetet så mycket mindre funnit skäl till anmärkning,
som akademien icke kunde påräkna att under en årlig hyra
af 5,000 kronor förvärfva dispositionsrätt till annan lokal med samma
läge och jemväl i öfrigt för det dermed afsedda ändamål lika lämplig
som den nu ifrågavarande. Såsom en, derest densamma eljest kunde
finnas antaglig, åtminstone för statsverket vida mindre kostsam utväg att
bereda akademien vederlag, ansåge sig emellertid embetet böra framhålla
möjligheten att å någon kronan tillhörig tomt, t. ex. vid experimentalfältet,
till akademiens disposition uppföra en särskild nybyggnad, hvarför
kostnaden, med beräkning af samma utrymme, som akademiens nuvarande
utställningslokaler innehölle, icke borde komma att öfverstiga
40,000 kronor.

Beträffande det uppgjorda förslaget till inredning för tekniska
skolans räkning af landtbruksakademiens( oftanämnda lokaler, framstäldes
af öfverintendentsembetet endast en anmärkning angående bortrifvande
af viss murpelare.

Landtbruksakademien, å nyo hörd med anledning af öfverintendensembetets
nämnda förslag, hade med afseende derå yttrat, att då
uppgiften för ett museum af den art, akademiens representerade, vore
att genom eu ordnad, för förevisning lämpad uppställning af instruktiva
föremål ej blott bereda fackmän beqväm tillgång till material
för studier, utan äfven bidraga till spridande bland den stora allmänheten
af upplysning på det område, som de utstälda samlingarna
omfattade, och denna uppgift fyldes bättre i samma mån, som museet
flitigt besöktes, det tydligtvis måste vara af eu synnerligt stor vigt, att
detsamma hade en så vidt möjligt central belägenhet, ej allt för aflägsen
ifrån stråkvägarne för den allmänna rörelsen. 1 dettahänseende måste
ostridigt den lokal, i hvilken akademiens museum för närvarande vore
inrymdt, anses, motsvara ganska högt stälda anspråk, och den finge så -

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

väl deri, som äfven i sin närhet till akademiens öfriga i dess midt emot
vid samma gata belägna hus inrymda lokaler med deraf härflytande
stora beqvämlighet för tillsynen, en mycket betydande del af det värde,
den särskild! i akademiens hand egde.

För så vidt nu öfverintendentsembetets förslag ginge ut derpå, att
i vederlag för denna i nyssberörda hänseende så förträffliga lokal skulle
erbjudas akademien en nybyggnad å en så afsides och från hufvudstadens
mera bebyggda delar aflägset belägen plats som experimentalfältet,
kunde akademien icke finna detta innebära någon tillfredsställande
ersättning för hvad akademien skulle afstå genom öfverlåtandet på
tekniska skolan af sin dispositionsrätt till de lokaler, i bvilka museet
nu vore inrymdt.

Då under nuvarande förhållanden en förflyttning till experimentalfältet
eller dess närmaste granskap af akademiens museum otvifvelaktigt
skulle, genom att försvåra den stora allmänhetens besök derstädes,
högst väsentligt förminska museets betydelse och motverka
dess ändamål, då vidare öfverintendentsembetet icke funnit skäl till
anmärkning emot det värde, som blifvit meromnämnda lokaler åsatt,
samt då akademiens dispositionsrätt till dessa icke blifvit bestridd eller
torde kunna bestridas, funne akademien sig icke kunna tillstyrka den
af embetet såsom en möjlighet framhållna utvägen, utan vidhölle sin
förut gjorda hemställan.

För egen del bar departementschefen anfört, att nödvändigheten
af att ökadt utrymme bereddes åt tekniska skolan i Stockholm syntes
vara genom styrelsens framställning och öfverintendentsembetets yttrande
till fullo ådagalagd, likasom ock att de lokaler, landtbruksakademien
för närvarande disponerade i tekniska skolans bus, lämpligen borde
härtill användas. Enligt departementschefens mening kunde det emellertid
icke ens ifrågasättas, att landtbruksakademien skulle beröfvas rätten
till dessa lokaler utan eu motsvarande godtgörelse, och ansåge departementschefen,
att någon erinran icke skäligen kunde göras mot
det belopp, som akademien i sådant afseende fordrat.

Af den till statsrådsprotokollet lemnade utredning i ämnet finner
utskottet tydligen framgå, ej mindre att tekniska skolan i Stockholm
i hög grad är i behof af tillökning i utrymme, än äfven att detta
behof skulle kunna på ett ändamålsenligt sätt tillgodoses derigenom,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, den lokal i nämnda skolas bus,
som för närvarande disponeras af landtbruksakademien, blefve åt skolan
upplåten. Utskottet, som ej vill underkänna akademiens rätt till er -

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

sättning för afstående af den ifrågavarande lokalen, anser emellertid
den föreslagna årliga ersättningssumman vara högre än af förhållandena
påkallas. Då vidare akademiens inkomststat ej skäligen bör ökas med
anslag utöfver det belopp, som motsvarar, hvad akademien kommer att
årligen utgifva för en ny utställningslokal, anser utskottet den föreslagna
årliga ersättningen böra nedsättas till 4,000 kronor, hvilket
belopp, innan den slutliga uppgörelsen med akademien kommit till
stånd, torde böra uppföras å extra stat.

Utskottet hemställer alltså,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för
är 1895 beviljar ett anslag åt 4,000 kronor till landtbruksakademien
för beredande af annan lämplig lokal
för uppställning och förevisning af akademiens samlingar,
under förutsättning att för tekniska skolans i
Stockholm behof får användas den lokal i nämnda
skolas hus, som akademien för närvarande innehar.

Stockholm den 24 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 3(1 Höft.